PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING HANDLINGAR. Övriga planhandlingar BAKGRUND OCH SYFTE. Detaljplan för Viks Fiskeläge 1:32 Simrishamns kommun Skåne län

Transkript

1 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Viks Fiskeläge 1:32 Simrishamns kommun Skåne län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Plankarta med planbestämmelser Illustrationsplan Planbeskrivning (detta dokument) Genomförandebeskrivning Övriga planhandlingar Planprogram Programsamrådsredogörelse Fastighetsförteckning Grundkarta (samordnad med plankartan) Trafikutredning BAKGRUND OCH SYFTE Planens syfte är att pröva möjligheten att uppföra ca 45 nya bostadshus väster om Viks fiskeläge och norr om Djupadals golfbana. En begäran om planmedgivande för bostadsbebyggelse inom fastigheten Viks Fiskeläge 1:32 har inkommit till Simrishamns kommun. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att upprättande av detaljplan medges och att planprövning ska ske genom normalt förfarande med program. Kring Viks Fiskeläge och vid golfbanorna Lilla Vik och Djupadal har bostadsbebyggelse uppförts under senare tid och ytterligare planläggning pågår. Aktuellt förslag har inte stöd i den fördjupade översiktsplanen, men området bedöms som lämpligt att pröva för bebyggelse eftersom det är beläget nära befintlig bebyggelse och intill en av ortens golfbanor. 1

2 Planområdets läge PLANDATA Läge och areal Planområdet är beläget väster om Viks Fiskeläge och öster om Djupadals golfbana i Vik. Området gränsar i norr till Grävsvinssträtet och bostadsbebyggelse, i väster till Djupadals golfbana, i öster till väg 9 och i söder till fruktodling och äng på fastigheten Viks Fiskeläge 71:1. Planområdet omfattar ca 7,8 ha. Markägoförhållanden Marken inom planområdet är privatägd. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Aktuella planförhållanden Översiktsplan Kommunens översiktsplan från 2001 anger ingen förändring i markanvändningen inom planområdet. Det sägs dock att det bör finnas en rimlig planeringsberedskap för nya attraktiva bebyggelselägen i första hand i orter där utbyggd kommunal service finns, men även för andra orter t ex Vik i mån av efterfrågan. Kommunen vill genom planläggning verka för att permanentboende gynnas i tätorterna för att skapa levande samhällen året runt. Fördjupad översiktsplan Fördjupad översiktsplan för Vik från 2004 anger användningen fruktodling och skog för området. 2

3 Detaljplaner Planområdet är inte tidigare detaljplanelagt. I söder gränsar planområdet till detaljplan för golfbana (Viks Fiskeläge 71:1), laga kraft , och i väster till en annan detaljplan för golfbana (del av Viks Fiskeläge 47:1 m fl), laga kraft Grävsvinssträtet är inte detaljplanelagt, men bostadsområdet norr om detta inryms i detaljplan för Nyhemsområdet (Rörum 74:1). Planprogram Detaljplanen grundas på ett planprogram för planområdet som varit föremål för samråd under 15 december januari Programmet behandlar platsens förutsättningar och beskriver översiktligt innehållet i planförslaget. Detta detaljplaneförslag överensstämmer i stort med programmet. Dock har antalet tomter minskats och planen bearbetats till följd av inkomna synpunkter. En trafikutredning har utförts som redovisar trafikrörelser, buller och utformning av infarten till området. Aktuella projekt i närområdet I området kring Viks Fiskeläge samt vid golfbanorna Lilla Vik och Djupadal har under senare tid ny bebyggelse tillkommit. Det pågår planläggning och har lämnats planmedgivande för att pröva ytterligare bebyggelse i området. Bebyggelseutvecklingen i Vik-området har samband med utvecklingen av golfverksamheten. Riksintressen Planområdet berörs inte av något riksintresse. Markområdet öster om Väg 9 är av riksintresse för kustzonen. Viks gamla samhälle är av riksintresse för kulturmiljön såsom ett fiskeläge där kombinationen fiske och jordbruk tydligt framträder i bebyggelsen. Bebyggelsen är låg och ligger oregelbundet grupperad kring smala och slingrande gator. Landskapsbildsskydd Ett markområde norr om planområdet omfattas av landskapsbildsskydd enligt naturvårdslagen 19. Landskapsbildsskyddet påverkas inte av planförslaget. Biotopskydd En stenmur som går utmed Grävsvinssträtets södra gräns är skyddad enligt 7 kap 11 i Miljöbalken. Åtgärder kräver dispens från Länsstyrelsen. Rödlistade arter Enligt SLU:s artdatabank finns inga kända rödlistade arter inom planområdet. Fornlämningar Inom planområdet finns inga kända fornlämningar. Söder om planområdet finns flera äldre boplatser. Det är troligt att fler fornlämningar kan påträffas i området. Skulle fornlämningar påträffas i samband med markarbeten i området ska arbetet omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen kontaktas i enlighet med 2 kap 10 i lagen om kulturminnen. 3

4 OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR Nuvarande markanvändning och bebyggelse Planområdet utgör en avlång fastighet som sträcker sig i öst-västlig riktning och följer Grävsvinssträtets utbredning. Området består idag av en äppelodling, två mindre skogsparti det ena med lövträd och det andra med övervägande tallplantering, samt ängsmark. Trädrader i fastighetens västra och södra kant avgränsar det från omgivningen. Marken är obebyggd så när som på en liten förrådsbyggnad i planområdets södra kant. Planområdet gränsar i norr till Grävsvinssträtet, en markremsa med flera små smala fastigheter i nord-sydlig riktning som har natur- och kulturvärden och enligt den fördjupade översiktsplanen bör bevaras. De små fastigheterna avspeglar områdets historiska användning som odlingslotter för fiskelägets invånare. Tillfart till fastigheterna sker via en gata i planområdets nordöstra del med koppling till väg 9. På marken söder om planområdet planeras en ny golfbana. Utslagsplatserna orienteras bort från planområdet men kan föranleda skydd i form av staket i golfbanans gräns mot fastigheten då denna bebyggs. Stuga i Grävsvinssträtet Utsikt mot söder Nuvarande landskapsbild och bebyggelsestruktur Landskapet i och kring Viks samhälle är småskaligt och kuperat med en blandning av småhusbebyggelse, fruktodlingar, golfbanor och vegetationspartier. Kusten är förstås viktig för orten och dess ursprung. Samhället delas i två delar av riksväg 9 som sträcker sig i nord-sydlig riktning parallellt med kusten. Mellan hamnen och riksväg 9 återfinns Viks fiskeläge med äldre bebyggelse utmed slingrande gator. Väster om vägen finns nyare bebyggelse och här pågår byggnation av nya småhus. Äppelodlingarna utgör ett dominerande inslag i Viks kulturlandskap, men deras arealer minskar och marken får ge plats till bebyggelse, åker, äng och golfbanor. Målsättningen i den fördjupade översiktsplanen för Vik är att kvarvarande fruktodlingar ska bestå, framför allt längs väg 9 och i andra blickfång. I ägogränserna finns ofta vegetationsridåer som skyddar fruktodlingen från vind. Vegetationen bidrar till att ge landskapet dess småskaliga karaktär och fungerar samtidigt som spridningskorridor för djur. 4

5 Planområdet sluttar mot öster och har sin högsta punkt i sydväst. Äppelodling i områdets mellersta del Utsikt från områdets västra del Nuvarande trafik och trafikstruktur Biltrafik och transporter Riksväg 9 är huvudväg mellan Simrishamn, Kivik och Brösarp och leder rakt igenom Viks samhälle. Hastighetsbegränsningen är 70 km/h genom samhället och 90 km/h utanför. Vägverket är väghållare för vägen. I samband med arbetet med en fördjupad översiktsplan för Vik togs en trafikutredning för väg 9 fram. I utredningen konstateras att vägen har ett stort antal utfarter från fastigheter och markvägar. Av trafiksäkerhetsskäl bör dessa minimeras. Anslutningen vid Grävsvinssträtet föreslås dock bibehållas. I utredningen föreslås även en hastighetsbegränsning till 50 km/h på en sträcka genom orten. Vid en uppräkning av trafikmängderna bedömdes väg 9 trafikeras av ca 3400 fordon/normaldygn och ca 7900 fordon/dygn under turistsäsongen. Väg i Grävsvinssträtet Infart från väg 9 Gång- och cykelvägar Utmed väg 9 finns en separerad gång- och cykelväg som går mellan Rörum och Simrishamn. Söder om planområdet ligger gång- och cykelvägen på den östra sidan av vägen. I höjd med planområdet finns en gång- och cykelövergång och därefter fort- 5

6 sätter banan på vägens västra sida norrut. Det finns även möjlighet att cykla i blandtrafik på flera småvägar i närområdet. Kollektivtrafik Väg 9 trafikeras av regionbussar mellan Simrishamn och Kristianstad. Närmaste busshållplats är belägen vid Vikarevägen, ca 400 m från planområdets mitt. Geoteknik och markradon I utförd geotekniska undersökning, GeoSyd AB , bedöms fastigheten vara väl lämpad för planerad bebyggelse. Vid provtagning konstaterades att marken består av ett tunt matjordslager och därefter av sand med enstaka skikt av silt och siltig finsand. I utredningen rekommenderas att matjords- och fyllnadslager schaktas ur och uppfyllnad sker med friktionsmaterial. Även en markradonmätning har utförts inom fastigheten, GeoSyd AB Mätvärdena ligger inom den lägre delen av normalradonintervallet och anger, att radonskyddande åtgärder, såsom täta rörgenomdragningar i platta på mark, bör vidtas. Marken inom planområdet är starkt kuperad på nivåer mellan ca +50 m och + 21 m och sluttar huvudsakligen mot öster. Service Närmaste skola är en Waldorfskola med årskurs 1-6 i Rörum, ca 3 km från planområdet. Offentlig och kommersiell i övrigt service finns närmast i Simrishamn. Rekreationsområden I planområdets närhet finns goda möjligheter till rekreation. Förutom kusten och Skåneleden utmed denna finns Lilla Viks och Djupadals golfbanor samt Gyllebo rekreationsområde i sydväst. Delar av planområdet används idag för rekreation. Det finns möjlighet att promenera mellan Grävsvinssträttet och planområdet. Miljö- och risksituation Vattentäkt Ca 180 m söder om planområdet finns ett yttre skyddsområde för vattentäkt. Trafiksäkerhet Utformning och användning av området närmast väg 9 påverkar trafiksäkerheten. Föremål i vägens närhet kan distrahera föraren och vålla skador vid en avåkningsolycka. Byggnader och andra anläggningar eller anordningar som kan inverka menligt på trafiksäkerheten får inte utan länsstyrelsens tillstånd uppföras inom det så kallade byggnadsfria avståndet (47 väglagen). Detta avstånd är generellt 12 meter från vägområdet. Farligt gods Riksväg 9 är primär transportled för farligt gods. Andelen tunga transporter är dock begränsad och vägen har hög standard och god sikt. 6

7 Trafikbuller Enligt den fördjupade översiktsplanen är bullernivåerna utmed väg 9 sådana att om en ekvivalentnivå på 55 db(a) inte ska överskridas (gällande riktvärde för uteplats och vid fasad) krävs ett skyddsavstånd på mellan 50 och 70 m mellan väg och närmaste bostadshus, utan bullervall eller annan åtgärd. Den fördjupade översiktsplanens rekommendation är en frizon på m längs vägen. En trafikutredning avseende bl a buller har utförts för planerat område som visar att riktvärdet (55 dba) för ekvivalent ljudnivå vid fasad överskrids med mellan 1-4 dba vid de nyplanerade hus som ligger närmast väg 9 samt vid befintligt hus. Vid fasaderna in mot lokalgatan samt vid fasaderna västerut klaras riktvärdet. FÖRSLAG Mark och bebyggelse Enligt den fördjupade översiktsplanen för Vik bör ny bebyggelse samlas istället för att spridas ut i landskapet, delvis p g a att arealen för fruktodlingar försvinner eftersom skyddsavstånd krävs till bostäder. Vid exploatering inom planområdet tas mark som idag används för fruktodling i anspråk för bebyggelse. Delar av fruktodlingen sparas på den västra och högst belägna delen av fastigheten. Förslaget utgår ifrån att bygga bostäder i goda lägen och att ge så många bostäder som möjligt en glimt av havet eller omgivande landskap. Bebyggelsestruktur och gata följer områdets kuperade terräng. Gatan slingrar sig fram i områdets lågpunkter genom en sekvens av olika miljöer som ger ett varierat gaturum. Förutom att gatan skiftar läge i höjdled när den följer markens nivåer varierar även gatans omgivning; vissa sträckor går gatan igenom grönska, andra sträckor med bebyggelse på ena sidan och grönska på andra sidan och ibland går gatan genom bebyggelse. Bebyggelsen placeras på sluttningarna vilket ger intressanta och unika bostadstomter som möjliggör hus som samspelar med och utnyttjar tomtens nivåskillnader. Tomterna innehåller i genomsnitt fyra meters nivåskillnad. Bebyggelsen delas in i tre delområden med olika karaktär som ansluter till omgivande bebyggelsetyper och landskap. Västra husgruppen Mellersta husgruppen Östra husgruppen Illustration 7

8 Den östra gruppen, närmast väg 9 och Viks gamla fiskeläge, har likheter med gathusen i det gamla fiskeläget. Den rymmer tätare bebyggelse på mindre tomter med bebyggelse som orienterar sig mot gatan, gärna parhus, kedjehus eller liknande i ett och ett halvt plan med sadeltak. I nordost finns en tomt som kan utnyttjas för en handelsetablering eller annan verksamhet som kan samordnas med boendet. Husgruppen rymmer ca 6 villatomter eller 12 parhus/radhustomter samt handel, ca 1200 m 2. Handelstomten kan alternativt nyttjas som 1 villatomt eller 2 parhus/radhustomter. Parhusen skiljs från nästa husgrupp genom att en naturyta sparas i den branta sluttningen. Här anpassas markhöjderna något för att ge gatan en lämplig lutning. Den mellersta bebyggelsegruppen rymmer större och djupare tomter, ca 9 stycken om minst 850 m 2, som sluttar mot gatan i norr. En remsa av vegetation bildar gräns mot golfbanan i söder. Väster om villatomterna återfinns ett naturområde som ligger i en lågpunkt, här ändrar vägen riktning och följer den lägsta nivåkurvan. I denna grönyta placeras gemensamma funktioner som gästparkeringar, miljöhus, lekplats och nätstation. Den västra husgruppen, om ca 21 st hus samlade på sluttningarna, har tomter av varierande storlek, från 700 m 2. Föreslagen bebyggelse har utblickar över landskapet i söder och havet i öster. Denna husgrupp rymmer envåningsbyggnader med en uppskjutande del för utsikt alternativt en- och en halvplanshus med en byggnadsarea av 120 m 2. Byggnaderna bör placeras längs med eller vinkelrätt mot nivåkurvorna. Möjlighet ges till souterränghus. En särskild hustyp har studerats för denna del av området. Husprincipen bygger på att man tar vara på tomtens kuperade terräng och för in denna i huset med små trappor eller ramper mellan rummen. Med inspiration från skånegården består huset av långa smala längor med utblickar mot landskapet. Bebyggelsen utformas så att en sorts innergård bildas. Husdelen närmast gatan kan rymma alla ytor som behöver vara tillgänglighetsanpassade. Illustration av möjlig hustyp i områdets västra del. En- och en halvplan med sadeltak. 8

9 I lågpunkten mellan de båda kullarna i den västra delen sparas en grön kil, som bebyggelsen samlas kring, med koppling till grönskan i norr och utblickar över det öppna landskapet i söder. Bebyggelsen i den östra delen, vid väg 9, föreslås uppföras med fasader av puts eller tegel för att anpassas till den äldre bebyggelsen i Viks fiskeläge. Övrig bebyggelse inom planområdet kan antingen ha denna, mer traditionella, karaktär, men den kan även ges en mer naturanpassad prägel. Därför tillåts förutom tegel och puts även fasader i trä. Färgen på trähusen ska ligga inom naturens färgskala; svart, grått, vitt, beige osv. Mer traditionella trähusfärger, gult, rött osv, bör inte tillåtas. Trafik och trafikstruktur Biltrafik och transporter Tillfart till de nya bostäderna kommer att ske från en ny gata med koppling till väg 9. Befintlig bebyggelse norr om det nyplanerade området har idag infart till väg 9 precis norr om planområdet. Denna infart föreslås flyttas något söderut så att den ligger inom planområdet för att minska trafikpåverkan på den befintliga bebyggelsen. Infarten kommer att samnyttjas av den befintliga och den nyplanerade bebyggelsen. Utformningen av infarten har studerats i utförd trafikutredning och samrådsförslaget anpassats efter detta. Gatan i det nya området bör få små mått som överensstämmer med den intima boendemiljön. Gatan ska rymma biltrafik, gående och cyklister. Hänsyn ska tas till sopbil och räddningstjänstens framkomlighet. Parkering Boendeparkering avses lösas på den egna tomten. Gästparkering kan lösas som kantparkering längs den planerade gatan eller på en gemensam yta för kvarteret. Gång- och cykelvägar Planområdet har god förbindelse med den gång- och cykelväg som går utmed väg 9. I höjd med planområdet finns en gång- och cykelövergång som knyter ihop planområdet med Viks Fiskeläge öster om vägen. Inom samhället finns goda möjligheter att cykla i blandtrafik på smågatorna. Detta kommer att vara möjligt även inom planområdet. Den markväg som idag går mellan fastigheten och Grävsvinssträtet i norr föreslås även fortsättningsvis kunna användas som gång- och cykelväg mellan väg 9 och planområdets mellersta del. I höjd med grönytan i områdets mitt kan den kopplas samman med områdets lokalgata. Landskapsbild och vegetation Bebyggelsen delas in i grupper med hjälp av gemensamma grönytor som placeras i områdets lågpunkter och i branta sluttningar. Fruktträd och annan befintlig vegetation sparas framför allt i den västra delen av planområdet som lämnas obebyggd, men även inom övriga grönytor inom området. Dagvatten kan rinna mot och samlas upp i grönytor och gata i lågdelarna. Den nya bebyggelsen bäddas in i vegetation och anpassas på så sätt till det omgivande landskapet. 9

10 Inom området mot väg 9 anges även plats för dagvattendamm och här går även gångvägen till Viks gamla fiskeläge. Den planerade bostadsbebyggelsen håller ett avstånd till Grävsvinssträtet i norr. Här bibehålls befintlig vegetation som en rygg mot Grävsvinsträtet. Marken föreslås utgöra gemensamt grönområde för att bevara vegetation, stengärde och den mindre grusväg som går här idag. Grusvägen mynnar i den föreslagna gemensamma platsen i områdets mitt och på liknande sätt är planförslaget även i andra delar utformat för att möjliggöra anknytningar till angränsande områden. Från söder och angränsande golfbana är planområdet som mest exponerat idag. En trädplantering ger en vegetationskant i den södra delen. Höjden i planområdets västra del förblir obebyggd och befintlig vegetation består. Teknisk försörjning Vatten och avlopp Planområdet föreslås anslutas till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Nya ledningar behövs inom planområdet för att ansluta de planerade bostadsfastigheterna. Befintliga ledningars dimensionering ska utredas i det fortsatta planarbetet. Dagvatten Enligt utförd geoteknisk undersökning för planområdet, GeoSyd AB , kan dagvatten normalt omhändertas lokalt och infiltreras via stenkistor. I område med mäktigare lager av siltig finsand och silt är det en fördel om dagvatten kan avledas till område med mer genomsläpplig mark. Dagvatten i planområdet föreslås infiltreras på tomter eller avledas till en föreslagen dagvattendamm vid väg 9. Det finns även utrymme för fördröjning och infiltration på övriga gemensamma grönytor. El Fastigheten ansluts till E.ON s elnät utmed riksväg 9. För att klara elförsörjningen av de planerade bostäderna behövs två nya nätstationer med tillhörande jordkablar i området. Plats för två nätstationer reserveras i planen. Nytt ledningsnät förläggs i gatumark. Avfall Avfallshantering och källsortering sker gemensamt för den nya bebyggelsen. Möjlighet för placering av gemensamt källsorteringshus finns i planområdets mitt, där gatan delar sig. Miljö- och riskfrågor Skyddsavstånd Ett skyddsavstånd hålls mellan bostäder/handel och farligt godsled, väg 9, i planförslaget. Buller En trafikutredning avseende bl a buller har utförts som visar att riktvärdet (55 dba) för ekvivalent ljudnivå vid fasad överskrids med mellan 1-4 dba vid de nyplanerade hus som ligger närmast väg 9 samt vid befintligt hus. Vid fasaderna in mot lokalga- 10

11 tan samt vid fasaderna västerut klaras riktvärdet. För att klara bullerriktvärdena inomhus krävs att fasaderna dämpar ljudnivån med minst dba. Ny bebyggelse ska utföras så att bullerriktvärdena klaras. MILJÖKONSEKVENSER Behovsbedömning Enligt Plan- och bygglagen (PBL) 5 kap och Miljöbalken (MB) 6 kap skall en behovsbedömning utgöra underlag för beslut om detaljplanen kan tänkas medföra betydande miljöpåverkan. Om så är fallet skall en miljöbedömning göras, bl.a. genom att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) i enlighet med PBL och MB upprättas. Till grund för behovsbedömningen för aktuellt planförslag ligger en checklista avseende dess konsekvenser. Planförslaget bedöms inte innebära betydande miljöpåverkan varför någon vidare miljöbedömning ej görs. Ställningstagandet motiveras med att: Fruktodling och naturområde omvandlas till bostadsbebyggelse. Delar av marken säkerställs som grönområde. Ett stort markområde i den västra delen av fastigheten hålls obebyggt. Strukturen anpassas till områdets terräng. Gatan följer områdets låglänta partier. Delar av äppelodling och annan vegetation sparas på gemensamma ytor och naturmark. Höjdsättning av gata och bebyggelse ska utgå i huvudsak från befintliga marknivåer. Planområdet berör inga riksintressen, andra särkilt skyddade områden eller rödlistade arter, men gränsar till Viks gamla samhälle som är av riksintresse för kulturmiljön. Området gränsar även till Grävsvinssträtet, ett naturskönt område med kulturvärden. Mellan nya tomter och Grävsvinssträtet föreslås gemensamt grönområde för att bevara bl a stigar och stengärde utmed Grävsvinssträtet. En biotopskyddad stenmur berörs av planförslaget. Dispens för ingrepp i muren skall sökas hos Länsstyrelsen. Genomförandet av planen bedöms inte innebära några risker för människors hälsa. Ett skyddsavstånd hålls mellan bostäder/handel och farligt godsled. Området är bullerutsatt av trafiken på väg 9. En trafikutredning avseende bl a buller har utförts som visar att riktvärdena för bulleröverskrids något vid de nyplanerade hus som ligger närmast väg 9 samt vid befintligt hus. Ny bebyggelse ska utformas så att riktvärdena klaras. Föreslagen ändring bedöms medföra viss ökad trafikmängd på väg 9. Den sammanlagda trafikmängden som planområdet alstrar bedöms inte ge upphov till luftföroreningar som överskrider gällande miljökvalitetsnormer. Kollektivtrafik och gång- och cykelvägar finns i närheten av området. Kulturmiljö Viks gamla fiskeläge är av riksintresse för kulturmiljövården. Planområdet och utbyggnadsförslaget ligger på andra sidan väg 9 och ej inom riksintresset. Den nya bebyggelsen ligger indragen från väg 9 med ett område naturmark och på en högre höjd än det gamla fiskeläget och bedöms därför inte påverka riksintresset visuellt. I 11

12 planförslaget regleras dock utseendet ifråga om bebyggelsehöjder samt byggnadsarea för att hålla bebyggelsen småskalig och platsbunden även om den ska ge möjlighet för moderna tolkningar. Den högst belägna marken och därmed från omgivningen mest exponerade förblir ett obebyggt naturområde. Planområdet gränsar i norr till Grävsvinssträtet, en markremsa med flera små smala fastigheter i nord-sydlig riktning som har natur- och kulturvärden. I planförslaget föreslås delar av fastigheten närmast Grävsvinsträtet användas som gemensamt grönområde. På så sätt bevaras vegetation, stengärde och den mindre grusväg som går här idag. Trafik En trafikutredning har utförts som redovisar tillkommande trafikrörelser på väg 9 samt utformning av ny utfart mot väg 9. Det planerade området förväntas alstra ca 180 fordon/dygn (enkelresor), vilket är ett försumbart tillskott på väg 9 som år 2035 förväntas trafikeras av fordon/dygn. Befintlig bebyggelse norr om det nyplanerade området har idag utfart till väg 9 precis norr om planområdet. Denna utfart föreslås flyttas något söderut så att den ligger inom planområdet för att minska trafikpåverkan på den befintliga bebyggelsen. Utfarten kommer att samnyttjas av den befintliga och den nyplanerade bebyggelsen. Grönstruktur Marken i planområdet har tidigare använts för äppelodling och natur och ersätts i förslaget av bostadsbebyggelse. Fruktträd sparas på gemensam mark i områdets centrala del samt mot Grävsvinssträtet i fastighetens nordvästra del. Mot Grävsvinsträtet norr om planområdet sparas befintlig vegetation och grusväg genom att marken ej får bebyggas utan övergår i naturmark. Grusvägen mynnar i den föreslagna gemensamma platsen i områdets mitt och på liknande sätt är planförslaget även i andra delar utformat för att möjliggöra anknytningar till angränsande områden. Även ett område med uppvuxna träd i fastighetens södra del föreslås övergå till naturmark, liksom markområdet närmast väg 9 över vilket gångvägen till Viks gamla fiskeläge går. Här anges även plats för dagvattendamm. Malmö Planförfattare Pia Månsson arkitekt SAR/MSA FOJAB Arkitekter 12

13 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Viks Fiskeläge 1:32 Simrishamns kommun Skåne län GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Tidplan Detaljplanen genomförs med normalt planförfarande. Detaljplanen grundas på ett planprogram för planområdet som varit föremål för samråd under 15 december januari Detaljplanen beräknas vara föremål för samråd under hösten 2010 och utställning samt antagande under våren Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Ansvarsfördelning Fastighetsägaren ansvarar för förändringar inom kvartersmark samt anläggandet av dagvattendamm inom naturområde. Fastighetsägaren ansvarar även för planläggningskostnaden. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän platsmark inom planområdet. Avtal Plankostnadsavtal har tecknats mellan Lilla Vik 1:32 AB och Simrishamns kommun. Avtalet reglerar ersättning för de kostnader som är relaterade till upprättandet av detaljplanen. Exploateringsavtal skall tecknas mellan exploatören och kommunen innan planen antas. Dispens För att möjliggöra samutnyttjande av infart från Riksväg 9 till planområdet och fastigheterna norr därom krävs dispens från Länsstyrelsen, eftersom det förutsätter att en öppning måste tas upp i biotopskyddad stenmur i planområdets nordöstra del. Dispens kommer att sökas hos Länsstyrelsen före planens utställning. 1

14 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Nya fastigheter kan bildas med stöd av planen. Allmän platsmark tillförs kommunen för gata inom planområdet med ny gatuanslutning till Grävsvinssträtsvägen samt för naturområde ut mot väg 9. Gemensamhetsanläggning avses inrättas för gemensamma ytor för park och komplementbyggnader (förråd/sophus/växthus el dyl). Vid behov kan fastigheter för elnätstationer bildas. Nätstationer för el ägs och förvaltas av E.ON. TEKNISKA FRÅGOR Fastigheten ansluts till kommunalt vatten och avlopp samt till Telias nät för telefoni och E.ONs nät för el utmed riksväg 9. Nytt ledningsnät förläggs i gatumark. Inom planområdet reserveras mark för två nätstationer. Fjärrvärme finns ej i området. Bostadshusen avses försörjas med enskilda värmepannor. Marken i området har god infiltrationsförmåga och dagvatten skall så långt det är möjligt omhändertas lokalt, t ex genom infiltrationsdiken utmed gatan. En markradonmätning har utförts inom fastigheten av GeoSyd AB Resultatet tyder på markradonhalter inom normalradonintervallets nedre del och anger att radonskyddande åtgärder, såsom täta rörgenomdragningar i platta på mark, bör vidtagas. TeliaSonera Skanova Access AB har befintlig rikskabel som korsar planområdet i nordsydlig riktning. Kabeln är tagen ur drift och kan vid behov tas bort. Vid borttagning skall Skanova kontaktas för kapning och ändisolering av kabel. Eventuella åtgärder för att möjliggöra borttagning skall bekostas av exploatören. EKONOMISKA FRÅGOR Fastighetsägaren ansvarar för planläggningskostnader, kostnad för fastighetsbildning och övriga kostnader förknippade med exploateringen. Malmö Planförfattare Pia Månsson arkitekt SAR/MSA FOJAB Arkitekter 2

15 TRAFFIC AB RAPPORT 2009:17 VERSION 1.2 Viks Fiskeläge 1:32 i Simrishamns kommun Trafikutredning

16 Dokumentinformation Titel: Viks Fiskeläge 1:32 i Simrishamns kommun trafikutredning. Serie nr: 2009:17 Projektnr: 9026 Författare: Petra Ahlström, Trivector Traffic Kvalitetsgranskning Lovisa Indebetou, Trivector Traffic Beställare: FOJAB Kontaktperson: Pia Månsson, pia.mansson@fojab.se, Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Preliminärversion Beställare Mindre justeringar Beställare Slutversion Beställare Förändrad plan, nya bullerberäkningar Beställare m m Mindre justeringar Beställare Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel fax Kontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel fax TRAFFIC AB info@trivector.se

17 Förord I samband med att nytt bostadsområde planeras i Viks Fiskeläge 1:32 i Simrishamns kommun fick Trivector 2009 i uppdrag av FOJAB arkitekter att genomföra en trafikutredning för området. I uppdraget ingick att utforma in- och utfarten till riksväg 9, att genomföra en bullerutredning samt att studera föreslå vägbredd inom bostadsområdet med hänsyn till bl a utryckningsfordon ändrades planen med förändrad utformning och placering av husen. Därför har en ny bullerutredning genomförts. Dessutom redovisas lutningen på vägarna i området. Pia Månsson har varit kontaktperson på FOJAB. Utredningen har genomförts av civ ing Petra Ahlström med Lovisa Indebetou som kvalitetsgranskare, båda på Trivector Traffic AB. Lund oktober 2010 Trivector Traffic AB

18

19 Sammanfattning Ett nytt bostadsområde med 44 enplanshus planeras i Viks Fiskeläge 1:32 i Simrishamns kommun. Bostadsområdet ligger som närmast 50 m från väg 9. Trafikmängder Det planerade området förväntas alstra ca 180 fordon/dygn (enkelresor), vilket är ett försumbart tillskott på väg 9 som år 2035 förväntas trafikeras av fordon/dygn. Utfart En befintlig fastighet norr om det nyplanerade området har idag utfart till väg 9 precis norr om planområdet. Denna utfart föreslås flyttas något söderut så att den ligger inom planområdet för att minska trafikpåverkan på den befintliga bebyggelsen. Utfarten kommer att användas till och från både den befintliga och den nyplanerade bebyggelsen. Beräknade ljudnivåer Bullerberäkningar har genomförts dels vid den befintliga fastigheten och dels vid den nya bebyggelsen. Vid det befintliga huset samt vid de nyplanerade hus som ligger närmast väg 9 överskrids riktvärdet (55 dba) för ekvivalent ljudnivå vid fasad med 1 4 dba. Vid fasaderna in mot lokalgatan samt vid fasaderna västerut klaras riktvärdet. Genom att låta husen närmast väg 9 ha långsidan parallellt med väg 9 skapas en tyst sida på baksidan av huset där det är lämpligt, ur ett bullerperspektiv, att ha uteplats.

20

21 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning 1. Inledning 1 2. Bullerberäkningar Förutsättningar för bullerberäkningar Bullerberäkningsmetod och riktvärden Beräknade ljudnivåer Bullerdämpande åtgärder 8 3. Utfarten till riksväg Utformning av utfart Sikt Vägarna i bostadsområdet Lutningar på vägarna i området Framkomlighet Riktlinjer för lutning på vägarna i bostadsområdet Träd längs vägarna i området Korsningar 14

22

23 1 Trivector Traffic AB 1. Inledning Ett nytt bostadsområde planeras i Viks Fiskeläge 1:32 i Simrishamns kommun. Viks Fiskeläge ligger ca 6 km norr om Simrishamn. En första buller- och utformningsutredning gjordes Därefter har planen ändrats både vad gäller typ av hus och dess placering samt hur vägarna går i området. Därför har en del av utredningen nu uppdaterats. I denna trafikutredning redovisas både det som gäller från den föregående utredningen samt det som är nytt p g a den ändrade planen. Utredningen redovisar följande: Bullerutredning med beräknade ljudnivåer, vid befintligt hus och nyplanerade hus närmast väg 9, om inga bullerskyddsåtgärder vidtas. (2010) Förslag på bullerskyddande åtgärder. (2009 & 2010 ) Förslag på utformning av utfarten till väg 9. (2009) Beräknade trafikmängder. (2010) Lutningar på vägarna i området. (2010) Lämplig vägbredd, lutning och svängradier i bostadsområdet med hänsyn till bl a utryckningsfordon. (2009) Figur 1.1 Viks Fiskeläge 1:32 i Simrishamns kommun

24 2 Trivector Traffic AB 2. Bullerberäkningar 2.1 Förutsättningar för bullerberäkningar Bebyggelsen Man planerar att bygga ca 44 nya enplanshus i Viks Fiskeläge där man ska ha möjlighet att inreda även våning två. Allra närmast vägen planeras en byggnad för handel. Om det inte blir handel här blir det istället vanliga bostadshus. Området avgränsas av Grävsvinsträtet och befintlig bostadsbebyggelse i norr, Djupadals golfbana i väster, väg 9 i öster och fruktodling och äng i söder. Avståndet mellan väg 9 och bebyggelsen är 50 m. Figur 2.1 Viks Fiskeläge 1:32 planområdet. Trafkmängder och hastighet Väg 9 trafikerades enligt vägverkets trafikräkningar år 2006 av f/d varav 6 % var tung trafik. Trafiken antas öka enligt Vägverkets prognoser för personoch lastbilstrafiken Från år 2020 till 2035 antas trafikmängderna öka på samma sätt som år Tabell 2.1 Trafikökning per år enlig Vägverket. Fordonstyp År År Personbilar 2,5 % 1,5 % Lastbilar 3,4 % 2,0 % Detta ger f/d år 2020 på väg 9 varav 7 % är tunga fordon och f/d år 2035 varav 7 % är tunga fordon. Under turistsäsongen fördubblas trafikmängden. Den skyltade hastigheten på väg 9 är 70 km/h.

25 3 Trivector Traffic AB Det nya bostadsområdet förväntas generera nästan 180 resor/dygn (enkelresor) där man antar att varje hushåll alstrar fyra enkelresor/dag. Hastigheten på lokalgatan antas till 30 km/h. Befintlig och nyplanerad utfart Den befintliga fastigheten norr om det nyplanerade området har idag utfart till väg 9 precis norr om planområdet. Denna utfart föreslås flyttas något söderut så att den ligger inom planområdet för att minska trafikpåverkan på den befintliga bebyggelsen. Utfarten kommer att användas till och från både den befintliga och den nyplanerade bebyggelsen. Markhöjder och väglutning Planområdet är kuperat och har sin lägsta punkt vid väg 9 i öster där plushöjden är + 20,7 m och stiger sedan upp till den västra delen där plushöjden som högst är + 41,0 m. 2.2 Bullerberäkningsmetod och riktvärden Beräkningsmetod De bullernivåer som anges i resultatet är ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå vid fasad (frifältsvärde). Ekvivalentnivån beskriver den genomsnittliga bullernivån över en viss tidsperiod (vanligtvis ett dygn). Maxnivån är det högsta värde som erhålles under tidsperioden. Bullernivåerna från vägtrafiken har beräknats med hjälp av Trivectors datorprogram Buller Väg 8.6 som helt bygger på den modell som svenska Naturvårdsverket tagit fram i samarbete med övriga nordiska länder. Riksdagens riktvärden för bostäder I samband med infrastrukturpropositionen som antogs i mars 1997 (Infrastrukturinriktning för framtida transporter, 1996/97:53) fastställde riksdagen riktvärden för trafikbuller. I propositionen angavs också ett åtgärdsprogram i två etapper mot störningar i trafikbuller i befintlig bebyggelse för den statliga infrastrukturen. I propositionen anges att riktvärden enligt tabellen nedan normalt inte bör överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur. Noteras bör här att riktvärdet på 55 dba i ekvivalent ljudnivå utanför fasad för vägtrafik inte motsvarar god ljudmiljö utan kan snarare betecknas som en acceptabel ljudmiljö. Vid utformning av ny bebyggelse anges också hur viktigt det är med en tyst sida. Med tyst sida avses enligt Boverket en sida som har lägre ekvivalent ljudnivå än 45 dba.

26 4 Trivector Traffic AB Tabell 2.2 Riktbuller från vägtrafik (enligt Infrastrukturinriktning för framtida transporter, 1996/97:53) Ekvivalentnivå dba Maximalnivå dba Inomhus 30 45* Utomhus - vid fasad (frifältsvärde) på uteplats * riktvärdet gäller nattetid I Naturvårdsverkets förslag till tolkning anges att som uteplats ska betraktas i ordningsställt område/yta såsom altan, terrass, balkong eller liknande som ligger i direkt anslutning till bostäder, fritidshus eller vårdlokal. Vidare föreslår man att riktvärdet på 55 dba i ekvivalent ljudnivå på uteplats ska innefatta fasadreflex. Naturvårdsverket anger dessutom att riktvärdet för maximal ljudnivå på uteplats får överskridas högst 5 gånger per maxtimme under dag/kväll (kl ). Från Naturvårdsverket anger man också att riktvärdet för maximal ljudnivå inomhus får överskridas högst 5 gånger under natten (kl ). Utifrån Naturvårdsverkets förslag till tolkning har för denna utredning antagits att riktvärdena för ekvivalent ljudnivå på uteplats ska innefatta fasadreflex.

27 5 Trivector Traffic AB 2.3 Beräknade ljudnivåer Bullerberäkningar har här genomförts för ett befintligt hus vid väg 9 norr om det nyplanerade området och vid 12 punkter vid de nyplanerade husen närmast väg 9. Beräkningarna är genomförda för våning 1 men även för våning 2 eftersom det finns möjlighet att inreda vinden Figur 2.2 Viks Fiskeläge 1:32 - bullerberäkningspunkter. De beräknade ljudnivåerna överskrider riktvärdet utomhus vid fasad (frifältsvärde) i markplan i de punkter som ligger närmast väg 9, se de röda punkterna i Figur 2.3. I dessa punkter överskrids riktvärdet med 1 4 dba. Vid de fasader som ligger in mot lokalgatan klaras riktvärdet i alla punkter. På våning 2 överskrids riktvärdet vid fasad även vid punkt 11 och Figur 2.3 Viks Fiskeläge 1:32 bullernivåer i beräkningspunkterna, Rött = över riktvärde vid fasad, bottenvåningen/markplan. I

28 6 Trivector Traffic AB Tabell 2.3 visas de beräknade ekvivalenta och maximala ljudnivåerna utomhus vid fasad för år 2020 och år 2035, både för våning 1 och 2. I tabellen visas också vilket minimikrav som ska ställas på fasadernas ljuddämpande förmåga för att klara riktvärdena inomhus. Trafikmängderna som ligger till grund för bullerberäkningarna är de utanför turistsäsongen. Under turistsäsongen fördubblas trafiken på väg 9 vilket leder till att den ekvivalenta ljudnivån ökar med 3 dba, jämfört med de värden som redovisas i tabellen.

29 7 Trivector Traffic AB Tabell 2.3. Beräknade ljudnivåer, utomhus vid fasad (frifältsvärden) för år 2020 och Ljudnivåer som överskrider riktvärdet är fetmarkerade. Behov av fasadisolering redovisas. Räknepunkt Våning Ekvivalent Ljudnivå 2020 (2035) Maximal Ljudnivå 2020 och 2035 Krav på fasadens dämpande förmåga för att klara riktvärden inomhus* Avstånd frifältsvärde frifältsvärde fasad - vägmitt 1 Befintligt hus 1 56 (57 dba) 71 dba 27 dba 35 m (väg 9) 40 m (lokalgata) 2 Nytt hus, fasad norrut 3 Nytt hus, fasad österut 4 Nytt hus, fasad söderut 5 Nytt hus, fasad norrut 6 Nytt hus, fasad österut 7 Nytt hus, fasad norrut 8 Nytt hus, fasad norrut 9 Nytt hus, fasad söderut 10 Nytt hus, fasad österrut 11 Nytt hus, fasad norrut 12 Nytt hus, fasad norrut 13 Nytt hus, fasad norrut 1 58 (59 dba) 70 dba 29 dba 50 m (väg 9) 22 m (lokalgata) (59 dba) 70 dba 29 dba 52 m (väg ) 2 15 m (lokalgata) 1 54 (54 dba) 74 dba 29 dba 60 m (väg) 2 53 (54 dba) 72 dba 27 dba 5 m (lokalgata) 1 56 (57 dba) 74 dba 29 dba 62 m (väg 9) 2 72 dba 5 m (lokalgata) 1 57 (58 dba) 70 dba 28 dba 62 m (väg) 2 69 dba 8 m (lokalgata) 1 54 (55 dba) 74 dba 29 dba 92 m (väg 9) 2 72 dba 27 dba 5 m (lokalgata) 1 54 (55 dba) 74 dba 29 dba 119 m (väg 9) 2 54 (54 dba) 72 dba 27 dba 5 m (lokalgata) 1 51 (52 dba) 74 dba 29 dba 130 m (väg 9) 2 72 dba 27 dba 5 m (lokalgatan 1 44 (44 dba) 64 dba 19 dba 200 m (väg 9) 2 45 (46 dba) 16 m (lokalgata) 1 48 (49 dba) 59 dba 19 dba 80 m (väg 9) 2 56 (57 dba) 66 dba 27 dba 18 m (lokalgata) 1 45 (46 dba) 55 dba 16 dba 109 m (väg 9) 2 55 (56 dba) 63 dba 26 dba 17 m (lokalgata) 1 44 (45 dba) 53 dba 15 dba 132 m (väg 9) 2 54 (55 dba) 62 dba 25 dba 20 m (lokalgata) Riktvärde 55 dba - * Krav på fasadens dämpande förmåga för att klara bullerriktvärdena inomhus som är 30 dba för ekvivalent ljudnivå och 45 dba för maximal ljudnivå. Tung trafik på lokalgatan Bullerberäkningarna grundar sig på att en mycket liten mängd tunga fordon trafikerar lokalgatan i det nyplanerade området, vilket innebär max fem tunga fordon i maxtimmen dagtid och kvällstid samt inte fler än fem tunga fordon under natten. Turistsäsongen Under turistsäsongen då trafikmängden fördubblas på väg 9 ökar den ekvivalenta ljudnivån med 3 dba överallt jämfört med redovisade värden i tabellen ovan. Den maximala ljudnivån är den samma som under övriga året.

30 8 Trivector Traffic AB Uteplats Vid en fasad utomhus (frifältsvärde) finns endast riktvärde för ekvivalent ljudnivå. Vid en uteplats eller balkong finns riktvärde även för den maximala ljudnivån. Vid en uteplats eller balkong anger man från Naturvårdsverket att riktvärdet för ekvivalent ljudnivå ska inkludera fasadreflexer. Detta innebär att man till ovanstående ljudnivåer vid fasad (frifältsvärde) ska lägga på upp till 3 dba för att få ljudnivåerna vid uteplatser/balkonger. Riktvärdet vid uteplats eller balkong är 70 dba för maximal ljudnivå och 55 dba för ekvivalent ljudnivå. Om det finns en uteplats ut mot väg 9 vid det befintliga huset kommer riktvärdet för uteplats för både ekvivalent och maximal ljudnivå att överskridas beroende på trafikmängden på väg 9. Trafikmängden på lokalgatan påverkar dock inte ljudnivåerna här. Även vid de nyplanerade husen kommer riktvärdet för uteplats för ekvivalent och/eller maximal ljudnivå att överskridas, i punkt 2-8, med 2 6 dba. Om uteplatserna däremot är mot bullerskyddad sida så klaras riktvärdena. Eftersom ljudnivåerna för de studerade husen på eventuella uteplatser ut mot väg 9 överskrider riktvärdena, bör man inte ha uteplats där utan att vidta bullerdämpande åtgärder. Uteplatsen bör ligga skyddad bakom hus eller bullerplank. 2.4 Bullerdämpande åtgärder Sänkt hastighet Om hastigheten sänks med 20 km/h sjunker ljudnivån med 2 4 dba. En sänkning från 70 km/h till 50 km/h på väg 9 skulle sänka den ekvivalenta ljudnivån med 3 dba. Den maximala ljudnivån påverkas inte av en hastighetssänkning. Ur ett trafiksäkerhetsperspektiv passar 60 km/h på väg 9 bättre än 70 km/h. Detta skulle ge en bullerdämpning på 1-2 dba. Fasaddämpning För att klara bullerriktvärdena inomhus krävs att fasaderna dämpar ljudnivån med minst dba under förutsättning att den tunga trafiken på lokalgatan är mycket liten i det nya bostadsområdet, se Tabell 2.3. Med denna fasaddämpning klaras dock endast riksdagens riktvärden vilket motsvarar ljudklass C enligt Boverkets allmänna råd för buller i planeringen. Vill man ha bättre ljudklass krävs bättre fasadisolering. Ljudklass C innebär en maximal ljudnivå inomhus på högst 45 dba med max fem överskridanden per natt och en ekvivalent ljudnivå på högst 30 dba. Ljudklass B innebär en maximal ljudnivå på högst 41 dba med max tre överskridanden per natt och en ekvivalent ljudnivå på högst 26 dba. Den bästa ljudklassen, ljudklass A, innebär en maximal ljudnivå på högst 37 dba, en ek-

31 9 Trivector Traffic AB vivalent ljudnivå på högst 22 dba och att de boende endast i undantagsfall känner sig störda. En fasad som dämpar 25 dba motsvarar ett äldre hus med fönster som har dålig ljudisolerande förmåga. I nybyggda hus är det inga problem att få fasader som dämpar dba. En fasad som dämpar ljudnivån med 40 dba är en mycket bra fasad med treglasfönster. Placering av hus och planering av rum Ur ett bullerperspektiv bör husen placeras med långsidan parallellt med den mest trafikerade vägen, i det här fallet väg 9. Detta för att skapa en bullerskyddad baksida. Sovrum placeras bort från den bullrigaste sidan.

32 10 Trivector Traffic AB 3. Utfarten till riksväg Utformning av utfart Utfarten i området kan utformas som en enkel korsning utan trafik-ö (korsningstyp A enligt VGU). Särskilt vänstersvängskörfält på väg 9 behövs inte. Utfarten från bostadsområdet är reglerad med väjningsplikt. Utfarten utformas vinkelrätt mot väg 9 med minimisvängradierna 10 m och ansluter till raksträckorna med radier på 150 m. Dessa svängradier behövs för att tunga fordon ska kunna svänga utan att hindra övrig trafik. 30 m från vägmitt är utfarten 7 m bred för att därefter ansluta till en väg till befintlig bebyggelse i norr. Den befintliga utfarten görs om till gc-väg från det befintliga huset och ansluter till gc-vägen längs väg 9. Befintligt hus gc-väg R 10 m väg 9 mot befintlig bebyggelse R 7 m R 10 m mot nytt bostadsområde 7 m bred väg Figur 3.1 Utfart mot väg 9, med minimisvängradier Man kan inte projektera efter ovanstående skiss. Inför projekteringen av utfarten måste en projekteringsritning göras. Ovanstående skiss baseras på att hastigheten på väg 9 är 70 km/h. Med en lägre hastighet på väg 9 kan utfarten göras mindre både vad gäller svängradier och vägbredd.

33 11 Trivector Traffic AB 3.2 Sikt För att få en god standard enligt VGU 1 vad gäller sikten i korsningen måste måttet Ls vara större än 5 meter och måttet Lp måste vara större än 170 m vid 70 km/h och större än 110 m vid 50 km/h. I siktområdet ska det inte finnas något som skymmer sikten som t ex trafikanordningar, träd och byggnader. Siktområdet anges enligt VGU med Lp vid primärväg och Ls vid sekundärväg, se figuren till höger. Figur 3.2 Siktområde enligt VGU. 1 VGU, Vägar och gators utforming, Vägverket, Publikation 2004:80

34 12 Trivector Traffic AB 4. Vägarna i bostadsområdet 4.1 Lutningar på vägarna i området Lutningen på vägarna i området har tagits fram genom att studera höjdnivåkurvorna i området. De sträckor där det lutar mest är på den nordöstra delen av slingan där lutningen går upp till %. I början av slingan är lutningen 10 % liksom längs en kort sträcka på den östra delen. I övrigt varierar lutningen från 0 % upp till 8 % Figur 4.1 Viks Fiskeläge vägarnas lutning, %, i längsled, västra delen ca Figur 4.2 Viks Fiskeläge vägarnas lutning, %, i längsled, östra delen Vid vägsträckan mellan de två hustyperna har ingen lutning kunnat tas fram p g a otydliga höjdnivåkurvor. Detta kommer att studeras vid ett senare skede. Man kan dock säga att om lutningen är jämn mellan de två kända höjdnivåkurvorna blir lutningen på denna sträcka ca 5 %.

35 13 Trivector Traffic AB 4.2 Framkomlighet Vägarna i området bör utformas så att avståndet är högst 50 m mellan hus och uppställningsplats för tunga fordon. Vägarna i det nyplanerade området kommer att vara 6 m breda. Vägar för större fordon som t ex flyttbussar, sopbilar och brandbilar måste i svängar och korsningar ha en bredd på minst 8 meter mellan fasader, träd eller liknande. Gatubredden i övrigt bör vara minst 5 meter. Detta ger ett utrymme på ca 1,25 meter på var sida av fordonet. Större fordon kräver vid 10 meters svängradie en svepyta på ca 6 meter. 4.3 Riktlinjer för lutning på vägarna i bostadsområdet För tunga fordon bör lutningen inte överstiga 10 %. Lutningar över 10 % innebär stora svårigheter för stopp och start vid vinterväglag. För att en väg ska anses ha god standard för gång- och cykeltrafik bör lutningen i längsled vara mindre än 8 %. Är lutningen 8 % - 12 % är standarden mindre god och är den större än 12 % är standarden låg. För en rörelsehindrad gående bör lutningen inte överstiga 5 % och för en rullstolsburen bör lutningen inte överskrida 2 % för att standarden ska anses som god. För gator på landsbygd bör lutningen på vägsträckor vara 6 % eller mindre för att standarden ska anses som god. En lutning på 7 % är mindre god standard och 8 % är låg standard enligt VGU. 4.4 Träd längs vägarna i området Om träd planeras längs vägarna i bostadsområdet krävs en viss bredd för träden som beror på vilken typ av träd det är. Ju större trädkrona desto större rötter som kräver större utrymme. Se mer om detta i t ex publikationen Träd i stadsmiljö framtagen av Sveriges kommuner och landsting. Det är omöjligt att utforma en lathund för vilken typ av träd som passar i olika miljöer. Det är nödvändigt att ha kunskap om växtlighet för att kunna avgöra vilken typ av träd som passar bäst för en enskild plats. Exempel på olika storlekar av träd kan t ex ses i Malmö stads Råd och exempel vid utformning av gatumiljöer från oktober Här visas exempel på mycket små träd som kan planteras ca 1,0 m från körbanekanten samt små till mellanstora träd som kan planteras 1,5-2,0 m från körbanekanten.

36 14 Trivector Traffic AB 4.5 Korsningar Vid korsningarna i bostadsområdet måste körytan breddas för svängande fordon. Denna extra yta behöver inte vara asfalterad men ska vara hårdgjord yta, t ex armerat gräs, plattor eller gatusten, som klarar belastning av tunga fordon.

37 15 Trivector Traffic AB Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel fax Kontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel fax TRAFFIC AB

38 1 (11) PLANPROGRAM till detaljplan för Viks Fiskeläge 1:32 Vik, Simrishamns kommun, Skåne län

39 2 (11) Till detaljplan för Viks Fiskeläge 1:32 Vik, Simrishamns kommun, Skåne län PLANPROGRAM SYFTE OCH PROGRAMOMRÅDE Planeringens syfte Syftet med ett planprogram är att i ett tidigt skede bredda kommunens beslutsunderlag med berördas erfarenheter och synpunkter. Programmet anger mål och utgångspunkter för det kommande planarbetet. Programmets syfte är att pröva möjligheten att uppföra ca 50 nya bostadshus väster om Viks fiskeläge och norr om Djupadals golfbana. Programmet möjliggör även handel och icke störande verksamhet i områdets ostligaste del, närmast väg 9. Bakgrund En begäran om planmedgivande för bostadsbebyggelse inom fastigheten Viks Fiskeläge 1:32 har inkommit till Simrishamns kommun. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att upprättande av detaljplan medges och att planprövning ska ske genom normalt förfarande med program. Planavtal ska upprättas och planarbetet bekostas av sökanden. Kring Viks Fiskeläge och vid golfbanorna Lilla Vik och Djupadal har bostadsbebyggelse uppförts under senare tid och ytterligare planläggning pågår. Aktuellt förslag har inte stöd i den fördjupade översiktsplanen, men området bedöms som lämpligt att pröva för bebyggelse eftersom det är beläget nära befintlig bebyggelse och intill en av ortens golfbanor. Programområdets läge