Redovisning av utvärdering av stadens äldreboendesamordning

Transkript

1 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1865/17 Handläggare Maria Siewers Telefon: E-post: Redovisning av utvärdering av stadens äldreboendesamordning Förslag till beslut I kommunstyrelsen: 1. Stadsledningskontorets redovisning av uppdraget att, enligt förfrågan av SDN Örgryte Härlanda, utvärdera äldreboendesamordningen i enlighet med vad som framgår av tjänsteutlåtandet antecknas. 2. Stadsledningskontorets uppdrag från kommunstyrelsen , dnr 1865/17 förklaras fullgjort. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2014 att inrätta en stadengemensam enhet för förmedling av stadens äldreboendelägenheter. Äldreboendesamordningen startade som är ett resursnämndsuppdrag i SDN Örgryte-Härlanda. Stadsledningskontoret har i enlighet med kommunstyrelsens beslut , utvärderat äldreboendesamordningens uppdrag. Utvärderingen har sin utgångspunkt i underlaget till kommunfullmäktiges beslut 2014 om att inrätta en gemensam äldreboendesamordning, dvs. öka förutsättningarna för det fria valet, öka likabehandlingen, förstärka planeringen av äldreboende och skapa effektivt nyttjande av stadens resurser. Enligt beslut i kommunstyrelsen har medarbetarperspektivet lagts till i utvärderingen. Utvärderingen som har genomförts under hösten 2018 konstaterar att vare sig innebörden av begreppen eller uppföljningen av dem definierades innan omorganisationen Utvärderingen beskriver att stadsdelsförvaltningarna totalt sett upplever att omorganisationen har medfört ett mer effektivt nyttjande av stadens resurser. Vidare visar utvärderingen att den samordnade förmedlingen har inneburit att stadens regelverk kring verkställighet av boendebeslut tillämpas lika och att skillnader mellan stadsdelar i väntetider, ledtider för beläggning av platser, pris för köp och sälj mellan stadsdelar har utjämnats. Kostnader för utskrivningsklara patienter på sjukhus har minskat, där sannolikt en av flera förklaringar är äldreboendesamordningens arbete med att effektivisera processen med förmedling till korttidsplatser. Utvärderingen pekar också på att det finns otydligheter avseende äldreboendesamordningens strategiska uppdrag och mandat. Ekonomiska konsekvenser Ett fokus för äldreboendesamordningen har varit att åstadkomma ett effektiv resursnyttjande och att tillämpa styrande dokument lika oavsett stadsdelstillhörighet. Fokus har varit att effektivisera processer för ett bättre resursnyttjande, till exempel Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (7)

2 menar utvärderingen att kostnaderna för utskrivningsklara patienter som har minskat sedan 2017 kan ha ett samband med de förbättrade processerna i samband med förmedling av plats. Kommunstyrelsen beslutade 2015 om en gemensam modell för solidarisk finansiering för stadsdelarnas äldreboende. Därefter har stadsdelsförvaltningarna tillsammans tagit fram en gemensam prissättning för köp av plats på äldreboende. För stadens egna boenden innebär modellen att priset för en plats idag varierar som högst med 40 tkr per år. Utvärderingen visar på att det idag finns en samsyn bland sektorchefer och att det för staden i sin helhet har lett till ett mer effektivt utnyttjande av platserna. Barnperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Mångfaldsperspektivet Medborgare med annat modersmål än svenska, annan kulturell bakgrund än svensk eller personer med olika sexuell läggning efterfrågar ibland boenden med särskild inriktning. Inom kommunen finns vissa äldreboenden med speciell inriktning och hela staden som ett uttalat upptagningsområde. Gemensam boendesamordning och en förstärkt äldreboendeplanering skapar troligtvis bättre förutsättningar för att tillgodose mångfaldsperspektivet till den del det kommer till uttryck i önskemål om äldreboenden med speciell inriktning. Jämställdhetsperspektivet Den stadengemensamma äldreboendesamordningen har bidragit till att väntetider har utjämnats och att utbudet av boenden är det samma för alla göteborgare, oavsett kön. Stadsdelsförvaltningarna har med stöd av äldreboendesamordningen förändrat sitt förhållningssätt till att i första hand se äldreboenden som en resurs för hela staden. Detta tillsammans med en gemensam kö för hela staden och äldreboendesamordningens arbetssätt gör att det idag finns en likabehandling i verkställighet av beslut om särskilt boende. Jämställdhetsperspektivet måste alltid beaktas vid planering av äldreboendeverksamhet. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Malmö har nyligen gått ifrån tio stadsdelsförvaltningar till fem och sedan 2018 är Malmö organiserat i fackförvaltningar. Förvaltningen för hälsa och vård och omsorg är den fackförvaltning som hanterar all äldreomsorg. Det finns en stadengemensam enhet för biståndsbedömning. Köhanteringen och förmedlingsprocessen motsvarar i stora drag det sätt som Göteborgs stad har. En skillnad är att om den sökande tackar nej till ett erbjudande som motsvarar det man önskat räknas beslutsdatum inte längre som början av kötid utan den sökande hamnar sist i kön. En samlad biståndsbedömning i den nya förvaltningen har inneburit förutsättningar för likabehandling. Under biståndsutredningen har handläggarna ett gemensamt arbetssätt för att ge förutsättningar för valfrihet. På Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (7)

3 stadens hemsida kan man göra jämförelser av alla boenden och informationen används mycket av såväl de äldre som av anhöriga. Planeringen avseende äldres boende i Malmö förändrades i samband med omorganiseringen av förvaltningar. Tidigare var det kommunstyrelsen som fattade beslut om avveckling och nybyggnation och numer ligger dessa beslut på nämnden för hälsa, vård och omsorg. Det har bidrag till att det geografiska perspektivet är nedtonat i nuvarande organisationen. Vid byggnation tar man hänsyn till var den äldre befolkningen finns, hur flyttströmmar ser ut, var det finns lediga tomter och vilka tidigare lokaliseringar som visat sig vara attraktiva. Information som bidrar till att sätta beslutet i relation till omvärlden. Stockholm har en gemensam äldreförvaltning som hanterar kö, förmedling och planering. De 14 stadsdelarna ansvarar för både handläggningen och äldreboenden. Stockholm har sedan 2008 tillämpat lagen omvalfrihet för äldreboende. Biståndshandläggaren fattar beslut om boende och därefter sätter den sökande om sig på kö till önskat boende. Stockholm planerar att fram till 2040 bygga 2200 äldreboendeplatser som ungefär motsvarar 21 boenden. Det är kommunfullmäktige som varje år beslutar vilka boenden som ska byggas. Samverkan och information Information på CSG Information i Äldreberedningen Bilagor 1. PU , 229, SDN Örgryte-Härlanda - Utvärdering av äldreboendesamordningen. 2. Utvärdering av stadens äldreboendesamordning, rapport Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (7)

4 Ärendet Stadsledningskontoret har i enlighet med kommunstyrelsens beslut , utvärderat äldreboendesamordningens uppdrag i SDN Örgryte-Härlanda. Efter yrkande ifrån V, S och MP beslutade kommunstyrelsen att lägga till medarbetarperspektivet i utvärderingen. Beskrivning av ärendet Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2014 att inrätta en för staden gemensam enhet för förmedling av stadens äldreboendeplatser startade äldreboendesamordningen, som är ett resursnämndsuppdrag i SDN Örgryte-Härlanda. Sedan 2016 förmedlar äldreboendesamordningen förutom permanenta äldreboendelägenheter även korttidsplatser. Kommunfullmäktige beslutade , handling 2014 nr 63 följande: SDN Örgryte-Härlanda får i uppdrag att som resursnämnd för hela staden svara för gemensam boendesamordning inom äldreomsorgen innefattande uppgifter och organisation som framgår av avsnittet Gemensam enhet för boendesamordning i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. I tjänsteutlåtande daterat finns enligt nedan uppdraget för äldreboendesamordningen beskrivet under rubriken Gemensam enhet för boendesamordning : Utgångspunkterna rätt att välja äldreboende så långt möjligt och rätt att få likabehandling över staden talar starkt för en kommungemensam enhet för boendesamordning. En gemensam enhet bedöms också bli mindre sårbar, ha bättre överblick och åstadkomma en ytterligare effektivisering. Stadsledningskontoret föreslår därför att ett särskilt resursnämndsuppdrag lämnas till SDN Örgryte-Härlanda med uppgift att svara för: Förmedling av äldreboendelägenheter och korttidsplatser. Verksamhetsuppföljning avseende externa utförare med ramavtal samt Tre Stiftelser Vissa uppgifter avseende frågor som gäller icke-göteborgare som önskar flytta till äldreboende i Göteborg. Sammanställning och redovisning av erforderlig statistik för uppföljning, analys och planering avseende äldreboendeverksamheten Administration av modell för solidarisk finansiering vid tomgång och eventuell gemensam prissättning vid köp och försäljning av äldreboende mellan SDN. En gemensam enhet för äldreboendesamordning förutsätts också ha en viktig roll i beredning av frågor och i den strategiska planeringen avseende äldreboende utifrån sin kompetens och överblick. I tjänsteutlåtandet som ligger till grund för beslutet om att inrätta äldreboendesamordningen beskrivs att anledningen bl.a. var att förbättra förutsättningarna Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (7)

5 för det fria valet av äldreboende i Göteborg och att stärka likabehandling vid verkställighet av biståndsbeslut om äldreboende eller korttidsplats. Vidare framgår det att en gemensam äldreboendesamordning inte förändrar SDN:s ansvar för att bedöma den enskildes behov och fatta beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen, samt att den enskildes behov tillgodoses och att fatta beslut om de resurser som ingår i respektive SDN:s verksamhet. Förändringarna syftar till att ytterligare optimera verkställigheten av besluten i respektive SDN utifrån förutsättningar lämnade av kommunfullmäktige. I samband med införandet av äldreboendesamordning infördes också en solidarisk modell för finansiering av tomgång vid äldreboenden samt om principer och modell för prissättning för köp och försäljning mellan SDN. Sedan 2014 har äldreboendesamordningen fått ytterligare uppdrag från kommunfullmäktige, bl.a. uppdrag om att ta fram en långsiktig äldreboendeplan och att ta fram en renoveringsplan för stadens äldreboenden. Dessutom har sektorscheferna gett äldreboendesamordningen ytterligare uppdrag. Detta gör att äldreboendesamordningens uppdrag numer omfattas av både operativa och strategiska uppdrag så som förmedling, planering och verksamhetsuppföljning. Utvärderingens genomförande och uppdrag Utvärderingen har genomförts genom av att stadsledningskontoret har visstidsanställt en extern utredare som är välbekant med Göteborgs Stad. Utvärderingens genomförande har pågått under perioden september till december Metoderna har bl.a. varit att genomföra intervjuer med sektorschefer och medarbetare i stadsdelsförvaltningarna och på äldreboendesamordningen. Cirka 30 personer har intervjuats i syfte att beskriva vilka resultat den förändrade organiseringen och arbetssättet har bidragit till. Utvärderingen noterar att enbart ungefär var femte av de intervjuade var anställd i sin nuvarande roll Utvärderaren har även tagit del av uppgifter från både verksamhetssystem och ekonomisystem, årsredovisningar, styrande dokument och statistik från stadsledningskontoret, socialstyrelsen samt äldreboendesamordningen. En enkätundersökning till biståndshandläggare har också gjorts. Utvärderingens ambition har varit att beskriva både ett läge innan omorganisationen och ett nuläge. De övergripande frågeställningar som behandlas i utvärderingen har sin utgångspunkt i beslutsunderlaget till kommunfullmäktiges beslut 2014 att samordna förmedling och planering av stadens äldreboenden och har som ambition att besvara frågorna om omorganisationen som genomfördes 2015 har: ökat förutsättningarna för det fria valet ökat likabehandlingen förstärkt planeringen av äldreboende inneburit ett mer effektivt nyttjande av stadens resurser Utvärderingen har också haft i uppdrag, i enlighet med yrkandet från V, S och MP, att titta på medarbetaperspektivet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (7)

6 Utvärderingens slutsatser Utvärderingen slår fast att det i samband med kommunfullmäktiges beslut 2014 om införandet av äldreboendesamordning inte fanns definitioner av begreppen valfrihet, likabehandling eller vad som menas med en effektiv planering. Vidare konstaterar utvärderingen att det i samband med organisationsförändringen saknades beskrivningar om vad som skulle uppnås, hur utvecklingen skulle följas upp samt att det finns en otydlighet avseende vem som är ansvarig för uppföljningen. I utvärderingen framgår att äldreboendesamordningen och stadsdelsförvaltningarna har haft stort fokus på processer och kostnader i samband med verkställighet av boende. I staden finns det data som beskriver resultat inom dessa områden, men det finns ingen data som visar på resultat för invånaren avseende valfrihet och likabehandling vare sig före eller efter omorganiseringen. Utvärderingen visar på att göteborgarna mer än tidigare flyttar till andra stadsdelar i samband med flytt till äldreboende, men det går inte att avgöra om detta är ett resultat av att den enskildes val eller om det numer är lättare att styra sökande till tomma platser i en annan stadsdel. Fokus hos äldreboendesamordningen har varit att åstadkomma ett effektivt resursutnyttjande. Den stadengemensamma förmedlingen innebär att stadens regelverk kring verkställighet av boendebeslut idag tillämpas lika oavsett var den enskilde bor. Skillnader mellan stadsdelar i väntetider, ledtider för beläggning av platser samt pris för köp och sälj mellan stadsdelar har utjämnats. Väntetiderna är ungefär de samma som de var före omorganiseringen, men skillnaderna mellan stadsdelarna har utjämnats. Vidare har kostnader för utskrivningsklara patienter på sjukhus minskat, vilket kan ha ett samband med förbättrade processer i samband med förmedling. Men anledningen till det skulle också kunna vara ny lagstiftning inom området och att stadsdelarna därför har en högre beredskap idag. Det framkommer i utvärderingens intervjuer att stadsdelsförvaltningarna har en samsyn om att organisationsförändringen för staden i sin helhet har lett till ett mer effektivt nyttjande av stadens resurser. Utvärderingen pekar på att det finns konflikter inom förmedling och planering av äldreboende som inte är hanterade. Den tydligaste är svårigheten att kombinera ett fritt val för invånaren med hög beläggningsgrad i stadens äldreboenden. I utvärderingen beskrivs att det är många förvaltningar och grupperingar som är involverade i förmedling och planering av äldreboenden samt att detta i vissa avseende skapar en osäkerhet kring mandat. Vidare pekar utvärderingen på att resursnämndsansvaret till äldreboendesamordningen är otydligt avseende strategiska frågor. I grunduppdraget står att resursnämnden ska medverka i kommungemensam äldreboendeplanering. Utvärderingen beskriver att äldreboendesamordningens uppdrag initialt var av mer operativ karaktär och sedan har äldreboendesamordningen succesivt fått flera uppdrag som innebär samordningsansvar för strategisk planering ett ansvar som tidigare fanns på stadsledningskontoret. Ingen förändring är gjord i reglementet och de intervjuade i utvärderingen efterfrågar en tydlighet i frågan. Utöver förmedlingsuppdraget har boendesamordningen ansvarat för en del uppdrag som har lett till verksamhetsförändringar i stadsdelsförvaltningarna, till exempel konverteringar av platser, specialisering och uppdragsbeskrivningar för korttidsplatser. Detta kan ha förändrat förutsättningar för medarbetare som berörs av dessa förändringar Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (7)

7 men redovisas inte i utvärderingen. Det kan dock finnas skäl för de stadsdelsförvaltningar som ansvarar för kortidsenheter att följa upp medarbetarperspektivet för att se om förutsättningar har förändrats när enheterna tar emot placeringar från hela staden. Stadsledningskontorets bedömning Det är stadsledningskontorets bedömning att utvärderingen visar på positiva resultat avseende äldreboendesamordningens förmedlingsuppdrag. Utvärderingen visar på att staden nu har ett enhetligt sätt att hantera förmedlingen av lägenheter till äldre. Skillnader mellan stadsdelar i väntetider, ledtider för beläggning av platser, pris för köp och sälj mellan stadsdelar har utjämnats. Kostnader för utskrivningsklara patienter på sjukhus har minskat och en tänkbar förklaring är effektiviserade processer tillsammans med ny lagstiftning inom området. Utvärderingen lyfter vikten av att förtydliga förvaltningars och grupperingars mandat och ansvar avseende ledning och styrning, vilket bedöms kunna omhändertas i stadens linjeorganisation samt i berörda grupperingar. Resursnämndsuppdraget är särskilt otydligt i strategiska frågor. Stadsledningskontoret ser att ett ställningstagande angående att tydliggöra dessa gränssnitt behöver göras i samband med ordinarie översyn av reglemente. Utvärderingen lämnar fem rekommendationer till förbättring och utveckling avseende förmedling och planering men också beträffande verksamhetsuppföljning och utveckling. Rekommendationerna innebär i korthet att bli bättre på att tillvara på den kunskap och erfarenhet som finns och som kan inhämtas samt att systematisera den i både det operativa och det strategiska arbetet. Det är stadsledningskontorets bedömning att dessa rekommendationer behöver omhändertas av berörda grupperingar i staden. Lisbeth Nilsson Direktör Välfärd och utbildning Eva Hessman Stadsdirektör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (7)

8 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum , Dnr 1865/17 Örgryte-Härlanda - Utvärdering av äldreboendesamordningen Handlingar Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande den 12 mars Yrkande från V, S och MP den 21 mars Yrkanden Ordföranden Ann-Sofie Hermansson (S) med instämmande av Jonas Ransgård (M) yrkar bifall till yrkande från V, S och MP den 21 mars Beslut Enligt stadsledningskontorets förslag med tillägg enligt yrkande från V, S och MP den 21 mars 2018: 1. Stadsledningskontoret får i uppdrag att utvärdera äldreboendesamordningen enligt förfrågan från SDN Örgryte-Härlanda. 2. Stadsledningskontoret får i uppdrag att lägga till medarbetarperspektivet i utvärderingen av äldreboendesamordningen. Expedieras SDN Örgryte-Härlanda Stadsledningskontoret Vid protokollet Mathias Sköld Ordförande Ann-Sofie Hermansson Justerare Jonas Ransgård 1 (1)

9 Stadsledningskontoret Utvärdering av stadens äldreboendesamordning Rapport Vi är med och författar människors sista kapitel i deras livsbok. Är man intresserad av böcker vet man hur viktigt det sista kapitlet är. Boken måste sluta bra! Från intervju med en sektorschef i en stadsdelsförvaltning i Göteborg hösten 2018 Datum: Författare: Bente Greve seniorkonsult Stadsledningskontoret Avdelningen för äldre och hälso- och sjukvård

10 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Metod Innehållet i denna rapport Beslut och genomförande och sammanhang Beslut och genomförande Äldreboendesamordningen Äldreboendesamordning i ett sammanhang Resultat Resultat - valfrihet Resultat - likabehandling Resultat - planering av äldreboende Resultat - resursnyttjande Analys av resultat Analys av resultat valfrihet Analys av resultat - likabehandling Analys av resultat planering Analys av resultat resursnyttjande Slutsatser och rekommendationer Slutsatser Rekommendationer Bilagor Bilaga 1 - Telefonintervjuer med tjänstepersoner med ansvar för äldres boende i Malmö och Stockholm Bilaga 2 - Nämnder/förvaltningar med uppdrag inom förmedling eller planering av äldreboende Bilaga 3 - Beskrivning av förmedlingsprocessen Bilaga 4 - Utdrag från Göteborgs Stad anvisning för särskilt boende och korttidsplats Bilaga 5 - Tabeller och diagram

11 1 Inledning 1.1 Bakgrund Beslut i kommunstyrelsen om utvärdering av äldreboendesamordning Kommunstyrelsen beslutade att ge stadsledningskontoret i uppdrag att utvärdera den äldreboendesamordning som Örgryte - Härlanda stadsdelsnämnd har som ett resursnämndsuppdrag sedan Utredningen ska enligt beslutet göras med utgångspunkt ifrån det uppdrag som beslutades av kommunfullmäktige ( 9 Dnr 1573/13). 1.2 Metod Rapporten har tagits fram under perioden september-december Innehållet stöder sig på: Intervjuer och möten med chefer och medarbetare, både i grupp och enskilt Statistik från stadsledningskontoret, äldreboendesamordningen och Socialstyrelsen Data från verksamhetssystemet Treserva och stadens ekonomisystem Styrdokument som påverkar förmedling av lägenheter för äldre och planering av äldreboenden Årsredovisningar, utredningar och rapporter som har gjorts tidigare i staden Telefonintervjuer med ansvariga tjänstepersoner för äldres boende i Stockholm och Malmö 1 Utredningen har genomförts med ambitionen att beskriva ett dåläge och ett nuläge utifrån dessa frågeställningar. En stor del av utredningen har ägnats åt att identifiera vilka data som kan utgöra resultat samt att undersöka om sådana data har dokumenterats före och/eller under omorganisationen. Dåläget avser i vissa frågor 2014 men i flera fall har jämförelser gjorts tillbaka till år 2012, för att säkra att tillfälliga årsavvikelser inte får för stort genomslag. 1.3 Innehållet i denna rapport Övergripande frågeställningar som behandlas i denna rapport tar sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges beslut 2014 att samordna förmedling och planering av stadens äldreboenden. Rapporten försöker besvara frågorna om omorganisationen som genomfördes 2015 har 1. ökat förutsättningarna för det fria valet 2. ökat likabehandlingen 3. förstärkt planeringen av äldreboende 4. inneburit ett mer effektivt nyttjande av stadens resurser Rapporten är uppdelad i flera avsnitt. I avsnitt två beskrivs bakgrunden till att staden 2014 beslutade om en gemensam äldreboendesamordning, vilket uppdrag den nya enheten fick och hur organisationens processer ser ut. Vad omorganisationen har betytt för personal med ansvar för förmedling och planering redovisas ur ett medarbetarperspektiv. Här beskrivs också vilka styrdokument och organisationer och grupperingar som påverkar styrning, ledning och uppföljning. Uppgifter om utveckling av befolkning och äldreboende för den aktuella perioden och andra förändringar som kan ha betydelse vid en utvärdering av omorganisationen finns också redovisade i detta avsnitt. 1 Bilaga 1 Telefonintervjuer med tjänstepersoner med ansvar för äldres boende i Stockholm och Malmö 2

12 Därpå följer i avsnitt tre en redovisning av resultat utifrån de önskade effekter som var syftet med omorganisationen. Resultaten beskrivs med data som tagits fram från databaser och med enkätresultat och delutredningar som har gjorts i samband med denna rapport. Som en del av resultatredovisningen återges under en särskild rubrik de bedömningar och synpunkter som kommit fram under de intervjuer som gjorts med stadsdelsförvaltningarnas sektorschefer. I avsnitt fyra analyseras resultaten och det avslutande femte avsnittet innehåller slutsatser och rekommendationer. Tabeller och diagram och andra dokument bifogas som bilagor. 2 Beslut och genomförande och sammanhang Här beskrivs innehåll och syfte med omorganisationen, hur genomförandet har skett, styrning av uppdragen i den nya organisationen samt sammanhang i staden som kan har betydelse för vilka resultat som har uppnåtts. 2.1 Beslut och genomförande Kommunfullmäktige beslutade att ge SDN Örgryte -Härlanda i uppdrag att som resursnämnd för hela staden svara för gemensam boendesamordning inom äldreomsorgen enligt det förslag stadsledningskontorets presenterat. Kommunfullmäktige beslutade samtidigt om ändringar i reglementet för SDN Örgryte-Härlanda samt att införa en solidarisk modell för finansiering av tomma lägenheter och platser inom äldreboenden. Fullmäktiges beslut motiveras i beslutsunderlaget av tre önskvärda och förväntade effekter: 1. Bättre förutsättningar för det fria valet av äldreboende 2. Stärkt likabehandling ur ett brukarperspektiv 3. Sammanhållen och långsiktig planering som minskar kostnader och investeringar Kommunstyrelsen hade tidigare i beredningen av ärendet gett stadsledningskontoret ett antal uppdrag om fortsatta utredningar: 1. Riktlinjer och tillämpningsanvisningar för förmedling av lägenheter i äldreboende och av korttidsplatser inom äldreomsorgen 2. Särskilda frågor avseende förmedling av äldreboendelägenheter vid Bergsjöhöjd 3. Särskilda frågor avseende förmedling av avlastnings/växelvårdsplatser inom korttid 4. Nämnd med ansvar att teckna avtal med Tre Stiftelser 5. Regler och rutiner för modell för solidarisk finansiering av tomma lägenheter och platser inom äldreboendeverksamheten 6. Principer och modell för prissättning vid köp och försäljning av äldreboende och korttidsplatser inom SDN Dessutom beslutade kommunstyrelsen om att 7. Införa en särskild rutin vid beredning av förslag om förändring av antal och/eller inriktning av tillgängliga äldreboendelägenheter enligt stadsledningskontorets förslag i tjänsteutlåtandet 8. Ge stadsledningskontoret i uppdrag att genomföra ett samlat genomförande av ombyggnad, ersättning och nybyggnation av äldreboenden enligt förslag i tjänsteutlåtandet Uppdrag till äldreboendesamordningen efter

13 Utöver de uppdrag som Örgryte-Härlanda fick från start har senare ett antal uppdrag adderats från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, stadsdelarnas sektorschefer samt styrgruppen för äldreboendesamordningen. Uppdrag Från När Status Förmedling av permanentlägenheter Bergsjöhöjd/Kallebäck Sektorschefer och SLK 2015 Genomfört from Initiera och medverka i upphandling av Sektorschefer 2015 pågår ramavtal Specialisering inom korttid Sektorschefer 2015 Genomfört Samordning av stadens gemensamma Sektorschefer 2015 Genomfört/pågår äldreboendeplan (närtid) Konverteringsplan Sektorschefer 2016 Genomfört Uppdrag korttid Sektorschefer 2016 Genomfört/pågår Utredning gällande boendelösningar för äldre Kommunfullmäktige 2016 Genomfört med inriktning språk (uppdrag i budget) Utredning gällande boendelösningar för äldre Kommunfullmäktige 2016 Genomfört med inriktning HBTQ i (uppdrag i budget) Långsiktig äldreboendeplan Kommunfullmäktige 2016 Genomfört Specialiserade korttidsenheter Renoveringsplan för stadens äldreboenden Samordna stadens behov av äldreboenden, bereda beslutsunderlag för respektive stadsdelsnämnd samt att företräda stadsdelarna i stadens gemensamma byggprocess utifrån verksamhetsperspektivet. (uppdrag i budget) Kommunfullmäktige (uppdrag i budget) Kommunfullmäktige (uppdrag i budget) Beslut i KF sept Genomfört Information till SDN ÖH nov Genomfört Beslut i ÖH SDN november 2018 Kommunfullmäktige 2018 Påbörjat Styrande dokument Styrande dokument på nationell nivå är framförallt socialtjänstlagen, hälso-och sjukvårdslagen och Socialstyrelsens författningssamling. Stadens styrdokument för förmedling av lägenheter är framförallt: Göteborgs Stads riktlinjer för särskilt boende samt prioriteringsordning gällande verkställighet av särskilt boende och korttidsplatser inom äldreomsorg Göteborgs Stads anvisning för särskilt boende och korttidsplats Socialtjänstprocessen inom välfärdens processer beskriver hur staden ska arbeta för att uppnå hög likvärdighet, rättssäkerhet och delaktighet för dem vi är till för. Stadens styrdokument för planering av äldreboende är framförallt: Regler för styrning och ledning av Göteborgs Stads lokalförsörjning Göteborgs stads lokalförsörjningsplan 2019 Långsiktig plan för fler äldreboendelägenheter Äldreboendeplan Ramprogram för lokalutformning av äldreboenden i Göteborgs stad Gemensam process för lokalplanering som har tagits fram i samverkan mellan stadsdelsförvaltningarna, social resursförvaltning, lokalförvaltning och lokalsekretariat reglerar ansvar för inblandade parter. 4

14 Styrning och ansvar Äldreboendesamordningens verksamhet innefattar dels operativt ansvar, dels planerande och strategiskt ansvar. Uppgifterna har tidigare utförts i stadsdelsförvaltningarna och inom stadsledningskontoret. Många aktörer samverkar med äldreboendesamordningen, som uppdragsgivare eller som mottagare av deras tjänster. Inom staden finns dessutom flera horisontella grupperingar där olika förvaltningar möts för att lösa frågor, både på operativ och strategisk nivå. Flera nämnder/förvaltningar ansvarar för frågor som berör äldreboendesamordningens uppdrag. 2 Flera grupperingar mellan förvaltningar har starka kopplingar till äldres boende. En del av dessa grupperingar har bildats med syfte att hantera frågor kring planering av äldres boende. Andra har bredare områden men med starka kopplingar till äldres boende. Processgrupp Äldres boende Styrgrupp för äldreboendesamordning Samordnad planering äldreboende 10- grupp sektorschefer äldreomsorg/hsv Funktionsgrupper SDF: äldreboende, korttidsvistelse resp myndighetsutövning Initierad av/beslutat av SLK 10-grupp sektorschefer Planeringsledare lokalsekretariatet SLK 10-grupp sektorschefer äldreomsorg/ HSV Uppdrag Bemanning Mandat Inte dokumenterat Inte dokumenterat Inte dokumenterat Samordning av strategiska frågor Samordning av operativa frågor Avdelningschef SLK Äldreomsorg/HSV, två sektorschefer Avdelningschef SLK Äldre o HSV, sektorschef Ö-H, Chef äldreboendesamordning SLK (lokalsekretariatet), Lokalförvaltningen, Äldreboendesamordning Sektorschefer I var och en av grupperna 10 områdeschefer för respektive område Inte dokumenterat Inte dokumenterat Inte dokumenterat Beslut i linjen per SDF Beslut i linjen per SDF Grupperingar i staden som arbetar med/hanterar frågor om äldres boende 2.2 Äldreboendesamordningen Resurser Bemanningen i äldreboendesamordningen är åtta helårsarbetare: fem boendesekreterare, en ekonom/controller, en kvalitetsledare/utredare samt en chef. Inför 2019 ökas bemanningen med två heltidstjänster; en för planering och en för förmedling. Årsbudgeten 2018 var 7,1 mkr varav två tredjedelar används till uppdraget förmedling och en tredjedel till ledning, planering och uppföljning. Uppdrag Uppdraget för stadsdelsnämnden Örgryte - Härlanda beskrivs i reglementet: SDN Örgryte-Härlanda ska för hela staden ansvara för gemensam boendesamordning inom äldreomsorgen innefattande bland annat förmedling av lägenheter i äldreboende och korttidsplatser 2 Bilaga 2 Nämnder/förvaltningar med uppdrag inom förmedling eller planering av äldreboende 5

15 inom äldreomsorg samt verksamhetsuppföljning av externt upphandlad äldreboendeverksamhet och medverka i kommungemensam äldreboendeplanering. Äldreboendesamordningen beskriver sitt uppdrag som tre områden: utförande, planerande och utredande 3. Utförande: Förmedling av permanentboende och korttidsvistelse Uppdraget för äldreboendesamordningen innebar att det operativa ansvaret för förmedling av boende flyttades från stadsdelsförvaltningarna till Örgryte-Härlanda stadsdelsförvaltning. Förmedling av platser på kortidsenheter tillkom Boendeförmedlingen sköttes tidigare av sammanlagt sex boendesekreterare i stadsdelarna, antingen med ansvar bara för den egna stadsdelen eller med uppdrag att förmedla lägenheter för två eller tre stadsdelar. Äldreboendesamordningen övertog också den löpande uppföljningen av kö och tillgång till lägenheter och har sedan dess försett stadsdelarna med veckovis statistik om beslut, uppsagda lägenheter, betaldagar på sjukhus mm. Handläggningen styrs av riktlinjer och prioriteringsordning som är reviderade senast Beslutsdatum är styrande för hur erbjudanden sker. Handläggning och riktlinjer är ungefär de samma som innan omorganisationen. Skillnaden är att boendesekreterarna idag arbetar utifrån en gemensam väntelista och en gemensam prioriteringsordning. Tidigare skedde samarbetet över stadsdelarna genom kontakter mellan handläggare i enskilda ärenden på förekommen anledning: när en plats saknades eller när en plats fanns tillgänglig och inte kunde användas för invånare från den egna stadsdelen. Planerande: Planering av äldreboende Äldreboendesamordningen har från start haft ett ansvar för att medverka och delvis samordna frågor i stadens planering av äldreboende. Uppdraget har utvidgats till att också ta fram en långsiktig äldreboendeplan, en renoveringsplan och att utreda boendelösningar för särskilda målgrupper. Tidigare arbetade varje stadsdel med lokala kortsiktiga (fyraåriga) äldreboendeplaner som sedan av stadsledningskontoret sammanställdes till en gemensam plan för staden. Nu samarbetar äldreboendesamordningen med varje stadsdel för att få fram behovs- och kapacitetsbilder som äldreboendesamordningen sedan sammanställer i en gemensam plan. Lokalsekretariatet och lokalförvaltningen medverkar i hela denna gemensamma process. Utredande: Verksamhetsuppföljning Äldreboendesamordningen ansvarar för verksamhetsutvärdering av ramavtal samt av avtal med Tre Stiftelser. Ramavtalen är tecknade av upphandlingsförvaltningen som ansvar för avtalsuppföljningen. Tidigare kunde varje stadsdel teckna avtal och ansvarade då för verksamhetsuppföljningen för dessa boenden. Kravställning i avtal och uppföljning kunde skilja mellan stadsdelar. Stadsdelarna ansvarar fortfarande för uppföljningen av individplaceringarna. Verksamhetsuppföljningen innebär att kontrollera att utföraren bedriver en verksamhet som uppfyller de krav på kvalitet och kvantitet som kan ställas på utövaren utifrån lagar, förordningar och avtal. Uppgiften innebär möten och andra kontakter med leverantörerna av boende. Utvärderingen samlas i en rapport som presenteras i resursnämnden. Stadsdelsförvaltningarna får rapporterna för kännedom. 3 Bilaga 3 Beskrivning av förmedlingsprocessen 6

16 Medarbetarperspektiv Åtta medarbetare är anställda inom boendesamordningen, en av dessa arbetade i stadens tidigare organisation för förmedling/planering. Före 2015 sköttes boendeförmedlingen av sex boendesekreterare anställda i stadsdelarna. De hade upparbetade och nära kontakter med biståndsenheter, korttidsenheter och äldreboenden framförallt i sina egna stadsdelar. Uppdragen såg något olika ut i stadsdelarna. Deras insatser var avgörande för verkställighetsprocessen. De var ensamma i sina yrkesroller i stadsdelarna och det innebar en sårbarhet för förvaltningarna och en bundenhet för boendesekreterarna. De hade ett bra samarbete med biståndshandläggarna men hade inte det kollegiala samarbete som det innebär när man ingår i en grupp med ett gemensamt uppdrag. Idag har boendesekreterarna kontakt med biståndshandläggare och särskilda boenden i hela staden. Stadsdelarna är fördelade mellan handläggarna, det ger möjligheter till lokal kännedom och etablerade samarbeten med medarbetare i stadsdelarna. Förmedling till korttidsplatser, Tre Stiftelser och boenden med speciell inriktning är fördelade mellan handläggarna för att skapa en jämn arbetsfördelning. Planerade avstämningsmöten används för att säkra att ärenden hanteras rättssäkert med likabehandling som samtidigt anpassas till de sökandes behov och önskemål. Avstämningar och samråd sker också hela tiden i enskilda ärenden. Med alla boendesekreterare i samma organisation är det möjligt att ha en jämn bemanning. Under sommarperioder har bemanningen förstärkts för att möta stadsdelarnas behov. Utöver förmedlingsuppdraget har boendesamordningen ansvarat för en del uppdrag som har lett till verksamhetsförändringar i stadsdelsförvaltningarna, till exempel konverteringar av platser, specialisering och uppdragsbeskrivningar för korttidsplatser. Detta kan ha förändrat förutsättningar för medarbetare som berörs av dessa förändringar men redovisas inte i denna rapport. Det kan dock finnas skäl för de stadsdelsförvaltningar som ansvarar för kortidsenheter att följa upp medarbetarperspektivet för att se om förutsättningar har förändrats när enheterna tar emot placeringar från hela staden. 2.3 Äldreboendesamordning i ett sammanhang Här beskrivs uppgifter om befolkning och äldreboenden som har betydelse för att värdera vilka resultat som har uppnåtts. Befolkning Antalet äldre över 85 år, som är den största åldersgruppen i särskilt boende, har legat på ungefär samma nivå sedan Demografin skiljer sig mycket mellan stadsdelarna och avspeglas i stora skillnader i antal äldre och därmed antal personer som bor i särskilt boende 5. Andelen av den äldre befolkningen som bor i särskilt boende har inte heller förändrats nämnvärt sedan Ungefär var tredje göteborgare över 90 år bor idag i ett särskilt boende, i gruppen är det ungefär var åttonde. Skillnaderna mellan stadsdelarna är stora och i vissa stadsdelar har det skett stora förändringar över tid. Någon stadengemensam analys av vad skillnaderna beror på har inte gjorts. För staden totalt bodde 20,4 procent av befolkningen 85 år och äldre på äldreboende vid årsskiftet 2016/17. En procentenhets skillnad upp eller ned innebär med den befolkningen 120 platser. 4 Bilaga 5 Diagram 1 Nyttjade permanentboendeplatser, korttidsplatser och hemtjänst i relation till befolkning 5 Bilaga 5 Tabell 1 Antal personer i särskilt boende per stadsdel 7

17 Summa 85+ Angered 1,2% 4,0% 6,4% 19,1% 32,7% 3,9% 23,5% Östra Göteborg 1,5% 3,6% 7,6% 12,9% 32,7% 5,5% 20,0% Örgryte Härlanda 1,0% 2,3% 6,0% 13,8% 30,8% 5,7% 22,0% Centrum 0,9% 4,0% 6,9% 16,8% 37,7% 5,6% 26,4% Majorna Linné 0,7% 2,5% 5,9% 12,2% 26,2% 3,8% 18,6% AFH 0,9% 2,1% 6,6% 12,1% 36,5% 5,3% 21,5% Västra Göteborg 0,5% 2,3% 6,0% 12,8% 24,9% 3,7% 17,3% Västra Hisingen 0,8% 2,8% 5,2% 11,6% 26,2% 3,8% 16,7% Lundby 1,0% 2,7% 5,9% 12,9% 27,4% 4,4% 18,5% Norra Hisingen 1,1% 3,0% 7,3% 12,9% 30,0% 4,5% 18,7% Göteborg 0,9% 2,8% 6,4% 13,3% 31,0% 4,6% 20,4% Tabell 2 Andel av befolkningen över 65 år i äldreboende årsskiftet 2016/2017 Antal beslut och verkställigheter om särskilt boende Varje år tas inom staden cirka 1500 biståndsbeslut om särskilt boende. Medelvärdet för boendetiden är strax under tre år, medianvärdet strax under två år. Medelvärde och medianvärde för hyresgästernas ålder är runt 85 år, dock betydligt lägre i boenden för personer med svåra beteendemässiga symptom vid psykiatrisk sjukdom. Utbud av lägenheter i äldreboende Det totala utbudet av platser i Göteborg är cirka 4000, varav 3500 drivs i kommunal regi och Tre Stiftelser och 500 på ramavtal och entreprenad. Stadens eget utbud av platser har sedan 2012 minskat med cirka 260. Minskningen skedde framförallt under åren Diagram 2 Placeringar egen befolkning/antal befintliga platser exl ramavtal (april 2018) 8

18 Alla stadsdelar har ett utbud i egen regi som understiger den egna stadsdelens behov. I siffrorna i diagram 2 ingår Tre Stiftelsers boenden samt entreprenader men inte platser upphandlade på ramavtal. Örgryte Härlandas överskott förklaras av att Tre Stiftelsers lägenheter här räknas in i den stadsdelens bestånd. De underskott som stadsdelarna visar täcks på kommunnivå upp av framförallt Tre Stiftelser men också av platser upphandlade på ramavtal (vid den aktuella mätningen 310 köpta platser). Den faktiska bristen i varje stadsdel initierar flyttströmmar, oavsett valfrihet. För en stadsdel som är attraktiv för invånare från hela staden innebär den gemensamma kön och likabehandlingen att det jämfört med tiden fram till 2014 är svårare för invånarna i just den stadsdelen att bli erbjuden plats i sin hemmastadsdel. Den enskildes rätt att välja specifikt särskilt äldreboende Förutsättningar för den enskilde att välja äldreboende utgår från socialtjänstlagens bestämmelser om att insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde och lagen innehåller också bestämmelser om rätten att få sin ansökan behandlad i en annan kommun. Staden har tidigare haft riktlinjer som beskriver den enskildes rätt att flytta till andra stadsdelar men bedömer att socialtjänstlagens innehåll ger tillräckligt stöd för den valfrihet som staden erbjuder och att detta därför inte behöver regleras i riktlinjer. På stadens hemsida står: Du kan önska en särskild stadsdel, ett specifikt boende eller en viss inriktning. Du kan ange upp till tre alternativa önskemål, men det är inte säkert att du kommer att få en plats på någon av dem. Den enskildes rätt att välja boende som drivs av leverantör via ramavtal är inte reglerad i något beslut eller styrdokument. På stadens hemsida sägs dock att äldreboenden med ramavtal är ett komplement till övriga äldreboenden och blir ett alternativ när det inte finns tillgängliga lägenheter i övriga äldreboenden. Stadsledningskontoret har hösten 2018 skrivit en anvisning 6 för särskilt boende och korttidsplats. Där sägs att det finns en begränsad möjlighet för den enskilde att välja boende på ramavtal, med hänvisning till att kommunen inte kan kräva av boendet att ta emot sökande och att avtalen inte reglerar medboende. Andra boendeformer Behovet av särskilt boende påverkas av det ordinarie bostadsbeståndets tillgänglighet och vilka alternativa boendelösningar det finns för äldre. Stadens mål är att det 2018 ska finnas 1000 trygghetsbostäder 7. Sedan 2013 har 830 trygghetsbostäder tillskapats. Den allmänna uppfattningen är att tillgången till trygghetsbostäder hittills inte har påverkat efterfrågan på särskilt boende. Korttidsplatser Fram till 2016 löste stadsdelarna korttidsplaceringar på många olika sätt. En del stadsdelar hade särskilda korttidsenheter, andra insprängda korttidsplatser i befintliga äldreboenden och andra hade inte korttidsplatser alls. Sedan 2018 är korttidsenheterna kategoriserade antingen som platser för vårdinsatser eller för avlösning/växelvård. Brist på lägenheter i särskilt boende bidrog tidigare till att vistelser på korttidsenheter kunde bli långvariga. Brist på korttidsplatser har under vissa perioder bidragit till att kommunens kostnader för utskrivningsklara patienter har varit höga. Det krävs tillräckligt många korttidsplatser för att ta emot personer med ohållbara situationer samt utskrivningsklara patienter från sjukhus. Antalet nyttjade korttidsplatser ökade från 2014 till 2017 men har sedan sjunkit. Det är en uttalad strategi att begränsa vistelsetiderna och så snabbt som möjligt möta upp med vårdinsatser i hemmet eller med flytt till särskilt boende. Alla stadsdelar utom en har 6 Bilaga 4 Utdrag från Göteborgs Stad anvisning för särskilt boende och korttidsplats 7 Trygghetsboende är funktionellt utformade bostäder med gemenskapslokaler för måltider, samvaro, hobby och rekreation samt viss service. 9

19 korttidsenheter, sammanlagt 341 platser (april -18). Fyra enheters platser är avsedda för växelvård/avlösning. Betalningsansvar för utskrivningsklara patienter Kostnader för utskrivningsklara patienter har varierat stort sedan 2012 och skillnaderna mellan stadsdelarna har varit stora. Kostnaderna var som högst då staden hade cirka 7000 betaldagar per år infördes lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vilket innebär att antalet fristdagar för kommunerna utan betalningsansvar har minskat. Tillämpningen av lagen regleras i ett avtal mellan staden och Västra Götalandsregionen och syftar till att förbättra samverkan mellan slutenvård och kommunen. Kostnaderna beräknas som genomsnitt för staden och fördelas sedan solidariskt mellan stadsdelarna. Bearbetningar har ännu inte gjorts för att räkna fram stadens kostnader enlig det nya avtalet, prognos och indikationer tyder dock på en fortsatt kraftig minskning av betaldagar. 3 Resultat De data och de beskrivningar som redovisas i detta avsnitt syftar till att besvara huvudfrågan i rapporten, om omorganisationen har: 1. ökat förutsättningarna för det fria valet 2. ökat likabehandlingen 3. förstärkt planeringen av äldreboende 4. inneburit ett mer effektivt nyttjande av stadens resurser Frågorna är svåra att besvara av flera orsaker: Begreppen har inte definierats Någon nulägesbeskrivning/analys gjordes inte inför förändringen För tre av de fyra målen saknas uppföljning Det är otydligt vem som ansvarar för uppföljning Stor personalomsättning gör att det är få ansvariga som kan beskriva en förändring utifrån egna erfarenheter En del data och uppgifter kan ses som resultat inom två eller fler av de fyra frågorna ovan men presenteras bara under en av rubrikerna. Resultaten beskrivs dels med data som tagits fram från databaser och med enkätresultat och delutredningar som har gjorts i samband med denna rapport. Dessutom redovisas under rubriken stadsdelsförvaltningarnas bedömningar erfarenheter och synpunkter som kommit fram under de intervjuer som gjorts med förvaltningarnas sektorschefer. Erfarenheter och synpunkter är delvis olika inom denna grupp, i vissa frågor finns det konsensus, i andra frågor skiljer sig uppfattningarna åt. Det är viktigt att ha detta i åtanke när man läser dessa avsnitt. 3.1 Resultat - valfrihet De stadsdelar som innan 2015 hade en stor andel boende i andra stadsdelar eller hos andra utförare är också de som idag har en stor andel. Genomsnittet för Göteborg har ökat från 35 till 45 procent av befolkningen som flyttar till en annan stadsdel eller till ett äldreboende hos annan utförare än kommunen. Sedan 2012 har sammanlagt cirka 260 platser i kommunens regi lagts ned medan antalet platser i boenden med andra utförare ligger på en något högre nivå i dag än Det innebär att en större andel av invånarna finns idag i boenden som inte drivs av kommunen och det är en del av förklaringen till utvecklingen som visas i diagram 3. 10

20 70% I denna grupp finns Västra Hisingen, Västra Göteborg, Centrum och Lundby 60% 50% 40% Göteborg medel 30% 20% 10% 0% I denna grupp finns Majorna-Linné, Angered, Östra Göteborg, AFH, Norra Hisingen, Örgryte Härlanda Diagram 3 Andel invånare som flyttar till äldreboende i annan stadsdel, Tre Stiftelser eller till ett boende med ramavtal 8. Flyttströmmar Den ökande andelen invånare som lämnar den egna stadsdelen i samband med flytt till äldreboende kan bero på att erbjudandet om en ledig lägenhet numera utgår från stadens totala utbud. Det kan också bero på att fler personer gör aktiva val i denna riktning och får sina önskemål tillgodosedda. Ju fler mönster som kan läsas ut i flyttströmmarna, desto bättre underlag får staden framförallt i planeringen av nya äldreboenden. Därför finns det anledning att följa upp flyttningar för att se om det finns mönster som ger staden viktig information. Bakom siffrorna i diagram 3 finns både likheter och skillnader i flyttströmmar. Generellt skedde flyttströmmarna tidigare framförallt mellan stadsdelar som låg geografiskt nära varandra medan det idag är vanligare att man flyttar till en helt annan del av staden. Angeredsbor flyttar mer än tidigare till andra stadsdelar men det är små förändringar. Invånarna flyttar förutom till grannstadsdelen Östra Göteborg till AFH och Västra Hisingen. I Östra Göteborg ligger de största förändringarna i att fler invånare flyttar till Majorna Linné och Örgryte Härlanda. Örgryte Härlandas förändringar består av ett ökat antal invånare som flyttar till Majorna Linné, Centrum och Östra Göteborg. Hisingsborna har tidigare flyttat till andra delar på Hisingen om man lämnat den egna stadsdelen. De mönstren håller på att brytas upp. För Västra Hisingen har andelen som stannar på Hisingen minskat från 90 till 70 procent, för Lundby från 88 till 67 procent och för Norra Hisingen från 87 till 75 8 Bilaga 5 Tabell 3 Procentandel boende i annan stadsdel, Tre Stiftelser eller i boende med ramavtal 11

21 procent. Hisingsborna flyttar framförallt till AFH men också till de andra västra stadsdelarna Västra Göteborg och Majorna-Linné. Motsvarande flyttmönster finns inte från väster till Hisingen. I AFH och Västra Göteborg rör man sig mer mot Majorna - Linne, Centrum och Örgryte Härlanda. Från Majorna- Linné flyttar man till Centrum och Örgryte - Härlanda. Alla stadsdelar förutom Centrum har ökat sin andel på Tre Stiftelser. Majorna - Linné och AFH är de stadsdelar som i antal har ökat mest bland boende på Tre Stiftelser. Trots att Centrum har minskat mest i antal placeringar på Tre Stiftelser är det den stadsdel som har ojämförligt störst antal hos och andel av egna placeringar hos denna leverantör: 110 personer vilket innebär en tredjedel av Tre Stiftelsers platser och nästan en fjärdedel av centrumborna i särskilt boende. Alla stadsdelar förutom Centrum och AFH har ökat sin andel platser på boenden med ramavtal. I antal har Norra Hisingen och Västra Göteborg ökat mest. Flyttströmmar kan studeras både utifrån vilka stadsdelar de äldre lämnar och till vilka stadsdelar de äldre flyttar Förändring Majorna Linne Örgryte Härlanda AFH Centrum Östra Göteborg Lundby Angered Västra Hisingen Västra Göteborg Norra Hisingen Tabell 4 Antal boende från andra stadsdelar Majorna-Linné är den stadsdel som i antal visar den största förändringen i antal inflyttade, Norra Hisingen är den enda stadsdelen som sedan 2012 har färre inflyttade från andra stadsdelar. Enkätundersökning Ett slumpmässigt urval på 300 personer (30 från varje stadsdel) gjordes i oktober Uppgifter har hämtats från Treserva och genom enkätsvar från stadsdelsförvaltningarnas biståndsenheter om vad som är dokumenterat i biståndsutredningarna i dessa ärenden. Undersökningen ger en bild av hur valfriheten tillämpas i dessa ärenden, både ur de sökandes perspektiv och i samband med biståndsbedömning och verkställighet. Resultat från enkätundersökning i 300 ärenden verkställda Bostad vid beslut Antal Val/önskemål Antal På korttidsplats 116 Saknar önskemål inget val 54 I bostaden 145 Ett specifikt boende angivet 71 I annat äldreboende 23 Två specifika boenden angivna 38 I annan kommun 16 Tre eller fler boenden eller hel 119 stadsdel angivna Specifik Inriktning 8 Övrigt eller uppgift saknas 10 12