ARBETSMILJÖARBETE VID SOCIALHÖGSKOLAN
|
|
- Lena Andersson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Socialhögskolan ARBETSMILJÖARBETE VID SOCIALHÖGSKOLAN Fastställd av institutionsstyrelsen
2 Innehållsförteckning Arbetsmiljöarbete vid Socialhögskolan... 2 Syfte och mål... 2 Ansvar och delegering... 2 Arbetsmiljöansvar... 2 Delegering av arbetsmiljöuppgifter... 3 Friskvård... 3 Sjukdom... 3 Rehabilitering... 4 Missbruk... 4 Arbetsskada... 4 Försäkring... 5 Första hjälpen... 5 Stress... 5 Säkerhet... 6 Stölder... 6 Strömavbrott... 6 Om något inträffar... 7 Skyddsrond... 7 Brandskydd... 7 Utvecklingssamtal... 8 Jämställdhet och likabehandling... 8 Förteckning över lagar och skrifter Kontaktpersoner Uppföljning Bilaga
3 Arbetsmiljöarbete vid Socialhögskolan Syfte och mål Socialhögskolans viktigaste resurs är dess medarbetare. Därför är det viktigt att erbjuda en arbetsmiljö som är både trygg och stimulerande. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska systematiskt arbetsmiljöarbete ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Under höstterminen 2014 gick en personalenkät ut till samtliga anställda vid Socialhögskolan. I enkäten fanns frågor som rörde den psykosociala arbetsmiljön på institutionen. En mycket generell tolkning av resultaten är att den psykosociala arbetsmiljön på Socialhögskolan på många sätt är mycket god, men att det också finns flera viktiga frågor att arbeta vidare med eftersom det finns en del personer som redovisar stora problem och det finns en stor grupp som arbetar för mycket. Det finns för lite utrymme att diskutera med kollegor och det framkom också att samspelet mellan kollegor kan förbättras för att skapa en bättre arbetsmiljö. Vidare behöver lokaler och anställningsförhållanden förbättras och riktade insatser behöver göras för vissa personalkategorier och några enskilda anställda. Det fortsatta arbetet för att förbättra arbetsmiljön behöver ske på flera olika sätt och med olika aktörer. Utöver riktade insatser för enskilda personer och för gruppen doktorander behöver generella diskussioner föras med kursföreståndare om hur arbetsmiljösituationen kan förbättras inom och mellan kurserna där lärarna verkar. Enkätens svar utgör nu grunden för arbetsmiljöarbetet de kommande åren. Enligt föreskriften AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete, ska det finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur verksamhetens arbetsförhållanden ska vara för att uppnå en tillfredställande arbetsmiljö, samt rutiner för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas. I Arbetsmiljöpolicy för Lunds universitet för perioden framgår att arbetsmiljöarbetet ska planeras, organiseras och följas upp på ett effektivt och målinriktat sätt. Det framgår också att universitetet har som mål att erbjuda alla anställda och studerande en etiskt hållbar arbetsmiljö, i vilken bland annat kränkande särbehandling inte accepteras. För mer information, se Studenter likställs med arbetstagare i lagen, med några få undantag (se Arbetsmiljölagen kap 1:3). Alla anställda och studerande har rätt till en arbetsmiljö där varje individs personliga integritet, kön, sexuella läggning, etnicitet och funktionshinder respekteras. Ansvar och delegering Arbetsmiljöansvar I Föreskrifter om fördelning (delegering) av arbetsuppgifter och beslutsbefogenheter inom arbetsmiljö, miljö och säkerhet vid Lunds universitet framgår att det övergripande ansvaret för arbetsmiljön på Lunds universitet ligger hos rektor. På samma sätt har dekanerna det övergripande ansvaret inom respektive fakultet. Prefekten har ansvar för det löpande arbetsmiljöarbetet på institutionen och ansvarar för att föreskrifter och lagar följs. Vid tillfällen då detta ansvar inte kan fullgöras ska dekan informeras. Genomförandet av arbetsuppgifter relaterade till arbetsmiljön kan delegeras, men ansvaret för resultatet ligger alltid kvar hos prefekten. 2
4 Fastställda regler, förordningar och lagar ska alltid följas. Prefekten har ansvar för att personalen har tillgång till erforderlig information om arbetsmiljöfrågor. Alla som är verksamma inom institutionen är ansvariga för att prefekten informeras om missförhållanden upptäcks. Skyddsombud och studerandeskyddsombud är viktiga resurser i arbetsmiljöarbetet, men de bär inget ansvar för arbetsmiljön. Delegering av arbetsmiljöuppgifter Prefekten ska känna till de arbetsmiljöföreskrifter som gäller och ansvarar för att alla anställda och studerande informeras om hur de ska tillämpas. Alla berörda ska ha de kunskaper som behövs för att undvika att skada uppstår. Prefekten kan fördela arbetsuppgifterna i arbetsmiljöarbetet till personer med den kompetens som fordras, men tillsynsansvaret kvarstår hos prefekten. Arbetsmiljöansvaret gäller även vid arbete som inte utförs i universitetets lokaler t.ex. vid forskning på fältet. Prefekten har det övergripande ansvaret för att institutionen arbetar aktivt och systematiskt med arbetsmiljöfrågor. Prefekten är också brandskyddsansvarig. Biträdande brandskyddsansvarig är husintendenten och det finns ett skyddsombud på institutionen. Personalsamordnaren är krissamordnare för personalen och för studenter har studievägledaren motsvarande roll. Institutionsstyrelsen beslutar om riktlinjer för institutionens arbetsmiljöarbete, samt ansvarar för att resultatet av arbetet följs upp. Friskvård Socialhögskolan tillämpar Lunds universitets friskvårdspolicy och vill uppmuntra anställda att delta i hälsofrämjande aktiviteter genom att erbjuda följande: Friskvårdsersättning, betalas ut enligt Skatteverkets riktlinjer Massage var fjärde vecka till en subventionerad kostnad Färsk frukt i personalrummet varje vecka Gemensam frukost varje fredag TA-personal erbjuds vid heltidstjänstgöring en timmes fysisk aktivitet under arbetstid per vecka Se Lunds universitets friskvårdspolicy för mer information Vid arbetsmiljöfrågor som rör ergonomi och terminalglasögon kontaktas universitetets företagshälsovård. All varaktigt anställd personal har möjlighet till arbetsplats som utformats i samråd med ergonom. Sjukdom och rehabilitering Sjukdom Sjukanmälan ska göras till personalsamordnare vid första frånvarodagen. Vid återgång till arbetet fyller den anställde i sjukförsäkran i Primula webb. Vid sjukdom längre än 7 kalenderdagar ska läkarintyg lämnas. 3
5 Vid behov har anställda rätt till ledighet utan löneavdrag för läkarbesök. Kostnaden för besöket ersätts med högst 95 kr. Kostnader för receptbelagda läkemedel ersätts av arbetsgivaren. För mer information, se Vilrum finns på Campus Helsingborg, på Gamla kirurgen, i personalrummet i källaren på Bredgatan 13 och i skolbyggnadens källare på Bredgatan 26. Vilrummet i skolbyggnaden är låst, men alla som har nycklar till lärosalarna kommer in i vilrummet. Två förbandstavlor finns uppsatta i skolbyggnaden. En på nedre plan vid södra ingången, och en på övre plan vid norra ingången. På Bredgatan 13 finns förbandstavlor på källarplan och på tredje våningen. Även i Socialhögskolans lokaler på Social- och beteendevetenskapliga biblioteket, Gamla kirurgen samt Campus Helsingborg finns förbandstavlor uppsatta. Tavlorna sitter i allmänna utrymmen där de är tillgängliga för alla. Rehabilitering Prefekten har huvudansvaret för ett aktivt rehabiliteringsarbete samt det ekonomiska ansvaret för de åtgärder som genomförs. Sektionen Personal har ett övergripande samordningsansvar. Företagshälsovården är också behjälplig i rehabiliteringsarbetet. Rehabiliteringsprocessen för TA- och lärarpersonal sker enligt följande steg. Sjukdag 8: Från och med den åttonde dagen ska den anställde styrka sjukdom med ett läkarintyg som visar att medarbetaren är helt eller delvis oförmögen att arbeta. Sjukdag 14: Sista dagen för sjuklön från arbetsgivaren. Sjukdag 15-30: Rehabiliteringsplan upprättas. Från sjukdag 15 betalas sjukpenning ut av Försäkringskassan. Sjukdag 31-90: Utredning av arbetsförmåga vilka arbetsuppgifter kan den anställde utföra? Försäkringskassan kallar till avstämningsmöte. Sjukdag : Omplacering/återgång till annat arbete inom universitetet. Sjukdag 181: Extern lösning/återgång till annat arbete utanför universitetet. I möjligaste mån följs detta även vid rehabilitering för doktorander. För mer information, se Missbruk I Lunds universitets handlingsprogram för arbete med missbruksfrågor framgår att ingen får uppträda påverkad av alkohol eller droger vid tjänstgöring. Vid misstanke om att en påverkad person befinner sig på arbetsplatsen ska prefekt tillkallas och avgöra om vederbörande ska sändas hem. Ett enskilt samtal ska hållas och den anställde hänvisas därefter till företagshälsovården för eventuell hjälp till behandling. Vid tillfällen då det kan serveras alkohol, t.ex. vid representation eller personalsammankomster, ska alkoholfria alternativ alltid finnas. Arbetsskada Vid olyckor eller skador som uppstår i arbetet, eller vid färd till och från arbetet, ska anmälan alltid göras. Prefekt och personalsamordnare ska uppmärksammas på det inträffade så att blanketten Anmälan om arbetsskada kan fyllas i i samråd med skyddsombud och den anställde. Observera att anmälan även ska göras för studenter. 4
6 Även vid tillbud ska prefekt och personalsamordnare göras uppmärksamma på det inträffade. Som tillbud räknas en plötslig händelse som kunde ha lett till en personskada. Även i dessa fall ska en anmälan göras, i form av blanketten Anmälan om tillbud. Vid allvarliga olyckor som orsakat dödsfall eller svårare personskada, eller tillbud som inneburit fara för liv eller hälsa, ska prefekt omgående underrätta Arbetsmiljöverket, tel För mer information, se Vid kris, se Socialhögskolans Kris- och katastrofplan. Försäkring Alla som är anställda vid Lunds universitet omfattas av arbetsskadeförsäkringen i sitt arbete och vid direkt färd till och från arbetet. Vid tjänsteresor gäller Kammarkollegiets tjänstereseförsäkring. Är resan till utlandet, kontakta personalsamordnare för att få ett försäkringskort att ta med på resan. Studenter är under undervisningstid och vid direkt färd mellan hemmet och den plats där skoltiden tillbringas försäkrade via Kammarkollegiets personskadeförsäkring för studenter. Försäkringen gäller även vid undervisning som är förlagd utanför universitetets lokaler, så som t.ex. fältstudier, utbytesstudier och praktik utomlands. Vid resor till utlandet ska UD:s reserekommendationer beaktas. För mer information, se Första hjälpen Om någon på arbetsplatsen skadar sig eller blir akut sjuk är det viktigt att någon i närheten kan agera snabbt. Enligt rektorsbeslut 2003 ska därför var 15:e anställd genomgå utbildning i första hjälpen och hjärt-lungräddning, dock minst två personer per institution. Efter tre år ska utbildningen repeteras. En lista över de personer som genomgått utbildningen finns uppsatt på anslagstavlan i korridoren på våning ett, Bredgatan 13. För ytterligare information se medarbetarwebben. Under 2015 kommer en hjärtstartare installeras på våning ett, Bredgatan 13. Minst 10 personer kommer att utbildas i hur hjärtstartaren ska användas. Stress Arbetet skall planeras på ett sådant sätt att det är rimligt att utföra på avsatt tid och på planerat vis. Arbetet kommer dock alltid att vara varierande och stressfulla situationer uppstår under kortare eller längre perioder. I den medarbetarenkät som skickades ut under våren 2012 bekräftades detta, då 53 % av de svarande uppgav att de har dagar då de hela tiden känner sig stressade. Enkät som genomfördes under hösten 2014 visar på att upplevd stress är i stort sett likartad i år som Samtidigt har 5
7 andelen personer som inte känner sig utvilade efter några dagars vila minskat. Även andelen som uppgett att de har dagar då de hela tiden känner sig stressade har sjunkit i jämförelse med Prefekt och studierektorer skall tillsammans med den berörda anställda söka lösningar i ett tidigt skede när det finns risk för överbelastning eller att alltför psykiskt påfrestande situationer uppstår, men också mildra konsekvenser i fall det redan uppstått. Studenter kan i motsvarande situation vända sig till studievägledare. Säkerhet I det dagliga arbetet är det viktigt att beakta den fysiska såväl som psykiska säkerheten och vara vaksam på hot, våld och trakasserier. Om något inträffar ska anmälan alltid göras till prefekt. Många anställda och studenter befinner sig på arbetsplatsen på kvällstid och under helger då ingen annan är i byggnaden. Det är därför extra viktigt att samtliga är uppmärksamma på sådant som utrymningsvägar, brandsläckares placering och viktiga larmnummer. Det ligger också på den enskilde att se till så att fönster är stängda och ytterdörrar går i lås då byggnaden lämnas. Lunds universitets bevakningsstyrka är i tjänst dygnet runt, året om. Bevakning av Socialhögskolans lokaler sker enligt gällande rutiner. För närvarande anlitas Securitas för bevakningsuppdrag. Varje anställd och student ansvarar för att nycklar och LU-kort inte hanteras av obehöriga. Förlust av nycklar ska omedelbart rapporteras till institutionens intendent. Stölder För att minska risken för stölder är det viktigt att alla fönster och dörrar är stängda och låsta när siste man lämnar lokalen. Den som sist lämnar respektive korridor eller motsvarande ska se till att dörren går i lås. Var och en ansvarar för att låsa dörren till sitt kontor. Fråga gärna okända personer som rör sig i byggnaden om deras ärende och be dem lämna lokalen om de inte upplevs ha ett relevant skäl till att befinna sig där. Uppstår problem ring universitetets larmtelefon Strömavbrott I skolbyggnaden finns nödbelysning som aktiveras vid strömavbrott. I samtliga övriga byggnader finns nödficklampor uppsatta. Även dessa aktiveras vid strömavbrott.. Batteridriven radio finns i kontorsförrådet på våning två, Bredgatan 13. Skolbyggnadens passagesystem slutar fungera då strömmen bryts. Det går att ta sig ut, men inte in igen. Även ventilationssystemet slutar fungera. Akademiska Hus ansvarar för återstart. I hissarna finns batteridrivet nödlarm med direktkoppling till Räddningstjänsten. Vid strömavbrott kontrollera att ingen sitter fast i hissarna. Vid behov, ring jourtelefon. IP-telefoni fungerar ej vid strömavbrott. Detta innebär att alla universitetets fasta telefoner slutar att fungera då strömmen bryts. Samtliga datorer är kopplade till LDC:s centrala server. Efter ett strömavbrott startas alla datorer automatiskt om. 6
8 Om något inträffar I nödsituation ring 112 Glöm inte att slå en nolla före om du ringer från en intern telefon. Universitetets larmtelefon (externt ) Ring universitetets larmtelefon om du behöver komma i kontakt med väktare. Observera att IP-telefoni inte fungerar vid strömavbrott. Använd mobiltelefon för att komma i kontakt med väktare eller SOS Alarm. Skyddsrond Utgångspunkten i det systematiska arbetsmiljöarbetet på Socialhögskolan är den skyddsrond som genomförs en gång per år. Under en angiven period kan anställda och studerande lämna synpunkter och förslag på förbättringar av den inre och yttre miljön. Under skyddsronden går prefekten och skyddsombudet tillsammans med en studentrepresentant igenom de inkomna synpunkterna samt följer upp att föregående års punkter är åtgärdade. Vid behov kan även Sektionen Personal och Byggnadsenheten adjungeras. Skyddsronden dokumenteras i form av ett protokoll som skickas in till Samhällsvetenskapliga fakultetens HMS-kommitté. Brandskydd I Lag om skydd mot olyckor (2003:778) framgår av 2 kap. 2 att Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och förhindra eller begränsa skador till följd av brand. Prefekten är brandskyddsansvarig, och husintendenten är biträdande brandskyddsansvarig. Varje år ska en egenkontroll av brandskyddet genomföras. Detta görs efter universitetets mall och utförs i samband med den årliga skyddsronden. Alla anställda och studenter på Socialhögskolan ska känna till rutinerna vid brand och utrymningslarm. Vid terminsstart delas en studiehandbok ut till samtliga nya studenter. I den finns bland annat information om utrymning och brand, se bilaga 1. I Föreskrift angående utrymningsövningar för Lunds universitet framgår att utrymningsövning ska genomföras minst en gång per år och byggnad. Övningen kan vara antingen teoretisk eller praktisk. Dock ska minst en praktisk övning genomföras inom en 5-årsperiod. I de byggnader där det bedrivs undervisning på grundnivå måste praktisk utrymningsövning genomföras varje år. Enligt rektorsbeslut från 2003 ska all personal genomgå brandskyddsutbildning. Utbildningen ska sedan repeteras vart 5:e år. Fastighetsägaren ansvarar för fastighetens tekniska brandskydd, medan verksamhetsutövaren ansvarar för de delar som är relaterade till verksamheten. Brandsläckare finns i Socialhögskolans samtliga lokaler. På Bredgatan 13 finns brandsläckare uppsatta i trapphuset, mellan vissa våningar. I källaren finns även brandfilt. I skolbyggnaden finns brandsläckare och utrymningsplaner uppsatta på alla våningar. Detsamma gäller på Campus Helsingborg. Brandsläckare finns även på Social- och beteendevetenskapliga biblioteket och Gamla kirurgen. Vid utrymning sker återsamling på med skylt anvisad plats. För mer information om brand och utrymning på Socialhögskolan, se bilaga. 7
9 Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal genomförs årligen med samtliga medarbetare, i enlighet med riktlinjerna i Lunds universitets arbetsmiljöpolicy. Syftet med samtalet är att en dialog ska föras mellan prefekt och medarbetare om den individuella arbetssituationen, karriärutvecklingen och den gemensamma arbetsmiljön. Samtalet ska dokumenteras i form av anteckningar som sedan ligger till grund för uppföljning och kommande års utvecklingssamtal. Vid utvecklingssamtal med lärare planeras det kommande årets arbete och nedtecknas i form av en personalplan. För mer information, se Jämställdhet och likabehandling Jämställdhet och likabehandling är en viktig del i arbetsmiljöarbetet. Utgångspunkten är att allas kunskaper, upplevelser, erfarenheter och synsätt skall tas tillvara på lika villkor, oavsett kön, ålder, etnisk eller social bakgrund, sexuell identitet, funktionshinder, religion eller annan trosuppfattning. Det övergripande ansvaret för jämställdhetsarbetet ligger hos rektor, som ansvarar för att lagar och förordningar efterlevs. Dekan och prefekt har i sin tur ansvar för att arbetet genomförs och att universitetets riktlinjer följs på respektive fakultet och institution. Ämnet Socialt arbete är i allmänhet ett kvinnodominerat ämne, något som syns redan under socionomutbildningen där de kvinnliga studenterna är i klar majoritet. Vid Socialhögskolan är år % av de anställda kvinnor. Detta märks främst bland TA-personal (82 % kvinnor) och doktorander (73 % kvinnor). Bland universitetsadjunkter (inkl. adjungerade) och universitetslektorer är 65 % respektive 60 % kvinnor. Bland professorer är 46 % kvinnor, vilket räknas som en jämn könsfördelning. Tack vare de senaste årens rekryteringar har könsfördelningen bland doktorander och universitetslektorer jämnats ut något jämfört med tidigare år. Den fortsatta ambitionen är att eftersträva en jämn könsfördelning (60/40) inom alla anställningskategorier. Socialhögskolan är en arbetsplats där sexuella eller andra trakasserier inte accepteras. Som sexuella trakasserier räknas ovälkommet uppträdande grundat på kön eller av sexuell natur som kränker arbetstagarens/studentens integritet. Även sådant beteende som inte är menat som trakasserier men som upplevs som kränkande för den som blir utsatt räknas som trakasserier. Prefekten ska verka för att ingen ska utsättas för trakasserier. Lunds universitet har antagit en åtgärdsplan mot sexuella trakasserier, se Att vara förälder ska inte påverka möjligheterna till utveckling i arbetet. I möjligaste mån ska viktiga möten förläggas under dagtid, för att underlätta föreningen av yrkesrollen och rollen som förälder. Den som är föräldraledig ska bjudas in till gemensamma aktiviteter, och vid återgång i arbete ska det genomföras på ett sådant sätt att den anställde får möjlighet att tillgodogöra sig den information som är nödvändig efter en längre ledighet. Vid en enkätundersökning genomförd i samband med hälsoundersökning hos företagshälsovården under perioden oktober 2010 till mars 2011 svarade omkring hälften av de 61 anställda på Socialhögskolan som deltog att någon form av diskriminering/mobbning förekommer. Dock uppgav ingen av dem att de själva blivit utsatta för diskriminering/mobbning. Istället uppges att det har sin grund i en gammal akademisk hierarkisk struktur där olika grupper anses ha olika värde. I den medarbetarenkät som skickades ut under våren 2012 uppgav 17 % av de svarande att de lagt märke till 8
10 att någon på arbetsplatsen blivit utsatt för kränkande särbehandling under de senaste sex månaderna. 9 % uppgav att de själva blivit utsatta för kränkande särbehandling under de senaste sex månaderna. Hösten 2014 genomfördes en ny enkätundersökning med fokus på den psykosociala arbetsmiljön. I den uppgav 21 % av de 84 svarande att de har lagt märke till att någon blivit utsatt för kränkande särbehandling på arbetsplatsen under de senaste sex månaderna. 9 % uppgav att de själva hade blivit utsatt för kränkande särbehandling under de senaste sex månaderna. Andelen är högst bland doktoranderna där 15,4 % anger att de erfarit kränkande särbehandling, medan få av lärarna har gjort det, bara 5,8 %. Totalt sett är andelen som blivit utsatta för kränkande särbehandling samma den samma som föregående år. Om man istället ser till den akademiska kompetensen är det tydligt att det är färre upplevelser av kränkande särbehandling ju högre akademisk kompetens personen har. Insatser i specifika ärenden pågår kontinuerligt. I syfte att motverka diskriminering och mobbning ska alla former av ledning och beslutsfattande ske under största möjliga öppenhet. För mer information, se Samhällsvetenskapliga fakultetens handlingsplan för jämställdhet, likabehandling och mångfald under Se även Lunds universitets centrala jämställdhetspolicy Introduktion av nyanställda Som nyanställd är det viktigt att få information om de grundläggande villkoren för anställningen, men också om praktiska detaljer kring det vardagliga arbetet. Enligt Lunds universitets kollektivavtal har en nyanställd rätt till fem dagars introduktion. Varje termin hålls en central introduktionsdag för nyanställda på Lunds universitet. Dessutom genomförs en fakultetsgemensam introduktion en gång om året. Övriga introduktionsdagar ansvarar institutionen för. På Socialhögskolan hålls en samlad introduktion för nyanställda en gång per termin. Då informerar prefekt, studierektorer, ekonom och personalsamordnare om arbetet vid institutionen och annat som kan vara bra att veta. Nyanställda erbjuds också ett individuellt introduktionsmöte med personalsamordnaren i samband med att anställningen påbörjas. Under de första arbetsdagarna ska den nya medarbetaren bli visad den egna arbetsplatsen och övriga lokaler samt bli presenterad för medarbetare. Under de kommande veckorna ges en inblick i den lokala verksamheten och arbetsfördelningen samt andra delar av Lunds universitet som kan vara viktiga. Under de första anställningsmånaderna ska den nyanställde ges möjlighet att delta i universitetets centrala introduktion. Prefekten har regelbundna uppföljningssamtal med den nyanställde under det första anställningsåret. För alla studenter som börjar termin ett på socionomprogrammet hålls en introduktion där bland annat en studiehandbok delas ut. I studiehandboken finns kursplaner, instruktioner vid utrymning och annan grundläggande information. Även för studenter som påbörjar utbildning på avancerad nivå hålls en motsvarande introduktion. 9
11 Handlingsplan för systematiskt arbetsmiljöarbete januari december 2015 Beskrivning av åtgärd Ansvarig Budgeterad kostnad Färdig senast Uppföljning senast Kommentar vid uppföljning Kurs i kontemplativa Mats Hilte kr metoder med inriktning stresshantering. Medarbetarsamtal med Prefekt Inga extra kostnader uppföljning av psykosocial arbetsmiljö. Öka andelen Prefekt Inga extra kostnader tillsvidareanställda Personalsamordnare genom utlysningar Brandskyddsutbildning. Husintendent kr Utrymningsövning Husintendent kr Bredgatan 26. Hjärtstartare Prefekt kr/år Bredgatan 13. Verka för nya Prefekt Kostnader för 2015 och samlade lokaler kan inte beräknas för kontorsarbetsplatser. förrän tidplan för flytt finns.
12 Förteckning över lagar och skrifter Arbetsmiljölag (1977:1 160), AML _sfs / Socialförsäkringsbalk (2010:110) Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialforsakringsbalk _sfs /?bet=2010:110 Lag om anställningsskydd (1982:80), LAS Diskrimineringslag (2008:567) _sfs /?bet=2008:567 Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete Vid kris, se Socialhögskolans Kris- och katastrofplan. Arbetsmiljöpolicy för Lunds universitet Kontaktpersoner Prefekt, Socialhögskolan Staffan Blomberg, , Biträdande prefekt, Socialhögskolan Eva Johnsson, , Husintendent/biträdande brandskyddsansvarig, Socialhögskolan Håkan Eriksson, Personalsamordnare Socialhögskolan Linda Johansson, Skyddsombud, Socialhögskolan Helsingborg Carina Olsson, ,
13 Skyddsombud, Socialhögskolan Lund Marlise Svensson, Företagshälsovården Lunds universitet Studenthälsan Samhällsvetenskapliga fakultetens HMS-kommitté (hälsa, miljö och säkerhet) Ordförande Ole Elgström, Huvudskyddsombud Samhällsvetenskapliga fakulteten Ola Hall, Studerandeskyddsombud Socionomsektionen Larmtelefon Lunds universitet Uppföljning Arbetsmiljöplanen följs upp och utvärderas årligen. Deltagare: prefekt, skyddsombud och personalsamordnare. 12
14 Bilaga BRANDINFORMATION LUND Instruktioner för utrymning av Socialhögskolans undervisningslokaler på Bredgatan 26 i Lund Om brand uppstår i undervisningslokalerna på Bredgatan 26 ska hela huset utrymmas omedelbart. Skolbyggnaden är utrustad med automatiskt brandlarm med en stigande och fallande signal som vid brand aktiveras via rökdetektorer i taket. Brandlarmet är direktkopplat till brandkåren i Lund. Aktiveras inte detta ring 112. Vid utrymning Vid nödsituation ring 112. När du ska utrymma tar du på dig ytterkläderna om det behövs. Använd trapporna och andra utrymningsvägar, men inte hissarna. Utrymningsvägarna är markerade med vägledande skyltar. Utrymningsplaner finns uppsatta på varje våningsplan. Orientera er gärna på dem som en teoretisk övning. Utrym inte genom rökfyllda lokaler/trapphus. Hjälp varandra och tänk speciellt på att hjälpa personer med funktionsnedsättning. Om du upptäcker brand kan du försöka släcka den om du tror att det är möjligt och enbart om du har tillgång till släckutrustning. Brandsläckare finns utplacerade i skolbyggnaden. Brandsläckarna är klart och tydligt skyltade och lätta att hitta. Brandfilt finns vid brandsläckaren i kaféet. Varna dem som befinner sig i byggnaden. Rädda dem som är i omedelbar fara. Om möjligt, stäng dörren till rummet där det brinner. Om du har lärarledd undervisning när brandlarmet går ska du rätta dig efter din lärares anvisningar om hur utrymningen ska genomföras. Om du arbetar självständigt eller i grupper ligger det på ditt eget ansvar att utrymma byggnaden. Det är av största vikt att du känner till utrymningsvägarna och var återsamlingsplatsen finns. Studera utrymningsplanen noga! Du som undervisar Som undervisande lärare har du ett särskilt ansvar att leda utrymningen och se till att studenterna informeras om hur det går till. Om du ser brand eller rök, 13
15 eller hör brandlarmet, ska du därför genast meddela studenterna att de ska utrymma oavsett vad de håller på med. Det är inte tillåtet att stanna kvar i byggnaden för att avsluta föreläsning, tentamen eller liknande. Återsamling När du utrymt ska du bege dig till återsamlingsplatsen på parkeringen. Stanna tills du får besked om att det är säkert att återvända in i huset. Brandlarmsknappar Om brand uppstår och det automatiska brandlarmet inte aktiveras finns det möjlighet att starta larmet med hjälp av brandlarmsknappar. Brandlarmsknapparnas (sex stycken) placering: Omedelbart innanför södra entrédörren Omedelbart innanför den östra entrédörren Vid larmcentralen, som finns vid hissen på entréplanet (vid handikappingången) I vardera trapphusens översta plan Nere i källaren vid nödutgången från toaletterna. Brandskyddsansvarig: Staffan Blomberg, , Biträdande brandskyddsansvarig: Håkan Eriksson,
16 BRANDINFORMATION Helsingborg Instruktioner för personal och studenter vid utrymning av Campus HBG Om brand uppstår på Campus Helsingborg ska hela huset utrymmas omedelbart. Brandlarmet med kontinuerligt ljudande sirener finns installerat i undervisningslokalerna på hela Campus Helsingborg. Vid utrymning Vid nödsituation ring 112. När du ska utrymma tar du på dig ytterkläderna om det behövs. Använd trapporna och andra utrymningsvägar, men inte hissarna. Utrymningsvägarna är markerade med vägledande skyltar. Utrymningsplaner finns uppsatta på varje våningsplan. Orientera er gärna på dem som en teoretisk övning. Utrym inte genom rökfyllda lokaler/trapphus. Hjälp varandra och tänk speciellt på att hjälpa personer med funktionsnedsättning. Om du upptäcker brand kan du försöka släcka den om du tror att det är möjligt och enbart om du har tillgång till släckutrustning. Brandsläckare finns utplacerade i skolbyggnaden. Brandsläckarna är klart och tydligt skyltade och lätta att hitta. Brandfilt finns vid brandsläckaren i kaféet. Varna dem som befinner sig i byggnaden. Rädda dem som är i omedelbar fara. Om möjligt, stäng dörren till rummet där det brinner. Om du har lärarledd undervisning när brandlarmet går ska du rätta dig efter din lärares anvisningar om hur utrymningen ska genomföras. Om du arbetar självständigt eller i grupper ligger det på ditt eget ansvar att utrymma byggnaden. Det är av största vikt att du känner till utrymningsvägarna och var återsamlingsplatsen finns. Studera utrymningsplanen noga! Du som undervisar Som undervisande lärare har du ett särskilt ansvar att leda utrymningen och se till att studenterna informeras om hur det går till. Om du ser brand eller rök, eller hör brandlarmet, ska du därför genast meddela studenterna att de ska utrymma oavsett vad de håller på med. Det är inte tillåtet att stanna kvar i byggnaden för att avsluta föreläsning, tentamen eller liknande. 15
17 Återsamling När du utrymt ska du bege dig till återsamlingsplatsen utanför huvudentrén. Stanna tills du får besked om att det är säkert att återvända in i huset. Brandskyddsansvarig: Patrik Borgkvist Ställföreträdande brandskyddsansvarig: Niklas Clausen För mer information om säkerhet och utrymning vid Campus Helsingborg, se Instruktioner för utrymning och olyckor, information om säkerhet och öppettider older+studentcampusht2014.pdf 16
Arbetsmiljöpolicy FÖR LUNDS UNIVERSITET 2014 2017
Arbetsmiljöpolicy FÖR LUNDS UNIVERSITET 2014 2017 Denna skrift är utgiven av LU Byggnad vid Lunds universitet. Omslagsbild: Andrzej Ploski. Layout: Clyde Lange, Media-Tryck, Lunds universitet. Tryck: Media-Tryck
ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET
ÖREBRO UNIVERSITET Rektors beslut 101/2005 2005-03-02 Dnr CF 10-358/2004 ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET Inledning Anvisningarna gäller för medarbetare, studenter
Systematiskt brandskyddsarbete
Systematiskt brandskyddsarbete Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet 1 BESKRIVNING Denna dokumentation avser brandskyddsarbetet på Institutionen för kulturgeografi
Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter
Barn- och skolförvaltning Lunds stad Arbetsmiljöpolicy med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Fastställd av Barn- och skolnämnd Lunds stad 2011-06-22, reviderad 2014-06-18 1. Arbetsmiljöpolicy
UMEÅ UNIVERSITET 2015 12 11 Statsvetenskapliga institutionen Anders Lidström, prefekt
1 UMEÅ UNIVERSITET 2015 12 11 Statsvetenskapliga institutionen Anders Lidström, prefekt Arbetsmiljöplan 2016 Fastställd av prefekten 2015 12 11 1. Uppföljning av arbetsmiljöarbetet föregående år (2015)
Arbetsmiljöpolicy för Vingåkers kommun
VK300S v1.0 040416, Flik 6.26 Arbetsmiljöpolicy 160216.docx FÖRFATTNINGSSAMLINGEN FLIK 6.26 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-18, 26 Ersätter Arbetsmiljöpolicy antagen av KF 2008-09-01 97, Arbetsmiljöprogram
Önnestadsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Önnestadsgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga
Styrande dokument Fastställd av styrelsen 2014-xx-xx
Styrande dokument Fastställd av styrelsen 2014-xx-xx JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2015-2017 Bakgrund Grunden för bolagets arbete med jämställdhet och mångfald är bolagets Personalpolicy, där vår syn
Vuxenutbildningens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Vuxenutbildningens plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller för gymnasial och grundläggande vuxenutbildning, sfi och särvux vid Hjalmar Strömerskolan 20150701-20160630 1 Innehållsförteckning:
Arbetsmiljöplan LUNDS UNIVERSITET SOCIALHÖGSKOLAN
FASTSTÄLLD AV INSTITUTIONSSTYRELSEN 2016-05-25 DIARIENUMMER: V2016/894 Arbetsmiljöplan 2016-2018 LUNDS UNIVERSITET SOCIALHÖGSKOLAN ARBETSMILJÖPLAN 2016-2018 3 Innehållsförteckning Arbetsmiljöarbete vid
HANDLINGSPLAN för arbetsmiljöarbete 2016. Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier EDU
HANDLINGSPLAN för arbetsmiljöarbete 2016 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier EDU Fastställd av Institutionsstyrelsen den 25 februari 2016 Institutionen för pedagogik, didaktik
Samverkan 2003-11-19 HÖGSKOLAN DALARNA 1(7)
HÖGSKOLAN DALARNA 1(7) Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Inledning Det systematiska arbetsmiljöarbetet vid Högskolan Dalarna följer samverkansavtalet från 2003-05-09. Samverkansgrupper skall finnas
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV Sida 1 av 14 Systematisk arbetsmiljöarbete för Fridhems folkhögskola, Svalöv 2013 Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen? Sid 3 2. En bra
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller
Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter
Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter 13 Arbetsmiljö Vi arbetar konsekvent med arbetsmiljöfrågor för att du som personlig assistent ska trivas på din arbetsplats.
Söderportgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2011-2012
Söderportgymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2011-2012 Aktuella styrdokument Skollagen kap. 14a 8 (plan mot kränkande behandling) Diskrimineringslagen 3 kap. 16 (likabehandlingsplan)
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenehet
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenehet Läsåret 2014-2015 Inledning En grundläggande faktor för framgångsrikt lärande
Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling
1 Sotenäs Kompetenscentrums Likabehandlingsplan och Årliga plan mot kränkande behandling Mål och vision Vi ska förebygga, upptäcka och åtgärda alla former av kränkande handlingar bland elever och personal
Likabehandlingsplan SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA 2015 CAMPUS LIDKÖPING
Likabehandlingsplan SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA 2015 CAMPUS LIDKÖPING Innehållsförteckning Introduktion... 1 Vision... 1 Bakgrund... 1 Definitioner... 2 Kartläggning av risker... 3 Metod för kartläggningen...
PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN
PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR PRAKTISKA I VÄXJÖ Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009.
mot diskriminering och kränkande behandling Komvux Malmö Centrum likabehandlingsplan 2012
Likabehandlingsplan 2012 mot diskriminering och kränkande behandling Komvux Malmö Centrum likabehandlingsplan 2012 2 (12) 1. Inledning Komvux Malmö Centrum är rektorsområde för den upphandlade vuxenutbildningen
Handledning Systematiskt brandsäkerhetsarbete (SBA)
1(14) Avdelningen för Infrastruktur Torbjörn Alwehammar INSTRUKTION/MALL Säkerhet och informationssäkerhet Anvisning/Instruktion Beslutsdatum: 2013-03-01 Träder i kraft: 2013-04-01 Giltighetstid: 2014-12-31
Södertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid
Södertörns brandförsvarsförbund Policy Systematiskt arbetsmiljöarbete Dnr: 2013-110 Datum: 2013-09-13 Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Södertörns brandförsvarsförbund Arbetet vid Södertörns
ARBETSMILJÖPLAN Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
2013 ARBETSMILJÖPLAN Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Arbetsmiljögrupp Karin Hjälmeskog, biträdande prefekt Katarina Gahne, skyddsombud Karin Eghammer, skyddsombud Samrawit
Arbetsmiljöpolicy. Institutionen för medicin, Karolinska Huddinge
Arbetsmiljöpolicy Institutionen för medicin, Karolinska Huddinge Målsättning En atmosfär av delaktighet skall råda hos både personal, forskare, gästforskare och studenter. Institutionens strävan är att
RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER
Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer
Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola
1 Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola Fastställd av Kalix Folkhögskolas styrelse 2011-06-09 2 MÅL FÖR VERKSAMHETEN En god fysisk arbetsmiljö ändamålsenliga lokaler ändamålsenlig utrustning
Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.
Rev. 2006-06-15 INLEDNING Våldet har trappats upp och hot om våld förekommer allt oftare. Vad ska vi i Ängelholms kommun acceptera? Hur förebygger vi våld och hot om våld? Målsättningen med detta dokument
Arbetsmiljöpolicy och handlingsplan för Biologiska Institutionen
Arbetsmiljöpolicy och handlingsplan för Biologiska Institutionen Dokument antaget av institutionsstyrelsen den xxxx 2012. 1. Målsättning/policy Arbetsmiljön vid Biologiska Institutionen skall vara god.
Arbetsmiljöpolicy och riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete på Fackförbundet ST
Arbetsmiljöpolicy och riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete på Fackförbundet ST Fastställd av kanslichefen efter behandling i skyddskommittén den 2005-06-03 Allmänt Arbetsmiljöverksamheten på Fackförbundet
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen. Vad säger lagen om förbud om diskriminering och annan kränkande behandling?
Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen Planen utgår från diskrimineringslagen (2008 :657 ) samt kränkande behandling kapitel 6 skollagen (2010:800) och förordningen kränkande
Planen mot diskriminering och kränkande behandling
Planen mot diskriminering och kränkande behandling Elias Fries skola Läsår 14/15 Innehållsförteckning 1. Ny Lag Barnkonventionen Definition av kränkande behandling 2.Skolans vision 3. Rättigheter och skyldigheter
Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Älvstrandsgymnasiets vuxenutbildning, Hagfors läsåret 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ÄLVSTRANDSGYMNASIETS
# $ % & % ' ( ' ) ' * +
!" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Sidan 1 av 21 Lednings- och verksamhetsstöd Datum Sid 2016-03-10 Dnr 1 (1) Kommunstyrelsen Systematiskt arbetsmiljöarbete I syfte att förbättra och förtydliga det systematiska arbetsmiljöarbetet i Östhammars
Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011
Likabehandlingsplan för Eductus Sfi, Gruv Höganäs 2011 (reviderat 08.02.2011) Datum: 08.02.2011 Vad: Sfi, Gruv, Eductus Var: Höganäs Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 4 Visioner... 4 Definition..... 5 Diskriminering....
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vuxenutbildningen i Tierp - Grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning, Svenska för invandrare (SFI), Särskild utbildning för vuxna. Innehåll 1 Inledning...
Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN
Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk
Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-03-31 Planen gäller till 2015-01-31 Årets plan ska utvärderas senast 2015-01-10
Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...
Jämställdhetsplan Jämställdhetsplanen är framtagen i samverkan med de fackliga organisationerna i Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2010-06-29 Distribueras av personalavdelningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING
ALLMÄNA SÄKERHETSFÖRESKRIFTER VID SKOLAN FÖR KEMIVETENSKAP
ALLMÄNA SÄKERHETSFÖRESKRIFTER VID SKOLAN FÖR KEMIVETENSKAP 2009 SOS I nödsituation Ring 00 112 Uppge namn och adress Begär: Brandkår Ambulans Läkare Giftinformation Polis Ring sedan KTH:s beredskap 790
Mall för likabehandlingsplan i Partille kommun. Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015
Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling TIMMERSLÄTTS FÖRSKOLA HT 2014-VT 2015 1 Innehåll Definitioner och förtydliganden av begreppen kränkande behandling, trakasserier och diskriminering.
Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling
1 av 8 Uppdaterat 2011-10-03 Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling Dokumenttyp Policy samt handlingsplan Dokumentägare Personalfunktionen Dokumentinformation Dokumentnamn
2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Västerås En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling 2014-2015
Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Västerås En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling 2014-2015 1 Innehållsförteckning Vår vision 3 Inledning 3 Begrepp och definitioner 3 Diskriminering
Likabehandlingsplan för Lerums vuxenutbildning 2015-2016
1 (16) Likabehandlingsplan för Lerums vuxenutbildning 2015-2016 Behandlad på APT 15-08-10 LERUM400, v 1.0, 2007-06-15 2 (16) 1. Inledning Mål och vision All verksamhet ska utgå från principen om människors
Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.
Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero. Reviderad 150427 Nulägesbeskrivning utifrån elevenkät dec 14 samt antalet inrapporterade rapporter
Arbetsmiljöplan. för Virginska skolan läsåret 14/15
Arbetsmiljöplan för Virginska skolan läsåret 14/15 Arbetsmiljöplan 2014-2015, Virginska skolan 1. Syfte Planens syfte är att beskriva hur det systematiska arbetsmiljöarbetet är organiserat och hur det
brandpolicy Gefle Montessoriskolas
Gefle Montessoriskolas brandpolicy 2016 Gefle Montessoriskola, reviderad februari 2016 Revideras januari/februari 2017 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan
Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun
Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Inledning 2 2. Målsättning 2 2.1 Fysisk, psykisk och social arbetsmiljö 2.2 Anpassning 2.3 Alkohol och droger 2.4 Rökning 3. Definition
Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot Kränkande behandling. för Skogsgårdsskolan Förskoleklass Skola Fritidshem
reviderad 2014-03-31 Likabehandlingsplan Handlingsplan mot Kränkande behandling för Skogsgårdsskolan Förskoleklass Skola Fritidshem Uppdraget att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson
ABCD Eksjö kommun Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet Revisionsrapport KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Rapport systematiskt arbetsmiljöarbetet 2010-05-03 Innehåll 1. Bakgrund
Riktlinjer för Systematiskt säkerhetsarbete
Sid 1/5 2007-03-22 Bakgrund I enlighet med det av Kommunfullmäktige fastställda handlingsprogrammet för samhällsinriktat och internt säkerhetsarbete i Nyköpings kommun ska ett systematiskt och kontinuerligt
Jämställdhetsplan - institutionen för Klinisk Mikrobiologi
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för klinisk mikrobiologi Jämställdhetsplan - institutionen för Klinisk Mikrobiologi A. Uppföljning av föregående års jämställdhetsplan Mål 2007 Vid institutionen ska ingen
2013-01-18. Likabehandlingsplan -plan mot kränkande behandling samt för likabehandling vid Väringaskolan i Sigtuna
Likabehandlingsplan -plan mot kränkande behandling samt för likabehandling vid Väringaskolan i Sigtuna 1 Innehållsförteckning Bakgrund............................................................................
När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VULKANENS 2014/2015 Vulkanens förskolas vision När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter
Policy Kränkande särbehandling och. diskriminering
Policy Kränkande särbehandling och diskriminering Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Policy Kränkande särbehandling och diskriminering Policy 2016-04-11, 58 Kommunfullmäktige
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola 2014/2015 Sektor Utbildning Antagen 141020 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet
2015-2016. Datum: 2015-08-13
Datum: 2015-08-13 Mönsteråsgymnasiets Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling (gäller både gymnasieskolan och vuxenutbildningen) 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning
Sensus inkluderingspolicy
Sensus inkluderingspolicy inklusive handlingsplan och begreppsguide fastställd av sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 reviderad 2011-12-14/15 sensus inkluderingspolicy 1 Sensus inkluderingspolicy Sensus
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800)
Färsingaskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800) Innehållsförteckning sid Vad säger lagen?
Lokal likabehandlingsplan 2015-2016
Lokal likabehandlingsplan SYAB Transportgymnasium Diskrimineringslagen 3 kap 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att
Olikheter är en styrka
Guide till Likabehandlingsplanen Olikheter är en styrka Förvaltningens årliga arbete med likabehandlingsplanen Guidens syfte är att ge konkreta tips och vägledning i framtagandet av aktiviteter utifrån
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Slussen 2010 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision...2 2. Vad säger lagen...2 3. Rutiner
ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET
ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET Denna policy omfattar frågor som har med vanor och skadligt bruk att göra och kan användas som mall för upprättande av en egen alkohol- och drogpolicy. Syfte och mål
Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling
Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all
Björnekullaskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling
BJÖRNEKULLASKOLAN Sidan 1 av 9 Björnekullaskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling BJÖRNEKULLASKOLAN Sidan 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Vision Sida 3 2. Definitioner Sida 3 3. Rutiner,
Korvettens förskola 2015-2016
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015-2016 Inget barn ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. Alla barn ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Vår
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Krokslättsskolan Läsåret 2012-2013
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Krokslättsskolan Läsåret 2012-2013 Bestämmelser i diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Krokslättsskolan
Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling
Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling Överenskommelse av den 25 maj 2007 med ändringar av den 27 januari 2011. Giltigt från den 1 januari
Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016
1 Skiljeboskolan Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 2 Innehållsförteckning Skolans trygghetsvision 3 Elevers rätt till stöd 3 Resultat av kartläggning LÅ 14/15 4 Plan mot kränkande behandling
Lokalt arbetsmiljöavtal vid Högskolan i Borås
Lokalt arbetsmiljöavtal vid Högskolan i Borås Dnr 844-14 Gäller fr o m 2014-10-20 Arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Borås Med hänvisning till de centrala parternas gemensamma värderingar till grund för
Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016
Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett
JÄMSTÄLLDHETSPLAN. för Söderhamns kommun 2006/2008
JÄMSTÄLLDHETSPLAN för Söderhamns kommun 2006/2008 Jämställdhetsplan för Söderhamns Kommun. Denna jämställdhetsplan är framtagen och utformad utifrån bestämmelser och anvisningar i jämställdhetslagen, JämL,
SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet
SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet Med den här lathunden vill din fackliga organisation informera om
Nationella jämställdhetsmål
Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier
Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan
Planmall för arbetsliv Jämställdhets- och likabehandlingsplan Inledning och målsättning Det interna jämställdhets- och likabehandlingsarbete ska främja allas lika rätt i frågor om arbete, anställnings-
Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun
1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt
Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Gäller från augusti 2015 till juni 2016 Reviderad 2015-12-21 Ansvarig för planen: Yvonne Andersson rektor Värdegrundsgruppen:
Barn- och utbildningsförvaltningen Rudbecksgymnasiet. PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016
Barn- och utbildningsförvaltningen Rudbecksgymnasiet PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016 2/9 Innehåll Hur vi tagit fram planen... 3 Mål och vision... 3 Vision... 3 Mål...
Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad
Bilaga 1 Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Stadens mål för arbetsmiljön är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det innebär att staden ska förebygga
Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan
Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan Lagstiftning Paragraf Mål Analys Mätetal Analys Aktivitet/åtgärd Analys Arbetsförhållanden 4 Lämpliga arbetsförhållanden Vilka åtgärder planerar genomföra
HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅSEBRO SKOLA LÄSÅRET 2014-2015 Bakgrund Rätten till likabehandling hör till de grundläggande mänskliga rättigheterna. Alla elever i skolan har
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund
2009-03-06 RÖDSLE FÖRSKOLEOMRÅDE
2009-03-06 RÖDSLE FÖRSKOLEOMRÅDE 2009 ARBETSMILJÖPLAN RÖDSLE BARNOMSORGSOMRÅDE Detta dokument är Rödsle Barnomsorgs internkontrollhandling. Handlingen är en sammanfattning av de handlingar som har inkommit
Likabehandlingsplan för Skolan LÄR
Likabehandlingsplan för Skolan LÄR Läsåret 2013/2014 0 Innehåll Likabehandlinsplan för Skolan Lär läsåret 13/14... 2 Förord... 2 Skolan Lärs likabehandlingsarbete... 2 Framtagning och spridning av likabehandlingsplan
Likabehandlingsplan. Plan mot kränkande. Högakustenskolan. behandling för 2015/2016
Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling för Högakustenskolan 2015/2016 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Vision 3 Övergripande mål 3 Bestämmelser 4 Diskrimineringslagen 4 Skollagen 4 Övriga
Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling
Diskriminering trakasserier, kränkande särbehandling Information om hur du som medarbetare, chef, facklig representant eller skyddsombud bör agera i dessa situationer Nationell policy och riktlinjer Ansvarig
Sunne gymnasieskola Broby Läsåret 2015/16
Plan För att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Sunne gymnasieskola Broby Läsåret 2015/16 Ronnie Palmquist rektor 1 Innehållsförteckning
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016
Förskolan Friggagatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Göteborgs Stad Centrum Innehåll 1. Inledning... 2 2. Vår vision... 3 3. Vårt systematiska arbetsmiljöarbete präglas av ett
Postadress: Besöksadress: Telefon: Fax: Södertälje kommun 08-523 015 25 08-550 237129 Utbildningskontoret Wendela Hebbegymnasiet Västergatan 4
Likabehandlingsplan Wendela Hebbegymnasiet 2011 INLEDNING 3 VISION 3 MÅLSÄTTNING 3 KARTLÄGGNING 4 NULÄGESANALYS 4 FÖREBYGGANDE ARBETE 5 UPPFÖLJNING 6 BILAGOR 6 Likabehandlingsgruppen 7 Definitioner 8 Diskriminering
Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola
Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola Handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling Uppdraget att motverka kränkande behandling är en del av det demokratiska uppdraget.
Likabehandlingsplan för Heliås Sidsjö senast ändrad 2012-06-14
Likabehandlingsplan för Heliås Sidsjö senast ändrad 2012-06-14 1 Likabehandlingsplan för Heliås 1. Vision På Heliås tar vi alla ansvar, är trygga och respekterade. Ingen elev eller vuxen ska bli diskriminerad,
Likabehandlingsplan 2015/2016
Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra
Utgångspunkter. Uppsala 2013-04-22 Ulf Lagercrantz, prefekt IEG Irene Söderhäll, prefekt IOB Mats Björklund, föreståndare ILAG
Uppsala 2013-04-22 Ulf Lagercrantz, prefekt IEG Irene Söderhäll, prefekt IOB Mats Björklund, föreståndare ILAG Plan för arbetsmiljöarbete 2013 Evolutionsbiologiskt centrum (EBC): Institutionen för ekologi
Grebbestadskolans Likabehandlingsplan
2012-01-04 Grebbestadskolans Likabehandlingsplan ÖVERGRIPANDE MÅL Alla elever ges möjligheter att lyckas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Ingen form av diskriminering eller annan
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015
Sidan 1 av 5 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015 ÅBYSKOLAN Planen är framtagen i samverkan med elever och personal. Elever och personal har analyserat utvärderingen av 2014 års arbete,
2009-07-07 Reviderad 2009-09-07
ARBETSMILJÖ POLICY 1 Arbetsmiljöpolicyn, som också utgör policy mot kränkande särbehandlling, skall användas i det löpande arbetsmiljöarbetet på varje arbetsplats i kommunen. Den utgör ett redskap och
2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09