Miljökonsekvenser. Vindkraftprojekt Svanabyn

Transkript

1 Vindvision Norr AB Miljökonsekvenser Vindkraftprojekt Svanabyn Vindvision Norr AB avser att uppföra en vindpark bestående av 6 vindkraftverk i Dorotea kommun, på fastigheterna Svanabyn 1:21, 1:23, 1:24, 1:48, 6:27 och 12:1.

2 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ALLMÄNT VERKSAMHETSKOD SÖKANDE VINDKRAFT OCH MILJÖ MILJÖKVALITETSMÅLEN NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL REGIONALA MILJÖKVALITETSMÅL LOKALA MILJÖKVALITETSMÅL UPPFYLLELSE AV MILJÖKVALITETSMÅLEN HÄNSYNSREGLERNA OCH ÖVRIGA TILLÅTLIGHETSFRÅGOR HÄNSYNSREGLERNA MILJÖKVALITETSNORMER PROJEKTBESKRIVNING LOKALISERING PLANFÖRHÅLLANDEN RIKSINTRESSEN BEFINTLIG INFRASTRUKTUR OCH NÄTANSLUTNING VINDFÖRHÅLLANDEN PROJEKTOMRÅDETS LÄMPLIGHET FÖR VINDKRAFT OMFATTNING OCH UTFORMNING PRODUKTION PLACERINGAR AV VINDKRAFTVERK TEKNISK BESKRIVNING ÖVRIGA ANLÄGGNINGAR KRANPLATSER OCH UPPLAGSPLATSER VÄGAR ANSLUTNING TILL ELNÄTET TRANSPORTER MARKANSPRÅK VERKSAMHETSTID EKONOMI HÄLSA OCH SÄKERHET LJUD SKUGGOR RADIO- OCH TELEKOMMUNIKATION LUFTFARTEN SÄKERHETSRISKER NATURMILJÖ ALLMÄNT SKYDDAD NATUR ÖVRIGA NATURVÄRDEN

3 8.4 FLORA OCH FAUNA FRILUFTSLIV KULTURMILJÖ NÄRINGSVERKSAMHET SKOGSBRUK MINERALFÖREKOMSTER VATTENVERKSAMHET RENNÄRINGEN VISUELL PÅVERKAN KONTROLL AV VERKSAMHETEN FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM SAMRÅD TIDPLAN BILAGOR

4 1 Administrativa uppgifter 1.2 Allmänt Vindvision Norr AB planerar att etablera upp till 6 vindkraftverk på Hemberget sydväst om Svanabyn i Dorotea kommun i Västerbottens län och avser därmed att ansöka om bygglov enligt plan- och bygglagen och upprätta en anmälan enligt 9 kap. 6 miljöbalken för uppförande och drift av vindkraftverken på Hemberget, Svanabyn. Vindkraftverkens generatoreffekt är i storleksordningen 1,8-3 MW vardera. Vid full utbyggnad av med 6 verk beräknas den årliga elenergiproduktionen uppgå till ca GWh eller 30-50, miljoner kwh. Den årliga elproduktionen motsvarar en elkonsumtion samt uppvärmning av villor(beräknat på att en genomsnittlig normal eluppvärmd villa förbrukar kwh/år). Totalhöjden på vindkraftverken kommer inte att överskrida 150 meter. Vindkraftparken kommer att generera ett flertal arbetstillfällen i det aktuella området samt skapa förutsättningar för företagsutveckling. Framförallt kommer sysselsättning att skapas under byggtiden, men även när vindkraftverken är uppförda då drift- och underhållspersonal kommer att behövas. Dessutom får den lokala servicesektorn inom boende, livsmedel och handel ett större kundunderlag under byggtiden. Anläggningen kan även generera stor lokal nytta för berörd bygd under hela vindparkens livslängd genom delägande, ekonomisk kompensation till markägare, samt avsättning till lokala fonder eller liknande. 1.3 Verksamhetskod SNI-kod: prövningsnivå C, enligt miljöbalkens bilaga till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 1998: Sökande Verksamhetsutövare: Vindvision Norr AB organisationsnummer: Adress: Öneslingan Frösön Telefon: E-post: p.o@vindvision.se Hemsida: Kontaktperson: Elisabet Persson Tfn: E-post: lisa.persson@vindvision.se 4

5 2 Vindkraft och miljö Miljö- och energipolitiken i Sverige är inriktad på att stimulera övergången till förnybara och miljöanpassade energislag för att underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. En utbyggnad av vindkraft är ett led i denna omställning då den ersätter el producerad i fossileldade anläggningar, vilka orsakar utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxid och aska. Vindkraft är en ren och förnyelsebar energiform som omvandlar vindens rörelseenergi till ren elektrisk energi med hög verkningsgrad och med en mycket liten miljöpåverkan. Efter ca åtta månader har vindkraftverket producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning 1. Livslängden på ett vindkraftverk är ca 25 år, varefter verken kan monteras ned och miljön nästan helt återställas. Vindkraften kan bidra till att uppfylla många miljökvalitetsmål. Den kan också bidra till lokal utveckling med nya investeringar samt skapa lokala mervärden av både ekologisk, social och ekonomisk karaktär. Vindkraftsutbyggnaden kan påverka andra miljökvalitetsmål, men genom en väl avvägd planering kan påverkan på dessa mål minimeras. Sveriges riksdag antog i juni 2009 en ny planeringsram för vindkraft. Planeringsramen innebär att det inom samhällsplaneringen ska skapas förutsättningar för en vindkraftsutbyggnad motsvarande 30 TWh. Planeringsramen ersätter det tidigare utbyggnadsmålet på 10 TWh till Den installerade effekten i vindkraftverken har ökat kraftigt särskilt de senaste fyra åren och uppgick vid årsskiftet 2010/2011 till MW. Produktionen av el från vindkraften har ökat med 78 procent sedan 2008 till 3,5 TWh under Vindkraften är också en av de energikällor som växer snabbast i världen idag. Detta beror på det ökade behovet av förnyelsebar energi samt medvetenheten om miljö- och klimatfrågor. Det sker en snabb utveckling inom vindkraftsbranschen, där teknik och utnyttjandegraden utvecklas fortlöpande. I många länder uppmärksammas nu fördelarna med vindkraften och den viktiga roll den kommer att spela i arbetet med att ställa om energiförsörjningen så att vi kan gå ifrån fossilberoendet till ett hållbart energisystem. 3 Miljökvalitetsmålen 3.1 Nationella miljökvalitetsmål Det övergripande miljöpolitiska målet är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Därför har riksdagen antagit 16 nationella miljömål som beskriver de kvaliteter som vår miljö måste ha för att vara ekologiskthållbar 2 (Prop.2004/05:150). Miljökvalitetsmålen ska leda vägen för vår strävan att åstadkomma en hållbar samhällsutveckling och miljökvalitetsmålen är riktmärken för allt svenskt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs. 1 Vindkraftshandboken,Boverket, Prop.2004/05:150 5

6 3.2 Regionala miljökvalitetsmål År 2003 togs regionala miljömål för västerbotten fram av länsstyrelsen, skogsstyrelsen samt samverkansgrupper runt om i länet. De inblandade kom överens om 10 olika strategier för att nå målet om hållbar utveckling. Varav etablering av vindkraft indirekt eller direkt kan bidra till att uppfylla dess målsättningar. I det nationella planeringsmålet av vindkraft framgår att Västerbottens län bör stå för en produktion av 303 GWh per år före Länsstyrelsen menar att det är fullt möjligt och har för avsikt att uppnå det målet. 3.3 Lokala miljökvalitetsmål Dorotea kommun har som ambition att öka produktionen av förnybar energi och därmed minska utsläppen av växthusgaser. Mål är att 40 vindkraft ska byggas till år 2020 inom kommunen. 3.4 Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen Vindkraftanläggningen bedöms bidra aktivt till att uppfylla flera miljökvalitetsmål. Nedan beskrivs på vilket sätt etableringen påverkar möjligheten att nå de 16 miljökvalitetsmålen. Vindparken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan. Anläggningen kommer att medföra minskade utsläpp av koldioxid och växthusgaser då behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar. Under anläggningsskedet och avvecklingsskedet orsakar transporter utsläpp av fossil koldioxid. I förhållande till den el som produceras under verkens livslängd blir dock dessa utsläpp mycket små. Vindparken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet frisk luft. Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar och därmed minskar utsläppen av luftförorenande ämnen. Vindparken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet bara naturlig försurning. Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar och därmed minskar utsläppen av försurande föreningar som svaveldioxid och kvävedioxid. Vindparken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet giftfri miljö. Behovet av annan energiproduktion som kolkondensverk och kärnkraft minskar och därmed utsläppen av de giftiga ämnen som alstras i sådan produktion. Vindparken påverkar inte förutsättningar för att uppfylla miljökvalitetsmålet skyddande ozonskikt. Vindparken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet säker strålmiljö. Behovet att använda kärnkraft minskar vid en storskalig utbyggnad av vindkraften. Vindparken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet övergödning. Behovet att använda fossila bränslen för energiproduktion minskar vilket innebär minskade utsläpp av kväveoxider och andra näringsämnen som orsakar övergödning. 6

7 Vindparken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet levande sjöar och vattendrag. Vindparkens lokalisering och utformning kommer inte beröra levande sjöar och vattendrag. Skyddsåtgärder kommer att vidtas om risk för sedimentation förekommer vid exempelvis dikning. För att inte hindra vattenföringen kommer trummor att läggas vid passage över bäckar och andra vattendrag. Utbyggnaden av vindkraften innebär också att det är möjligt att klara energibehoven utan ytterligare utbyggnad av vattenkraften. Vindparken påverkar inte förutsättningar för att uppfylla miljökvalitetsmålet grundvatten av god kvalitet. Värdefulla grundvattenförekomster kommer inte att ta skada eftersom etableringen inte berör geologiska bildningar som är av betydelse för vattenförsörjningen. Vindparken påverkar inte förutsättningar för att uppfylla miljökvalitetsmålet hav i balans samt levande kust och skärgård. Vindparken förhindrar inte förutsättningen för att uppfylla miljökvalitetsmålet myllrande våtmarker. Den regionala strategin är att skydda fler våtmarker från exploatering och återställa värdefulla våtmarker. Inga sådana våtmarker kommer att beröras av den planerade verksamheten. Vindparken förhindrar inte förutsättningen att uppfylla miljökvalitetsmålet levande skogar. Enligt det regionala målet för levande skogar ska inhemska växt- och djurarter kunna fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd och att skogsmarken brukas på ett sådant sätt att fornlämningar inte skadas och att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara. Turbinplaceringar och vägdragningar kommer att i så stor utsträckning som möjligt läggas på hyggen och ungskogar. Lokalisering och utformning kommer alltså i möjligaste mån att göras så att värdefulla skogliga naturmiljöer som kan komma i fråga för naturskydd inte tar skada. Inga kända forn- och kulturlämningar har registrerats i området. Vindparken påverkar inte förutsättningarna för att uppfylla miljökvalitetsmålet för ett rikt odlingslandskap. Vindparken skulle bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet en storslagen fjällmiljö. Vindparken byggs i skogslandskapet istället för i fjällmiljö och ger därmed möjlighet till att bevara den storslagna fjällmiljön. Vindparken kommer att bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålet en god bebyggd miljö. Lokalisering och utformning av vindkraftverken kommer att göras på ett sådant sätt att riktlinjer för ljud och skuggbildning följs och att en god hushållning med mark och vatten inte motverkas. Vindparken kommer att bidra till ökad produktion av förnybar energi och därmed minskat beroende av fossila bränslen för energianvändning och därmed medverka till en hållbar utveckling och en minskad växthuseffekt. Vindparken förhindrar inte förutsättningar för att uppfylla miljökvalitetsmålet ett rikt djuroch växtliv. Lokalisering och utformning av vindparken kan göras så att naturmiljöer och skyddsvärda arter inte tar skada. 7

8 4 Hänsynsreglerna och övriga tillåtlighetsfrågor 4.1 Hänsynsreglerna De allmänna hänsynsreglerna ska förebygga negativa effekter och öka miljöhänsynen. Vindvision Norr AB bedömer att den planerade verksamheten uppfyller de allmänna hänsynsreglerna enligt nedan. 1 Bevisbördesregeln Bevisbördesregeln innebär att verksamhetsutövaren skall visa att verksamheten kan bedrivas och kommer att bedrivas på ett miljömässigt godtagbart sätt i förhållande till hänsynsreglerna. Verksamhetsutövaren skall kunna visa att hänsynsreglerna uppfylls. I denna ansökan redogörs för de miljökonsekvenser som kan uppkomma vid etablering, drift och avveckling av vindkraftverken. Miljöanmälan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning visar att de förpliktelser och krav som kan ställas på verksamheten iakttas och uppfylls. 2 Kunskapskravet Kunskapskravet innebär att den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall inneha eller skaffa sig den kunskap som krävs för att kunna skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Vindvision Norr AB har utarbetat en miljöanmälan baserad på lång erfarenhet av vindkraft och inhämtad kunskap om de lokala förhållandena. I denna anmälan redovisas de miljökonsekvenser som kan uppkomma vid etablering, drift och avveckling av vindkraftverken. 3 Försiktighetsprincipen, bästa möjliga teknik, mm Försiktighetsprincipen innebär att alla som bedriver en verksamhet skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar samt vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för miljön eller människors hälsa. Enligt principen bästa möjliga teknik skall yrkesmässig verksamhet bedrivas med bästa möjliga teknik för att förebygga skador och olägenheter. Principen förorenaren betalar innebär att det är den som orsakar eller riskerar att orsaka miljöstörning som skall bekosta de förebyggande eller avhjälpande åtgärder som krävs för att uppfylla de allmänna hänsynsreglerna. Vindvision Norr AB kommer att vidta de rimliga åtgärder som krävs för att förebygga eller avhjälpa olägenheter för människors hälsa och miljö. Inom området har utredningar genomförts för att kunna bedöma miljöpåverkan och vilka försiktighetsmått som kan anses nödvändiga. Beräkningar för ljud- och skuggpåverkan har gjorts enligt värsta fall scenarier och påverkan av landskapsbilden har visualiserats genom fotomontage. Ägarna till projektet åtar sig att följa de riktlinjer som finns för bland annat ljud och skugga för att motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Slutligt val av vindkraftverksmodell kommer att göras i samband med upphandlingen. 8

9 Avsikten är att upphandla den bästa tekniken som finns tillgänglig med hänsyn tagen till kvalitet, ekonomi och miljö. 4 Lokaliseringsprincipen Lokaliseringsprincipen innebär att verksamhetsutövaren skall välja en plats för verksamheten som innebär långsiktigt god hushållning. Platsen skall väljas så att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och för miljön. Det aktuella området lämpar sig väl för vindkraftetablering på grund av den goda vindtillgången. Marken används i dag för skogsbruksproduktion och kan även efter vindkraftetableringen fortsätta att användas för detta ändamål. Den utvalda lokaliseringen och utformningen av vindkraftparken medför en hög elkraftproduktion utan oacceptabel påverkan på omgivningen. 5 Hushållnings- och kretsloppsprincipen Hushållningsprincipen innebär att all verksamhet skall drivas och alla åtgärder ske på ett sådant sätt att råvaror och energi används så effektivt som möjligt och förbrukningen samt avfallet minimeras. I första hand skall förnybara energikällor användas. Kretsloppsprincipen innebär att vad som utvinns ur naturen ska kunna användas, återanvändas, återvinnas och bortskaffas på ett uthålligt sätt med minsta möjliga resursförbrukning och utan negativ inverkan på miljön. Etablering av vindkraftverk uppfyller hushållningsprincipen mycket väl då det är en förnybar och miljövänlig energikälla. Under tillverkning, transport samt vid etablering av vindkraftverk uppkommer det utsläpp men dessa är försumbara i jämförelse med den energi som vindkraftverket producerar under sin livstid. När avveckling sker och vindkraftverket tas ur drift kan det mesta av materialet återvinnas. Platsen där vindkraftverket har stått kan också återställas till sitt ursprungsskick. 6 Produktvalsprincipen Produktvalsprincipen innebär att alla som bedriver en verksamhet skall undvika att använda kemiska produkter och biotekniska organismer som kan medföra risker för människors hälsa eller miljön. Om sådana ämnen används skall de om möjligt ersättas med andra produkter som antas vara mindre farliga. Byggnad och drift av vindkraftanläggningar kräver en liten användning av kemiska produkter. Produkter och processer som används inom projektet väljs utifrån principen att effekten ska uppnås med minsta möjliga påverkan. 7 Skälighetsprincipen Skälighetsprincipen innebär att kraven på hänsyn i 2-6 skall tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Kraven som ställs ska vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomiskt orimliga. Vindvision Norr AB kommer att vidta åtgärder inom rimliga ekonomiska gränser. Vikten av en emissionsfri elkraftproduktion skall beaktas. 8 Ansvar för att avhjälpa skada Denna princip innebär att den som orsakar skada eller olägenhet ansvarar även för att avhjälpa skadan. Denna skyldighet gäller till dess att olägenheten har upphört, oavsett om 9

10 verksamheten fortfarande bedrivs, har överlåtits eller är nedlagd. Vindvision Norr AB kommer att ta ansvar om skada skulle uppkomma i och med vindkraftsetableringen. 4.2 Miljökvalitetsnormer Den sökta verksamheten bidrar inte till att någon miljökvalitetsnorm överskrids. Tvärtom är det en verksamhet som ger möjligheter att uppfylla miljökvalitetsnormer eftersom en mer förorenande verksamhet som olje- eller kolkraftverk kan ersättas med den renare energikällan vindkraft. 10

11 5 Projektbeskrivning 5.1 Lokalisering Det aktuella området för vindkraftsetableringen ligger sydväst om Svanabyn i Dorotea kommun i Västerbottens län (bild 1). Vindkraftverken ligger inom höjdintervallet meter över havet. Närmaste bebyggelse är orterna Svanabyn med knappt 100 invånare och Grundsjö. I Grundsjö/Flyn statistikområde inom Strömsunds kommun är invånarantalet 68. Bild 1 Översiktskarta Svanabyns vindkraftprojekt (röd markeringar vindkraftverk). 11

12 Området består av privat ägd skogsmark och innefattar fastigheterna Dorotea Svanabyn 1:21, 1:23, 1:24, 1:48, 6:27 och 12:1 (bild 2). Vindvision Norr AB har genom arrendeavtal rådighet över fastigheterna. Bild 2 Fastighetskarta med vindkraftverk. 5.2 Planförhållanden Dorotea, Vilhelmina och Åsele kommuner har gemensamt tagit fram en plan, Tillägg till översiktsplan, gällande vindkraft. Vindkraftplanen antogs av Dorotea kommun i november Det aktuella projektområdet är öppet för projektering av vindkraft enligt rådande bygglovs och miljöprövningsbestämmelser, samt enligt de generella riktlinjer som anges i vindkraftplanen. Vindkraftverkens ljudnivå bör inte överstiga 40 db(a) vid närmaste bostadshus och större verk bör inte lokaliseras närmare än 1000 m från befintliga bostäder. Dorotea kommun har som ambition att öka produktionen av förnybar energi och därmed minska utsläppen av växthusgaser. Målet är att bygga 40 vindkraftverk till år 2020 inom kommunen. 12

13 5.3 Riksintressen Inom projektområdet för vindkraft finns inga riksintressen. I omgivningarna inom 10 km från projektområdet förekommer 3 olika typer av riksintressen (bild 3): Riksintresse för rennäringen Flyttleder tillhörande Vilhelmina södra sameby som stäcker sig ca 2 km väster och ca 4 km öster om projektområdet. Riksintresse för naturvård Eldsjö-Flakamyran är ett område av riksintresse för naturvården som ligger ca 2 km öster om Svanabyn. Eldsjö-Flakamyran stort och mycket variationsrikt kärr-blandmyrkomplex med betydande inslag av representativa strängflarkkärr, mossar, skogskärr, alluvialkärr och sumpskogar. Myrkomplexet har höga ornitologiska värden med ett mycket rikt fågelliv. Riksintressen enligt miljöbalken 4 kap 8, dvs. natura 2000-områden Rörströmsälven som ligger ca 8 km väster om projektområdet är ett Natura-2000 område skyddat enligt habitat direktivet. Älven tillhör naturtypen Naturliga större vattendrag av fennoskandisk typ. Hemberget Bild 3 Riksintresse naturvård (grönt streckat), rennäringen (röd streckat) och Natura 2000 (ljusgrönt). 5.4 Befintlig infrastruktur och nätanslutning Områdets befintliga infrastruktur gör att förutsättningarna är goda. Det finns allmänna vägar i nära anslutning till projektområdet för vindkraft. Även anslutningen till närliggande huvudvägar ner mot kusten är bra. Anslutning till elnätet utreds för närvarade. 13

14 5.5 Vindförhållanden Omgivningarna kring projektområdet är för Norrlands inland ett typiskt granskogsområde. Svanabyn har en diskusformad topp med ett stort utbredningsområde som ligger högt och fritt. Platsen är på grund av sin öppenhet och goda vindenergitillgång lämplig för vindkraftsetablering. Den svenska nationella vindkarteringen enligt MIUU-modellen, visar en årsmedelvind inom det aktuella området på 6,5 7,5 m/s, på 103 meters höjd över markplanet. Vindförhållanden kartläggs genom vindmätningar inom projektområdet. I oktober 2010 påbörjades vindmätning med en SODAR vindmätare på Hemberget, Svanabyn (bild 4). Preliminära analyser av vinddata indikerar på goda vindförhållanden i området. Bild 4 SODAR vindmätare För att undvika att vindkraftverken vindskuggar varandra placeras verken på lämpligt avstånd ifrån varandra. Underlagets skrovlighet den så kallade råheten, avgör hur mycket vinden bromsas av markytan. Vindhastigheten ökar med ökad höjd över marken och denna så kallade vindgradient har som störst betydelse upp till drygt ett hundra meter. Därför är det stora fördelar med att komma tillräckligt högt upp med turbinerna. Vindkraftverken ligger inom höjdintervallet meter över havet. Vindkraftverkens totalhöjd kommer högst att vara 150 meter. 14

15 5.6 Projektområdets lämplighet för vindkraft Grundförutsättningar inom projektområdet som gör det lämpligt för en vindkraftsetablering: - Området har god vindenergitillgång med öppet och högt läge. - Goda möjligheter till elnätanslutning - Infrastrukturen är god med befintliga bilvägar som är anpassade för tunga transporter. - Inga skyddade naturområden eller kulturmiljövärden finns inom projektområdet - Få övriga intressekonflikter i området - Redan exploaterat område med kommersiellt skogsbruk. - Riktvärden gällande ljudnivån vid bostäder 40 db(a) innehålls. - Riktlinjer gällande skuggbildning underskrids för samtliga fastigheter i närområdet. -Vindkraft är ett bidrag till en klimatvänlig energiförsörjning. Den ger även arbetstillfällen och intäkter till bygden. Intäkterna kan i sin tur användas för att på olika sätt utveckla bygden. Bild 5 Bild från Nytorp med Hemberget i bakgrunden. 15

16 6 Omfattning och utformning Vid projektering av vindkraftsparken, beräkningar och miljökonsekvenser används Vestas V 100 med en navhöjd om 95 meter och en rotordiameter om 100 som typverk (teknisk specifikation Vestas V100 se bilaga 1). 6.1 Produktion Målsättningen är att på Hemberget, Svanabyn etablera en vindkraftpark med en samlad installerad effekt i storleksordningen ca 11 MW. Den beräknade energiproduktionen uppgår till ca 32 MWh/år för vindkraftverk av storleken 1.8 MW med en rotordiameter om 100 meter och en navhöjd om 95 meter. Det motsvarar en elkonsumtion samt uppvärmning av ca 1300 villor (beräknat på att en normal eluppvärmd villa förbrukar kwh/år) 6.2 Placeringar av vindkraftverk Preliminära placeringar av vindkraftverken framgår enligt karta nedan (bild6). Målet är att vindkraftsanläggningen ska byggas med en avvägning mellan utnyttjande av vindenergi och tekniskt möjliga placeringar av vindkraftverken samtidigt som så stor hänsyn som möjligt tas till andra viktiga intressen i området. Under juni månad 2011 genomförde Vindvision Norr en inventering av de preliminära placeringarna av vindkraftverken för att optimera lokaliseringarna. Bild 6 Preliminära placeringar av vindkraftverken 16

17 6.3 Teknisk beskrivning Vindkraftverk Ett vindkraftverk består normalt av huvudbeståndsdelarna rotor, maskinhus och torn. Rotorn består av tre blad fästa vid ett gjutet stålnav. I maskinhuset finns generator, hydralik, styrutrustning och beroende på fabrikat växellåda. Vinden får rotorn att rotera och vindens energi omvandlas sedan av en generator till elektrisk energi som via en transformator ansluts till överliggande elnät. Maskinhuset vrider sig i vindriktningen och de tre propellerbladen vinklas för att optimera produktionen. Vid vindstyrkor över tillåtna värden stängs vindkraftverken automatiskt av. Detta sker även om någon annan störning inträffar som t.ex. isbildning på rotorbladen. Driften fjärrövervakas av personal 24 timmar om dygnet. Vanligen är vindkraftverk konstruerade med variabla varvtal för att kunna anpassa effektuttag och ljudnivå efter rådande vindförhållanden. Utvecklingen under senare år har varit snabb och vindkraftverken blir allt effektivare. Med detta följer att rotordiametern blir större och tornen högre. För att kunna nyttja bästa teknik och pris så fastställs exakt fabrikat och typ av vindkraftverk i ett så sent skede som möjligt. En transformator placeras i tornets botten, i maskinhuset eller i en nätstation intill vindkraftverket, beroende på fabrikat och typ av vindkraftverk. Transformatorn omvandlar trefas växelström från vindkraftverkets generator med en spänning på 690 V och omvandlar den normalt till 20 kv, och höjer sedan spänningen till 40 kv som matas ut på den kraftledning som kommer att utnyttjas. Generator och eventuell växellåda kommer att vara luft- och/eller vattenkylda. Varje vindkraftverks växellåda rymmer i förekommande fall ca 500 liter olja, dessutom finns ca 200 liter hydraulolja i hydraulsystemet. Oljorna kommer att bytas enligt anvisningar från leverantör vilket normalt sett sker vart 5:e år. Om kylvätska eller frostskyddsvätska kommer 17

18 att användas kommer vindkraftverkets konstruktion att förhindra eller begränsa att eventuellt läckage sprider sig utanför konstruktionen. Vindkraftverken kommer att förses med hinderbelysning enligt transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (TSFS 2010:155). Fundament De två vanligaste typerna av fundament för vindkraftverk är bergförankrat fundament respektive gravitationsfundament. De förhållanden som råder på platsen bestämmer vilken förankring som är mest lämplig. Vid berg i dagen med hög kvalitet kan en avjämning gjutas direkt på berget. Tornet förankras direkt eller via en mellanfläns med dragstänger av stål i berggrunden(bergsförankrat fundament). Normalt används dock ett gravitationsfundament av armerad betong som placeras på föreskriven nivå under jordytan. Någon ytterligare förankring krävs inte. Ett gravitationsfundament består av en betydligt större mängd betong jämfört med ett bergförankrat fundament. De schaktmassor som uppkommer i samband med schaktning för fundament kommer att användas vid återfyllnad samt vid byggnation av vägar och uppställningsplatser. Typ av fundament för respektive vindkraftverk kommer att fastställas i ett senare skede, bland annat på basis av resultaten av kommande geotekniska undersökningar och kostnadskalkyler. Vid byggsamrådet med aktuell kommun kommer typ av fundament för respektive vindkraftverk att presenteras. 6.4 Övriga anläggningar Vindkraftanläggningen kan komma att infattas av en servicebyggnad som i sådana fall kommer att användas till service och underhåll, kopplingsstation för nätanslutningen samt eventuellt personal byggnad. Alla byggnaderna kommer att utformas enligt gällande föreskrifter. Bygglov för servicebyggnaden kommer att sökas separat enligt Plan- och bygglagen. För servicebyggnaden kommer det att behövas tillgång till vatten, troligen i form av en brunn. Således behövs också en avloppsanläggning. Eventuella tillstånd för brunn och avloppsanläggning kommer att sökas separat. Under byggtiden behöver eventuellt även tillfälliga uppställningsplatser för byggbaracker, fordon och liknande anläggas. 6.5 Kranplatser och upplagsplatser Uppställningsplatser för mobilkran byggs i direkt anslutning till vart och ett av vindkraftverken. Platserna kommer att vara utformade så att alla höga och tunga lyft kan utföras på ett säkert sätt. Utformningen är också beroende på aktuell topografi, hänsynsområden samt uppställningsplatsens lokalisering i förhållande till tillfartsvägen. Kravet på bärighet är densamma som för transportvägar, men det är högre krav på ytans planhet. Den genomsnittliga ytåtgången för en uppställningsplats är m². 18

19 6.6 Vägar Fastställda krav för vägar vid transport av vindkraftverk gör bl.a. gällande att vägbredden ska vara 4-5 meter samt klara 16 tons axeltryck. Transportfordonen är långa och otympliga och kräver att svängarna som förekommer längs vägarna är fria från hinder inom en tämligen stor radie. Under byggfasen kommer de nya vägarna att förses med en ca 15 meter bred korridor fri från träd. I anslutning till kurvor och branta partier kommer väg och korridorbredden att vara större. Under driftstiden kan skogen tillåtas att i viss mån återetableras upp mot vägen. Ytterligare skog i anslutning till befintliga tillfartsvägar kan behöva avverkas för att skapa motsvarande zoner. De befintliga vägarna kommer att utnyttjas i största möjliga mån och vid behov förstärkas och rätas ut. Inom projektområdet kommer det att brytas ny väg. Under juni månad 2011 genomförde Vindvision Norr en inventering i fält av de preliminära vägdragningarna. För att begränsa de negativa effekterna så mycket som möjligt har följande beaktats i planeringen av vägarna i vindparken: - känsliga och hänsynskrävande områden, såsom vatten drag och våtmarker, har i största möjliga mån undantagits. - de nya vägarna har så långt som är möjligt dragits på fast mark, över hyggen och ungskogar. Efter inventeringen av vägdragningen hölls samråd med markägarna varefter en preliminär väglayout upprättades(bild 7). Längden på de nya vägarna uppskattas till ca 3,7 km. Bild 7 Preliminära vägdragningar. 19

20 Vägarna inom parken är utformade utifrån befintlig väg, höjdkurvor och känsliga och hänsynskrävande områden. Genom att följa höjdkurvorna vid anläggandet av de nya vägavsnitten begränsas påverkan av landskapet. Det är främst vid anläggandet av nya vägar som hydrologin i området riskerar att påverkas. Genom att i så stor utsträckning som möjligt anlägga vägarna på fast mark och därigenom undvika de våtmarker som finns inom området minimeras effekterna. Vägtrummor kommer att läggas i lågpunkter och vid befintliga bäckar och mindre vattendrag eller om det på en sträcka saknas lågpunkter läggs trummorna med maximalt 250 meters mellanrum. Trummans lutning får inte överstiga den naturliga lutningen på vattendraget och trumlängden bör hållas så kort som möjligt. Dimensionen på trumman ska alltid anpassas till vattendragets vattenföringsvariation. Dimensionen på trumman ska vidare vara så väl tilltagen att trumbotten kan grävas ner ca 20 cm under befintlig bäckbotten utan att det uppstår problem med vattenföringen. Vid vägbyggnation kommer avklädd vegetation i så stor utsträckning som möjligt att användas till släntbeklädnad. Vägen byggs som en terrass med bergkross till överbyggnad. Terrassens höjd anpassas i möjligaste mån så att schakt och fyllnadsmaterial balanseras. Nedan visas olika typsektioner för de planerade vägarna inom vindparken (bild 8). Det kan också bli aktuellt med viss sprängning vid anläggandet av både vägsystemet och kabelförläggningen. Den kommande detaljprojekteringen kommer att visa i vilken omfattning och var det krävs. Vägarna inom vindparken planeras vara allmänt tillgängliga, såvida inte markägare eller samebyn har önskemål om vägbom under vissa perioder. Bild 8 Typsektioner för de planerade vägarna inom vindparken. 20

21 6.7 Anslutning till elnätet Energimarknadsinspektionen kommer att pröva koncession för nytt elnät enligt el-lagen. Anslutning till överliggande elnät utreds för närvarande. Kabel kommer att förläggas i ledningsschakt och kommer så långt det är praktiskt möjligt och ekonomiskt rimligt att följa vägarna inom parken. Uppsamling av elnätet sker i en områdesgemensam kopplingsstation (bild 9). Bild 9 Preliminära kabeldragningar inom vindparken och placering av kopplingsstation. 6.8 Transporter Transporter som genereras av vindparken är: Transport av vindkraftverk Transporter för väg- och vindkraftbyggnation Transporter till och från vindparken kommer särskilt att vara frekventa under själva byggtiden. Från någon hamn i södra Norrland kommer vindkraftverken fraktas med speciella lastbilar på det allmänna vägnätet. Det krävs upp till 20 specialtransporter per utfört montage. Vindkraftverken kommer i delar med rotorblad och maskinhus för sig, medan själva tornet är uppdelat i sektioner. Leverans av material till fundamenten och borrningar kan utföras av lokala företag. Under byggtiden kan transporterna och arbetet medföra störningar i närområdet. 21

22 6.9 Markanspråk Markanspråket för en vindpark innefattar fundament, uppställningsplatser, vägar mellan vindkraftverken, internt kabelnät, transformatorstation och eventuella servicebyggnader. Vidare åtgår ett visst markanspråk till anslutning mot överliggande elnät. Ytan för uppställningsplatserna återställs när vindkraftverken monterats. Det totala markanspråket för varje driftsatt vindkraftverk är omkring 1,5-3 ha. Det totala markanspråket innefattar även eventuell täktverksamhet (ej planerad i dagsläget) med krossning och sprängning inom området Verksamhetstid Driften avses pågå i minst år och en avveckling eller utbyte till nyare vindkraftverk kan ske inom en period av år Ekonomi Projektkostnaden beräknas uppgå till ca Mkr/MW. Huvuddelen av investeringskostnaden består av själva vindkraftverken (turbin, rotorblad och fundament), medan ca 8-10 % bedöms bestå av lokal infrastruktur såsom vägar, kranplaner och elnät som tillsammans med fundamenten genererar lokala arbetstillfällen. 22

23 7 Hälsa och säkerhet 7.1 Ljud Det dominerande ljudet från ett vindkraftverk är det aerodynamiska ljud som uppstår då vingarna skär igenom luften. Ljudet bestäms av bladspetshastigheten, bladets form och turbulensen i luften och kan ofta liknas vid ett naturligt vindbrus. Vid kraftig vind kan det aerodynamiska ljudet överröstas av det naturliga vindbruset från träd och buskar. Ljudnivån avtar med avståndet från ett vindkraftverk vilket delvis beror på att ljudenergin fördelas över ett större område. På avstånd längre än meter har det till stor del försvunnit i det allmänna ljudbruset. Vid bostäder bör ljudnivån inte vara högre än 40 db(a). I friluftsområden och i områden med lågt bakgrundsljud bör den inte överstiga 35 db(a). När det är vindstilla i en skogsbyggd är den typiska bakgrundsnivån för ljud db(a). Andra referensnivåer för olika ljud se tabell 1 nedan: Tabell 1 Karakteristiska ljudnivåer. Karakteristiska ljudnivåer db (A) Svagast uppfattbara ljud 0 Prasslande löv 20 Tyst inomhusmiljö 40 Kontorsmiljö 50 Vanlig samtalston (kort avstånd) 60 Konsekvenser ljudutbredning Ljudberäkningar för projekt Svanabyn har utförts enligt Naturvårdsverkets rekommenderade metod Ljud från landbaserade vindkraftverk, 2001, WindPRO. De närmaste ljudkänsliga områdena är Svanabyn och Nytorp. Resultatet av ljudberäkningarna se bild 10 nedan. Utförliga ljudberäkningar se bilaga 2. De ljudkänsliga områden som analyserats ligger på ett avstånd av 1003 till 2691 meter från närmaste vindkraftverk. Resultatet av ljudberäkningarna är att det inte vid något av områdena kommer att uppstå ljud som överskrider de riktvärde som gäller vid bostadshus, 40 db(a) enligt nedan: Ljudkänsligt område A: 38,4 db(a): Ljudkänsligt område B: 38,0 db(a) Ljudkänsligt område C: 36,2 db(a) Ljudkänsligt område D: 36,2 db(a) Ljudkänsligt område E: 37,2 db(a) 23

24 Bild 10 Ljudutbredning Åtgärder Om närboende oroar sig för ljudstörningar vid respektive fastighet eller om det finns anledning för tillsynsmyndigheten att misstänka att ljudnivån överstiger gällande värden kan en kontrollmätning genomföras. Bedömning Beräkningarna som genomförts visar att samtliga av de ljudkänsliga områdena kommer att ligga under gällande riktvärden för bostadsfastigheter. Slutsatsen är att konsekvenserna av ljudutbredningen från vindkraftanläggningen bedöms som små. 7.2 Skuggor Under driftsfasen uppkommer det rörliga skuggor från vindkraftverken. Rörliga skuggor är relaterade till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Skuggeffekten avtar med avståndet från vindkraftverket och vid 1,5-2 km avstånd blir skuggorna diffusa och svårare att uppfatta. Den rekommendation som normalt tillämpas är att den faktiska skuggtiden inte får överstiga 8 timmar per år för bostadshus. Skuggstörningar uppkommer då vindkraftverket befinner sig mitt emellan solen och fönstret på t.ex. ett hus. När vingen roterar klipps solens strålar av och det uppstår ett blinkande fenomen inne i huset. Detta förutsätter att inga träd eller andra hinder finns emellan hus och vindkraftverk. 24

25 Konsekvenser skuggutbredning Skuggberäkningarna är utförda i WindPRO enligt gällande svenska rekommendationer. Riktlinjer gällande skuggbildning underskrids för samliga fastigheter i närområdet enligt nedan (bild 11). Utförliga skuggberäkningar se bilaga 3. Skuggkänsligt område A: 5:15 t/år Skuggkänsligt område B: 1:06 t/år Skuggkänsligt område C: 4:03 t/år Skuggkänsligt område D: 5:55 t/år Bild 11 Skuggutbredning Åtgärder Vid problem med skuggor så kan vindkraftverken stängas av under dessa perioder. Samtliga vindkraftverk kommer att vara antireflexbehandlade. Bedömning Bedömningen är att konsekvenserna av skuggutbredningen är små/obetydliga. 25

26 7.3 Radio- och telekommunikation Vindkraftverk kan påverka radio- och telekommunikationer och Försvarsmaktens kommunikationer samt system för satellit och radiolänkar. För att kartlägga detta har remisser skickats till bl.a. Försvarsmakten, Trafikverket, Post- och telestyrelsen, Telia Sonera, Tele 2 AB, Telenor Sverige AB samt Teracom. Sammanställning av remisser se tabell 2 nedan. Tabell 2 Remiss sammanställning Organisation Försvarsmakten Post och telestyrelsen Trafikverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap HI3G Acess AB Net4Mobility HB Tele 2 AB Telenor Sverige AB Telia Sonera AB Teracom AB Vilhelmina flygplats, Sagadal Doroteabygdens naturskyddsförening SNF Västerbotten Skogsstyrelsen Västerbottens ornitologiska förening Yttrande Inget att erinra Information frekvens tillstånd Information Inget att erinra Inget att erinra Inget svar Inget att erinra Inget att erinra Inget att erinra Inget svar Inget att erinra Inget svar Inget svar Inget att erinra Inget svar 7.4 Luftfarten Vid en flygplats finns olika skyddsområden för att flygverksamheten ska fungera säkert. Beroende på storlek och klassning av flygplatsens landningsbana definieras de höjdbegränsande områdena runt en flygplats. Hinderbegränsade ytor finns närmast flygplatsen och lägre ut finns procedurområden. MSA (Minimum Sector Altitude)-påverkade ytan är områden som definieras utifrån flygplatsen. Dessa områden och ytor garanterar hinderfrihet för flygtrafiken på bestämda höjder. Hemberget, Svanabyn ligger ca 5,5 mil från Vilhelmina flygplats och ligger därmed nära den MSA-påverkade ytan för flygplatsen. Vilhelmina flygplats har inget att erinra mot den planerade etableringen av vindkraftverk då dessa inte överstiger flygplatsens totalhöjd som är 790 meter för SV MSA sektor. Hinderljus Vindkraftverken kommer av säkerhetsskäl att förses med hinderljus på maskintaket för att varna luftfarten. Enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155) ska vindkraftverk under 150 meter vara försett med medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. 26

27 Konsekvenser Vindkraftprojektet kommer inte att påverka förutsättningarna radio- och telekommunikationer, Försvarsmaktens kommunikationer eller system för satellit och radiolänkar. Inte heller Vilhelmina flygplats berörs av etableringen. Åtgärder Vindkraftanläggningen kommer att förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:155). Bedömning Luftfartens intressen kommer inte att motverkas av den planerade vindkraftanläggningen. Tillkommande hinder av samma eller lägre totalhöjd som höjden av den MSA-påverkade ytan berör inte flygtrafiken. 7.5 Säkerhetsrisker De säkerhetsrisker som kan uppstå på grund av vindkraftverk i drift är få och begränsade till ett avgränsat området omkring vindkraftverken. Risker som förekommer är följande: Is kan bildas på rotorbladen eller maskinhus och falla ned till marken. Verket kan haverera med risk för att delar av verket lossnar och faller ned. Brand kan uppstå i maskinhuset. Läckage av oljor och kemikalier Olyckor med personskador vid svenska vindkraftverk har hittills handlat om säkerhetsvajrar som lossnat, klämskador och fall från ställningar. Med några få undantag är det personer som arbetat med byggnation, reparation, drift eller underhåll av vindkraftanläggningarna som drabbats. Personalen som kommer att arbeta i den aktuella anläggningen är utbildade att handskas med dessa risker. Vindkraftverken kommer att byggas i enlighet med alla gällande säkerhetsföreskrifter. Vindkraftanläggningen kommer att underställas kontroll och service med fastlagda intervaller i syfte att bl.a. begränsa driftstörningar och därmed även risker. Utrustning för höghöjdsräddning kommer att finnas vid varje vindkraftverk. Isbildning och nedfallande delar Nedisning och risk för iskast bedöms vara den mest påtagliga säkerhetsrisken främst i kallt klimat och på högre höjd. Det är en risk som alltid förekommer i närheten av master och högre byggnader. Isbildning kan uppstå när det är fuktigt och kallt som vid underkylt regn, underkyld dimma eller vid snabb temperaturväxling. Vid låg molnhöjd och när vingspetsarna täcks av moln kan också isbildning uppkomma. Nedisning är vanligast under senhösten/våren och milda vinterdagar då det är fuktigt och kallt samtidigt. Risken för isbildning på turbin och rotorblad innebär tekniska utmaningar för vindkraftverken i aktuella miljöer. Ett flertal tillverkare utvecklar vindkraftverk anpassade för det kalla och hårda väderförhållanden som ofta råder i den här delen av Sverige. Målsättning är att bygga vindkraftverk med bästa tillgängliga teknik för att förhindra nedisning av 27

28 rotorbladen. I dagsläget finns följande möjliga alternativ för att minimera isbildning på vindkraftverkens rotorblad: -Anti-is-system med isdektektor som förhindrar att is hinner bygga på strukturen Aggregaten stoppas vid isbildning. -Avisningssystem som tar bort redan ackumulerad is. -Ytbehandling med vattenavvisande material som gör att vattendropparna rullar av utan att frysa. Avisningssystem är också en viktig förutsättning för en optimal och kontinuerlig drift. Ökad personsäkerhet och produktionssäkerhet samt minskad bullerrisk är andra skäl som, utöver ökad produktion, kan motivera installation av avisningssystem. Beslut om avisningssystem kommer att tas i upphandlingsfasen. Elforsk (rapport 04:13) har tagit fram rekommendationer som rör riskavstånd för iskast när vindkraftverken är i drift enligt följande: d = (D+H)x1,5 där d= riskavstånd (m), D= rotordiameter (m) och H= navhöjd (m) Beräkningsmetoden ger i detta fall ett högsta riskavstånd på ca 290 meter. I den planerade vindkraftanläggningen kommer inget verk att placeras på ett avstånd av 290 meter eller mindre till närmaste bostadshus. Baserat på statistik från Danmark och Tyskland har en Holländsk studie beräknat sannolikheten för att ett vindkraftverk oavsett aggregatstorlek ska tappa någon bladdel. Resultatet anger att det är 95 % sannolikhet att 1 av 4000 vindkraftverk under ett års tid ska tappa någon bladdel (Boverket 2008). Sannolikheten att människor eller djur ska träffas av nedfallande delar från ett vindkraftverk är därmed minimal. Innan anläggningen tas i drift kommer varningsskyltar sättas upp med information om varning för nedfallande is från vindkraftverken. Utformning och placering av skyltarna ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. 28

29 Bild 12 Brand Det finns en viss risk för att brand kan uppstå i maskinhuset då oftast i generatorn. Detta har emellertid endast inträffat i enstaka vindkraftverk i hela världen. Om en brand uppstår är konstruktionen i vindkraftverken så beskaffad att branden normalt begränsas till generatorhuset. Vindkraftverkens styrsystem omfattar övervakning som gör att verken stannar vid för hög temperatur. Detta minskar de risker som annars kan följa av en brand. Vindkraftverken kommer också att förses med åskledare. Kemikalier Transformatorerna kommer antingen att placeras inne i vindkraftverken eller utanför i en därför avsedd transformatorkiosk. Generator och eventuell växellåda kommer att vara luftoch/eller vattenkylda. Varje vindkraftverks växellåda rymmer ca 500 liter olja, dessutom finns ca 200 liter hydraulolja i hydraulsystemet. Oljorna kommer att bytas enligt anvisningar från leverantör vilket normalt sett sker vart 5:e år. Om kylvätska eller frostskyddsvätska kommer att användas kommer vindkraftverkets konstruktion att förhindra att eventuellt läckage sprider sig utanför konstruktionen. Användning växellådslösa maskiner kan vara ett alternativ, men det blir en betydligt dyrare investering. Om någon form av läckage skulle uppstå kommer sanering av förorenat området att genomföras. Material för sanering av oljeprodukter ska finnas i vindkraftverken och oljeprodukter kommer att förvaras i ett låst utrymme som är skilt från vindkraftverken. Kontroll och service av vindkraftverken kommer att göras regelbundet för att minimera risken för utsläpp av oljor. 29

30 Sammanfattning säkerhetsrisker Sammanställning av händelser, möjliga påföljder och konsekvenser samt förebyggande åtgärder enligt tabell 3 nedan. Tabell 3 Säkerhetsrisker Händelse Påföljd Möjlig riskkonsekvens Förebyggande åtgärder Isbildning Isbildning på rotorblad och maskinhus. Is och snö kan lossna och falla ned till marken Avisningssystem. Styrsystem som känner av obalansen och slår av verket automatiskt. Varningsskyltar kommer att sättas upp. Hög vindhastighet Påfrestningar på olika konstruktioner särskilt växellådor och axlar Ökat slitage och kortare livslängd. Ökad risk för nedfallande delar. Styrsystem som beroende av vindhastighet vrider rotorbladen så att belastningen minskar. Vindhastighet högre än 25 m/s Stora påfrestningar. Haveri. Delar av verket går sönder. Ökad risk för nedfallande delar. Automatiskt system som stänger av verket vid för höga vindhastigheter. Blixtnedslag Blixtnedslag i tornet. Utslaget elsystem och ökad risk för brand. Installerad åskledare. Åskskyddssystem. Brand Olika skador Spridning och säkerhetsrisker. Styrsystem som gör att verken stannar vid för hög temperatur. Förebyggande Brandskyddsarbete Kemikalie utsläpp till mark Förorenad mark, påverkan på grundvatten. Skador på flora och fauna. Förorenat grundvatten. Uppsamlingskärl för de delar som innehåller olja. Läckage trots detta så samlas oljan upp på tornets botten eller i transformatorhuset. Bedömning Vindkraftanläggningen kommer att underställas kontroll och service med fastlagda scheman för att begränsa driftstörningar och säkerhetsrisker. Vindkraftverken kommer också att ha en mycket hög teknisk standard och då minimeras risken för olyckor ytterligare. Vindkraftanläggningen planeras i ett område med få besökare och med relativt stora avstånd till närliggande bebyggelse. Sannolikheten att något inträffar är liten, men om något inträffar kan konsekvenserna bli stora. Inom området har utredningar genomförts för att kunna bedöma miljöpåverkan och vilka försiktighetsmått som kan anses nödvändiga. Det är svårt att kvantifiera risker, men med de skyddsåtgärder som kommer att vidtas bedöms kvarvarande risker av vindkraftsanläggningen vara mycket små. 30

31 8 Naturmiljö 8.1 Allmänt Projektområdet tillhör den naturgeografiska regionen Norrlands vågiga bergkullterräng med mellanboreala skogsområden (32c). Det är ett förfjällsområde som präglas av en terräng med vidsträckta berg och kullar med omväxlande barrskog, myrar, sjöar och fjällhedar. Markanvändningen i domineras av skogsbruk, en verksamhet som kan bedrivas även efter en vindkraftsetablering. Därigenom dominerar också storskaliga ingrepp det brukade skogslandskapet. Stora arealer skog har avverkats under 1900-talets andra hälft och idag är ungskogar och hyggen en dominerande landskapstyp. Inom någon mils omkrets från projektområdet finns det områden med höga bevarandevärden. Projektområdet för vindkraft berör inte några utpekade naturvärden av nationellt intresse såsom Natura 2000-områden, naturreservat eller områden av riksintresse för naturvården. 8.2 Skyddad natur Enligt naturvårdsregistret finns det 26 skyddade områden inom Dorotea kommun. Inom projektområdet finns inga skyddade områden i form av naturreservat, nationalparker, Natura 2000 områden eller biotopskydd. 8.3 Övriga naturvärden I skogsstyrelsens databas Skogens Källa finns det ett stort antal områden som innehar höga naturvärden inom kommunen. Inom projektområdet finns inga områden som utgörs av objekt med höga naturvärden, nyckelbiotoper eller sumpskogar. Vidare finns det inte heller områden som är skyddade genom biotopskydd och naturvårdsavtal. I närområdet norr och väster om projektområdet finns ett antal sumpskogar av typen kärrskog och övrig fuktskog (blå streckade områden på bild 13). 31