En hållbart växande kommun med engagerade invånare. Här tar vi oss an framtidens utmaningar tillsammans!

Transkript

1 212

2 213

3 Kommunfullmäktige Avser budgetår 2011 KF PRESIDIUMS FÖRSLAG Antaget av KF 2009-xx-xx Vision: Munkedal - mer av livet! En hållbart växande kommun med engagerade invånare. Här tar vi oss an framtidens utmaningar tillsammans! 214 Fokusområde Ekonomi Kund/brukare Arbetssätt Medarbetare Hållbart samhälle Mål 1. God ekonomisk hushållning 1. Fler nöjda kunder och 1. Effektivt resursutnyttjande 1. Kompetenta, nöjda och stolta 1. Nuvarande och tillkommande brukare medarbetare generationer tillförsäkras 2. Ett gott värdskap 2. Helhetssyn och samverkan en god livsmiljö och livskvalitet Strategi 1a. Planera för en god ekonomisk uppföljning enligt ekonomistyrningsprinciperna 1b I alla beslut tydliggöra vilka ekonomiska konsekvenser beslutet får 1a. De förtroendevalda ska tillsammans med förvaltningen genomföra förbättringsåtgärder för att öka kundnöjdheten 1b. Skapa förutsättning för en positiv befolkningsutveckling 1. Analysera och utveckla processer och strukturer för effektivare verksamheter 2. Ta fram nya och utveckla befintliga samverkansområden externt och internt. 1a.Ökad möjlighet till kompetensutveckling inom sin yrkesroll eller andra arbetsuppgifter inom kommunen 1a. Skapa förutsättningar för en trygg, stimulerande och tillgänglig miljö. 1b. Förebyggande hälsoarbete 1b. Arbeta för att stärka föräldrarollen samt barn och ungdomar 1c. Analysera förutsättningar för effektivare verksamhet 1 c. Utveckla dialogen mot allmänheten för politiker och tjäänstemän utifrån ett gott värdskap i fokus 1c. Chefer och medarbetare ska vara aktiva ambassadörer och framföra en positiv helhetsbild av kommunen 1 c. Stödja ideella organisationer och föreningar i dess arbete för att få fler medborgare delaktiga/aktiva. 1d. I största möjliga omfattning köpa in det ur miljösynpunkt bästa alternativet av varor o tjänster Mått 1.1 Resultat 1% 1.1 Bättre resultat än snittet på enkätundersökningarna Nöjd- Medborgarindex (NMI), Nöjd- Region-Index (NRI) samt Inflytandeindex (NII) än Nettokostnadsandel högst 99% 1.3 Nettoinvesteringandel högst 7% 1.2 Antalet invånare ska uppgå till Bättre strukturkostnadsindex än Personalomsättningen 1.1 Bättre friskhälsotal än Fler innevånare som upplever trygghet (SCB) 1.2 Jämförelser med liknande 1.2 Ålderstrukturen i PEK 1.2 Barnens välbefinnande inom kommuner barnomsorg och skola 2. Utvärdering av 1.3 Antalet deltagare i 1.3 Antal barn som ingår i hushåll genomförda externa/interna utbildningar med försörjningsstöd. samverkansprojekt 1.4 Skattefinansiering av 1.4 Andelen heltider skall öka ersättningsinvesteringar 100% 1.5 Soliditet 30% 1.5 Resultatet av 1.4 Antalet ideella organisationer medarbetarundersökningen ska och föreningars som är delaktiga i vara lika gott eller bättre än folhälsoarbetet föregående år 1.6 Pensionsavsättning 5 Mkr 1.5 Uppföljning av målen i energiplanen

4 215

5 TJÄNSTESKRIVELSE 216 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Dnr 09/190 Kustzonsplanering och landsbygdsutveckling i norra Bohuslän strukturplan Tillväxt norra Bohuslän har arbetat fram en strukturplan gällande kustzonsplanering och landsbygdsutveckling. Arbetet har letts av kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande i berörda kommuner, även kommuncheferna har deltagit i processen. Strukturplanen är ett inriktningsdokument som beskriver norra Bohus-läns attraktivitet och kvaliteter. Dessutom står att kommunerna ska samverka för att bland annat möta aktuella problem och gemensamt planera för en positiv långsiktig utveckling samt utveckla en gemensam struktur för användning av mark och vatten. Denna strukturbild är uppdelad i olika så kallade delstrukturer och inom varje del-struktur har kommunerna kommit överens om viktiga utgångspunkter för formulering av gemensamma planeringsbeslut. Målen med projektet kustzonsplanering och landsbygdsutveckling är: utveckla en strukturbild med gemensamma spelregler, policies, riktlinjer koppla ihop ekonomisk tillväxt och fysisk planering skapa former för samverkan mellan kommunerna i projekt på lång sikt utveckla gemensamma kunskaper utveckla former för dialog mellan aktörer i samhället Förslag till beslut, Kommunfullmäktige Munkedals kommun godkänner strukturplanen som vägledande för den fysiska planeringen i kommunerna i norra Bohuslän (Lysekil, Sotenäs, Munkedal, Strömstad och Tanum). Kommunerna ansvarar, både gemensamt och enskilt, för att dokumentets innehåll sprids till berörda förvaltningar, nämnder samt andra berörda myndigheter, organisationer och övriga aktörer. Munkedals kommun ska, så långt som möjligt, arbeta och verka för att en gemensam insikt om det regionala/kommunövergripande samarbetets betydelse råder samt att ett gemensamt förhållningssätt till övergripande strukturbildande frågor och samsyn om arbetssätt och verktyg råder. Munkedals kommun har som avsikt att följa överenskommelsen i sitt arbete med lokal utveckling och fysisk planering. En kontinuerlig uppföljning sker årligen och utvärdering av innehåll och resultat sker varje mandatperiod enskilt i kommunerna samt gemensamt i norra Bohuslän MUNKEDAL Telefon växel Fax munkedal.kommun@munkedal.se Bankgiro Postgiro Organisationsnummer

6 2 217 Strukturplanen/överenskommelsen ska gälla från och med Lars-Erik Knutsson Kommunchef Ronny Larsson Fysisk planerare

7 218 Till Kommunfullmäktigeförsamlingarna i Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstads Tanums kommuner Förslag till strukturplan/överenskommelse avseende användning av mark och vatten kopplat till Kustzonsplanering och landsbygdsutveckling i norra Bohuslän Det finns ett stort behov av en bättre överblick över kommungränserna. Många av dagens aktuella utvecklingsfrågor utgår från attraktionskraft och konkurrenskraft för ett område som är större än den egna kommunen. Utvecklingstakten i norra Bohuslän är hög främst inom besöksnäringen och det förändrade boendet, vilket innebär ett högt förändrings- och exploateringstryck som skapar stora anspråk på både mark- och vattenresurser. I den gränszon som uppstår i mötet mellan hav och land längs kuststräckan i norra Bohuslän är många konkurrerande intressen koncentrerade och konflikterna mellan olika intressen är komplexa och tydliga. Det förändrade boendet, maritima näringar, energiproduktion och besöksnäringen är kustzonens nya utvecklingsmotorer, vilket innebär både möjligheter och problem. Styrgruppen för Tillväxt norra Bohuslän (ordförande och vice ordförande i kommunstyrelserna i Lysekil, Munkedal, Sotenäs,Strömstad och Tanums kommuner) har inom projektet Kustzonsplanering och Landsbygdsutveckling (se bilaga) utvecklat en gemensam struktur för användning av mark och vatten -en strukturbild. Föreliggande förslag är en överenskommelse och en riktlinje för kommunerna att verka och arbeta efter samt ha som underlag vid beslutsfattande avseende fysisk planering, lokal tillväxt och utveckling. Strukturplanen fokuseras på det gemensamma ansvaret för att kunna utveckla och säkerställa en hållbar tillväxt och utveckling utan att äventyra norra Bohusläns magiska värden som är det kapital som flera näringar och då främst besöksnäringen bygger på. Delar i strukturbilden anger områden med olika karaktär och behov utgående från sina förutsättningar. Inom varje delstruktur finns värden och kvalitéer som skall bevaras men också utvecklas. Inom varje delstruktur finns intressen och behov som är viktiga för kommunernas utveckling och tillväxt. Inom varje delstruktur samt avseende mellankommunal samverkan har kommunerna kommit överens om viktiga utgångspunkter för formulering av gemensamma planeringsbeslut. Denna överenskommelse skall utgöra en riktlinje för kommunernas planarbete

8 Styrgruppen föreslår kommunstyrelsen i respektive kommun att föreslå kommunfullmäktige 219 Att godkänna strukturplanen som vägledande för den fysiska planeringen. i kommunerna i norra Bohuslän (Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum) Att kommunerna gemensamt och enskilt ansvarar för att dokumentets innehåll sprids till berörda förvaltningar, nämnder samt andra berörda myndigheter, organisationer och övriga aktörer. Att arbeta och verka för att så långt som möjligt en gemensam insikt råder om det regionala/kommunövergripande samarbetets betydelse, samt ett gemensamt förhållningssätt till övergripande strukturbildande frågor och samsyn om arbetssätt och verktyg.. Att respektive kommun har som avsikt att följa överenskommelsen i sitt arbete med lokal utveckling och fysisk planering Att en kontinuerlig uppföljning sker årligen och utvärdering av innehåll och resultat sker varje mandatperiod enskilt i kommunerna samt gemensamt i norra Bohuslän Att strukturplanen/överenskommelsen skall gälla från och med

9 220 Kustzon & Landsbygdsutveckling Kustzonsplanering och landsbygdsutveckling i Norra Bohuslän Strukturplan Vår attraktivitet Norra Bohuslän är ett attraktivt område för besökande och delårsboende. De värden och kvalitéer som skapar denna attraktivitet både för helårsboende som besökare är bl a Naturen och landskapsbilden; Ren luft och rent vatten, hav, sol, stora orörda områden, fjäll möter hav God tillgänglighet till natur och hav Kulturhistoriska värden; Från bronsålderslämningar/ hällristningar till fiske- och badkultur Levande kustsamhällen; Byggnadskultur, fiskekultur, småskalighet, närhet, trygghet, sammanhang, aktivt näringsliv Vissa värden hotas av ett högt exploateringstryck och konsumtion av mark och vatten i kustzonen. Samtidigt upplevs det som ett problem i kommunernas inlandsområden, att man har liten byggnation och utveckling i inlandsområden samt litet befolkningsunderlag. Vi arbetar för Kommunerna i norra Bohuslän samverkar för att möta de aktuella problemen och gemensamt planera för en positiv långsiktig utveckling. Vi arbetar för: Hållbar ekonomisk utveckling genom befolkningstillväxt och större lokal arbetsmarknad Att stärka och utveckla de kvalitéer som ger oss attraktivitet för boende och besökare Hållbar resursanvändning med nationella miljö- och kvalitetsmål i fokus. Attraktiv infrastruktur och kollektivtrafik Att genom samverkan bli starka, tydliga och effektiva i vår gemensamma utveckling Att gå från kortsiktig följsamhet till långsiktig styrning i kommunernas planarbete. Våra kvalitéer som skall stärkas och utvecklas är: Naturen och landskapsbilden; fjäll möter hav God tillgänglighet till natur och hav Kulturhistoriska värden från forntid till nutid Levande samhällen; Byggnadskultur, landsbygdens kultur och näringsliv småskalighet, trygghet, aktivt näringsliv, rikt kulturliv, bra social service C:\Markus dokument spara här på c\1 KS \Strukturplan\Strukturplanöverenskommelse ICZM och LBU doc

10 221 Kustzon & Landsbygdsutveckling Strukturbilden Vi utvecklar en gemensam struktur för användning av mark och vatten, en strukturbild. Delar i strukturbilden anger områden med olika karaktär och behov utgående från sina förutsättningar. Inom varje delstruktur finns värden och kvalitéer som skall bevaras men också utvecklas. Inom varje delstruktur finns intressen och behov som är viktiga för kommunernas utveckling och tillväxt. Riktlinjer och program utgör de gemensamma beslut som skall styra hur mark- och vatten skall användas för att nå balans mellan bevarande och förändring, Strukturbilden består av: Öppet hav; Från territorialgränsen till baslinjen; naturbruk, natur/kultur, sjöfart, ledningar, totalförsvaret Skärgård; Mellan fastland till baslinjen naturbruk, besöksnäring, övriga näringar, boende, natur/kultur Kustnära område Från E6 fram till strandkanten Lokala centra, kustnära bebyggelse, besöksnäring, naturbruk, övr näringar, natur/kultur Inland; öster om E6 och strax väster om E6:an Naturbruk, besöksnäring, övr näringar, boende, natur/kultur Infrastruktur; väg, järnväg, sjötransport, GC-väg, parkering Närcentra/ regioncentra syd: Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg och Göteborg/norr: Halden, Fredrikstad, Sarpsborg och Oslo. Ligger utanför strukturbilden. Överenskommelser Inom varje delstruktur samt avseende mellankommunal samverkan har kommunerna kommit överens om viktiga utgångspunkter för formulering av gemensamma planeringsbeslut. Öppet Hav Vi är överens om: att öppet hav utgör gränsöverskridande vatten vilket innebär nationella och globala hänsyn. att resursanvändning skall ske med miljömålen i fokus. Fiske, sjöfart och energiproduktion är viktiga prioriteringar för våra kommuner. att risker i samband med sjöfart skall uppmärksammas Skärgården Vi är överens om att: att skärgården utgör basen för våra unika natur- och kulturvärden även i ett nationellt perspektiv. att en levande skärgård utgör en av de viktigaste förutsättningarna för vår attraktionskraft att allmänheten skall ha tillträde till strandzonen att naturbruk skall ske med hänsyn till de stora natur- och kulturvärden som skärgården utgör C:\Markus dokument spara här på c\1 KS \Strukturplan\Strukturplanöverenskommelse ICZM och LBU doc

11 222 Kustzon & Landsbygdsutveckling att risker i samband med sjöfart skall uppmärksammas Kustnära områden Vi är överens om: att vattenkontakten utgör en av de viktigaste förutsättningarna för besöksnäringen, havsanknutna yrkesverksamheter inkl sjöfart och ett attraktivt boende och därför skall allmänhetens tillträde till strandzonen säkerställas att vi skall stärka de lokala centra som utgör viktiga noder för samhällsservice att inte belasta kustnära områden med nya verksamheter och anläggningar som med fördel kan lokaliseras i inlandet att tydliggöra, sprida kunskap om och bevara och utveckla de natur och kulturvärden som de kustnära områdena hyser att kustnära området rymmer naturresurser som skall utvecklas för naturbruk Infrastruktur Vi är överens om att: skapa infrastruktur som är långsiktigt hållbar där IT, flexibla arbetssätt och attraktiv kollektivtrafik utgör en viktig del utveckla hållbara lokala transporter verka för mellankommunala gång- och cykelstråk lokalisera ny bebyggelse som stöder ny och befintlig kollektivtrafik utveckla möjligheterna för sjöfart och båtliv samordna energiproduktion och -distribution Inland Vi är överens om: att utveckla boendemiljöer, verksamhetsmiljöer och besöksnäringen i inlandet att inlandet rymmer höga natur- och kulturvärden som ska värnas och utvecklas för friluftsliv och besöksnäring. Värna basnäringarna jord och skog för en levande landsbygd och viktiga miljövärden att inlandet rymmer stora opåverkade områden, med värden som ska skyddas att inlandet rymmer naturresurser som skall utvecklas för naturbruk Regionala servicecentra Vi är överens om: Att med regionala servicecentra menar vi Göteborg och Oslo, Trestad samt Halden, Fredrikstad och Sarpsborg Att dessa centra skapar bättre förutsättning för service, kompetens och arbetstillfällen som vi inte kan erbjuda själva Att dessa centra skapar möjlighet för en befolkningstillväxt hos oss Att dessa centra erbjuder service, attraktiv kultur och arbetsplatsmiljöer för oss Att tillgång till dessa centra kräver attraktiv infrastruktur och kollektivtrafik Samverkan Vi är överens om: att vi genom samverkan inom och mellan våra kommuner kan utveckla effektivare och starkare organisationer Att samverkan skapar ekonomiskt underlag. Vi ska utveckla långsiktiga samverkansformer för det dagliga arbetet C:\Markus dokument spara här på c\1 KS \Strukturplan\Strukturplanöverenskommelse ICZM och LBU doc

12 223 Kustzon & Landsbygdsutveckling Projektmål Enligt projektbeskrivning och ansökningar utgör följande projektets mål: Utveckla en strukturbild med gemensamma spelregler, policies, riktlinjer Koppla ihop ekonomisk tillväxt och fysisk planering Skapa former för samverkan mellan kommunerna i projektet och på lång sikt Utveckla gemensamma kunskaper Utveckla former för dialog mellan aktörer i samhället. C:\Markus dokument spara här på c\1 KS \Strukturplan\Strukturplanöverenskommelse ICZM och LBU doc

13 224

14 225

15 226

16 227

17 LOV-projeket TJÄNSTESKRIVELSE Norra Bohuslän Dnr ON Omsorgsnämnden Munkedals kommun FÖRSLAG TILL INFÖRANDE AV VALFRIHETSSYSTEM ENLIGT LOV I MUNKEDALS KOMMUN Bakgrund Den 20 november 2008 beslutade Riksdagen att från och med januari 2009 införa Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Den nya lagen ger möjlighet för kommuner och landsting att stimulera brukarnas fria val av utförare av främst vård- och omsorgstjänster för äldre och för personer med funktionsnedsättningar. LOV utgör ett alternativ till konkurrensutsättning med stöd av lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Den nya lagen är dispositiv, dvs. frivillig att tillämpa för kommunerna. Innebörden i lagen är att kommunen (eller landstinget) skall kunna överlåta valet av utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster till brukaren eller patienten. Den kan tillämpas inom bland annat omsorgs- och stödverksamhet för äldre och för personer med funktionsnedsättning samt på hälso- och sjukvårdstjänster. Varför LOV? I lagens förarbeten beskrivs de politiska syftena med lagen på följande sätt: Stärka individers rätt till självbestämmande Använda konkurrens för att öka kvalitet och effektivitet Möjliggöra nytänkande och mångfald Skapa bättre möjligheter för kvinnors företagande Erbjuda ökande möjligheter för små leverantörer Utveckla bättre villkor för arbetstagarna Bidra till att göra vård- och omsorgsarbete mer attraktivt Statliga stimulansmedel Socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag att fördela 280 mkr i statliga stimulansmedel till kommunerna för att förbereda ett eventuellt valfrihetssystem eller utveckla ett system man redan har. Närmare 200 kommuner har erhållit statliga stimulansmedel. I norra Bohuslän har

18 kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Tanum samordnat sina bidragsansökningar i syfte att samverka i utredningsarbete och eventuellt genomförande av ett valfrihetssystem i området. Ingen kommun i vårt område tillämpar idag någon form av kundvalssystem i omsorgen om äldre eller personer med funktionsnedsättningar. Detta beslutsunderlag har ställs till omsorgsnämnden som i Munkedal ansvarar för redovisning av det statliga stimulansbidraget Beviljade stimulansmedel Socialstyrelsens har enligt kommunernas ansökningar beviljat statliga stimulansmedel enligt följande: Lysekil: 2 mkr Munkedal: 2 mkr Sotenäs: 1,92 Mkr Tanum: 2 mkr Kommunerna i Norra Bohuslän har i likhet med många andra kommuner beviljats medel för att utreda ett införande av LOV i hemtjänst (hemvård). Munkedal har också i sin ansökan angett avsikten att utreda valfrihet inom ledsagning, dagverksamhet och särskilt boende. Till bidragsbesluten har kopplats villkor som kommunen förbundit sig att uppfylla för att få bidraget. Kommuner som fått medel för själva genomförandet av valfrihetssystem kan tvingas att återbetala dessa medel om de beslutar att inte införa valfrihetssystem. Utbetalda medel skall användas för sökta och beviljade ändamål, dock längst fram till Vad innebär LOV? En kommun som vill tillämpa lagen måste annonsera löpande på en nationell webbplats för valfrihetssystem, som administreras av Kammarkollegiet. Såväl privata som ideella organisationer kan ansöka om att bli godkända som leverantörer av stöd-, vård- och omsorgstjänster. Genom avtal med varje leverantör reglerar kommunen förutsättningarna för valfrihetssystemet. Alla leverantörer som ansökt om att få vara med i systemet godkänns om de uppfyller de fastställda kraven. Ingen priskonkurrens tillåts råda mellan leverantörerna. Istället ges den enskilde brukaren möjlighet att välja den leverantör som uppfattas tillhandahålla den bästa kvaliteten. Lagen stimulerar valmöjligheter för den enskilde och kvalitetskonkurrens i stället för priskonkurrens mellan utförarna. Kommunens biståndshandläggare skall vid prövning, i exempelvis ett hemtjänstärende, informera brukarna om lagens möjligheter och om tillgängliga leverantörer. Lagen kräver också att kommunen tillhandahåller ett icke-valsalternativ för brukare som avstår från att välja. En organiserad samverkan i norra Bohuslän Komplexiteten i arbetet med att genomföra ett valfrihetssystem inom vård och omsorg i norra Bohuslän skall inte underskattas. I april 2009 påbörjade de fyra kommunerna ett gemensamt utredningsarbete som nu ligger till underlag för politiska beslut i varje kommun om att tillämpa eller inte tillämpa den nya lagen för sina invånare.

19 Alternativa driftformer och kundvalssystem inom vård och omsorg är ovanliga företeelser i norra Bohuslän. Det enda undantaget utgörs av personlig assistans enligt LASS som ger den enskilde brukaren möjlighet att själv välja assistansgivare. Varken politiker, brukare, chefer, vårdpersonal eller fackliga företrädare i vårt område har i någon större utsträckning behövt förhålla sig till förekomsten av alternativa driftformer För projektgruppen har uppdraget inneburit ett antal utmaningar: att etablera ett nära samarbete över kommungränserna och att levandegöra ett alternativt sätt att driva social omsorg än i kommunal egenregi, utan att genomföra en offentlig upphandling enligt LOU. Utredningsorganisation En gemensam projektledare arbetar för de fyra kommunerna under tiden april 2009 utgången av juni Munkedals kommun är huvudman för projektet. Styrgruppen består av förvaltningscheferna för socialtjänst och omsorg i berörda kommuner med projektledaren som sammankallande. I varje kommun finns en ansvarig kontaktperson som ansvarar gentemot Socialstyrelsen för redovisning av de statliga stimulansmedlen. Därtill kommer lokala resurspersoner som tillför särskilt kompetens till det gemensamma uppdraget (ekonomi, IT-stöd, vårdutveckling och utredningskompetens.) Dessa utgör en gemensam arbetsgrupp tillsammans med projektledaren. Information och kommunikation Under våren 2009 har projektets huvudsakliga uppgift varit att samla fakta om gemensamma förutsättningar för ett valfrihetssystem i området och att informera om den nya lagen. Omfattande informationsinsatser sker fortlöpande i alla kommuner under Målgrupperna är främst nämndpolitiker, brukarföreträdare, chefer och handläggare inom vård och omsorg. Före sommaren hölls en gemensam heldagskonferens på Vann om LOV för politiker, chefer och fackliga företrädare från norra Bohuslän som samlade 120 deltagare. En studieresa kring LOV för ett tjugotal nämndpolitiker och kommunala chefer arrangerades i augusti. Allmänheten når information via en gemensam webbportal om LOV- projektet som administreras av Sotenäs kommun, med länkar från de övriga kommunernas hemsidor. Dessutom medverkar arbetsgruppen fortlöpande vid informationsmöten som arrangeras av brukarorganisationer, intresseföreningar och kommuner. Dessutom utarbetas en lättfattlig informationsbroschyr. Vilka tjänster kan omfattas av LOV? Lagen om valfrihetssystem kan tillämpas på tjänster inom hälsovård och socialtjänst som är upptagna som B-tjänster i en särskild bilaga till lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. De flesta av dessa återfinns inom landstingens ansvarsområden. För kommunsektorn omfattas bland annat socialt arbete, omsorg om äldre och funktionshindrade, vägledning, rådgivning, yrkesrehabilitering och kommunal hälso- och sjukvård. En stor majoritet av de kommuner som hittills annonserat sina förfrågningsunderlag på har prioriterat att pröva hemtjänstens (hemvårdens) verksamheter enligt LOV. I alla kommuner är hemtjänsten en omfattande verksamhet med mångfacetterade insatser i ett stort geografiskt område där kontinuitet och förtroende ger kvalitet i mötet med den enskilde.

20 Många kommuner har i sina förfrågningsunderlag valt att dela upp hemtjänstens verksamheter i tre områden: stöd och service, personlig omvårdnad samt delegerad hälso- och sjukvård. Även ledsagning och avlösning av anhörigvårdare förekommer som särskilt valbara tjänster hos flera LOV-kommuner. Redan innan LOV börjat gälla i januari 2009 hade ca 40 svenska kommuner infört någon form av kundvalssystem inom hemtjänstens område Kommunen är alltid huvudman för verksamheten oavsett utförare. Detta innebär att ansvaret för myndighetsutövning, avgiftssättning, administration av fakturahantering och uppföljning av utförda tjänster vilar på kommunen. I Munkedals kommun har omsorgsnämnden ansvar för handläggning och beslut med stöd i SoL, LSS och HSL. Det är rimligt att omsorgsnämnden genom ett tillägg till sitt reglemente också ges ansvaret för tillämpningen av LOV. Det nya ansvaret omfattar att tillämpa Kommunfullmäktiges beslut genom att fastställda de verksamhetsområden som prövas enligt LOV, att besluta om godkännande av externa leverantörer, att fastställa timersättning för utförda tjänster och att fortlöpande följa upp verksamheten. Tilläggstjänster En av nyheterna i LOV är möjligheten för externa utförare att erbjuda sina brukare tilläggstjänster. Sådana tjänster baseras på en överenskommelse mellan leverantören och brukaren och betalas av brukaren via faktura direkt till leverantören. Det kan gälla utökning i förhållande till beviljad biståndsinsats eller tjänster som ligger utanför biståndsbeslutet. Kommunallagen förhindrar kommunen att själv erbjuda tilläggstjänster inom ramen för LOV. Kompletterande tjänster i kommunal regi kan endast ges med stöd av Lagen (2008:492) om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre ( Fixar-Malte ). Förutsättningar för nyföretagande inom vårdsektorn Vid en inventering av SCB i augusti 2009 identifierades 62 registrerade arbetsställen i Minkedals kommun som bedriver hushållsnära tjänster, fastighetsservice eller hälsovård. Flertalet av dessa bedrivs av kommunen eller Västra Götalandsregionen. Munkedals kommun har sedan 2008 infört utmanarrätt inom samtliga kommunala områden som inte innefattar myndighetsutövning, strategiska ledningsfunktioner m.m. Utmanarrätten innebär att den som vill driva en viss kommunal verksamhet på entreprenad har rätt att utmana den kommunala verksamheten. Den nämnd vars verksamhet berörs skall skyndsamt pröva om en offentlig upphandling skall göras av den berörda verksamheten. Kommunens upphandlare handlägger ärenden kring utmanarrätt. Stiftelsen Coompanion som verkar med stöd av bland annat Kommunalförbundet Fyrbodal arbetar med att stimulera nyföretagande i enskild eller kooperativ form inom vård och omsorg. Coompanion kan ge kostnadsfria råd och stöd till personer och företag som planerar att starta vårdverksamhet i nya driftformer. Valfrihetssystemet gör det lättare för småföretag, idéburen verksamhet och kooperativ att ta sig in på marknaden. En stor majoritet av vårdpersonalen är kvinnor. Genom LOV ges dessa en helt ny möjlighet att starta företag tillsammans och öka sitt inflytande över den egna arbetsplatsen.

21 Demografiska förutsättningar Vid utgången av 2008 var 637 personer eller 6,2 % av Munkedals invånare 80 år eller äldre. Andelen är lägre än i övriga norra Bohuslän (6,8 %), men högre än i regionen (5,3 %). Västra Götalandsregionen har nyligen publicerat en befolkningsprognos för åren Befolkningen i Fyrbodal väntas minska marginellt under det kommande årtiondet. Däremot ökar andelen 65 år och äldre med invånare. Närmare hälften av denna ökning (ca 5000 personer) berör kommunerna i norra Bohuslän. Andelen invånare i arbetsför ålder kommer år 2020 att stanna vid % i dessa kommuner. I LOV-området väntas befolkningen minska med 3,6 % mellan samtidigt som andelen äldre sakta ökar. Endast Munkedals kommun väntas öka sitt invånarantal Antalet invånare 85 år och äldre i norra Bohuslän väntas år 2020 vara Av dessa är 60 % kvinnor. Erfarenheter visar att många i denna åldersgrupp behöver samhällets stöd med vård och omsorg. Högre bostadsstandard möjliggör, liksom medicinsk och teknisk utveckling, att dessa äldre kan få sina omsorgsbehov tillgodosedda i ordinärt boende. Alla verksamheter som riktar sig till stöd och service för äldre i ordinärt boende kommer därför att möta stor efterfrågan. Konsekvenser för brukare inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Inom många kommunala områden finns redan nu goda möjligheter för den enskilde att kunna välja. Fristående förskolor och skolor finns i stora delar av landet. Gymnasiereformen banar väg för elevernas frisök utan geografisk eller annan begränsning. Personer med omfattande funktionshinder kan genom LASS sedan länge själva välja annan assistansutförare än kommunen. LOV ger nu möjlighet även för äldre och för personer med funktionsnedsättningar att göra egna val av vem som får utföra vårdinsatserna. LOV medför krav på ökad lyhördhet för den enskilde brukarens behov och önskemål. Möjligheten att välja utförare ökar leverantörernas engagemang för att erbjuda god kvalitet i mötet med den enskilde. En missnöjd brukare har möjlighet att göra omval. En brukare med omfattande hjälpbehov kan ha olika leverantörer av service- och omvårdnadsinsatser. Detta ställer krav på en tydlig ansvarsavgränsning mellan leverantörerna och kan medföra att många personer involveras i vård- och omsorgsarbetet. Konsekvenser för kommunens anställda Sedan 2007 finns en konkurrenspolicy för Munkedals kommun. Planen ålägger varje nämnd att årligen i samband med antagande av budget och styrkort lägga förslag till konkurrensutsättning för den närmaste planeringsperioden. Äldreomsorgsplanen för Munkedals kommun antogs av kommunfullmäktige i februari Fullmäktige har där lagt fast att äldreomsorgsplanens strategier skall gälla vid konkurrensutsättning av äldreomsorgens verksamheter. Många kommuner som infört kundvalssystem inom hemtjänsten/hemvården beskriver en varsam start, där en stor majoritet av brukare väljer att vara kvar i kommunens egen regi. Möjligheten att välja attraherar främst nya brukare och personer som inte är nöjda med service och bemötande från befintlig personal. Förändringen av personalbehov i kommunens egen verksamhet har kunnat hanteras genom naturlig avgång. Ett generöst erbjudande om tjänstledighet för anställda som vill starta eget

22 kan ytterligare öka personalrörligheten, men kan medföra kompetensbortfall i den egna organisationen Lagen (1997:1293) om rätt till ledighet för bedriva näringsverksamhet ger en arbetstagare rätt till hel ledighet under högst sex månader för att starta eget. Verksamheten får dock inte konkurrera med arbetsgivarens verksamhet. I Munkedal tillämpas en generell möjlighet till tjänstledighet för anställda som prövas med hänsyn till verksamheten och den övriga personalens arbetssituation. I samband med sitt beslut om att tillämpa LOV föreslår vi att Munkedals kommun även tar ställning till att personal skall stimuleras att starta ny verksamhet som prövas enligt LOV, eller följa med som anställd till ett sådant företag, genom möjlighet till tjänstledighet upp till ett år. Konsekvenser för kommunens ekonomi och verksamhet I ett valfrihetssystem enligt LOV beslutar kommunen om en ersättning per timma. Priset är lika för alla utförare, även för den kommunala egenregin. Kommun väljer också om ersättning skall ges för beviljad eller utförd timma, samt omfattningen av utförarnas åtaganden. Detta uttrycks i ett förfrågningsunderlag som fastställs politiskt på nämndnivå och publiceras på den nationella webbplatsen. LOV är en valfrihetsreform och har därför inte som syfte att reformera den kommunala ekonomin. Lagen betonar istället kvalitetsutveckling och konkurrensneutralitet. För att uppnå detta måste kommunen pröva och godkänna ansökningar, bedriva förbättrad uppföljning av utförda insatser och ge saklig information om reformen till nya och befintliga brukare. Oavsett vilka tjänster som Munkedals kommun väljer att pröva enligt LOV kommer den egna organisationens omfattning och inriktning att behöva anpassas över tid. En organisation som tar hänsyn till kommunens två olika roller i ett valfrihetssystem tydliggör ett nytt sätt att arbeta. Utmaningen blir att finna ett bra sätt att organisera vård- och omsorgsarbetet i en del som ansvarar för myndighetsutövning och sköter valfrihetssystemet samt en annan del som producerar tjänster i egen regi. Denna fråga bör prövas inom ramen för arbetet med en ny nämnds- och förvaltningsorganisation på välfärdsområdet. Konsekvenser för samverkan mellan kommuner och med primärvården LOV-projektet drivs och utvecklas i samverkan mellan kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Tanum. Projektet är en följd av aktiv strävan efter ändamålsenlig samverkan kring frågor där kommunerna har gemensamma intressen. Positiva kommunala beslut om att tillämpa LOV ger möjlighet till fortsatt samverkan för att bygga upp en gemensam beställarkompetens i genomförandefasen av projektet. Detta kan omfatta samverkan vid godkännande av nya leverantörer, mellan biståndshandläggare vid myndighetsutövning och vid uppföljning av utförda insatser. Om alla fyra kommuner väljer att tillämpa LOV inom hemtjänstens område skapas en marknad för vårdleverantörer med ett befolkningsunderlag om drygt invånare. Samverkan med primärvårdens olika utförare sker även fortsättningsvis i det patientnära arbetet, i närsjukvårdsgruppen och inom ramen för Vårdsamverkan Fyrbodal.

23 Facklig samverkan Införandet av ett valfrihetssystem kräver primär förhandlingsskyldighet med berörda fackliga organisationer enligt 11 MBL. I Munkedal tillämpas ett samverkansavtal som medför att ärendet blir föremål för lokal samverkan innan beslut fattas i Kommunfullmäktige Förslag till beslut att Munkedals kommun från och med 2010 tillämpar lagen (2008:962) om valfrihetssystem för all socialtjänst, vilket utöver insatser enligt socialtjänstlagen även innefattar lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade samt kommunal hälso- och sjukvård. att Omsorgsnämnden, genom ett tillägg till sitt reglemente, ges i uppdrag att genomföra Kommunfullmäktiges uppdrag genom att fastställa de verksamhetsområden som prövas enligt LOV, att besluta om godkännande av externa leverantörer och att fastställa timersättning för berörda tjänster. att ge möjlighet till tjänstledighet i upp till ett år för kommunanställda som vill starta eget företag inom verksamhet som prövats enligt LOV, eller följa med som anställd till ett sådant företag. att uppdra åt Omsorgsnämnden att före utgången av 2010 presentera en uppföljning av hur detta beslut genomförts. Munkedals kommun - LOV-projektet Anders Fischer Markus Fjellsson Bilagor: 1. Tidplan för LOV-beslut hösten Nulägesbeskrivning av hemtjänsten (baserad på 2008 års statistikunderlag) i Munkedals kommun 3. Förfrågningsunderlag rubriker från Lerums kommun (exempel). 4. Principer för ersättning till utförare med stöd av LOV

24 Bilaga 1 - Tidplan för LOV-beslut hösten Enligt Socialstyrelsens beslut om statliga stimulansmedel skall kommunerna fatta beslut kring tillämpning av Lagen om valfrihetssystem före utgången av De samverkande kommunerna arbetar efter följande tidplan: Lysekil Kommunstyrelsens ledningsutskott 16 september beslutsunderlag på remiss till SON Socialnämnden 28 oktober lämnar yttrande Kommunstyrelsen 4 november bereder ärendet Kommunfullmäktige 26 november - fattar beslut Munkedal Omsorgsnämnden 27 oktober lägger förslag Kommunstyrelsen 11 november bereder ärendet Kommunfullmäktige 25 november fattar beslut Sotenäs Omsorgsnämnden 21 oktober lägger förslag Kommunstyrelsen 4 november bereder ärendet Kommunfullmäktige 19 november fattar beslut Tanum Omsorgsnämnden 29 oktober lägger förslag Kommunstyrelsen 4 november bereder ärendet Kommunfullmäktige 30 november fattar beslut

25 Bilaga LOV - Lagen om valfrihet Nulägesbeskrivning av 2008 års verksamhet av hemvården i Munkedals kommun. Ett underlag för beslut om införande av LOV, baserat på frågeställningar utformade av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) Utredningssekreterare: Markus Fjellsson Omsorgsförvaltningen

26 Verksamheten 1.1 Verksamhetsbeskrivning Inom äldre och handikappomsorgen är den övergripande uppgiften inriktad på insatser för att underlätta för äldre att så långt som möjligt kunna bo kvar i det egna hemmet om den enskilde så önskar. Exempel på sådana insatser är hemvård, dagverksamheter, anhörigstöd och ledsagning. När de insatser som kan ges i det egna hemmet är otillräckliga ska äldre kunna erbjudas särskilt boende som kan tillgodose behov av mer omfattande vård och omsorg. Hemvård är bistånd enligt SoL i form av service och personlig omvårdnad i den enskildes bostad eller motsvarande. Service avser praktisk hjälp med bostadens skötsel, hjälp med inköp, ärenden, tillredning av måltider samt distribution av färdiglagad mat. Personlig omvårdnad avser de insatser som därutöver behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Även ledsagning och avlösning av anhörigvårdare ingår. 1.2 Volymer Hemvårdens volym har ökat de senaste åren med ca 25 %. Antalet vårdtagare har från mättillfällen under 2006 ökat från 142 till 170 personer den 31 dec Antalet timmar har ökat från år 2006, timmar/år till år 2008, timmar/år (25% ökning). Snittiden per brukare är ca 32 tim/mån. Under 2008 beviljades totalt 258 personer hemvård i Munkedals kommun. 1.3 Service/omvårdnad/hemsjukvård. Enligt Jämförelseprojektet Bohusläns rapport 2008 har Munkedal en hemvårdsverksamhet som inte utmärker sig åt något håll i förhållande till övriga kommuner. Av tio listade servicetjänster erbjuder Munkedal sju, vilket ligger i mitten av spektrat. Munkedals kommun erbjuder inte snöskottning, gräsklippning och rastning av hund. Ser man till innehållet i servicetjänsterna ligger vi även där i mitten av spektrat, förutom i mat i hemmet där Munkedal, tillsammans med Sotenäs, Tanum och Tjörn har störst utbud. Av nio omvårdnadstjänster erbjuder Munkedal alla nio, liksom övriga kommuner. Det finns små skillnader i innehållet i tjänsterna. Munkedal utmärker sig negativt vad gäller avlösning i hemmet, där vi inte beviljar mer än sex timmar per tillfälle och endast vardagar. Totalt sett ligger Munkedal i mitten bland kommunerna i rapporten. Hemvården i Munkedal fick 2008 enligt Socialstyrelsens enkätstudie ett Nöjd-Kund-Index (NKI) på 76, vilket kan jämföras med rikets snitt på 70.

27 Munkedal ligger högt på bemötande och vårdinsatser (85 resp. 86), och lågt på Social samvaro och aktiviteter (54). 1.4 Avgränsning till närliggande tjänster I utredningen om taxa i äldre- och handikappomsorgen, definieras hemvården som omvårdnad, praktisk hjälp med hemmets skötsel, trygghetslarm, dagverksamhet samt distribution av färdiglagad mat. Hemsjukvården är organiserad i en separat organisation med sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Dessa ingår alltså inte i Munkedals hemvårdsorganisation. Trygghetslarmet besvaras av Trygghetsjouren AB, som skall svara inom 5 minuter. Inställelsetiden i bostaden skall inte vara längre än 30 minuter från det att larm har besvarats. 1.5 Hur beviljas hemvård idag? Med utgångspunkt i vägledande bestämmelser görs en individuell behovsbedömning av en biståndshandläggare, som också beräknar tidsåtgång för de beviljade tjänsterna. 1.6 Volym beviljade antal personer 2008 Munkedal hade per personer med beviljad hemvård. Totalt under året hade 258 personer beviljats hemvård. 1.7 Beviljade antal timmar 2008 Per hade Munkedal 1 312,89 beviljade timmar/vecka. Utslaget på årsbasis blir det beviljade timmar. 1.8 Volym utförda antal timmar För att uppskatta antalet utförda timmar jämför vi budgeterade medel med utfallet i årsredovisningen. Munkedal har inget system för att, på ett direkt sätt, digitalt registrera och mäta utförda timmar. 1.9 Avgiftssystemet Avgifterna för insatserna styrs av SoL. Av lagen framgår att avgifterna skall vara skäliga. Avgifterna får inte överstiga kommunens självkostnader, och får differentieras med hänsyn till den enskildes ekonomiska förhållanden. Den enskilde skall, genom en maxtaxa, förbehållas tillräckliga medel för sina normala levnadskostnader. Som underlag för avgiftsberäkning räknas alla skattepliktiga inkomster, såsom inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital. I avgiftsunderlaget ingår även bostadsstöd och övriga inkomster. De inkomster som uppges skall vara för innevarande år, förutom inkomst av kapital som avser föregående år. Förmögenhet är inte avgiftsgrundande.

28 Avgifterna bestäms av avgiftsutrymmet och inte av behovets omfattning. Hemvårdsavgiften är individuell för varje vårdtagare och densamma som dennes avgiftsutrymme. Om hjälpen är sådan att avgiftsutrymmet är högre än självkostnaden beräknas den enskildes hemvårdsavgift efter kommunens självkostnadspris per hemvårds-timme. För att fastställa avgift måste ett avgiftsutrymme uträknas vilket sker på följande sätt: nettoinkomsten (här ingår ev. bostadsbidrag) -förbehållsbeloppet(minimibelopp, faktisk hyra, individuellt tillägg/avdrag) = Avgiftsutrymme för omvårdnad/hemvård 2. Ekonomi 2.1 Bruttokostnad Under 2008 blev utfallet för hemvården tkr (budget: tkr). Då ingår verksamhetschef, administration, personal, bilar, material m.m. 2.2 Ingår alla poster? Det som inte ingår är intäkter, dagverksamhet, lokaler, biståndshandläggarnas verksamhet, HSL-verksamhet eller avgifter. 2.3 Kostnad per beviljad timma Utifrån bruttokostnaden för hemvården 2008 blir kostnaden 355 kr/tim. Om verksamheten hade utfallit i enlighet med budget hade kostnaden blivit 285 kr/tim. 2.4 Kostnad per utförd timma Munkedal har inte tillgång till någon teknisk lösning för att kunna redovisa kostnad per utförd timma. 2.5 Effektivitet, dvs. andel tid innanför dörrarna Den uppgift som finns är från Jämförelseprojektet (2008) där 50 % av vårdpersonalens arbetstid utgörs av tid i direktkontakt med brukaren. Munkedal har ännu inget digitalt system för att mäta detta, utan måste göra det manuellt. Mätningen 2008 gjordes manuellt under en tvåveckors period i en hemvårdsgrupp på landsbygd och en i tätort. 2.6 Benchmarking Genomförs varje år i samarbete med SKL och grannkommuner. Nöjd- Kund-Index i hemvården mäts vartannat år i samverkan mellan kommunerna i norra Bohuslän. Även Socialstyrelsen genomförde 2008 NKI-mätningar bland brukare i landets kommuner.

29 Kvalitet och uppföljning 3.1 Ansökan och handläggningen En ansökan om bistånd behöver inte vara skriftlig. Det räcker med att komma överens med biståndshandläggaren om tid och plats för ett möte. För trygghetslarm och matdistribution görs inte någon behovsprövning. Då kan det räcka med ett telefonsamtal. Den som har svårt att förstå svenska kan be att kommunen anlitar en tolk. Kommunen kan också på eget initiativ anlita tolk. Maka, make eller annan närstående kan också vara ett stöd i mötet med biståndshandläggaren. Under mötet tar biståndshandläggaren reda på varför den sökande söker hjälp, vilka sysslor som han/hon klarar av och vilka han/hon inte klarar av, hur det sociala nätverket ser ut och i vilken mån anhöriga hjälper till. Biståndshandläggaren skall informera om vilka insatser kommunen har att erbjuda. Ibland kan det finnas flera möjliga lösningar. Hemvård kombinerad med dagverksamhet kan exempelvis vara ett alternativ till att flytta till ett äldreboende. Biståndshandläggaren skall i största möjliga mån ta hänsyn till den sökandes önskemål, innan prövning görs och beslut tas med stöd av SoL. 3.2 Uppföljning Biståndsbesluten följs upp kontinuerligt. Under en tid har denna arbetsuppgift varit nedprioriterad men under året har särskilda uppföljningsinsatser gjorts. 3.3 Kvalitetskrav Vägledande bestämmelser och rutiner är styrmedel för kvalitet och rättssäkerhet. Dessa dokument har nyligen uppdaterats. Biståndsbedömningen är en balansgång mellan de generella styrdokumenten och den individuella prövning som handläggarna alltid måste göra. 3.4 System för uppföljning Ärendebevakning läggs in datasystemet och en bevakningslista tas ut varje månad för den kommande månadens uppföljningar. Kommunen kommer att byta till nytt IT-stöd (Magna Cura) inför årsskiftet Vilken uppföljning görs av vem, hur ofta? Uppföljning görs av biståndshandläggaren normalt 1 gång per år i varje ärende, eller vid större förändringar i förhållanden eller behov. En individuell bedömning görs, och uppföljningen behöver inte innebära hembesök, om behoven är välkända. Uppföljningsdatum läggs in i datasystemet.

30 Organisation och styrning 4.1 Vilka mål finns? Nämndens vision, fastställt i styrkortet, är att erbjuda förebyggande insatser, god och säker vård och omsorg samt goda sociala förutsättningar för den enskilde i samverkan med andra aktörer. I styrkortet fastställer nämnden också mål inom ekonomi, kund/brukare, arbetssätt, medarbetare och hållbart samhälle. Dessa mål ligger sedan till grund för verksamhetens aktivitetslista, där chef och personal konkretiserar målen ytterligare inom samma områden. Hemvården skall prioritera insatser i det egna hemmet för att minska behovet av särskilt boende. 4.2 Uppföljning, frekvens Styrkorten uppdateras årligen, och den ekonomiska uppföljningen pågår kontinuerligt. 4.3 Organisationsstruktur Hemvården i Munkedal är en enhet med gemensam enhetschef. Personalen är uppdelad i 3 hemvårdsdistrikt: Centrala Munkedal, Svarteborg och Hedekas. Biståndshandläggarna är idag organiserade direkt under förvaltningschefen. 4.4 Krav på egenregin utöver vad som direkt följer av uppdraget, ex delta i utbildningar, heltidsanställningar mm. Det pågår verksamhetsutveckling med stöd av projektmedel som beslutats av omsorgsnämnden, såsom uppsökande verksamhet, stöd till anhöriga, kompetensutveckling inom demensvård och information. 5. Informationsöverföring och samverkan 5.1 Informationsflöde och rutiner Under hösten införs i hela Fyrbodal ett webbaserat informationssystem mellan sjukvården och kommunerna ( Klara ) att införas där hittillsvarande faxrutiner mellan kommun och sjukvård överförs digitalt. Mellan biståndshandläggare och den kommunala hemvården sker fortfarande informationsöverföring via fax. Införandet av nytt verksamhetssystem (Magna Cura) kommer att påverka dessa rutiner. 5.2 Kan privata utförare vara med? Detta har inte tidigare aktualiserats, men organisationen är utformad så att detta skall vara möjligt.

31 5.3 Samverkan med hälso- och sjukvården Samverkan sker vid vårdplanering och hemgång från sjukhus. Primärvården har en närsjukvårdsprojektsköterska som samarbetar med biståndshandläggarna kring patienter som inte tidigare haft kontakt med kommunen. Hennes kontakter med läkare och primärvårdens tidigare erfarenheter kring personen är viktiga. Samordnad vårdplanering dokumenteras från och med september 2009 i IT-systemet Klara vilket innebär en till viss del gemensam dokumentation för sjukhus, primärvård och kommun Marknadsöversikt Enligt SCB:s statistik över företag finns det för närvarande 62 arbetsställen i Munkedals kommun inom hälsovård, fastighetsservice och hushållsnära tjänster. I kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Tanum finns sammanlagt 224 arbetsställen som bedriver sådan verksamhet. Då är både offentliga och privata verksamheter inräknade. Statistiken bygger på Skattemyndighetens företagsregister. Den ger en allmän bild av den mångfald som finns inom dessa branscher idag. Kommun Ng. nr. Bransch 1430 Munkedal Serviceföretag till växtodling Städföretag Företag för skötsel och underhåll av grönytor Övriga konsumenttjänstföretag 3 Hushållsnära tjänster Fastighetsserviceföretag 2 Fastighetsservice Slutenvårdskliniker för somatisk sjukvård Slutenvårdskliniker för psykiatrisk sjukvård Primärvårdsmottagningar med läkare m.m Andra allmänpraktiserande läkarmottagningar Specialistläkarmottagningar inom öppenvård, på sjukhus Tandläkarmottagningar Distriktssköterskemottagningar, barnavårdscentraler o.d Enheter för fysioterapeutisk verksamhet o.d Andra öppna enheter för hälso- och sjukvård, utan läkare Hem med särskild service för personer med utvecklingsstörning eller psykiska funktionshinder Hem med särskild service för vuxna med missbruksproblem Servicehus, servicelägenheter för äldre samt ålderdomshem Hem för barn och ungdomar med sociala problem 1 Hälsovård Munkedal TOTALT 62

32 Bilaga Innehåll i ett förfrågningsunderlag om LOV Kommunen bestämmer vilka krav som skall gälla för att en leverantör skall bli godkänd att tillhandahålla tjänster i ett valfrihetssystem och vilka krav som skall gälla under avtalstiden. Detta formuleras i ett förfrågningsunderlag, som antas av den nämnd som får Kommunfullmäktiges uppdrag att ansvara för tillämpningen av LOV. Nedanstående exempel anger viktiga rubriker i ett sådant förfrågningsunderlag och är hämtat från Lerums kommun.

33 17 244

34 18 245

35 19 246

36 Bilaga 4 Principer för ersättning till utförare med stöd av LOV - Samma ersättning till offentliga och enskilda utförare för likartade tjänster - Ersättning för utförd tid - Momsneutralitet - Hänsyn till geografiska förhållanden - Hänsyn till insatsens karaktär och kompetenskrav - Årlig prisjustering med stöd av offentligt index -