Amy Rönnberg. Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Amy Rönnberg. Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland"

Transkript

1 Amy Rönnberg Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland

2 FÖRFATTARE Rönnberg Amy ISBN (pdf) Finlands Kommunförbund Helsingfors 2014 Finlands Kommunförbund Andra linjen 14, Helsingfors PB 200, Helsingfors Tfn

3 Innehåll Utgångspunkt... 4 Gymnasiefältet och dess förändringar... 5 Utvärderingens förlopp... 6 Maj Juni Augusti Analys av enkäten... 8 Gymnasiernas framtida utmaningar...8 Lärarsamarbetet...9 IKT...10 Högskolor...11 Övriga kommentarer...11 Slutsatser Vidare utveckling Slutord Källor Bilaga 1. Utvärdering av Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland...17 Bilaga 2. Utvärdering Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland

4 Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenkspråkiga gymnasierna i Finland Utgångspunkt Projektet Studentexamen på lika villkor pågick under åren och resulterade i ett strategidokument Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland. Avsikten med utredningen var att skapa en helhetsbild av gymnasiefältet på svenska i Finland för att kunna forma strategier som skulle trygga individens rätt till högklassig utbildning, valfrihet och ett tillräckligt kursutbud i gymnasiet. Mer konkret skulle projektet utmynna i: 1. En helhetsbild av gymnasieutbildningen på svenska och av de förändringskrav som ställs på gymnasierna. 2. Att med hjälp av utredare och tillsammans med kommunerna ta fram alternativ för samarbete och strukturer samt utreda konsekvenser för olika lösningar. 3. Ett sammanfattande strategidokument med framtidsalternativ för upprätthållarna och i att föra en aktiv dialog med kommunerna om utvecklandet av gymnasie - utbildningen på svenska. 4. Konkreta beslutsunderlag som upprätthållarna kan utnyttja när ändringar görs. Undersökningen initierades och förverkligades med stöd av Svenska Kulturfonden tillsammans med Finlands kommunförbund. Som projektchef för Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland fungerade Corinna Tammenmaa. Fyra regionala utredare, Ann Sandelin, Bo Rosenberg, Jan Nybom och Ole Norrback var delaktiga i utformandet av utredningen. Projektet hade en styrgrupp på åtta personer; Kristina Wikberg, Kurt Torsell och Lieselotte Eskelinen från Finlands Kommunförbund, Björn Teir och Veronica Granö-Suomalainen från Svenska Kulturfonden, Bob Karlsson och Heidi Backman från Utbildningsstyrelsen samt Johan Aura från Svenska Folkskolans Vänner. Eftersom arbetet i kommunerna på tjänste- och förtroendemannanivå tar tid var det ändamålsenligt att utvärdera utredningen först under Som utvärderare fungerade högskolepraktikant PedK Amy Rönnberg. Målet med utvärderingen var att granska om Framtidsstrategier för svenskspråkiga gymnasier i Finland haft några samhälleliga verkningar eller medfört verkliga åtgärder och resultat i kommunerna och gymnasierna. Utvärderingen gjordes under sommaren 2014 som ett två månaders projekt. 4

5 Gymnasiefältet och dess förändringar Gymnasiefältet på svenska i Finland har förblivit oförändrat sedan utredningen gjordes åren , det finns fortfarande samma mängd upprätthållare och gymnasier. Däremot kommer gymnasiet Svenska Normallyceum och Tölö specialiserings gymnasium att gå ihop från och med hösten 2015 och få namnet Tölö gymnasium, vilket gör att de svenskspråkiga gymnasierna kommer att bli färre till antal. Överlag kommer gymnasiefältet i Finland att genomgå stora förändringar i och med statens strukturreform för andra stadiets utbildning. Det finns krav på inbesparningar inom utbildningssektorn som gör att verksamheten måste omorganiseras. Avsikten med den kommande strukturreformen för andra stadiet, enligt UKMs kanslichef Lehikoinen, är att stärka förutsättningarna för utbildningssystemet och utbildningsanordnarna samt på ett kvalitativt höstående sätt svara på samhällets förändringar. För att göra inbesparningar kommer bland annat utbildningsanordnarnätet för gymnasieupprätthållarna att koncentreras avsevärt fram till år Enligt ett utlåtande som kom från ministeriet ska den svenska utbildningen ses över skilt. Projektchef Tammenmaa lyfte upp i utredningen att det för de svenskspråkiga gymnasierna del skulle vara viktigt att se till att tillgängligheten inte lider. Man borde enligt Tammenmaa i fortsättningen också ha beredskap att erbjuda kvalitativ gymnasieutbildning för att trygga Svenskfinlands konkurrenskraft. Finansieringen för gymnasieutbildningen kommer också att förändras från och med Hösten 2014 kommer det att komma besked om hur förändringarna av finansieringen kommer att förverkligas. I den modellen som Kommunförbundet fått ta del av våren 2014 föreslås att finansieringen delas in i fyra olika moment; basfinansiering och basfinansieringens tilläggsdel och en del baserad på verkningar och en baserad på resultat. (Finska termer; Perusrahoitus, perusrahoituksen lisäosa, vaikuttavuus rahoitus, tulosrahoitus.) Men eftersom det inte har kommit några slutliga besked vet man inte hur utfallet ser ut. Under 2016 kommer också nya timfördelningar och en ny läroplan samt nya utbildningsmål att träda i kraft för gymnasieutbildningen. Detta kommer att påverka hur de svenskspråkiga gymnasierna organiserar sin operativa verksamhet. Som det nu ser ut skulle det vara viktigt att satsa på det pedagogiska innehållet och utvecklandet av bedömningen. I diskussion med Finlands Svenska Skolungdomsförbund FSS förde de fram att gymnasieupprätthållarnätet inte får bli glesare på svenska i Finland eftersom det i många fall skulle leda till att eleverna skulle välja finskspråkiga alternativ. Detta skulle igen försämra svenskans ställning i det långa loppet. FSS var också orolig över utvecklingen kring studentexamen och dess struktur. De menade att Studentexamen i framtiden kunde leda till ojämlikhet mellan eleverna, ifall de själva måste inhandla sin egna IKT utrustning. Man borde också enligt FSS i framtiden rikta fokus på andra kompetenser i Studentexamen än de klassiska läroämnen, sådana som eleverna skulle ha nytta av i det vardagliga livet. Gymnasiefältet och strukturreformen för andra stadiet har fått en del mediauppmärksamhet vid tidpunken för utvärderingen. Bland annat före detta ordförande för Finlands 5

6 Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenkspråkiga gymnasierna i Finland Svenska Lärarförbund Dan Johansson har uppmärksammat i tidningen Läraren ( ) kriterierna för upprätthållartillstånden och lyft fram de negativa konsekvenser de kan medföra för den svenskspråkiga utbildningen i framtiden. Helsingin Sanomat skrev om den digitaliserade studentexamen ( ). Svenska Yle har flitig bevakat utvecklingen på gymnasiefältet i ett flertal artiklar. Radio Vegas granskande program Radar gjorde ett reportage om de svenskspråkiga gymnasiernas utmaningar och kallad det för Finlandssvensk ödesfråga. Medierna har behandlat dels de aspekter som utredarna förde fram under utvärderingen och delar av själva utredningens innehåll. Utvärderingens förlopp Maj- Juni- Augusti- Samtal med utredarna Samtal med sakkunniga Enkätförfrågan Analys av enkätförfrågan Samtal med personer från andra projekt Samtal med sakkunniga Utformandet av rapport Slutförandet av rapport Maj 2014 Under maj 2014 fördes samtal med utredarna och projektchefen om deras uppfattningar angående utredningen i sin helhet och om de regionala kartläggningarna. Diskussionerna som fördes var ostrukturerade, tre av dem var telefonintervjuer och två egentliga träffar. Efter samtalen med utredarna formades en enkät (se bilaga 1) som gick ut till sammanlagt 116 personer i olika kommuner med gymnasier. Enkäten skickades åt bildningsdirektörer, rektorer och studiehandledare samt till några förtroendevalda. De personer som fick ta del av enkätundersökningen hade sammanlagt elva arbetsdagar på sig att besvara den och de fick en påminnelse om att fylla i den efter en vecka. Målgruppen valdes utgående från vem utredarna träffat under sina utredningar. Alla personer som tog del av enkätförfrågan hade inte varit involverade i utformandet av utredningen. Detta berodde på att det inte fanns några klara listor med vem utredarna och projektchefen hade träffat. För utvärderingen skulle detta ha varit viktigt att få veta vem som varit involverade i utredningen, vilket även diskuterades med projektchefen och brister i informationsstrategin påtalades. Frågorna till enkäten utformades utgående från de tio viktigaste åtgärdsförslag som presenterades i utredningen Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finaland på sidorna För att begränsa enkätens längd och form delades åtgärdsförslagen in i fyra olika teman; framtida utmaningar inom gymnasiefältet, utnyttjandet av lärarresurser i gymnasiet, IKT i gymnasierna och samarbetet med högskolorna. I enkäten inkluderades också en beskrivning av utvärderingen och dess syfte. 6

7 Juni 2014 I juni 2014 gjordes beslutet att också skicka ut en enkätförfrågan åt fullmäktige ordförandena i kommunerna och åt styrelseordföranden för de privata skolorna. Enkäten var omformad från den enkäten som skickades ut i maj (se bilaga 2). Avsikten med förfrågan var att se om beslutsfattarna i kommunerna hade utnyttjat utredningen i sina beslut. Enkäten var öppen i nio arbetsdagar. Tyvärr besökte endast en person enkäten och ingen besvarade den. Därför kunde inga analyser av enkäten göras. För utvärderingen skulle det ha varit intressant att veta om Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland nått till de beslutsfattande organen och att få ta del av de tankar som beslutsfattarna har inför förändringarna på gymnasiefältet. Under juni månad fördes diskussioner med personer som hade varit involverade i olika gymnasieprojekt som Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland hade medfört. Samtidigt fördes också diskussioner med några av de sakkunniga från projektets styrgrupp. En stor del av tiden gick också åt till att granska diverse underlag och dokument för att förstå det svenskspråkiga gymnasiefältet och dess utveckling. Under juni månad gjordes en analys av de enkätsvar som kom in. Svaren sållades igenom för att kunna se om det fanns några övergripande mönster. De aktualiteter som kom fram kan ändå inte likställas för hela Svenskfinland eftersom deltagarunderlaget var för litet. Samtidigt formades stora delar av rapporten. Augusti 2014 Under augusti slutfördes utvärderingen av Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland. En artikel publicerades i Kommuntidningen FIKT 6/

8 Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenkspråkiga gymnasierna i Finland Analys av enkäten Antal svarande: 31 av 116 stycken Rektorer: 48 % Studiehandledare: 26 % Bildningsdirektörer: 19 % Bekantat sig med utredningen: 84 % Utnyttjat utredningen: 28 % Utnyttjat utredningen indirekt: 28 % Enkätförfrågan Utvärdering av Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland, som skickades ut i maj 2014 åt 116 personer besvarades av 31 personer. Svarsprocenten var sålunda 27 %. Det skulle ha varit önskvärt med en högre svarsprocent för ett bredare spektrum av svar och ett mer reliabelt resultat. Trots detta så var den regionala spridningen relativt jämn mellan Nyland, Östra Nyland och språköarna, Västra Nyland och Åboland samt Österbotten. 48 % av de som besvarade var rektorer, 26 % studiehandledare, 19 % bildningsdirektörer och 7 % något annat. Det var glädjande att 40 % av alla svenskspråkiga rektorer hade tagit sig tid att besvara enkäten. 84 % av de besvarande hade bekantat sig med utredningen, vilket kan ses som positivt. 26 personer besvarade frågan om de hade varit involverade i utformandet av utredningen. 12 av dem svarade ja, alltså 46 % och 14 nej, alltså 54 %. De övriga fem personer som inte svarade på frågan hade antagligen inte varit med i utformandet av utredningen och därför lämnat frågan tom. I enkäten frågades det om man i kommunen utnyttjat strategin Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland. Fyra av de besvarande visste inte och tre stycken lämnade frågan obesvarad. Ja, nej och indirekt fick alla åtta svar per alternativ. Det betyder att en majoritet av de som besvarat enkäten ansåg att man i någon mån hade använt utredningen i gymnasiet eller kommunen. I de flesta fallen handlade om att man utnyttjat utredningen som ett diskussionsunderlag, dels i kollegiet och dels som en modell för de kommande strukturförändringarna. Några hade också använt utredningen för att utveckla den egna verksamheten i gymnasiet eller verksamheten tillsammans med andra gymnasier. Östra Nyland hade vidare utnyttjat Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland för att skapa en egen utredning och liknande arbete var på gång i Österbotten. I nej svaren fanns det inga utförligare förklaringar. Det skulle ändå ha varit intressant att veta varför man inte hade använt sig av utredningen i kommunerna och gymnasierna. Detta är något som borde ha beaktats i utformandet av enkäten för att utvärderingen skulle ha fått ett vidare djup. Gymnasiernas framtida utmaningar I och med att statens gymnasiereform var det intressant att i enkäten utreda de åsikter som finns på fältet. När enkäten skickades ut i maj visste man ännu mindre om de kommande förändringarna än i juni när enkäten analyserades. Detta gör att svaren från fältet endast är 8

9 reaktioner på det dåvarande läget. I enkäten kom det fram att de flesta besvarande oroade sig för ekonomin i gymnasierna. Under kärvare tider kommer vissa gymnasier exempelvis inte att kunna erbjuda förberedande kurser för studentexamen eller kurser i språk. Gruppstorekarna i gymnasierna kommer att öka och uppsägningar bland personalen blir ett faktum. Vissa ansåg också att hela gymnasiets existens var hotat. En del var också oroliga över tilläggen för små gymnasier och specialiseringsmöjlighetens minskande. Samtidigt såg en minoritet av de besvarande förändringarna som en möjlighet att utveckla verksamheten i gymnasierna. Svaren om hur man såg på de framtida upprätthållartillstånden såg väldigt olika ut. Vissa av de besvarande ansåg det vara onödigt att spekulera om framtiden eftersom det inte kommit några klara besked från Utbildnings- och kulturministeriet. Andra hade försökt få diskussionen igång i kommunen för att kunna agera förutseende, medan vissa indikerade på att de redan visste hur de skulle organisera verksamheten för att i fortsättningen också kunna upprätthålla det svenskspråkiga gymnasiet. En diskussion som dök var om ett gymnasium ska ha 500 studerande för att kunna få ett upprätthållartillstånd. Siffran 500 var någonting som figurerade i median under tiden som utvärderingen gjordes. Detta visade sig ändå vara för snabba reaktioner och antalet drogs tillbaka i ett senare skede. Ur utvärderingens synvinkel var det ändå intressant att granska vad de som besvarat enkäten hade för åsikter om studerandeantalet 500 som en gräns för upprätthållartillståndet. Många var skeptiska till att ett gymnasium skulle ha mer än 500 studerande för att få ett upprätthållartillstånd eftersom man inte har kunnat påvisa att större gymnasier är bättre. Man oroade sig också för hur gymnasieutbildningen skulle ordnas på glesbyggden med tanke på de geografiska avstånden. I utvärderingen kom det signaler om att fältet föredrog lokala tvåspråkiga lösningar, istället för regionala svenska lösningar, ifall antalet studerande för att få ett upprätthållartillstånd skulle bli tillräckligt stort lokalt. Det vore ändå enligt utredningen Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland att rekommendera enspråkiga regionala lösningar för att trygga det svenska rummet för studerandena. Dessutom kan lokala tvåspråkiga upprätthållartillstånd endast skapa små inbesparningar eftersom den undervisande personalen måste ha rätt att undervisa på bägge nationalspråken, för att man ska kunna samanvända lärarresurserna. Enligt gymnasielagen 6 måste ett gymnasium vara enhetligt svenskt- eller finskspråkigt. Endast den administrativa personalen kan vara gemensam för de båda språkgrupperna. Ett av förslagen i utredningen Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland var att svenska yrkesskolor och gymnasier tillsammans kunde vara gemensamma upprätthållare. Denna aspekt kom ändå inte upp i enkätsvaren. Däremot menade överdirektören för utbildnings- och kulturministeriet Pirhonen på ett seminarium att det kunde vara en möjlighet, för såväl de svenska som finskspråkiga gymnasierna och yrkesskolor, för ett framtida upprätthållarskap. Lärarsamarbetet Ett av åtgärdsförslagen i Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland var att man skulle försöka arrangera undervisningen så att gymnasielärarna endast skulle undervisa i gymnasierna. På så sätt skulle lärarna få möjligheten att utveckla sin profession som gymnasielärare och lättare kunna undervisa per distans. Ur enkätsvaren framkom det att nästan alla gymnasium delade lärare med högstadiet 9

10 Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenkspråkiga gymnasierna i Finland eller grundskolan. Däremot så varierade det mycket från gymnasium till gymnasium hur undervisningstimmarna såg ut. Ofta handlade det om att lärare i ämnen som språk samt konst- och färdighetsämnen hade delad tjänst. En av de som svarade på enkäten skrev att några högstadielärare kommer till gymnasiet för att undervisa men inte tvärtom. En anledning till att så många upprätthållare har delade tjänster för lärarna i gymnasiet och grundskolan är att de inte annars skulle kunna erbjuda sina lärare tillräckligt många undervisningstimmar. Lärarna skulle inte uppnå sin undervisningsskyldighet på 190 arbetsdagar per år. I de flesta gymnasierna är också samanvändningen av lärarresurserna en ekonomisk fråga. Utöver dessa aspekter kan det också vara svårt att rekrytera behöriga lärare med en viss specialisering till mindre orter. I enkäten frågades det om gymnasielärarna undervisar i något annat gymnasium, fysiskt eller på distans. Denna fråga skapade en större spridning mellan gymnasierna. 15 stycken av 29 svarade ja, till att deras lärare undervisade i något annat gymnasium. Av dem undervisade lärarna från elva skolor på distans och fyra under andra villkor. 14 stycken personer svarade nej, att deras lärare inte undervisade i något annat gymnasium. På sina håll hade lärarsamarbetet hade kommit igång mycket effektivare efter utredningen men om det beror på utredning eller inte är osäkert. IKT Efter Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland har den största utvecklingen skett beträffande IKT i gymnasierna. Utredningen kan ses ha fungerat som en sporrande faktor i utvecklingen. Utöver utredningen har en annan påskyndande faktor för utvecklingen varit studentexamens digitalisering från och med hösten Dessutom har vidare satsningar gjorts för att utveckla svenskspråkiga modeller för distansstudier. Den största satsningen hittills inom distansundervisningen på svenska har fått understöd av Svenska Kulturfonden. Projektet handlar om att skapa ett virtuellt gymnasium. Många av de som besvarade enkäten hade utvecklat IKT undervisningen tillsammans med andra gymnasier. I de flesta fallen handlade det om att erbjuda kurser på distans. De ringar som redan existerade exempelvis Team Nord och Vi7, hade fördjupat sitt samarbete och utvecklat det. Ett bredare samarbete hade också utvecklats mellan tio gymnasier i nätverket GNet. Något som lyftes upp i enkätsvaren var att man i gymnasierna försökt få IKT som en naturlig del av undervisningen. Några gymnasier hade gått inför 1:1 principen innebärande att alla studerande ska ha egen digital utrustning, antingen en dator eller en läsplatta. Många av gymnasierna hade också gjort specialsatsningar på olika slags teknikutrustning och tillgången till den. En kommun hade anställt en nätpedagogisk stödperson för alla utbildningsstadier på svenska. Till nätpedagogens uppgifter i kommunen hör att stöda och konsultera personalen i nätpedagogiska frågor samt att vara kontaktperson för de IKT ansvariga personerna i skolorna. Rektorn för skolan menade att lärarna hade uppskattat att det fanns en person med reserverad arbetstid för att ge dem handledning. Samma kommun hade också skapat en gemensam IKT strategi. Bland undervisande personalen i gymnasierna hade man utökat möjligheten till fortbildning inom IKT. Formerna för fortbildningen såg olika ut men fokus låg på att utveckla IKT kunskaperna och beredskapen att utveckla det pedagogiska innehållet för att bli mera ändamålsenligt i användningen av dagens teknik. Den aktuella IKT utvecklingen i gymnasierna sågs i stora drag som positivt. Aspekter 10

11 som lyftes fram var att man kunde erbjuda kurser på distans som man annars inte skulle ha möjlighet att erbjuda i gymnasiet. Ofta handlade det om kurser som var fördjupade och tillämpade. Distansstudier förbättrade också möjligheten för studerande till individuella studiestigar. Även om det finns mycket positivt med distansstudier visade många av de studiehandledare som besvarade enkäten en viss oro för utvecklingen. De menade att det är ett mycket stort ansvar för en ungdom att gå distanskurser och att de inte alltid är tillräckligt mogna för dem. Enligt studiehandledarna skulle studerandena behöva personlig systematisk handledning för att kunna utföra distansstudier. Det lyftes också upp i enkätsvaren att lärarna blivit bekvämare med den digitala undervisningen vilket hade stött deras professionella utveckling och självförtroende. Studerandena hade också blivit bekvämare med IKT som ett naturligt verktyg i skolorna. Endast en av de svarande diskuterade om hur kostnaderna för anskaffningar kommer att bli högre och att det krävs en del specialarrangemang för att få allting kring den nya IKT:n att fungera. Högskolor I analys av enkäten kan man konstatera att samarbetet mellan gymnasierna och högskolorna var väldigt småskaligt och hade inte utvecklats särskilt mycket efter utredningen. De gymnasier som hade ett samarbete med någon högskola var i fösta hand regionalt tillgängligt belägna eller så organiserades samarbetet som nätkurser. Det arrangerades också sporadiska besök till högskolorna och från högskolorna samt studieresor till diverse mässor. Endast ett par gymnasier hade vidare utvecklat sitt samarbete med någon högskola, dock inte på basen av utredningen. Ett av projekten handlade om att förbereda gymnasiestuderandena inför universitetsstudier. Två gymnasier utnyttjade Expertnätverk som är en resurs som Ekonomiska Informationsbyrån står för. Avsikten med expertnätverket är att studerandena i gymnasierna ska få nya synvinklar på olika yrken och arbetslivet genom att lyssna på olika experter. Allt detta sker genom webben så att experterna kommer in i klassrumssituationen. Expertnätverket erbjuds också på finska. I de flesta fallen var det gymnasierna som kontaktade högskolorna för att skapa ett samarbete. Eftersom gymnasiernas resurser är begränsade, gör det att utvecklingen på denna front är långsam. Det kan te sig en aning konstigt att samarbetet med högskolorna inte är desto mer utvecklat eftersom man tidigare har sett gymnasiets roll som förberedande studier inför högskolestudier. Däremot kan det i framtiden vara intressant att följa med hur samarbetet utvecklas ifall finansieringen i gymnasierna blir beroende av hur många som fortsätter med vidare studier. Övriga kommentarer Elva stycken personer besvarade frågan övriga kommentarer. Svaren var av varierande karaktär. Några diskuterade gymnasiernas framtida situation medan andra riktade fokusen på själva utredningen. Det som kom fram i de öppna frågorna var att delar av fältet är trött på den mängd olika förfrågningar och utredningar som de får. Trots detta så är det viktigt att göra olika förfrågningar och utredningar för att framtida utvecklingen av gymnasieutbildningen ska ske på ett genomtänkt sätt. 11

12 Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenkspråkiga gymnasierna i Finland Slutsatser Bedömningen efter utvärderingen av Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland är att den på längre sikt har varit ett verktyg för diskussioner och nytänkande i kommunerna. Attityderna på fältet har så småningom förändrats så att man ser nya lösningar för att utveckla gymnasieverksamheten. Överlag finns det en medvetenhet om de utmaningar som de svenska gymnasierna står inför. Frågan är om man i utveckling som sker kommer prioritera studerandesbästa, vilket var ett av huvudmålen i utredningen Framtidsstrategier för svenskspråkiga gymnasierna i Finland. De minder åtgärdsförslagen som fördes fram i utredningen möjliggjorde att gymnasierna stegvis kunde prioritera och omorganisera sitt förändringsarbete för att motsvara de framtida utmaningarna. Exempelvis hade några gymnasier utökat samarbetet med varandra och skapat gemensamma lösningar. Däremot ansågs vissa av de större åtgärdsförslagen vara för utopistiska, vilket gjorde att de inte mottogs i kommunerna och gymnasierna med öppna armar. Nu har dessa förslag ändå varit aktuella med tanke på de kommande strukturförändringarna och dels återupptagits. Så gott som alla gymnasier hade efter utredningen gjort snabba framsteg inom området för IKT medan samarbetet med högskolorna och lärarsamarbetet hade utvecklats långsammare eller inte alls. Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland delades ut åt kommunala tjänstemän och beslutsfattare. Man kunde ha delat ut utredningarna i en ännu bredare utsträckning personligen åt exempelvis fullmäktigeordföranden eftersom de har mandat att göra beslut i kommunerna. Nu nådde utredningen den operativa nivån i kommunerna. Utredningen Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland har även utmynnat i andra utredningar. Det har ändå tett sig komplicerat att bedöma vilka av de vidare utredningarna har varit konkreta åtgärder av Svenska Kulturfonden och Kommunförbundets utredning och vilka som har varit indirekta åtgärder av utredningen. Utbildningsfältet på svenska i Finland är litet och många projekt influeras av varandra och på så sätt också flätas samman med varandra. De aspekter som ändå har fått största fokus i projekten efter gymnasieutredningen är strukturer, fortbildning och läromedel. Dessa tre aspekter, strukturer, fortbildning och läromedel, är brännpunkter i utvecklingen av gymnasieutbildningen så att man i framtiden också kan erbjuda de svenskspråkiga studerandena i Finland en högtstående kvalitativ utbildning. De samhälleliga förändringarna kräver att även utbildningen utvecklas för att kunna motsvara de behov som finns och kommer att finnas i framtiden. 12

13 Vidare utveckling Utredningar: En gemensam kursbricka (2013) A. Sandelin Utredning om de svenska gymnasierna i Borgå, Kotka, Lovisa och Sibbo (2014) M. Malin Det virtuella gymnasiet (2014) S. Kula Projekt: All finlandssvenskt gymnasium - virtuellt gymnasium GNet Digilabb I utredningen Framtidsstrategier i de svenskspråkiga gymnasierna i Finland efterlyste man vidare utveckling av de svenskspråkiga gymnasierna. Detta igen har lett till att vidare utvecklingsarbeten och utredningar har gjorts på basen av Kommunförbundet och Svenska Kulturfondens utredning. Svenska Kulturfonden var med om att finansiera en utredning om hur de svenskspråkiga gymnasiestuderandes resultat såg ut i Studentexamen Kan vi bli bättre- de svenskspråkiga gymnasisternas resultat i studentexamen av Erik Geber. Gebers utredning tillsammans med Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland har inverkat på de framtida svenskspråkiga gymnasieutredningarna som Kulturfonden har finansierat. Dessutom har Svenska Kulturfonden gjort en specialsatsning på att dela ut medel åt strategiska projekt på gymnasiefältet under åren Efter att Kommunförbundet och Svenska Kulturfondens utredning utkom, gav Kulturfonden möjligheten åt kommunerna och gymnasierna att tillsammans ansöka om finansiering för vidare projekt som kunde utveckla gymnasieverksamheten i regionen. Östra Nylands gymnasier tillsammans med Kotka och Sibbo tog fasta på denna möjlighet. I Östra Nyland gjordes en vidare utredning med namnet Utredning om de svenska gymnasierna i Borgå, Kotka, Lovisa och Sibbo ( ). Maria Malin fungerade som utredare för projektet. Avsikten med utredningen i Östra Nyland var att skapa ett beslutsunderlag åt gymnasierna för att skapa ett fördjupat och organiserat samarbete som skulle leda till åtgärder i kommunerna inför läsåret Initiativet till utredningen kom från tjänstemännen från de samtliga gymnasieupprätthållarna i regionen och av rektorn i Kotka Svenska Samskola. Deltagarna i styrgruppen för utredningen fick politiskt mandat för att representera sin kommun. Utredningen slutfördes i början av 2014 och de fortsatta åtgärderna av utredningen kommer att slutföras hösten Avsikten är att skapa ett formellt operativt samarbete mellan svenskspråkiga gymnasierna i regionen. Detta innebär bland annat att lärarna och studerandena kan fördjupa sin kunskap och specialisera sig. Gymnasierna kunde samarbeta kring distansundervisning, marknadsföring och fortbildning. Distansundervisningen mellan gymnasierna skulle gälla de tillämpade och fördjupade kurserna som skulle leda till individuella flexibla gymnasiestigar för studerandena, som basgymnasiet skulle stöda. 13

14 Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenkspråkiga gymnasierna i Finland En annan av de vidare utredningarna är En gemensam kursbricka av Ann Sandelin (2013) som gjordes med stöd av Svenska Kulturfonden. Avsikten med utredningen var att ge underlag för kommande insatser i utvecklandet av gymnasiets digitalisering. Slutsatserna i rapporten var att en gemensam satsning på svenska i Finland måste göras för att stärka de redan existerande digitala ringarna och utvidga dem. Svenska Kulturfonden beviljade också ett bidrag åt Team Nord som är verksamma i norra Österbotten för att utveckla en modell för ett virtuellt samarbete tillsammans med de svenska gymnasierna och deras huvudmän Det virtuella gymnasiet (2014) av Stefan Kula. Kartläggningen gjordes utgående från den modell som Sandelin presenterade i sin utredning En gemensam kursbricka. En vidare ansökan för att utveckla ett all finlandssvenskt virtuellt gymnasium gjordes till Svenska Kulturfonden och beviljades ett anslag på euro i juni Ralf Back kommer att fungera som projektchef för det all finlandssvenska gymnasiet. Det virtuella gymnasiet kommer förhoppningsvisatt vara ett banbrytande projekt i Svenskfinland och betydande för gymnasiernas framtida organisering. GNet som är ett samarbetsprojekt mellan tio olika gymnasier; Björneborgs svenska samskola, Borgå gymnasium, Grankulla gymnasium, Helsinge gymnasium, Kotka svenska samskola, Kyrkslätt gymnasium, Lovisa gymnasium, Sibbo gymnasium, Svenska samskolan i Tammerfors och Ålands Lyceum, har initierats av rektorerna och startats upp John Gulin fungerar som projektchef för GNet. Enligt Gulin är samarbetet en indirekt åtgärd av rapporten, Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland. Rapporten har gjort att rektorerna varit tvungna att tänka i nya banor och inlett samarbetet. Projektet GNet har sin grund i det samarbete som fanns mellan gymnasierna i Östra Nyland, Kotka och Sibbo- Nätteam öst. GNet erbjuder gymnasiekurser under tre olika terminer via nätet. Gulin menar att läraren förflyttas från den klassiska klassrumssituationen till internet. Ca 300 av de 1800 studerande som går i samtliga gymnasier har deltagit på en kurs via GNet och 68 % av studerandena har slutfört kurserna. Projektet har fått ett bidrag från Utbildningsstyrelsen och de deltagande gymnasierna är med i finansieringen. Kurserna skapas av lärarna och kräver ett deltagarantal på minimi åtta studerande. Ifall studerandena från gymnasier som inte är med i GNnet samarbetet vill delta på kurserna får det göra det mot en avgift. I diskussion med projektchefen Gulin kom det fram att man vill behålla samarpetsprojektet på den nivå den nu är, eftersom det har varit ett fungerande koncept. Genom samarbetet GNet har också Digilab uppkommit. Digilab erbjuder nätbaserad fortbildning för lärare. Projektet har en styrgrupp och utbildningsmaterialet skapas i samarbete med Bildningsalliansen. Digilabb har fått stöd av Svenska Kulturfonden. Utöver dessa projekt som är konkreta åtgärder av Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland har också andra projekt på svenska i Finland utvecklats. Ett av projekten, som Svenska Kulturfonden har understött, under tiden av gymnasieutredningen är EMath. EMath är ett EU projekt som startades under Avsikten med projektet var att utveckla nya undervisningsmetoder för matematik på gymnasienivå. Emath projektet har utmynnat i 15 stycken e-böcker som är tillgängliga på nätet. I Svenska Kulturfondens utdelning våren 2014 fick Gymnasiet Grankulla ett bidrag för att utveckla handledningsverksamheten tillsammans med Helsingfors universitet för att ge de studerande en chans att utveckla sina akademiska kunskaper. E-Campus är ett projekt som de svenskspråkiga gymnasierna i Helsingfors stad deltar i. Projektet är en fortsättning av från det projekt som Helsingfors stad gjorde på den finska sidan, Stadin ekampus. Målsättningen för projektet är att utveckla gymnasiepedagogiken så 14

15 att den grundar sig på fenomen baserat portfoliolärande. Detta innebär att gymnasieämnen blir gränsöverskridanden vilket främjar inlärningen då man granskar olika slags företeelser som helheter. Avsikten är också att utnyttja olika slags sociala medier i det fenomen baserade portfoliolärandet. Slutord Det finländska utbildningssystemet står inför många förändringar inom den nära framtiden. Hur det kommer att påverka gymnasierna och deras utveckling vet ingen i utvärderingens stund. Trots detta så kan man konstatera att gymnasierna måste förnya sig för att i framtiden hållas med i det snabbt utvecklande samhället och dess strukturer. Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland har varit en utredning som har skapat diskussioner på det svenska gymnasiefältet och förhoppningsvis också förändrat attityder för att studerandes bästa ska beaktas i de olika gymnasieförändringarna. Där viljan finns är möjligheterna fler och mindre fördomsfulla. Efter statens reform för gymnasieutbildningen skulle det vara läge att analysera den svenska utbildningen för att skapa nya utvecklingsprojekt. Jag vill rikta mitt tack till de personer som hjälpt mig i utvärderingen och fört fram sina kloka synpunkter. Det är en sann glädje att få arbeta med utbildningsfrågor. Amy Rönnberg 15

16 Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenkspråkiga gymnasierna i Finland Källor Intervjuer under perioden 5-6/2014 Telefonintervjuer under perioden 5-6/2014 Mail korrespondens under perioden 5-6/2014 Emath Expertnätverk Finlands Svenska Lärarförbund GNet Helsingfors stad- Utbildningsverket +skolhuset+och+skolsammanslagning Kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal för undervisningspersonal (UKTA) Lovisa stad Svenska Kulturfonden Svenska Kulturfonden Årsbok a%cc%8arsboken2014%20web%20mindre.pdf Utbildnings- och kulturministeriet Utbildningsstyrelsen- Lärmiljöer

17 Bilaga 1. Utvärdering av Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland Utvärdering av Gymnasieprojektet- Studentexamen på lika villkor, Framtidsstrategi för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland. Projektet förverkligades under på initiativ och stöd av Svenska Kulturfonden tillsammans med Kommunförbundet. Projektets utgångspunkt var individens rätt till högklassig utbildning, valfrihet och tillräckligt kursutbud i gymnasiet. Gymnasieprojektet skulle leda till samarbete och strukturer som garanterar studentexamen på lika villkor på svenska i Finland. Mera konkret skulle projektet utmynna 1. En helhetsbild av de förändringskrav som ställs på de svenskspråkiga gymnasierna i Finland. 2. Tillsammans med kommunerna ta fram alternativ för samarbete och strukturer samt utreda konsekvenser för olika lösningar. 3. Ett sammanfattande strategidokument med framtidsalternativ för upprätthållarna 4. Konkreta beslutsunderlag som upprätthållarna kan utnyttja när ändringar görs Det centrala i utvärderingen är att granska de samhälleliga verkningarna och ifall projektet medfört åtgärder och resultat i kommunerna. 1. I vilken kommun är Du verksam? 2. Din tjänst? Bildningsdirektör Rektor Studiehandledare Förtroendevald Annat 3. Har du bekantat Dig med utredningen Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland? Ja Nej Vet ej 4. Har Du varit involverad i utformandet av Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland och hur i sådana fall? 5. Har Ni utnyttjat strategidokumentet Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland i er kommun och hur i sådana fall? 17

18 Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenkspråkiga gymnasierna i Finland 6. Hur ser Du på det framtida ekonomiska läget, vad innebär det för ert/era gymnasium? 7. Hur ser Du på de framtida upprätthållar tillstånden, vad innebär det för ert/era gymnasium? 8. Har Ni utrett alternativa läsningar till anordnandet av gymnasieutbildningen? 9. Undervisar Era gymnasielärare i något högstadium och under hurdana villkor? 10. Undervisar Era gymnasielärare i något annat gymnasium (beakta även distans) och under hurdana villkor? 11. Har lärarsamarbetet med andra gymnasier utvecklats efter gymnasieutredningen och hur i sådana fall? 12. Har Ni utvecklat nya IKT lösningar i ert/era gymnasium efter utredningen och hur i sådana fall? 13. Har Ni ert/era gymnasium utvecklats gemensamma IKT lösningar med andra gymnasier efter utredningen och hur i sådana fall? 14. Om Ni har utvecklat nya IKT lösningar (på egen hand eller tillsammans) vad anser Ni att det har haft för verkan i ert/era gymnasium? 15. Hur ser samarbetet i ert/era gymnasium ut med högskolorna? 18

19 16. Har samarbetet med högskolorna utvecklats efter gymnasieutredningen och hur i sådana fall? 17. Övrgia kommentarer 18. Känner Du någon som medverkat i utredningen eller dess efterdyningar som vi kunde kontakta? 19. Får vi kontakta Dig med ytterligare frågor? Ja Nej 20. Dina kontaktuppgifter 19

20 Utvärdering av strategin Framtidsstrategier för de svenkspråkiga gymnasierna i Finland Bilaga 2. Utvärdering av Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland Utvärdering av Gymnasieprojektet- Studentexamen på lika villkor, Framtidsstrategi för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland. Projektet förverkligades under på initiativ och stöd av Svenska Kulturfonden tillsammans med Kommunförbundet. Projektets utgångspunkt var individens rätt till högklassig utbildning, valfrihet och tillräckligt kursutbud i gymnasiet. Gymnasieprojektet skulle leda till samarbete och strukturer som garanterar studentexamen på lika villkor på svenska i Finland. Det centrala i utvärderingen är att granska de samhälleliga verkningarna och ifall projektet medfört åtgärder och resultat i kommunerna. 1. I vilken kommun är Du verksam? 2. Vad har Du för förtroendeuppdrag? 3. Har Du bekantat dig med utredningen Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland? Ja Nej Vet ej 4. Har ni utnyttjat Framtidsstrategier för de svenskspråkiga gymnasierna i Finland? Ja Nej Vet ej 5. Hur i sådana fall? 6. Hur ser Du på det framtida ekonomiska läget, vad innebär det för ert/era gymnasium? 7. Hur ser Du på de framtida upprätthållar tillstånden som skall förnyas, vad innebär det för ert/era gymnasium? 8. Har ni utrett alternativa lösningar till anordnadet av gymnasieutbildningen? Ja Nej Vet ej 20

21 9. Vilka av följande alternativ kan vara relevanta för anordnandet av den svenskspråkiga gymnasieutbildningen i Er kommun? I egen regi Tillsamman med finska gymnasiet Som värd i ett regiongymnasium Som medlem i ett regiongymnasium Som samkommun Som aktiebolag eller stiftelse Annat Vet ej 10. Får vi kontakta Dig med vidare frågor? Ja Nej 11. Dina kontaktuppgifter 21

Namn Kommun Kommun Kommun Kommun Träder i kraft. Sibbo Lovisa Kotka Borgå

Namn Kommun Kommun Kommun Kommun Träder i kraft. Sibbo Lovisa Kotka Borgå Namn Kommun Kommun Kommun Kommun Träder i kraft Sibbo Lovisa Kotka Borgå Innehållsförteckning 1. Uppgörandet av läroplanen................................ 1 2. Läroplanens innehåll....................................

Läs mer

Rektorsmötet den 9.3. 09.00 Kyrkslätts Gymnasium

Rektorsmötet den 9.3. 09.00 Kyrkslätts Gymnasium Rektorsmötet den 9.3 09.00 Kyrkslätts Gymnasium Närvarande: Johan Gulin, Niklas Wahlström, Monica Johansson, Ulrica Karell, Ann-Britt Nieminen, Ulrika Hollsten, Johanna Blomstedt, Saana Ruotsala, Ronny

Läs mer

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010 Datum 26.5.2010 Anordnarna av gymnasieutbildning Dnr 37/520/2010 Ärende ANSÖKAN TILL PILOTPROJEKTET FÖR STUDIEHANDLEDNING I GYMNASIET OCH FINANSIERING SOM HÄNFÖR SIG TILL DEN Undervisnings- och kulturministeriet

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren

Läs mer

Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt

Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt 1 Läroplan för den gymnasieförberedande påbyggnadsutbildningen i Kyrkslätt Kyrkslätts gymnasium i samarbete med Winellska skolan Denna läroplan baserar sig på den gällande läroplanen i Kyrkslätts kommun

Läs mer

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning

Läs mer

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 2015-04-23 Göteborgsregionens kommunalförbund Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen 215-4-23 Innehåll Bakgrund 3 Ale 4 Alingsås 5 Göteborgs Stad 6 Härryda 7 Kungsbacka 8 Lerum 9 Mölndal

Läs mer

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rapport om läget i Stockholms skolor Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium STUDERANDEVÅRDSPLAN Pargas svenska gymnasium 1. Allmänt Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande, hälsa och välbefinnande och värna om hela läroanstaltens välbefinnande

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

L. Eskelinen 3.3.2011 4153/90/2011. utlåtande angående förslagen från arbetsgruppen som bereder åtgärder för utveckling av gymnasieutbildningen

L. Eskelinen 3.3.2011 4153/90/2011. utlåtande angående förslagen från arbetsgruppen som bereder åtgärder för utveckling av gymnasieutbildningen L. Eskelinen 3.3.2011 4153/90/2011 Undervisnings- och kulturministeriet/ Enheten för allmänutbildning PB 29 00023 STATSRÅDET Referens: Er begäran om utlåtande 21.12.2010/45/040/2010 utlåtande angående

Läs mer

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Pedagogiskt nätverk skolkultur Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden

Läs mer

#DIGIPOLICY. Finlands studerandekårers förbund SAMOK

#DIGIPOLICY. Finlands studerandekårers förbund SAMOK #DIGIPOLICY Finlands studerandekårers förbund SAMOK #DIGIPOLICY Finland har enligt flera internationella jämförelser, såsom Digibarometri och Världsekonomiforum jämförelse över konkurrenskraften, de bästa

Läs mer

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback Gymnasiekonferensen 24.5.2012 Kommunernas hus De svenska gymnasierna enligt antalet studerande Nio gymnasier med ca 2450 studerande Över 500: Mattlidens

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

SKL:s arbete med skolan

SKL:s arbete med skolan Från 80 till 100 SKL:s arbete med skolan SKL leder flera projekt för lokalt utvecklingsarbete inom skolan. De grönmarkerade kommunerna (nära hälften av Sveriges kommuner) deltar i ett eller flera av följande

Läs mer

Begäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017

Begäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017 Helsingfors 7.3.2018 Undervisnings- och kulturministeriet kirjaamo@minedu.fi lukiouudistus@minedu.fi Ärende: Referens: Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande om utkast till regeringens proposition

Läs mer

Nedläggning av Nummi-Pusulan lukio

Nedläggning av Nummi-Pusulan lukio Stadsfullmäktige 165 09.12.2015 Nedläggning av Nämnden för fostran och utbildning 4.11.2015 125 Stadsstyrelsen beslutade den 5 oktober 2015 i 359 att återförvisa ärendet om gymnasienätverket för ny beredning

Läs mer

C3L Centrum för LivsLångt Lärande

C3L Centrum för LivsLångt Lärande Utvecklingsförvaltningen C3L Centrum för LivsLångt Lärande Enhetsplan 2010 Syfte Syftet på nämndnivå: Med hjälp av utbildningar och sysselsättningsåtgärder ge kunskaper, färdigheter och skapa goda förutsättningar

Läs mer

Ann Backman. Projektresultat från DelSam i Österbotten

Ann Backman. Projektresultat från DelSam i Österbotten Ann Backman Projektresultat från DelSam i Österbotten FSKC ARBETSPAPPER 5/2015 Projektresultat från DelSam i Österbotten Ann Backman: Projektresultat från DelSam i Österbotten FSKC Arbetspapper 5/2015

Läs mer

GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA

GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA STUDERANDEVÅRDSPLANEN FÖR PARGAS STAD GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA Innehållsförteckning 1. Allmänt 3 2. Studerandevården vid Pargas svenska gymnasium 3 a. Gemensam studerandevård 3 1. Styrgruppen (gemensam

Läs mer

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015

Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 Pargas stads utlåtande 2589/00.04.00/2015 BAKGRUNDSUPPGIFTER Respondentens officiella namn Pargas stad Namn på den person som antecknat svaret Kontaktuppgifter till ansvarspersonen för svaret Patrik Nygrén

Läs mer

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-02-20 DNR BUN 2014.158 JENNY NYRÉN SID 1/2 VFU-SAMORDNARE OCH PEDAGOGISK HANDLÄGGARE 08-58785263 JENNY.NYREN@VALLENTUNA.SE BARN- OCH

Läs mer

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.

Läs mer

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans

1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans 1. Skrivtorget, skrivarkurs på distans Nyköpings Folkhögskola Projektledare Jan Altsjö e-postadress info@nykoping.fhsk.se Tel 0155-29 20 80 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Ett sätt för skolan att

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Resultatenheten Svenska bildningstjänster, 6/2016 Innehåll INLÄGG... 3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN FÖRBEREDANDE

Läs mer

Ändrade avtalsbestämmelser i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA 2014 2016)

Ändrade avtalsbestämmelser i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA 2014 2016) KT Cirkulär 11/2015 bilaga 3 1 (5) Freund Ändrade avtalsbestämmelser i det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA 2014 2016) Ändringar som inte ändrar tolkningen

Läs mer

BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA

BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA BEDÖMNINGEN AV STUDIERNA 5.1 SYFTET MED BEDÖMNINGEN Syftet med bedömningen är att leda och sporra studerandena i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Studerandenas inlärning

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper I grundlagens 17 stadgas även om andra språkgruppers rättigheter att utveckla sitt språk och sin kultur. I paragrafen nämns förutom nationalspråken särskilt

Läs mer

SVENSKSPRÅKIG UTBILDNING Bildningsavdelningen Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Ulrika Lundberg

SVENSKSPRÅKIG UTBILDNING Bildningsavdelningen Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Ulrika Lundberg SVENSKSPRÅKIG UTBILDNING savdelningen snämndens svenskspråkiga sektion Ulrika Lundberg Verksamhet Verksamheten omfattar svenskspråkig förskolundervisning, förmiddags- och eftermiddagsvård, grundläggande

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska

Läs mer

Redovisning av befintlig verksamhet

Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2 Redovisning av befintlig verksamhet Arbetsförmedlingen Norra Uppland och Tierps kommun november 2015 Redovisning av befintlig verksamhet Grund- och gymnasieskolan I Tierps kommun finns idag elva

Läs mer

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Åk 3 Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Nått målen i ämnesprovet* Svenska

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 augusti 2011 951/2011 Lag om ändring av lagen om yrkesutbildning Utfärdad i Nådendal den 12 augusti 2011 I enlighet med riksdagens beslut upphävs

Läs mer

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter

Läs mer

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847)

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet

Läs mer

Allmänt. Matematik. www.maol.fi. Rautatieläisenkatu 6 FI 00520 Helsinki Tel +358 9 150 2338 Fax 358 9 278 8778

Allmänt. Matematik. www.maol.fi. Rautatieläisenkatu 6 FI 00520 Helsinki Tel +358 9 150 2338 Fax 358 9 278 8778 Ett utlåtande till förslagen som arbetsgruppen för allmänna nationella mål i den grundläggande utbildningen och förnyandet av timfördelningen i grundläggande utbildningen har förberett. Allmänt Arbetsgruppen

Läs mer

Begäran om utlåtande SHM

Begäran om utlåtande SHM Begäran om utlåtande SHM 1. Organisationens officiella namn Namn - Finlandssvensk samling rf 2. Namn på den som skrivit in svaren Namn - Carola Antskog 3. Kontaktuppgifter till ansvarspersonen Namn Ställning

Läs mer

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund

Läs mer

Ann Backman och Eivor Söderström. Möjliga utvecklings- och samarbetsområden mellan Optima och ungdomsverkstad

Ann Backman och Eivor Söderström. Möjliga utvecklings- och samarbetsområden mellan Optima och ungdomsverkstad Ann Backman och Eivor Söderström Möjliga utvecklings- och samarbetsområden mellan Optima och ungdomsverkstad FSKC ARBETSPAPPER 5/2014 Möjliga utvecklings- och samarbetsområden mellan Optima och ungdomsverkstad

Läs mer

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi 2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi Så bygger vi en utbildningskedja i världsklass Nationell kunskapsstrategi Så

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.

Centerpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden. Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän

Läs mer

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt

Läs mer

Föräldraföreningen Botkyrka Musikklasser, medlemsenkät 2013

Föräldraföreningen Botkyrka Musikklasser, medlemsenkät 2013 Föräldraföreningen Botkyrka Musikklasser, medlemsenkät 2013 Metod Enkäten genomfördes med hjälp av ett web-baserat verktyg (www.enkät.se) under januari 2013. Alla vårdnadshavare till elever i Botkyrka

Läs mer

ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS

ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS Styrelsen 07 2013 PROTOKOLL 10..09.2013 Styrelsen 10.09.2013 s.2 FÖREDRAGNINGSLISTA 07/2013 Tid: 10.09.2013 kl. 15.00 Plats: Inveon, Edelfeltsstigen 1 ÄRENDEN SOM SKALL BEHANDLAS 1 LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET

Läs mer

SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA

SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera

Läs mer

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.

Läs mer

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap. Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande

Läs mer

Planera och organisera för Matematiklyftet

Planera och organisera för Matematiklyftet Planera och organisera för Matematiklyftet För huvudman, rektor och förskolechef inom Förskola Förskoleklass Grundskola och motsvarande skolformer Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning

Läs mer

(För- och grundundervisningen samt gymnasieunder- visningen)

(För- och grundundervisningen samt gymnasieunder- visningen) Uppdatering av kapitlet Elevvårdsarbete i Borgå stads kommunala läroplan (För- och grundundervisningen samt gymnasieunder- visningen) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Elevhälsoarbetets verksamhetsprinciper...

Läs mer

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND

2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND 2014-09-16 KARTLÄGGNING AV MATEMATIKLÄRARES UTBILDNINGSBAKGRUND GENOMFÖRD VÅREN 2014 INOM RAMEN FÖR SKL MATEMATIK PISA 2015 2 (15) Innehållsförteckning Försättsblad sid 1 Innehållsförteckning sid 2 Sammanfattning

Läs mer

Denna anvisning innehåller praktisk information och rekommendationer för rekrytering av personal.

Denna anvisning innehåller praktisk information och rekommendationer för rekrytering av personal. Bilaga 2 1(5) till rektors beslut 193/2009 11.11.2009 REKRYTERINGSANVISNING FÖR HELSINGFORS UNIVERSITET Denna anvisning innehåller praktisk information och rekommendationer för rekrytering av personal.

Läs mer

fokus på anhöriga nr 11 dec 2008

fokus på anhöriga nr 11 dec 2008 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 11 dec 2008 Anhörigstöd i glesbygd Sverige är ett glesbefolkat land. Många anhöriga och deras närstående bor i glesbygd och har därför långt till det anhörigstöd som

Läs mer

Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin

Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin Bilaga 5 2006-11-27 Sammanfattning av synpunkter på AFA Försäkrings projekt: Satsa friskt på arbetsmiljön i såg- och trävaruindustrin 2006-11-02 Sammanfattning av synpunkter på Afa projektet: Satsa friskt

Läs mer

Rapport skolutveckling och digitalisering

Rapport skolutveckling och digitalisering Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Elisabeth Jonsson Höök Ärendenr BUN 2016/360 GVN 2016/86 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 30 maj 2016 1 (7) Barn- och utbildningsnämnden/ Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman

Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013 Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Arbetet i verksamheten Kunskaper, utveckling och lärande Den fria leken

Läs mer

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare

Läs mer

Behovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola. Styrprocessen 2017

Behovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola. Styrprocessen 2017 Behovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola Styrprocessen 2017 Tyresö kommun / 2016-03-10 2 (15) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde Gymnasieskola... 3 1.1 Slutsatser - Samlad

Läs mer

Tionde skolåret - ett utvecklingsprojekt

Tionde skolåret - ett utvecklingsprojekt UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-26 Handläggare: Björn Johansson Heléne Wallerstedt Telefon: 08 508 33 818 076 12 90 780 Till Utbildningsnämnden

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 1998 Utgiven i Helsingfors den 28 augusti 1998 Nr 628 648 INNEHÅLL Nr Sidan 628 Lag om grundläggande utbildning... 1719 629 Gymnasielag... 1731 630 Lag om yrkesutbildning...

Läs mer

Feriejobb en chans att bryta könsmönster!

Feriejobb en chans att bryta könsmönster! FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi

Läs mer

STUDERANDE, examensinriktad utbildning

STUDERANDE, examensinriktad utbildning 2 Yrkeshögskolorna AMMATTIKORKEAKOULUT Innehåll 4 Förord 6 Utbildningssystemet STUDERANDE, examensinriktad utbildning 8 Nybörjare, studerande och examina 1997-2003 10 Nybörjare, studerande och examina

Läs mer

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet: 2.1.1 Hur ser situationen för digital pedagogik, nya läromedel och lärandemiljöer ut för närvarande och vilka förutsättningar finns för att utveckla dem? Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018 Beskrivning

Läs mer

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i

FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

Behov av att utveckla den språkliga kommunikationen, multimodala färdigheter (grund för lärandet)

Behov av att utveckla den språkliga kommunikationen, multimodala färdigheter (grund för lärandet) LÄRANDE Tyngdpunktsområde Effektivera lärandet Beskrivning av nuläget Behov av att utveckla den språkliga kommunikationen, multimodala färdigheter (grund för lärandet) Utvecklingsobjekt Utvecklingsobjekt

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

Vägledarna på Luckan Anna Litonius och Muluken Cederborg

Vägledarna på Luckan Anna Litonius och Muluken Cederborg INTERVJUFRÅGOR till EDU-vuxens slututvärdering Informant Vägledarna på Luckan Anna Litonius och Muluken Cederborg Datum 7.8.2012, kl. 8.30 10.00 Dokumentation Skriftlig rapport skriven av Lena Johansson

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Dir. 2015:112

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Dir. 2015:112 Kommittédirektiv Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad Dir. 2015:112 Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016

Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016 Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Övergripande mål och syfte... 3 3. Pedagogik... 4 4. Genomförande... 4 4.1 Upplägg och planering... 4 4.2 Inriktning och

Läs mer

Språkprogram för Nylands förbund

Språkprogram för Nylands förbund Lf 2/2012 Ärende nr 23 1 Språkprogram för Nylands förbund BAKGRUND Nylands förbund är en tvåspråkig samkommun som enligt lag ansvarar bl.a. för områdesplanering och regionutveckling i Nyland. Utöver dessa

Läs mer

Utvärderingsrapport 2013. Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning (SDU)

Utvärderingsrapport 2013. Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning (SDU) 0 Utvärderingsrapport 2013 Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning (SDU) Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Utbildningsresultat... 3 2.1 Utvärdering av inlärningsresultat i hälsokunskap...

Läs mer

Kommun: Strömsunds kommun SKL Matematik PISA

Kommun: Strömsunds kommun SKL Matematik PISA 2014-11-07 Kommun: Strömsunds kommun SKL Matematik PISA Avser tiden 2013-11-01 till 2015-03-01 1. Sammanfattning Organisation på hemmaplan Kommungruppen som består av tolv personer träffas två gånger mellan

Läs mer

Bil 1 till utbildningsplan Lärarprogrammet 210-270/300 hp Lärarprogrammet 90 hp

Bil 1 till utbildningsplan Lärarprogrammet 210-270/300 hp Lärarprogrammet 90 hp Utdrag ur PM Den verksamhetsförlagda delen i lärarutbildningen vid Högskolan i Gävle Fastställd av Lärarutbildningsnämnden 2001-09-27 Reviderad 2002-09-12, 2003-11-07, 2004-05-13 Uppdaterad 2008-05-27

Läs mer

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice RP 78/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 2014-11-07 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden 2013 11 01-2015 03 01 Inlämnas senast 2015 03 01 Dokumentets namn: Kommun Årlig rapport

Läs mer

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010.

2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. 2009-12-07 Skriftlig reservation från socialdemokraterna och vänsterpartiet angående budgetskrivelse för gymnasienämnden 2010. Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill visa på vikten av ett ansvarstagande

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Finlands Scouters landsomfattande svenskspråkiga verksamhet 2015

Finlands Scouters landsomfattande svenskspråkiga verksamhet 2015 Finlands Scouters landsomfattande svenskspråkiga verksamhet 2015 BILAGA TILL FiSSc:S VB2015 Finlands Scouters landsomfattande svenska verksamhet grundar sig på samarbetsavtalet mellan Finlands Svenska

Läs mer

Yttrande över revisionsrapporten Granskning av elevernas garanterade undervisningstid och lärarnas arbetstider.

Yttrande över revisionsrapporten Granskning av elevernas garanterade undervisningstid och lärarnas arbetstider. M A R I A - G A M L A S T A N S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G BARN OCH UNGDOM TJÄNSTEUTLÅTANDE 2005-05-30 SDN 2005-06-16 DNR 104-170/2005 Handläggare: Yvonne Alenius SID 1(5) Till Stadsdelsnämnden

Läs mer

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?

Läs mer

KOP nätverket för konst och publikfrågor

KOP nätverket för konst och publikfrågor KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och

Läs mer

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi

Gymnasiediplom. Huslig ekonomi Gymnasiediplom Huslig ekonomi 2010 2011 Föreskrifter och anvisningar 2010:8 ISSN-L 1798 8877 ISSN 1798 8985 (online) Innehåll Allmänt 3 Mål och innehåll för gymnasiediplomet 3 Allmänt 3 Centrala mål 4

Läs mer

Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg

Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg 2015-04-23 Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Natalia Gura, rektor för vuxenutbildningen,

Läs mer

Svar på motion (MP) "Fler ute/naturförskolor till Kalmars barnfamiljer"

Svar på motion (MP) Fler ute/naturförskolor till Kalmars barnfamiljer TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Liselott Göth-Hallgren 2015-10-27 BUN 2015/0924 0480-45 30 06 Barn- och ungdomsnämnden Svar på motion (MP) "Fler ute/naturförskolor till Kalmars barnfamiljer"

Läs mer

Timplaner. en relik eller rekvisit för framtidens skola? En rapport från Lärarnas Riksförbund om undervisningstiden i matematik i grundskolan

Timplaner. en relik eller rekvisit för framtidens skola? En rapport från Lärarnas Riksförbund om undervisningstiden i matematik i grundskolan Timplaner en relik eller rekvisit för framtidens skola? En rapport från Lärarnas Riksförbund om undervisningstiden i matematik i grundskolan En rapport från Lärarnas Riksförbund Timplaner en relik eller

Läs mer

Rehabiliterande undervisning

Rehabiliterande undervisning Rehabiliterande undervisning för SFI-elever Ett samverkansprojekt mellan Samordningsförbundet Umeå,VIVA Komvux/sfi, VIVA introduktion, Arbetsförmedlingen i Umeå, Västerbottens läns landsting/ Ersboda vårdcentral,

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (8) Datum 2014-02-25 Tjänsteskrivelse Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 GrF-2013/21 Sammanfattning

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte

Läs mer