En uppföljning av en informationskampanj riktad mot allmänheten för tidig systematisk fallprevention i Södertälje

Transkript

1 Institutionen NVS Sektionen för arbetsterapi Arbetsterapeutprogrammet Ämne: Arbetsterapi Examensarbete C-nivå, 15 hp Höstterminen 2007 En uppföljning av en informationskampanj riktad mot allmänheten för tidig systematisk fallprevention i Södertälje Follow-up of an Information Campain aimed towards the public for an early systematic fall prevention in Södertälje Författare: Anna Eriksson, Carina Landin Handledare: Helene Lidström. Institutionen NVS

2 Institutionen NVS Sektionen för arbetsterapi Arbetsterapeutprogrammet Ämne: Arbetsterapi Examensarbete C-nivå, 15 hp Höstterminen 2007 En uppföljning av en informationskampanj riktad mot allmänheten för tidig systematisk fallprevention i Södertälje Follow-up of an Information Campain aimed towards the public for an early systematic fall prevention in Södertälje Sammanfattning Fallskador bland äldre är idag den vanligaste orsaken av olycksfall som leder till sjukhusvård i Sverige. Detta orsakar samhället stora kostnader och ett lidande för de drabbade. Forskning har visat på goda möjligheter till fallprevention främst i multidisciplinära program. Ett exempel är projektet Fallfritt med en informationskampanj som påbörjades i oktober 2006 för att öka fallriskmedvetenheten hos allmänheten. Syftet med denna studie var att utvärdera effekten av kampanjen. Studien utfördes med kvantitativ metod genom strukturerade intervjuer i enkätform riktad mot allmänheten. Undersökningsgrupperna valdes genom ett bekvämlighetsurval. Deltagarna bestod av två grupper, fallriskombud (n=32) och allmänhet (n=82). Resultatet visade att informationskanaler som lokaltidning, broschyrer och personligt besök hade den största effekten för att nå ut med information om fallrisker. Vidare visade resultatet att de deltagare ur allmänheten som fått kunskap om kampanjen trodde att den haft effekt och att de påverkats personligen genom att de fått en ökad fallriskmedvetenhet. Genom ökad kunskap är det möjligt att mobilisera befolkningen till ett ökat engagemang för fallprevention vilket är en viktig del i att arbeta gränsöverskridande. Fallolyckor kan förebyggas generellt på olika nivåer och arenor med ganska enkla metoder. Denna studie visar effekten av en del i ett multidisciplinärt program. Sökord: Falls prevention, interventions, accidental falls

3 Abstract Fall injuries among elderly are currently the most common cause of accident that leads to hospital care in Sweden. This leads to large costs for the public economy and suffering for the concerned. Good possibilities to fall prevention has been shown through research, especially within multidisciplinary programmes. One example is the project Fallfritt including an information campaign initiated in October 2006 in order to increase the fall hazards awareness among public. The purpose with this study was to evaluate the effects of the campaign. The study was performed with quantitative methods through structured interviews with questionnaires aimed towards public. The evaluation groups were selected through a convenience selection. The participants consisted of two groups, fall hazards representatives (n=32) and the public (n=82). The result showed that information channels such as local newspapers, brochures and personal visits had the biggest effect in order to communicate fall hazards. Furthermore, the result showed that the participants from the public that had received information about the campaign, thought that it had had effect and that they had been personally influenced by the fact that they had received an increased fall hazard consciousness. Through increased knowledge it is possible to mobilize the population towards an increased engagement for fall prevention, which is an important part of the cross border work. Fall accidents can be prevented in general at various levels and arenas with rather simply methods. This study shows the effects of one part of a multidisciplinary programme. Search words: falls prevention, interventions, accidental falls

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...1 ABSTRACT BAKGRUND Fallolyckor Prevalens, incidens och kostnader för samhället Bakomliggande faktorer och orsaker till fallolyckor bland äldre Konsekvenser till följd av fallolycka Kunskap hos allmänheten och politiker om fallolyckor Fallprevention Projekt Fallfritt Södertälje Arbetsterapi och fallprevention SYFTE METOD Design Procedur Urval Grupp F Grupp A Datainsamling Grupp F Grupp A Databearbetning och dataanalys Grupp F + A Etiska aspekter RESULTAT Informationskanaler Kännedom om kampanjens syfte och aktivt deltagande Fallriskombudens aktiva deltagande i kampanjen Erfarenheter av kampanjen Fallfritt Konklusion DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion REFERENSLISTA...19 BILAGA 1 22 BILAGA 2 24

5 1 1 BAKGRUND 1.1 Fallolyckor Prevalens, incidens och kostnader för samhället Av Sveriges befolkning är 17 % idag över 65 år och de kommande tio åren antas antalet äldre att öka med 27 %. Varje år vårdas cirka äldre på sjukhus och ca1800 äldre omkommer till följd av olycksfall och 9 av 10 är orsakade av fall. Det kan jämföras med 440 omkomna i trafiken. Äldres fallolyckor orsakar kostnader för kommuner och landsting som beräknas att årligen uppgå till 5 miljarder kronor och väntas öka till närmare 8 miljarder år (1. Statens Räddningsverk [SRV], 2006). Det innebär att efterfrågan på vårdresurser för fallolyckor kommer att nästan fördubblas för landsting och kommuner inom några decennier. Fallolyckor bland äldre är ett omfattande folkhälsoproblem, med konsekvenser för både den enskilda individen och samhället (Gustavsson, Jarnlo, & Nordell, 2006) Bakomliggande faktorer och orsaker till fallolyckor bland äldre Fall och påföljande skador hos äldre är resultatet av en komplex interaktion av sociala, miljörelaterade och personliga faktorer. Därför är det viktigt menar Nyberg (1996) att känna till de bakomliggande orsakerna till fall och skador för att bedriva framgångsrika skadepreventiva program. Laflamme (2002) indelar de bakomliggande orsakerna i fem kategorier. Fysiologiska förändringar pga. åldrande Sjukdomar eller patologiska processer Livsstil Miljöfaktorer Sociala faktorer De tre första kategorierna är individrelaterade och har länge dominerat forskningen. Fallskador har länge betraktats som en oundviklig del av åldrandet men forskning visar idag på goda möjligheter till prevention (Gillespie, 2007) genom multidisciplinära fallpreventionsprogram där även sociala och miljöfaktorer ingår.

6 Konsekvenser till följd av fallolycka Konsekvenser av en fallolycka kan bestå av olika faktorer som leder till aktivitetsbegränsning, ökad rädsla och även postfallsyndrom som är vanliga i samband med fall (Suzuki et al, 2002). Detta styrks av en studie som studerat två olika grupper (N=1574) av äldre. Resultatet visar att 95 % av dem som fallit var konstant rädda för att falla igen, jämfört med 55 % i gruppen som inte fallit (Underwood et al, 2006). Den jobbigaste känslan efter fallolycka var att förlora kontrollen samt självkänslan (Larsson & Rundgren, 1997: Statens Folkhälsoinstitut [FHI], 2007). Personer som hade kvarstående problematik med aktiv daglig livsföring (ADL) ett år efter fallolyckan visade högre grad av depression (Scaf-Klomp et al, 2003) Kunskap hos allmänheten och politiker om fallolyckor Allmänhetens kunskap om vanligaste orsaken till olyckor är direkt kopplat till medias rapportering. År 2002 trodde endast 2 % av Sveriges befolkning att fallolyckor var den vanligaste orsaken till olycka, 2004 var siffran 6 % och 2006 var siffran 9 % vilket visar på en viss ökad kunskap. Det finns ingen anledning att tro att politiker eller andra beslutsfattare på något avgörande sätt har en annan bild än allmänheten. Siffran i verkligheten är att äldres fallolyckor svarar för 50 % av samhällets totala kostnader, men erhåller endast 5 % av de medel som samhället satsar på olycksförebyggande arbete (Nationellt centrum för lärande från olyckor [NCO], 2006). Tvärsektoriella, lokala skadeförebyggande program liksom Faluprojektet (Bjerre & Jonell, 1999) har visat att massmedia förmodligen spelar en stor roll i skadeförebyggande arbete. 1.2 Fallprevention Fallförebyggande verksamhet finns lagstadgat i flera europeiska länder. I Storbritannien görs obligatoriska fallförebyggande hembesök hos äldre efter fallolyckor och i Danmark gör man hembesök i förebyggande syfte (2. SRV, 2006). Gustavsson, Jarnlo och Nordell (2006) anser att vi måste börja tillämpa den evidens som tagits fram under snart 30 års forskning när det gäller fallprevention för att minska onödigt lidande och kostnader som fallolyckor orsakar. Fallprevention som utförts som multidisciplinära projekt har visat på en minskning av fallolyckor (Gillespie, 2006). I Lidköping och Falun har man arbetat aktivt med fallprevention, genom utställningar av säkerhetsprodukter, checklistor som delats ut på allmänna platser så som vårdcentraler, affärscentra och bibliotek. För allmänheten erbjöds en

7 3 risklinje där möjlighet fanns att ringa in och rapportera risker i inne/-utemiljön. Faluprojektets resultat visar på en minskning av antalet höftfrakturer med 24 %. Även Lidköpingsprojektet har minskat antalet höftledsfrakturer. Om Lidköpings resultat gällde hela Sverige skulle kostnadsminskning innebära en besparing på 1 miljard kronor (Socialstyrelsen, 2003; Svanström, Ader, Schelp & Lindström, 1996; Bjerre & Jonell, 1999). CBR, Community Based Rehabilitation som presenteras i Enabling Function and Well-Being (Christiansen & Baum, 1997) är en modell där olika samhällsgrupper kollektivt utvecklar tillgängligheten i samhället. Kunskap hos medborgarna stimulerar till ett minskat beroende av externa resurser, vilket på lång sikt möjliggör ett positivt resultat av program för ökad tillgänglighet. Kielhofner (2002) beskriver att för att göra/se saker på ett nytt sätt måste det upptäckas och läras. Rollutvecklingens process menar Kielhofner (1997) sker genom socialisation, i vilken individerna lär sig vilka roller de förväntas anta och vad de ska göra i dessa roller. En ökad medvetenhet om skaderisker och fallprevention hos befolkningen kan leda till att stimulera och mobilisera till ett ökat engagemang i det skadeförebyggande arbetet (Svenska Kommunförbundet, 2000) Projekt Fallfritt Södertälje Tidigare fallpreventionsprogram har inte vänt sig direkt till allmänheten och strävat efter ett ökat medborgaransvar när det gäller deltagande i fallpreventionsarbete. Fallfritt Södertälje är ett samarbetsprojekt mellan forskare i arbetsterapi vid Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Södertälje Kommun och Tallhöjdens Vårdcentral. Projektet startade upp i oktober 2006 och pågår under 2 år. Man har en uttalad målsättning att minska antalet fallolyckor i Södertälje med 25 %. Syftet med projektet är att skapa en ny modell för fallprevention genom att skapa ett nätverk av vårdpersonal, organisationer, butiker, företag och ur befolkningen för att på ett effektivare sätt identifiera fallrisker innan olyckan är framme. Genom kampanjen vill man öka medvetenheten om fallrisker både i bostaden och i utomhusmiljön. Man arbetar med flera delar i projektet. Man har rekryterat ca 100 fallriskombud varav omkring hälften har fått en halvdags utbildning kring fallrisker och förebyggande av dessa. Ombuden är t ex skoförsäljare, optiker, apotekspersonal och fotvårdsspecialister eftersom dessa möter människor som har en högre risk att drabbas av fallskador. Även yrkesgrupper som arbetar med fysik miljö har rekryterats, såsom människor

8 4 som arbetar med gatuunderhåll och snöröjning samt fastighetsskötare. Fallriskombuden fick först ett informationsbrev och blev sedan uppringda för att boka tid för besök. En annan del av projektet är en informationskampanj i form av en broschyr som är riktad till främst äldre människor. Broschyren handlar om fallrisker och hur man själv kan förebygga fall och den har distribuerats med hjälp av bland annat människor ur föreningslivet. Informationen har också funnits tillhands på olika vårdcentraler. Vid tre tillfällen har det anordnats informationsmöten. Fallrisklinjen är en telefonlinje dit vem som helst kan ringa för att rapportera en fallrisk. Informationen slussas sedan vidare till åtgärdsansvarig, t.ex. gatukontoret. Det har funnits affischer på stan och på bussar om fallrisklinjen under två veckor samt att kampanjansvarig har haft informationsbord utanför en stormarknad och önskat en fallfri jul. Informationen har även nått ut via massmedia genom artiklar i Länstidningen i Södertälje. På Södertälje sjukhus vårdades, under 2005, personer efter att ha drabbats av en skada i höften p.g.a. en fallolycka. Vårdens kostnader för dessa var nära 19 miljoner. Om målet med projektet uppnås, dvs. en minskning av antalet fallolyckor med en fjärdedel, innebär det en minskad kostnad med cirka 5 miljoner enbart under ett år (Borell, 2007; Arbetsterapi och fallprevention Ökad medvetenhet om fallrisker och prevention kan idag uppnås genom hembesök av arbetsterapeut som ser till personens fysiska, sensoriska och sociala miljö ur ett holistiskt perspektiv (Mackenzie, Byles & Higginbottom, 2002). Kielhofner (2007) beskriver att deltagandet i aktiviteter är en nödvändig komponent i människans psykologiska välbefinnande. Störningar i utförandet av aktivitet är ofta mångdimensionella och komponenter som fysiska och sociala barriärer är mest framträdande (Kielhofner, 1997). Arbetsterapeuten är enligt Cumming et al. (1999) professionellt utbildad för att bedöma och modifiera fysisk miljö med hänsyn till fallrisker. Genom rådgivning/problemlösning kan arbetsterapeuten möjliggöra en ökad motivation och mindre rädsla för aktiviteten och därigenom öka engagemanget hos klienten. En ökad, återvunnen eller förverkligad aktivitetsförmåga understödjer ett bibehållande av hälsan (Kielhofner, 1997). Arbetsterapeutens uppdrag innefattar bland annat enligt Clemson, Cusick & Fozzard (1999) att utbilda människor för att öka förståelsen om fallriskfaktorer och innebörden av dessa. Enligt Gillespie (2007) finns det nu avgörande bevis som stödjer effektiviteten av multifaktoriella insatser tillhandahållna av olika yrkesgrupper med kunskap inom geriatrik,

9 5 däribland arbetsterapeuter. En av uppgifterna som arbetsterapeuten har enligt den Etiska koden för arbetsterapeuter (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA], 2005) är att utvärdera och utveckla arbetsterapeutiska metoder. I Sverige har inga uppföljningar av arbetsterapeutiska indirekta interventioner gjorts i fallpreventionsprogram riktade mot allmänheten. För att kunna arbeta evidensbaserat är utvärderingar av interventioner nödvändiga. Författarna hoppas att denna utvärdering av kampanjen Fallfritt och dess indirekta interventioner kan bidra som underlag till för hur man skall nå ut till allmänheten i framtida multidisciplinära program. 2 SYFTE Syftet med denna studie är att undersöka vilka informationsvägar arbetsterapeuter kan använda sig av i indirekt prevention för fallolyckor. Följande frågeställningar beaktas: Vilken typ av informationskanaler i kampanjen Fallfritt har nått målgrupperna? Har kampanjen bidragit till en ökad kunskap och ett större engagemang för fallprevention hos målgrupperna och i så fall på vilket sätt? Vilka erfarenheter har målgrupperna av kampanjen Fallfritt? Finns det skillnader i vilka informationskanaler som nått ut till målgrupperna? 3 METOD 3.1 Design Denna studie är en deskriptiv, kvantitativ studie med kvalitativa inslag (Patel, 2003).

10 6 3.2 Procedur Studien inleddes med ett samtal med en arbetsterapeut i projektet Fallfritt för att få en inblick i projektet. Arbetsterapeuten beskrev också tillvägagångssättet vid datainsamlingen som genomfördes under sommaren Efter att ha tagit del av insamlad data från Grupp F i form av enkäter kompletterades data med en separat datainsamling med Grupp A som deltagare. Eftersom fallriskombuden fått tillgång till flera informationskanaler genom att aktivt blivit uppsökta av projektansvariga så beslöt författarna att intervjua Grupp A. Datainsamlingen skedde genom att författarna åkte till Södertälje centrum för att under en dag genomföra intervjuer i enkätform. 3.3 Urval Urvalet gjordes vid två olika tillfällen för att få deltagare till två grupper. Den ena gruppen (Grupp F) bestod av fallriskombud eller personer i nära anslutning till dessa som deltagit i projektet. Den andra gruppen (Grupp A) bestod av allmänhet boende i Södertälje kommun. Studien utfördes i båda grupperna i Södertälje då projekt Fallfritt riktade sig till invånarna i Södertälje Grupp F Projektgruppen hade rekryterat yrkesutövare som möter personer som finns i riskzonen för att drabbas av fallskada. Fallriskombuden var personal i butiker som apotek, skobutiker, gym samt optiker, fotvårdare, fastighetsskötare, och personer i pensionärsorganisationer. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval som bygger på att man undersöker de personer som finns tillgängliga (Trost, 2007). Representant från projektgruppen Fallfritt tillfrågade den personal hon först mötte i butiken. Inklusionkriterier var anställd personal i ovan nämnda butiker och organisationer. Exklusionkriterier var praktikanter och nyanställda. Deltagare grupp F Gruppen fallriskombud bestod av ca 100 personer och av dessa tillfrågades 35 om deltagande i studien och 32 personer tackade ja. Yrkesindelningen var 7 apotekare, 8 optiker, 4 fotvårdare, 4 skoförsäljare, 4 fastighetsskötare, 3 gympersonal och 2 personer ifrån pensionärsorganisationer.

11 Grupp A Deltagarna valdes ut genom bekvämlighetsurval (Trost, 2007). De tillfrågades om deltagande i intervjun när de passerade på gågatan. Inklusionskriterier var att de tillfrågade bodde eller arbetade i Södertälje och befann sig på gågatan i Södertälje vid en viss tidpunkt. Personer som såg ut att vara upptagna och gick förbi och de som själva uttryckte att de inte hade tid exkluderades. Författarna tillfrågade i huvudsak åldersgruppen som såg ut att vara över 50 år då dessa var lämpliga för projektet Fallfritts målgrupp. Deltagare grupp A De tillfrågade bestod av 82 personer ur allmänheten. Deltagarna var både män och kvinnor. Åldersfördelningen var mellan 18 år Datainsamling Datainsamlingsmetod var en strukturerad intervju med hjälp av en enkät (Bilaga 1). Enkäten designades av en projektansvarig för kampanjen Fallfritt. Enkäten bestod av13 frågor varav 11 var slutna svarsalternativ med nominalskala. Slutna svarsalternativ innebär att respondenten väljer ett av givna svarsalternativ (Ejlertsson, 2005). Svarsalternativen var ja, nej eller osäker. Enkäten innehöll även 2 följdfrågor till fråga fyra och tio med öppna svarsalternativ (kvalitativa), vilket innebär att respondenten med egna ord formulerar sina svar (Trost, 2007). Därmed har enkäten en hög grad av strukturering (Patel, 2003). Datainsamlingen har skett genom 2 olika grupper vid två olika tillfällen. Enkäten som användes till Grupp F innehöll en indelning av yrkesgrupper (se bilaga 1). I enkäten till Grupp A togs denna indelning bort och ersattes med åldersgruppering (se bilaga 2). I övrigt var enkätfrågorna identiska Grupp F Trettiofem fallriskombud tillfrågades om deltagande i undersökningen. Tre personer tackade nej och behandlades därför som bortfall (Ejlertsson, 2005). De 32 intervjuerna genomfördes av en person på uppdrag av projektansvarig, under sommaren Författarna fick de färdiga enkätsvaren tilldelade sig i september 2007.

12 Grupp A Enkätsvaren insamlades av författarna under dagtid, torsdagen den 20/ på den mest centrala gågatan i Södertälje centrum. Åttiosex personer ur allmänheten tackade ja till att delta i en strukturerad intervju i enkätform. Fyra personer exkluderades då de inte bodde eller arbetade i Södertälje. De personer ur allmänheten som inte ville delta i intervjun är inte registrerade som bortfall. Vid intervjuerna användes gemensamt tillvägagångssätt och strategi av författarna (Trost, 2007). Intervjutillfällena tog mellan 2-15 minuter och författarna presenterade sig som studenter från Karolinska Institutet. Intervjun inleddes med att fråga om de arbetade/bodde i Södertälje och därefter visades en broschyr om projekt Fallfritt. Deltagarna fick även ange åldersgruppen de tillhörde. Vidare klargjordes syftet med enkätfrågorna och att deltagarna var anonyma (Patel, 2003). 3.5 Databearbetning och dataanalys Grupp F + A Efter en första bearbetning av enkätsvaren från Grupp F upptäcktes att materialet var för litet för att utvärdera effekten av kampanjen. Det beslöts därför att samma enkätundersökning skulle genomföras på allmänheten eftersom de var den egentliga målgruppen för kampanjen. Då allt material var insamlat lästes alla enkätsvaren först för att skapa en helhetsbild av svaren (Patel, 2003). Sedan sammanställdes varje fråga var för sig (Trost, 2007). De tillfrågade som svarat nej på fråga 1: Har du hört talas om kampanjen Fallfritt? var 9 stycken (n 32) ur grupp F och 66 personer (n 82) ur grupp A. Dessa personer uteslöts och därmed finns de inte med i den fortsatta bearbetningen av materialet. Deltagarna som inkluderades är därmed: 23/32 personer ur grupp F och 16/82 personer ur grupp A. En datamatris skapades i Microsoft Office Excel där uppgifterna fördes in och summerades. Siffrorna kontrollerades och granskades två gånger för att undvika felkällor eftersom det kan höja undersökningens kvalitet enligt Körner & Wahlgren (2000). Vid genomgång av de kvantitativa frågorna hade deltagarna svarat på alla frågor och hade således inget bortfall (Ejlertsson, 2005). Svar på öppna följdfrågor kan enligt Trost (2007) bli korta och ha ett stort bortfall p.g.a. stressiga situationer eller att det kan vara besvärligt att formulera sig. Vid genomgång av enkäternas 2 öppna följdfrågor (se bilaga 1) noterades att svaren var kortfattade men att alla som svarat ja på fråga 4 och 10 (Se bilaga), även svarat på

13 9 följdfrågorna. Svaren från följdfrågorna skrevs ned i ett Word-dokument och analyserades och reducerades. Till sist erhölls tre kategorier som kunde bearbetas kvantitativt. Dessa fördes sedan in i datamatrisen (Ejlertsson, 2005). Materialet har bearbetats och analyserats med utgångspunkt ifrån syftet. I analysen har grunden framförallt utgått ifrån frågeställningarna. Resultatet har redovisats med hjälp av deskriptiv statistik som beskriver det insamlade materialet i numerisk form då insamlad data utifrån enkätsvar är icke parametrisk data (Ejlertsson, 2005). Därför användes tabeller som stapeldiagram och korstabeller beskrivna med diskret variabel för att åskådliggöra vissa delar av resultatet. Detta menar Ejlertsson (2005) kan förtydliga resultatet för vissa läsare. Ett samband i flera av frågorna hittades i materialet och flera jämförelser gjordes mellan dessa frågor för att belysa studiens syfte och besvara frågeställningar (Patel, 2003; Trost, 2007; Körner & Wahlgren, 2000). 3.6 Etiska aspekter Informationskravet som Medicinska forskningsrådet (2000) anger har beaktats genom att de tilltänkta respondenterna informerades om syftet till intervjuerna redan vid förfrågan om de önskade att delta. Därefter upplystes respondent att medverkan var frivillig och att de när som helst kunde avböja att svara på frågorna samt att välja att avbryta intervjun. Informationen vi gav till deltagarna var lättförståelig och adekvat för att de tillfrågade själva ska kunna ta ställning till deltagande eller inte. Alla som tillfrågades var vuxna friska personer som ej var i beroendeställning till författarna eller kampanjen, därför krävdes inget forskningsetiskt tillstånd (Medicinska forskningsrådet, 2000). Enkäten var utformad på sådant sätt att det inte gick att koppla samman datan med identifierbara individer (Medicinska forskningsrådet, 2000). Därmed var enkäten anonym och de som ingick i denna studie informerades om detta. Författarna följde under intervjutillfällena den etiska koden för arbetsterapeuter (FSA, 2005) och gav ett värdigt bemötande samt att informationen som inhämtades var relevant för enkäten. Slutligen så intygar författarna att granskningen av enkätsvaren har genomförts på ett objektivt sätt och att resultatet har återgetts sanningsenligt.

14 10 4 RESULTAT Enkäten besvarades av totalt 114 personer varav 32 personer var fallriskombud (Grupp F) och 82 personer var allmänhet (Grupp A). I grupp F svarade 23 personer (n=32) att de kände till kampanjen Fallfritt, dvs. 72 %. I Grupp A svarade 16 personer (n=82) att de kände till kampanjen, dvs. 20 %. Resultatet innehåller inte de personer som svarat nej på frågan om de kände till kampanjen, d.v.s. 75 personer (n=114). Därmed består resultatet som presenteras nedan av 23 deltagare i Grupp F och 16 personer ur Grupp A. 4.1 Informationskanaler Resultatet visar att de som hört talas om kampanjen har fått kännedom om den från flera olika informationskanaler. Lokaltidningen och broschyrer har gett den största informationsspridningen i både Grupp F och Grupp A. I Grupp F påvisas även stor effekt av ett personligt besök, se tabell 1. Tabell 1: Beskrivning av vilka informationskanaler som har nått respektive målgrupp; grupp F =23 personer och grupp A =16 personer Antal info.kanaler Fallriskombud Allmänhet Tidningar Bussaffischer Besök Broschyrer Infomöte Arbetsplats TV Telefon I resultatet i tabell 1 framgår att alla informationskanaler som använts i kampanjen nått ut på ett mer eller mindre tillfredställande sätt. Bussaffischer och telefonkontakt var de informationskanaler som hade minst effekt.

15 Kännedom om kampanjens syfte och aktivt deltagande. Resultatet visar att de flesta som hört talas om kampanjen också hade kunskap om dess syfte och trodde att kampanjen gav effekt. Tabell 2: En jämförelse mellan grupperna A = allmänhet och F= fallriskombud, avseende kännedom, kunskap och tron på effekten av kampanjen Fallfritt. Kännedom Kunskap Effekt Grupp F Grupp A Resultatet visar att det var två personer i varje grupp som kände till kampanjen men inte hade kunskap om dess syfte. Vidare trodde 17 (n=23) i grupp F att kampanjen hade haft effekt. Samtliga 14 (n=16) i Grupp A som uppgivit att de visste vad kampanjen gick ut på svarade att de tror att kampanjen haft effekt Fallriskombudens aktiva deltagande i kampanjen Resultaten i Grupp F visar att det varierar beroende på yrke om de varit aktiva eller inte. Resultatet visar att fallriskombud i skobutiker, apotek och optiker inte deltagit aktivt i kampanjen (Se tabell 3). Tabell 3: Beskrivning av vilka som deltagit aktivt i kampanjen Fallfritt 6 5 Antal personer Ja 0 Apotek Optiker Skobutik Fotvård Fast.sköt Gym Pens.org Yrkeskategorier

16 12 Fotvårdare, fastighetsskötare, gym och pensionärsorganisationer har däremot deltagit aktivt (se tabell 3) i kampanjen i rollen som fallriskombud. De har åtgärdat fallrisker, förebyggt fallrisker samt spridit information. (Se tabell 4). Tabell 4: Åtgärder i fallprevention som angivits av aktiva fallriskombud Åtgärdat Förebyggt Informationsspridning fallrisker fallrisker I tabell 4 visas de tre kategorier som erhölls efter analys av Fråga 5 som var en öppen följdfråga där deltagarna ur Grupp F fick beskriva med egna ord hur deras aktiva deltagande sett ut., (Se bilaga1). Nedan visas citat ur deras svar. Jag förebygger aktivt, dagligen. Jag har läst broschyrer och fört informationen vidare till vänner och bekanta samt varnat för fallrisker i min närmiljö. Jag har informerat alla mina kollegor och informerat mina patienter via broschyrer. Jag har fört vidare information till de boende i föreningen. Resultatet visar att deltagarna varit aktiva genom muntlig informationsspridning till personer i olika grupper i kommunen men att de även distribuerat material och utfört direkta fallförebyggande åtgärder. 4.3 Erfarenheter av kampanjen Fallfritt Båda grupperna har påverkats personligen av kampanjen. I grupp F uppgav 13 (n=23) personer att de påverkats och i Grupp A hade12 (n=16) personer påverkats av kampanjen. Fråga 11 (Se bilaga1) var en öppen följdfråga där deltagarna fick beskriva med egna ord om sina erfarenheter av hur de påverkats personligen av kampanjen. Nedan visas citat av gruppernas svar. Grupp F:

17 13 Jag är ännu mer medveten om risker och uppmärksammar dem. Informerar boende om risker i deras hem. Har anställd som fixar praktiska saker i de boendes hem. Jag använder nu broddar på vintern. Jag har blivit mer medveten och tänker mer på det. Man funderar mer och lägger märke till fallrisker i miljön och omgivningen. Jag är mer uppmärksam på risksituationer och agerar mer förebyggande, tar kontakt med lämpliga personer som kan hjälpa till. Jag önskar att projektet skall fortlöpa. Grupp A: Jag har blivit mer uppmärksam nu. Min mamma trillade för ett år sedan och hon är nu jätterädd att trilla igen. Jag har säkrat mina föräldrars hus med hjälp av checklistorna. Jag har tagit bort mina mattor och informerat mina vänner. Resultatet visar att den största påverkan deltagarna nämner i egenskap av privatperson är att de fått en ökad fallriskmedvetenhet. De ser sin närmiljö och omgivningen med nya ögon. Detta har i sin tur resulterat i att de åtgärdat fallrisker i sin och anhörigas/vänners närmiljö. De har även vidarebefordrat sina kunskaper till andra i deras närhet. 4.4 Konklusion Den här studien har visat att informationsvägarna i kampanjen Fallfritt har nått ut till målgrupperna och att de mest effektiva kanalerna för informationsspridning i båda målgrupperna var tidningar och broschyrer. Information som nått målgrupperna har implementerats väl då resultatet visar att deltagarna aktivt deltar i fallprevention genom att förebygga och åtgärda fallrisker samt sprida information. Deltagarna angav i stor utsträckning att de trodde att kampanjen haft effekt. Resultatet visar att deltagarna i Grupp F som fått riktad information såsom personligt besök av projektansvariga för Fallfritt kände till kampanjen i större utsträckning än Grupp A.

18 14 5 DISKUSSION 5.1 Metoddiskussion Datainsamlingen för Grupp F skedde under sommaren -07. Då flera av fallriskombuden var på semester intervjuades även ordinarie personal och sommarvikarier. Det kan ha blivit ett missvisande resultat på grund av detta då det hade varit önskvärt att de personer som rekryterats som fallriskombud personligen hade besvarat enkäten. Då hade förmodligen fler svarat att de hört talas om kampanjen och bortfallet på 9 (n=32) personer hade kunnat minskas eller undvikas. Enkätsvaren i Grupp F insamlades inte av författarna personligen vilket kan ha påverkat resultatet eftersom tillvägagångssättet vid intervjuerna kan ha skiljt sig åt (Trost, 2007). Materialet från enkätsvaren i Grupp F ansågs vara för litet och räckte inte till för att utvärdera kampanjen i sin helhet. Författarna diskuterade vilka andra grupper ur Projektet Fallfritt som kunde inkluderas i studien. Författarna ansåg att allmänheten var en av målgrupperna för kampanjen och därför ansågs det nödvändigt att även ha denna grupp som deltagare i studien. Efter samtal med en av projektansvariga enades alla om att allmänheten var en lämplig grupp att ha som deltagare. Om en annan grupp av Projektet Fallfritts deltagare t.ex. vårdpersonal inkluderats hade resultaten sett annorlunda ut. Vårdpersonal har redan i grunden ett annat tänk än allmänheten överlag vad gäller fallprevention. Då enkäten inte designades av författarna hade de ingen möjlighet att påverka frågorna och utformningen av enkäten som användes till Grupp F. När enkäten skulle användas till allmänheten bytte författarna ut yrkesgrupperna mot åldersgrupper då allmänhetens yrken ej var relevanta för studien. Vid det tillfället kunde författarna även ha tagit bort fråga 5 då ingen av allmänheten var delaktiga i själva kampanjen. Även fråga 6 (se bilaga 2) kunde ha tagits bort då ingen ur allmänheten fått någon utbildning i kampanjen Fallfritt. Om författarna hade haft mer tid till att utforma en enkät enbart riktad till Grupp A hade det gett resultat som kunde ha varit användbara i framtida projekt. Frågor kunde ha konstruerats som kunde ha varit behjälpliga för utformning av fallpreventionsprogram. Vid intervjuer med allmänheten visade det sig att 66 personer av hela gruppen på 82 personer, inte hade hört talas om kampanjen Fallfritt. Informationen i kampanjen spreds till

19 15 allmänheten (Grupp A) på flera sätt men inte via personlig kontakt till varje medborgare som skedde till de fallriskombud som ingick i grupp F. I denna studie spelade troligtvis åldern på deltagarna en stor roll. Eventuellt skulle det ha sett annorlunda ut om alla deltagare varit 65 år eller äldre eftersom de i större utsträckning berörs av kampanjens ämne (FHI, 2007). Svarsfrekvensen på frågan om de hört talas om kampanjen skulle förmodligen då ha ökat vilket hade varit en fördel för studien eftersom mer information då hade kunnat erhållas om kampanjens påverkan på målgruppen. Projektet startade i oktober 2006 och därmed även kampanjen som riktades mot allmänheten. Kampanjens intensiva period då reklam på bussar, tidningsartiklar osv. gick ut pågick fram till december Uppföljningen av kampanjen i form av enkätsvaren insamlades under sommar och höst Författarna tror att fler tillfrågade i båda grupperna men framförallt i grupp A hade haft kännedom om man gjort uppföljningen av kampanjen tidigare under våren. Ejlertsson (2005) menar att minnesfaktorn gör sig gällande ju längre tidsperiod bakåt som frågan gäller. I det här fallet hade det gått mellan 9-11 månader ifrån kampanjens start till uppföljningen. Bearbetningen av all data utfördes i Microsoft Excel och Word. Variablerna kontrollerades två gånger för att säkerställa data vilket gjordes för att undvika felkällor (Körner & Wahlgren 2000). Det noterades under databearbetningen att svarsfrekvensen av de öppna följdfrågorna var hög. Detta kan enligt Körner och Wahlgren (2002) bero på att enkäten användes som en strukturerad intervju och därför hade intervjuarna möjlighet att förtydliga frågorna. Det kan även ha berott på att deltagarna ansåg att ämnet var relevant och de blivit personligt berörda av kampanjen. Kan aspekter som att det gavs mer tid vid dessa frågor spela någon roll? Kan författarna genom sitt uppträdande omedvetet ha lirkat eller gett antydningar i sin iver om svar? Författarna har under intervjutillfällena tagit hänsyn till och respekterat etiska aspekter i mötet med allmänheten. Författarna upplevde mötena med allmänheten som positiva och intressanta. De upplevde inte heller att någon känts sig kränkt av frågorna som ställdes.

20 Resultatdiskussion Resultatet av denna studie visar att riktad information mot allmänheten sannolikt har ökat kunskapen om fallprevention och lett till ett ökat engagemang hos målgrupperna för kampanjen. Informationsvägar i form av tidningsartiklar och broschyrer hade den största effekten i båda målgrupperna för att sprida information i kampanjen Fallfritt. Grupp F hade även stor effekt av personligt besök vilket berodde på att de blivit aktivt uppsökta av projektansvariga vilket inte grupp A blivit. Riktad information tar mer tid i anspråk men eftersom det ger bra resultat så anser författarna att det bör vara värt de extra kostnader det medför. Det är intressant att resultatet i båda målgrupperna visar att massmedia var en av de informationskanaler som haft störst betydelse då även tidigare preventionsprogram inom andra områden visat samma resultat. Trost (2007) styrker också detta då han menar att information som nått ut via massmedia bidrar till ökad kunskap hos allmänheten. Det är av stor betydelse vad som får uppmärksamhet i media. Kunskapen hos befolkningen om vilka olyckor som är vanligast är direkt kopplat till medias rapportering. År 2006 uppgav endast 9 % av befolkningen att de trodde att fallolyckor var den vanligaste typen av olyckor. Det visar på en skev bild av verkligheten då äldres fallolyckor står för 50 % av samhällets totala kostnader för olyckor (NCO, 2006). Politiker och andra beslutsfattare har förmodligen samma bild som allmänheten. Om detta stämmer kan man undra om samhällets resurser verkligen hamnar där behovet är som störst? Endast 5 % av de resurser som satsas på olycksförebyggande arbete går till fallprevention (NCO, 2006). Författarna anser att politiker och allmänhet borde upplysas via massmedia om hur vanligt det faktiskt är med fallolyckor bland äldre och vilka kostnader det innebär för samhället. Resultatet av denna studie visar att kampanjen Fallfritt haft effekt då målgrupperna som nåtts av budskapet har påverkats till att börja arbeta fallpreventivt i sin närmaste omgivning. Detta engagemang bör tas till vara och uppmuntras. Hälsofrämjande metoder visar sällan snabba resultat, även om de är evidensbaserade, så det räcker inte att metoderna är bra. De måste också implementeras på ett effektivt sätt eftersom det tar lång tid för människor att etablera nya kunskaper och tillämpa dessa i vardagsanvändning. Ett sätt är att göra enkla utvärderingar kontinuerligt för att visa snabba resultat och på det sättet bibehålla motivationen hos de inblandade (FHI, 2007). I en rapport från Storumans kommun (Äldrecentrum Västerbotten, 2005) kunde man inte bibehålla samma nedgång i fallolyckor som tidigare när det lokala fallpreventionsprogrammets projekttid tog slut. Författarna anser att tidiga

21 17 systematiska fallpreventionsprogram bör vara en naturlig del av kommunernas arbete och ej endast i projektform vid enstaka tillfällen. Denna studies resultat visar att ökade kunskaper om fallprevention leder till aktiva åtgärder. Deltagarna framhåller att de fått en ökad medvetenhet om fallrisker och att de tror att kampanjen haft effekt. Författarna tror att politiker bör få samma kunskap som deltagarna i den här studien om de skall avsätta medel för fallprevention. Politikerna kan motiveras att satsa när de inte enbart informeras om metoder (FHI, 2007) utan i dialog erbjuds en möjlighet att lösa problem. Det gäller att lyfta fram tydliga ekonomiska argument om varför satsningar på fallprevention är kostnadseffektiva. Det behöver inte innebära stora kostnader för att hålla igång lokala fallpreventionsprogram. I en rapport från Storumans kommun (Äldrecentrum Västerbotten, 2005) beskrivs att det fallpreventiva arbetet i kommunen under ett år inte överstigit den kostnad som en enda höftfraktur kostar samhället! I dialog med politikerna kan sedan diskuteras hur medborgarna i kommunen skall bli delaktiga i fallpreventionsarbete. Vad har de för anledning att engagera sig? Kan man erbjuda medborgarna någonting i gengäld som kan motivera dem till att sprida kunskaper om fallprevention? Kan konkreta förbättringar inom ett specifikt område som berör kommunens invånare kan vara en väg att gå, t.ex: Hjälp oss att minska fallolyckorna i kommunen så kan vi gemensamt med dessa besparingar bygga ett nytt badhus, golfbana, få mer resurser till förskola/skola osv. FHI (2007) framhåller att om kunskap skall spridas vidare behöver människor känna sig delaktiga och känna en lokal förankring. Författarna vill belysa vikten av lokala fallpreventionsprogram som en del i folkhälsoarbetet bland äldre. Enligt World Health Organisation [WHO] (2001) skall människor erbjudas en fysisk miljö som syftar till att de skall kunna utföra sina dagliga aktiviteter. Detta är en arbetsterapeutisk uppgift som kan resultera i att människor kan upprätthålla sina aktivitetsförmågor. I ett större perspektiv kan det innebära interventioner i form av modifiering av samhällsmiljöer som är inriktade på hela befolkningen och inte enbart på individnivå. Kan man öka medvetenheten hos de som är i riskzonen har man kommit ett steg i rätt riktning. Då har många människor sluppit att få en aktivitetsbegränsning genom en fallolycka och den långa väg det innebär tillbaks till ett aktivt liv. Kan kommunerna erbjuda en säker fysisk miljö så kan äldre människor känna sig tryggare i sitt aktivitetsutövande och därmed

22 18 minskar risken för fall. Genom att använda de kanaler som använts i kampanjen Fallfritt kan alla hjälpas åt att förebygga att det första fallet sker! Resultatet av den här studien är för litet för att kunna generaliseras och författarna anser att en större utvärdering av kampanjen Fallfritt skulle vara nödvändig. Kanske i form av en större enkätundersökning som kunde skickas till allmänheten för att komplettera denna studie. Framtida fallpreventionsprogram bör grunda sig på tvärsektoriella kontakter och insatser eftersom denna studie har visat att alla informationskanaler haft effekt. Eftersom massmedia och broschyrer haft den största informationsspridningen i kampanjen skulle liknande projekt i framtiden skulle kunna fokusera ännu mer på dessa delar. Genom det arbetsterapeutiska synsättet är det möjligt att förfina det redan effektiva informationskanalerna men även att hitta fler vägar att nå ut. I denna studie är fallriskombuden en målgrupp för kampanjen men kan även ses som ett mellanled i att sprida information till allmänheten (FHI, 2007). Författarna anser att det är nödvändigt att använda sig av fallriskombud i framtida kampanjer då dessa har en viktig uppgift när det gäller direkta åtgärder för fallprevention och informationsspridning på bred front. Enligt resultatet av den här studien så har personligt besök haft effekt för att få fallriskombuden mer motiverade. Förmodligen skulle man kunna rekrytera fler yrkesgrupper att bli fallriskombud såsom t.ex. renhållningsarbetare och väktare då de dagligen befinner sig ute i samhället. Arbetsterapeuten bör då ha ett nära samarbete med fallriskombuden genom återkommande personliga besök. Om en Fallrisklinje ingår i ett projekt behövs någon som gör en bedömning av den rapporterade fallrisken för att sedan föreslå åtgärder. Där är arbetsterapeuten lämplig. Arbetsterapeutens unika kunskap att ta hänsyn till individens aktivitetsförmåga i interaktion med miljön (Kielhofner, 2002) kan göra åtgärderna effektiva. Enligt Etiska koden (FSA, 2005) skall arbetsterapeuter anpassa den arbetsterapeutiska verksamheten med hänsyn till samhällets föränderlighet. Genom informationen som erhållits i resultatet av den här studien kan arbetsterapeuter förfina framtida kampanjer för att få allmänheten att erhålla kunskap och engagemang för fallprevention. Arbetsterapeuter idag skulle därmed kunna arbeta mer med indirekta interventioner och vara samordnare av insatser i tidig systematisk fallprevention.

23 19 6 REFERENSLISTA Backman J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Bjerre, B., Jonell, AC. (1999). Minskat antal höftfrakturer tydligast i Faluprojekt. Läkartidningen, 96, Borell, L. (2007). Projektet Fallfritt Södertälje. Hämtad 10 september Clemson, L., Cusick, A., & Fozzard, C. (1999). Managing risk and exerting control: determining follow through with falls prevention. Disability Rehabilitation, 13, Cumming, R., Thomas, M., Szonyi, G., Salkeld, G., O Neill, E., Westbusy, C., et al. (1999). Home visits by an occupational therapist for assessment and modification of environmental hazards. Journal of the American Geriatric Society, 47, Ejlertsson, G. (2005). Enkäten I praktiken. Lund: Studentlitteratur. Ejlertsson, G. (2003). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Fallfritt, (2007) Hämtad 3 september, 2007, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, [FSA]. (2005). Etisk kod för arbetsterapeuter. Stockholm: Globalt företagstryck AB. Gillespie, L. D., Gillespie, W. J., Robertson, M., C., Lambs, S. E., Cumming, R. G. & Rowe, B. H. (2007). Interventions for preventing falls in elderly people.[elektronisk version]. The Cochrane Database of Systematic Reviews, Issue 3. Gustavsson, Y., Jarnlo, GB., & Nordell, E. (2006). Fall och höftfraktur hos äldre går att förebygga. Läkartidningen, 103, Kielhofner, G. (1997). Conceptual foundations of occupational therapy (2nd ed.). Philadelphia: Davis. Kielhofner, G. (2002). A model of human occupation (3 rd ed.). Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins. Körner, S., Wahlgren, L. (2000). Statistisk dataanalys. Studentlitteratur: Lund. Körner, S., Wahlgren, L. (2002). Praktisk statistik. Studentlitteratur: Lund Larsson, M., & Rundgren, Å. (1997). Geriatrisk vård och specifik omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

24 20 Laflamme, L. (2006). Fall och fallskador bland äldre. En undersökning i särskilda boendeformer. Karolinska Institutet: Institutionen för folkhälsovetenskap, avdelningen för socialmedicin. McColl, M.-A., Gerein, N., Valentine, F. (1997). Meeting the Challenges of Disability: Models for Enabling Function and Well-Being. Eds.Christiansen, C., Baum, C. Occupational Therapy: Enabling Function and Well-being. (2ed.). Thorofare NJ: SLACK Incorporated. Medicinska forskningsinstitutet. (2000). Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk human forskning. Borås: Central tryckeriet AB. NCO 2006:5. Medias rapportering och allmänhetens kunskap om olyckor. Hämtad 3 september, 2007, från Räddningsverket. Nyberg, L. (1996). Falls in the frail elderly. Incidence, characteristics and prediction with special reference to patients with stroke and hip fracture. Doctoral Thesis. Umeå universitet: Institutionen för geriatrik. Patel, R., Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Publication manual of the American Psycholigical Association. (5 ed.). (2001). Washington, DC: APA. Scaf-Klomp, W., Sanderman, R., Ormel, J., & Kempen, G. I. J. M. (2003). Depression in older people after fall-related injuries: a prospective study. Age and Ageing, 35, Socialstyrelsen (2003). Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling av höftfraktur. Hämtad 10 oktober, 2007 från Socialstyrelsen: B7E8A1BCF0A8/1167/ pdf Statens Folkhälsoinstitut [FHI]. (2007). Från nyhet till vardagsnytta: Om implementeringens mödosamma konst. (FHI-rapport 2007:20). 1. Statens Räddningsverk [SRV]. (2006) aspx Hämtad 3 september Statens Räddningsverk [SRV]. (2006) aspx Hämtad 3 september Svanström, L., Ekman, R., Schelp, L., Lindström, Å. (1996). Preventing femoral fractures among elderly-the community safety approach. Safety Science: 21: Svenska Kommunförbundet, (2000). Liv till åren- om hälsobefrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för äldre. Angered: Ehlanders Graphic Systems AB.

25 21 Suzuki, M., Ohyama, N., Yamada, K., & Kanamori, M. (2002). The relationsship between fear of falling, activities of daily living and quality of life among elderly individuals. Nursing and Health Sciences, 4, Trost, J. (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur. Underwood, M. R., Parsons, S., Eldridge, S.M., Spencer, A. E., & Feder G. S. (2006). Asking older people about fear of falling did not have a negative effect. Journal of Clinical Epidemiology, 59, World Health Organisation, WHO (2001). International Classification of Functioning, Disability and Health [ICF]. Svensk version: Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder (2003): Bettna: Bokförlaget Bjurner och Bruno AB. Hämtad från Socialstyrelsen 19 september, DB A/1036/ pdf Äldrecentrum Västerbotten. (2005). Vi nådde så mycket längre än vi trodde (Rapport 2005:5) Umeå: Landstingets Grafiska.

26 22 Bilaga 1 Frågeformulär Södertälje 2007 Jag heter.. och kommer från Karolinska Institutet. Jag skulle vilja ställa några frågor till Dig om ett projekt vi arbetar med tillsammans med Tekniska Högskolan och Landstinget. Jag har 10 frågor och det tar 5-10 minuter. Informant: Man Kvinna Organisation: Apotek Optiker Sko Fotvård Gym TB Fastighetsskötare, Östra sidan Datum:.. 1. Har Du hört talas om kampanjen Fallfritt? Ja 2. Hur fick Du information om kampanjen Fallfritt? Tidningar Bussaffischer Besök Annat sätt nämligen. 3. Vet Du vad kampanjen Fallfritt gick ut på? Ja 4. Har Du själv deltagit i kampanjen Fallfritt? Ja 5. Om ja, vad gjorde Du? Fick Du någon utbildning i kampanjen Fallfritt? Ja

27 23 7. Fick Du något informationsmaterial från kampanjen Fallfritt? Ja 8. Har Du distribuerat/lämnat ut något material om Fallfritt? Ja 9. Tror Du att kampanjen Fallfritt haft någon effekt? Ja 10. Har Du själv påverkats av kampanjen Fallfritt? Ja 11. Om ja, på vilket sätt? Tack för Din medverkan. Insamlat av.

28 24 Bilaga 2 Frågeformulär Södertälje september 2007 Jag heter.. och kommer från Karolinska Institutet. Jag skulle vilja ställa några frågor till Dig om ett projekt vi arbetar med tillsammans med Tekniska Högskolan och Landstinget. Jag har 10 frågor och det tar 5-10 minuter. Informant: Man Kvinna Ålder: Datum:.. 1. Har Du hört talas om kampanjen Fallfritt? Ja 2. Hur fick Du information om kampanjen Fallfritt? Tidningar Bussaffischer Besök Annat sätt nämligen. 3. Vet Du vad kampanjen Fallfritt gick ut på? Ja 4. Har Du själv deltagit i kampanjen Fallfritt? Ja 5. Om ja, vad gjorde Du? Fick Du någon utbildning i kampanjen Fallfritt? Ja

29 25 7. Fick Du något informationsmaterial från kampanjen Fallfritt? Ja 8. Har Du distribuerat/lämnat ut något material om Fallfritt? Ja 9. Tror Du att kampanjen Fallfritt haft någon effekt? Ja 10. Har Du själv påverkats av kampanjen Fallfritt? Ja 11. Om ja, på vilket sätt? Tack för Din medverkan. Insamlat av.