Valideringsår. En modell för att få akademiker med utländsk examen till rätt jobb. Akademikerförbundet SSR. Oktober 2013

Transkript

1 Valideringsår En modell för att få akademiker med utländsk examen till rätt jobb Oktober 2013

2 2013 Version 3.0 Rapporten är framtagen inom förbundets arbete Kollektivavtalens andra vår och är skriven av samhällspolitiska chefen Ursula Berge. Andra rapporter i serien är Lag eller lagom (2010), Rörlighetsavtal (2012), Karriäravtal (2012) och Bilaga: Karriäravtal (2012). Box , Stockholm Valideringsår

3 Sammanfattning föreslår att ett Valideringsår införs som ger möjlighet för utlandsfödda med utländsk examen att under ett år kunna validera sin utbildning, komplettera den om nödvändigt samt få möjlighet att delta i praktikperiod på ett arbete i paritet med den utbildning personen har. Villkoret för att få delta är att personen gör en Valideringsplan som godkänns av en myndighet som heltidsverksamhet under tolv månader. Ett villkor är även att personen får tjänstledigt från det arbete personen har och det är också önskvärt att den vakans som skapas uppfylls av en registrerad arbetslös person. Efter årets slut har den som deltagit i Valideringsåret rätt att gå tillbaka till sin tidigare tjänst. Den som deltar i Valideringsåret får 80 % av sin tidigare lön upp till 7,5 prisbasbelopp under validerings- och kompletteringstiden. Övrig tid av praktik finansieras genom avtalsenlig lön av arbetsgivaren, i enlighet med kollektivavtal (Karriäravtal eller motsvarande). Den som deltar i Valideringsåret får under hela året stöd av en högspecialiserad Valideringslots. Högre utbildning förbinder sig att bereda plats i utbildning för den som deltar i Valideringsåret. Möjligen kan även Arbetsförmedlingen upphandla platser på relevanta kurser. Totalt beräknas ungefär högutbildade utlandsfödda akademiker idag ha ett arbete som inte kräver akademisk utbildning. Av dem är cirka samhällsvetare. Valideringsåret inriktar sig inte på arbetslösa utlandsfödda akademiker. 3

4 Det finns få saker som skapar så goda framtidsutsikter vad det gäller såväl arbetsuppgifter och lön som livskvalitet som att utbilda sig. Samtidigt vet vi att många inte får full utväxling av den akademiska utbildning de tillgodogör sig. Inte minst gäller det alla de högskoleutbildade akademiker som idag har arbeten som inte är i paritet med deras utbildning. En stor andel av dessa utgörs av personer med utländsk bakgrund samt utländsk examen. Sveriges stora uppdrag och nästa stora kunskapssprång handlar om att ge dessa akademiker en rimlig möjlighet att använda sin kunskap fullt ut på svensk arbetsmarknad. En möjlighet väldigt många, i praktiken, inte har idag. Ett exempel Tänk dig en samhällsvetare från ett utomeuropeiskt land, som har varit här i mer än tio år. Personen i fråga skaffade sig en lång akademisk utbildning i hemlandet och jobbade även som det där, men tvingades sedan fly och kom till Sverige. Integrationen i Sverige gick, som för många andra, trögt, men allt slutade ändå med jobb för både den här personen och partnern. De har skaffat sig två barn som nu är i skolåldern. Men det jobb personen har kräver inte den långa utbildning hen har. Istället kör hen buss eller taxi, har korvkiosk eller jobbar som biträde i vården eller omsorgen. Busschaufförer har kronor i månaden efter mer än tio år i jobbet. Vård- och omsorgspersonalen har kronor i månaden. Korvkioskägaren kan inte räkna med att lyfta ens så mycket. Se den här personen och familjen framför dig. Familjen får ihop sin ekonomi hyfsat idag. Boende, räkningar, mat och rimligt med konsumtionsvaror kan familjen unna sig. Även en kortare, billig semester i Sverige går att genomföra varje år och vart femte år åker de tillbaka till hemlandet och bor billigt hos släkt och vänner. Men till mer än så finns det inga pengar. Den här familjen vet hur svensk arbetsmarknad ser ut. De har haft turen att ha jobb i en situation där de ser många forna landsmän, med bättre utbildning och mer meriter än vad de själva har, som inte har jobb. Dit vill de aldrig! De vet att svensk arbetsmarknad diskriminerar. De vet att om de fick jobb i yrken som de var utbildade för skulle de kunna få kanske konor mer i månadslön, men hur ska de kunna och våga ta sig dit, efter så här många år? Det här är inget ovanligt exempel på svensk arbetsmarknad, vilket vi ska se senare i statistiken. Det finns en stor outnyttjad kunskap bland utlandsfödda med utländsk examen som inte tas tillvara i Sverige idag. Med ett jobb i paritet med utbildningen skulle vår utländska akademiker snarare ligga mellan kronor i månadslön efter några år i yrket. Det skulle vara skillnaden på en tight familjeekonomi och en med lite välbehövliga marginaler för att unna sig lite extra. Något de flesta akademiker idag kan göra. 4 Valideringsår

5 Den fråga vi ställer oss i denna rapport är: Hur ska vår huvudperson med utländsk bakgrund och utländsk samhällsvetenskaplig examen kunna få ett jobb, och därmed en lön, i paritet med den utbildning hen skaffat sig? Vad krävs för att den här personen ska kunna ta, och våga ta, språnget? Den här rapporten vill visa hur en sådan väg skulle kunna se ut. En väg som idag knappast finns för de hundratusentals utlandsfödda akademiker som idag har fel jobb eller inget jobb alls. En väg som kräver en tydlig viljeinriktning från politiken, samt en satsning på ett kunskapslyft under ett antal år, som på lång sikt skulle ge mångfalt tillbaka. Volymantagande: I rapporten Bilaga Karriäravtal (2012) redovisade vi några grovt tillyxade volymantaganden om hur många utlandsfödda akademiker som idag inte får chans att jobba med något de är utbildade för. De har antingen inget jobb alls eller fel jobb idag. I Sverige antas det finnas cirka utlandsfödda med eftergymnasial utbildning. Antal Förv.frekv. A- lösa Utlandsfödda akademiker % Svenskfödda akademiker 1, % Skulle dessa ha en förvärvsfrekvens som var lika hög som svenskfödda akademikers (86-91%) skulle ytterligare cirka utlandsfödda akademiker förvärvsarbeta i Sverige. Av dessa kan vi anta att runt är samhällsvetare. Till det kommer gruppen utlandsfödda akademiker som har arbete, men ett jobb de är överkvalificerade för. Vi kallar det lite bryskt att de har fel jobb eller ett okvalificerat jobb. En studie 1 som dåvarande Arbetsmarknadsstyrelsen fick gjord 2001 visar att i snitt 24 procent av utlandsfödda akademiker har okvalificerade arbeten att jämföra med svenskfödda där cirka tre procent har okvalificerade arbeten 2. Värst är det i kategorin övriga där samhällsvetare, humanister, jurister med flera ingår. Utlandsfödda akademiker har alltså åtta gånger högre risk att ha fel jobb än svenskfödda akademiker och det är också vanligare att de har mycket vanligare att de inte har något jobb alls. 1 Rätt man på fel plats - en studie av arbetsmarknaden för utlandsfödda akademiker som invandrat under talet, Arbetsmarknadsstyrelsen, Ibid s 15. 5

6 Samma mönster bekräftas i en ännu opublicerad rapport ur Levnadsnivåundersökningen LNU (2013). 3 Se nedan: Om vi strikt studerar gruppen samhälls- och beteendevetare från AMS siffror har 24 procent av de utlandsfödda akademikerna med den inriktningen okvalificerat arbete. 4 En studie SCB har gjort visar på liknande siffror procent av högutbildade utrikes födda beräknas inte ha ett förvärvsarbete som kräver högskoleutbildning. Lägst andel i rätt jobb hade de som hade såväl utländsk utbildning som var utrikes födda. 6 Tänker vi oss att SCBs urval är representativt för alla utrikes födda akademiker som invandrat till Sverige oavsett invandringsår kan gruppen utlandsfödda 3 Levnadsnivåundersökningen för utlandsfödda och deras barn, ej ännu publicerad Ibid s SCB, Högutbildade utrikes födda, Statistiska Meddelanden UF 56 SM 0401, s 2. 6 SCBs urval utgjorde personer mellan 25 och 64 år som invandrat till Sverige mellan 1991 och Urvalet bestod totalt av personer. 6 Valideringsår

7 akademiker med fel jobb utgöra uppemot (cirka 20 % av ) personer. Av dem lär runt vara samhällsvetare. Dessa antagande är gjorda utifrån siffror från 2004, vilket gör det troligt att antalet snarare ligger runt, eller långt över, samhällsvetare och akademiker totalt nu nästan tio år senare. Vi väljer därför att använda de siffrorna. I samma stickprovsundersökning 7 visade det sig också att 86 procent av inrikes födda samt enbart 56 procent av utrikesfödda med högskoleutbildning under mätveckan hade ett arbete som överensstämde med utbildningen. Orsakerna till varför det är så här är flera men SCB redovisar i sin rapport 8 att utlandsfödda akademiker i jämförelse med inrikesfödda akademiker: Har sökt fler jobb I större utsträckning saknade kontakter Många behärskar helt relevanta språk (sv 60 90%) (eng 55-75%) Känner sig i större utsträckning orättvist behandlade (lön & karriär) Två tredjedelar har haft jobb i paritet med utbildningen utanför Sverige Bara runt hälften har validerat sin utbildning här i Sverige. (Av dem har 50% helt jämförbar utbildning, cirka 40% har delvis jämförbar) Det är uppenbart att den felande länken inte handlar om för låg utbildningsnivå, viljan att hitta ett relevant jobb, eller i första hand språkkunskaper, utan att länken: validering > komplettering > kontakter > fot in på rätt jobb inte finns för denna grupp i samma utsträckning som för svenskfödda akademiker. Det resulterar i de signifikant olika arbetsmarknadssituationer som råder för svenskfödda respektive utlandsfödda och även skillnaden i förutsättningar att få ett jobb överhuvudtaget, och än mer rätt jobb mellan om du har en svensk eller utländsk examen. Det är för dessa vi nu gör en tankemodell. Det är en tankemodell som bygger på att samhället med politiska verktyg och statliga resurser, gör en kraftsamling under begränsad tid. Tankemodell Tänk er en modell där man gifter ihop de bästa tankarna med friåret, minus att man inte ska göra något under året med det bästa från Kunskapslyftet med skillnad att detta förslag bara riktar sig till högskoleutbildade. Lägg därtill vårt förslag om partsgemensamt ansvarstagande för introduktion av akademiker genom en traineeperiod i form av Karriäravtal, samt lyft in det stöd Arbetsförmedlingen ger till nyanlända i form av Etableringslotsar, fast 7 Ibid, tabell 6a och b. 8 Ibid, s

8 mer kvalificerad, samt den hjälp som går att få för utlandsfödda akademiker med att validera sin utbildning och yrkeserfarenhet av Universitets- och högskolerådet. Skiss av tankemodellen: Friår Kunskapslyftet Valideringsår Karriäravtal Validering + Etableringslots Slutsatsen blir en idé om att över ett antal år erbjuda utlandsfödda akademiker en möjlighet att med rimlig försörjning under maximalt ett år få sin utbildning validerad, eventuellt kompletterad och senare, med hjälp av Arbetsförmedlingen och parterna få tillgång till en traineeplats på rätt jobb för att skapa ett CV också med relevant svensk yrkeserfarenhet. Men för att förstå tankemodellen gör vi bäst i att förstå var deras ingående komponenter stammar ifrån och vilka delar som vi lånar och vilka delar som inte är applicerbara i skapandet av Valideringsåret. Friåret Friår var ett system med betald ledighet som fanns i Sverige från 2005 och fram till 1 januari Reformen innebar att en person, som hade arbetat minst två år, fick ledigt i mellan tre månader och ett år samtidigt som en arbetslös gick in som vikarie. Den friårslediga fick 85 procent av a- kassan. Kostnaden för staten för friåret var cirka 2 miljarder kronor per år fanns t ex friårsplatser. Syftet med reformen var att ge yrkesverksamma personer en paus samtidigt som långtidsarbetslösa och personer med svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden skulle få prova på arbetslivet. Friåret togs bort efter regeringsskiftet Valideringsår

9 Det som var problematiskt med friåret var att det skedde en offentlig finansiering av en verksamhet som inte direkt kunde räknas hem som samhällsnyttig. En studie IFAU 9 gjort visade att en majoritet (55 %) ägnade sig åt ren rekreation, 22 procent utbildade sig och bara 6 procent startade eget företag. Det visade sig också att var tredje som gick en utbildning och varannan som startade företag skulle ha gjort det i alla fall. Till det kom att endast 40 procent av de som fick vikariaten hade a- kassa direkt före vikariatets start dvs var arbetslösa. Avgörande för framgången och legitimiteten i införandet av ett Valideringsår är att de sämsta delarna av friåret inte förs med. Det är därför önskvärt att den person som får vikariatet är arbetslös, vilket rimligen säkras genom att det är Arbetsförmedlingen, eller någon annan myndighet, som godkänner såväl valideringsplanen från den ansökande som att det är en dokumenterat arbetslös person som får vikariatet (dvs registrerad som arbetslös hos Arbetsförmedlingen, aktiv inom en omställningsförsäkring och/eller lyfter A- kassa). Valideringsplanen som skrivs av den ansökande godkänns endast av Arbetsförmedlingen om planen är gjord på ett sådant sätt att ingen ledig tid uppstår. Avgörande är, precis som för friåret, att den befintliga arbetsgivaren ska godkänna tjänstledigheten samt vilja ha den nya vikarien samt att den tjänstlediga har rätt att gå tillbaka till den ursprungliga tjänsten efter Valideringsåret. För att personer med etablerat jobb och försörjning ska ha reell möjlighet att ta tjänstledigt ett år kan inte Valideringsåret kan ha så låg ersättning som friåret hade. Friåret hade en ersättning på 85 % av A- kassan, vilket med dagens nivå (ersättningstaket är :- /månad) skulle ge 68% av maxbeloppet dvs maximalt kronor före skatt och maximalt 8 900:- per månad efter skatt. Vi anser att det är för lågt för att klara sig ett helt år aktivt studerande och arbetande, och våga ta ett språng från en fast inkomst. Under de år friåret fanns var A- kassetaket i reala termer dessutom väsentligt högre än vad det är idag. Det är rimligare att tänka sig att den som deltar i Valideringsåret får 80 % av den lön personen hade före tjänstledigheten upp till 7,5 prisbasbelopp (27 800:- /mån, dvs taket för sjukpenning), vilket skulle innebära att merparten av de som lär vara aktuella för Valideringsåret får cirka 80 % av sin tidigare lön under året eftersom okvalificerade arbeten sällan ger en lön över kronor i månaden. Det är en nivå vi tror kan leda till att personen i fråga realistiskt kan våga delta i Valideringsåret utan allt för stort ekonomiskt avbrott för personen/familjen. Denna ersättningsnivå från staten ska gälla under validerings- och kompletteringstiden. Övrig tid av praktik finansieras genom avtalsenlig lön som rimligen lär överstiga lönen från den anställning man är tjänstledig ifrån. 9 Deltagare och arbetsgivare i friårsförsöket, Lindqvist, L, IFAU, Rapport 2004:6 9

10 Validering / Utlåtande Validering av kompetens är ett begrepp som använts i Sverige sedan talet i betydelsen strukturerad bedömning, värdering och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter, oavsett om kunskapen i fråga har vunnits inom eller utanför det formella utbildningsväsendet. Genom validering kan innehållet i en utbildning anpassas efter vad den enskilda redan kan och därmed förkortas studietiden. Validering kan också användas för inplacering på rätt utbildningsnivå och gör det till exempel möjligt för en person att påbörja högskolestudier utan att ha den formella behörigheten i fall där den reella kompetensen finns. Validering används även för att bana väg till anställning, till exempel för personer som har yrkeskunskaper från andra länder men saknar svenska utbildningsbevis och erfarenhet från svensk arbetsmarknad. Validering görs idag, vad det gäller akademiker, av Universitets- och Högskolerådet. I SCBs studie 10 visade det sig att hälften av alla högutbildade utrikes födda har värderat sin utländska högskoleutbildning. Av dem har ungefär hälften fått den värderad som helt jämförbar samt runt 40 procent som delvis jämförbar. Det är uppenbart att alldeles för stor andel av utlandsfödda akademiker inte har validerat sin utbildning och om de gjort det så har många behov av en komplettering för att få den helt jämförbar med svensk utbildning för att därmed öka anställningsbarheten i Sverige, i alla fall i relevant yrke. SCB visar också i sin studie att en stor andel (68%) av de utlandsfödda med utländsk examen också har utländsk arbetslivserfarenhet i ett arbete som högskoleutbildningen var inriktad mot. En adekvat validering / utlåtande av såväl utbildning som yrkeserfarenhet för den här gruppen skulle antagligen påtagligt visa på att de har en betydligt högre anställningsbarhet i relevant jobb än vad svensk arbetsmarknad idag tror att gruppen har. Den tid som behövs för att adekvat validera utbildningen beräknar vi till 1-3 månader men det bygger på att Universitets- och Högskolerådet prioriterar de personer som ingår i Valideringsåret. Avgörande är också att personen i fråga får stöd från en Valideringslots, som vi återkommer till. Tidsrymd förslag: 1-3 månader 10 SCB, Högutbildade utrikes födda, Statistiska Meddelanden UF 56 SM Valideringsår

11 Kunskapslyftet Under åren genomfördes Kunskapslyftet. Det var en femårig statlig satsning på vuxenutbildning som främst riktades till arbetslösa som saknade treårig gymnasieutbildning. Kunskapslyftet erbjöd årligen cirka utbildningsplatser vid komvux, folkhögskola, arbetsmarknadsutbildning, studieförbund och utbildningsföretag. Kunskapslyftet var större än arbetsmarknadsutbildningen under perioden De vanligaste ämnena var datakunskap, svenska och matematik. Ca beräknas ha fått gymnasial utbildning till en kostnad av cirka 19 miljarder kronor exklusive studiestöd. En satsning på Valideringsår är i huvudsak antagligen en utbildningsinsats eftersom merparten av året kommer att gå till att komplettera befintlig utbildning. Som jämförelse kan nämnas Kunskapslyftet då över arbetslösa utan gymnasiebehörighet erbjöds att komplettera sin utbildning årligen. Totalt deltog runt personer under de fem år satsningen varade. Valideringsåret handlar i sin totala omfattning om en väsentligt mindre grupp eftersom den totala gruppen utlandsfödda med utländsk högskoleexamen begränsas till cirka personer och av dem är det mindre än hälften som är arbetslösa, i fel jobb eller av andra skäl skulle behöva validera och komplettera sin utbildning. Tanken med Valideringsår liknar Kunskapslyftet i att det ska vara en stor utbildningssatsning med relativt stora volymer under en relativt kort period. Sedan är tanken att det reguljära utbildningssystemet framöver löpande, snabbare och bättre ska stödja nyanlända akademikers validering av utbildning och intåg på rätt jobb, så att så här stora volymer utlandsfödda akademiker på fel jobb, eller arbetslösa inte uppstår igen. Den utbildningskomplettering som sker inom ramen för Valideringsåret lär vara en del yrkesanpassad språkutbildning men framförallt högre utbildning med inriktning på avancerad nivå på nya kunskapsområden inom utbildningsinriktningen. För samhällsvetare lär kurser i till exempel svensk förvaltning, yrkessvenska och arbetsrätt vara aktuella. Noteras bör att idag har Arbetsförmedlingen inte en enda upphandlad kompletteringskurs riktad till personer med utländsk samhällsvetenskaplig utbildning. Inom naturvetenskap, teknik och vård och omsorg finns många. Sveriges lärosäte får i uppdrag i regleringsbrev att prioritera att bereda utbildningsplatser på relevanta kurser för personer som deltar i Valideringsåret. Noteras bör att Kunskapslyftet involverade andra utbildningsanordnare och enbart på gymnasial nivå. Det är också avgörande att ersättningen för den som deltar i Valideringsrået är högre än det vuxenstudiestöd, studiemedel eller egen försörjning som de som deltog i Kunskapslyftet försörjde sig på. Efter en valideringsperiod på kanske 1-3 månader kan utbildningstiden vara under upp till nio månader. Om så lång komplettering krävs finns dock ingen tid inom året för traineeplacering. Tidsrymd förslag: 3 9 månader 11

12 Karriäravtal Arbetsmarknadens parter tecknar gemensamt kollektivavtal om att stödja akademikers arbetslivsinträde, inte minst utlandsfödda akademikers. Staten i sin tur är med och delfinansierar de satsningar som parterna gör genom avtalen i form av framförallt sänkta arbetsgivaravgifter under begränsad tid, handledarstöd och eventuellt för de längst ifrån arbetsmarknaden ytterligare lönesubvention. Avtalen syftar även till att stödja karriärutvecklingen för äldre akademiker samt senarelägga deras arbetslivsutträde genom en utvecklad handledarroll. Syftet med Karriäravtalen är att minska trögheten för unga och utlandsfödda akademikers arbetslivsinträde och att skapa en jobbväxling en kedjereaktion för fler lediga jobb för unga som inte kräver akademisk utbildning. Avtalen branschanpassas. Avgörande efter att validering och komplettering av högre utbildning har skett är en öppen väg in till arbetsplatser och arbetsuppgifter i paritet med den utbildning man skaffat sig. Exempel som Korta vägen (se faktaruta längre ner) visar att det finns goda projekt lokalt där lärosäte, Arbetsförmedling och arbetsgivare gemensamt samarbetar. Korta vägen har samarbete med ett stort antal företag för att få ut deltagarna i praktik. tror dock att partslösningar för att öppna upp arbetsmarknaden för praktik och traineeperiod kan skapa större volymer och förhandlar med SKL om en partsgemensam lösning vi kallar Karriäravtal (eller Yrkesutvecklingsavtal). Det avtalet bygger på att parterna kommer överens om att bereda möjlighet för traineeperiod för nyexaminerade från högre utbildning samt för utlandsfödda akademiker som står längre ifrån relevant jobb. Det upplevs för många, såväl nyexaminerade som utlandsfödda akademiker, att glappet mellan akademin och det första relevanta jobbet är alldeles för långt, i tid och i kunskapsöverföring. För utlandsfödda akademiker kan det glappet vara ett helt arbetsliv. Karriäravtalets grundtanke är en traineeperiod på 9 till 12 månader med subventionering av staten motsvarande jobbpakt för unga, dvs sänkta arbetsgivaravgifter en kortare period, ekonomiskt bidrag till handledarstöd samt eventuella subventionerade lönekostnader för de som står längst ifrån ett jobb i paritet med utbildningen, dvs i det här fallet i mycket hög grad utlandsfödda akademiker. Inom ramen för Valideringsåret tänker vi oss en förkortad variant av Karriäravtal som utgör den resterande tid, upp till tolv månader, som den som deltar i Valideringsåret får delta i en traineeperiod. I normalfallet rör det sig om en period på kanske sex månader, om validering och komplettering tagit sex månader. Möjlighet till förlängd traineeperiod med statlig subventionering bör övervägas om tiden blir kortare än sex månader. Tidsrymd förslag: 3-9 månader (resten upp till 12 månader) 12 Valideringsår

13 Valideringslotsar / yrkesvägledare Etableringslotsar för akademiker Inom ramen för Etableringsreformen erbjuds varje nyanländ invandrare ett stöd i form av en etableringslots för att påskynda etableringen av nyanlända i arbets- och samhällslivet. Arbetsförmedlingen har det samordnande ansvaret för etableringsinsatserna. Den nyanlända har rätt till hjälp av etableringslots i maximalt två år från att personen anlänt. Etableringslotsen ska genom att stärka den nyanländes nätverk stödja honom eller henne till en snabbare etablering. I etableringslotsens uppdrag ingår bland annat att kontakta arbetsgivare, erbjuda råd och stöd vid till exempel studie- och yrkesval, coachning, matchning samt ge stöd i olika sociala frågor. Att vara nyanländ i Sverige är en stor omställning för alla, även för högutbildade. Att få hjälp att etablera sig i det svenska samhället är därför ofta nödvändigt och Etableringslotsarna är ett sådant stöd. Dock har utlandsfödda bara möjlighet till denna hjälp de första två åren och har en etablering inte skett under den tiden försvinner stödet och därmed minskar sannolikheten att etablera sig på ett bra sätt. En etableringslots får maximalt ansvara för 30 nyanlända. Ersättningen utgår med start- samt månads- och resultatersättning. Om framgång nås efter tolv månader med en person med längre utbildning än sex år som behåller sin anställning i minst sex månader utgår en ersättning på :- till etableringslotsen. 11 För utlandsfödda med utländsk högskoleexamen är detta stödet möjligen en hjälp att hitta ett jobb, men mer sällan att hitta ett jobb i paritet med utbildningen. För att lyckas, inom ramen för ett Valideringsår behöver den deltagande ett professionellt stöd av en person under hela året. Vi kallar denna yrkesvägledare för Valideringslots. Kraven på den här personen är att den ska kunna högre utbildning i detalj och gärna att lotsarna har olika profiler utifrån de deltagandes utbildningsbakgrund. Valideringslotsen för tex samhällsvetare ska kunna de samhällsvetenskapliga utbildningarna i Sverige, ska veta vilka kompletteringsmöjligheter som finns, samt i detalj veta hur arbetsmarknaden förs samhällsvetare ser ut. Personen i fråga ska också ha goda kontakter med parterna för att kunna hjälpa den som deltar i Valideringsåret med relevanta traineeårskontakter. Valideringslotsen är alltså en högspecialiserad person som enbart har uppgifter att stödja i validering, hitta perfekta kompletteringsutbildningar samt matcha till en träffsäker traineeperiod. Inga sociala uppgifter ingår. Inte heller ingår stöd vad gäller boende, samhällsorientering, barnomsorg mm som varit delar av Etableringslotsarnas arbetsuppgifter. Valideringslotsen ska ha en strikt fokusering på validering, komplettering och traineeperiod. De andra problemen förutsätts vara lösta eller lösas av andra. Den som deltar i Valideringsåret ska ha tillgång till sin Valideringslots under hela Valideringsåret och även under eventuell traineeförlängning. 11 Välkommen som etableringslots för nyanlända invandrare, Arbetsförmedlingen v

14 Valideringslotsen riktar sig inte enbart till nyanlända utan målgruppen är utlandsfödda akademiker med utländsk examen som deltar i Valideringsåret, oavsett ankomstår. Modellen kedja eller överlappande I vår tankemodell följer valideringsåret en given bana som inleds med godkänd Valideringsplan och tjänstledighet, samt att därpå följande validering, komplettering och praktik. Dock är det rimligt att tänka sig att de här momenten istället vävs in i varandra och inleds med en inledande yrkeskompetensbedömning på angiven arbetsplats som ansvarig myndighet skrivit avtal med och som erbjuds 800 kronor per dag för att under 3 veckor bedöma personens kompetens och eventuella kompletteringsbehov. Efter en sådan yrkeskompetensbedömning följer sedan överlappande såväl eventuell validering och komplettering samt löpande en praktik på relevant arbete, helst hos den arbetsgivare som gjorde yrkeskompetensbedömningen. 14 Valideringsår

15 Yrkeskompetensbedömning En nyanländ kan få en bedömning av sin yrkeskompetens om personen saknar eller har begränsad erfarenhet av svensk arbetsmarknad och nyligen skrivits in på Arbetsförmedlingen. Bedömningen är till för att personen ska få möjlighet att tidigt visa upp sina kunskaper och få dessa bedömda. Den ska göras så snart som möjligt efter att Arbetsförmedlingen har gjort en kartläggning av personens bakgrund, erfarenheter och önskemål. Den som är nyanländ och arbetssökande har rätt att få en yrkeskompetensbedömning inom tre månader från att personen fått sitt uppehållstillstånd. En yrkeskompetensbedömning kan pågå mellan en dag och tre veckor. Om yrkeskompetensbedömningen inte leder till ett arbete skriver anordnaren ett intyg. I intyget ska det stå vilka erfarenheter personen fått från praktikplatsen. Bedömningen kan göras av enskilda företag, offentliga arbetsgivare eller organisationer eller av utbildningsanordnare. Arbetsförmedlingen står för kostnaden. Om det är utbildningsanordnare som gör yrkeskompetensbedömningen ska de ha kontakt och samverka med en arbetsplats. Hos den som anordnar en yrkeskompetensbedömning finns det alltid en person med särskilt handledaransvar. Anordnaren ersätts med 800 kronor om dagen i upp till tre veckor. Goda exemplet Nationell Matchning Nationell Matchning är ett projekt inom Arbetsförmedlingen i syfte att skapa möten mellan utländska akademiker och arbetsgivare i hela landet Projektet matchar den kompetens som finns hos utländska akademiker med de behov som finns på arbetsmarknaden. Projektet skapar mötesplatser, för oavsett om det handlar om en anställningsintervju, ett studiebesök på orten eller en rekryteringsträff så gör det skillnad att träffa en person i verkligheten i stället för på papperet. Nationell Matchning är ett metodutvecklingsprojekt med matchningsteam i Stockholm, Göteborg och Malmö. I projektet samverkar Arbetsförmedlingen med Södertälje kommun, Malmö och Göteborg Stad samt Kungliga Tekniska Högskolan. Projektet pågår mellan 1 november 2011 och 30 juni 2014 och medfinansieras av Europeiska Unionen/Europeiska socialfonden Goda exemplet Korta vägen Korta vägen är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Arbetsförmedlingen och riktar sig till akademiker som har studerat på utländskt universitet eller högskola i minst tre år och har varit i Sverige i mindre än tre år. Det är en kostnadsfri utbildning som tar vara på den kompetens akademikern har. Det görs en kartläggning av akademiska kompetenser, utbildas och coachas och erbjuds praktik inom rätt område. Arbetsgivare får chansen att stärka sin konkurrenskraft genom att ge praktik åt en akademiker med utländsk bakgrund. Både arbetstagare och arbetsgivare har tillgång till coaching under hela perioden. Den arbetslösa som deltar erhåller under tiden aktivitetsstöd på 142:- /dag fem dagar i veckan vilket ger drygt kronor i månaden. 15

16 Kostnader Vi bedömer det som svårt att beräkna kostnaderna för en tidsbegränsad satsning som Valideringsår. Friåret kostade 2 miljarder kronor per år då vilket i dagens penningvärde skulle motsvara cirka 2,4 miljarder kronor för de platser per år som fanns, vilket ger en per capitakostnad på kronor. Dock var det enbart 40 procent av de som fick vikariaten som var arbetslösa vilket gör att per capita- kostnaden netto rimligen faller väsentligt om alla som får vikariaten är arbetslösa och försörjs av a- kassa, försörjningsstöd eller liknande offentliga finansieringar. Detta trots att ersättningsnivån föreslås vara 80 % upp till 7,5 pbb och inte 68 % upp till taket kronor i månaden. Under traineeperioden inom Valideringsåret betalas avtalsenlig lön av arbetsgivare, vilket gör att kostnaden i snitt rör cirka 6 månader (3-9 mån enligt modell) och med 80 % av lönen (cirka kr i månaden) blir kostnaden per capita cirka kronor. Merkostnaden för validering på Universitets- och högskolerådet anses marginella. Kunskapslyftet kostade under de fem år det fanns 19 miljarder kronor. Uppräknat till dagens penningvärde torde det bli 22,3 miljarder kronor, vilket ger en per capita- kostnad för enbart utbildningen på kronor. Dock rörde detta utbildning på gymnasial nivå samt under antagligen betydligt längre period än vad kompletteringsutbildningen inom ramen för Valideringsåret lär pågå. Olika kostnadsberäkningar för Karriäravtalet för arbetsgivarna respektive staten finns redovisade i Bilaga Karriäravtal, men att nettokostnaden för staten för en trainee under t ex 9 månader lär begränsas till maximalt kronor vad gäller halverad arbetsgivaravgift samt handledarstöd. Dock minskas det med minst motsvarande belopp om det är en arbetslös som kommer i arbete. Arbetsgivarens kostnader kan beräknas för nio månaders traineeperiod till runt kronor men om den dynamiska effekten av minskad personalrörlighet räknas in är det en minskad kostnad totalt. Till detta kommer kostnader för Valideringslotsar som inte lär vara lägre för Arbetsförmedlingen än vad Etableringslotsarna är idag. Antalet personer som varje Valideringslots ansvarar för lär inte heller understiga den ärendemängd Etableringslotsarna har idag (maximalt 30 personer). Om framgång nås efter tolv månader med en person med längre utbildning än sex år som behåller sin anställning i minst sex månader utgår en ersättning på :- till etableringslotsen. Totalkostnaden för Valideringsåret avgörs givetvis i huvudsak av hur många som deltar men idealt vore ju att uppemot personer kunde delta under säg en femårsperiod. En mycket grovt tillyxad uppskattning av statliga kostnader skulle då kunna se ut så här: 16 Valideringsår

17 Per capita- kostnad (prisuppräknat) Friåret: (ca 6 mån med 80% av lön) Kunskapslyftet Karriäravtalet Validering Universitets- och högskolerådet - Valideringslotsar Summa cirka :- * personer 28 M kr under fem år = 5,6 M kr / år *Höjer de här personerna sin lön från i snitt :- /månad till :- / månad (inte momentant men över tid) betalar de, bara i skatt, framöver cirka kronor extra i skatt per år, vilket gör att Break Even kostnadsmässigt nås för offentlig sektor inom cirka fem år. Då är inte produktivitetsökningen inräknad eller det faktum att de arbetslösa som fått vikariera på vakanserna med all sannolikhet har minskat sin arbetslöshet. I bästa fall med uppemot personer. 17

18 Avslutande kommentar I Sverige görs stora satsningar årligen på såväl grundläggande utbildning som högre utbildning. Sverige höjer succesivt hela tiden sin utbildningsnivå och det är till gagn för samhällets alla delar. Samtidigt är Sverige ett land som bejakar rörlighet och också migration till oss. Till vårt land kommer många människor med olika utbildningsbakgrund, men det vi ofta glömmer är att de är ungefär lika högt utbildade som svenskfödda. Andelen forskarutbildade bland utlandsfödda är till och med betydligt högre (1,5%) än bland svenskfödda (0,9%). Alla som kommer till vårt land är en tillgång, oavsett utbildningsnivå, men det är uppenbart att det svenska samhället måste hitta sätt att ge utlandsfödda, oavsett utbildningsnivå, möjlighet att etablera sig snabbare och bättre i vårt land. Människor som kommer från andra länder till vårt land är inte en börda för oss. De är en fantastisk tillgång vi är väldigt dåliga på att ta tillvara. Bland annat därför ser samhällsdebatten ut som den gör. Vi vill ändra på det synsättet både för den enskilda som kommer hit, och som ska mötas som en tillgång från första dagen, men också tydliggöra detta i samhällsdebatten i stort. Att detta är värdefulla personer för vårt samhälle. I denna rapport har vi fokuserat på gruppen utlandsfödda med hög akademisk utbildning från annat land. Där ser vi att en alldeles för stor andel är arbetslös samt att en ännu större grupp har ett arbete som inte fullt ut tar till vara den kompetens och utbildning personen har. Detta problem går att lösa genom en tidsbegränsad stor utbildningsinsats för att momentant stödja de här personernas möjlighet att fullt ut kunna ta vara på sin utbildning. Valideringsåret syftar till att under en tidsbegränsad period göra ett rejält kunskapslyft för de här akademikerna som idag kör buss, äger en korvkiosk eller jobbar i hemtjänsten och som tycker att det är slöseri med den läkarutbildning, civilingenjörsutbildning eller samhällsvetenskapliga utbildning som de skaffade sig i sitt hemland och som de ofta arbetat som där. Vi vet att en hel del goda insatser i detta avseende har gjorts inom ämnesområden vård- och omsorg, teknik samt övrig naturvetenskap. Det har visat sig framgångsrikt. Arbetsförmedlingen har många kurser inriktade på dessa grupper. Förklaringen är enkel. På kort sikt har många av yrkena inom dessa ämnesområden varit bristyrken och utlandsfödda akademiker med utländsk examen har setts som en möjlig lösning på det bristproblemet. Samma kortsiktiga brist har man inte ansett funnits inom till exempel samhällsvetenskap. Dock menar vi att man inte kan se så kortsiktigt på svensk arbetsmarknad, utan att ett mer dynamiskt förhållningssätt skulle skapa väldigt många arbetstillfällen även inom yrken inom detta ämnesområde. Studerar man andra länder, inte minst de anglosaxiska kan man slås av att deras andel samhällsvetare vida överstiger andelen samhällsvetare i Sverige. I OECD- länderna sammantaget är Valideringsår

19 procent samhällsvetare, och i USA 45 procent. I Sverige är endast 24 procent samhällsvetare. Sverige är därmed det land i hela västvärlden som har minst andel samhällsvetare över huvud taget (mätt som andel som avslutar längre högskoleutbildning). Vi menar att dessa siffror visar att det finns en stor möjlighet i att skapa arbetstillfällen för samhällsvetare i Sverige, inte bara för personer med svensk samhällsvetenskaplig utbildning utan även med utländsk. Men då måste speciella åtgärder vidtas där Valideringsåret passar väl in. Enligt SCB finns det idag runt jobb som vid varje given tidpunkt i snitt är lediga och bara i privat sektor finns vakanta jobb. Till det kommer vakanser i offentlig sektor. Många av de här arbetstillfällena är i bristyrken som utlandsfödda akademiker är utbildade till. Det enda de saknar är kanske en kompletterande yrkesinriktad språkkurs, en kurs i svensk förvaltning eller en metodkurs på 15 högskolepoäng för att utbildningen ska kunna valideras jämförbar med en svensk. Eller också krävs det kanske bara lite stöd i kontakten med Universitets- och högskolerådet för att få den utländska examen personen har validerad som helt jämförbar med en svensk. För att kunna införa Valideringsåret krävs det ett att flera statliga myndigheter får ändrade och förtydligade uppdrag. Det gäller lärosätena, andra utbildningsanordnare, Universitets- och högskolerådet och inte minst Arbetsförmedlingen. I Arbetsförmedlingens uppdrag bör inte bara ingå att hjälpa människor långt ifrån ett arbete till sysselsättning, utan också att stödja människor i sysselsättning till rätt jobb. Detta utökade uppdrag är vi övertygade om (inte minst genom den jobbväxling som skulle uppnås genom Valideringsåret), skulle ge en sekundäreffekt som skulle leda till många nya jobb för arbetslösa utan högskoleutbildning, också många långt ifrån arbetsmarknaden (dvs Arbetsförmedlingens kärnuppdrag idag). Det går att nå Arbetsförmedlingens kärngrupper genom att skapa den kedjereaktion som ger dem de jobb utlandsfödda akademiker idag har. Valideringsåret skapar en sådan kedjereaktion. Vi är övertygade om att de flesta med hög utländsk utbildning i Sverige har ganska lite kvar till att lyckas med sin validering och komplettering. Men det som också behövs är kontakten med det första relevanta jobbet och, vilket är avgörande, förutsättningar att våga språnget. Valideringsåret är med sin konstruktion en idé om att gifta ihop friårets bästa delar med Kunskapslyftets enorma tidsbegränsade satsning. Till det förs högkvalificerade valideringslotsar och Karriäravtalets möjlighet till en bra traineeutbildning. Valideringsåret skulle ge dessa hyfsat integrerade, men feletablerade, akademiker modet och förutsättningarna att våga satsa ett år på att få rätt jobb med reträttvägarna öppna för att gå tillbaka till det trygga jobb och 19

20 den trygga inkomst man har. En trygghet vi alla känner som en rätt självklar förutsättning när man kommit en bit in i livet, familjebildningen och arbetslivet. Vägar vidare Ett flertal olika aktörer är avgörande för att en så här stor satsning på våra utlandsfödda akademiker ska gå i lås. Regering och riksdag Beslut om att införa möjligheten till valideringsår och tillföra medel. Beslut om att åldersgränsen under 26 år för statligt stöd inom yrkesintroduktionsavtalen inte gäller för Karriäravtal (istället t ex 29 år), samt att ingen åldersgräns gäller för Valideringsår (eller mycket generös sådan) Betala ersättning under validerings- och kompletteringsdelen Beslut om vidgat uppdrag för Arbetsförmedlingen till att även gälla denna, icke arbetslösa grupp genom att tydliggöra matchningsuppdraget. Beslut om specialuppdrag till Universitets- och högskolerådet samt lärosätena Eventuellt nytt uppdrag till Migrationsverket Arbetsförmedlingen Univ.- och högskolerådet Lärosäten Arbetsgivare: Administration, bevilja valideringsplaner, organisera valideringslotsar. Ev köpa upp relevanta kurser inom fler ämnesområden Prioritera valideringar från Valideringsårets deltagare Arrangera utbildningar personer inom Valideringsåret kan delta i. Bevilja tjänstledigheter Anställa arbetslösa på vakanser. Bevilja praktik för valideringsårsdeltagare Ta lönekostnaden under praktikdelen Parterna tillsammans Skriva avtal Karriäravtal 20 Valideringsår

21 Migrationsverket Dokumentera utbildnings- och yrkeserfarenhet för nyanlända redan vid mottagandet Samverka med Arbetsförmedlingen och Universitets- och högskolerådet för att tidigt få ett utlåtande angående utbildning och yrkeserfarenhet Avgörande steg för att Valideringsåret ska kunna införas är att parterna inleder med att skriva skarpa avtalsförslag om att man avser att genomföra praktikperioder i enlighet med branschanpassade Karriäravtal Yrkesutvecklingsavtal. Sedan bör parterna med dessa avtalsförslag närma sig staten i syfte att få samma stöd för Karriäravtal som staten beviljat flertalet yrkesintroduktionsavtal. Med Karriäravtal undertecknade samt beviljade statligt stöd är det möjligt att gå vidare i form av valideringsår. Då åligger det regeringen att i regleringsbrev och särskilda uppdrag ålägga berörda myndigheter, nämnda ovan, att genomföra myndighetsdelen av Valideringsåret. Det åvilar också regeringen att tillse att erforderliga resurser tillförs satsningen inom ramen för Arbetsmarknadsdepartementets ram. 21