KLYS synpunkter på remissutgåvan av regional kulturplan för Region Blekinge

Transkript

1 Sveriges Författarförbund - Sveriges Dramatikerförbund - Svenska Journalistförbundet - Sveriges Läromedelsförfattares Förbund - Konstnärernas Riksorganisation - Föreningen Svenska Tecknare - Föreningen Sveriges Konstantverkare och Industriformgivare - Svenska Fotografers Förbund - Föreningen Svenska Tonsättare - Föreningen Svenska Kompositörer av Populärmusik - Federationen Svenska Musiker - Svenska Teaterförbundet - Svenska Regissörsföreningen - Oberoende Filmares Förbund - Unionen - klubbarna vid Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion KLYS Konstnärliga och Litterä ra Yrkes utövares Samar bets näm nd Stockholm den 30 september 2014 Region Blekinge Att: Lisa Andersson Valhallavägen Karlskrona KLYS synpunkter på remissutgåvan av regional kulturplan för Region Blekinge KLYS har tagit del av Region Blekinges förslag till kulturplan för och vill för de yrkesverksamma kulturskaparnas räkning härmed lämna följande synpunkter. Inledning KLYS Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd företräder via sina 15 medlemsorganisationer ca yrkesverksamma kulturskapare i Sverige. Dessa arbetar som bl a författare, dramatiker, journalister, bildkonstnärer, musiker, kompositörer, tonsättare, regissörer, skådespelare, filmare och dansare. Organisationerna samarbetar under KLYS paraply i frågor som rör t ex kulturpolitik, upphovsrätt, arbetsmarknad, trygghetssystem och yttrandefrihet. KLYS utgör en samlad röst för Sveriges kulturskapare i den nationella kulturpolitiken. Samverkansmodellens inträde i den svenska kulturpolitiken har, förutom ett nytt sätt att fördela statliga bidrag till regional kulturverksamhet, inneburit en etablering av en ny kulturpolitisk karta där samverkan och dialog på alla plan är satt i fokus: mellan stat, region och kommun och där också det professionella kulturlivet och civilsamhället ska delta i dialogen. Enligt förordningen ska de regionala kulturplanerna tas fram efter samråd med länets professionella kulturliv och det civila samhället. Att använda sig av professionella kulturskapare som experter på sitt konstområde är ett utmärkt sätt att ta tillvara de professionella kulturskaparnas regionala erfarenheter, att utveckla diskussionen om kulturskaparnas villkor och att formulera en regional konstnärspolitik.

2 Formen för samråd väljer regionen själv. KLYS verkar för att dialoger sker i formaliserad form, d v s att det finns en kontinuitet och långsiktiga strategier för att involvera professionella kulturskapare i dialog runt kulturplanens framtagande, genomförande och uppföljning. KLYS verkar också för att mindre samråd, där yrkesverksamma kulturskapare bidrar som experter, arvoderas. Vi har för ändamålet tagit fram särskilda arvodesrekommendationer från KLYS. Se bilaga. Bland KLYS viktigaste frågor, som även gäller arbetet med regionala kulturplaner och samverkansmodellen, är att principen om armlängds avstånd används och värnas. Denna princip har skapats för att konsten ska kunna stå fri från politiska viljor, och är av yttersta vikt för att konstnärlig frihet ska kunna upprätthållas och att demokratiska samtal ska kunna ske i samhället. Enligt principen ska konstnärliga och kvalitativa bedömningar inte göras av den politiska sfären utan av sakkunniga ämnesexperter, yrkesverksamma kulturskapare och konstnärliga ledare. KLYS bevakar också hur konstnärlig kvalitet och förnyelse får utrymme, hur mångfalden inom kulturen främjas samt balansen mellan kultur- och aspektpolitik av olika slag. Här nedan följer en sammanfattning av KLYS mest centrala bevakningsområden, när det gäller regionala kulturplaner och regional kultur- och konstnärspolitik: Grundläggande värden Hur bevakar kulturplanen kulturens egenvärde och balansen mot aspektpolitik? Bidrar den här satsningen till konstnärlig kvalitet och förnyelse? Hur arbetar regionen med principen om armlängds avstånd? Hur arbetar regionen med att främja mångfald inom kulturen? Kulturskapares villkor Vilka förutsättningar behövs för att professionella kulturskapare inom alla konstområden ska kunna verka i regionen? Hur formuleras regional konstnärspolitik i regionen? Vilka målsättningar formulerar regionen utifrån betydelsen av rimliga avtal och ersättning till kulturskapare för deras arbete? Hur kan regionalt verksamma kulturskapare stödjas med kompetensutveckling och vidareutbildning. Hur kan man stödja de redan yrkesverksamma som vill vara kvar i regionen? Hur diskuterar och synliggör regionen skillnaden i villkor mellan yrkesutövande och ideella utövare? Vilka stödfunktioner finns för professionella kulturskapares företagande i regionen? På vilka sätt kan regionen och dess kommuner integrera kulturskapare som självklar samarbetspart? Kulturell infrastruktur Hur ser utbudet ut av lokaler för mötesplatser och arbetsplatser i regionen? D.v.s. replokaler/verkstäder/träningslokaler/inspelningsstudios. Vad kan byggas ut, förstärkas lokalt och eller regionalt? Vilken strategi formulerar regionen i sin kulturplan angående samspelet mellan institutioner och det fria kulturlivet? Vad har regionen för utvecklingsmål för regionöverskridande verksamhet? Hur planerar regionen att arbeta med och utveckla nationella och internationella samarbeten? 2

3 Generella utgångspunkter och kulturplanens disposition Region Blekinge hör med sina invånare och fem kommuner till en av de mindre regionerna i landet, vilket man framhåller som en fördel när det gäller förutsättningarna för ett dynamiskt kulturliv och en god samverkan mellan kommunerna och regionens styre. Kulturlivet präglas av en småskalighet med en mångfald av mindre kultursatsningar runtom i länet. Detta har lett till en stark ideell kultursektor och ett utbrett amatörkulturutövande. KLYS befarar att så skett i viss mån på bekostnad av ett professionellt grundat kulturutbud utanför de större orterna. Det är i många avseenden en föredömlig kulturplan Blekinge presenterar för åren Innehållsförteckningen är omfattande och dispositionen liksom formen på dokumentet konkret och lättillgänglig. KLYS välkomnar att man identifierar och påtalar kulturskaparnas villkor som ett specifikt arbetsfält i regionens kulturpolitik. Likaså belyser man med en pedagogisk begreppsgenomgång sina regionala perspektiv på de nationella riktlinjerna barn och unga, jämställdhet, tillgänglighet, mångfald och nationella minoriteter som grund för ett välavvägt regionalt kulturplansarbete. KLYS välkomnar att regionen har höga ambitioner både för bl a kulturens plats i skolan och för sin konstnärspolitik för de professionella kulturskaparna. Man förespråkar det man kallar Blekingemodellen som ska garantera skolbarn minst två scenkonstföreställningar per år, och uttrycker en vilja att modellen ska omfatta fler konstområden något KLYS finner mycket positivt för en eventuell utvidgning av den regionala arbetsmarknaden för konstnärligt yrkesverksamma i Blekinge. Att regionen understryker både regional och interregional samverkan och gränsöverskridande samarbeten som basen i utvecklingen av länets kulturliv bådar gott för kommande kulturplansperiod. KLYS saknar i kulturplanen skrivningar om principen om armlängds avstånd och en beskrivning av om och hur den används i regionen. Det är önskvärt med separat avsnitt om hur man upprätthåller denna princip och i samband med detta en eventuell genomlysning av konstens egenvärde i förhållande till ett aspektpolitiskt perspektiv. Begrepp och definitioner KLYS skulle gärna se att Region Blekinge renodlar begreppsanvändningen och är mer konsekvent i kulturplanen när man talar om kulturlivets yrkesutövare. Vi har identifierat en rad olika begrepp som man använder synonymt för begreppet professionell kulturskapare. KLYS förordar just professionell kulturskapare eller alternativt konstnärligt yrkesverksam. Naturligtvis ser vi gärna synonymer som variationer i olika sammanhang, men vi saknar i kulturplanen tydliga definitioner för de olika begrepp man använder sig av, vilket i vissa fall skapar otydlighet eller tvetydighet och blir missvisande i sak. 3

4 Några av de begrepp vi skulle önska definierades bättre eller byttes ut i planen är: de fria professionella krafterna (s 8), fria kulturskapare (s 10), fria aktörer (s 24), professionella aktörer (s 26) samt kulturaktörer (s 42). Begreppet semiprofessionell (s 22) är ett uttryck som KLYS helt tar avstånd ifrån och som bör strykas i texten. Det finns ingen glidande skala mellan amatör och professionell i ett professionellt kulturskaparperspektiv. (Se vidare under rubriken Musik nedan.) Samråd med professionella kulturskapare Region Blekinge redogör i ett specifikt avsnitt för hur man arbetat med att ta fram kulturplanen. Även om man uppvisar en transparent hållning då man bl a hänvisar till att samrådsprocessen kunnat följas via en särskild Facebook-grupp finner KLYS att kulturplanen bör kompletteras med åtminstone en översikt över vilka (fria) professionella kulturskapare och grupper i länet man valt ut att samråda med och något mer om hur samrådet genomförts i praktiken med dessa. Kulturpolitiska utgångspunkter KLYS finner det mycket tillfredsställande att Region Blekinge till och med i sin inledningstext i kulturplanen poängterar kulturskaparnas viktiga roll i samhället och att goda villkor för kulturskaparna också skapar bättre förutsättningar för positiv utveckling på alla andra samhällsplan i en region. Regionen sätter kulturen högt i den regionala politiska strategi för de kommande sex åren som man kallar Attraktiva Blekinge. Här konstateras att kulturlivet i sig är den regionala attraktionskraftens nav. Men i ett KLYS-perspektiv hyser vi farhågor om att de stora orden i praktiken mest handlar om ett lokalt utbrett rikt amatörkulturliv som drivs framåt av ideella krafter snarare än av professionella kulturskapares yrkesutövning. I Blekinges genomgång av sina kommuners kulturliv sägs ett flertal gånger i olika sammanhang att kulturlivet till stor del drivs av ideella krafter och att amatörkulturen har starkt fäste. KLYS noterar att Region Blekinge i sin kulturplan siktar väldigt högt på flera olika områden. Bl a vill man bli ledande i Sverige på kultur för och med barn och unga samt bäst i landet på digital infrastruktur för ett utvecklat kulturliv i alla delar av regionen. KLYS ser positivt på den digitala strategin som ett verktyg för enskilda professionella kulturskapare att verka på mindre orter och därigenom på hela taget öka det professionella kulturlivets förutsättningar att förankras lokalt och balansera upp amatörkulturen. Regional kultur prioriteringar och mål Kultursamverkansmodellen har generellt sett bidragit till ett mer engagerat samtal om de enskilda kulturskaparnas betydelse samt att kulturområdet har fått en tydligare plats inom 4

5 det regionala utvecklingsarbetet. Det är en utveckling som KLYS vill se i alla regioner, och är enligt KLYS en av de mer värdefulla effekterna av kultursamverkansmodellens införande. I Blekinges kulturplan framhävs på flera olika ställen betydelsen av enskilda kulturskapare, men KLYS farhågor är att flera av dessa formuleringar riskerar bli visionära önskningar utan verklighetsförankring eller konkret implementering. Att man så konsekvent i planen återkommer till att kultursatsningar i det regionala kulturlivet ofta bärs upp av det man benämner ideella krafter samt av amatörkultursatsningar låter oroande i ett professionellt kulturskaparperspektiv. Emellertid finner KLYS det spännande att regionen med emfas understryker värdet av att satsa stort på dansen som konstform, liksom på bildkonsten i regionen. Vi hoppas att dessa konstformsspecifika prioriteringar ska förbättra förutsättningar för både fria professionella kulturskapare och kulturinstitutioner inom dessa områden i Blekinge. Interregional och internationell samverkan Det finns sedan 2002 ett långtgående interregionalt kultursamarbete mellan Blekinges, Kalmars och Kronobergs län. Det presenteras flera exempel på goda synergieffekter framförallt genom samverkan på scenkonst- och filmområdet. KLYS ser fram emot en utveckling av den interregionala samverkan i sydost på fler konstområden. KLYS värdesätter Blekinges internationella öppenhet och hur man poängterar att man tillvaratar sitt geografiska läge vid Östersjön för att förnya och öka den konstnärliga kvaliteten i regionens kulturliv. Kulturskapares villkor och regional konstnärspolitik KLYS välkomnar att Region Blekinge har en ambitiös målsättning när det gäller kulturskapares villkor i regionen. Efter samråd med länets kommuner har regionen satt upp just förbättring av kulturskaparnas villkor som en särskild prioritering i samverkansarbetet mellan kommuner och landsting den kommande planperioden. KLYS noterar dock att Region Blekinge på vissa konstområden missar att belysa förutsättningarna för yrkesutövande och kompetensutveckling för de professionella kulturskaparna. Exempelvis i avsnitten om litteratur och film hamnar fokus främst på läsfrämjande i sig, amatörkultur och fritidssysselsättning för unga, medan det saknas en välbehövlig genomgång av specifika villkor för att vara frilansande professionell kulturskapare. KLYS förordar att regionen, precis som man framhäver vikten av att följa MUavtalet på bildkonstområdet, upprättar motsvarande konkreta riktlinjer och rekommendationer för ersättningar och arvoden inom andra konstområden, såväl regionalt som kommunalt. Här kan KLYS arvodesrekommendationer i Att ta betalt tjäna som vägledning. Se bilaga till detta remissyttrande. För KLYS som representerar professionella kulturskapare från alla konstområdena framgår 5

6 tydligt en obalans i proportionerna och analysen mellan de olika konstformerna i Blekinges kulturplan. Scenkonsten och bild- och formkonsten får inte bara större utrymme, utan dessa områden genomlyses mer detaljerat och konstruktivt än andra när det gäller just kulturskapares villkor och utvecklingsarbete för fritt yrkesverksamma. Visserligen påtalar man inledningsvis att scen- och bildkonst är prioriterade områden under kommande planperiod, men detta ska inte innebära att övriga konstområden får påtagligt mindre utrymme i planen. En god återväxt av yrkesverksamma kulturskapare inom alla konstområden är en förutsättning för ett mångsidigt utbud av kvalitativ kultur i regionen. Synpunkter gällande de specifika konstområdena Professionell teater-, dans- och musikverksamhet Först och främst vill KLYS understryka att det är glädjande att man under Blekinges kommande kulturplaneperiod kommer att satsa stort på regional utveckling och spridning av dansen som konstform. Centralt för upprätthållandet av en tillfredsställande nivå på regional scenkonst är arbetet med kompetensutveckling. Detta är idag överlag ett område som står inför både resursmässiga och strukturella utmaningar såväl inom institutioner som inom det fria kulturlivet. KLYS sätter högt värde på det interregionala scenkonstarbetet inom ramen för nätverket Scenkonst Sydost. Här hoppas vi att frågor kring regional kompetensutveckling speglas interregionalt och att Blekinge de kommande åren uppvisar effektiva satsningar och lösningar som inte bara gagnar institutioner och institutionsanknutna utan även de fria professionella kulturskaparna på scenkonstområdet. KLYS vill poängtera vikten av att den professionella scenkonsten får de förutsättningar som krävs för att verka inom ramen för såväl kommunala som mindre lokala arrangemang, och att regionen inte förlitar sig i allt för hög grad på att scenkonsten där bärs upp av ideella krafter och amatörteaterlivet, även om dessa självfallet gör värdefulla insatser för kulturlivet i stort. Generellt är de viktigt att på scenkonstområdet uppmärksamma att när de offentliga anslagen inte förmår hålla jämna steg med pris- och löneökningar hotas möjligheterna att behålla den höga kvaliteten och omfattningen på verksamheterna, samtidigt som utrymmet för förnyelse och utveckling krymper. För att scenkonsten ska kunna möta sin publik krävs ett väl utvecklat arrangörsstöd och ett aktivt publikarbete. Tidigare fungerande modeller för att förmedla föreställningarna med hjälp av till exempel kultursekreterare har i olika regioner rustats ner. Detta har medfört färre föreställningar och ökade kostnader för administration och resor. Att stärka arrangörsledet är därför en strategisk fråga som KLYS hoppas att Region Blekinge tar fasta på under kommande planperiod. 6

7 Musik Musikavsnittet inleds med en uppdelning av professionella musiker, amatörmusiker och det man kallar "semiprofessionella musiker". Det är inte första gången begreppet dyker upp. KLYS ställer sig starkt kritiskt till att överhuvudtaget definiera någon som "semiprofessionell och ber Region Blekinge stryka detta begrepp i sin kulturplan. Det finns ingen glidande skala mellan amatör och professionell i ett professionellt kulturskaparperspektiv. Marinens musikkår (MMK) nämns, men det sägs inget om de hot som finns mot kåren, inte heller om betydelsen av dess verksamhet för kulturlivet i stort. KLYS vill understryka att det är viktigt att poängtera att MMK:s verksamhet inte är en angelägenhet enbart för försvaret. Den ensembleform som här finns är också ett riksintresse, då detta är den sista kvarvarande blåsmusikkåren. Att bevara MMK bör vara ett ansvar som på politisk nivå hanteras både nationellt och regionalt/lokalt. Litteratur KLYS och Författarförbundet instämmer i kulturplanens beskrivning av läget när det gäller läsfärdighet och läsvanor hos ungdomarna i regionen. Vi delar bedömningen att det behövs åtgärder och att biblioteken har en viktig roll i att förbättra situationen, precis som skrivs i planen. Vi vill utöver detta understryka den stora påverkan som besök av författare inklusive översättare i skolorna kan ha för att förbättra läget. Många lärare kan vittna om hur ett besök av en yrkesverksam författare/översättare kan lyfta och inspirera skoleleverna till att börja skriva själva och läsa. Denna verksamhet är väl utprövad och det finns mycket goda exempel både inom Blekinge och i vår omedelbara närhet. En samordnare av frågor kring litteratur och berättande kan med fördel intensifiera informationen om den typen av inspirerande verksamhet. Efter en rad möten senaste året mellan författarombud och Kultur Blekinge framgår det att man inom Blekinges kultursektor inte har tillräcklig kunskap om varandra trots de satsningar på samråd som Region Blekinge genomfört under åren. Författarförbundets medlemmar i Blekinge är inte så många, men har mycket varierad bakgrund och verksamhet. KLYS anser att denna mångfald är en stor och hittills ofta outnyttjad tillgång för Blekinge. Även från denna aspekt är idén om en litteratur- och berättarutvecklare viktig. Vi tror på berättelsen som en möjlighet att föra människor närmare varandra. Självklart är verksamheten i skolorna viktig, men även inom det vuxna kulturutbudet måste berättandet få en central roll. KLYS vill också understryka vikten av att de offentliga aktörerna i regionen, kommuner, bibliotek och andra arrangörer av litterära evenemang följer de lagar, bestämmelser och rekommendationer som har tagits fram när det gäller ekonomisk ersättning till författare och översättare. Detta är en hörnpelare om man vill bygga upp en hållbar struktur för god 7

8 litteratur i Blekinge. Om författare och översättare inte kan försörja sig på sin verksamhet, inklusive offentliga framträdanden, kommer de inte att kunna utveckla det litterära Blekinge. KLYS och Författarförbundet instämmer i de mål som Region Blekinge har satt upp för kulturplanen när det gäller litteratur, läsfrämjande och berättande. Vi vill också särskilt föra fram den som vi tycker helt nödvändiga idén att Blekinge som region skulle kunna bli en fristad för förföljda författare från områden där demokratin och yttrandefriheten är hotad. I övrigt skulle KLYS gärna se att Blekinge i sin kulturplan också tar upp konstområdet dramatik och eventuellt kartlägger länets dramatiker och deras förutsättningar för att verka i länet eller inom ramen för det interregionala samarbetet på scenkonstområdet. Konst- och kulturfrämjande verksamhet 81 procent av konstnärerna i Region Blekinge har en månadsinkomst på kronor eller mindre, vilket kan jämföras med den genomsnittliga månadsinkomsten i regionen som enligt SCB var kronor (år 2012). Över hälften av konstnärerna i Blekinge län uppger att de arbetar med annat än den konstnärliga verksamheten för att kunna försörja sig, vilket är ett slöseri med länets konstnärliga kompetens. Cirka 30 procent av yrkeskåren uppger att de tvingats tacka nej till att medverka i en utställning för att de inte har haft råd. Mer än åtta av tio konstnärer i Blekinge har vid något tillfälle inte fått utställningsersättning vid utställningar. 1 Det är därför glädjande att regionen gjort en utvärdering av bild -och formområdet och att det nu är en av regionens särskilda satsningar. Blekinge har stor utvecklingspotential och tror att en handlingsplan för bild-och formkonsten skulle vara mycket värdefull i regionens arbete på området. Det är positivt att man satsar på kompetenshöjande insatser angående MU-avtalet och enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning. Det är glädjande att höra att Ronneby kommun följer MU-avtalet. Beträffande regionens arbete med enprocentsregeln vore det bra om det gjordes en årlig uppföljning av hur denna har använts för ny-, om- och tillombyggnader av offentliga fastigheter och offentlig infrastruktur, då detta område alltför sällan redovisas för medborgarna, och att regionen inrättar ett regionalt stöd åt kommunernas arbete med enprocentsregeln. Vi vill även påpeka att det är minst en procent som ska gå till konstnärlig gestaltning, samt att den skrivelsen ska vara vid ny-, om- tillbyggnation (s 45). Om regionen saknar en policy och metodhandbok för arbetet med enprocentsregeln i regionen, vore det en bra sak att ta fram. KLYS föreslår att: Region Blekinge följer upp den föredömliga utredningen på bild- och formområdet med en regional strategi och en handlingsplan för bild-och formkonsten som tar ett helhetsgrepp på utmaningarna för bild- och formkonsten och beskriver de konkreta satsningar som regionen ska göra på området. 1 Se KRO/KIF:s rapport Utsikt från ateljéerna: Länsvisa undersökningar (2014). 8

9 Blekinge län skriver in i den regionala kulturplanen att ambitionen är att MU-avtalet, både utställningsersättningen och medverkansersättningen, ska tillämpas i länet och dess kommuners alla utställningsarenor. En plan för hur MU-avtalet tillämpas på regional såväl som kommunal nivå bör upprättas. Regionen bör årligen budgetera för MU-avtalet och redovisa hur det har implementerats i regionen. Regionen bör erbjuda sina och kommunernas kulturpolitiker, tjänstemän och utställningsarrangörer en workshop om MUavtalet, åtminstone vartannat år. Region Blekinge utvecklar tydliga riktlinjer för vilka verksamheter som ska följa enprocentsregeln för konstnärlig gestaltning och för hur man ska arbeta med och underhålla den offentliga konsten samt utveckla rutiner för en årlig rapportering av den offentliga konsten. Om konstnärerna blir delaktiga i utformningen av den offentliga miljön redan vid planeringsstadiet kan den konstnärliga kompetensen utnyttjas effektivt och den offentliga miljön bli bättre. Regionen bör erbjuda sina och kommunernas politiker och tjänstemän inom kultur, fastighet, bygg och samhällsplanering samt privata byggherrar och fastighetsbolag en workshop om enprocentsregeln, åtminstone vartannat år. Blekinge bör även överväga att inrätta ett regionalt stöd åt kommunernas arbete med enprocentsregeln. Filmkulturell verksamhet I sin kulturplan hänvisar Blekinge allt som rör regionens filmkulturella utveckling till det interregionala resurscentrumet Reaktor Sydost, som verkar på uppdrag av Kulturrådet och regionförbunden i Blekinges, Kalmars och Kronobergs län. KLYS ser självklart positivt på Reaktor Sydosts verksamhet i sig, men vi ställer oss frågan kring vad regionen i övrigt gör för de professionellt verksamma kulturskapare på filmområdet som hamnar utanför resurscentrumets föreskrifter och stödsystem. KLYS finner det problematiskt att Blekinges regionala filmpolitik så enahanda tycks fokusera unga oetablerade filmare samt skolsamarbeten. Det är anmärkningsvärt att man reducerar sina filmfrågor till att främst handla om fritidssysselsättning för unga och att man i kulturplanen understryker ett behov av att utveckla strukturerna kring film på fritiden. Vilken är regionens definition på att vara verksam som filmare, och varför vill man prioritera stöd till framförallt unga filmare? KLYS ser ett problem överlag att stöd till oetablerade filmare har en övre åldersgräns. Många som gör sin första film är ofta äldre än 26 år (vilken är den gräns många resurscentra har satt för sökande av deras stöd). Det ska poängteras att denna problematik inte bara gäller för Blekinge utan hela regionalstödsystemet inom filmen. Man påtalar att det råder brist på filmpedagoger med rätt kompetens i regionen, men kopplar uppenbarligen inte samman denna brist med avsaknaden av en god regionalpolitisk grogrund för att kunna vara verksam som professionell filmare där. 9

10 Sammanfattande synpunkter Region Blekinges kulturplan är ett väldisponerat, lättillgängligt och innehållsrikt dokument där läsaren snabbt får en god överblick över både regionens kulturpolitiska grunder, regionalpolitiska strategier och ambitionerna på utvecklingsområdena. Man framhåller kulturen som en essentiell motor för samhällsutvecklingen i regionen, men KLYS skulle önskat ett större fokus på fler detaljer kring de professionella kulturskaparnas förutsättningar och villkor satt i förhållande till den (ofta lokalt) dominerande amatörkulturens och de ideella krafternas betydelse i nuvarande kulturplaneförslag. Avsaknaden av konstnärspolitiska perspektiv i många viktiga sakfrågor på utvecklingsområdena tenderar att göra dokumentet mer visionärt än pragmatiskt. KLYS ser gärna att regionen gör någon form av konstområdesövergripande kartläggning av de fria professionella kulturskaparna i länet för att identifiera i detalj hur man bör rikta olika åtgärder. Vi vill slutligen tacka Region Blekinge för att vi givits tillfälle att ta del av remissutgåvan av den kommande kulturplanen och inkomma med vårt yttrande. För KLYS Carl Liungman Regionalpolitisk sekreterare 10

11 Yrke: professionell kulturskapare Att ta betalt Avtals- och arvodesrekommendationer från KLYS KLYS

12 3 frågor till 4! Tänk vilket privilegium att få jobba med sin hobby 1. Vad är konstnärlig kvalitet för dig? 2. Vad innebär det för dig att ta yrkesmässigt betalt? 3. Tips till uppdragsgivare som anlitar en professionell kulturskapare? Ge inte bort dina ekonomiska eller ideella rättigheter. foto: märtha thisner bild/form Johan Wingestad Konsthantverkare, ordförande i KIF Du har upphovsrätten till ditt verk. 1. Det omätbara värde som är kopplat till ett enskilt konstverk. Ett konstverks förmåga att beröra och kommunicera med betraktare och omvärld kan man säga. 2. Att ta betalt utifrån dels uppdragets omfattning och komplexitet, dels min egen kompetens avseende utbildning och annan erfarenhet. 3. Vilka förutsättningar gäller och hur väl stämmer de överens med förväntningarna på vad som ska levereras? En medveten beställare borgar för ett bra resultat. 3

13 foto: Kristian pohl foto: rosie alm Anna Carlson skådespelare, ordförande i teaterförbundet 1. Yrkeskunnande och spetskompetens. Att hantera sitt yrkes speciella förutsättningar är nödvändigt för en bra kvalitet. Konsten utförs av en enskild kulturskapare, även i en ensemble och det kräver en speciell kunskap. 2. Att man respekterar det individuella yrkeskunnandet och ser utbildningen och erfarenheten som ligger bakom. Att inte dumpa lönemarknaden. 3. Att respektera yrkeskunnandet, inse vad det är värt och betala för det. Det är inte en hobby. Inberäkna att det ligger mycket förarbete i uppdraget som också ska betalas. Att kortare anställning innebär högre lön. Gunnar Ardelius författare, ordförande i sveriges författarförbund 1. När ett verk får mig att se på mig själv och världen med en ny blick, när jag glömmer tid och rum. 2. Det är en fråga om yrkesidentitet och solidaritet med mitt skrå och givetvis en förutsättning för att kunna leva på min konstnärliga verksamhet och få tid att skriva ytterligare böcker. 3. Att vara väl förberedd, erbjuda en rimlig ersättning och föra en tydlig dialog om förutsättningarna. scen/film TON ord Karina Kampe musiker och låtskrivare, styrelseledamot i musikerförbundet och SKAP 1. Konstnärlig kvalitet är något väldigt subjektivt! För mig handlar det dock om att höja sig över de rent grundläggande verktygen som behövs för att skapa musik. En kvalitativ musikarbetare kan hålla kontinuerlig hög verkshöjd, vara nyskapande och fräsch i sitt ton- och textspråk samt undgå de vanligaste fallgroparna och klichéerna. Med erfarenhet kommer kunskap. Ett kvalitativt arbete står sig också över tid. 2. Att jag ska ha professionellt betalt när jag gör ett professionellt arbete. En kort regel är: ingen annan ska tjäna pengar på dig om du inte gör det! Det är inte bara timmarna på scen eller som det tar att komponera musiken som räknas. Glöm inte repetitioner, soundcheck, produktion, resor och de otaliga timmar som lagts på att öva, utvecklas och bli så bra som du är. Var stolt över och förstå värdet av det du erbjuder och underminera inte branschen. Följ de minimitariffer som musikorganisationerna föreslår. 3. Ha klart för dig vad du har för mål med musiken. Var tydlig och specifik om uppdragets art. Det handlar om kommunikation och samarbete. Vi står på samma sida om publiken för att tillsammans skapa bästa utgång! Se till att vara försäkrad för olyckor och se till att lokalen är brandsäker och godkänd. Och självklart betala vitt! 4 5 Det underlättar att ha ett bra avtal att hänvisa till

14 Tips vid uppdrag till kulturskapare Klys arvodesrekommendationer I regel är kulturskaparen medlem i en intresseorganisation eller ett fackförbund och har möjlighet att få råd och stöd därifrån vid uppdrag, ibland även förhandlingshjälp. Ta gärna kontakt med dessa när det gäller konstområdesspecifika frågor. Goda råd vid alla typer av uppdrag till professionella kulturskapare, oavsett konstområde: Specificera uppdragets innehåll och omfattning Kom överens om antal timmar som beräknas för engagemanget på förhand Respektera upphovsrätten Upprätta skriftliga avtal Beakta att arvodet, förutom lön och lönekostnader, ska täcka kringkostnader för att driva en verksamhet, såsom materialkostnader, ateljé/kontorshyra, försäkringar och telefon/it Ta hjälp av konstnärsorganisationernas och centrumbildningarnas rekommendationer och avtal klys har tagit fram arvodesrekommendationer för konstnärligt yrkesverksamma beträffande vissa typer av uppdrag, som gäller från Behovet av vägledning när det gäller arvodering av professionella kulturskapare ökar och efterfrågan är särskilt stor när det gäller kulturskapares deltagande i Skapande skola-projekt och i den så kallade Kultursamverkansmodellen. Rekommendationerna gäller bland annat arvoden för framträdanden vid konferenser och andra arrangemang, för deltagande vid sammanträden och möten t ex inom ramen för Samverkansmodellen och för olika typer av uppdrag i skolor, t ex projekt inom ramen för Skapande skola. Rekommendationerna gäller endast individuella uppdrag. De gäller inte för scenkonstproduktioner, konserter och andra mer konstområdesspecifika framträdanden. För dessa hänvisar vi till klys medlemsorganisationer och/eller centrumbildningarna. Observera att angivna arvoden är minimirekommendationer. En individuell förhandling bör alltid ske utifrån uppdragets karaktär och den konstnärligt yrkesverksammas kunskaper och erfarenheter. De rekommenderade beloppen avser fakturerade uppdrag, dvs när arbetet utförs med F-skatt av en egenföretagare. Arvodet inkluderar då lagstadgade sociala avgifter. I de fall ersättning för uppdraget har sin utgångspunkt i en lön med A-skatt så rekommenderar klys att beloppet när det faktureras med F-skatt alltid räknas upp med minst 50 procent. Detta för att täcka in lagstadgade och avtalade sociala avgifter, semesterersättning och viss ersättning för administration. Den yrkesverksamma kulturskaparen ska ha rätt att välja mellan att utföra arbetet som egenföretagare med F-skatt eller som arbetstagare med A-skatt, då med tillämpning av relevanta kollektivavtal. Den yrkesverksamma kulturskaparen ska ha rätt att välja mellan att utföra arbetet som egenföretag-are med F-skatt eller som arbetstagare med A-skatt, då med tillämpning av relevanta kollektivavtal. 6 7

15 Obs! Nedan angivna arvoden är minimirekommendationer. Det står naturligtvis varje kulturskapare fritt att begära och förhandla om högre ersättning för sitt arbete! En medveten beställare borgar för ett bra resultat Individuella framträdanden Framträdande vid större arrangemang Till större arrangemang räknas arrangemang med fast ekonomiskt underlag. Arrangemang ska alltid räknas som större i de fall arrangören för inträdet begär en inte obetydlig ersättning från åhörare när arrangören är ett kommersiellt företag och arrangemanget ingår i företagets verksamhet. Lägst kr Framträdande vid mindre arrangemang Arrangemang betraktas som mindre med avseende på ekonomiskt underlag etc. De arrangemang som inte räknas som större är att betrakta som mindre arrangemang. För framträdanden upp till 15 minuter: lägst kronor För framträdanden upp till 2 timmar: lägst kronor Varar framträdande och frågestund eller dylikt i anslutning därtill längre än två timmar utgår ersättning för följande timmar med lägst 750 kronor per påbörjad timme. Uppdrag i skola (Grundskola, gymnasium och folkhögskola) Klassbesök (max 35 elever) och prislistan 1 lektion upp till 60 minuter kr 2 lektioner kr 3 lektioner kr 4 lektioner kr Ytterligare lektion samma dag kr En vecka, 4 lektioner per dag kr Uppdrag betecknade som klassbesök avser inte projekt eller andra aktiviteter som kräver mer omfattande förberedelser och planering. skapande skola Skapande skola är en regeringssatsning för mer kultur i grundskolan. Från och med 2013 omfattar det också förskoleklasser. Satsningen uppgår från 2013 till 169 miljoner kronor per år. Sedan 2012 finns det inskrivet i Kulturrådets bidragsvillkor för Skapande skola att Arvode till fria kulturaktörer ska regleras i avtal. Avtalet ska följa den praxis som tillämpas i aktörens bransch. Vid större Skapande skola-projekt bör alltid särskild förhandling om arvode ske. Ett arvode om lägst 750 kr per timme bör då tillämpas. Vid beräkning av antalet timmar ska kulturskaparen ha rätt att räkna med tid för möten och förberedelser. När det gäller den praxis som tillämpas i aktörens bransch hänvisar vi till berörda medlemsorganisationer och/eller centrumbildningar. 8 9

16 Samråd inom samverkansmodellen samt andra sammanträden och möten När yrkesverksamma kulturskapare efter inbjudan deltar som experter i arbetsgrupper, sammanträden och möten eller liknande rekommenderas ett arvode om lägst 750 kr per timme. Arvoderingen kan inkludera tid för viss förberedelse inför mötet, men inte ersättning för resa eller övernattning. Upphovsrättslig användning När uppdraget innefattar upphovsrättsligt skyddade prestationer ska särskilt avtal träffas angående detta, t ex för vidareanvändning av det skyddade materialet. Ersättning för utlägg Traktamente vid övernattning Traktamente enligt Skatteverkets normer. Som hel dag räknas om resan påbörjas före kl avresedagen och avslutas efter kl hemkomstdagen. Som halv dag räknas om resan påbörjas senare än kl eller avslutas tidigare än kl För att traktamentet ska vara skattefritt ska övernattning ha skett. Logi och resekostnader Den medverkande är berättigad till ersättning motsvarande de faktiska kostnaderna. Överenskommelse om kostnadstak för logi samt val av färdmedel bör göras i förväg. Den medverkande är berättigad till ersättning för kostnader vid resa med egen bil enligt Skatteverkets normer. Mervärdesskatt Momssatsen inom kultur är antingen 0, 6, 12 eller 25 procent beroende på vad uppdraget avser. Läs gärna mer om moms i Skatteverkets broschyr Moms inom kulturområdet (SKV 562), Ju kortare anställning, desto högre lön Viktigt att förberedelser och uppföljande arbete tas med i beräkningen 10 11

17 HIMLEN, form: eva lindeberg På vår webb och Facebook informerar vi regelbundet om vad vi gör, publicerar remissyttranden, skrivelser och pressmeddelanden...samt kommenterar aktuella kultur- och konstnärsfrågor. Välkommen att delta i debatten! KLYS Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd är en politiskt obunden, ideell organisation. Genom våra 15 medlemsorganisationer utgör vi en samlad röst för ca yrkesverksamma kulturskapare inom ord, ton, bild/form och scen/film.