Examensarbete i Barndom och lärande. 15 högskolepoäng. Den talande väggen. - En studie om väggarnas funktion samt vad de säger om förskoleverksamheten

Transkript

1 Lärande och samhälle Barn - unga - samhälle Examensarbete i Barndom och lärande 15 högskolepoäng Den talande väggen - En studie om väggarnas funktion samt vad de säger om förskoleverksamheten The talking wall - A study of the walls function as well as what they say about early childhood education Tove Ekström Petra Johansson Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng Examinator: Ylva Holmberg Handledare: Sara Berglund

2

3 Sammanfattning Syftet med vårt examensarbete är att studera vad som finns på väggarna samt hur institutionen synliggörs. Vidare är syftet att undersöka pedagogernas syn på hur väggarna används i verksamheten. Vid en genomgång av forskning framkom att det finns många studier kring förskolans miljö. Genomgången visade vidare att väggarna nämns i forskning om pedagogisk dokumentation. Det finns emellertid inte något direkt fokus på väggarna i dessa studier. De Jong (2010) menar att det inte finns mycket forskning kring miljöns påverkan på verksamhetens resultat. Vi diskuterar förskolan som institution och analyserar empirin med hjälp av följande begrepp; förskolan som institution, handlingserbjudande, det önskvärda förskolebarnet samt kommunikation. Begreppen samt tidigare forskning om miljö och pedagogisk dokumentation används för att analysera det empiriska materialet. Vi har genomfört studien på sex avdelningar på fyra förskolor. Vi har studerat fotografier av väggarna samt intervjuat pedagoger, en per avdelning. Analysen av väggarna visar att det finns fyra kategorier av material; dokumentation (av exempelvis ett temaarbete), information (schema samt upplysningar av olika slag), barnproducerat material (teckningar) samt lärandematerial (alfabet, siffror). Analysen visar att institutionen synliggörs genom väggarna. Genom exempelvis värdegrundsdokumentationer synliggörs även ett önskvärt förskolebarn. Det material som återfinns på väggarna kan ses som kommunikation samt innebära handlingserbjudanden. Analysen av intervjuerna visar att pedagogerna ser väggarnas funktion som en kommunikationskanal, ett pedagogiskt redskap samt en möjlighet att synliggöra individen. Nyckelord: förskola, handlingserbjudande, institution, kommunikation, väggar I

4 Förord Vi vill börja med att tacka pedagogerna som medverkat i vår studie och för att vi fick möjlighet att komma och fotografera väggarna på era avdelningar. Ni har inspirerat oss genom ert intresse för vår studie. Vi vill även tacka vår handledare Sara Berglund för all inspiration och respons som du har gett till oss. Arbetet hade inte blivit detsamma utan din hjälp och ditt stöd. Ett stort tack till våra familjer för att ni har visat förståelse och gett oss stöd. Vi riktar ett särskilt tack till Jörgen Ekström för att du korrekturläst vår text samt bidragit med idéer som hjälpt oss vidare. Ett speciellt tack vill vi också rikta till våra barn då vi under denna period inte varit lika närvarande. II

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... I Förord... II 1 Inledning Syfte Tidigare forskning Miljön Forskning kring förskolemiljön Pedagogisk dokumentation Forskning kring pedagogisk dokumentation Teoretiska utgångspunkter Förskolan som institution Affordance - Handlingserbjudanden Det önskvärda barnet Kommunikation Metod och genomförande Metodval Visuell etnografi Intervju Urval Genomförande Etiska överväganden Analysmetod/bearbetning Resultat Väggar som talar Väggar som kommunikation Fyra former av material Dokumentation Information Barnproducerat material Lärandematerial III

6 5.1.3 Handlingserbjudande Det önskvärda förskolebarnet Den institutionella väggen Den hemlika institutionen? Individen i kollektivet Talet om väggarna En kommunikationskanal Ett pedagogiskt redskap Synliggörandet av individen Slutsats Diskussion Resultatdiskussion Vad syns? Vad syns inte? Metoddiskussion Vidare forskning Referenslista Muntliga källor: IV

7 1 Inledning Idag forskas det mycket kring förskolans miljö. De Jong (2010) menar emellertid att det inte finns mycket forskning om den fysiska miljöns påverkan på verksamhetens resultat. Forskningen fokuserar istället på hur miljön bäst kan stimulera lärande och utveckling. Förskolans väggar är en del av miljön, men hur de påverkar förskolans verksamhet är ej studerat. Det forskningsområde som däremot diskuterar väggarna är forskningen om pedagogisk dokumentation. Väggarna kan enligt Lenz Taguchi (2013) användas för att göra dokumentationen levande. Vi menar att väggarna är en förbisedd del av miljön som är av betydelse. Väggarna är förskolans ansikte utåt då de används för att synliggöra verksamheten. 1.1 Syfte Syftet med vårt examensarbete är att studera vad som finns på väggarna samt hur institutionen synliggörs. Vidare är syftet att undersöka pedagogernas syn på hur väggarna används i verksamheten. Syftet förtydligas samt studeras med hjälp av följande frågeställningar: Vad sitter på väggarna? Hur synliggörs institutionen genom väggarna? Hur ser pedagogerna på väggarnas funktion i verksamheten? 1

8 2 Tidigare forskning Det finns många studier som handlar om förskolans miljö exempelvis Eriksson Bergström (2013), Nordin-Hultman (2004) samt de Jong (2010). Ofta är det miljöns betydelse för barns lärande och utveckling som studeras. Väggarna har emellertid inte specifikt studerats. Däremot fann vi två forskningsområden där väggarna nämns i forskning om miljön samt i forskning om pedagogisk dokumentation. Nedan följer en kort introduktion till de båda forskningsfälten. 2.1 Miljön Ordet miljö har enligt de Jong (2010) sitt ursprung i franskans lieu, vilket betyder plats eller omgivning. Lenz Taguchi (2013) skiljer mellan den synliga och osynliga miljön på förskolan. Med den synliga miljön menas den fysiska miljön med alltifrån arkitektur, möbler samt material. Den osynliga miljön handlar om förhållningssätt med det menas vuxnas syn på barn samt hur de förhåller sig till varandra. Den osynliga miljön handlar även om hur de olika aktörerna förhåller sig till den synliga miljön på förskolan. Björklid (2005) anser att dessa båda dimensionerna av miljön samspelar med varandra och är svåra att separera. Människa och miljö påverkar varandra. Barn och vuxna påverkas och utvecklas genom utforskande av miljö, men människor påverkar också miljön då de är med och utformar den. Hur miljön påverkar oss beror på den enskilda individen vilket gör att vi kan få olika upplevelser av en och samma miljö. Samspelet mellan den synliga och osynliga miljön är enligt de Jong (2010) en av utgångspunkterna för barns utveckling och lärande. Markström (2007) menar att förskolan kan ses som en blandning mellan ett hem och en institution. Förskolans olika rum berättar för barnen vad som är tänkt att hända där och rummen kan enligt Björklid (2005) vara mer eller mindre välkomnande. Miljön spelar en viktig roll för barns lärande, då den kan skapa goda förutsättningar för lärande samtidigt som den kan utgöra ett hinder. De Jong (2010) menar att man behöver ta ställning till vilken miljö som bäst gynnar barns utveckling, då en förskola utformas. Antingen kan miljön vara verkstadslik, där det kompetenta barnet får verka eller kan den vara hemlik. Hur lokalerna utformas beror alltså på hur man ser på verksamheten - 2

9 ligger fokus på det pedagogiska eller ses förskolan endast som en ersättning för hemmet. De senaste 20 åren har den svenska förskolan enligt Dahlberg & Åsén (2011) inspireras mycket av Reggio Emilia-pedagogiken. Detta har påverkat den fysiska miljön i det avseende att man börjat se miljön som en aktiv agent på förskolorna. Inom Reggio Emilia ses den fysiska miljön som kommunicerande med de individer som vistas i den och benämns som den tredje pedagogen. I Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) står inte mycket om hur den fysiska miljön ska vara utformad utan miljön lyfts främst fram för att främja barnens utveckling och lärande. De Jong (2010) menar att den litteratur som belyser begreppen rum och miljö inte har ett fokus på den fysiska miljön utan handlar istället om hur rum och miljö kan bidra till lärande. Enligt Björklid (2005) finns det en risk att den fysiska miljön kommer i skymundan vid utvärdering och planering av den pedagogiska verksamheten. Det reflekteras inte lika ofta över miljöns betydelse för verksamheten eftersom den ofta ses som förgivettagen Forskning kring förskolemiljön I Eriksson Bergströms avhandling (2013) är syftet att studera förskolebarnens handlande i förhållande till deras miljö, vilka erbjudande som miljön innebär samt vilka aktiviteter dessa leder till. I avhandlingen studeras tre förskoleavdelningar. Det empiriska materialet samlas in genom en etnografisk studie med observationer och intervjuer som metod. Resultatet av studien visar att barn upptäcker mer varierande handlingserbjudanden i föränderliga miljöer än i miljöer som är oföränderliga. Föränderliga miljöer bidrar även enligt studien till ett större samarbete samt att fler förhandlingar mellan barnen uppstår om vilka handlingserbjudanden är. Studien åskådliggör även att barnen genom exempelvis normer och regler lär sig vilka handlingserbjudanden som är passande i olika situationer. Vidare visar studien att barnen i förskolan har möjlighet till individuellt handlande. Barnen tar vara på dessa möjligheter som ges, trots att många aktiviteter som finns i förskolan är anpassade till kollektivet (Eriksson Bergström 2013). Hur den pedagogiska miljön avspeglar vilken syn som råder angående vad barn är och deras behov har studerats av Nordin-Hultman (2004). Studiens övergripande syfte är att bidra med perspektiv i samtal om barn, deras identiteter samt subjektskapande i 3

10 förskole- och skolmiljöer. Genom avhandlingen skapas möjlighet att undersöka de pedagogiska miljöerna i stället för att ha blicken på barnen, deras egenskaper och utveckling. Avhandlingen bygger på en empirisk studie genom observationer utförda i sju svenska och fem engelska förskolor samt skolor. Fokus i studien ligger på den pedagogiska miljön samt olika diskurser för hur miljön kan vara utformad. Resultatet av studien visar att det i svenska förskolor finns en stark reglering av rum och tid samt att tillgång till material är mer begränsad än i engelska förskolor. Barnen ses som beroende av pedagoger eftersom de förfogar över rum, tid samt material. Barnens möjligheter till inflytande begränsas av detta. Genom studiens resultat framkommer att fler variationer behövs i de pedagogiska miljöerna (Nordin-Hultman 2004). 2.2 Pedagogisk dokumentation Verksamhetens miljö kan enligt Lenz Taguchi (2012) användas för att synliggöra pedagogisk dokumentation. Den ska vara lättåtkomlig och med hjälp av väggarna blir den tillgänglig och synlig för alla. Dokumentationen blir då en del av den pedagogiska verksamheten och det pågående arbetet. Möjligheter till diskussion och reflektion skapas. Pedagogisk dokumentation är enligt Lenz Taguchi (2012) ett arbetsverktyg genom vilket verksamheten synliggörs, det vill säga lyfter fram och belyser vad som händer. Väggarna kan användas för att ge liv åt dokumentationen. Dokumenterandet kan göras på olika sätt, såsom genom observation, fotografier, film samt anteckningar av det som sker. Lenz Taguchi (2012) menar att sättet att dokumentera påverkar vad det är som synliggörs samt vilket resultat blir. En förutsättning för att dokumentationen ska bli pedagogisk är att den används av de som befinner sig i verksamheten och att det sker en gemensam reflektion. Det kan vara mellan barn, pedagog-pedagog, barn-pedagoger samt förälder-pedagog. Genom reflektionen skapas en relation mellan det som har skett, det som sker nu och det som kommer att ske. Dokumentationens viktigaste uppgift är enligt Lenz Taguchi (1997) att barnen, deras läroprocesser och strategier synliggörs. När dokumentationen sätts upp på väggarna skapas möjligheter för det synliggörandet. Bjervås (2011) menar att det är ett sätt att låta barns röster bli hörda. Pedagogisk dokumentation ger enligt Lenz Taguchi (1997) pedagogerna möjlighet att se barnen på nytt samt att synliggöra barnet för sig själv. 4

11 Lenz Taguchi (1997) menar att den pedagogiska dokumentationen skapar möjlighet för pedagogerna att både lära sig samt bli nyfikna på något nytt. I dokumentationen kan de ta reda på var de befinner just nu i verksamheten. Dokumentationen kan även användas av pedagogerna till att utvärdera och utveckla sitt arbetssätt, verksamheten samt den pedagogiska miljön Forskning kring pedagogisk dokumentation Bjervås avhandling (2011) handlar om hur uppfattningar av barn i förskolan skapas av pedagoger utifrån pedagogisk dokumentation. Studien har två syften varav det ena är att se hur lärare tillsammans pratar om och bedömer förskolebarn. Det andra syftet är att titta närmre på hur pedagogerna pratar om pedagogisk dokumentation samt att se hur det förhålls till de barn som är dokumenterade. I avhandlingen har pedagoger från två arbetslag på två olika förskolor studerats. Det är en diskursanalytisk studie som använt sig av observationer som metod. Resultatet visar att diskursen om det kompetenta barnet har en stark roll i pedagogernas samtal. Pedagogisk dokumentation ses vidare som ett verktyg vilket hjälper till i verksamheten genom att barnens kompetenser synliggörs och kan utvecklas. Vidare visar studiens resultat på att pedagoger anser att pedagogisk dokumentation inte bör användas utan reflektion (Bjervås 2011). I boken Styrningskonst på utbildningsarenan ingår ett kapitel av Vallberg Roth (2014) vilket är baserat på ett pågående forskningsprojekt. Pedagogisk dokumentation kan enligt Vallberg Roth (2014) vara en vansklig metod eftersom pedagogerna genom dokumentationen utövar makt när de väljer ut vad som ska dokumenteras samt hur detta ska göras. Hon ser vidare dokumentation som en form av bedömning med detta menas att dokumentationen kan ses som en form av reglering då den kan styra barns utveckling, lärande samt värden. Dokumentationen kan ses som maktprocesser eftersom de både kan stötta samt hämma barnens utveckling. I vårt examensarbete kommer vi inte att fokusera på pedagogisk dokumentation som bedömning utan istället ses dokumentationen som sitter på väggarna som ett pedagogiskt redskap. 5

12 3 Teoretiska utgångspunkter 3.1 Förskolan som institution I vårt examensarbete använder vi oss av begreppen institution, kontextuellt ramverk samt sociala praktiker för att analysera det som sitter på väggarna. Ordet institution kommer från latin och är enligt Brante (2014) en; benämning på de normer och regler som strukturerar mänskligt handlande till bestående eller återkommande beteendemönster (Brante 2014). En institution kan enligt Brante (2014) vara styrd av lagar och regler. Exempel på sådana institutioner är skola och förskola. Institutioner brukar enligt Markström (2007) vara till för en specifik grupp människor samt styras av vissa bestämda rutiner, regler samt aktiviteter, vilka kan påverkas i olika omfattning. I institutioner som exempelvis förskolan är det vanligt att människorna som befinner sig i dem betraktas som ett kollektiv och förväntas göra samma saker samtidigt. Barn ingår idag enligt Markström och Halldén (2009) i flera olika institutioner vilka alla är utformade efter diskursen om barns bästa. Förskolan utgör en av dessa institutioner. Idag anses det vara bra för barns utveckling att gå i förskolan. Förskolan ses å ena sidan som en bra plats för barn där fokus ligger på att stimulera och utveckla barn. Förskolan kan emellertid även ses som en plats vilken är till för att institutionalisera barnen det vill säga forma samhällsmedborgare. Genom regler, normer och språkbruk, talar enligt Säljö (2013) institutionen om för de individer som befinner sig i den hur de ska agera där. Markström (2007) menar att dessa normer och regler kan vara väldigt djupt rotade vilket medför att aktörerna i vissa situationer inte aktivt behöver reflektera över sitt handlande, det har blivit automatiserat. Dessa normer och regler speglar enligt Lenz Taguchi (2013) samhällets bild av vad som bör finnas i den aktuella institutionen, i vårt fall förskolan. Även förskolan ur ett historiskt perspektiv är med och påverkar dessa normer och regler. Institutionen förskolan kan enligt Markström (2007) ses ur två historiska perspektiv. Det första perspektivet handlar om att förskolan uppkom för att komma till rätta med andra samhällsproblem. Det andra perspektivet handlar om att förskolan kan ses som ett institutionaliserande av barns barndom, att fostran och socialiseringen av barnen lagts över till den offentliga sfären. För att förstå dagens förskola behöver den enligt Tallberg 6

13 Broman (1995) ses ur ett historiskt perspektiv. Starten för förskolan kom genom industrialiseringen, vilken medförde att fler människor flyttande in till städerna. Flytten in till städerna innebar att det blev svårare för familjemedlemmarna att hjälpas åt med skötseln av barnen eftersom det geografiska avståndet ökade. Denna utveckling samt att arbetsplatserna för kvinnor i allt större utsträckning flyttades utanför hemmet ledde till ett barnomsorgsbehov. Det startades två olika verksamheter; barnkrubbor och barnträdgårdar, i vilka dagens förskola har sina rötter. Barnkrubborna startades för att ta hand om fattiga mödrars barn under tiden som de arbetade. Barnträdgårdarna hade en mer pedagogisk inriktning. Dessa var till för alla barn och sågs som ett komplement till hemmet. Institutionens traditioner, normer och regler bildar enligt Markström (2007) institutionens kontextuella ramverk. Detta ramverk berättar för de individer som befinner sig i institutionen vilka handlingar som är möjliga samt oacceptabla. Samtidigt som institutionerna styr individernas beteende påverkas enligt Säljö (2013) även institutionerna av de individer som befinner sig i dem. Markström (2007) menar att det är relationen mellan strukturen och aktörerna som bestämmer vad som sker och varför saker görs på ett visst sätt i en institution. Denna relation är inte statisk utan förändras hela tiden. Däremot finns det vissa normer som är svårare att förändra än andra. Allt mänskligt handlande kan enligt Säljö (2010) kopplas till sociala praktiker. Säljö menar att en individs handlingar påverkas av dess personlighet, tidigare erfarenheter samt av omgivningens förväntningar, begränsningar och möjligheter. Markström (2007) menar att institutionen styr den sociala praktiken i en viss riktning. Samtidigt som institutionen styr den sociala praktiken styr även aktörernas handlande institutionen genom exempelvis deras förhållningssätt. Med andra ord är både aktörerna och institutionerna delaktiga i skapandet av den sociala praktiken. Detta är också anledningen till att den sociala praktiken kan se olika ut beroende på vilken förskola som besöks. Det kan till och med skilja sig mellan olika avdelningar. Det är enligt Lenz Taguchi (2013) i den sociala praktiken som det bestäms hur man ska agera i ett visst sammanhang, vilket det önskvärda barnet är, hur förhållandet ser ut mellan verksamheten och föräldrarna. Det är emellertid viktigt att tänka på att vissa praktiker är mer styrda av institutionen, mer institutionaliserade, än andra och inom dessa praktiker är sannolikheten att förändringar sker mindre. 7

14 Alla människor ingår enligt Säljö (2013) i många olika sociala praktiker och socialiseras genom dessa in i samhället. Förskolan är för många barn den första sociala praktiken hon/han möter och lär sig att förhålla sig till. Sammanfattningsvis använder vi oss av begreppen institution, kontextuellt ramverk samt sociala praktiker för att analysera det som sitter på väggarna. Med hjälp av dessa begrepp förklarar vi vad de likheter som vi ser på de olika avdelningarnas väggar kan bero på samt hur mycket av förskolan som institutionen vi kan se på väggarna. 3.2 Affordance - Handlingserbjudanden Vi kommer i vårt examensarbete att använda oss av ordet handlingserbjudande eftersom vi anser att det bäst tydliggör förhållandet mellan väggarna och individerna. Gibson (1986) myntade begreppet affordance, vilket uppkom som ett led i de diskussioner som uppstått mellan de fysiska och psykologiska forskarfälten om huruvida värden är fysiska eller fenomenologiska. Fysikerna ansåg att värden ligger hos tingen medan psykologerna menade att värden ligger hos människorna. Gibson ville enligt Lindgren (2005) komma ifrån denna ändlösa diskussion om värden, vilken han menade var fruktlös. Därav begreppet affordance som Gibson (1986) menar saknar värden, både miljön och individerna är med och påverkar. Såväl Lindgren (2005) som Linderoth (2004) menar att det är svårt att översätta affordance till svenska. Olika forskare har valt olika översättningar, exempelvis har meningserbjudande, interaktionserbjudande och handlingserbjudande används. Då begreppet är svårt att översätta väljer en del författare att använda sig av den engelska termen affordance. Gibson (1986) menar att det finns en relation mellan miljö och individ. Miljön erbjuder individerna olika handlingsmöjligheter. Affordance är enligt Gibson (1986) detsamma som dessa erbjudanden. Affordance står för de möjligheter samt de restriktioner som miljön innebär för vårt handlande. Eriksson Bergström (2013) menar att det är relationen mellan miljö och individ som är begreppets essens. Detta kan belysas med följande exempel: en grupp barn leker pirater och behöver en båt. De får syn på en pappkartong som i deras lek förvandlas till en sådan. Efter piratleken tagit slut kommer det nu in en ny grupp barn i rummet som vill leka restaurang. Barnen får då syn på pappkartongen vilken nu förvandlas till ett bord. En pappkartong kan alltså erbjuda olika handlingar. För några individer erbjuder den möjligheten att förvandlas till en båt för andra erbjuder den möjligheten att förvandlas till ett bord. Affordance är 8

15 emellertid enligt Linderoth (2004) inte något som individer tillskriver ett objekt utan ligger hos objektet i sig själv. För att återknyta till exemplet ovan innebär detta att pappkartongen alltid står för samma erbjudande det vill säga att kunna förvandlas till en båt eller ett bord oavsett om barnen antar detta erbjudande eller inte. Däremot menar Gibson (1986) att individerna har ett lika stort värde i begreppet som miljön. Det är i relationen mellan individerna och miljön som affordance uppstår. Gibsons begrepp är mycket mångfacetterat och vi kommer att använda affordance på liknande sätt som Eriksson Bergström (2013) gör i sin avhandling - att affordance handlar om relationen mellan individen och miljön. Det går inte att skilja miljön och individen åt, de påverkar varandra. Sammanfattningsvis menar vi att materialet som sitter på väggarna inbjuder individerna till handling. Vi använder oss av begreppet handlingserbjudande i syfte att analysera om det som det som sitter på väggarna kan ses som en inbjudan till handling. 3.3 Det önskvärda barnet I förskolan kommuniceras enligt Emilson (2008) ett önskvärt barn genom de värden och normer som existerar där. Dessa kommunicerar även något om den fostran som finns i förskolan. I sin avhandling nämner Emilson (2008) att hon har hittat framförallt tre grupper av värden; demokratiska, omsorgsetiska samt disciplinerande. När pedagoger interagerar med barnen kommunicerar de både medvetet och omedvetet dessa värden och normer. Även barn kommunicerar dem till varandra. Hur det kommuniceras får betydelse för vad det är för värden och normer som får möjlighet att kommuniceras. Vilka det är skiljer sig åt från förskola till förskola och även avdelningar emellan. Boman (2002) menar att i en verksamhet finns det en spänning mellan olika behov, personliga och offentliga. Pedagoger med olika intressen och tankar ska tillsammans utforma en verksamhet och i denna är det inte självklart vilka värden och normer som ska råda och kommuniceras. Olika individer, platser och kulturer har olika idéer om vad som ses som socialt önskvärt. Enligt Emilson (2008) påverkar samhällets syn på barnet samt vilka medborgerliga förmågor som anses vara önskvärda också den bild av ett önskvärt barn som skapas i förskolan. Vid en granskning av sin egen verksamhet kan pedagoger få syn på och reflektera över de värden och normer som råder på just deras avdelning. 9

16 I sin avhandling beskriver Emilson (2008) det önskvärda barnet i förskolan. Vi kommer i vårt examensarbete istället använda oss av det önskvärda förskolebarnet. Det önskvärda förskolebarnet beskriver bättre det vi ser av barnen på väggarna. Sammanfattningsvis använder vi oss av begreppet i syfte att analysera den bild av barnen som förmedlas på väggarna. 3.4 Kommunikation Genom lednings- eller överföringsmetaforen kan det som sätts upp på väggarna ses som en form av kommunikation. I denna metafor finns det enligt Säljö (2010) en avsändare och en mottagare. Det hela startar med att en avsändare har någon form av information som den vill förmedla till någon annan. Avsändaren överför i vårt fall denna information till ett foto, bild, teckning eller en text som sedan sätts upp på väggen. Informationen överförs sedan till mottagaren då den tittar på det som sitter på väggen. Beroende på vem avsändaren riktar sig till kommer denna information överföras på olika sätt och hur den tolkas beror på individen som utför tolkningen. Sammanfattningsvis använder vi begreppet kommunikation som analysverktyg för att diskutera hur allt som sätts upp på väggarna utgör någon form av kommunikation samt vem som är avsändare och mottagare. 10

17 4 Metod och genomförande 4.1 Metodval Vårt examensarbete bygger på en kvalitativ studie. En kvalitativ metod används enligt Alvhus (2013) då forskaren är mer intresserad av betydelsen av materialet än statistiska samband. Då vi är intresserade av väggarnas funktion i förskoleverksamheten blir det naturligt att använda kvalitativa metoder. Vi använder två olika metoder vid insamlandet av empirin för att svara på våra frågeställningar. Den första delen av syftet är att studera vad som sitter på väggarna samt hur institutionen synliggörs. Detta undersöks genom att använda metoden visuell etnografi; studier av fotografier av väggarna. Den andra delen av syfte är att undersöka pedagogernas syn på hur väggarna används i verksamheten. Detta undersöks genom att använda semistrukturerade intervjuer Visuell etnografi I vårt examensarbete är vi intresserade av vad som finns på väggarna samt hur institutionen synliggörs. Insamlingen av det empiriska materialet sker genom visuell etnografi (Bryman 2011). Vi valde att fotografera väggarna ute på avdelningarna. Fotografierna användes sedan till vår analys. Vi har observerat väggarna samt dokumenterat dem med hjälp av en kamera. Visuell etnografi innebär enligt Bryman (2011) att visuellt material står i fokus för forskningen. Materialet kan bestå av befintliga fotografier samt fotografier tagna av forskaren eller andra i studien medverkande personer. Fotografierna används sedan av forskaren i analysförfarandet för att finna svar på fotografiernas betydelse. Det finns enligt Bryman (2011) tre olika sätt att ta sig an fotografierna inom visuell etnografi. Inom det första ses fotografierna som en kompletterande anteckning, det vill säga de har tagits under fältarbetet för att underlätta för forskaren att komma ihåg. Inom det andra ses fotografierna som något eget och inte ett komplement till något annat. Inom det tredje används fotografierna som ett underlag vid diskussioner. Vi använder oss av det andra sättet att ta oss an fotografierna. Fotografierna togs av oss själva och används i studien för att svara på den första delen av syftet. De utgör ett material i sig själv. 11

18 4.1.2 Intervju I vårt examensarbete är vi även intresserade av hur väggarna används. För att få svar på hur väggarna används i verksamheten intervjuade vi pedagogerna. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer (Bryman 2011). Frågorna var indelade i olika teman och öppna i sin karaktär. Pedagogerna gavs utrymme att svara utifrån sina egna premisser. Med utgångspunkt i pedagogernas svar ställdes följdfrågor vilket medförde att frågorna ibland ställdes i olika ordning. I semistrukuterade intervjuer delas frågorna enligt Bryman (2011) ofta in i olika teman. Frågorna kan komma i olika ordning men för det mesta ställs de i den tänkta ordningen. Det kan även dyka upp andra relaterade frågor beroende på respondentens svar. Vi hade ett tydligt mål med intervjuerna vi visste vad vi letade efter. Detta berodde på att analysen av väggarna redan var genomförd och att denna väckt frågor. Dessa frågor tillsammans med studiens syfte la grunden för intervjuerna. Detta intervjuförfarande kallas enligt Alvehus (2013) för malmletarmetaforiken. Denna metafor innebär att intervjuaren redan på förhand vet målet med intervjuerna och ställer frågor därefter. 4.2 Urval Studien fokuserar endast på väggarna och inte miljön i stort då vi vill veta hur väggarna påverkar verksamheten och vilken funktion de har i densamma. De avdelningar som medverkar i studien har vi sedan tidigare på ett eller annat sätt kopplingar till. I studien ingår fyra olika förskolor och sammanlagt sex avdelningar. Förskolorna är alla belägna i södra Sverige. För att studien skulle få ett tillförlitligt resultat valdes avdelningar med barngrupper i varierande ålder, tre stycken 1-5 avdelningar, två 3-5 avdelningar samt en avdelning med 4-åringar. Sex intervjuer genomfördes med en pedagog från varje avdelning. De pedagoger som vi intervjuade har alla flera års erfarenhet inom yrket. 4.3 Genomförande Genom telefonsamtal togs kontakt med pedagoger på de olika avdelningarna. I detta samtal tillfrågades pedagogerna om de ville medverka i vår studie, både genom att tillåta fotografering samt att delta i en intervju. Vi åkte ut på de sex avdelningarna för 12

19 att fotografera och alla besök skedde inom en vecka. På fem avdelningar gick vi själva runt och tittade på väggarna samt fotograferade. På en avdelning blev vi visade runt av en pedagog och fotografierna togs under denna rundvisning. Vi var inne i alla rum på alla avdelningar och fotograferade materialet på väggarna. Hela väggarna fotograferades och det togs även närbilder för att kunna zooma in och därigenom kunna läsa det som stod skrivet. Detta medförde att vissa fotografier har samma motiv. Sammanlagt togs 186 fotografier varav 98 har olika motiv. Vi valde att inte fotografera väggar utan material. Däremot noterade vi dessa tomma väggar och i vilka rum de fanns. När vi fotograferade väggarna passade vi även på att studera dem både på avstånd och nära för att försöka få en uppfattning av väggarna samt en bild av vad som var uppsatt. Efter insamlandet av material analyserades fotografierna. Även de väggar som inte fotograferats togs i beaktande i analysen. Efter att vi påbörjat analysen av väggmaterialet tog vi återigen kontakt med pedagogerna för att bestämma dag för intervju. Att vi valde att börja med vägganalysen beror på att vi först ville bilda oss en uppfattning om hur väggarna ser ut innan vi intervjuade pedagogerna. Detta gjordes för att kunna ställa djupare och mer relevanta frågor. Vi åkte ut till de fyra förskolorna för att genomföra intervjuerna. På de förskolor där vi hade två medverkande avdelningar genomfördes intervjuerna på samma dag men vid olika tidpunkt. Intervjuerna utfördes i ett mindre avskilt rum på förskolan. I två fall gick vi iväg till ett avskilt rum utanför avdelningen. Vi hade på förhand tematiserat frågor och dessa hade vi med oss. Pedagogen tillfrågandes om denne godkände att samtalet spelades in för att vi skulle kunna vara aktiva deltagare. Vi var oroliga att förlora uppmärksamheten från respondenten, vilket kan hända då man antecknar och därmed gå miste om följdfrågor. När alla intervjuer var genomförda transkriberades dessa och analyserades därefter. 4.4 Etiska överväganden Sedan 1990 är det enligt Vetenskapsrådets dokument Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002) ett krav att forskningsetiska överväganden tas i beaktande inom forskning. Dessa är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Nedan följer hur vi tagit dessa i beaktande i vår studie. 13

20 Informationskravet har tagits i beaktande genom att alla berörda parter har informerats om studiens syfte. Samtyckeskravet har tagits i beaktande genom att vi fick pedagogernas samtycke innan väggarna fotograferades samt till en kommande intervju. Vid intervjutillfällena fick vi även pedagogernas samtycke till inspelning av densamma. Det finns många barn representerade på de fotografier som vi tagit på väggarna och då det enligt Vetenskapsrådet (2002) är viktigt att avidentifiera medverkande personer valde vi att inte ha med några fotografier i arbetet. Dessutom har examensarbetet inte fokus på barnen. Genom detta förfarande har konfidentialitetskravet tagits i beaktande. Förskolor och pedagoger har anonymiserats i arbetet. Nyttjandekravet har tagits i beaktande genom att det endast är vi som har haft tillgång till fotografierna och de har bara visats för vår handledare. Vad gäller intervjuerna är det enbart vi som lyssnat på inspelningarna och haft tillgång till desamma. Efter att studien är klar kommer materialet att makuleras. 4.5 Analysmetod/bearbetning Analysverktygen har förändrats en hel del under analysens gång då det trädde fram nya aspekter ur materialet. Detta kan kopplas till en abduktiv ansats som enligt Alvehus (2013) innebär en växling mellan en teoretisk och empirisk ansats. Det kan genom detta angreppssätt uppkomma nya teoretiska infallsvinklar vilket det har gjort i vårt arbete. Materialet kategoriserades för att finna mönster och vid genomgången fann vi fyra olika kategorier; dokumentation, information, barnproducerat material samt lärandematerial. Nästa steg i analysprocessen var att studera varje enskild avdelning. Detta gjordes för att undersöka hur materialet i de olika kategorierna var organiserat. Vi undersökte även hur det såg ut i de olika rummen samt vem materialet riktade sig till. Därefter bearbetades materialet med hjälp av analysverktygen. Analysverktygen kan enligt Berglund & Björk ( ) liknas vid ett par glasögon. Med hjälp av glasögonen undersöks materialet för att finna nya mönster. Intervjufrågorna har växt fram ur vårt syfte samt genom bearbetningen av väggmaterialet, vilket innebär att vi hade förutbestämda frågor. Inspelningarna av intervjuerna underlättade analysprocessen då det gav oss möjlighet att lyssna på dem många gånger. Vi var noga med att ställa följdfrågor både på våra egna frågor samt på de tankar och idéer som dök upp under intervjun. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter. Vid genomgången av intervjumaterialet fann vi tre olika kategorier i hur 14

21 pedagogerna ser på väggarnas funktion i verksamheten; en kommunikationskanal, ett pedagogiskt redskap samt synliggörandet av individen. Materialet analyserades därefter med hjälp av olika analysverktyg. I studien ses analyserna som kompletterande till varandra. Därför avslutades analysprocessen med en sammankoppling av de båda analyserna genom att förhålla resultaten till varandra. 15

22 5 Resultat Examensarbetets syfte är uppdelat i två delar och dessa kommer att behandlas i varsin del. Först analyseras väggarna genom de fotografier som vi tagit av desamma. Vi söker efter mönster för att på så sätt kunna kategorisera materialet. Vi utgår ifrån syftet, nämligen vad som finns på väggarna samt hur institutionen synliggörs. Vi studerar empirin utifrån frågeställningarna Vad sitter på väggarna? Hur synliggörs institutionen genom väggarna? I den andra delen analyserar vi intervjuer med pedagogerna och vi utgår från vårt syfte, nämligen att undersöka pedagogernas syn på hur väggarna används i verksamheten. Vi studerar empirin utifrån vår frågeställning Hur ser pedagogerna på väggarnas funktion i verksamheten? 5.1 Väggar som talar På samtliga förskoleavdelningar vi har undersökt finns det foto på barn i olika situationer, teckningar, tavlor, fotocollage och texter uppsatt på väggarna. Vid en genomgång av fotografierna framgick emellertid att väggarna såg väldigt olika ut på avdelningarna. På en del avdelningar finns det mycket uppsatt på väggarna medan det på andra är mer sparsamt. Det skiljer sig även en del mellan olika rum, i en del finns det mycket material på väggarna medan det i andra rum nästan inte finns någonting alls. Går det att finna likheter i detta material? Kan vi finna mönster när det ser så olika ut? Väggar som kommunikation Allt på väggarna kan ses som kommunikation. Kommunikationen återfinns i form av olika sorters information såsom foton, bilder, teckningar eller texter. Informationen överförs sedan till mottagaren då den tittar på väggen. Hur denna överföring går till beror på vem avsändaren och mottagaren är. Genom att studera väggarna kan vi se vem som är avsändare respektive mottagare. Avsändaren blir tydlig genom sättet informationen är upphängd på väggarna samt genom vad det är som sätts upp. I en del rum är mottagaren tydligare än andra. Exempelvis är det tydligt att väggarna i hemvrån, ateljén och byggrummet är riktade till barnen. Detta ser vi genom sättet materialet är upphängda på samt hur materialet är 16

23 utformat. Med detta menar vi att materialet sitter i barnens höjd och består i de flesta fall av större fotografier samt mindre mängd text. I hallen är väggarna riktade till föräldrarna. Detta ser vi genom materialets placering på väggarna och genom att det innehåller mer text samt mindre mängd fotografier. I andra rum är det mer vagt vem väggarna riktar sig till. I en del rum skiljer det sig från vägg till vägg och i andra rum riktar sig väggarna till flera olika mottagare samtidigt Fyra former av material Det material som satt på väggarna fann vi kunde delas in i fyra olika kategorier nämligen dokumentation, barnproducerat material, lärandematerial och information. De utgör alla någon typ av kommunikation och berättar något om verksamheten, det önskvärda förskolebarnet samt institutionen. Dokumentation Dokumentationen består i regel alltid av fotografier utskrivna från datorn på barnen görandes något specifikt. Fotografierna är grupperade och är ofta uppsatta på ett större färgat pappersark. Ibland består dokumentationerna av en A4 sida och är då vit. Det finns ofta en titel, en tillhörande beskrivande samt förklarande text och en koppling till läroplanen. Dokumentationen belyser det som har skett i verksamheten, hur man ska uppföra sig mot varandra samt saker barnen sagt och gjort. Alla avdelningarna har någon form av dokumentation uppsatt på väggarna. Cirka 40 procent av fotografierna innehåller dokumentation. Det finns emellertid en stor variation i hur mycket dokumentation det finns på de olika avdelningarna. Den övervägande delen finner vi i det största rummet på avdelningen och det finns rum/vrår där det inte finns någon dokumentation alls. Ett exempel på en dokumentation finner vi på en av avdelningarna. Den är i A4 format och innehåller tre fotografier på barn, en beskrivande text samt en koppling till läroplanen. Dokumentationen belyser barnens intresse av bokstäver och på två av fotografierna ser vi att barnen håller på att tillverka bokstavslådor. Genom den beskrivande texten får vi reda på hur intresset uppkom samt hur tillverkandet gått till. Enligt Tallberg Broman (2010) framkommer av OECD att det under det senaste decenniet funnits ett stort fokus på småbarns lärande och kunskapsutveckling. Det finns idag ett större fokus på olika ämnen såsom språkutveckling, matematik, teknik samt 17

24 naturvetenskap. Detta har lett till att förskolan idag i större grad ses som en del i utbildningssystemet. Vid en genomgång av alla fotografier tagna av dokumentationer framkom att den övervägande delen är inriktade på lärande. Ofta ser de ut som den ovan beskrivna dokumentationen. Detta menar vi kan kopplas ihop med det faktum att det idag finns ett stor fokus på lärande i förskolan. Denna koppling förstärks ytterligare genom en studie av läroplanen vilken också visar sig ha ett stort fokus på lärande. Information Vi väljer att skilja mellan information och dokumentation. Informationen kan ses som en annan form av kommunikation då den är till för att förmedla ett budskap (Säljö 2010). Den är ofta i A4 format, består i de flesta fall av utskrifter från datorn på vitt papper och är i regel inte lika färgrik som annat material på avdelningarna. Informationen består för det mesta av mycket text skriven med liten font. Ibland finns det foto på barnen men den består oftast av mer text och både färre samt mindre fotografier än i dokumentationerna. Någon form av information återfinns på alla avdelningar och cirka 13 procent av fotografierna innehåller denna materialkategori. Information som är riktad mot föräldrarna återfinns i hallen. Den kan bestå av; matsedel, schema, vad som hänt under dagen, vilka sjukdomar som råder, upplysningar om viktiga datum och exempelvis kommande kulturevenemang samt aktiviteter på förskolan. Det som sitter på väggarna i hallen förtydligar mötet mellan hem och förskola. Den information som återfinns i hallen kan enligt Markström (2007) ses som en förmedling till föräldrarna i vad som förväntas av dem. Exempel på detta är information om vilka kläder som barnen behöver på förskolan och när det behövs fler blöjor. Då förskolan är en offentlig lokal finns det en utrymningsplan på alla avdelningar. Denna är riktad till alla som vistas i lokalen och är en symbol för att förskolan är en institution. Det finns information som är riktad till både barn och vuxna på väggarna. Exempelvis de listor som visar vilka barn som är där samt rutiner för handtvätt som sitter på väggen inne på toaletten. Barnproducerat material Barnproducerat material finns på alla avdelningarna, dock i olika utsträckning och uppsatt på olika sätt. Cirka 29 procent av fotografierna innehåller barnproducerat material. Barnens alster är ofta väldigt färgsprakande. Barnen använder sig oftast av 18

25 klara färger. Ibland är det tydligt vad de föreställer, exempel på detta är självporträtt samt bokstäver gjorda i olika material, medan de i andra fall är mer abstrakta. Barnen använder olika tekniker när de målar och ritar, en del väljer att fylla hela pappret medan andra väljer att endast färglägga delar av pappret. Det barnproducerade materialet består även av många olika material såsom naturmaterial av olika slag pinnar, stenar, löv, är ritade med antingen tuschpennor eller kritor och målade med vattenfärger eller flaskfärg. Diskursen om det estetiska har enligt Dahlbeck & Persson (2010) länge haft en naturlig plats i förskolan. Diskursen reproduceras ständigt. Detta kan till viss del förklaras som en kvarleva av Fröbels tankar om barns lärande. Fröbel menade att barn lär sig med hjälp av hela kroppen och genom alla sinnen. Vi tolkar mängden av barnproducerat material som ett förtydligande av att diskursen om det estetiska lever kvar på de undersökta avdelningarna. Lärandematerial Med lärandematerial menas material som inbjuder till lärande. Det finns lärandematerial på alla avdelningar, i form av alfabet, siffror, foton och ritningar på byggnader samt tavlor och planscher av olika slag. Lärandematerialet består i de flesta fall av färdigt material utskrivet från nätet. Cirka 31 procent av fotografierna innehåller lärandematerial. Alfabet finns på alla avdelningar men ser olika ut. Det finns handskrivna alfabet skrivna på färgat papper eller färdigt material utskrivet från nätet. Varje bokstav har ett eget papper och ibland finns det både stora och små bokstäver därpå. En del alfabet är försedda med en bild vilken symboliserar bokstaven genom att illustrationen börjar på samma bokstav som bokstaven i alfabetet. I ett fall har illustrationerna gjorts på egen hand vilket vi kan se genom att alla bokstäver inte ännu har blivit illustrerade. Det finns två sätt att sätta upp alfabeten på väggen. Antingen sitter de i en lång rad med alla bokstäverna efter varandra eller så är det brutet och sitter uppdelat i rader efter varandra. Då alfabetet sitter på en lång rad är det i regel uppsatt högt upp ovanför eventuella dörrkarmar. Då alfabetet är uppdelat sitter det i regel längre ner och mer lättåtkomligt för barnen. På en del avdelningar återfinns lärandematerial i form av Takk-tecken, Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation, vilket används i förskolorna som ett komplement i barnens språkinlärning. På en avdelning sitter det takk-tecken på olika 19

26 ställen och det finns även ett veckans takk-tecken. På denna återfinns dels en bild på tecknet samt en bild på ordbilden som tecknet beskriver. Dessa menar vi inbjuder till ett lärande och blir därmed även ett handlingserbjudande. I Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) läggs fokus på ämnen såsom matematik, språk, teknik och naturvetenskap. Dessa ämneskategorier finner vi i det lärandematerial som sitter på väggarna, i form av siffror, kulor på tråd vilket anger mängd, alfabet, bilder och ritningar på byggnader samt planscher med fåglar och växter Handlingserbjudande I ett byggrum på en avdelning finner vi bilder på olika byggnader. Dessa bilder tolkar vi som handlingserbjudanden. Detta gör vi eftersom de inbjuder barnen till handling. Genom sin närvaro på väggarna utmanar de barnen att bygga. Ett annat tydligt exempel på handlingserbjudande utgör den poster med texten månadens utmaning som finns i en av ateljéerna. I anslutning till detta finner vi en bild på Hello Kitty, en bild på en målning av ett landskap samt en bild på Byggare Bob. Bredvid bilden på Byggare Bob sitter barnens egna teckningar av densamma. Dessa bilder samt texten månadens utmaning förefaller vara ett handlingserbjudande till barnen. Det sitter endast ett fåtal teckningar på väggen vilket vi tolkar som att alla barn inte har antagit denna utmaning. Handlingserbjudande finns trots detta till för alla barn, då det är kopplat till bilderna på Byggare Bob, Hello Kitty och landskapsmålningen. Det finns även andra lite mer subtila exempel på handlingserbjudande såsom dokumentationer, eftersom de inbjuder till reflektion och diskussion. Ett exempel på detta är en dokumentation som visar barn på utflykt. Detta kan ses som ett handlingserbjudande genom att det inbjuder till återkoppling samt diskussion. Hur handlingserbjudanden synliggörs skiljer sig mellan de olika avdelningarna, vilken form de är i samt vilka rum de finns i. Miljön erbjuder olika handlingserbjudande. Miljön och artefakterna har enligt Linderoth (2004) samma inneboende handlingserbjudande, med detta menas att de alltid står för samma erbjudande oavsett hur individerna väljer att tolka eller använda dem. Fotona, dokumentationen och informationen finns alltid synliga på väggarna som ett handlingserbjudande oavsett om barnen eller de vuxna väljer att anta erbjudandet eller inte. 20

27 5.1.4 Det önskvärda förskolebarnet Det önskvärda förskolebarnet som vi fann på väggarna är kompetent, en god kompis, estetiskt, samt ett glatt barn. Nedan exemplifieras detta med hjälp av utdrag från väggmaterialet. I en dokumentation visas ett barn som skär ost själv. Överskriften på dokumentationen är Kan själv och på den finns det tre bilder av ett barn som skär ost. Där finns även en dialog mellan barnet och pedagogen, vilken ger oss betraktare en inblick i situationen, samt en koppling till läroplanen. Genom denna dokumentation framgår att barnet har uttryckt en önskan att få prova skära ost själv och att pedagogen har tillgodosett barnets önskan. På två avdelningar kan vi se att det finns teckningar som barnen själva satt upp. Detta ser vi genom att studera hur de är uppsatta. Barn organiserar uppsättningen på ett annat sätt än vuxna. Teckningarna sitter huller om buller, barnen använder mycket tejp och teckningarna sitter långt ner på väggen. På en avdelning finner vi en dokumentation där det finns bilder på barn som gestaltar olika sätt att uppföra sig mot sina kompisar. Varje bild förtydligas med en kort presentation. Dokumentationen innehåller en beskrivning av det arbete som ligger bakom dokumentationen samt är uppdelad i två delar. Ena delen visar hur barnen bör vara och den andra visar hur barnen inte bör vara. Exempelvis ska de hjälpa varandra, kramas, trösta sina kompisar, prata en åt gången, lyssna på varandra, men inte skratta åt någon, slåss, låta kompisen städa själv, skrika eller säga dumma saker. Detta är ett exempel på en del av ett värdegrundsarbete i förskolan, vilket enligt skolverkets stödmaterial Förskolans och skolans värdegrund: förhållningssätt, verktyg och metoder (2013) handlar om att förbereda barnen för ett liv som samhällsmedborgare samt att förklara för barnen vilka rättigheter de har som barn. Värdegrundsarbete förmedlar även något om hur barnen ska vara och uppföra sig mot varandra. Barnen socialiseras enligt Markström (2007) in i verksamheten och genom att göra detta lär sig barnen att vara ett förskolebarn. I förlängningen innebär detta även att barnen lär sig hur de ska förhålla sig till samhällets olika delar. Förskolans syn på barn präglas av samhällets syn på barn. Barn ses idag enligt Markström (2007) som kompetenta, någon som ständigt utvecklas, som en egen social grupp, sociala aktörer samt som varande, det vill säga någon som har ett värde i sig själv och inte en blivande vuxen. I förskolan råder enligt Emilson (2008) vissa normer 21

28 och värden som kommunicerar ett önskvärt barn. Dessa skiljer sig åt mellan olika förskolor och även avdelningar samt är en del i de sociala praktikerna. Både pedagoger och barn kommunicerar det önskvärda barnet och det sker på olika sätt. Vid en genomgång av materialet på väggarna utkristalliserades följande egenskaper hos barnen; kompetenta, estetiska, glada samt goda kompisar. Liknande karaktärsdrag återfinns på alla avdelningar. Genom väggarna förmedlas något om hur barnen förväntas vara på förskolan, ett önskvärt förskolebarn. Dokumentation som visar att barn kan själv och möjligheten för barnen att själva sätta upp saker på väggarna kan ses som en förmedling av diskursen om det kompetenta barnet. Vi tolkar mängden av material producerat av barnen, alla fotografier på glada barn och värdegrundsdokumentationerna som ett sätt att förmedla det önskvärda barnet. Genom detta material på väggarna lär sig barnen hur de ska vara samt uppföra sig på avdelningarna Den institutionella väggen En av våra frågeställningar är; hur synliggörs institutionen genom väggarna? Nedan följer en sammanställning av vad vi genom empirin kan se av institutionen på väggarna. Det finns många gemensamma karaktäristiska drag på de olika avdelningarna inte minst gällande vilka olika material som finns uppsatt. På väggarna finner vi information till föräldrarna, scheman av olika slag, utrymningsplan, värdegrundstext och dokumentationer. Vi upptäckte även stora skillnader mellan hur de olika avdelningarna organiserar väggarna samt hur stor del av verksamheten som syns. Det skiljer sig i vad pedagogerna väljer att sätta upp, hur det placeras på väggarna samt storlek på foto och mängd text. På en del avdelningar finner vi mycket dokumentation medan vi på andra ser mer barnproducerat material. På en institution som exempelvis förskolan menar Markström (2007) att det kontextuella ramverket alltid är detsamma. Förskolorna har samma historiska bakgrund, samma styrdokument och präglas av den rådande samhällssynen. Det kontextuella ramverket kan även ses som ett sätt för samhället att genom institutionen forma samhällsmedborgare. Den sociala praktiken skapas enligt Markström (2007) både av det kontextuella ramverket som styr institutionen samt de aktörer som befinner sig i verksamheten genom exempelvis deras förhållningssätt. Förskoleinstitutionens normer och rutiner förmedlas enligt Markström (2007) till de som befinner sig i verksamheten 22