Sammanträde med Vård- och äldreomsorgsnämnden

Transkript

1 Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Vård- och äldreomsorgsnämnden Tid: Plats: Tisdagen den 22 April 2014, kl 16:00 (OBS! Tisdag) Kungsgatan 9, lokal Sunnerö Majoriteten kallas till förmöte i lokal Silvia kl 15:00 Oppositionen kallas till förmöte i lokal Carl-Gustav kl 15:00 Information och överläggningar A/ Ekonomiinformation Andreas Hasselteg B/ Patientsäkerhetsberättelse Ingela Oscarsson C/ Tilldelningsbeslut Ängabogården och Kaptenen. Ingela Oscarsson D/Förvaltningschefens information. Catharina Johansson Ajournering av mötet för gruppvisa överläggningar Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Upphandling Kaptenen, entreprenad 2. Upphandling Ängabogården, entreprenad 3. Införande av valfrihetssystem (LOV) inom särskilda boendeformer för äldre 4. Patientsäkerhetsberättelse Revidering av delegationsförteckning 6. Anmälan av delegationsbeslut från mars 2014 Niklas Hellgren (KD) Ordförande Brita Enbom Sekreterare Tel: Epost:brita.enbom@alingsas.se Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: kommunstyrelsen@alingsas.se Webbplats:

2 Kallelse/Underrättelse Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Rådhuset, Stora torget Telefon: Fax: E-post: Webbplats:

3 Ärende 1 Upphandling Kaptenen, entreprenad

4 Datum: Vård- och äldreomsorgsnämndens arbetsutskott Handläggare: Ingela Oscarsson Direktnr: 6934 Beteckning: Utvecklingsledare Tilldelningsbeslut avseende entreprenaddrift av Kaptenen Ärendebeskrivning Vård och äldreomsorgsnämnden tog vid sitt sammanträde beslut om att upphandla driften av Kaptenens äldreboende. I samband med beslutet gav nämnden förvaltningen i uppdrag genomföra en ny upphandling. Upphandlingen skulle genomföras som en kvalitetsupphandling med ett fast pris och där förfrågningsunderlag tas fram enligt LOV (Lag om valfrihetssystem). Vid nämndens sammanträde antog nämnden förvaltningens förslag till förfrågningsunderlag samt uppdrog åt förvaltningen att genomföra upphandling samt teckna avtal med leverantör. Beredning Värderingen av kvalitén har genomförts av fyra olika expertgrupper som består av tjänstemän från Alingsås kommun, tjänstemän från en annan kommun, personal och chefer från Alingsås kommun samt representanter från KPR (kommunala pensionärsrådet) i Alingsås. Värderingen har genomförts enligt principerna för Delhimetoden. Anbuden har varit avidentifierade. De fyra grupperna har värderat anbudsgivarnas beskrivningar av de utvalda kvalitetsområdena (15 områden). Summan av de olika kvalitetspoängen samt den angivna bemanningen som varje anbudsgivare har angett, ger ett jämförelsetal som visar på det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet. Vård och äldreomsorgsnämnden har i samråd med kommunens upphandlingsenhet utvärderat inkomna anbud avseende driften av Ängabogårdens äldreboende. Av de godkända anbuden har Frösunda Omsorg AB, org. nummer lämnat det anbud som är mest ekonomiskt fördelaktigt för myndigheten genom att det erbjuder högst kvalitet. Förslag till beslut Vård och äldreomsorgsnämndens arbetsutskott beslutar att erbjuda Frösunda Omsorg AB, org. nummer avtal avseende driften för Kaptenens äldreboende. Vård och äldreomsorgsnämndens arbetsutskott uppdrar åt förvaltningschef att fullfölja upphandlingen och teckna avtal med föreslagen leverantör. VÅRD OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Catharina Johansson Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: Fax: E-post: vard.aldreomsorg@alingsas.se Webbplats:

5 Förvaltningschef Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: Fax: E-post: vard.aldreomsorg@alingsas.se Webbplats:

6

7 Ärende 2 Upphandling Ängabogården, entreprenad

8 Datum: Vård- och äldreomsorgsnämndens arbetsutskott Handläggare: Ingela Oscarsson Direktnr: 6934 Beteckning: Utvecklingsledare Tilldelningsbeslut avseende entreprenaddrift av Ängabogården Ärendebeskrivning Vård och äldreomsorgsnämnden tog vid sitt sammanträde beslut om att upphandla driften av Ängabogården. I samband med beslutet gav nämnden förvaltningen i uppdrag genomföra en ny upphandling. Upphandlingen skulle genomföras som en kvalitetsupphandling med ett fast pris och där förfrågningsunderlag tas fram enligt LOV (Lag om valfrihetssystem). Vid nämndens sammanträde antog nämnden förvaltningens förslag till förfrågningsunderlag samt uppdrog åt förvaltningen att genomföra upphandling samt teckna avtal med leverantör. Beredning Värderingen av kvalitén har genomförts av fyra olika expertgrupper som består av tjänstemän från Alingsås kommun, tjänstemän från en annan kommun, personal och chefer från Alingsås kommun samt representanter från KPR (kommunala pensionärsrådet) i Alingsås. Värderingen har genomförts enligt principerna för Delhimetoden. Anbuden har varit avidentifierade. De fyra grupperna har värderat anbudsgivarnas beskrivningar av de utvalda kvalitetsområdena (15 områden). Summan av de olika kvalitetspoängen samt den angivna bemanningen som varje anbudsgivare har angett, ger ett jämförelsetal som visar på det mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet. Vård och äldreomsorgsnämnden har i samråd med kommunens upphandlingsenhet utvärderat inkomna anbud avseende driften av Ängabogårdens äldreboende. Av de godkända anbuden har Frösunda Omsorg AB, org. nummer lämnat det anbud som är mest ekonomiskt fördelaktigt för myndigheten genom att det erbjuder högst kvalitet. Förslag till beslut Vård och äldreomsorgsnämndens arbetsutskott beslutar att erbjuda Frösunda Omsorg AB, org. nummer avtal avseende driften för Ängabogårdens äldreboende. Vård och äldreomsorgsnämndens arbetsutskott uppdrar åt förvaltningschef att fullfölja upphandlingen och teckna avtal med föreslagen leverantör. VÅRD- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN Catharina Johansson Förvaltningschef Alingsås kommun Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 Telefon: Fax: E-post: vard.aldreomsorg@alingsas.se Webbplats:

9

10 Ärende 3 Införande av valfrihetssystem (LOV) inom särskilda boendeformer för äldre

11 Vård- och äldreomsorgförvaltningen Datum: Vård- och äldreomsorgsnämnden Handläggare: Catharina Johansson Direktnr: Beteckning: VÄN Återrapportering av den statliga utredningen Utredning om framtida valfrihetssystem inom socialtjänsten Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige beslutade att ge vård-och äldreomsorgsnämnden tillåtelse att införa valfrihetssyetm (LOV) för särskilda boendeformer för äldre, i enlighet med lagen (2008:962) om valfrihetssystem. I samband med detta beslut tillsattes på vård- och äldreomsorgsförvaltningen en utredning för att närmare analysera konsekvenserna av ett införande. Med utredningen som underlag tog Vård och äldreomsorgsnämnden beslut om att avvakta införande, genom nedanstående beslut i tre punkter. 1. Vård- och äldreomsorgsförvaltningen ges i uppdrag att fortsatt utreda frågor kopplade till Lagen om valfrihetssystem, LOV, för särskilt boende och påverkan vid ett införande i Alingsås kommun. 2. Vård- och äldreomsorgsnämnden ges i uppdrag att under 2013 arbeta fram ett preliminärt förfrågningsunderlag med tillhörande kvalitetsuppföljning. 3. Vård- och äldreomsorgnämnden avvaktar resultatet från den statliga utredningen Framtida valfrihetssystem inom socialtjänsten innan beslut om ett gällande förfrågningsunderlag tas. I augusti 2013 tog nämnden beslut om att inte förlänga entrepenaden på Ängabo och Kaptenen äldreboende. Mot bakgrund av de hinder som utredningen pekat på, togs i samband med detta beslut om ny upphandling enligt LOU för de båda äldreboendena. Upphandlingen skulle genomföras som en kvalitetsupphandling till ett fast pris. I förfrågningsunderlaget ingår kvalitetskrav på tjänsten samt uppföljning enligt punkt 2. Genom beslut under punkt 3 valde nämnden att avvakta beslut om förförfrågningsunderlag för LOV, i väntan på vägledning av den pågående statliga utredningen Framtida valfrihetssystem inom Socialtjänsten. Utredningens betänkande har nu kommit. Förvaltningens yttrande

12 Förvaltningen kan, efter att tagit del av betänkandet i Utredning om framtida vallfrihetssystem inom socialtjänsten SOU 2014:2, konstatera att utredningens tyngdpunkt ligger på att utvärdera etablerade LOV verksamheter som hemtjänst. Några direkta svar på de specifika frågeställningar som nämnden haft angående LOV i särskilt boende ges inte. Utredarna konstaterar att det inte finns mycket erfarenhet på området och att det därför varit svårt att utreda effekterna av LOV i särskilt boende och att de kommuner som infört LOV i särskilt boende har gjort det på olika sätt. Följande faktorer talar enligt utredarnas bedömning för att använda LOV för införande av valfrihet inom särskilt boende. Möjligheten att välja utförare innebär att brukarnas ställning i omsorgen stärks. Brukarens möjligheter att få ett boende som är anpassat efter dennes personliga preferenser ökar när utförarna kan erbjuda profilerade boende. LOV har ett mer långsiktigt perspektiv vilket innebär att utförarnas incitament att investera i såväl personal, genom kompetenssatsningar, som lokaler torde vara stora. Detta kan därmed leda till ett ökat fokus på kvalitet. Vår kartläggning visar att idéburna organisationer i relativt hög grad deltar i kommunernas valfrihetslösningar för särskilt boende. Kommunens egen verksamhet får möjligheter att mäta och jämföra sig mot boenden som drivs i privat regi. Utredningen finner att följande aspekter talar mot ett införande av LOV inom särskilt boende. För brukare som på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom har svårt att göra egna val innebär möjligheten att välja ett begränsat inflytande över tjänsten. Möjligheten för brukarna att genom omval utveckla valfrihetssystemen mot bättre kvalitet är begränsade. Det krävs att en utförare initialt gör stora investeringar för att denne ska kunna delta i ett valfrihetssystem. Det kan innebära att små aktörer inte deltar och att mångfalden därmed riskerar att utebli. Införande av valfrihet inom särskilt boende ställer stora krav på att kommunerna har, eller skaffar sig kompetens vad gäller exempelvis mervärdesskatt och statsstödsregler.

13 Utredarnas slutsatser är i stora delar desamma som framkommit i förvaltningen utredning, vilket framgår av citatet från sidan 177 i utredningen. Införandet av en valfrihetslösning inom särskilt boende är en komplex fråga. Den ställer, enligt vår mening större krav på kommunernas kompetens än vad införande av valfrihetslösningar gör på andra områden. Det krävs goda kunskaper inom fastighetsområdet, mervärdesskatt, ersättningssystem och statsstödsregler, hur man ställer och följer upp kvalitetskrav med mera. Om privata utförare med egna lokaler etablerar sig, kan det bli fråga om ett långsiktigt åtagande som mycket väl kan spänna över 50 år. Många kommuner, särskilt mindre, har av nämnda skäl haft svårigheter att utreda om LOV är lämpligt för att upphandla särskilt boende. Detta innebär också att vi inte bedömer att framtagande av en allmän vägledning kan vara till hjälp för kommuner att utreda på vilket sätt brukarna kan erbjudas valfrihet. Utredarna avslutar med att ge förslag om fortsatta stimulansmedel till kommuner som vill utreda införande av LOV i kommunen och där specialistkompetens för utredning av moms, stadsstödsregler ersättningssystem mm kopplas. Förslag till beslut i Vård- och äldreomsorgsnämnden 1. Återrapportering av SOU 2014:2 Framtidens valfrihetssystem godkänns. 2. Förvaltningen ges i uppdrag att bevaka kommande utlysningar av stimulansmedel kopplat till Lag om valfrihetssystem i särskilt boende och återkomma till nämnden med förslag på ny utredning dit specialistkompetens kopplas. Vård- och äldreomsorgförvaltningen Godkännande chef Titel Catharina Johansson Förvaltningschef Godkänd av: Catharina Johansson Titel: Datum:

14

15

16

17 Ärende 4 Patientsäkerhetsberättelse 2013

18 Datum: Handläggare: Ingela Oscarsson Direktnr: Beteckning: Patientsäkerhetsberättelse 2013 Ärendebeskrivning Patientsäkerhetslagen ger vårdgivaren ett tydligare ansvar för att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och ska arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. För att uppfylla kraven i lagen är vårdgivaren skyldig att senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse där det ska framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, och vilka resultat som har uppnåtts. Övergripande mål har varit att varje vårdtagare ska känna sig trygg och säker i kontakten med äldrevården. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård kan ges. Ett ledningssystem ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för vårdtagare, personal, och övriga medborgare. De viktigaste resultaten som uppnåtts är en fungerande synpunkt och klagomålshantering, en avvikelsehantering, som visar en ökning av antalet avvikelser som skrivs, vilket tyder på en ökad medvetenhet hos personalen. Beredning Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och SOSFS 2011:9 säger att vi skall upprätta en patientsäkerhetsberättelse i vilken det ska framgår hur patientarbetet bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder vi bedrivit för att öka patientsäkerheten samt vilka resultat vi uppnått. Denna berättelse försöker uppfylla detta krav. Förslag till beslut Vård- och äldreomsorgsnämnden antar vård- och äldreomsorgsförvaltningens patientsäkerhetsberättelse för Vård- och äldreomsorgsförvaltningen Catharina Johansson Förvaltningschef Alingsås kommun, Vård och äldreomsorgsförvaltningen Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 våning 2 Telefon: , Fax: vard.aldreomsorg@alingsas.se, 1 (1)

19 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2013 Dokumenttyp: Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: Diarienummer: Dokumentansvarig: Ingela Oscarsson, Utvecklingsledare Senast reviderat den:

20 Innehåll SAMMANFATTNING ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER Kommunfullmäktiges mål samt nämndens åtagande Kvalitetskrav ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING Avvikelser Synpunkter och klagomål Nationella kvalitetsregister UPPFÖLJNING GENOM EGENKONTROLL Verksamhetsuppföljning Granskning, mätning och besök Dokumentationsgranskning Brukarundersökning Öppna jämförelser Avvikelser, synpunkter och klagomål Nationella kvalitetsregister HUR PATIENTSÄKERHETSARBETE HAR BEDRIVITS SAMT VILKA ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET SAMVERKAN FÖR ATT FÖREBYGGA VÅRDSKADOR Samverkan mellan kommuner, slutenvård och primärvård Samverkan för en god och säker vård Samordnad vårdplanering Läkarmedverkan RISKANALYS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS RAPPORTERINGSSKYLDIGHET Avvikelser KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER...7

21 10 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS AV KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER SAMVERKAN MED PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE RESULTAT Avvikelser Läkemedel Fallskador och falltillbud Resultat från Senior alert Resultat från Svenska Palliativregistret Läkemedelshantering Skydds och begränsningsåtgärder ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER FÖR KOMMANDE ÅR Avvikelsehantering Läkemedelshantering Läkemedelsgenomgångar Senior Alert Palliativa registret Vård och omsorg om personer med demenssjukdom SAMMANFATTANDE BEDÖMNING...14

22 Sammanfattning Patientsäkerhetslagen ger vårdgivaren ett tydligare ansvar för att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och ska arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. För att uppfylla kraven i lagen är vårdgivaren skyldig att senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse där det ska framgå hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, och vilka resultat som har uppnåtts. Varje patient/brukare ska känna sig trygg och säker i kontakten med vårdgivaren. Varje medarbetare ska kunna utföra sitt arbete så att en säker vård kan ges. Det ska finnas ett ledningssystemet som tydliggör och synliggör verksamhetens kvalitet och dess resultat vilket är en förutsättning för att identifiera förbättringsmöjligheter. Detta skapar förutsättningar för systematiska och fortlöpande kvalitetsutvecklingsarbete. Under året har främst hälso- och sjukvårdsavdelningen arbetat för att öka kvalitén och patientsäkerheten inom vård och rehabiliterande insatser. Som stöd för detta arbete deltar Vård och äldreomsorgsförvaltningen i kvalitetsregistret Senior Alert. Arbetssättet innebär att tidigt identifiera personer som riskerar att få trycksår, bli undernärd, riskerar att falla eller har problem från munhålan. Efter kartläggning av vilka personer som tillhör riskgruppen ska rätt insatser sättas in och följas upp på ett systematiskt sätt. Resultatet av arbetet redovisas i registret. En samverkansmodell har arbetats fram utifrån kvalitetsregistret Senior alert och rutiner för teamsamverkan finns nu på alla enheter. Förvaltningen har även påbörjat ett arbete i syfte att öka livskvalitén för personen med demenssjukdom genom att ansluta sig till det nationella registret för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid demens (BPSD). En ny modul för avvikelsehantering har införskaffats som förenklar processen vid hanteringen av en inkommen avvikelse. Utbildning och introduktion av det nya systemet har genomförts under året. Antalet avvikelser har ökat betydligt men rutiner för omhändertagandet av registrerade avvikelser fungerar inte optimalt ännu. Trots flera förändringar kring läkemedelshanteringen som genomförts under året har antalet avvikelser inom läkemedelshantering visat på något nedåtgående trend. Detta behöver utredas under kommande år. Förvaltningen behöver även fortsätta att utveckla sitt arbete inom samverkan med regionen om tydliga förbättringar ska komma till stånd som ger effekt för den enskilde. 1

23 1 Övergripande mål och strategier 1.1 Kommunfullmäktiges mål samt nämndens åtagande I Alingsås är det tryggt säkert och välkomnande Åtagande - Öka andelen äldre som kan bo kvar i sin invanda bostadsmiljö med bibehållen trygghet genom möjlighet till social gemenskap i sin närmiljö. I Alingsås finns det attraktiva boendemöjligheter Åtagande - Tillskapa fler trygga boenden för äldre invånare. I Alingsås råder god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resursanvändning Åtagande - Med bibehållen god kvalitet anpassa kostnaderna inom äldreomsorgen i förhållande till jämförbara kommuner. I Alingsås finns det valfrihet och självbestämmande Åtagande - Öka valfrihet och självbestämmande genom införande av fler valbara tjänster i äldreomsorgen. Öka valfriheten kring maten inom hemtjänsten I Alingsås utvecklas vården och omsorgen för individens behov Åtagande - Öka nöjdheten i vården och omsorgen genom ett långsiktigt arbete med utvecklingsområdena inom Strategi för framtidens äldreomsorg. 1.2 Kvalitetskrav Vård och äldreomsorgsnämnden har sedan 2002 formulerat kvalitetsmål för verksamheten. Under hösten 2013 har förvaltningen arbetat fram nya kvalitetskrav som ersätter kvalitetsmålen för att anpassa organisationen till kommunens nuvarande styrmodell. Kvalitetskraven ska liksom kvalitetsmålen omfatta all verksamhet, oavsett utförare, som arbetar på nämndens uppdrag. De nya kvalitetskraven är utformade så att de riktar sig direkt mot våra tre huvudprocesser; äldreboende, hemtjänst och hemsjukvård. Kraven utgår från de områden som Socialstyrelsen har angett vara viktiga för att uppnå en god och säker vård och omsorg. Kraven finns beskrivna under följande rubriker: Säker vård och omsorg Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Kunskapsbaserad verksamhet Tillgänglighet Effektivitet 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Enligt 18 i Hälso- och sjukvårdslagen har vård och äldreomsorgsnämnden hälso- och sjukvårdsansvar för följande grupper: Personer i särskilda boendeformer samt bostäder med särskild service (5 kap. 5, andra stycket, 7, tredje stycket samt 7 kap. 1, första stycket, socialtjänstlagen (SoL). 2

24 Personer som omfattas av biståndsbedömd dagverksamhet (3 kap. 6, socialtjänstlagen), samt daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Personer som erhåller hemsjukvård i ordinärt boende. Hälso- och sjukvårdsansvaret gäller för såväl Vård och äldreomsorgsförvaltningen som inom Socialförvaltningen samt privata utförare av delegerad hälso- och sjukvård. Dessa två förvaltningar har gemensam medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) samt en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). Nämndernas uppdrag är att styra, planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård upprätthålls. Vård och äldreomsorgsnämnden är vårdgivare och därför ytterst ansvarig för kvalitén på hälso- och sjukvården. Socialnämnden är ansvariga för vården som ges enligt LSS men vård och äldreomsorgsförvaltningen är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som utförs på Socialförvaltningen. Verksamhetschefen skall enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Nämnden har utsett förvaltningschefen till verksamhetschef enligt 29 hälso- och sjukvårdslagen. Detta innebär att förvaltningschefen har det samlade ledningsansvaret för att det finns tillräckligt med personalen som har rätt kompetens och att det finns lokaler och utrustning som behövs för att bedriva en god och säker vård. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) ansvarar för att patienter får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet. MAR ansvarar för verksamhetsområdet som i huvudsak omfattar rehabilitering. I den medicinskt ansvariga sjuksköterskans ansvar ingår bl.a. att tillse att författningsbestämmelser och andra regler är kända och efterlevs, att det finns behövliga direktiv och instruktioner för verksamheten samt att personalen inom kommunens hälso- och sjukvård har den kompetens som behövs med hänsyn till de krav som ställs på verksamheten. MAS har tillsammans med verksamhetschefen ansvar för att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för det ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som finns för den kommunala hälso- och sjukvården. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan utövar sitt ansvar genom att planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. Enhetschefen ansvarar för att de riktlinjer och rutiner som nämnd, förvaltningschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska fastställt är väl kända i verksamheten och att all personal följer dessa riktlinjer och regelverk, samt att ny hälso- och sjukvårdspersonal får den introduktion som krävs för att utföra sina hälso- och sjukvårdsuppgifter. Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att hälso- och sjukvårdsarbetet följer vetenskap och beprövad erfarenhet samt att inom ramen för verksamhetens ledningssystem medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. 3 Struktur för uppföljning/utvärdering 3.1 Avvikelser Enligt övergripande riktlinje för avvikelsehantering ska en avvikelse eller vårdskada omedelbart dokumenteras, utredas och avhjälpas eller undanröjas. Vid allvarlig händelse ska ansvarig sjuksköterska/ sjukgymnast/arbetsterapeut/chef/mas/mar snarast kontaktas. I riktlinje finns en tydlig beskrivning av hur hanteringen av avvikelser hanteras i verksamheten. 3

25 MAS sammanställer och redovisar samtliga avvikelser gällande hälso- och sjukvård och lex Maria till verksamheten kvartalsvis samt till Vård och äldreomsorgsnämnden respektive Socialnämnden halvårsvis. 3.2 Synpunkter och klagomål Synpunkter och klagomål är ett forum i vilket patienter och närståendes synpunkter och klagomål hanteras. Det finns en tydlig information på Alingsås kommuns hemsida om hur man agerar då man vill framföra en synpunkt eller ett klagomål. Ett samarbete sker också med patientnämnden, vilket är ytterligare en väg att gå om man vill framföra en synpunkt eller ett klagomål. Alla synpunkter och klagomål dokumenteras på särskild avsedd blankett, som även finns tillgänglig på kommunens hemsida. Synpunkter och klagomål diarieförs och ansvarig chef utreder, analyserar och besvarar klagomålen. 3.3 Nationella kvalitetsregister Vård och äldreomsorgsförvaltningen är anslutna till tre olika kvalitetsregister. Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister vars syfte är att skapa en bra infrastruktur och systematik för det förebyggande arbetet. I Senior Alert riskbedöms samtliga vårdtagare 65 år eller äldre, inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa och därefter vidtas åtgärder. Svenska Palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med detta register är att successivt förbättra vården i livets slutskede. BPSD Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid demens. BPSDregistrets syfte är att minska BPSD och lidandet som detta innebär och att genom detta, öka livskvalitén för personen med demenssjukdom. 4 Uppföljning genom egenkontroll 4.1 Verksamhetsuppföljning En verksamhetsuppföljning sker årligen. Den inleds med att ansvarig chef får besvara en enkät. Det finns olika enkäter för olika verksamheter. Enkäterna består av frågor, beroende på verksamhet, och behandlar områden och krav som ska uppfyllas enligt lagar, föreskrifter, politiska mål samt förfrågningsunderlag. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och utsedd utredare besöker samtliga chefer för ett samtal. Utifrån resultatet från den ifyllda webbenkäten. MAS och utsedd utredare träffar även representanter för personalen på respektive enhet och går igenom samma frågor som ställts till chefen. Resultat återkopplas till verksamheten genom en skriftlig rapport där aktuella förbättringsområden tydliggörs. Utifrån de eventuella förbättringsområden som identifieras ska respektive chef lämna in en åtgärdsplan med beskrivning av hur enheten ska arbeta med frågan samt när det ska vara slutfört. Åtgärdsplanen följs upp vid kommande års uppföljning. 4.2 Granskning, mätning och besök Ett antal granskningar och mätningar genomföras årligen: Vissa genomförs på alla enheter, andra på ett antal utvalda enheter. Det kan vara olika anledningar till att en granskning eller mätning genomförs. Granskningar kan göras genom personliga besök eller utskick av frågor och de kan vara föranmälda eller oanmälda. Varje granskning/mätning som genomförs ska vara väl 4

26 underbyggd och motiverad. Den granskande verksamheten ska alltid få en bakgrund till varför granskningen/mätningen genomförs. 4.3 Dokumentationsgranskning MAS ska årligen genomföra en dokumentationsgranskning för att säkerställa en god kvalitet i hälso- och sjukvårdsdokumentationen. 4.4 Brukarundersökning Under 2013 anmälde förvaltningen sitt intresse till Socialstyrelsen om att få resultatet från den nationella brukarundersökningen redovisad per enhet. Denna brukarundersökning ersatte den egna brukarundersökningen som tidigare genomförts. Resultatet från denna undersökning ligger till grund för fortsatt förbättringsarbete i verksamheten. 4.5 Öppna jämförelser Syftet med Öppna jämförelser är att stimulera landsting och kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Där finns möjlighet att jämföra information om kvalitet, resultat och kostnader inom vissa verksamhetsområden. Vård och äldreomsorgsförvaltningen lämnar regelbundet uppgifter till registret. 4.6 Avvikelser, synpunkter och klagomål Enligt gällande riktlinjer ska inkomna rapporter, klagomål och synpunkter sammanställas och analyseras varje kvartal. Analysen och sammanställningen skall ligga till grund för att kunna förebygga fel och brister, utveckla verksamheten och identifiera nya eller ej tillgodosedda behov. Förvaltningen tar del av inkomna ärende till patientnämnden. 4.7 Nationella kvalitetsregister Resultaten från nationella kvalitetsregister återkopplas till verksamheten. 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Under året har riktlinje för delegering samt handlingsplan för smitta reviderats. I samverkan med Palliativa teamet på Alingsås lasarett har så kallade Pall-boxar placerats ut på akutläkemedelsförråden inom kommunen. Pallboxarna innehåller läkemedel som är aktuella vid palliativ vård. Syftet med förändringen är att öka tillgängligheten till rätt läkemedel i det palliativa skedet samt minska kasseringen av personligt förskrivna läkemedel. Dosleveranserna bytte leverantör till Apotekstjänst AB vilket har lett till vissa problem i hanteringen av läkemedel. MAS:arna i Södra Älvsborg arbetar tillsammans med de problem som uppkommer i kommunerna. Pascal, som är ett nationellt digitalt ordinationsverktyg har införts under våren vilket har medfört mer administration för sjuksköterskorna. Utbildning har genomförts för sjuksköterskorna i systemet. Hälso- och sjukvårdsavdelningen har köpt in fler läkemedelsskåp som placeras ut i hemmen hos de som har hemsjukvård. Fler dosetter delas nu av sjuksköterskan i den enskildes hem än tidigare. Förändringen har genomförts som ett led i att öka säkerheten kring läkemedelshanteringen. 5

27 Under året har verksamheten påbörjat arbetet med att ansluta sig till NPÖ (nationell patientöversikt). Med hjälp av NPÖ blir det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av journalinformation som registrerats hos andra vårdgivare. Samordning av vårdinsatser underlättas och en helhetsbild av patienten ger ett bättre beslutsunderlag för diagnos, behandling och uppföljning. Projektet TryggVE (trygghet, vårdsamverkan och effektivitet) är ett samverkansprojekt mellan kommuner, primärvård och sjukhus i Södra Älvsborg. Målet är att skapa trygghet och förbättrad hälsa för äldre med en skör livssituation. Projektet har avslutats under året men arbetssättet ska användas i verksamheten framöver. Förbättringsarbetet i verksamheten fortsätter att utvecklas med hjälp av de kvalitetsregister som finns i verksamheten. Verksamheterna har fortsatt att utveckla teamsamverkan. Det är nu fler arbetslag som har ett strukturerat arbetssätt som på ett tydligt sätt bidrar till ökad patientsäkerhet för den enskilde. Rehabiliteringsenheten har under året arbetet med riskanalyser i samband med fall. Genom utvecklingen av ett strukturerat arbetssätt med teamsamverkan minskas behovet av akuta lösningar för enskilda individer. Rehabiliteringsenheten har även haft fokus på att kontrakturprofylax ska genomföras regelbundet. Genom ett införande av signeringslistor har insatser för kontrakturprofylax ökat. Sjukgymnaster och arbetsterapeuter har genomfört kollegial journalgranskning under hösten. Under året har följande utbildningar genomförts: Utbildning Omfattning Deltagare Studenthandledning 7,5 hp 4 personer LÄR UT 4 heldagar 10 sjuksköterskor Förskrivningsrätt 7,5 hp 2 personer BPSD Diagnoskurser Ett fåtal Ett fåtal Motiverande samtal ½ dag Samtliga sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. 6 Samverkan för att förebygga vårdskador Samverkan mellan kommuner, slutenvård och primärvård Alingsås kommun ingår i en samverkansgrupp (Närvårdssamverkan Södra Älvsborg) tillsammans med övriga kommuner i Södra Älvsborg, Primärvård och sjukhusen (Södra Älvsborgs sjukhus och Alingsås lasarett). Närvårdssamverkan ska förebygga framtida vårdoch omsorgsbehov inom Södra Älvsborg och ta bort trösklar mellan sjukhus, primärvård och kommuner. Avvikelser som uppstår i kontakten mellan olika vårdgivare hanteras av en avvikelsegrupp vars syfte är att identifiera eventuella negativa mönster och/eller systemfel i vårdsamverkan samt utifrån analys av sammanställningen skapa underlag för kvalitetsförbättringsarbete Samverkan för en god och säker vård För att nå resultat i det förebyggande arbetet behöver alla yrkeskategorier delta och tillsammans med den äldre planera den vård och omsorg som ska ges. En samverkansmodell har arbetats fram där grunderna för teamsamverkan är beskriven. 6

28 Införandet av teamsamverkan utifrån kvalitetsregistret Senior alert har fortsatt under året. Det omfattar nu de flesta enheterna Samordnad vårdplanering Vid samordnad vårdplanering överförs det medicinska ansvaret från en vårdgivare till en annan, vanligtvis i samband med utskrivning från sjukhus. Det finns gemensamt upprättade rutiner för samordnad vårdplanering mellan kommunerna och regionen. Rutinerna beskriver bl.a. krav på information till berörda enheter i samband med utskrivning från slutenvården. Som ett led i kvalitetssäkringen skickas avvikelserapport då rutinerna inte följs Läkarmedverkan Regionen har ansvar för läkarinsatserna i de verksamheter som för övrigt ligger inom kommunens ansvarsområde. Avtalen reglerar samarbetsformer och gemensamma mål för samverkan inom den kommunala hälso- och sjukvården. Samverkansavtal mellan Alingsås kommun och regionen finns och en uppföljning av följsamheten till avtalen sker årligen. De reviderades senast under hösten. 7 Riskanalys Vårdgivaren ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Chefen ska därför regelbundet ta del av aktuella avvikelser samt genomförda åtgärder och därefter uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar igen, och bedöm vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. MAS/MAR ska därefter bedöma avvikelsen samt vidtagna åtgärder och avgör om ytterligare utredning behövs. En riskanalys ska genomföras då nya metoder och behandlingar införs, vid förändringar av inriktning på verksamheten, vid förändringar i personalbemanning samt vid andra förändringar som kan påverka kvaliteten för vårdtagaren. I samband med beslut och bedömningar som rör den enskilde vårdtagarens vård- och omsorgsbehov ska en riskanalys genomföras för att förebygga och förhindra skador. Ansvarig chef ansvarar för och initierar genomförandet av riskanalys samt att åtgärda identifierade risker för att förebygga att vårdtagaren kommer till skada. 8 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Avvikelser Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande, risk för missförhållande, vårdskada samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada är skyldig att genast rapportera detta. Skyldigheten att rapportera gäller alla (anställd, uppdragstagare, praktikant eller motsvarande under utbildning eller deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder). Information om anmälningsskyldighet och rapporteringsskyldighet skall ges i samband med att en person påbörjar en anställning, ett uppdrag etc. Informationen bör sedan ges fortlöpande, dock minst en gång per år. Närmaste chef har ansvar för att information ges till de anställda. 9 Klagomål och synpunkter Det är nämndens ansvar att ett klimat råder där klagomål och synpunkter ses som en tillgång i förbättringsarbetet. 7

29 Information om rutinerna för klagomål och synpunkter skall ges till den enskilde och dess anhöriga i samband med upprättande av genomförandeplan eller vid inskrivning i hemsjukvården. Det finns en särskild framtagen folder Hjälp oss att bli bättre! på vilken klagomål och synpunkter kan framföras. Utöver detta kan man framföra sina synpunkter muntlig, via brev, e-post eller via hemsidan. I de fallen som vård och äldreomsorgsförvaltningens personal tar emot muntliga klagomål eller synpunkter skall detta antecknas och skickas till förvaltningens registrator. Den chef som utreder klagomålet eller synpunkten ansvarar för att utredningen sker skyndsamt. Målet är att handläggningstiden inte får överskrida 14 dagar. Den som ansvarar för utredning ser till att nödvändiga åtgärder vidtas samt att återkoppling sker till den klagande. Utredningen skall dokumenteras och utmynna i ett förslag till åtgärd. Beslutet skall säga något om vilka åtgärder som synpunkten eller klagomålet föranleder. Varje medarbetare ansvarar för att ta hand om synpunkter och klagomål enligt fastställd rutin för hantering av klagomål och synpunkter. Arbetsledaren skall även ansvara för att en genomgång av klagomålsrutinen görs med all nyanställd personal som en del i introduktionen. Det är också viktigt att all personal vid minst ett tillfälle per år, vid en arbetsplatsträff eller särskild informationsträff, tar del av nämndens riktlinjer och rutiner kring klagomåls och synpunktshantering. 10 Sammanställning och analys av klagomål och synpunkter Varje kvartal genomförs en sammanställning och analys av inkomna klagomål och synpunkter. Denna delges till vård och äldreomsorgsnämnden, förvaltningschefen och ledningsgruppen. Analysen och sammanställningen skall ligga till grund för att kunna förebygga fel och brister, utveckla verksamheten och identifiera nya eller ej tillgodosedda behov. Arbetsledarna inom vård och äldreomsorgsförvaltningen presenterar den kvartalsvisa sammanställningen för respektive personalgrupp. 11 Samverkan med patienter och närstående Genom att följa SFS 2010:659 3 kap. 4 sker samverkan med vårdtagaren och dess närstående sker vid upprättande av vårdplan/ genomförandeplan och omsorgsplan. Vårdtagaren och i förekommande fall närstående tillfrågas om deltagande. Vid problem sammankallas berörda för diskussion och lösning av problem. Vid deltagande i nationella studier tillfrågas vårdtagaren eller i förekommande fall närstående om samtycke. Vid utredning av vårdskada ansvarar patientansvarig sjuksköterska för att informera vårdtagaren om detta. I samband med inskrivning i Hälso- och sjukvårdsorganisationen ges alltid information om vart man vänder sig för att framföra klagomål och synpunkter samt att man kan kontakta Patientnämnden eller Socialstyrelsen för att framföra ett klagomål. Verksamheten ska ha ett öppet förhållningssätt gentemot kommunens medborgare genom att ha lättillgänglig information via telefon, besök och kommunens hemsida. Detta förhållningssätt gäller även vid information till brukarorganisationer, pensionärsorganisationer, etc. 8

30 12 Resultat 12.1 Avvikelser Det är viktigt att sammanställa och analyser inkomna avvikelser. Nämnden ska säkerställa att det finns riktlinjer och rutiner för bedömning av risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. Nämnden får två gånger per år en sammanställning av samtliga inkomna avvikelser. Avdelningschefen som har ett övergripande ansvar för verksamheten inom sitt område ska regelbundet ta del av aktuella avvikelser. MAS/MAR bedömer avvikelsen samt vidtagna åtgärder och avgör om ytterligare utredning behövs. Medicinskt ansvarig sjuksköterska är ansvarig för att bedöma om en HSL-avvikelse är så pass allvarlig att den skall anmälas till Socialstyrelsen enligt lex Maria. Under året har en ny modul för avvikelsehantering i verksamhetssystemet Magna Cura införskaffats. Det går inte att få statistik på helårsbasis i år på grund av denna förändring. All personal har under året fått utbildning och möjlighet att registrera avvikelser direkt i systemet. Alla chefer har också utbildats i hur de ska hantera avvikelserna så att en utredning görs där händelsen har inträffat. Totalt har det inkommet 3183 avvikelser under året. Detta är en ökning med ca 800 avvikelser i jämförelser med föregående år. Hur avvikelserna fördelas framgår av diagrammet nedan Läkemedel Avvikelser i läkemedelshanteringen har rapporterats gällande vårdtagare i såväl särskilt som ordinärt boende. Avvikelserapporteringen gällande läkemedel omfattar samtliga vårdtagare som vård- och äldreomsorgsförvaltningen har hälso- och sjukvårdsansvaret för. Det innebär såväl vårdtagare inom socialförvaltningen som de vårdtagare som får insatser från privata utförare. Ingen vårdtagare har skadats av de inträffade felen i läkemedelshanteringen. Diagrammet nedan visar att antalet avvikelser i samband med läkemedelshanteringen har ökat väsentligt under

31 Av diagrammen nedan går det att se vilka områden som har ett stort antal avvikelser i förhållande till antalet vårdtagare Fallskador och falltillbud Alla falltillbud har rapporterats inom äldreboende sedan många år. Under slutet av 2011 började några enheter att rapportera fall även inom kvarboende (hemtjänsten). Detta är en av förklaringarna till att antalet rapporterade fall har ökat i statistiken. Flera personer faller upprepade gånger och registreras varje gång. Vanligast förekommande är att personen faller i egen aktivitet i sin bostad då det inte är någon personal närvarande. 10

32 11

33 Av diagrammen nedan går det att se vilka områden som har ett stort antal avvikelser i förhållande till antalet vårdtagare Resultat från Senior alert Tabellen nedan visar antalet registreringar i Senior alert under Det är en hög täckningsgrad inom särskilt boende (SÄBO). Inom ordinärt boende har arbetet förbättrats under året men det återstår en hel del om alla som har hemsjukvård ska omfattas av bedömningar inom Senior alert. Bedömningar i Senior alert 2013 SÄBO Ordinärt boende Registrerade riskbedömningar Riskbedömningar där risk för fall konstaterats Riskbedömningar med risk för fall, som har planerad förebyggande åtgärd Riskbedömningar där risk för trycksår konstaterats Riskbedömningar med risk för trycksår, som har planerad förebyggande åtgärd Riskbedömningar där risk för undernäring konstaterats Riskbedömningar med risk för undernäring, som har planerad förebyggande åtgärd Riskbedömningar där risk för ohälsa i munnen konstaterats Riskbedömningar med risk för ohälsa i munnen, som har planerad förebyggande åtgärd

34 12.3 Resultat från Svenska Palliativregistret Analysen visar att det skett förbättringar inom området munhälsa, uppfylld önskan om dödsplats samt utförd validerad smärtskattning i jämförelse med fjolåret. Förbättringar behöver göras inom områdena utförd validerad smärtskattning läkarinformation till patienten, uppfylld önskan om dödsplats samt andel med dokumenterad munhälsobedömning. Totalt är ca 80% av alla dödsfall i Alingsås registrerade vilket innebär att vi uppnått målvärdet som är 70% Läkemedelshantering Verksamheten har under året arbetet för att säkra läkemedelsprocessen. De senaste åren har antalet dosetter ökat och diagrammet nedan visar att det fortfarande förekommer ett stort antal dosetter i verksamheten. 13

35 12.5 Skydds och begränsningsåtgärder Under 2013 har det pågått arbete i verksamheten för att implementera de riktlinjer som nämnden antog i november 2012 gällande skydds och begränsningsåtgärder. Hälso- och sjukvårdspersonalen har fått utbildning i hur riktlinjen ska tolkas och de ska vara delaktiga i utredningen kring en ev. skydds och begränsningsåtgärd. Diagrammet visar på att antalet skydds och begränsningsåtgärder har minskat i verksamheten sedan de nya riktlinjerna har införts. 13 Övergripande mål och strategier för kommande år 13.1 Avvikelsehantering Vid genomgång av de nya rutinerna som gäller för avvikelsehanteringen visar det sig tydligt att rutinen inte har implementerats i alla led. Verksamhetens totala antal avvikelser har ökat men hanteringen och återkoppling till ansvarig sjuksköterska och enhetschef har inte alltid fungerat. Det är främst fallavvikelserna som faller mellan stolarna. Det kingosan delvis förklaras med en osäkerhet på sitt ansvar inom detta område som enhetschef. Verksamheten behöver förbättra sig inom detta område för att vårdpersonalen ska uppleva det meningsfullt att rapportera avvikelser. 14

36 13.2 Läkemedelshantering Antalet avvikelser kring läkemedelshanteringen har ökat väsentligen under året. Verksamheten behöver ta ett krafttag kring denna process och kartlägga vilka fel som är vanligast förekommande. Det fanns en förhoppning om att antalet avvikelser skulle minska när vårdtagarna fick medicinskåp i hemmet. Medicinskåpen har inte lett till ett minskat antal avvikelser Läkemedelsgenomgångar Alingsås ligger högt i de nationella mätningarna vid jämförelse av antalet förskrivna läkemedel till äldre. I kommunens avtal med vårdcentralerna är läkemedelsgenomgångar ett prioriterat område för att sänka denna siffra Senior Alert Arbetet med Senior alert kommer fortsatt att vara prioriterat under kommande år. Att riskbedöma alla vårdtagare i Senior Alert. I detta arbete ingår det att arbeta för fungerande teamsamverkan inom all verksamhet Palliativa registret Förbättringsarbetet inom det palliativa området kommer att fortsätta under året som kommer inom de område där vi har låg täckning Vård och omsorg om personer med demenssjukdom Förvaltningen har tillsatt en projektledare som ska fortsätta utvecklingen av registret BPSD (Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid demens). 14 Sammanfattande bedömning Vår sammanfattande bedömning är att den kommunala hälso- och sjukvården är av god kvalitet utifrån de granskningar och uppföljningar som genomförts. Emellertid finns det områden som behöver utvecklas för att nå upp till intentionerna i de lagar, föreskrifter, nationella och lokala riktlinjer som finns. De områden som ur ett patientsäkerhetsperspektiv är extra viktiga att fokusera på under 2014 är enligt vår bedömning: Att en fördjupad samverkan med regionen sker inom gemensamma områden där läkarmedverkan och läkemedelsgenomgångar är prioriterade områden Att följsamheten till riktlinje för läkemedelshantering ökar. Att följsamhet till riktlinje för avvikelsehantering ökar. Att fortsätta implementeringen av kvalitetsregister som ett underlag för förbättringsarbete inom palliativ vård, demensvård och förebyggande insatser Att utveckla den interna samverkan ytterligare då detta är en förutsättning för en god vård och omsorg 15

37

38 Ärende 5 Revidering av delegationsförteckning

39 Datum: Handläggare: Pernilla Melin Direktnr: Beteckning: Revidering av delegationsförteckning Ärendebeskrivning En delegationsförteckning bör fortlöpande hållas aktuellt och stämma överens med förvaltningens organisation samt de frågor som nämnden ansvarar för. Beredning Mot bakgrund av detta har en ny översyn av delegationsförteckningen genomförts. Detta har medfört att förvaltningen föreslår att delegationsförteckningen revideras på en rad punkter vilka redovisas i förslaget till ny delegationsförteckning. I översynen föreslår förvaltningen följande förändringar: Förvaltningschefen vill i egenskap av verksamhetschef över hälso- och sjukvården vidaredelegera detta ansvar till avdelningschefen för hälso- och sjukvårdsavdelningen. Ett förtydligande avseende vem som beslutar enligt nämndens Riktlinjer för bistånd införs. En särskild post angående detta förs in i delegationsförteckningen som hänvisar till bilagan Riktlinjer för bistånd. Det är biståndshandläggarna och arbetsutskottet som fattar beslut enligt Riktlinjer för bistånd. Idag står det i delegationsförteckningen att uppföljning av delegationsbeslut görs i samband med de kontinuerliga resultatuppföljningarna i vård- och äldreomsorgsnämnden.förvaltningschefen väljer ut ett antal delegationsbeslut rörande individärenden som närmare granskas av arbetsutskottet vid minst fyra tillfällen per år. Denna text lyfts ur delegationsförteckningen och genomförs praktiskt som en del i verksamhetsuppföljningen som genomförs varje år. Nämndens skall till Inspektionen för vård och omsorg anmäla om person med legitimation för yrke inom hälso- och sjukvården utgör fara för patientsäkerheten. Alingsås kommun, Vård och äldreomsorgsförvaltningen Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 våning 2 Telefon: , Fax: vard.aldreomsorg@alingsas.se, 1 (2)

40 Förslag till beslut Revidering av delegationsförteckning för vård- och äldreomsorsnämnden godkänns. Vård- och äldreomsorgsförvaltningen Catharina Johansson Förvaltningschef Alingsås kommun, Vård och äldreomsorgsförvaltningen Postadress: Alingsås Besöksadress: Kungsgatan 9 våning 2 Telefon: , Fax: vard.aldreomsorg@alingsas.se, 2 (2)

41 Delegationsförteckning Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård- och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: 25 maj Diarienummer: Dokumentansvarig: Pernilla Melin Senast reviderat den: Xxxx x

42 Allmänt Enligt kommunallagen (SFS 1991:900 6 kap 33) får en nämnd ge i uppdrag till en grupp av ledamöter/ersättare, utskott och tjänstemän att besluta på nämndens vägnar i vissa ärenden. Beslut som fattas med stöd av delegation är juridiskt sett ett nämndsbeslut, dvs. de kan inte ändras av nämnden. Det betyder även att delegatens beslut kan överklagas på samma sätt som nämndens beslut. Delegaten får, om ärendets beskaffenhet påkallar det, överlämna ärendet till nämnden för avgörande. Ett beslut om delegering kan alltid återkallas av nämnden. För att ett beslut ska bli juridiskt bindande och vinna laga kraft krävs det att de anmäls till nämnden och redovisas i nämndens protokoll. Så kallad blandad delegation (till förtroendevald och tjänsteman i kombination) är inte tillåten. Vissa ärenden får inte delegeras, dessa anges i kommunallagen 6 kap 34: 1. Ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. 2. Framställningar eller yttranden till kommunfullmäktige liksom yttrande med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktig har överklagats. 3. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 4. Vissa ärende som anges i särskilda föreskrifter. Delegering av beslutsrätten har två syften: 1. Avlasta nämnden rutinärenden, för att skapa utrymme för mer omfattande behandling av betydelsefulla och principiella ärenden. 2. Möjliggöra en effektivare verksamhet genom att beslutsvägarna blir kortare och handläggningen snabbare. Ersättare för delegat Vid förhinder för den tjänsteman som fått delegation, om ersättare inte förordnats, inträder ersättare enligt fastställd attestantförteckning. I sista hand återgår beslutanderätten till den som givit delegationen. Ersättare för delegat bör inte besluta i viktiga ärenden om beslutet, utan större nackdel, kan vänta till dess delegaten återkommer. Jäv Delegerad beslutanderätt får inte utövas i ärenden, som berör beslutsfattarens egna personliga förhållanden eller där eljest jäv enligt förvaltningslagen föreligger. Det är i första hand den jävige själv som skall tillkännage att jäv föreligger. I sådana fall återgår beslutanderätten till den som gett delegationen.