Ledarnas Chefsbarometer Mitt liv som chef

Transkript

1 Ledarnas Chefsbarometer 2010 Mitt liv som chef

2

3 Ledarnas Chefsbarometer 2010 Mitt liv som chef Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Chefer om kultur och klimat... 3 Chefen har en chef... 5 Chefens vardag... 9 Hur mycket jobbar chefen? Chefens drivkrafter Chefen och medarbetarna Chefen i den offentliga sektorn Slutsatser

4 Inledning Sveriges chefer är inga gnällspikar, men inte heller några superhjältar. Så skulle man kunna sammanfatta årets ledarskapsrapport Mitt liv som chef. Trots långa arbetsveckor tyngda av administration och ökande krav från både ledning och medarbetare, trivs cheferna med sina uppdrag: De flesta chefer mår bra och är stolta över sina jobb. För att höja kunskapen om chefer och chefsyrket genomför Ledarna sedan 2002 attitydundersökningen Ledarnas Chefsbarometer. Ledarna har tillsammans med Novus Opinion ställt frågor till nästan chefer om deras drivkrafter, önskemål och upplevelser av chefskap. Som vanligt krossar resultaten en rad myter. Chefen drivs inte av maktbegär. Att få påverka är den enskilt viktigaste drivkraften i att vara chef, tätt följt av att få arbeta med människor och skapa resultat. Chefer är inte heller de som låter andra göra jobbet åt dem. Som det är nu arbetar Sveriges chefer i snitt mer än en normal arbetsvecka. Över hälften jobbar motsvarande sexdagarsvecka eller mer. Chefsjobben är heller inte tråkiga. Att vara chef är ett av de roligaste och mest utmanande jobb man kan ha. Så många som som 9 av 10 är stolta över sitt yrke och vill gärna fortsätta med det. Chefsjobben kräver sina timmar, men chefer har inga dolda superkrafter. För att chefsuppdragen ska vara rimliga och långsiktigt hållbara yrkesval måste chefsrollen ses över och moderniseras. Inte minst om företag och verksamheter ska lyckas attrahera nya ledartalanger. Det handlar om tydliga uppdrag, tid och resurser att leda och tid för återhämtning. Chefer oavsett nivå är de viktigaste kulturbärarna i en organisation. Samtidigt kan en chef aldrig ensam förändra en företagskultur. Kulturen i en organisation är resultatet av ett långsiktigt arbete som utgår från den högsta ledningen. I år har cheferna fått beskriva arbetsplatsens kultur utifrån positiva och negativa attribut med syftet att se om det finns skillnader i hur deras förutsättningar påverkas av organisationskulturen. Svaret är inte helt oväntat. Cheferna som beskriver verksamheterna med positiva attribut - som tillåtande, vänlig och uppmuntrande - upplever i högre grad att de har tydliga uppdrag och samsyn uppåt om vad uppdraget går ut på, än chefskollegorna som verkar i negativa kulturer. Vad som är hönan eller ägget i sammanget är inte alltid självklart. Men en sak står klart. Att i organisationer där det är högt i tak, chefer har tydliga uppdrag och delar samsyn om prioriteringar med ledningen, där mår cheferna generellt bättre och upplever ett större välbefinnande. 2

5 Chefer om kultur och klimat Chefer oavsett nivå är de viktigaste kulturbärarna i en organisation. Samtidigt kan en chef aldrig själv förändra en företagskultur. Kulturen i en organisation är resultatet av ett långsiktigt arbete som utgår från den högsta ledningen. En positiv kultur som genomsyrar organisationen - och alla medarbetarna - är en viktig framgångsfaktor och konkurrensfördel i en globaliserad värld där allt fler strategier kan kopieras rakt av, från produktion till marknadsföring och försäljning. För att lyckas med att bygga en gemensam och konkurrenskraftig kultur måste värdegrunden delas av alla. Från högsta ledningen till medarbetare, ledare och chefer på varje chefsnivå. I undersökningen fick cheferna svara på hur den organisationskultur där de arbetar bäst kunde beskrivas utifrån sju positivt laddade och fem negativt laddade attribut: De positiva kulturegenskaperna i undersökningen som cheferna kunde välja mellan är: tillåtande, vänlig, uppmuntrande, kreativ, tolerant, tävlingsinriktad 1 och innovativ. Negativa egenskaper är: begränsande, konservativ, kvävande, bestraffande och ovänlig. De tre vanligast förekommande svaren i undersökningen är: 1. Tillåtande (43 procent) 2. Begränsande (37 procent) 3. Vänlig (35 procent) Tillåtande och begränsande Företagskulturen på svenska arbetsplatser är oftast tillåtande enligt landets chefer. En tredjedel av cheferna tycker att den är begränsande. Bara 12 procent väljer ordet innovativ för att beskriva kulturen. 1 Attributet tävlingsinriktad kan i andra sammanhang vara ett negativt laddat värdeord. I den här undersökningen har Ledarna tillsammans med Novus Opinion valt att koda attributet som positivt. 3

6 Bild 8. Svensk företagskultur ofta tillåtande men sällan innovativ. Undersökningen visar att nästan en fjärdedel av cheferna beskriver kulturen med enbart negativa attribut. De högsta cheferna är genomgående mer positiva eller mindre negativa till kulturen än cheferna på den lägsta nivån. Undersökningen visar också att problemen särskiljer sig mellan cheferna som verkar i respektive positiva och negativa företagskulturer: Cheferna som verkar i negativa företagskulturer upplevde att de i högre grad hade problem med: Knappa resurser, verksamhets- eller organisationsproblem, ensamhet i chefsrollen och personalbrist. 4

7 Bild 9. Faktorer som primärt särskiljer en negativ organisationskultur från en positiv är knappa resurser verksamhetsproblem, personalbrist och att man som chef känner sig ensam. Totalt sett anser nästan en av fyra chefer att de arbetar i en kultur präglad av negativa egenskaper som begränsande, konservativ och kvävande. Bara en av tio chefer beskriver sin kultur som innovativ. Chefen har en chef Att skapa tydlighet kring verksamhetens mål och färdriktning är en av chefens viktigaste uppgifter oavsett nivå. Det innebär att man som chef behöver ha en tydlig bild av ledningens och överordnade chefers förväntningar och prioriteringar. Det är avgörande för att fungera väl i chefsrollen. Chefsrollen blir allt mer komplex i takt med att samhälle och näringsliv har ett allt högre förändringstempo. I dag kräver de flesta chefsuppdrag snabbare beslut än tidigare. I den rådande kunskaps- och informationsintensiva miljön är kravet på tydlighet och prioriteringsförmåga viktigare än någonsin. Cheferna är relativt överens om att kraven från arbetsgivaren på dem som chefer har skärpts de senaste åren. 5

8 Bild 1. Totalt är det 63 procent av cheferna som upplever att kraven från arbetsgivaren skärpts under de senaste åren. Så många som sex av tio chefer svarar att kraven skärpts medan tre av tio menar att de är oförändrade. Cheferna är överens om att kraven på cheferna själva har skärpts över tid - oavsett chefsnivå - men andelen chefer på högsta nivå är något lägre. Tydliga uppdrag I undersökningen beskriver nio av tio chefer sitt uppdrag som ganska eller mycket tydligt. Det är dock endast 30 procent av cheferna som anger att de har ett mycket tydligt uppdrag. Över hälften - 56 procent - beskriver uppdragen som ganska tydliga. Undersökningen visar också att bland gruppen chefer som beskriver sin organisationskultur som negativ är andelen betydligt lägre. 6

9 Bild 2. Majoriteten av cheferna - 86 procent - upplever sitt uppdrag som mycket eller ganska tydligt. När det gäller samsyn med den egna chefen om vad som är viktigast att prioritera i jobbet håller åtta av tio chefer med om att de har en gemensam och tydlig bild om vad som är viktigast att prioritera i jobbet. Men även här finns en tvekan hos cheferna det är knappt fyra av tio som är helt övertygade om att de delar samma bild. Återigen är cheferna i verksamheterna som präglas av en negativ företagskultur mer kritiska. Av de chefer som beskriver sina företagskulturer i enbart negativa termer säger fyra av tio att de inte delar en gemensam bild av vad som är viktigast att prioritera i jobbet. Hos cheferna i de positiva företagskulturer är det en av tio som saknar en gemensam bild av prioriteringar. Sammanfattningsvis visar undersökningen att cheferna i stort har tydliga uppdrag och delar samsyn om prioriteringar med sina chefer. Men samtidigt är det en minoritet av cheferna som är helt på det klara över prioriteringar och om vad deras uppdrag som chef är. Konsekvent eller bristande återkoppling? En dialog i form av konstruktiv återkoppling från ledningen eller närmaste chef är en självklar förutsättning för att chefsuppdraget ska vara och förbli tydligt. I undersökningen anger en fjärdedel av cheferna att de sällan eller aldrig får en konstruktiv återkoppling från sin egen 7

10 chef. Bland chefer i en negativt beskriven arbetsplatskultur är så många som fyra av tio chefer kritiska till återkopplingen. Bland de chefer som beskriver sin arbetsplatskultur i positiva termer anser hela 94 procent att relationen uppåt är mycket eller ganska bra. Den positiva uppfattningen sjunker till 73 procent bland cheferna som beskriver kulturen med negativa termer. Bild 3. En av fyra - 25 procent - chefer får sällan eller aldrig återkoppling. 42 procent av cheferna får konsekvent det vill säga nästan alltid eller ofta återkoppling från den egna chefen som bidrar till utveckling. En av tre chefer i undersökningen anger att det ibland får återkoppling och en av fyra får sällan eller aldrig återkoppling som bidrar till utveckling. Totalt är det 58 procent som inte får konsekvent återkoppling. Det kanske är i den bristande återkopplingen som vi hittar svaren till att inte fler chefer är helt övertygade om att de delar prioriteringar och de beskriver sina uppdrag som endast ganska tydliga? 8

11 Chefens vardag Ett chefsuppdrag kan se väldigt olika ut. Gemensamt för de flesta chefer är dock att de fördelar sin tid över en rad arbetsuppgifter som är kopplade till yrket chef som personal- och ledarskapsfrågor utöver den operativa verksamheten. I undersökningen fick cheferna svara på hur de fördelar sin tid mellan de olika arbetsuppgifterna: Formaliserade personalfrågor som utvecklings- och medarbetarsamtal, lönesamtal personalinformation, konflikthantering, svåra samtal Vardagsnärvaro som spontana samtal, fika, sociala aktiviteter, att vara tillgänglig och närvarande Egen kompetensutveckling som utbildning, läsning, egen reflektion Administration som rapportering och budgetarbete Operativ verksamhet som verksamhetsplanering eller -utveckling, uppföljning, planeringsmöten Chef arbetar främst med den operativa verksamheten och administration. Totalt använder cheferna 54 procent av sin arbetsvecka till det. De formaliserade personalfrågorna som utvecklings och lönesamtal står tillsammans med vardagsnärvaro står för 37 procent. Det cheferna helst vill ändra på är den administrativa arbetsbördan. Den vill cheferna minska från 26 procent till 16 procent. Samtidig vill de öka vardagsnärvaron något. Det cheferna främst efterfrågar mer av är tid för egen kompetensutveckling. Bild 4. I cirkeldiagrammet till vänster visar siffrorna hur arbetet de facto fördelas mellan de fem olika typerna av arbetsuppgifter. I det högra diagrammet ser vi hur cheferna önskar sig att fördelningen skulle se ut. 9

12 Cheferna verkar således nöjda med fördelningen av arbetsuppgifter i stort förutom på två punkter. Cheferna vill arbeta mindre med administration och få mer tid till kompetensutveckling, genom utbildningar, litteratur och egen reflektion. Som chef är man allt - bollplank, coach och inspiratör. En chef både utvecklar och motiverar medarbetarna. För att på sikt vara en hållbar chef och orka med att utveckla medarbetare och det egna ledarskapet behöver chefen tid för kompetensutveckling och reflektion. Bra chefskap handlar om självinsikt, vilket kräver tid att fundera över den egna ledarrollen. Utan tid för att utveckla den egna chef- och ledarkompetensen finns en stor risk för att engagemanget för uppdraget sjunker. Chefens utmaningar Vilka utmaningar är det då som chefer upplever mest påfrestande eller problematiskt i chefsjobbet? Det som är tydligt i årets undersökning om chefers förutsättningar på jobbet är att det inte är personalansvaret eller medarbetarna som är den stora utmaningen. Den enskilt största utmaningen för dagens chefer är att hinna med allt och den stress som är förknippad med känslan av att inte räcka till. Känslan av otillräcklighet är vanligast hos cheferna i åldersgruppen år. Det är en grupp som står på tur att klättra uppåt mot de högsta chefsnivåerna, samtidigt som många chefer kämpar med att hitta en fungerande balans mellan arbete och privatliv. 10

13 Bild 5. Hela 65 procent av cheferna anger att hinna med och stress är det som cheferna upplever som mest påfrestande och problematiskt. Att den övergripande känslan av stress och att hinna med allt toppar listan över det mest påfrestande och problematiska i chefsyrket är inte en nyhet. Redan i Chefsbarometern för sju år sedan upplevde cheferna stressen med att hinna med allt som den i särklass mest påfrestande faktorn. Den största skillnaden i jämförelse med årets resultat är att personalfrågorna tidigare upplevdes som mer påfrestande. Då toppade stress, personalfrågorna och knappa resurser listan. I årets undersökning är det administration och möten som cheferna listar som de mest problematiska faktorerna. Hur mycket jobbar chefen? De flesta cheferna upplever alltså att de har svårt att hinna med allt som ska göras. Men hur mycket jobbar cheferna egentligen? Undersökningen visar att 7 av 10 chefer regelbundet jobbar mer än en normalvecka. Det innebär att en stor majoritet av cheferna har en övertidsvecka som utgångsläge. Över hälften, 55 procent, av cheferna jobbar motsvarande sexdagarsvecka. 11

14 Bild 6. Över hälften av cheferna jobbar motsvarande nästan sex arbetsdagar eller mer än 46 timmar i veckan. Det är alltså fortfarande så att chefsyrket är förknippat med långa arbetsdagar. Trots att ett av få önskemål som de allra flesta chefer har är att jobba mindre. Cirka hälften av alla chefer i undersökningen vill jobba mindre än de gör idag. Det är gruppen chefer mellan år som har den högsta andelen av chefer som jobbar mer än 46 timmar i veckan. 12

15 Bild 7. Totalt tycker 45 % av cheferna att det fungerar bra med den arbetstid de har idag. Över hälften av cheferna vill jobba färre antal timmar än vad de gör. Ungefär hälften av cheferna är nöjda med den arbetstid de har idag. Det finns i princip inget utrymme bland cheferna för att arbeta fler timmar än i dag. Hållbara chefer? Chefsjobben kräver sina timmar, men att jobba sexdagarsvecka över en längre period är inte hållbart. Det är viktigt att uppdragen är tydliga så att man som chef kan sätta gränser annars blir uppdragen omöjliga. Sverige står inför en kommande strukturell arbetskraftsbrist tillsammans med många andra länder i västvärlden. De närmaste åren går en chefstung generation 40-talister i pension vilket innebär att vi utöver den generella arbetskraftsbristen kommer att få kämpa med en chefsbrist. Redan i dag är behovet av chefer skriande inom vissa sektorer och områden. De unga ledartalangerna drivs inte av samma värderingar som tidigare generationer. De yngre chefskandidaterna anser att personlig utveckling och balans i livet är avgörande faktorer för att de ska vilja axla en roll som ledare. Utan möjlighet till balans mellan arbete och fritid är många ledartalanger ointresserade av att välja ett chefsjobb. 13

16 Chefens drivkrafter Vad är det som driver chefen? De fördomar som florerar om chefer och chefsyrket gör ibland gällande att chefer är maktgiriga, arbetar så lite som möjligt och bryr sig föga om medarbetarna. Men så ser verkligheten inte ut bland Sveriges en halv miljon chefer. Det majoriteten av Sveriges chefer stimuleras av i sina uppdrag är att kunna påverka, att få arbeta med människor och av att få verksamheten att fungera bra. Bild 10. De tre viktigaste drivkrafterna för chefer är att kunna påverka, att arbeta med människor och att få verksamheten att gå bra. Chefer är med i beslutsprocesser och har en överblick och insikter i långsiktiga och strategiska frågor om verksamheten. Uppdraget innebär att genomföra förändringar och lösa problem. Det gör att chefen i högsta grad påverkar den egna arbetssituationen både på kort och lång sikt. Chef är ett relativt fritt yrke. Så många som nio av tio chefer beskriver att de mår ganska eller mycket bra på jobbet. Nästan alla chefer - 97 procent - positiva organisationskulturer upplever att de mår ganska eller mycket bra på jobbet. 14

17 Att cheferna både vill och kan påverka sitt eget arbete kanske är en förklaring till varför de flesta cheferna upplever att de trivs på jobbet, trots stress, en tung administrationsbörda och långa arbetsveckor. Andelen chefer som mår bra är något lägre i organisationer med negativ kultur, men fortfarande anger 74 procent av cheferna att de mår ganska eller mycket bra. Var tredje chef mår mycket bra på sin arbetsplats. Bild 11. Nästan alla - 97 procent - chefer som beskriver sin organisationskultur som positiv trivs bra på jobbet. Att chefer generellt trivs bra återspeglas också i deras vilja att fortsätta sina chefskarriärer upp i åldrarna. Totalt är det 6 av 10 chefer som vill fortsätta att jobba som chef tills de blir pensionerade. I takt med demografiutvecklingen - och den arbetskraftsbrist som är förknippad med den - är det sannolikt att många chefer i framtiden behöver stanna kvar längre i arbetslivet än vad tidigare generationer gjort. 15

18 Bild 12. Sex av tio chefer vill jobba ända till pension endast två procent av cheferna är så missnöjda med sitt uppdrag att de vill sluta som chef. Var tionde chef säger att de vill fortsätta jobba som chef ändå till pensionsåldern, oavsett om den höjs eller ej. Samtidigt vill var fjärde chef trappa ner inför pensionering genom att sluta som chef. Chefen och medarbetarna Kraven från medarbetarna ökar i takt med att samhället blir allt mer individualiserat. Både 70 och 80-talisterna ställer högre krav på återkoppling, personlig utveckling och en bra relation till närmaste chef. Teknikutvecklingen har förändrat vårt sätt att kommunicera och därmed också synen på tillgänglighet. Chefer förväntas vara betydligt mer tillgängliga i dag än tidigare. I Chefsbarometern anger fyra av tio chefer att de upplever att de underordnades krav på chefen har skärpts. Andelen chefer som tycker det är något högre i offentlig sektor än i näringslivet. 16

19 Bild 13. Så många som fyra av tio chefer upplever att de underordnades krav har skärpts andelen chefer i offentlig sektor är något högre än i näringslivet. 44 procent av cheferna i den offentliga sektorn och 37 procent i näringslivet anser att kraven skärpts under de senaste åren. I en allt mer globaliserad värld ställs dessutom krav på att leda i kulturellt mer komplexa miljöer. Det kan innebära allt från att ha medarbetare som fysiskt arbetar i andra länder till att allt fler medarbetare har varierande etnisk bakgrund. För att kunna möta medarbetarnas förväntningar på tillgänglighet och för att som chef kunna utöva ett bra ledarskap behöver chefen tid att leda. Ju större personalgrupp, desto mer tid behöver chefen för utvecklingssamtal, lönesamtal och vardagsnärvaro. De flesta chefer är relativt nöjda med antalet underställda som det ser ut i dag. Dock säger var fjärde chef i den privata sektorn att de skulle vilja ha färre direkt underställda. Så många som en av tre chefer i offentlig sektor vill ha färre underställda medarbetare. 17

20 Bild 14. Fyra av tio chefer 41 procent är nöjda med antalet underställda. Var tredje chef i den offentliga sektorn vill ha färre underställda än vad de har i dag. Årets Chefsbarometer undersökningar visar inga större förändringar över tid i storleken på personalgrupper. Det vanligaste är att man har underställda. De riktigt stora grupperna med över 50 anställda har minskat något. Generellt gäller att personalgrupperna är större i den offentliga sektorn. Chefen i den offentliga sektorn I tidigare undersökningar 2 där chefer tillfrågats om faktorer som arbetsklimat, lön och förmåner samt personalgruppernas storlek har förutsättningarna för chefsuppdragen genomgående varit sämre för cheferna i den offentliga sektorn. Större personalgrupper Stora arbetsgrupper är oftare grogrund till sämre arbetsklimat. Stora personalgrupper med informella ledare, utan tydligt formellt ledarskap, orsakar lättare konflikter inom gruppen, vilket i sin tur kan resultera i mobbning och utfrysning av medarbetare. 2 Bland annat Ledarnas Chefsbarometer 2007 &

21 Årets Chefsbarometer innehåller därvidlag inga nyheter. Chefsuppdragen i det offentliga präglas fortfarande av större personalgrupper och därmed har cheferna sämre förutsättningar att utöva sitt ledarskap. I den offentliga sektorn har cheferna genomgående större personalgrupper: 10 procent av cheferna i offentlig sektor har mer än 50 direkt underställda (motsvarande 7 procent i privat sektor) 20 procent av cheferna i offentlig sektor har mer än 40 direkt underställda (motsvarande 12 procent i privat sektor) 44 procent av cheferna har mer än 20 direkt underställda (motsvarande 34 procent i privat sektor) Cheferna i den offentliga sektorn beskriver sin organisationskultur i mer negativa termer. Den vanligaste kulturbeskrivningen är begränsande, medan chefer i privat sektor oftare beskriver sin kultur som tillåtande. Samtidigt är det fler chefer i det offentliga som vill arbeta färre timmar, ha mindre personalgrupper och som upplever att kraven från de underordnade har skärpts i jämförelse med chefskollegorna i det privata näringslivet. Cheferna i den offentliga sektorn stressas också i högre grad av för mycket administration och för många möten. Sammantaget pekar resultaten på att cheferna i den offentliga sektorn generellt verkar känna sig mer pressade av chefsuppdragen. De närmaste åren pensionerar sig över chefer födda på 40-talet, bland dessa chefer i det offentliga, som ska ersättas. På vissa områden i den offentliga sektorn är chefsbristen redan i dag högst påtaglig. Verksamhetschefstjänsterna inom utbildningssektorn rektor, förskolechef och skolledare har i dag i snitt en sökande per tjänst. Samtidigt som många av uppdragen i offentlig sektor blivit allt mer krävande är det få som känner sig kallade att ta över. Endast 15 procent av unga med chefsambitioner säger att de i första hand är intresserade av ett uppdrag i den offentliga sektorn. Slutsatser Sveriges chefer är varken gnällspikar eller superhjältar. Undersökningen målar upp en bild av chefer som en hårt arbetande yrkesgrupp som drivs av möjligheten att påverka medarbetarna och verksamheten. Cheferna mår bra, men skulle gärna jobba något mindre. Sammanfattningsvis visar undersökningen att: Cheferna är relativt överens om att kraven på dem som chefer från arbetsgivaren har skärpts de senaste åren. Cheferna anser sig i stort ha tydliga uppdrag och delar samsyn om prioriteringar med sina överordnade chefer. Samtidigt är det en minoritet av cheferna som är helt på det klara över prioriteringar och om vad deras uppdrag som chef är. 3 Ledarna uppskattar antalet chefer som är födda på 40-talet till totalt ca personer. Således pensioneras totalt ca chefer under perioden

22 Den enskilt största utmaningen för dagens chefer är att hinna med allt och den stress som kan vara förknippad med känslan av att inte räcka till. Bland de chefer som beskriver sin arbetsplatskultur i positiva termer tycker hela 94 procent att relationen uppåt till överordnad chef är mycket eller ganska bra. Den positiva uppfattningen sjunker till 73 procent bland cheferna som beskriver kulturen med negativa termer. Cirka hälften av alla chefer i undersökningen vill jobba mindre än de gör idag. Företagskulturen på svenska arbetsplatser är oftast tillåtande enligt landets chefer. En tredjedel av cheferna tycker att den är begränsande. Drivkrafter att jobba som chef är att kunna påverka, att få arbeta med människor och av att få verksamheten att fungera bra. Så många som nio av tio chefer beskriver att de mår ganska eller mycket bra på jobbet. Nästan alla chefer (97 procent) i positiva organisationskulturer upplever att de mår ganska eller mycket bra på jobbet. Var tionde chef säger att de vill fortsätta jobba som chef ändå till pensionsåldern, oavsett om den höjs eller inte. Samtidigt vill var fjärde chef trappa ner inför pensionering att sluta som chef. Totalt är det sex av tio chefer som vill fortsätta att jobba som chef tills de blir pensionerade. Fyra av tio chefer anger att de upplever att de underordnades krav på dem har skärpts. Andelen chefer i offentlig sektor är något högre än i näringslivet. Det är fler chefer i det offentliga som vill arbeta färre timmar, ha mindre personalgrupper och som upplever att kraven från de underordnade har skärpts i jämförelse med chefskollegorna i det privata näringslivet. Cheferna i den offentliga sektorn stressas också i högre grad av för mycket administration och för många möten. Sammantaget pekar resultaten på att cheferna i den offentliga sektorn generellt verkar känna sig mer pressade av chefsuppdragen. Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Sveriges chefsorganisation Ledarna. Mätningen omfattar intervjuer. Intervjuerna har genomförts som en webbenkät under perioden 5 till 13 oktober Sammansättningen av cheferna i panelen överensstämmer med svenska chefer i stort. Ledarna räknar med att det finns chefer i Sverige. Ledarnas Chefsbarometer är en årligen återkommande undersökning som genomförs sedan Sedan 2009 ansvarar Novus Opinion för Ledarnas webbpanel. Text: Ledarna, Freja Annamatz 20

23

24 Besöksadress: S:t Eriksgatan 26. Postadress: Box 12069, Stockholm. Tel: Fax: Ledarnas servicecenter: