KVALITETSRAPPORT. Praktiska gymnasiet Halmstad. Läsåret 2019/2020

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT Praktiska gymnasiet Halmstad Läsåret 2019/2020

2 INNEHÅLL Vårt systematiska kvalitetsarbete 3 LEDARE REKTOR HAR ORDET 4 Läsåret 2019/ Funktionell kvalitet 5 Andel med examen och Genomsnittlig betygspoäng avgångselever Resultat för introduktionsprogram läsåret Betygsfördelning samtliga elever på nationella program läsåret Nationella betyg samtliga elever på nationella program läsåret UPPLEVD KVALITET 8 Nöjdhet, rekommendation och trivsel 8 Ändamålsenlig KVALITET 9 UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN 10 Instrumentell kvalitet 10 Undervisning och lärande 10 Organisering av undervisningen 10 Utvärdering av undervisningen 11 Slutsatser 11 Introduktionsprogram 12 ORGANISERING AV INTRODUKTIONSPROGRAM 12 UTVÄRDERING AV INTRODUKTIONSPROGRAM 12 SLUTSATSER 12 Bedömning och betygsättning 13 Organisering av bedömning och betygsättning 13 1

3 Utvärdering av bedömning och betygsättning 13 Slutsatser 14 Elevhälsoarbete 14 Organisering av elevhälsoarbetet 14 Utvärdering av elevhälsoarbetet 17 Slutsatser 19 Arbetsplatsförlagt lärande 19 Studie- och yrkesvägledning 20 Organisering av studie- och yrkesvägledningen 20 Utvärdering av studie- och yrkesvägledningen 21 Slutsatser 22 Normer och värden 22 Organisering av arbetet med normer och värden 22 Utvärdering av arbetet med normer och värden 24 Slutsatser 24 SAMMANFATTNING OCH FOKUS FRAMÖVER 25 OM SKOLAN 26 Utbildningar och elever 26 Personal 26 Lokaler 26 Finansiering 26 2

4 VÅRT SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE I vårt kvalitetsarbete har vi fyra kvalitetsbegrepp som utgångspunkt: Den funktionella kvaliteten handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen, det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Den instrumentella kvaliteten handlar om kvaliteten i våra strukturer, processer och arbetssätt utifrån de krav som ställs på vår verksamhet i läroplan och skollag (till exempel att eleverna får en likvärdig undervisning av god kvalitet och att eleverna får särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen). Därtill använder vi begreppet ändamålsenlig kvalitet, vilket handlar om hur det går för eleverna efter avslutad utbildning. Dessa resultat redovisas och kommenteras övergripande för Praktiska gymnasiets skolor i huvudmannens kvalitetsrapport, vilken återfinns på vår hemsida Under läsåret genomförs ett flertal olika gemensamma uppföljningar, enkäter och sammanställningar av resultat. Skolans arbete med att utveckla kvaliteten följs upp och utvärderas kontinuerligt under läsåret samt vid läsårets slut. Utgångspunkter för utvärderingarna är skolans arbetsplan, undervisningsutvärderingar, elevgenomgångar, fokusgruppernas utvärdering, kollegialt lärande, enkäter och resultat i form av betyg. Efter skolavslutning i juni sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse nästa läsår. 3

5 LEDARE REKTOR HAR ORDET LÄSÅRET 2019/2020 Skolan växer både i elevantal (från ) och kvalitet detta läsår. Eleverna har högre ingångsbetyg än tidigare år och det finns behöriga lärare på alla yrkesprogram och fem i utbildning som blir klara i juni Efter vår analys av kvaliteten våren 2019 beslutade vi på Praktiska i Halmstad att man skulle satsa på två stora fokusområden Närvarolyftet Kollegialt lärande Vi strukturerade läsåret i uppstarten med tydliga mallar som skulle vara levande under hela året i uppföljningssyfte. Vi har haft två förstelärare kopplat till våra områden; en som har drivit Närvarolyftet och det kollegiala arbetet och en som drivit APL. Under läsåret har vi också haft två arbetslagsledare (ALL) vars största uppgift varit att hålla ihop kollegiet i enkäter, analyser och handlingsplaner. Onsdagar blev vår mötestid där vi alternerade APT/Fokusområde/ALL-tid Under läsåret har vi genomfört ett flertal aktiviteter som lett fram till en ökad måluppfyllelse för våra elever. Skolan består av 42% introduktionselever, vilket är en minskning från förra årets 70%, på alla våra sju olika program. Studieplaner beslutades och följdes upp kontinuerligt under läsåret, vilket har gett resultat i introduktionselevernas måluppfyllelse. Många introduktionselever har blivit antagna till nationella program. Även yrkesintroduktionselever har kunnat starta på programinriktat val och på ett nationellt program. De största framgångarna är tät uppföljning via EWS (early warning system), elevgenomgångar och betygsprognoser och även detta ledde till en ökad måluppfyllelse bland alla elever. Här arbetade man mer strukturerat med elevuppföljning och det ledde till att vi snabbare kunde upptäcka elevernas behov och organisera oss efter det. Lärarna har arbetat kollegialt i par riktat mot undervisning som också har gett effekt. Vi har ett bra fungerande klassråds- och elevrådsarbete där värdegrund/skolsituation och studiero är stående punkter, vilket är en bidragande faktor till att vår studiero har ökat i elevernas enkätsvar. Lärarna har rutiner där de varnar i Schoolsoft om någon riskerar att inte nå målen. Det blir då en anmälan till rektor och en utredning startar. Vår elevenkät genomfördes på höstterminen och analysen visade att vi behövde arbeta med trygghet. Enkäten visar också en hög måluppfyllelse i frågor som rör undervisningen, såsom studiero, att få hjälp, extra utmaningar och att lärarna är kunniga och varierar sin undervisning. Det kollegiala arbetet med fokus på undervisning har gett resultat. Årets utmaning har legat på vård- och omsorgsprogrammet där det har behövts stöd kring en klass i alla kurser. Här har organisationen ändrats efter hand med stöd på modersmål, extra resurs i klassen och bättre struktur under lektionerna. Naturkunskapen har resulterat i många anmälan till rektor där extra tid har satts in och även extra lärarresurs. I de grupperna har även getts stöd kollegialt, av rektorer och elevhälsan som observerat och gett feedback på undervisningen. Den låga måluppfyllelsen handlar främst om frånvaro och här kommer vi att fortsätta vårt arbete med Närvarolyftet till hösten. 4

6 Alla insatser kollegialt som gjorts under året har lett till ökad studiero, främst när man har tittat på lektionens utförande. Specialpedagogerna har varit ute i klassrum och observerat och gjort individuella handlingsplaner utifrån det och en undervisningsenkät som gjorts. Detta har stärkt lärarna i sin rätt att äga sitt klassrum. Arbetet med APL har gett positiva resultat både i måluppfyllelse och i trivsel. Försteläraren har haft fokus på kartläggning av programmen, analysera och göra handlingsplaner. Vi har också genomgått en utbildning via Skolverket under året som stärkt alla yrkeslärare kring APL. Här har man fått en helt annan struktur kring treparts-samtal och riskanalyser. Vi ser också fler handledare som går handledarutbildningen, vilket också förbättrar möjligheten till måluppfyllelse Betygen ser generellt bättre ut i år då fler når högre betyg. En bidragande faktor är ett bättre analysarbete, handlingsplaner och att man på en del program arbetat med målsamtal och bedömningsstöd. Alla lärare arbetar i Google Classroom, vilket också gett eleverna en tydlig bild över vad och hur de ska göra. Under distansundervisningen har vi dock sett att vi har tappat en del elever i de sista kurserna så betygssnittet har minskat lite bland våra avgångselever. Sammanfattningen från elevhälsans arbete visar att man i år arbetat mycket med elevernas ohälsa och skolfrånvaro. Den har i år riktats mer mot arbete på gruppnivå för att stötta undervisningen och arbeta främjande och förebyggande. De olika professionerna har haft återkommande tid ute på programmen för att fånga upp saker att arbeta med. Socialpedagogen har under hela året arbetat med endast skolfrånvaro och vi har kommit bort från många bollar att springa på till ett lagarbete med en boll. Covid19 satte dock stopp för ett fullt främjande arbete på gruppnivå och vi kom tillbaka mer på individnivå. Skolan präglas av en samarbetskultur, där lärarna bjuder in om man behöver ha tips, vilket även har lett till att kollegorna varit ute och observerat i varandras klassrum. Ett stort kollegialt arbete har skett i och med Covid19 och distansundervisningen där många lärare har stöttat varandra i den digitala världen. Flertalet av lärarna är behöriga lärare och har arbetat på skolan en längre tid vilket också ger bra förutsättningar för eleverna att lyckas med sin utbildning. Det finns ändå delar som vi kommer att arbeta med kommande läsår. En god verksamhet kan bara bli bättre. FUNKTIONELL KVALITET Funktionell kvalitet handlar om hur väl eleverna når utbildningsmålen, det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Andel med examen och Genomsnittlig betygspoäng avgångselever

7 Andelen med examen har sänkts totalt för skolan med 1%. En stor del är elever som inte riktigt hinner klart med alla betyg för att nå examen. Främst handlar det om IM elever som skrivits in nationellt i åk 2 eller 3 som har en examensgrundande kurs kvar. Vi har även ytterligare sex elever med examen som faller utanför statistiken eftersom de är introduktionselever och har fyllt 20 innan de kunnat skrivas över till ett nationellt program. Genomsnittligt betygspoäng hamnar på 12.6 i år, vilket är e n sänkning med 0.7 sen Coronapandemin, rädsla för praktik, skola och färdighetsträning har uteblivit för att komma upp i bra betyg. Vi kan se en dipp i elevens sista kurser som ändå genererar examen men sänker betygssnittet. Man behöver också ta hänsyn till att 31 elever av de 42 som tog examen var IM-elever från start. Endast 14 elever av de 64 startade på ett nationellt program. 6

8 Resultat för introduktionsprogram läsåret IMY > Nationellt program 10 IMV> Nationellt program 21 IMY > IMV 9 Status på introduktionselever aug 2019 IMY 56 IMV 37 Status på introduktionselever juni 2020 IMY 37 IMR 16 Elever från IMV/IMY till Nationella program som är över 20år som inte syns i statistiken 10 Förra läsåret gick 17 elever från IMY till ett nationellt program och i år gick 10 elever samma väg. IMV eleverna som gick till nationellt program läsår 19/20 var 21 elever och under läsåret 18/19 var det 8 IMY-elever som gick till IMV varav detta läsåret är det 8. Vi startar med 56 IMY varav det bara är 37 kvar i juni och 37 IMV elever blir 16 IMV elever i juni. Betygsfördelning samtliga elever på nationella program läsåret

9 Totalt är skillnaden att vi har en del elever som inte riktigt nått E i sina kurser detta läsår och därmed hamnat på F i stället. Måluppfyllelsen har däremot ökat med fler som har gått från C till B och A detta läsår, vilket kan förklaras med att ingångsvärdet är bättre med fler nationellt antagna elever och färre introduktionselever. Flickorna har generellt högre betyg i år än pojkarna, men pojkarna har fler D-betyg. Pojkarna har också lite fler F-betyg än flickorna. Nationella betyg samtliga elever på nationella program läsåret I kursen Matmat01 har insatser gjorts med mer resurser och stöd vilket vi också ser i årets resultat. En ökning av F i Svasva02 detta läsår kan förklaras med en vård-och omsorgsklass som behöver mycket individuellt stöd vilket försvagades under distansstudierna. Fokus på att läsa om/pröva kursen till hösten är planerad. De andra resultaten som till exempel Svesve02 med 58% är missvisande då det bara är ett fåtal elever som läst den kursen. UPPLEVD KVALITET Upplevd kvalitet handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål. Denna följs framförallt upp genom en årlig koncerngemensam elevenkät i januari/februari varje läsår. Nöjdhet, rekommendation och trivsel 2020 (De gröna siffrorna är 2019) 8

10 Nöjdhet med skolan som helhet Nöjdhet med undervisningen Rekommendation Eleverna är mer nöjda med skolan och undervisningen 2020 än 2019, men vi har tappat en procent i rekommendationsgrad. En förklaring kan vara att eleverna tycker att det är väldigt kalt på väggarna här efter en renovering under sommaren Här behöver vi mysa till det lite tillsammans med dem. ÄNDAMÅLSENLIG KVALITET Ändamålsenlig kvalitet handlar om hur det går för våra elever efter att de lämnar våra skolor, alltså hur väl våra utbildningar förbereder dem och ger dem goda förutsättningar för arbete eller vidare studier. Den ändamålsenliga kvaliteten följs upp genom samtal med elever som lämnat våra skolor. Efter läsåret 18/19 var det 80% av eleverna som gick ut i arbete. I år är det 79% som har fått arbete efter studenten. 67% av dem är inom sina yrken och via APL-företagen. 17% av studenterna kommer att läsa vidare och 3% har inte lämnat något svar. 9

11 UTVÄRDERING AV VERKSAMHETEN INSTRUMENTELL KVALITET Instrumentell kvalitet handlar om hur väl skolans organisation och arbetssätt motsvarar författningarnas krav och elevernas behov. På vilket sätt är verksamheten organiserad för att stödja elevernas välmående och måluppfyllelse? På vilket sätt bidrar våra vårt arbetssätt till att eleverna mår bra och når målen? Nedan redovisas och utvärderas sju av skolans nyckelprocesser: Undervisning och lärande Introduktionsprogram Bedömning och betygsättning Elevhälsoarbete Arbetsplatsförlagt lärande Studie- och yrkesvägledning Normer och värden Undervisning och lärande ORGANISERING AV UNDERVISNINGEN Undervisningstiden fördelas ganska jämt kontra poäng i kurserna. Däremot har vi lagt lite fler timmar på matematik, engelska och svenska elevernas första år. Idrotten var förlagd på två år istället för ett detta läsår. Alla 50-poängskurser är förlagda över hela året för att förbättra möjligheterna till måluppfyllelse i de kurserna. Eleverna har yrkesdagar och gymnasiegemensamma dagar i ganska stor utsträckning. I matematik/svenska/engelska har vi en grundgrupp och en gymnasiegrupp för att hålla nere elevantalet. Grupperna är således små. Under året har vi arbetat kollegialt och mer närvarofokuserat vilket har visat sig i resultaten, framförallt när det gäller närvaron. Vi har arbetat med en mer lättillgänglig skola och med bemötande. Under året har vi gjort olika nedslag för att tidigare få syn på om det finns behov som vi behöver tillgodosse för att eleverna lättare ska nå sina mål. Exempel på det är att vi har följt upp eleverna två gånger om året i en EWS (early warning system) enkät och även haft elevgenomgångar två gånger per år inför utvecklingssamtalen. Handlingsplaner har gjort att vi omorganiserat efter hand där det flaggats för att eleverna inte når målen. Insatser under året har varit extra resurs, specialpedagogernas observationer, skolledningens arbete med lärarna med olika uppsatta mål, extra tid som lagts ut, dubbelbemanning i vissa kurser och en uppläsningsvecka i slutet av året. Det kollegiala arbetet som varit ett fokusområde har stärkt ämnesintegreringen och samarbetet bland lärarna. Man har tittat på lektionen och arbetat med gemensamma ramar för vad en lektion ska innehålla. Man har även hjälp varandra med uppgifter och förtydligat dem enligt 10

12 en mall specialpedagogerna tagit fram. Det har lett till att studieron har ökat markant och därför inte kommer att vara ett fokusområde nästa år. Det har även lett till att eleverna inte har behövt så mycket stöd i uppgifter eftersom de blir tydliga. UTVÄRDERING AV UNDERVISNINGEN Eleverna svarar i enkäten att de tycker att stödet har minskat sen föregående år. Under höstterminen arbetade vi mycket individuellt tills vi tog ett omtag och började arbeta på gruppnivå. Specialpedagog, Elevhälsan och Socialpedagog var inne och observerade klassrum, tittade på uppgifterna och lektionens upplägg. Det resulterade i att lärarna fick stöd i själva undervisningen med bland annat en lektionsmall, uppstart och avslutsrutiner, bordsplacering och i vissa fall en extra resurs i klassrummet. Det kunde vara ett språkstöd på modersmål eller annat stöd i form av översatta begrepp innan lektionen till elever som behövde språkstöd. Eleverna tycker att detta har förändrat från start till vårterminen i intervjuer med dem. Eleverna har också fått läxhjälp inlagt på schemat vid behov där lärare har stannat kvar och stöttat elever som behövt det. Eleverna svarar också att studieron har ökat och att det blir tydlighet i att nå målen. Lärarna tycker också att det blivit tydligare och anpassningar har försvunnit i större utsträckning. Vi kan också se det i skillnaden på EWS från höstterminen till EWS på vårterminen där fler elever når målen. Tydligheten gör att eleverna höjer sina betyg vilket syns i betygsrapporten. Eleverna svarar dock i undervisningsenkäterna ganska generellt att de inte får feedback och inte vet riktigt vad de ska göra för att öka sin måluppfyllelse. Vår närvarostatistik visar att närvaron har ökat en procent, men arbetet med Classroom och inspelat material har ändå gjort att elever som inte varit på plats har kunnat nå målen på ett annat sätt än förra året. Vi låg på ganska bra resultat där vi gått från 26% till 18% under första halvåret innan Corona pandemin bröt ut så ett fortsatt arbete med närvarolyftet och risk- och friskfaktorer kommer att fortsätta in i nästa läsår. 11

13 SLUTSATSER Vi kommer att fortsätta arbeta med specialpedagogerna/eht/socialpedagogen ute i klassrummen tidigt under hösten så att vi kan arbeta mer på gruppnivå tidigare. Vi kommer att intensifiera arbetet med betyg och bedömning så att det blir tydligt för eleven vad som krävs för de olika betygsstegen. Till hösten har vi en förstelärare som ska vara kopplad till det projektet och olika strategier, struktur och moment ska implementeras. Studiestöd på modersmål ska organiseras bättre och snabbare till hösten. En av förstelärarna ska vara ansvarig för att strukturera upp detta arbete med en tidig kartläggning och åtgärder kopplat till den. Introduktionsprogram ORGANISERING AV INTRODUKTIONSPROGRAM Skolan har cirka 40% elever på introduktionsprogrammen där målet ser olika ut beroende både på program och individ. IMV följer det nationella programmet förutom i det grundämne eleven saknar. Där finns en grundskolekurs eleven går. På IMY-programmet som är riktat direkt mot yrket kan man gå två vägar. Dels mot nationell behörighet och dels mot anställningsbarhet. Vi arbetar också med ett yrkespaket främst i vård-och omsorg där de riktas mot att bli vårdbiträde. Eleverna startar höstterminen med att göra en individuell studieplan i samråd med mentor och vårdnadshavare där det beslutas vilka kurser eleven ska läsa och vilket upplägg som ska gälla. Den här Yrk-planen följs upp två gånger per termin eller fler gånger beroende på elevens behov. IMA är ett program vi startat med i år då sex elever har kommit till oss mitt i en termin och vill satsa på sina grundskoleämnen och har inte riktigt vetat vilket program de vill söka till. De här eleverna har läst grundskoleämnen och även tillhört vår resursstuga övrig tid för att få stöd och mer tid till ämnena. Den här stugan har varit öppen för alla elever som har behövt särskilt stöd i form av mindre grupp eller mer styrt stöd. Alla introduktionselever har individanpassad praktik i olika omfattning. UTVÄRDERING AV INTRODUKTIONSPROGRAM Kvaliteten på IM-programmen är hög, då många går vidare till andra program. I höstas startade vi läsåret med 56 IMY-elever som i juni bara var 37. Bland de 37 som är kvar har nästan alla jobbat upp betyg till att kunna bli behöriga inom nästa år. De få eleverna som går mot anställningsbarhet har mycket APL och har stor chans att bli anställda efter avslutat program. Av 37 IMV-elever har vi 16 kvar inför start nästa läsår där vi oftast ser att engelskan är på en för låg nivå och att eleverna behöver ha ett år engelska till för att kunna bli behöriga. Uppstartssamtalet med elev, vårdnadshavare och mentor ger eleverna ett tydligt mål. Här visas också filmer på olika språk så att man ska förstå skillnaden på de olika programmen. Mentorerna följer också upp eleverna tätare mellan utvecklingssamtalen för att revidera planen om så behövs. Eleverna stöttas oftare än andra elever i vår resursstuga så att de kan nå målen snabbare. Här finns resurspedagoger som är kopplade till 12

14 undervisande lärare och en dialog förs mellan dem om vad eleven ska fokusera på. Eleverna ingår också i alla enkäter, EWS, elevgenomgångar för att snabbare fånga behoven och öka måluppfyllelsen. Undervisande lärare arbetar i Classroom vilket underlättar för både elev och resurspedagog att stötta i resursstugan. SLUTSATSER Vi kommer att fortsätta arbeta med kartläggningen av eleverna och även behålla strukturen med resursstugan. Specialpedagogerna kommer att bli lite mer involverade i framförallt elevernas planer och uppföljningar för att bättre stötta mot behov. De kommer även kopplas fysiskt till resursstugan. Samarbetet mellan de undervisande lärarna och personalen i resursstugan kommer också att struktureras bättre med fysiska möten dem emellan till hösten. Studie- och yrkesvägledaren kommer också få en större roll kring de här eleverna och deras vårdnadshavare så att man ser målet tydligare. Bedömning och betygsättning ORGANISERING AV BEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING Vi har på olika sätt kvalitetssäkrat en likvärdig bedömning på skolan det här läsåret. Vi har tidigt i höstas genomfört en temadag som byggde på att förstå de olika värdeorden i betygskriterierna med tydliga exempel från alla kurser. Lärarna har genomgått en kurs i betyg och bedömning via Karlstads Universitet som stärkt deras sätt att tänka kring bedömning. Det kollegiala fokusområdet där GG-lärare och Yrkeslärare suttit i smågrupper under året och diskuterat olika vägar att synliggöra processen via Classroom har inletts. Det har skett en hel del observationer bland lärarna. Skolledningen har också innan jullovet intervjuat alla yrkeslärare med fokus på vad som uppkommit i lärarnas egna undervisningsenkät. Som ett led i att stärka bedömning och betyg har en del lärare arbetat med att boxa ut områden att bedöma i Schoolsoft för att tydligare visa eleven hur det går. Alla yrkeslärare har deltagit i en specialsydd utbildning från S kolverket, tillsammans med andra lärare inom Praktiskas gymnasieområde. Under ett av tillfällena arbetades det med tre-parts-samtal och Loopme (en digital app som följer elev/handledare/mentor på APL). Tre-partssamtalen är implementerade fullt ut detta år och eleverna ger ett bättre betyg på sin APL detta år än tidigare. Även handledare är bättre rustade eftersom många har genomgått Skolverkets handledarutbildning. Möjligheten att sambedöma finns i stor utsträckning på skolan då vi har dubbla yrkeslärare på alla program och man ofta tar hjälp av varandra. Under våren har vi också haft en studiedag då de olika yrkesprogrammen i region SYD träffades och diskuterade betyg och bedömning för att stärka allsidighet och likvärdig bedömning. 13

15 UTVÄRDERING AV BEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING Eleverna har i höstas gjort en undervisningsenkät hos de olika lärarna. Den visar generellt att eleverna är nöjda med undervisningen, lärarna, variation, elevinflytande och arbetsron. Två saker sticker ut och det är att eleverna är osäkra på på vilka grunder bedömningar görs och betyg sätts i kursen men även att de tycker att lärarna inte i tillräcklig mån förklarar för eleverna hur det går för den i kursen. Detta ledde till att vi lade om det kollegiala lärandet mot att stötta varandra här. Skolledningen och specialpedagogerna gjorde observationer och hade en föreläsning om hur man kan göra för att synliggöra detta. En del lärare började arbeta mer med matriser, en del boxade ut kunskapskrav i Schoolsoft, en del började med målbetyg och individuella samtal. Betygen har höjts ganska mycket framförallt i de gymnasiegemensamma kurserna i årskurs 1. Det kan bero på att ingångsvärdet varit lite högre än vanligt, men också samarbetet mellan lärarna. Handlingsplaner som gjordes efter analysen av undervisningsenkäten innehöll ganska många förändringar som att arbeta mer i Classroom, ha målsamtal, kontinuerlig feedback och olika undervisningssätt som motiverar eleverna bättre. I matematikundervisningen arbetade man med flipped Classroom och en ritplatta vilket har gett resultat. Den största skillnaden där betygen också ökat markant från förra året är i Matmat01 och årets ettor. Närvarolyftet har varit en bidragande faktor till att betygen ser bättre ut i år än förra året, fler elever är i skolan (18% frånvaro nu mot förra årets 23%). Även beslutet att alla skulle arbeta i Classroom gör att eleverna hänger med på ett annat sätt än tidigare. Här spelas lektioner in, uppgifter läggs upp digitalt och eleven kan gå tillbaka och befästa allt igen om den vill. Enligt lärarna har specialpedagogernas engagemang också stärkt deras undervisning. Yrkeslärarna vittnar också om att de stärkts i likvärdigt tänk efter studiedagen med programkollegor. Här skapades också Yrkeslärarrum i Classroom så man kan nå varandra digital oavsett var man befinner sig. SLUTSATSER Undervisningsenkäten var ett bra verktyg där lärarna fick syn på vad som behövdes förändras för högre måluppfyllelse. De var också benägna att förändra sin undervisning med hjälp av specialpedagogernas observationer och handlingsplan för att nå fler elever och höja måluppfyllelsen. Den ska fortsätta till nästa läsår. Även temadagens upplägg med värdeord var bra och nyttig även för lärarna som också blir mer samsynta när de får diskutera de olika värdeordens betydelse i sin undervisning. Vi behöver dock arbeta fram en gemensam struktur så att alla gör samma i grunden vad gäller bedömning och processen fram till betyg. Fokus kommer även nästa läsår att ligga på att eleverna ska bli bättre informerade om hur det går för dem på kursen och hur och vad som bedöms. En av försteläraren ska ha detta som ett fokusområde till nästa läsår. 14

16 Elevhälsoarbete ORGANISERING AV ELEVHÄLSOARBETET Skolsköterska Den medicinska kompetensen finns i form av en skolsköterska på 60% samt skolläkare som vid behov kan kopplas in via telefon eller bokas till skolan för fysisk elevkontakt eller för information till elever och personal. Den medicinska kompetensen finns tillgänglig tre dagar i veckan. Sjuksköterskan arbetar förebyggande och främjande dagligen i hälsosamtal med ettorna eller i elevsamtal men även genom bland annat hörselkontroller, vaccinationer, screeningar för hälsoundersökningar, remisser till sjukvården då det behövs mm. Hon arbetar även med elevärenden via anmälan till rektor. Arbetet sker fortlöpande under året. Syftet med hälsosamtalen är att få en bild av hur eleverna mår och trivs samt att fånga upp elever tidigt som kan vara i behov av stöd och hjälp i skolan. Vid övrig tid är dörren öppen för spontana besök som kan innebära bland annat frågor eller medicinsk hjälp. Samverkan i den medicinska kompetensen sker fortlöpande genom specifika möten för skolsköterskor. I år har problem uppstått i samband med den rådande pandemin. Några hälsosamtal har uteblivit på grund av det men kommer att genomföras till hösten. Vaccinationerna och hörselkontroller som var planerade under vårterminen blev senarelagda men har påbörjats och kommer att fullföljas till höstterminen. Kurator Skolkuratorn har arbetat måndagar och halva tisdagar, vilket motsvarar 30 % av en heltidstjänst. Kommande läsår kommer tjänsten utökas till 40 %. Tjänsten kommer att fördelas på en heldag och två halvdagar. Skolkuratorn har haft i uppdrag att stötta elever som har olika problem i skolan, hemmet eller med andra psykosociala frågor. Skolkurator har även, när behov funnits, haft en dialog med vårdnadshavare. Skolkurator har vidare, utifrån problemområde, hjälpt elever etablera kontakter utanför skolan. Exempel på kontakter är socialtjänst, sjukvård och BUP. Skolkuratorn har under läsåret använt sig av ett bokningssystem där mentorerna kan följa vilka av deras elever som är aktuella för samtal. Utöver inbokade tider så har det funnits utrymme för spontanbesök. Merdelen av besöken har bokats genom lärare eller av elevhälsan. Efterföljande/uppföljande samtal har skolkurator tillsammans med elev bokat in. Skolkuratorn har under de tillfällen man inte haft besök inbokade haft sin kontorsdörr öppen. Detta så att eleverna lättare ska kunna känna tillgänglighet, spontanitet och att kuratorn ska upplevas som en del av skolan. Kuratorn har också, när tid funnits, rört sig i korridoren eller i klasserna för att etablera kontakter och verka främjande. Skolkuratorn har arbetat med olika behandlingsmetoder såsom MI motiverande samtal, lösningsfokuserat förhållningssätt samt med metodik kopplat till KBT kognitiv beteendeterapi. Utöver ovanstående metodik så arbetar skolkuratorn också eklektiskt dvs. en kombination av olika evidensbaserade metoder och erfarenheter. 15

17 Under vårterminen har kurator från olika skolor inom Praktiska träffats. Syfte med träffarna/samverkan har varit omvärldsbevakning och kunskapsutbyte. Vidare har träffarna varit en plattform för diskussion och handledning. Kuratorerna har haft en fysisk träff i Göteborg medan efterföljande träffar skett över nätet via Google Meets. Kuratorsträffarna kommer, med stor sannolikhet, fortsätta även nästa termin/läsår. Distansundervisning, kopplat till rådande panedemi, har försvårat skolkuratorns arbete. Möjlighet till fysiska och spontana träffar har varit begräsande. Kuratorn har erbjudit och träffat vissa elever utanför skolan men merdelen av kontakten har, efter önskemål av eleverna, skötts via chatt, mail eller telefon. Specialpedagog I verksamheten fanns under höstterminen 2020 en ämneslärare med specialpedagogisk kompetens på 40% av en heltidstjänst och under vårterminen utökades detta till två lärare med dokumenterad specialpedagogisk kompetens på vardera 40%, totalt 80% av en heltidstjänst. I följande text benämns dessa specialpedagoger, trots att ingen av dem har den formella titeln. Specialpedagogerna har främst arbetat gentemot undervisande lärare i syfte att implementera specialpedagogiska synsätt och verktyg i verksamheten. Syftet har genomgående varit att öka elevernas måluppfyllelse samt närvaro. Programlagsmöten har initieras för bygg -och hantverksprogrammen där styrkor och utmaningar har identifierats och planer för ökad måluppfyllelse har upprättats. Möten mellan specialpedagog och mentorer var tänkt att ske var tredje till var fjärde vecka, men efter att verksamheten gick över till fjärrundervisning ändrades också arbetssättet till att mer stötta enskilda lärare i sin undervisning. Undervisande lärare/mentorer har bland annat fått hjälp, efter kartläggning av utvecklingsbehov, med att strukturera lektioner och uppgifter; tydliggöra digitala verktyg (classroom och schoolsoft) samt öka kunskapen om neuropsykiatriska svårigheter, dyslexi samt socioemotionella svårigheter. Efter inkomna anmälningar till rektor har pedagogiska kartläggningar samt ALSUP-kartläggningar genomförts i samråd med elever, vårdnadshavare samt mentorer. Uppföljningar som skulle ha skett har dessvärre påverkats negativt av fjärrundervisningen då möten har behövt ställas in. Specialpedagog har skrivit åtgärdsprogram där behov av särskilt stöd har funnits, eller bistått undervisande lärare med verktyg för att anpassa undervisningen efter elevernas behov. I enstaka fall har specialpedagog ansvarat för enskild undervisning där behovet av särskilt stöd för att nå målen varit omfattande. Specialpedagog ha närvarat i lärares classroom vid fjärrundervisningen och stöttat såväl lärare som elever i bland annat naturkunskapsämnet där behovet av stöd har varit stort. Läraren har fått stöd i uppgiftskonstruktion; lektionsstruktur; förhållningssätt till elever i behov av stöd samt rutiner vid F-varning och kunskap om de digitala verktygens användningsområden och funktioner. 16

18 Specialpedagog har sammanställt en handlingsplan för att främja närvaro och motverka långvarig problematisk skolfrånvaro. I denna ingår hela verksamhetens kompetensers rutiner vid frånvaro, kartläggningsverktyg, förslag på anpassningar samt förslag på insatser där det bedöms vara verksamt med särskilt stöd utifrån ett skolsocialt perspektiv. Handlingsplaner har vetenskapligt stöd och bygger på huvudmannens och skolans redan befintliga rutiner som har vidareutvecklats utifrån skolans behov. Socialpedagog Arbetsuppgifterna som en socialpedagog har är att ge stöd till elever, vårdnadshavare och lärare i sociala frågor där socialpedagog arbetar förebyggande och främjande. En annan del i arbetsuppgifterna består i att tillsammans med skolans övriga personal ansvara för skolans trygghetsarbete genom att anordna sociala aktiviteter som tex rastaktiviteter och andra gruppstärkande aktiviteter. Socialpedagog har också arbetat i klassrummen och med mindre grupper elever i syfte att stärka sammanhållning och öka tryggheten på skolan. Som socialpedagog har ett av fokusområden varit elevens skolgång och att denne skall vara fungerande, på alla olika plan: socialt, psykiskt och teoretiskt (skolarbetet). Under tiden med fjärrundervisningen har socialpedagogen haft en tät kontakt via telefon och Hangout för att kunna stötta elever med tex förklaringar av uppgifter eller anpassade uppgifter, igångsättningsstöd eller liknande. Närvarofrämjande arbete sker flera gånger i veckan och ofta genom samtal med elev och vårdnadshavare via både telefonkontakt, bokade möten och samtal med elev i korridoren. I arbetet med närvarolyftet har fredagsöverlämning fungerat som ett verktyg för att få syn på mönster kring elevers närvaro samt prestationer under veckorna. EHT har sedan följt upp överlämningarna och diskuterat på EHT-mötet varje tisdag. Utifrån fredagsöverlämningarna har EHT kunnat analysera elevens beteende och kunna sätta in anpassningar och åtgärder i förebyggande syfte. Då vi tidigt på vårterminen var tvungna att skicka hem eleverna för fjärrundervisning på grund av covid-19, så har det varit mer eller mindre omöjligt att arbeta på gruppnivå och mycket av arbetet handlade om att stötta enskilda elever med skolarbetet samt att främja närvaron på lektionerna. UTVÄRDERING AV ELEVHÄLSOARBETET Program Anmälan till rektor ÅP BA 2 5 HVFLO 4 3 HVFRI 3 6 HVSTY 9 4 FT 5 1 VVS 2 1 VO 2 2 IMA - 3 Anmälningar till rektor/åp LÅ 19/20 17

19 I ovan redovisade tabell går att utläsa hur många anmälningar till rektor som inkommit under läsåret, samt hur många åtgärdsprogram som upprättats. För några elever har åtgärdsprogram upprättats vid läsårsstart utan att ha initierats av en anmälan till rektor. Det råder också oklarheter kring vem som ska göra vad i arbetet med utredningar om särskilt stöd där vissa mentorer har gjort egna kartläggningar och utredningar, medan det i andra fall har kommit via rutinen med anmälningar till rektor och kartläggning eller utredning av specialpedagog. Elevgrupper har varit det akuta arbetet då EHT har varit runt och skuggat på olika program för att se vad behoven är och vad som kan få gruppen att fungera bättre. Det kom även fram hos vissa elever att vissa lärare och lektioner inte fungerade och att vi där har gjorts punktåtgärder för att förbättra klimatet på lektionerna. I slutet på HT börjar eleverna flagga för att de kände sig otrygga på vissa ställen och att vi började se över lokalerna och finnas på vissa ställen på vissa tider för att synliggöra vad som inte fungerar. En otrygg plats på skolan är ett av uppehållsrummet som ej lockade till sig eleverna. Det var inga elever som uppehöll sig i den lokalen utan man fanns på vissa ställen i korridorerna som blev till hinder för andra elever att ta sig fram. EHT punktmarkerade vissa ställen och att det gick vidare till rektorn som tog tag i uppehållsrummet som till hösten 2020 kommer att vara helt nytt. Fjärrundervisning Vårterminen 2020 gick undervisningen över till fjärrundervisning, det vill säga undervisning i realtid via digitala plattformar som Google Meet och Hangout. I elevhälsoarbetet fick detta konsekvenser då mycket tid behövde läggas på att stötta elever med den nya undervisningsformen, hjälpa elever med studiestruktur samt ringa och väcka elever. Mycket tid lades även på att hjälpa elever att förstå de olika digitala verktygen och guida dem till rätt lektion. EHT upplevde att arbetet med att jobba främjande och förebyggande försvårades. Samtal med kurator och skolsköterska fick ske via telefon, vilket i stor utsträckning försvårade elevkontakten. Skolsköterskans arbetsuppgifter gällande hälsosamtal och vaccinationer senarelades vilket resulterade i att alla hälsosamtal inte kunde genomföras. Specialpedagogen ordnade ett fysiskt möte med några elever som hade mycket svårt för de tekniska lösningarna, vilket uppskattades av dessa elever. Specialpedagogen och socialpedagogen gjorde också korta filmade instruktioner till både lärare och elever kring hur tekniken fungerade. Dessa filmer lades i en drivemapp Distansundervisning, tillgängliga för alla lärare. Dokumentationen var gedigen. Ett nytt system upprättades för dokumentation kring elevstöd. Nytt var att även lärarna kunde gå in och redigera i elevstödsdokumentationen vilket blev en direktkanal till EHT. Syftet var att samla allt på ett ställe och att dokumentationen skulle ske löpande och skyndsamt. Rektorsanmälningarna minskade i och med detta, och EHT kunde å ena sidan uppmärksamma dessa elever direkt och sätta in lämplig åtgärd. Å andra sidan upplevdes systemet något rörigt och känslan blev att EHT släckte bränder snarare än arbetade förebyggande och systematiskt. 18

20 Hälsofrämjande arbete under fjärrundervisningen EHT skapade också ett eget classroom där det lades ut information om covid-19, social distansering, hygien och vart man kan vända sig om man mår dåligt. Informationen gick ut på olika språk. EHT anordnade även hälsoutmaningar i syfte att få eleverna att röra på sig då fjärrundervisning annars skapar mycket stillasittande. EHT lade upp nya utmaningar ca en gång per vecka med olika fokus, både fysisk och psykisk hälsa. Eleverna dokumenterade utmaningarna med hjälp av sina telefoner eller andra enheter. Detta var mycket uppskattat och relativt många elever deltog. EHT önskar fortsätta upprätthålla detta classroom även vid skolförlagd undervisning. SLUTSATSER Till kommande läsår behöver rutinerna och dokumentationen bli betydligt tydligare. EHT skall arbeta fram en tydlig dagordning samt terminsplanering som inkluderar ett rullande schema för de olika programmens mentorer. Detta i syfte att öka insynen och delaktigheten i EHT;s arbete. Vårt arbete innan pandemin där vi lyckats flytta fokus till mer främjande och förebyggande ska återupptas till hösten främst med EHT:s delaktighet i klassrummen. Arbetsplatsförlagt lärande ORGANISERING AV APL I år har vi haft en förstelärare som varit kopplad mot att utveckla APL. Hon har bland annat gått Skolverkets APL-utvecklarutbildning. Yrkeslärararna, eller den som är APL-ansvarig på programmet, skaffar APL-platser och samtidigt görs en kvalitetssäkring av platsen och dialog förs med handledare innan kontrakt skrivs. I år tycker vi det har fungerat bra och vi känner att det funnits tid i schemat till besök och trepartssamtal på de flesta program. På frisör, som är ett stort program och där nästan alla är lärlingar, har det varit svårare att hinna med. Bygg och HV har kommit igång med LoopMe-appen som är en digital plattform för all dokumentation kring eleverna/handledarna och APL. Schemat har varit bra med sammanhängande APL dagar. Eleverna har kommit ut relativt snabbt om de har behövt byta plats på grund av yttre omständigheter. Vi har haft en APL- lärare på skolan, främst under corona-tiden, som arbetat med kursernas mål och de elever som varit mellan två APLplatser. 19

21 UTVÄRDERING AV APL Eleverna har i stor utsträckning fått APL-plats, då vi kvalitetssäkrar plats och handledare innan start. Det har funnits vissa fall där man avbrutit praktiken för att byta plats i brist på måluppfyllelse. Eleverna svarar också i vår enkät att de är mer nöjda med APL i år. Ungefär 50% av handledarna har gått handledarutbildningen och lärarna diskuterar alltid vikten av att göra den när de är ute. På vård- och omsorgsprogrammet är alla handledare utbildade. Vi behöver ändå kontinuerligt förbereda dem och framförallt informera dem mer om skolan, terminsplan och förväntningar. Hantverksprogrammet och byggprogrammet har börjat använda Loop-me, vilket har gett oss bättre uppföljning och närmare kontakt med handledarna. Trepartssamtal och bedömning fungerar bra då vi använder matriserna och egna bedömningsunderlag och elevens egen självskattningsmatris. I yrkesämnena så speglas erfarenheterna från APL-platserna och vi jobbar med APL-uppgifter för att få en röd tråd i arbetet på skolan och på APL. I år har det funnits ett större samarbete mellan svenskan och framförallt vård- och omsorgsprogrammet då man har arbetat med uppsatsskrivning och APL-lärdomar. Vi är alla överens om att mer samverkan behövs och kommer att ta med oss det till höstterminen I år har nästan alla fackförbund på respektive program varit och besökt eleverna på skolan. Handels hann inte komma innan corona-pandemin bröt ut. Vi har även på alla program gjort olika studiebesök till olika branscher. De lokala programråden har inte genomförts som varit planerat på grund av covid19. Hantverksprogrammet och Vård-och omsorg är de två program som har haft programråd och hållit tät kontakt under läsåret. SLUTSATSER Vi kommer till hösten ta hjälp av ett årshjul som kommer att styra våra APL-aktiviteter. Vi kommer att koppla en förstelärare till uppdraget att kartlägga, planera, analysera behoven och arbeta med uppföljning kontinuerligt. Vi ska fokusera på anskaffning av APL-platser och ha framförhållning med kontrakten så de blir klara i tid. Vi kommer också, precis som i år, att lägga ner mycket tid för besök och introduktion av LoopMeappen. Alla lärare ska jobba med samma dokument för likvärdighet fram tills allt finns digitalt. Vi ska arbeta hårdare för att få alla program att ha programråd fysiskt eller digitalt. Vi kommer att försöka få fler skolor att gå ihop med programråden för att underlätta för branscherna att komma. Våra handledarutbildningar ska planeras med lärare och en nationell samordnare från Skolverket på skolan. Vi kommer också förbereda eleverna bättre genom att de ska få göra modul 1 och 2 i Skolverkets handledarutbildning. En del program har svårt att få ut eleverna en längre period och här ska vi försöka arbeta med lite kortare intensivare perioder. Våra studiebesök och besök av inbjudna företag är uppskattade och kommer att fortsätta nästa läsår. Vi jobbar med extra anpassningar på APL, men de behöver bli synligare i dokumentation och åtgärder sättas in tidigare. 20

22 Studie- och yrkesvägledning ORGANISERING AV STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNINGEN Studie och yrkesvägledningen är en tjänst på 20 % vari SYV är anställd på 70 % och har en del andra uppgifter i sin tjänst. Vägledningen är uppbyggd efter studie- och yrkesvägledarplanen som finns på skolan. Den sker både i den snäva- och vida bemärkelsen och ses både som individuell och generell vägledning. Den individuella vägledningen sker på olika sätt; uppsökande och att individen själv söker vägledning. Det arbetssätt som visat sig vara det som fungerar bäst för eleverna på Praktiska är att se SYV i verksamheterna. När de har skapat sig en relation med SYV vill de komma och ha vägledning. Det sker många spontana samtal där de glider över i vägledning utan att eleven är medveten om vägledningen och detta skapar en relation och eleverna blir trygga i samtalet och på så vis vill de ha vägledningssamtal. En gång per termin är SYV ute och ger information på de olika programmen. Finns det ett större behov är SYV inne flera gånger och detta styrs av behovet i gruppen. Det är mentorerna som ser behovet och informerar SYV om att ta vidare kontakt med eleven eller elevgrupper. Den vägledningen som det sker minst av är i grupp. Alla vägledningssamtal sker utifrån elevens behov och är riktad mot att stötta eleven i sin studie- och yrkesvalsprocess. All vägledning som sker i den individuella vägledningen är opartisk och ger då eleven utrymme att självständigt komma fram till vad som fungerar bäst för eleven. Det sker information för eleverna i alla år. I år 1 en information om vem SYV är och vad vägledning är på gymnasiet. Generellt kan man säga att man arbetat mycket med vägledning vidare i livet mot framtiden. All vägledning utgår från information som gynnar individens framtid hur den kan hitta sin väg vidare i livet. Den vida, mer generella studie- och yrkesvägledningen på skolan arbetar yrkeslärarna väldigt mycket med genom att ge eleverna branschkunskaper om de olika programmen de går på. Här samarbetar lärare med SYV som stöttar med information, hur man söker jobb, vikten av att få en examen och vad som är skillnaden mellan de olika betygsdokumenten, skolor att komplettera med eller att man ska gå vidare till en annan bransch. Både lärare och SYV stöttar eleverna i sina valda inriktningar och hjälper eleverna vidare i branschen. SYV är inblandad i APL- arbetet för de elever som behöver ett stöd på sin APL-plats eller då det inte fungerar. SYV stöttar och vägleder introduktionseleverna att förstå sina individuella studieplaner för de ska kunna se sin väg framåt samt justera dem utefter elevens behov i utbildningen. SYV anpassar all vägledning för att den ska fungera för alla individers behov och fungera för elever med olika funktionsvariationer för att alla ska kunna tillgodogöra sig sin valda utbildning. Rektor och SYV har ett en tät samverkan med varandra och arbetar med att ge alla elever rätt till utbildning efter de olika regelverk som finns och för att hjälpa eleverna att komma vidare i sina mål. Skolan arbetar med att få eleverna att se med nya ögon på deras föreställningar och stärka elevernas självinsikt. SYV har varit delaktig i närvarolyftet genom att stötta mentorer och elever för att få eleverna till skolan på olika sätt samt motverka avhopp i samverkan med EHT. 21

23 UTVÄRDERING AV STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNINGEN Studie- och yrkesvägledaren har en studie- och yrkesvägledarexamen och väger då upp behovet av vägledning som lärare och mentorer behöver stöttning i till eleverna. Studie- och yrkesvägledningen fungerar bra och samverkan mellan personal och SYV har blivit bättre och mer självklar från båda hållen. Eleverna svarar i vår enkät att de ser SYV som en komplettering till sina program. De ser också att det finns en person som kan hjälpa till och svara på frågor som kommer upp och att de kan använda SYV som en tillgång. Studie- och yrkesvägledningen är en tydlig röd tråd på de olika programmen då man kopplar programutbudet mot yrket för eleverna. SYV och lärare samarbetar utefter behovet i gruppen och behovet av stöttning från lärarna. På de olika programmen sker regelbunden kontakt med olika professioner de behöver ha kunskaper om i sitt yrkessamma liv utanför skolan. På Praktiska jobbar vi alla kontinuerligt med att vidga elevernas förståelse så att deras yrkesval inte påverkas av deras könstillhörighet och sociala och kulturella bakgrund. Alla elever som har ett behov av vägledning får enskild vägledning av SYV. I år har 79% arbete direkt efter examen och 17% går vidare till andra studier. Vägledaren uppdaterar sig kontinuerligt genom att hålla sig up-to-date i olika forum, är med i olika nätverk och har nätverksträffar med andra vägledare i Academedia samt kommunala vägledare. SLUTSATSER Studie och yrkesvägledningen som sker på Praktiska gymnasiet sker med bra kompetens från både lärarnas håll och SYV. Den sker på ett opartiskt vis där all vägledning sker efter eleven eller gruppens behov från SYV och där man kan jobba mer med lärarnas förståelse av att ge vägledning som bygger på opartiska värderingar. Kvalitetskontroll av studie- och yrkesvägledningens behöver bli bättre och tydligare för att få fram resultat och indikatorer att jobba utifrån. Att arbeta med att vidga elevernas förståelse att deras yrkesval har och kommer att påverkas av deras könstillhörighet samt att deras social och kulturell bakgrund påverkar deras uppfattningar om utbildningar och yrken bör kunna få en större plats till nästa läsår då hela skolan ska fokusera på värdegrund. Gruppvägledning och enskild vägledning samt att bygga relationer med alla elever ute i verksamheten kommer ske tidigt på höstterminen. Vi kommer att fortsätta att bygga relationer och ge APLstöd till personalen eftersom vi ser att det gynnar både elever och personal. SYV kommer att gå fortbildning på en av Skolverkets utbildningar för studie- och yrkesvägledare till hösten för att komplettera sin utbildning. 22

24 Normer och värden ORGANISERING AV ARBETET MED NORMER OCH VÄRDEN I detta stycke analyseras skolans arbete med normer och värden, vilket vid sidan av kunskapsuppdraget utgör grunden i skolans läroplan. Området angränsar också till arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, ett arbete som redovisas i skolans Plan mot kränkande behandling. Efter att under många läsår arbetat med värdegrund utifrån vår skolas 10 budord, formade av eleverna själva, infördes detta läsår Praktiskas nya Kulturarbete för ett gemensamt förhållningssätt över hela Praktiska, bestående av tre ledord; Ambition, Kraft, Glöd. Under uppstarten för personalen arbetade vi med detta nya förhållningssätt i två hela dagar med alltifrån allvarliga diskussioner till lättsam gestaltning för att förankra det nya. Under uppstarten för eleverna fick även dessa, i sina mentorsgrupper, bryta ner skolans nya förhållningssätt. Genom att på ett kreativt vis därefter presentera innebörden blev det även för eleverna ett sätt att förankra det nya. Utifrån vad eleverna hade presenterat skapades sedan en bild som representerade värdegrunden i ambition, kraft och glöd som en person med utsträckta armar fylld av ord och begrepp som vi på skolan gemensamt skall stå för. Tillsammans med ett krafttag för att förbättra såväl närvaro som arbetsro tyckte vi i personalen att vi såg ett något större lugn bland eleverna, framförallt då mobilerna inte längre utgjorde ett störmoment eller ett eventuellt kränkningsredskap. I vår plan mot diskriminering- och kränkande behandling för läsåret var följande delar kring normer och värden punktade: Delaktighet: Alla elever arbetar fram skolans budord, årskursvis i uppstarten. De anslås sedan runt om på hela skolan och arbetas med under alla skoldagar. På mentorstiden, klassråd och elevråd finns punkten med i dagordningarna. 23

25 Andra aktiviteter där eleverna är delaktiga i är; LUS två teambuildningsdagar med övernattning för åk.2 i september 2019 Skolenkät Elevråd Klassråd Idrottsdagar Temadagar om värdegrund Examensmålstid en gång i veckan med rullande månadstema (Utgår från examensmålen och bygger på värdegrund, demokrati, elevinflytande etc.) Förebyggande och främjande: Praktiska gymnasiet i Halmstad arbetar främjande och förebyggande utifrån vår värdegrund genom nedanstående punkter: Varje läsår startar med en introduktion för de nya ettorna. Under introduktionen har vi aktiviteter där eleverna ska få möjlighet att lära känna varandra och skolans lokaler. Genomgång av plan mot diskriminering och kränkande behandling sker löpande under examensmålstiden. I samband med utvecklingssamtalen tar vi upp frågor och samtalar om elevens trygghet och studiero. Varje morgon serveras frukost i skolan, vilket främjar gemenskapen och tryggheten mellan vuxna och elever. Skolan eftersträvar att bilda mindre studiegrupper för att individualisera utbildningen. Under höstterminen ges alla elever utbildning i hjärt- och lungräddning. På Examensmålstid ska det bland annat aktivt arbetas med relationsfrämjande insatser mellan eleverna i olika månadstema. Varje termin innehåller en friluftsdag/idrottsdag. Elever får genom klass- och elevrådet vara delaktiga i att påverka den fysiska och psykiska arbetsmiljön på skolan, och komma med förslag när det gäller bl. a inköp av möbler och material till rastaktiviteter och temadagars innehåll. UTVÄRDERING AV ARBETET MED NORMER OCH VÄRDEN Trots att allt som nämnts ovan har genomförts fick vi efter analysen av LoV-enkäten tydliga indikationer på att vi ändå inte har nått fram till eleverna med värdegrundsarbetet, då siffrorna visade på att fler elever i år inte 24

26 känner sig trygga jämfört med tidigare år. Vi har förutom direkta insatser i form av elevsamtal, trygghetsronder, medbestämmande, införandet av programskyddsombud, EHT-närvaro i klassrum osv, bestämt att detta blir ett av två fokusområden för nästa läsår. Kartläggningen från både elever och personal kring vad det är som utgör otryggheten visar på att grupptryck har ökat kring beteenden och att våra åtgärder kring kameror och fler vuxna i korridorer har lett till att otryggheten ligger på dolda platser och med telefoner. Respekt och förståelse måste vara en del av skolan från alla, till alla och för alla. SLUTSATSER På grund av att eleverna i år har upplevt en större otrygghet jämfört med tidigare år kommer vi att ställa om vårt värdegrundsarbete och ha det som ett av två fokusområden nästa läsår. Genom att en av förstelärarna får detta som ansvarsområde kommer denne kunna sätta upp en plan för genomförande, mål och uppföljning för att ha en helhetsbild under hela läsåret. Målen är att synliggöra målsättningen för såväl personal som elever, med kontinuerliga avstämningar i elevgruppen, personalgruppen samt genom EHT. Vi kan därefter göra en tydlig mätning i LoV-enkäten som nästa läsår ska ligga över landets genomsnitt, helst högre, men även genom att involvera elevrådet och skyddsombuden i arbetet. Genom att anlita expertis utifrån kommer vi kunna få samtliga på skolan att inse att vi är i behov av ett förändrings-/förbättringsarbete och tillsammans arbeta fram verktygen som behövs för att skapa den skola som vi alla gemensamt har rättighet- och skyldighet att vara en del av. SAMMANFATTNING OCH FOKUS FRAMÖVER Skolan har en dokumenterat god kvalitet i sin verksamhet. Vi känner oss trygga i detta, men självklart kommer vi att fortsätta med vår utveckling av verksamheten. Det är framför allt två områden som vi kommer att fokusera på under kommande läsår: Fokus Värdegrund syftar till att medvetandegöra personalen om orsaker till varför eleverna inte känner sig trygga och möjliga arbetssätt för att öka tryggheten. Alla i personalgruppen kommer att jobba aktivt de första tre månaderna med detta, att fånga upp, förstå och följa upp varför eleverna känner sig otrygga. Vi kommer att arbeta med elevernas respekt och förståelse för varandra. I detta arbete kommer vi att arbeta med en föreläsning i uppstarten av höstterminen som ger oss verktyg för hur vi kan lägga upp arbetet under året. 25

27 Uppstartsdagarna kommer också innefatta teambuilding för elever, för att stärka sammanhållningen vilket gör att vi kan få bättre studiefokus och få eleverna att känna sig trygga med varandra och med oss vuxna. EHT har en central roll ute i klassrummen och på rasterna för att medverka till trygghet och ett bra klimat. Fokus Betyg och Bedömning Vi kommer fortsätta med kollegialt lärande som metod för att utveckla undervisningen och betyg och bedömning. Det syftar också till att avlägsna de hinder för tillgänglig utbildning som kan finnas så att det kompensatoriska uppdraget kan fullgöras och en fullständig gymnasieexamen kan bli möjlig för alla. Arbetet kommer att styras mot att förstelärare skapar rutiner för hur vi alla ska arbeta med att synliggöra arbetet med att eleverna ska veta vad som förväntas av dem. Vi kommer att arbeta i små konstellationer där de gymnasiegemensamma lärarna och yrkeslärarna kommer att arbeta tillsammans. Detta för att kunna närma oss varandra i planeringar, struktur, ordningsregler, motivation och att fånga elevernas behov. Vi behöver ha gemensamma rutiner, struktur och planer så att det blir igenkännbart hos alla elever. Examensmålstid kommer att fortgå men flyttas på schemat. OM SKOLAN Praktiska gymnasiet Halmstad ingår i Praktiska Sverige AB, som i sin tur ingår i AcadeMedia. Praktiska Sverige AB bedriver yrkesutbildning på 33 gymnasieskolor över hela Sverige. Vid skolorna erbjuds nationella yrkesprogram och introduktionsprogram. Utbildningar och elever Vård- och omsorgsprogrammet, 50% killar 50% tjejer Fordonsprogrammet, 66% killar 33% tjejer Bygg- och anläggningsprogrammet, 80% killar 20% tjejer Hantverksprogrammet med Frisör, Hår-och Makeupstylist och Florist, 35% killar 65% tjejer VVS-programmet, 100% killar Introduktionsprogram både IMR, IMY och IMA 50% killar 50% tjejer Målet är att alla elever ska göra minst 50% av sin skoltid på APL, såväl nationella elever som IM-elever. 26

28 Personal Skolan har 26 lärare, Socialpedagog, SYV, SSK, Kurator, 2 Specialpedagoger, elevcoach, två förstelärare. 40% ren administration, två arbetslag med arbetslagsledare, en biträdande rektor och en rektor. Två förstelärare. En ledningsgrupp bestående av förstelärarna, biträdande rektor, rektor och två arbetslagsledare träffas varje fredag en timme. Lokaler Skolan består av fyra byggnader; två hus med salar, en bygghall, en Fordons- och Vvs-verkstad. Huvudbyggnad med klassrum, två uppehållsytor, kontor, ett bibliotek, hantverksprogrammet på en våning och vård-och omsorgsprogrammet på en våning. På varje plan finns personalrum. Eleverna äter i en restaurang i förlängningen till skolans lokaler mellan klockan Finansiering Alla våra utbildningar finansieras via elevernas hemkommuner och den skolpeng som gäller för det aktuella programmet i respektive hemkommun. Utbildningen är avgiftsfri i enlighet med skollagen. 27

29 Underlag för utvärdering 2019/2020 PRAKTISKA Gymnasiet Halmstad

30 Andel elever med examen Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Andel elever med examen visar hur stor andel av de elever som fullföljt sin utbildning under det aktuella läsåret, som uppnått kraven för examen. Till de som fullföljt sin utbildning räknas de elever som fått ett avgångsbetyg (studiebevis eller gymnasieexamen) omfattande minst 2500p. Observera att elever med streck i någon kurs eller med reducerat program utgör ett mörkertal som inte syns i statistiken. Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng). Observera att betygspoängen för elever med streck i någon kurs eller med reducerat program utgör ett mörkertal som inte syns i statistiken.

31 Avgångselever - examensgrad

32 Avgångselever - mörkertal Mörkertal Andel examen (%) officiell statistik Andel examen (%) (inkl. mörkertal) 100% 80% 60% 88% 77% 100% 100% 88% 89% 78% 78% 67% 70% 90% 82% 40% 20% 0% Totalt BA FT HV VF VO Mörkertal Den officiella statistiken/resultaten innehåller enbart elever som har ett fullständigt eller utökat program. Elever som dock har reducerat program eller betygsunderlag saknas ( streck ) i någon kurs är inte med i den officiella statistiken. Vi följer upp samtliga våra elever således får ni ta del av både den officiella och inofficiella statistiken/resultaten. Har man ett stort mörkertal kan man diskutera: - Hur arbetar vi med reduceringar? När, Varför? - Har vi många BUS (betygsunderlag saknas)? Vilka kurser? Vilken årskurs? Varför? Antal med examensbevis Officiell statistik Antal med studiebevis med minst 2500 P Examensbevis JA Studiebevis om minst 2500 JA Radetiketter Antal Radetiketter Antal PGO 36 PGO 5 PRAKTISKA 36 PRAKTISKA 5 Praktiska Halmstad 36 Praktiska Halmstad 5 BA 5 FT 1 FT 7 HV 1 HV 8 VF 2 VF 7 VO 1 VO 9 Totalsumma 5 Totalsumma 36 Inofficiell statistik inkl. mörkertal Antal med studiebevis under 2500 P Studiebevis under 2500 JA Radetiketter Antal PGO 6 PRAKTISKA 6 Praktiska Halmstad 6 FT 1 HV 3 VF 1 VO 1 Totalsumma 6

33 Avgångselever - GBP

34 Avgångselever - behörighet till högskola (yrkesprogram) Andel högskolebehöriga elever av de som läst Yrkesprogrammet Programtyp (Alla) Radetiketter Andel som läst PGO 17,1% PRAKTISKA 17,1% Praktiska Halmstad 17,1% BA 40,0% FT 0,0% HV 22,2% VF 22,2% VO 10,0% Totalsumma 17,1%

35 Betygsfördelning Varje år i juni sammanställs samtliga betyg som satts under läsåret. Utifrån dessa följer skolan/huvudmannen upp hur betygen är fördelade och kan därav dra slutsatser kring; övergripande måluppfyllelse utifrån andelen minst godkända betyg (A-E) och andelen icke godkända betyg (F) hur väl skolan/huvudmannen lyckas med att få eleverna att nå så långt som möjligt enligt utbildningens mål (andelen högre betyg C-A) eventuella skillnader i betygsfördelningen mellan olika program eventuella skillnader i betygsfördelningen mellan pojkar och flickor huruvida skolan/huvudmannen behöver vidta åtgärder för att möjliggöra att icke godkända elever når de kunskapskrav som minst ska nås (omläsning av kurser, anordnande av prövningar, lovskola etc.)

36 Betygsfördelning

37 Betygsfördelning Introduktionsprogram

38 Andel minst godkända betyg En/Ma/Sv/Gyar

39 Elev/kundundersökning Elevernas upplevelse av trygghet och studiero följs upp årligen i en koncerngemensam elevenkät. Eleverna anger på en skala 1-10 hur väl ett påstående stämmer överens med deras upplevelse och diagrammet visar andelen elever (%) som angett svarsalternativ 7-10.

40

41

42 Elev/kundundersökning Elevernas upplevelse av undervisningen följs upp årligen i en koncerngemensam elevenkät där varje verksamhet (huvudman) också har möjlighet att ställa verksamhetsspecifika frågor. Eleverna anger på en skala 1-10 hur väl ett påstående stämmer överens med deras upplevelse och diagrammet visar andelen elever (%) som angett svarsalternativ 7-10.

43

44 Om Upplevd kvalitet: Ett av våra gemensamma kvalitetsbegrepp som handlar om hur eleverna upplever utbildningen utifrån sina alldeles egna, personliga förväntningar och önskemål på utbildningen. Om kundundersökningen: Elevernas upplevelse av nöjdhet följs upp årligen i en koncerngemensam elevenkät. Eleverna anger på en skala 1-10 hur väl ett påstående stämmer överens med deras upplevelse.