Kultur Skånes mötesplats Halvlek kulturplan, Victoriateatern i Malmö 2 september 2014

Transkript

1 Kultur Skånes mötesplats Halvlek kulturplan, Victoriateatern i Malmö 2 september 2014 Dokumentation från World Cafésamtalen World Café: Bordssamtal 1-4 Omgång 1: Tankar och reflektioner om grundidén om samrådet. Vad innebär ett samråd för dig? Är det värdefullt? I så fall på vilket sätt? Eller varför inte? Här följer några anteckningar från bordsamtalen: Kompetensutveckling för de fria utövarna. Kollegium Mingelträffar Arvoderad referensgrupp (för det fria områdets representanter. Kan även fungera som remissinstans).

2 Ha med politiken tillsammans höja kulturens status. Komma närmre politikerna. Arvode?! Ja, säkerställer att alla har samma möjlighet att vara med: det blir ett arbete, man tar det på allvar, man kan ställa krav. De som inte är här idag. Varför det? (ej inbjudna, ej manade) Ta tillvara konstnärlig kompetens. Möjlighet att påverka innehållet i kulturplanen. Malmös kulturstrategi bra ex på arbetsprocess som fungerar. Gav spetsiga arbetsmöten i stor grupp. Direkt åsiktskanal. Risk att man blir lite byråkratiserad tvingas tänka på ett visst sätt. En grundförutsättning för välformulerad kulturpolitik. Överbygga glappet mellan politisk kulturideologi och fria kulturvärldens praktiska förutsättningar. Barn och unga saknas idag i samråd. Representation: kulturlivet som finns eller kulturlivet vi vill ha? Alibi? Grupper har olika resurser/förutsättningar att delta.

3 Omgång 2: Hur berörs vi av kulturplanearbetet? Det fria fältets officiella kanal in i kulturplanearbetet är samrådet. Hur berör samrådsprocessen oss kulturaktörer? Hur organiserar vi som kulturaktörer vårt arbete så att våra åsikter kan flöda in? Jämför era erfarenheter. Här följer några anteckningar från bordsamtalen: Vi är här som representanter för andra/flera, individen berörs inte. Öka förståelse mellan områden. Stärka politikerna. En förstärkare för de mindre utövarnas röst. Viktigt att ens input tas tillvaras på och implementeras. Vi fyller kulturplanen med riktiga händelser. Kulturpraktik för politiker. Viktigt att professionen formulerar sig och kommunicerar vad det faktiskt handlar om.

4 Konkreta frågeställningar vid samråd se resultat av arbetet. Samråd kommuner, kontra region regionens samråd ska kunna påverka kommunerna. Saknar kompetenta referensgrupper idag ingen möjlighet till relationsskapande. Samrådet är regionens möjlighet att fånga upp kompetens från enskilda yrkesutövare. Bildkonstnärerna KRO/KIF ingår i KLYS och är i flera län aktiva i samråd. Vissa är bättre på att ta sin plats. Lyfta in mångkulturen, de små ideella föreningarna som har svårt att ta plats. Även positiva planer kan verka ofrivilligt uteslutande. Kulturskaparråd som kallar till samverkan? Förslagen som visades på skärmen vara ganska lika. Konventionella. Åsiktsflöde. Gemensam plattform för olika konstarter/kulturaktörer saknas. Transparens. Undergrupper med bredd som hörs i en mindre och mer beslutsfattande samverkansgrupp. Kommunala intressen/ointressen påverkar, kan begränsa. Fokusera på ett fåtal viktiga punkter.

5 Omgång 3: Konkretisera förslag på modeller och sätt att arbeta (i samråd). Hur skulle ni vilja ha ett samråd en bra modell för dialog och påverkan? Vilka förutsättningar behövs för att de som vill påverka ska kunna? Här följer några anteckningar från bordsamtalen: Efter KLYS definition. Gatukonst. Blanda konstformer. Workshopa fram. Exempel Malmö kulturs sätt att jobba fram en bra modell. Specifika frågor som man fördjupar sig i på kort tid. Dialog med kulturlivet innan man gör dagordningen. Hur kommer vi bort från boxarna, ex teater, dans osv?! Behöver vi omdefiniera strukturerna som utgör våra roller. Vi representerar det som var kultur igår.

6 Tvärkonstnärligt nät där konstnärliga utövare kan mötas. Formen hänger samman med syftet. Det regionala perspektivet behövs för samverkan/samordning/dialog i relation till kommunerna. Uppsalamodellen där man inte bara representerar sin egen nisch är viktig. Viktigt att man ser på helheten och inte bara de enskilda områdena. Att man betonar samverkan, att kultur är större än ett eget område. Arvodering innebär möjlighet att kräva resultat. Arrangera informella möten, t ex after work t ex en/två gånger i månaden med politiker, det fria kulturlivet och tjänstemän. Ta tillvara yrkesorganisationernas kunskap. Transparens och öppenhet viktigt för att kunna prioritera. Workshop med politiker där de får prova på konstformer. Våga diskutera/debattera prioriteringar. Var är alla barn och unga? Frågeställningar även från kulturlivet. Arvodering principiellt viktig. Jämlikt för alla samma förutsättningar. Tyngd åt kulturfrågorna. Blanda konstformer nya konstellationer skapar nytt diskussionsklimat, nya idéer.

7 Omgång 4: Konkreta förslag på samrådsförfarande utifrån konstområde. Hur uppnår du representativitet inom ditt område? Här följer några anteckningar från bordsamtalen: Använd organisationer och sammanslutningar: KRO, KC Syd, Circulationscentralen, ADDO, Rostrum, Krognoshuset osv. Vi efterlyser träffpunkter mellan kulturutövare och politiker. Viktigt med många möten ibland bara små grupper. Viktigt att fånga de aktörer som brukar saknas uppsökande, aktiv roll viktigt. Tydliga beslutsgångar. Se upp för jäv. Värna de oorganiserade. Möjligt? Välj utifrån de organisationer som finns i regionen. Konkret förslag på samrådsgrupp med olika representanter från musiklivet som i sin tur väljer ut en representant som samverkar med regionen. Förmöten inom kollegium. Baserat dels på konstart, dels på andar kriterier t ex barn & unga, arrangörer (varje grupp väljer en representant). Samrådsgrupp på 8-12 pers.

8 Samråd i flera led: Inför samrådsmöte träffas representanter för föreningar/organisationer för att hitta ett gemensamt tema som man vill driva och uppmärksamma vid samrådsmötet. Föreningar turas om som representanter vid samrådsmöte. Mervärde blir att mindre föreningar får en naturlig mötesplats, samt kunskap i mötesförfarande. Frågeställningarna ska komma från oss. Beslut baseras på frågeställningar. Kompetens och referensgrupper som kan påverka att relevanta beslut tas. Utbildning, teknik, infrastruktur, utövande, lokaler rum, skapande. Representativit: Skönlitterära, Läromedelsförfattare, Fackförfattare, Barn och Ungdom, Översättare, Dramatiker/manusförfattare = Representanter ORD. Inga fluffiga diskussioner. Processform med bra processledare. Gräns/disciplinöverskridande är viktigt. En Regionalt driven kulturportal för diskussion och nätkonf. Tillgänglighet. Förståeligt språk och öppen social kontext. Centrumbildningarna som kanal/språkrör. Viktigt att politikerna är med i samtalet. Diskussioner i sociala medier, digitala undersökningar alla får delta. Göra sin röst hörd. Begränsa till korta, koncisa kommentarer. Problem dela in i stuprör 7 konstarter, vi är fler, fler som rör sig mellan arterna. Bygdegårdar, hemgårdar, Folkets Hus Parker saknas. Enl. Uppsalamodellen. Representation övergripande. Delaktigheter från kommunerna dialog region/kommun. Delaktig i ett tidigt skede i processen. Hur samlar man upp synpunkter från det fria kulturlivet till de som representerar? Relevanta teman för att aktörer ska kunna investera tid. Bredd i komptensen.

9 Program för mötesplatsen Halvlek kulturplan 2 september 2014 på Victoriateatern, Södra Förstadsgatan 18, Malmö 13:00 Välkommen och introduktion till dagen Gitte Grönfeld Wille, kulturchef och Kamilla Rydahl, utvecklare 13:20 Kultursamverkansmodellen Vad är kultursamverkansmodellen? Hur har vi arbetat med den i Skåne? Samråd samverkan? Gitte Grönfeld Wille, kulturchef, Cecilia Langemark och Maria Jacobsson avdelningschefer Exempel på samråd från andra regioner Rosi Gerlach och Rebecka Randler, utvecklare World Café dialogprocess (inklusive fika) Karin Ohrt och Lena Sundgren-Brorsson, utvecklare, leder oss i arbetet med att hitta former för kommande samråd Slutreflektioner Summering - Vad händer härnäst? 16:00 Avslut Kort om kultursamverkansmodellen i Skåne Kultursamverkansmodellen är en kulturpolitisk reform för att öka det kulturpolitiska samspelet mellan den statliga, regionala och kommunala nivån. Kultursamverkansmodellen innebär att Region Skåne beslutar om hur vissa statliga medel ska fördelas till kulturverksamheter i Skåne. Inom modellen ska hänsyn tas till både nationella kulturpolitiska mål och regionala prioriteringar. Regioner och landsting ansvarar för att i samverkan med kommunerna och i samråd med kulturlivet ta fram en regional kulturplan. Region Skåne har valt att låta kulturplanen omfamna hela det regionala kulturpolitiska uppdraget och inte "bara" de områdena som är föremål för statlig finansiering. Region Skånes kulturpolitiska mål - Skåne har ett rikt konst- och kulturliv av hög kvalitet med både bredd och spets. - Alla har möjlighet att ta del av Skånes kulturliv och kulturupplevelser. Läs mer om nuvarande regionala kulturplanen för Skåne