Genomförande av processägarskap för målen om mänskliga rättigheter och jämställdhet våren 2018

Transkript

1 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1038/18 Handläggare Eva-Marie Kjellström Telefon: E-post: Genomförande av processägarskap för målen om mänskliga rättigheter och jämställdhet våren 2018 Förslag till beslut I kommunstyrelsen Stadsledningskontorets redovisning avseende genomförande av kommunstyrelsens processägarskap för målen de mänskliga rättigheterna ska genomsyra alla Göteborgs Stads verksamheter och den strukturella könsdiskrimineringen ska upphöra, i enlighet med bilagt PM, antecknas. Sammanfattning Kommunstyrelsen har, i kommunfullmäktiges budget 2017 och 2018, utpekats som processägare till målen de mänskliga rättigheterna ska genomsyra alla Göteborgs Stads verksamheter och den strukturella könsdiskrimineringen ska upphöra. Enligt bifogade PM beskrivs en lägesbild hur långt vi kommit i att föra dialog med stadens förvaltningar och bolag. Bilden av stadens mänskliga rättighets- och jämställdhet visar på stor variation vad som görs, vilket försvårar analysen av måluppfyllelsen på en övergripande nivå. Områden som lyfts fram i PM:et är: En svag koppling av frågeställningarna till verksamheternas kärnuppdrag Antalet styrande dokument inom området skapar otydlighet Uppföljningen av jämställdhet och mänskliga rättigheter behöver utvecklas Ett strategiskt och operativt stöd behövs, samt utbildning och metodstöd Organisatoriska förutsättningar och utmaningar där oro finna att omorganisationen i staden kan bidra till försämrade förutsättningar för god måluppfyllelse Nya samverkansformer där gemensamma strategiska områden tas fram för ökad måluppfyllelse? Då dialog med samtliga fackförvaltningar och bolag inte är slutfört är områdena ovan preliminära. Hur stadsledningskontoret kommer att lägga upp sitt arbete inom ramen för processägarskapet för att leda och samordna för ökad måluppfyllelse kommer att redovisas under hösten. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (9)

2 Ekonomiska konsekvenser I den fas som dialogerna inom ramen för processägarskapet befinner sig i kan dessa genomföras inom befintlig ekonomisk ram. Processen tillsammans med nämnder och styrelser kan i ett senare skede dock innebära ekonomiska konsekvenser. Barnperspektivet Barnets rättigheter utgår från FN:s barnkonvention och handlar om att ta tillvara på barn och ungas rättigheter och intressen i samhället. Området omfattar alla verksamheter där barn är berörda, till exempel utbildningssektorn, kultursektorn och socialtjänsten. Samverkan och dialog med berörda nämnder och styrelser är ett viktigt verktyg för att följa upp att barn och ungas rättigheter tillvaratas och att få till ett systematiskt arbete inom området för ökad måluppfyllelse. Mångfaldsperspektivet Genom förbättrad samverkan och dialog med nämnder och styrelser om deras mänskliga rättighetsarbete är ambitionen att ett mer systematiskt och samordnat arbete genomförs. Detta förväntas att bidra till ökad måluppfyllelse och att de människor som stadens verksamheter riktar sig till får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Jämställdhetsperspektivet I likhet med mångfaldsperspektivet förväntas samverkan och dialog kring jämställdhet och ett bättre systematiskt arbete bidra till en ökad måluppfyllelse av stadens jämställdhetsmål och de nationella jämställdhetspolitiska målen. Miljö- och omvärldsperspektiven Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån dessa perspektiv. Bilaga PM kommunstyrelsens processägarskap för målen och mänskliga rättigheter och jämställdhet Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (9)

3 Ärendet Kommunstyrelsen har, i kommunfullmäktiges budget för 2017 och 2018, utpekats som processägare till målen de mänskliga rättigheterna ska genomsyra alla stadens verksamheter och den strukturella könsdiskrimineringen ska upphöra. Stadsledningskontoret har i egenskap av kommunstyrelsens förvaltning och inom ramen för kommunstyrelsens processägarskap, uppdraget att genomföra dialoger om ovannämnda mål med stadens nämnder och styrelser. Enligt beslut från kommunstyrelsen den 20/ (protokoll nr 27, 668), ska stadsledningskontoret redovisa hur arbetet fortskrider vid fyra tillfällen under Det första tillfället redovisades muntligen den 14/ (utdrag ur protokoll, 211). Det andra tillfället sker skriftligen, i enlighet med detta tjänsteutlåtande och PM enligt bilaga. Beskrivning av ärendet Stadsledningskontoret har fått i uppdrag att genomföra dialoger utifrån kommunstyrelsens processägarskap för målen om mänskliga rättigheter och jämställdhet. Stadsledningskontoret redovisade en genomförandeplan och modell för processägarskapet gällande målen omfattande innevarande mandatperiod. Kommunstyrelsen biföll förslaget den 8/2 2017, enligt protokoll nr 5, 93. För en del insatser innebär rollen som processägare att, utifrån dialog med nämnder och styrelser, bidra med ledning och samordning. I andra delar ska processägaren ha en mer aktiv roll i ledning och samordning utifrån ett hela staden perspektiv. Nämnder och styrelser har dock det fulla ansvaret att arbeta för att nå mål och inriktningar och att värdera hur de ska styra den egna nämnden/styrelsen för att nå måluppfyllelse. Modellen hur processägarskapet tas om hand indelas i fyra faser, där fas 1 redan är genomförd: 1. Fokus på kontinuitet 2. Etablera struktur och organisation för samverkan och dialogprocesser 3. Arena för lärande 4. Kunskap; insatser, stöd, samordning och uppföljning Enligt bilaga finns det PM som beskriver hur arbetet fortskrider. Detta PM innehåller en nulägesrapport om hur långt stadsledningskontoret kommit med dialogerna. Här beskrivs också hur bilden ser ut av stadens samlade mänskliga rättighets- och jämställdhetsarbete så långt, olika utmaningar som finns och möjliga utvecklingsområden för att bidra till ökad måluppfyllelse. Sammanfattning av PM:et Sammanfattningsvis ger dialogerna en brokig bild av vad de olika förvaltningarna arbetar med och det är svårt att få en samlad bild av stadens mänskliga rättighets- och jämställdhetsarbete och dess måluppfyllelse på en övergripande nivå. De områden som lyfts fram i dialogerna är att: Kopplingen mellan jämställdhet och mänskliga rättigheter och verksamheternas kärnuppdrag behöver förtydligas Antalet styrande dokument inom området skapar otydlighet Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (9)

4 Uppföljningen av jämställdhets- och mänskliga rättighetsarbetet behöver utvecklas Strategiskt och operativt stöd, samt utbildning och metodstöd efterfrågas Organisatoriska förutsättningar och utmaningar för ökad måluppfyllelse, där det finns en oro att stadens omorganisation bidrar till sämre måluppfyllelse Nya samverkansformer där gemensamma strategiska områden tas fram för ökad måluppfyllelse? Den bild som PM:et ger visar på att det krävs en bättre samsyn, styrning och ledning i staden vart vi vill nå med vårt jämställdhets- och mänskliga rättighetsarbete. Framförallt blir det viktigt att identifiera gemensamma strategiska områden att arbeta utifrån, där stadens verksamheter utifrån sina olika uppdrag samverkar och gemensamt bidrar till ökad måluppfyllelse. Då det kvarstår dialoger med några fackförvaltningar och majoriteten bolag kan är ovan punkter preliminära och där eventuella justeringar behövas göras. Detta innebär också att hur Stadsledningskontoret, inom ramen för processägarskapet, kommer att lägga upp det fortsatta arbetet att leda och samordna för ökad måluppfyllelse, redovisas under hösten när vi fått en klar bild på hur vi ska vidare. Eva-Marie Kjellström Klas Forsberg Planeringsledare Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (9)

5 Bilaga PM kommunstyrelsens processägarskap för målen om mänskliga rättigheter och jämställdhet Bakgrund Stadsledningskontoret har fått i uppdrag att genomföra dialoger utifrån kommunstyrelsens processägarskap för målen om mänskliga rättigheter och jämställdhet. Enligt beslut från kommunstyrelsen den 20/ (protokoll nr 27, 668), ska stadsledningskontoret redovisa hur arbetet fortskrider vid fyra tillfällen under Det första tillfället redovisades muntligen den 14/ (utdrag ur protokoll, 211). Med detta PM och tjänsteutlåtande daterat görs en skriftlig återrapportering till kommunstyrelsen (beslutsdatum ). Modell för dialogerna En modell för processägarskapet har tagits fram som ligger till grund för stadsledningskontorets dialoger. Modellen ser ut enligt följande: Kompetensplattform I inbjudan till dialog finns fyra frågor att ta ställning till som sedan tagits upp i dialogerna: 1. Hur arbetar vi med målen och vad gör vi bra redan idag som vi vill dela med oss av? 2. Vilka är våra viktigaste utvecklingsområden och vad behöver vi för stöd för att stärka arbetet? 3. Vilka stadengemensamma utvecklingsområden ser vi som mest angelägna? 4. Vilka befintliga nätverk har vi där vi arbetar med frågor som är relaterade till MR, jämlikhet, jämställdhet och/eller hållbar utveckling? Lägesrapport om dialogernas genomförande Som tidigare rapporterats har dialoger med samtliga stadsdelsförvaltningar genomförts under hösten och våren. Vidare har dialog med 12 fackförvaltningar gjorts under våren och där tre kvarstår. Dialogen med kommunala bolagen har påbörjats och förväntas bli klara under tidiga hösten. Då antalet kommunala bolag är många, konsulterade Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (9)

6 stadsledningskontoret Stadshus AB i hur dialogerna kunde organiseras. Resultatet blev sammanlagt 14 dialoger, dels dialoger med individuella bolag och dels kluster med bolag. Utifrån planen ovan befinner vi oss i fas 2 genom de dialoger som pågår med bolagen. Genom de lärdomar som dialogerna med stadsdels- och fackförvaltningarna fört med sig, börja vi också närma oss fas 3 och 4. Den redogörelse som görs här är således inte komplett eftersom dialogen bolagen inte är slutförda än, utan ger en nulägesbild på de utmaningar som hittills framkommit och möjliga utvecklingsområden som staden behöver fokusera på för ökad måluppfyllelse. Det innebär att ytterligare lärdomar kommer att dras, som ligger till grund för förslag för vilka utvecklingsområden och insatser som kommer att föreslås. En brokig bild av stadens mänskliga rättighets- och jämställdhetsarbete I dialogen med de olika stadsdelarna och fackförvaltningarna framkommer det att aktiviteter pågår kopplat till mänskliga rättigheter och jämställdhet. Det är dock svårt att få en överblick på vilket sätt dessa bidrar till ökad måluppfyllelse på en övergripande nivå. Både stadsdelsförvaltningar och fackförvaltningar arbetar med frågeställningarna på väldigt olika sätt, inom olika områden och olika intensitet. Uppdragen ser väldigt olika ut. En del har direkt kontakt med brukare och medborgare, andra indirekt kontakt. Sammantaget försvårar detta en övergripande analys av måluppfyllelsen av stadens samlade mänskliga rättighets- och jämställdhetsarbete. Kopplingen mellan jämställdhet och mänskliga rättigheter och verksamheternas kärnuppdrag behöver förtydligas Både stadsdelsförvaltningar och fackförvaltningar poängterar att det krävs en större tydlighet på vilket sätt jämställdhet och mänskliga rättigheter bidrar till kärnverksamhetsprocesserna och därmed också vilka åtgärder som krävs för ökad måluppfyllelse. Den svaga kopplingen riskerar att områdena uppfattas som något utöver det ordinarie arbetet och det uppdrag som en verksamhet har. Även en större tydlighet efterfrågas hur mänskliga rättigheter och jämställdhet kopplas till den lagstiftning som styr verksamheterna och hur stadens egna program och planer förhåller sig till den lagstiftning som styr kärnverksamhetsområdena. Ett stärkt och ökat systematiskt arbete behövs därmed där mänskliga rättigheter och jämställdhet integreras till det ordinarie arbetet i stadens kärnverksamhets- och beslutsprocesser. Antalet styrande dokument inom området skapar otydlighet Det finns en rad olika styrande dokument och lagstiftning som sätter ramar för stadens jämställdhets- och mänskliga rättighetsarbete. Allt ifrån de olika FN-konventionerna som Sverige ratificerat till nationella mål och strategier, liksom stadens egna program och planer. Antalet styrdokument som stadens förvaltningar har att utgå ifrån skapar svårigheter i att se hur det hela hänger ihop. Planerna skapar också stuprör och där olika perspektiv konkurrerar med varandra. Antalet planer gör det också svårt att specifikt arbeta för en problemlösning. Risken finns att mer arbete läggs ner för att försöka redogöra vad som gjorts än att arbeta med frågorna. Samtliga understryker att en begränsning i antalet planer och mål är nödvändig för att skapa en bättre tydlighet och ett system efterfrågas för att lättare ta till sig de planer och dess åtgärder som är beslutade. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (9)

7 Uppföljningen av jämställdhets- och mänskliga rättighetsarbetet behöver utvecklas Genom dialogen blir det tydligt att stadens uppföljningssystem inte fångar det arbete som görs inom jämställdhets- och mänskliga rättighetsområdet. Rapporteringen av de politiska målen i kommunfullmäktiges budget och rapporteringen av kärnverksamheterna sker separat från varandra i nuvarande uppföljningssystem. Detta kan skapa en uppfattning att frågeställningarna inte har med kärnverksamhetprocesserna att göra. I likhet med som tidigare angetts behöver frågeställningarna knytas an till kärnverksamhets- och beslutsprocesserna på ett tydligare sätt och därmed behöver också uppföljningen av frågorna integreras i uppföljningen av kärnverksamhetsområdena. Olika metoder behöver dessutom utvecklas för att följa upp och fånga de resultat som ett integrerat jämställdhets- och mänskliga rättighetsarbete bidrar till. Idag är kvantitativa mätetal och metoder det dominerande. Statistiken som ligger till grund för analyserna idag begränsas till kön och ålder på grund av det regelverk som finns. En del av frågorna som rör mänskliga rättigheter och jämställdhet går inte att kvantifiera. Därför behöver de kvalitativa metoderna att samla in data för uppföljning få ett större utrymme och legitimitet än vad som görs gällande idag. Strategiskt och operativt stöd, samt utbildning och metodstöd efterfrågas Både stadsdelsförvaltningar och fackförvaltningar efterfrågar ett ökat strategiskt och operativt stöd att leda, samordna och utveckla olika typer av metodstöd och kompetenshöjande insatser som stadens verksamheter kan använda sig av. Framför allt behövs ett ökat strategiskt och operativt stöd i hur målen ska realiseras för att säkerställa likvärdighet över staden. Ett centralt arrangerat och finansierat utbildningsstöd efterfrågas, där förväntningar finns på Stadsledningskontoret att ha ett ansvar för att utbildningar inom området tillhandahålls inom staden. Då det är flera förvaltningar i staden med liknande uppdrag såsom Intraservice och Sociala Resursförvaltningen, är det viktigt att klargöra ansvarsområdena förvaltningarna emellan. En förbättrad samordning mellan förvaltningarna behövs, för att utgå ifrån en gemensam begreppsapparat och skapa en gemensam bild och riktning till vad utbildningarna ska leda till. En långsiktig strategi behövs för att upprätthålla god kunskap i organisationen, där de kompetenshöjande insatserna kommer in i ett sammanhang och kopplas tydligare till det uppdrag som medarbetare och chefer har. Insatserna skulle också bli en del av den kompetensplattform som planeras att byggas upp och som skulle säkerställa att utbildningarna håller god kvalité och drar åt samma håll. Det som framkommit i dialogerna är att utbildningsinsatser kopplade till ny lagstiftning och stadens styrande dokument inom området mänskliga rättigheter och jämställdhet behövs, samt kompetenshöjande åtgärder kopplade till planer som rör mänskliga rättigheter och jämställdhet. Även ökade kunskaper behövs kring frågor om könsidentitet och könsöverskridande identitet och olika dilemman som kan uppstå när det gäller religionsfrihet på jobbet. Det finns också stor efterfrågan på utbildningar i normkritik och arbeta normmedvetet. Andra viktiga utvecklingsområden är arbetet mot kränkningar på nätet och sociala medier som särskilt berör utbildningssektorn. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (9)

8 Organisatoriska förutsättningar och utmaningar för ökad måluppfyllelse För att stadens mänskliga rättighets- och jämställdhetsarbete ska få genomslag och bidra till ökad måluppfyllelse krävs det att genomförandet är ett ansvar för hela stadens organisationer på alla nivåer. Det är ett bräckligt system som bygger på att alla, både beslutsfattare, chefer och medarbetare, ansvarar för att frågorna integreras och blir en naturlig del av det ordinarie arbetet, i kärnprocesserna och de beslut som tas. Erfarenheterna hur ett sådant tankesätt och strategi fungerar finns från jämställdhetsområdet och genom den strategi och metod som jämställdhetsintegrering är. Strategin har tillämpats i ett antal år och visar på de stora utmaningarna tillvägagångsättet har, då alla i organisationskedjan måste ha med sig perspektiven i allt som görs och beslutas om. Det krävs också kunskap för att kunna analysera vad t ex den könsuppdelade statistiken visar och att analyserna blir en rutin och del av det ordinarie planerings- och uppföljningsarbetet. Därtill måste beslutsfattare ta de beslut som krävs för att omfördela resurser om dessa analyser visar på att resurser inte fördelats jämställt mellan könen. Det krävs således kunskap i frågorna och det tar tid innan genomförandet av jämställdhetsoch mänskliga rättighetsfrågorna blir ett ansvar för hela stadens organisationer på alla nivåer. För att få in ökade kunskaper kring frågeställningarna i organisationen, finns det resurspersoner i några stadsdelsförvaltningar och facknämnder som driver och stödjer arbetet. I dialogerna framkommer det också att det bör finnas resurspersoner med kunskaper om jämställdhet och mänskliga rättigheter som har i uppdrag att utveckla och stödja arbetet i verksamheterna. När resurspersoner med specialkunskaper inom området finns i organisationen, finns det alltid en risk att övriga i organisationen uppfattar att de inte behöver ta ansvar eller kunna något om frågorna. Uppföljningen visar att där resurspersoner finns, utvecklas också arbetet, vilket stärker de synpunkter som framkommit i dialogerna. Ledningen behöver dock säkerställa så att resurspersonerna inte blir ett alibi för att de själva och övriga i organisationer inte behöver arbeta med frågorna. Det finns en stor oro hos stadsdels- och fackförvaltningarna hur arbetet kan bibehållas och leva kvar i och med den omorganisering som nu pågår av stadsdelsnämnderna. Eftersom de avdelningar och resurspersoner som arbetar med frågorna omorganiseras och får nya arbetsuppgifter, kan omorganiseringen till och med skapa försämrade förutsättningar till god måluppfyllelse inom jämställdhets- och mänskliga rättighetsområdet. Staden får samtidigt nya nämnder där frågorna är extra viktiga och här betonas vikten av att frågeställningarna kommer in i strukturerna och resurssätts från början. Frågan behöver således lyftas på ledningsnivå hur staden ska organisera sitt arbete inom området för att säkerställa att de framsteg som gjorts inom områdena inte går förlorade. Nya samverkansformer där gemensamma strategiska områden tas fram för ökad måluppfyllelse? Göteborgs stads organisation är stor med många aktörer med olika uppdrag. Den bild som PM:et ger visar på att det krävs en bättre samsyn, styrning och ledning i staden vart vi vill nå med vårt jämställdhets- och mänskliga rättighetsarbete. Framförallt blir det viktigt att identifiera gemensamma strategiska områden att arbeta utifrån, där stadens verksamheter utifrån sina olika uppdrag samverkar och gemensamt bidrar till ökad måluppfyllelse. Det Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (9)

9 krävs också god samverkan med externa parter såsom civila samhället och myndigheter för att på en samhällsnivå gemensamt bidra till att människor får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. I dialogen med de olika stadsdelarna och fackförvaltningarna efterfrågas stadengemensamma forum för att lyfta mänskliga rättigheter och jämställdhet på ledningsnivå och för medarbetare. Ett sådant initiativ skulle kunna bli ett steg i rätt riktning för en bättre samsyn och samordning kring vilka gemensamma strategiska områden staden ska arbeta med i den egna organisationen och med de externa aktörerna. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (9)