Omvärldsnytt nr. 2, 2012

Transkript

1 Omvärldsnytt nr. 2, 2012 Innehåll Folkbildningen i vårpropositionen och vårändringsbudgeten Länsstyrelserna i förändring Nya myndigheter på utbildningsområdet Utvärdering av kultursamverkansmodellen Landsbygdsstrategin utvecklas Den digitala agendan och Digidel Överenskommelsen Partsgemensamt forum Svenska EFS-rådet gör inga utlysningar under 2012 Den europeiska agendan för vuxnas lärande Erasmus for all Via Omvärldsnytt kommer Folkbildningsförbundet med ojämna mellanrum att informera om frågor relevanta för studieförbunden. Med två undantag, vi kommer att gå igenom vårpropositionen och budgetpropositionen för att relativt snabbt analysera innehållet.. Alla frågor vi tar upp är givetvis inte relevanta för alla förbund, men vi hoppas att de fl esta ska fi nna något av intresse. Vi vill gärna ha respons på innehållet och att ni berättar om det är någon särskild fråga ni vill att vi håller extra koll på framöver. Tveka inte att höra av er! Skriv till annelie@studieforbunden.se eller goran@studieforbunden.se (120417) Folkbildningen i vårpropositionen och vårändringsbudgeten Regeringen menar att statens stöd till SISU, idrottens studieförbund, bör behandlas på samma sätt som stödet till övriga studieförbund. I Vårpropositionen fl yttas därför de ändamål och verksamheter som avser särskilt stöd för idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 17. För de beräknade utgiftsramarna för 2013 innebär det att utgiftsområde 17 tillförs drygt 160 miljoner kronor. Enligt uppgift från Utbildningsdepartementet är intentionen inte att Folkbildningsrådet ska fördela medel till SISU framöver, utan att det ska ske i separat ordning. I vårpropositionen på sidan 284 kan man läsa om förändringen: I vårändringsbudgeten fi nansieras en ökning av anslaget till Ungdomsstyrelsen med 4,7 miljoner för myndighetens arbete med det civila samhället med en neddragning av bidraget till folkbildningen med 2,5 miljoner och av anslaget för insatser i det civila samhället med 2,2 miljoner kronor. Vårändringsbudgeten på sidan 21 står det om anslaget till Ungdomsstyrelsen: Länsstyrelserna i förändring Mats Sjöstrand (f.d. generaldirektör på Skatteverket) har regeringens uppdrag att se över länsstyrelserna och de statliga myndigheternas regionala organisation. Sjöstrand ska lämna sina förslag senast den 15 december i år. Signalerna om att det blir färre länsstyrelser än dagens 21 är tydliga. De förändringar som kommer att föreslås är tänkta att träda ikraft den 1 januari Vissa förändringar görs redan nu. I enlighet med en proposition från november i fjol, koncentreras från den 1 juli viss verksamhet, bl. a. när det gäller allmänna arvsfonden, till sju länsstyrelser; de i Stockholm, Östergötland, Skåne, Västra Götaland, Dalarna, Västernorrland och Norrbotten. Sida 1

2 Nya myndigheter på utbildningsområdet Regeringen tillsatte 2011 en utredning med uppdrag att utarbeta underlag för genomförande av en sammanslagning av myndigheterna Högskoleverket, Verket för högskoleservice samt Internationella programkontoret. Med utgångspunkt i utredningens förslag överlämnade regeringen 29 mars 2012 propositionen 2011/12:133 Nya myndigheter inom utbildningsområdet till riksdagen. Huvudskälet för att slå ihop de tre myndigheterna är att åstadkomma ökad tydlighet i myndigheternas uppdrag. Enligt förslaget skall den ena myndigheten ha i uppdrag att bedriva uppföljning och granskning och den andra tillhandahålla service och verksamhetsstöd. Reformen kan komma att påverka studieförbunden bl.a. genom den föreslagna nedläggningen av Internationella Programkontoret. De uppgifter programkontoret haft vad gäller internationellt samarbete och främjande av mobilitet ska enligt propositionen hanteras av den nya servicemyndigheten. Några av remissinstanserna som yttrade sig över utredningen uttryckte oro för att de delar av Programkontorets verksamhet som inte riktar sig till högskolor/universitet kan komma att marginaliseras. Detta eftersom de inlemmas i en myndighet vars uttalade huvuduppdrag är att ge service till högskolor och universitet. I viss mån bekräftas remissinstansernas oro i propositionen eftersom den inte nämnvärt berör andra organisationer än högskolor och universitet. Propositionen fi nns här: Utvärdering av kultursamverkansmodellen Myndigheten för kulturanalys har kommit med en första utvärdering av kultursamverkansmodellen. Utredaren betonar att utvärderingen skett på kort tid och att alla frågor inte kunnat belysas. Huvudfokus ligger på utformandet av kulturplanerna och erfarenheter är främst hämtade från tjänstemannahåll och analys av planer, protokoll på såväl regional som statlig nivå. Det civila samhället har i någon mån fått bidra med erfarenheter via KLYS (konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd) och Ideell kulturallians. I utvärderingen analyseras dialogprocesserna som en form för statlig verksamhetsstyrning. Kultursamverkansmodellen kan delvis ses som ett uttryck för en styrning där dialog, samverkan och samråd betonas. Faktum kvarstår dock att statens roll är överordnad regionernas, som i sin tur leder arbetet med kulturplanen gentemot kommunerna. Det står också klart att det professionella kulturlivet och det civila samhället har ett begränsat infl ytande inom ramen för modellen. Utvärderingen drar följande slutsatser: - Kultursamverkansmodellen har bidragit till att sätta kulturen på den politiska agendan regionalt genom de dialogprocesser som har genomförts i samband med regionernas framtagande av kulturplaner. Sida 2

3 - Överlag beskrivs ett ökat intresse för, och större kunskap om, kulturpolitik hos politiker på regional och kommunal nivå. - Kultursamverkansmodellen har visat sig vara en tidskrävande modell som kräver stora administrativa resurser. - Olika konfl iktpunkter som kan komma att få förnyad aktualitet i framtiden är rollfördelningen mellan staten och regionerna, detaljnivån i statens föreskrifter och nivån på det statliga bidraget. I grunden ligger frågan om vem som ska ha makten över kulturpolitiken. - Det är fortfarande otydligt för många av dem som deltagit och deltar i dialogprocesser, vad syftet egentligen är med dialogerna. En återstående pedagogisk uppgift för staten och regionerna i detta sammanhang, är att precisera syftet med dialogerna och tydliggöra rollfördelningen. - Sammanlagt fördelades den övervägande delen av statsbidragen för regional kulturverksamhet till professionell teater-, dansoch musikverksamhet. Näst mest fördelades till museerna. Utvärderingen går djupare i analysen när det gäller de fem län som var först ut med samverkansmodellen: Skåne, Halland, Västra Götaland, Gotland och Norrbotten. För den som vill fördjupa sig i regionala skillnader både i utgångsläge och resultat, fi nns rapporten här: Landsbygdsstrategin utvecklas År 2009 överlämnade regeringen en samlad strategi för att stärka landsbygdens utvecklingskraft till riksdagen. Strategin fi ck en uppföljning våren 2010 med "Utvecklingskraft insatser som stärker utvecklingskraften i Sveriges landsbygder". Under 2011 har Landsbygdsdepartementet tagit över huvudansvaret för landsbygdsstrategin. Landsbygdsdepartementet har med utgångspunkt i landsbygdsstrategin tagit initiativ till en samarbetsgrupp inom regeringskansliet där i stort samtliga departement är med. Samarbetsgruppen inleder sin verksamhet under våren 2012 och kommer att arbeta enligt Flataklocksmodellen. Flataklock är enligt en mätning från 1947 defi nierad som Sveriges geografi ska mittpunkt och används av landsbygdsminister Eskil Erlandsson som en symbol för landsbygden. I korthet går modellen ut på att de olika departementen inför varje beslut som fattas och process som initieras ska beakta om det innebär att det blir lättare och bättre att leva i Flataklock samt om beslutet medför att det blir fl er jobb i Flataklock. Sida 3

4 För att ge inspel till regeringens arbete etableras under 2012 ett landsbygdsforum. Tanken är att olika aktörer och organisationer två gånger om året bjuds in till ett forum för att diskutera olika landsbygdsfrågor som berör olika politikområden. Forumet ska fungera som en arena där landsbygdsdepartementet dels ska kunna berätta om arbetet inom Regeringskansliet, dels få möjlighet att få in synpunkter och idéer från externa aktörer runt om i landet. Statssekreteraren på Landsbygdsdepartementet Magnus Kindbom kommer att hålla i forumen. Det första forumet äger rum 25 maj och representanter från studieförbunden kommer att bjudas in. Den digitala agendan och Digidel Näringsdepartementet har genomfört fyra regionala rundabordssamtal som syftar till regionala digitala agendor; i Örebro, Skåne, Kalmar och Västra Götaland. Nästa samtal äger rum i Västerbotten den 2:a maj, därefter i Östergötland i juni. Enligt uppgift från Sveriges Kommuner och Landsting planerar i stort alla regionala aktörer på kommun- och landstingsnivå att utarbeta regionala digitala agendor. I november 2012 anordnar Näringsdepartementet en nationell konferens där bl.a. olika regionala initiativ kommer att presenteras. Digidelkampanjen har nu över registrerade utbildningsinsatser i Sveriges alla län, och fl er än 260 partners. Sveriges kommuner och landsting är en nytillkommen partner, som är viktig för genomförandet av kampanjen. EU-kommissionens kampanjvecka, Get Online Week, genomfördes med Digidel som nationell partner. Under veckan registrerades över 3000 deltagare i cirklar, prova-på-tillfällen och liknande och aktiviteterna fi ck stort genomslag i medierna. Den 18:e april arrangerar Folkbildningsförbundet ett lunchseminarium i riksdagen i samarbete med Digidel och SKL. Seminariet heter "Ingen e-post, inget jobb?" och fokuserar på digital delaktighet i arbetslivet. Överenskommelsen De organisationer som anslutit sig till Överenskommelsen inom det sociala området och valt att samverka som part har nu haft sitt årliga möte där man valt en samordningsgrupp som representerar de idéburna i parternas gemensamma arbetsgrupp. Claes Becklin som representerar Folkbildningsförbundet är i år ordförande för idéburna. Den 23 april kl. 13:00 fi nns det möjlighet att träffa Claes på Folkbildningsförbundet och ta del av det aktuella läget och diskutera framtidsfrågor. Anmälan till ewa@studieforbunden.se Överenskommelsekansliet har tagit fram ett inspirationsmaterial, Samtal och samverkan som fi nnas att beställa eller ladda ner på deras hemsida. Sida 4

5 nns-att-bestalla-2/ På studieförbundet Bildas hemsida fi nns en studiecirkel kring Samtal och samverkan. Overenskommelsen/ Partsgemensamt forum Som vi tidigare berättat har Ungdomsstyrelsen regeringen uppdrag att utse och sammankalla partsgemensamt forum. Så har nu skett. Av de 94 organisationer som anmält sitt intresse, varav Folkbildningsförbundet var en, har Ungdomsstyrelsen valt ut följande 16 organisationer: Centrum mot rasism, CIVOS: (5 st. företrädare), Forum Syd, Handikappförbunden, Hela Sverige ska leva, Hyresgästföreningen, Ideell kulturallians, Svenska Naturskyddsföreningen, RFSU, Riksidrottsförbundet, Saco Studentråd/ Saco, SISU, SOUL nationellt nätverk, Svenskt friluftsliv, Sverigefi nska Riksförbundet, Sveriges Civilförsvarsförbund. Studieförbundens intresse kommer alltså primärt att bevakas av CIVOS och Ideell kulturallians, medan både Riksidrottsförbundet och SISU deltar direkt. CIVOS har meddelat att de kommer att representeras av sina styrelseledamöter på dessa sammankomster, vilka avgörs av vilka frågor som ska diskuteras. Regeringskansliet företräds av tre tjänstemän från enheten politiken för det civila samhället. Ordförandeskapet innehas av Per Nilsson, generaldirektör på Ungdomsstyrelsen, vice ordf. är Mats Bernerstedt från CIVOS, presidiets uppgift är förutom att leda mötena att samordna agendan för dessa. Det första forumet genomfördes den 20 mars. Då diskuterades syfte, mål och frågor inför kommande forum och den av CIVOS framtagna rapporten: Civilsamhällets betydelse för välfärd, ekonomi och demokrati, en uppföljning av politiken för det civila samhället ur det civila samhällets perspektiv. I rapporten dras bl.a. följande slutsatser: - SCB behöver mer resurser för att kunna samla mer fullständig statistik i samråd med civilsamhället. - Illa underbyggda underlag för nedskärningar av bidrag och förändringar av regler kan få långt större konsekvenser än vad man tror. Fakta om civilsamhället behöver vara tillgängligt för beslutsfattarna. Sida 5

6 - Den svenska modellen, där folkrörelserna haft stort infl ytande har stegvis nedmonterats genom mer politisk styrning, bidragens utformning och genom att experter ersätter den demokratiskt utformade representationen alltmer. - Bidragen har urholkats; i takt med att civilsamhället växer med nya organisationer har inga nya medel tillförts. Fler ska dela på samma kaka. - Det saknas ett samlat grepp över civilsamhällets fi nansiering. - Det överenskommelser som gjorts mellan det offentliga och det civila samhällets organisationer följs inte. - Civilsamhället berör många politikområden, men kompetensen och sakkunskapen om civilsamhället saknas ofta hos tjänstemän och politiker. - Civilsamhällets entreprenörskap och idéburna organisationers företagande saknas i näringspolitiken. Rapporten fi nns här: indd_.pdf Svenska EFS-rådet gör inga utlysningar under 2012 EU:s fondprogram går mot sitt slut samtidigt som förhandlingar om budget och regelverk för den kommande programperioden ( ) pågår. Förhandlingarna inför kommande programperiod kommer att pågå under det närmaste året och därefter ska medlemsländerna förhandla om inriktning på program och annat som styr hur en ny programperiod ska regleras i de enskilda länderna. Svenska EFS-rådet har intecknat alla medel för den innevarande programperioden och har inte mandat att ta beslut som överstiger den gällande fi nansplanen. För att eventuellt kunna fatta nya beslut måste de invänta det återfl öde som uppstår i projekt som inte förbrukar hela det stöd de beviljats. EFS-rådet tittar för närvarande på former för att kunna utnyttja så stor del som möjligt av kommande återfl öde genom att uppgradera framgångsrika pågående projekt och att starta förprojekteringsprojekt med fokus på nästa programperiod. Inom Integrationsfonden kommer däremot en sista ordinarie ansökningsomgång att utlysas senare i vår avseende 2013 års program. Sista datum för ansökan är den 17 september Svenska ESF-rådet beviljar medel Sida 6

7 nomföra projekt inom åtgärderna samverkan, medborgarkunskap, hälsa, interkulturell och interreligiös dialog samt egenmakt. Den europeiska agendan för vuxnas lärande I det europeiska rådets beslut om en agenda för vuxnas lärande prioriteras följande fyra områden för åren : 1. Att göra livslångt lärande och rörlighet till verklighet 2. Att förbättra utbildningens kvalitet och effektivitet 3. Att främja rättvisa, social sammanhållning och ett aktivt medborgarskap genom vuxenlärande 4. Att öka kreativiteten och innovationsförmågan hos vuxna och deras lärandemiljöer. Rådet uppmanar kommissionen att samarbeta med och stödja medlemsstaterna för att förverkliga detta. Ett av de nya initiativ som rådet i och med agendan beslutat om är att varje medlemsstat skall utse en nationell koordinator som har till uppgift att samarbeta med övriga medlemsstater och med kommissionen för att förverkliga målsättningarna i agendan. I Sverige har den svenska regeringen utsett dep.sekr. Anders Jutell, Utbildningsdepartementet till nationell koordinator. Vid ett möte mellan FBF/RIO/FOLAC och Jutell framkom att rollen som nationell koordinator med stor sannolikhet kommer överföras från departementet till en myndighet och att det ännu inte fanns några konkreta planer för hur arbetet med agendan ska bedrivas. Beslutet om den europeiska agendan fi nns här: Erasmus for all Påverkansarbetet för att förändra kommissionens förslag Erasmus for all pågår. Vår europeiska organisation, EAEA har framfört att de öronmärkta resurserna till folkbildning/vuxnas lärande åtminstone måste vara lika stora som till ungdoms- och skolområdet, d.v.s. 7 %. ( 2 % i nuvarande förslag) och att folkbildning/vuxnas lärande ska få fortsätta att vara ett eget område. Det nuvarande förslaget har en mycket starka betoning av högskolesektorn och de högskolestuderandes möjligheter till mobilitet. Förslaget måste balanseras om så att EU:s resurser kan stödja ambitionerna, uttalade i EU 2020 och den nya europiska agendan för vuxnas lärande. EAEA efterlyser åtgärder, program m.m. riktade mot den mycket stora grupp av lågt utbil- Sida 7

8 dade européer som så tydligt är i fokus för agendan och framför att den nuvarande krisen inte enbart är en ekonomisk kris utan också i hög grad berör den europeiska sammanhållningen och identiteten och att vår sektor kan bidra till att förändra denna situation om förutsättningar för detta ges. EAEA har påpekat att storleken och kraven på de nya programmen kommer göra det svårt, för de oftast mycket små folkbildnings- och vuxenutbildningsaktörerna, att göra sig gällande och efterlyser därför ett mer inkluderande perspektiv på programmens utformning. Europaparlamentet höll för några veckor sedan en hearing om Erasmus. Under våren pågår överläggningar och förhandlingar i parlamentets olika berörda utskott, och mellan det danska ordförandeskapet, kommissionens representanter och europaparlamentet. Förhoppningarna är att man under våren/försommaren skall lyckas enas om huvuddragen och kunna förhandla fram ett nytt utkast. Europaparlamentets huvudrapportör för Erasmus, Doris Pack, sade vid hearingen att hon kommer lämna ett förslag från parlamentet som tar intryck av kritiken och ger större utrymme för vuxnas lärande. Det danska ordförandeskapet tror sig om att kunna komma med ett nytt utkast till slutet av maj, medan Pack har annonserat att hennes förslag kommer först i juni/juli. Efter sommaren blir det ett par veckors arbete för ev. tillägg och justeringar innan parlamentets första (och förhoppningsvis enda) s.k. läsning, d.v.s. beslut, som är planerat till i början av oktober. Den svenska regeringen har ännu inte tagit ställning till programmet, utan hänvisar till att ramen för EU:s budget först ska beslutas. I ett svar på en skriftlig fråga i riksdagen säger statsrådet Sabuni: Jag bedömer att det ännu är för tidigt att ta ställning till budgeten för programmet, först måste EU:s budgetram fastställas. Det är emellertid viktigt att det fi nns en balans mellan programmets olika målgrupper." FBF/RIO/OFI/FOLAC har skrivit en gemensam artikel om Erasmus och behovet av ett gemensamt fokus på folkbildning och vuxnas lärande i Europa som införts i ett antal svenska dagstidningar under mars månad; Göteborgsposten, Folket, Arbetarbladet, Värmlands Folkblad, Västerbottenskuriren samt Dalarnas tidningar. Ytterligare gemensamma aktioner planeras. Sida 8