SAMRÅDSVERSION. Vindbruksplan Askersunds kommun

Transkript

1 SAMRÅDSVERSION Vindbruksplan Askersunds kommun Tematiskt tillägg till översiktsplan KONCEPT Samråd februari 2011

2 Vindbruksplan Askersunds kommun Tematiskt tillägg till översiktsplan Samråd februari 2011 Beställare: Askersunds kommun Box Askersund Beställarens representant: Madeleine Andersson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box Göteborg Anna-Maria Ceder Anna Winnberg Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: Kvalitetsgranskad av: Tryck: N:\102\00\ \S\Arbetshandlingar\Vindkraft_tematiskttillägg.indd Bo Harlén, Anna Svensson Norconsult AB 2

3 Sammanfattning Askersunds kommuns översiksplan, ÖP 90 saknar ställningstagande om vindkraft. Denna handling är ett tillägg till översiktsplanen gällande vindbruk. Syftet är att skapa ett tydligt beslutsunderlag för kommunen vid kommande förfrågningar om vindkraftsetableringar. Planen ska även klarlägga vilka områden som bör undantas från vindbruk samt ge rekommendationer för hur vindkraft ska behandlas inom övriga delar av kommunen. Här presenteras motiv till varför Askersunds kommun vill stödja en utbyggnad av vindkraft med utgångspunkt från rikspolitiken och de nationella miljömålen. Även förutsättningar för vindkraftutbyggnad redovisas, bl a vindförhållanden och infrastruktur som berörs. Vidare redogörs för teknikutvecklingen inom vindkraftsområdet och verkens effektivitet. Störningar från vindkraft beskrivs och hur dessa kan hanteras. I utredningen vägs mark- och vattenanspråk för vindbruk mot riksintressen och andra allmänna intressen, såsom mark för bostäder, jordbruk och vägar. Områden som är olämpliga för vindbruk har identifieras. Det är naturmiljöer med starkt skydd, skyddsområden kring bostäder, större vägar och järnväg, landskapsavsnitt som bedömts som känsliga för vindkraft samt skyddsavstånd kring kyrkor, slott och tursitmål. Översiktsplanen föreslår en möjlig utbyggnad av vindkraft inom Askersunds kommun. Tio områden pekas ut för utbyggnad av sammanhängande vindkraftsparker, dessa ligger i huvudsak i de östra och de västra delarna av kommunen. Den södra delen av kommunen är till stor del olämplig för vindbruk med hänsyn till de starka allmänna intressen som finns där. Konflikter med andra viktiga allmänna intressen bedöms inom utpekade områden som hanterbara. Slutligen redovisas ekonomiska och sociala konsekvenser samt miljökonsekvenser som förslaget medför. Nu följer en samrådsprocess där kommunen ska samråda med myndigheter, företag, föreningar och allmänhet för att inhämta synpunkter och kunskap. Därefter kan förslaget bearbetas vidare inför utställning. 3

4 INLEDNING 6 Bakgrund 6 Medverkande 6 Syfte och avgränsning 6 Planprocessen 7 Tematiskt tillägg till översiktsplanen 7 Processen 7 Utbyggd och beslutad vindkraft 8 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 9 Översiktlig planering 9 Vindkraftsplanering i grannkommunerna 9 Riksintresse för vindbruk 10 Kriterier för utpekande av områden av riksintresse för vindbruk 10 Politik och miljömål 12 FAKTA OM VINDKRAFT 13 Vindenergi 13 Uppbyggnad av vindkraftverk 13 Vindkraftteknikens utveckling 15 Vindkraftproduktionen i framtiden 15 Ekonomi 15 VINDKRAFTENS PÅVERKAN 16 Visuell påverkan 16 Skuggor och reflexer 17 Buller 17 Säkerhet 18 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDBRUK 19 Vindförhållanden 19 Vägar och järnväg 19 Anslutning till elnäten 20 INTRESSEN OCH ANSPRÅK 21 Påverkan på landskapsbilden 21 Bebyggelse 24 Naturmiljöer 26 Djurliv 26 Friluftsliv, rekreation och turism 30 Strandskydd 30 Kulturmiljöer 32 Kommunikationer 34 Areella näringar 34 Jord- och skogsbruk 34 Fiske 34 4

5 Utvinning av mineraler och ämnen 36 Sjöfart 36 Flyg 36 Totalförsvaret 37 ANALYS OCH STÄLLNINGSTAGANDEN 39 Områden där vindbruk ej bör tillåtas 39 PLANFÖRSLAG 41 Områden för vindbruk 41 1 Björnamossen 43 2 Nordhult 44 3 Markebäck 44 4 Myggedalen 45 5 Nyckelhult 45 6 Närkesberg 47 7 Mariedamm 47 8 Svarthyttan 47 9 Zinkgruvan Forsa 49 Områden med särskilda restriktioner för vindbruk 50 Riktlinjer för placering och utformning 50 Riktlinjer för placering 50 Riktlinjer för utformning 50 Riktlinjer för mindre verk (gårdsverk) 51 Riktlinjer för mellankommunala intressen 51 KONSEKVENSER 52 Miljökonsekvenser 52 Miljöbedömning 52 Avgränsning av MKB 52 Alternativ 52 Nollalternativ 52 Alternativ 1: Måttlig utbyggnad av vindkraft enligt planförslaget 53 Alternativ 2: Maximal utbyggnad enligt planförslaget 53 Konsekvenser på hälsa och säkerhet 54 Konsekvenser på natur-, kulturmiljö och friluftsliv 54 Konsekvenser på landskapsbilden 55 Vindkraftens positiva effekter på miljön 55 Sveriges miljömål 55 Sociala och ekonomiska konsekvenser 56 KÄLLOR 57 BILAGA: VINDBRUKSKARTA 58 5

6 INLEDNING Bakgrund Med vindkraft finns möjlighet att täcka en stor del av våra energibehov i framtiden, det finns god tillgång till vind och resurserna är fördelade över hela jorden. En storskalig utbyggnad av vindkraft pågår i Sverige och förväntas fortsätta de närmsta åren. Vindkraftverk tar mark i anspråk och lokaliseringen behöver prövas mot andra intressen för att avgöra var de kan lokaliseras inom kommunen. Kommunerna har ett uppdrag att genom sin fysiska översiktsplanering, detaljplanering och bygglovsprövning styra utbyggnaden av vindkraft inom kommunen. Även om översiktsplaner inte är juridiskt bindande styr allt fler kommuner lokalisering och utbyggnad med detta instrument. I översiktsplanen kan hushållningsbestämmelserna i 3 kapitlet 8 MB konkretiseras. Hushållningsbestämmelserna ska tillämpas vid beslut om bygglovgivning och vid miljöprövning, där översiktsplanen ska vara vägledande. Medverkande Översiktsplanen har tagits fram av Norconsult på uppdrag av Askersunds kommun. Från Askersunds kommun har Tobias Jansson (planarkitekt), Ove Sahl (byggnadsinspektör), Carolina Hillerdal-Ljunqvist (kommunekolog), Madeleine Andersson (kommunchef) samt Kjell Hedenström (teknisk chef) medverkat. Från Norconsult har Anna Winnberg (handläggande planarkitekt), Anna-Maria Ceder (uppdragsansvarig planarkitekt), Anna Svensson (MKB) och Bo Harlén (arkitekt) deltagit. Syfte och avgränsning Syftet med denna översiktsplan är att skapa ett tydligt beslutsunderlag för kommunen vid kommande förfrågningar om vindkraftsetableringar. I planen redovisas områden som är lämpliga för vindbruk inom kommunen. Planen ska även klarlägga vilka områden som bör undantas från vindbruk samt ge rekommendationer för hur vindbruk ska behandlas inom övriga delar av kommunen. I översiktsplanen vägs mark- och vattenanspråk för vindbruk mot riksintressen och andra allmänna intressen, såsom mark för bostäder, areella näringar och kommunikationer. Även förutsättningar för vindkraftutbyggnad redovisas, bl a vindförhållanden och infrastruktur. Slutligen redovisas konsekvenserna av planförslaget. 6

7 Planprocessen Alla kommuner ska enligt Plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanens syfte är att ge vägledning och stöd i beslut om användningen av mark- och vattenområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är vägledande, t ex när kommunen upprättar detaljplaner och områdesbestämmelser samt prövar bygglov enligt plan- och bygglagen. Den kan även vara vägledande när kommunen eller andra myndigheter fattar andra beslut som rör mark- och vattenanvändningen i kommunen. Planen är inte juridiskt bindande. Tematiskt tillägg till översiktsplanen Nya planeringsanspråk och intressen som uppkommer gör att översiktsplanen kan behöva ses över för att behålla sin funktion som ett strategiskt vägledande beslutsunderlag. Genom att arbeta med fördjupningar av och tillägg till den kommunomfattande översiktsplanen underlättas arbetet med ändringar och kompletteringar utan att hela planen måste göras om. Ett tillägg till översiktsplanen innebär att planeringsfrågor som inte tidigare har tagits upp i översiktsplanen behandlas över hela kommunens yta. Genom att arbeta med tillägg till översiktsplanen kan planen hållas aktuell i väntan på en omarbetning. Genom tillägget görs avvägningar mellan olika allmänna intressen inom berörda områden där nya ställningstaganden redovisas om lämplig mark- och vattenanvändning samt bebyggelseutveckling. I tillägget ska konsekvenserna och sambanden med den kommunomfattande översiktsplanen tydligt framgå. Processen Planprocessen för att upprätta eller ändra en översiktsplan regleras i plan- och bygglagens 4:e kapitel. När förslag till översiktsplan upprättas eller en ändring av planen görs, ska kommunen samråda och föra en dialog med länsstyrelsen, regionplaneorgan och andra kommuner som berörs av förslaget. Tillfälle till samråd ska finnas även för de myndigheter, sammanslutningar och enskilda medborgare som har ett väsentligt intresse av förslaget. Efter samrådet sammanställs framförda synpunkter i en samrådsredogörelse. Översiktsplanen ställs därefter ut under minst två månader. Den som vill lämna synpunkter på planförslaget ska göra detta skriftligen senast under utställningstiden. Efter utställningen sammanställs inkomna synpunkter i ett utlåtande. Översiktsplanen antas slutligen av kommunfullmäktige. 7

8 Utbyggd och beslutad vindkraft Inom kommunen finns idag fyra vindkraftverk (oktober 2010). Ett ligger på Almudden vid Lilla Sundet en bit söder om Askersund. Ett annat finns vid Hulta nära gränsen till Motala kommun placerat i en höglänt skogsbygd. Två vindkraftverk är uppförda vid Norra Björnfall, strax öster om Mariedamm, i den östra delen av kommunen (se karta nedan). Planerade vindkraftverk listas i tabellen. Plats Antal verk Lagrum Markebäck 5-8 Tillstånd enl MB Kettstaka 2 Anmälan enl MB Zinkgruvan 16 Tillstånd enl MB Almudden 1 Bygglov enl PBL finns Södra Kärra 6 Bygglov enl PBL finns Olshammar 6 Bygglov enl PBL finns, men försvarsmakten har sagt nej. Åsbro Hallsbergs kommun Laxå kommun Rönneshytta Askersund Åmmeberg Hammar Zinkgruvan Olshammar Motala kommun Karlsborgs kommun 8 BEFINTLIG OCH PLANERAD VINDKRAFT Befintliga vindkraftverk Vindkraftverk med bygglov-ej uppförd Planerad vindkraftspark km Skala 1: $

9 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktlig planering Gällande översiktsplan för Askersunds kommun är ÖP 1990, som aktualitetsförklarades Denna översiktsplan är dock till stor del inaktuell och arbete pågår med att ta fram en ny kommunövergripande översiktsplan. Denna handling är ett tematiskt tillägg gällande vindbruk till gällande översiktsplan, ÖP Inom de områden som redovisas för vindbruk kommer planen att ersätta den markanvändning som föreskrivs i ÖP När kommunen tar fram en ny översiktsplan kommer detta tillägg att arbetas in i den nya översiktsplanen i de avseenden den fortfarande är aktuell. Vindkraftsplanering i grannkommunerna Både Motala och Hallsbergs kommuner har tagit fram tillägg till sina översiktsplaner gällande vindbruk. I Motala kommuns vindbruksplan, daterad , har kommunen valt att inte peka ut några specifika områden för vindbruk utan avgränsat områden som är olämpliga för vindbruk samt pekat ut områden där konflikter med vindbruk kan uppkomma. För att styra utbyggnaden av vindkraft anges riktlinjer för hur verken ska placeras i förhållande till varandra. För skogsbygden i den norra delen av Motala kommun som gränsar till Askersund eftersträvas att vindkraftverk endast bör uppföras i samlade grupper, grupper med 3-10 verk. Avståndet mellan verken bör vara minst navhöjden gånger 30. Inom en grupp bör det inbördes avståndet inte vara större än rotordiametern gånger 7. Vidare anges att verken bör placeras så samlat och regelbundet som möjligt. Hallsbergs kommun har utpekat två områden som gränsar till den norra delen av Askersunds kommun (se bild nedan). Båda områdena ligger i skogsmark. Det ena området gränsar direkt till Askersunds kommun (område 1) och det andra ligger nära kommungränsen (område 2). Laxå kommun antog en Vindkraftspolicy. I policyn fastställs områden där kommunen inte kan tänka sig att etablera vindkraft samt ett område där etablering av vindkraft bör ske med särskild försiktighet. Det innebär att Laxå kommun ställer sig generellt positiv till etablering inom övriga områden under förutsättning att de riktlinjer som anges i policyn följs. Inga områden som bör undantas från vindkraft redovisas i närheten av gränsen till Askersunds kommun. Utdrag ur Tematiskt tillägg vindkraft, Hallsbergs kommun, daterad

10 Riksintresse för vindbruk Energimyndigheten pekade år 2004 ut 49 områden i 13 län för riksintresse för vindbruk i landet. En ny vindkartering gjordes av myndigheten år Resultatet visade på betydande möjligheter till vindkraftsetablering i förhållande till vad som var känt Detta gällde främst i delar av södra Sverige och i Norrlands inland. Då etablerades även begreppet vindbruk i samband med att riksdagen antog den första vindkraftspropositionen. Detta gjordes för att utnyttjandet av vind för elproduktion skulle jämställas med andra näringar som fiske, rennäring samt jord- och skogsbruk. En översyn av riksintresseområden gjordes därefter under Då utökades riksintressena till 423 områden i 20 län. Att ett område är angivet som riksintresse för vindbruk, innebär att Energimyndigheten bedömer området som särskilt lämpligt för elproduktion från vindkraft. Bedömningen görs med hänsyn till bland annat medelvinden i området. Det vilar på berörda kommuner att ta hand om utpekade områden i sin översiktsplanering. Länsstyrelserna ska se till att de berörda kommunerna tillgodoser riksintresset. Att ett område är riksintresse för vindbruk är vägledande vid prövning av mark- och vattenanvändning. Det är alltså först i tillståndsprövningen i det enskilda fallet som riksintresset får en rättslig betydelse. Då vägs riksintresse för vindbruk mot andra befintliga riksintressen, exempelvis naturvård, kulturminnesvård, försvarsmaktens intressen, luftfart mm. Kriterier för utpekande av områden av riksintresse för vindbruk De kriterier som tillämpats vid utpekandet av områden av riksintresse för vindbruk är: Huvudkriterium: Områden med en beräknad medelvind om lägst 6,5 m/s på 71 meters höjd (över nollplansförskjutningen) över land och hav ut till territorialgräns, samt i ekonomisk zon. Undantag 1. Områden enligt miljöbalken 7 kap. 2 (nationalpark) och 4 kap. 7 (national-stadspark) Undantag 2. Områden enligt miljöbalken 4 kap. 5 (obrutet fjäll) Undantag 3: Bebyggelseområden enligt lantmäteriets Terrängkartan med ett skyddsavstånd av 400 m (sluten, hög, låg och fritidsbebyggelse) Undantag 4: Områden med bottendjup större än 30 m. Undantag 5: Områden som faller ut av ovanstående kriterier vars yta är mindre än 3 km². I Askersunds kommun finns tre områden som är av riksintresse för vindbruk, ett större område i den sydvästra kommundelen (T018, omfattar ca 6000 ha), ett i den nordvästra delen av kommunen (T006, ca 2900 ha). Båda dessa områden sträcker sig även in i grannkommunerna. Ett mindre område (T005, ca 500 ha) ligger även strax sydöst om Askersunds tätort. 10

11 Hallsbergs kommun Åsbro Laxå kommun Rönneshytta Askersund Åmmeberg Hammar Zinkgruvan Olshammar Motala kommun Karlsborgs kommun VINDFÖRHÅLLANDEN Årsmedelvind (m/s) på höjden 103 m över nollplanförskjutningen Riksintresse vindbruk Årsmedelvind 2,0-6,5 m/s Årsmedelvind 6,5-7,0 m/s km Årsmedelvind 7,0-7,5 m/s 1: Skala $ 11

12 Politik och miljömål Riksdagen beslutade i juni 2009 att planeringsramen för vindkraft år 2020 ska vara 30 TWh. För att stödja den havsbaserade vindkraften har ett separat mål satts upp. Planeringsramen är därför 20 TWh vindkraft på land och 10 TWh lokaliserat till havs. Idag produceras cirka 3 TWh per år (2009). Det innebär att antalet vindkraftverk behöver öka från drygt 1300 (år 2009) till stycken beroende på effekt (enligt Energimyndigheten). Potentialen för vindkraft i Sverige överstiger dock väsentligt den föreslagna planeringsramen. För miljömålen Ingen övergödning, Bara naturlig försurning, Myllrande våtmarker och Begränsad klimatpåverkan bidrar vindkraftsel till uppfyllandet av miljömålen om den ersätter elproduktion från anläggningar med fossila bränslen. Sammanfattningsvis ger vindkraftsel en god möjlighet att minska beroendet av fossila bränslen och öka självförsörjningen av energi med låg miljöpåverkan. Länsstyrelsen har i samverkan med länets kommuner tagit fram regionala miljömål. De mål som berör utbyggnaden av vindkraft är följande: år 2015 bör vindkraften i länet stå för en produktion av minst 19 GWh/år. Kommunerna ska i översiktsplanerna senast 2010 tagit ställning till hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara resurser tas tillvara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas. Det kommunala miljömålsarbetet har sin grund i de sexton nationella miljökvalitetsmålen. Askersunds kommun har fokuserat på miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Kommunen antog 2009 en klimatpolicy som anger att kommunen genom ett strategiskt arbete successivt ska reducera påverkan på klimatet. I arbete med kommunens översiktsplan ska tas hänsyn till klimatpåverkande faktorer. 12

13 FAKTA OM VINDKRAFT Vindenergi Tillgången till vindenergi är en avgörande faktor för vindkraftverks energiproduktion. En procents ökning i medelvind ger 2 procent i ökad årsproduktion. Vid vindhastigheter på 3 25 m/s kan vindkraftverk utvinna energi. Vindförhållandena varierar mellan olika platser, störst tillgång till vindenergi finns i lägen till havs, längs kusten och i öppna landskap. Markytans form, växtlighet och byggnader ger motstånd vilket minskar vindhastigheten på nivåer under ca 100 meter. Den årliga vindtillgången på en plats kan anges antingen som medelvinden i m/s eller som vindens energiinnehåll i kwh/m 2 på en viss höjd. Energimyndigheten har gjort en kartering av medelvindarna för ett genomsnittsår för områden som är en kvadratkilometer stora, på höjderna 49, 72 och 103 meter. För att få noggrannare kunskap om vindtillgången på en plats utförs vindmätningar under minst ett års tid. Det är ett viktigt underlag för beräkning av energiproduktion och av betydelse för val av vindkraftverk. Uppbyggnad av vindkraftverk Den typ av vindkraftverk som helt dominerar marknaden idag är verk med horisontella rotoraxlar, se figuren nedan. Dessa verk består av ett fundament, ett torn, ett maskinhus och en rotor bestående av tre rotorblad. Maskinhuset innehåller bl a en generator och en växellåda och vridmotor för att vrida verket mot vinden. Till vindkraftverket finns dessutom en vindmätare, ett styrsystem och en transformator. Transformatorn placeras ibland i en särskild transformatorbyggnad. Ett vindkraftsverks höjd kan anges som navhöjd (höjd från mark till rotorns nav som sitter i jämnhöjd med maskinhuset, även termen tornhöjd används) eller som totalhöjd (höjd från mark till spetsen av ett rotorblad i översta läget, är lika med navhöjd och halva rotordiameter), se även figuren ovan. Det finns vindkraftverk för många olika förhållanden. Vissa verk är små och lämpar sig för att producera för husbehov. Det handlar både om mindre verk med horisontell axel och om verk med vertikal rotoraxel. De kommersiella verken har dock blivit allt större med tiden. Genom att rotorn kommer längre från marken kan de obromsade vindarna över 100 m från marken nås och därmed ökar elproduktionen. De större kommersiella verken har en tornhöjd på 80 till 120 meter. Rotordiametern ligger mellan 80 och 110 meter. Totalhöjden varierar från 120 till 175 meter. Dessa vindkraftverk kan producera energi vid vindhastigheter mellan 3 och 25 m/s. Vid högre vindhastigheter är det nödvändigt att stänga av verket för att undvika Uppbyggnad av ett vindkraftverk (bild: Courtesy of Vestas Wind Systems A/S, text mm Norconsult) 13

14 Förenklat schema över produktionen av elektrisk energi i ett vindkraftverk onödigt slitage, vid lägre vindhastigheten räcker inte vinden för att driva verket. Vindkraftverk kan förenklat beskrivas som en anläggning som omvandlar energin i vinden till nätanpassad elektricitet. Ett enkelt blockschema över hur detta oftast går till visas i figuren ovan. Elektricitet genereras genom att en generator kopplas till rotorn. I generatorn produceras ström genom att en spole som är kopplad till generatoraxeln, roterar i ett magnetfält. Generatorn måste producera växelström med en frekvens av 50 Hz för att kunna användas i elnätet. Detta görs genom att en växellåda placeras mellan rotoraxeln och generatorn för att öka generatorns rotationshastighet. Vilken rotationshastighet som krävs beror på generatorns utförande. Det finns även modeller utan växellåda som dock i sin tur kräver större generatorer. Verken producerar i de flesta fall elektricitet med en spänning av 690 V. Denna spänning transformeras till 10kV eller 20 kv i verkets transformatorstation. Till vindkraftverk hör också ett styrsystem som har flera funktioner. Det skall bl a se till att vindkraftverket vrids mot vinden, att vindkraftverket stängs av när vindhastigheten är för låg eller för hög eller vid risk för nedisning. I nyare vindkraftverk skall styrsystemet dessutom optimera driften genom att reglera rotorns varvtal och rotorbladens vinkling. Styrsystemets information kan avläsas på plats eller distans hos den som ansvarar för driften. Ett vindkraftverk producerar el under i snitt ca 6000 av årets 8760 timmar, men den momentana effekten beror på hur mycket det blåser just då. De flesta vindkraftverk producerar bäst vid en vindhastighet på m/s och uppnår då märkeffekten (den maximala effekten). Totalt brukar vindkraftverk producera el motsvarande timmar med märkeffekt men vindkraftverk i bra vindlägen kan utvinna energi under kanske upp till timmar. Dygnsoch årstidsväxlingarna inverkar på vindkraftens energiproduktion. Vindens hastighet varierar tidsmässigt med korta, några sekunder långa kast men även variationer kopplade till årstiderna. Turbulens orsakar de snabba variationerna och utsätter vindkraftverken för mekaniska påfrestningar och ger spänningsvariationer i elnätet. Vindkraftens utveckling i Sverige Notera att 1 TW=1000 GW, 1 GW=1000 MW, 1 MW=1000 kw 14

15 Utöver den här beskrivna typen av vindkraftverk finns det även verk med vertikala axlar. Dessa vindkraftverk är inte lika effektiva för storskalig elproduktion som vindkraftverk med horisontella axlar kan vara. Mindre vertikalaxlade vindkraftverk används dock numera ibland för placering på tak i bebyggda områden då de går relativt tyst och är effektiva men i lägre effektklasser. Vindkraftteknikens utveckling Det moderna intresset för vindenergin i Sverige väcktes på allvar i samband med energikrisen och kärnkraftdebatten under och 80-talen. De första satsningarna i Sverige gjordes år 1982 på Gotland och i Skåne. Vindkraftverk på land är idag ett beprövat sätt att utvinna vindenergi. Under senare år har allt större vindkraftverk byggts. På 20 år har storleken på verken nästan tiofaldigats samtidigt som kostnaden för vindkraftsel har halverats. De största verk som är i drift i Sverige i nuläget har en tornhöjd på 108 m och en rotordiameter på 100 m. Effekten är 3 MW och verket producerar ca 8000 MWh el per år. Vid 2009 års slut uppgick antalet vindkraftverk till stycken. Den installerade effekten i vindkraftverken har ökat kraftigt de senaste tio åren och uppgick vid årsskiftet 2009/2010 till MW. Produktionen av el från vindraft uppgick för helåret 2009 till 2,5 TWh, en ökning med 26 % jämfört med året innan. Trots ökningen har Sverige fortfarande relativt lite vindkraft om man jämför med de stora vindkraftsländerna. I Tyskland finns över verk som ger drygt 38 TWh och Danmark får ca 20 % av all sin el från vindkraft. Det beror dock inte på att Sverige har sämre förutsättningar för vindkraft, tvärtom finns här långa kuster och blåsiga fjäll. Problemet har snarare varit den politiska viljan och de villkor som gäller för vindkraftsetablering i Sverige. En bedömning är att vi i Sverige kan öka vår energiproduktion av el från vindkraft. Det mål som regeringen nu siktar emot är att vi ska ha 30 TWh vindkraft i Sverige år 2020, detta kräver en installerad effekt av ca MW. (Räknat på det som nedan anges som dimensionerande verk på 2,5 MW, innebär det alltså verk, 6 gånger fler än idag.) Vindkraftproduktionen i framtiden Vindkraftverken blir allt större. De största verk som tas i drift nu ligger på 2-3 MW effekt, men effekter upp till 8 MW och tornhöjd på upp till 200 m har nämnts för havsbaserade projekt. På land är möjligheten att transportera vindkraftverken (torn och rotorblad) den begränsande faktorn och storleken förväntas stanna på 1-3 MW. I samband med att vindkraftsel börjar spela en viktigare roll i elnätet kommer frågan om vilka konsekvenser detta får för elnätet. Dels krävs nya kabeldragningar från platser där mycket vindkraftsel produceras och dels ställer vindkraftverkens väderberoende energiproduktion nya krav. Ekonomi Ekonomin för ett vindkraftverksprojekt beror på förhållandet mellan priset på den producerade energin och ett antal faktorer: investeringens storlek, mängd producerad energi, vindkraftverkens underhållskostnad och livslängd. Avgörande för investeringens lönsamhet är vindförhållanden och elnätens infrastruktur. 15

16 VINDKRAFTENS PÅVERKAN De faktorer som främst har betydelse för bedömning av lämpligt avstånd till bebyggelse är ljud, skuggor och påverkan på landskapsbilden. Vindkraftverken får allt högre effekt och blir allt högre och blir effektivare men ändå tystare. Ljudstörningarna får därmed relativt sett mindre betydelse och skuggorna får större betydelse som lokaliseringsfaktorer. Hur ljudet upplevs är emellertid beroende av om vindkraftverken syns och om de upplevs som störande inslag i landskapsbilden. Visuell påverkan Utvecklingen av vindkraftverken har gått mot allt större och högre verk. Genom sin storlek och genom rotorbladens rörelse drar vindkraften blickarna till sig. Stora rotorblad roterar långsammare vilket ger ett lugnare intryck. Upplevelsen av vindkraftverk är individuell, men påverkas förutom av avståndet, av aktuell landskapstyp, kupering, vegetation, skala, anläggningens utformning, rotationshastighet, ljusförhållanden och väderstreck. Hur stor del av synfältet som upptas av vindkraftverk är också betydelsefullt. Verk med meters totalhöjd skall markeras med vit färg under dagen samt ett medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. Verk över 150 meters totalhöjd ska markeras med vit färg dagtid samt högintensivt vitt blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. Ljuset ska placeras på vindkraftverkets högsta fasta punkt. Om det handlar om flera vindkraftverk bör det blinkande ljuset synkroniseras för att minska störningarna för omgivningen. Finns det samlad bostadsbebyggelse inom en radie på 5 km ska högintensiva ljus avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 km från verket. (Luftfartstyrelsens författningssamling, LFS 2008:47) Vindkraftverken är storskaliga inslag i landskapsbilden som förändrar de befintliga proportionerna mellan slätterna, skogsdungarna och bebyggelsen. Landskapsbilden är därför en viktig fråga när det gäller vindkraftens omgivningspåverkan. Däremot är förändringen av landskapsbilden temporär och består endast så länge verken är i drift. När anläggningen avvecklas och verken monteras ned, återgår landskapsbilden till hur den såg ut tidigare. Spår i landskapet som lämnas efter vindkraften är de tillfartsvägar som byggts samt de öppna ytor där vindkraftverken har stått. För att få lönsamhet är det viktigt att vindkraftverket står vindexponerat. Detta resulterar i att vindkraftverken antingen står i öppna landskap eller att de görs mycket höga. Resultatet blir att de syns väl från omgivande landskap. Den roterande röselsen drar dessutom till sig blickarna. Landskapets attraktivitet påverkas av vindkraftsetablering. Vindkraftverken är industriella inslag i miljön och förutom den rent visuella påverkan medför de även buller, skuggor och reflexer. Det fysiska avståndet till ett vindkraftverk har givetvis betydelse för hur störande detta kan upplevas vara. Ju längre bort från verken man befinner sig desto mindre är verkens dominans över andra företeelser i kringmiljön. Den uppmärksamhet som verkets roterande rörelse påkallar avtar dock inte på motsvarande sätt, eftersom ögat är särskilt känsligt för företeelser som rör sig. På långt avstånd ger en viss ökning av höjden endast en marginell förändring av det störda synfältet. Den störande effekten av vindkraftverk kan dock vara högst personlig. I vilken mån vindkraftanläggningar uppfattas som visuellt störande har i olika utredningar visat sig variera för olika människor. 16

17 I landskapet finns ofta tydliga riktningar skapade av naturen och/eller mänsklig hand. De förhärskande linjerna i landskapet skapar en struktur och en orienterbarhet. Strukturen påverkar siktlinjer och landskapsrum. I dessa riktningar och strukturer är det viktigt att inordna de nya elementen. Skuggor och reflexer Vindkraftverkens rotorblad kan ge upphov till skuggrörelser och reflexer som under vissa förhållanden kan upplevas som störande av närboende och närgående trafik eller människor som stadigvarande vistas på platsen. Skuggrörelserna, så kallade periodiska skuggor, som uppstår ger en fladdrande effekt eftersom de roterar. Eventuellt störande skuggor är störst närmast ett vindkraftverk men kan vid klart väder uppträda på flera hundra meters håll. Skuggeffekterna är relaterade till omgivande bebyggelse, vegetation, höjdskillnader samt antal soltimmar, närhet till verket och på vilken sida av verket man befinner sig. Störningar från skuggor har ökat i betydelse när verken blivit högre. Skuggstörningar bör uppmärksammas i förhållande till både bostäder med utemiljöer och arbetsplatser. Det finns inga egentliga riktvärden för skuggeffekter från vindkraft. Någon vetenskaplig utvärdering av hur stort problemet med periodisk skuggbildning från vindkraftverk är, har inte gjorts i Sverige. De fakta och bedömningar som redovisas nedan bygger främst på tyska erfarenheter och bestämmelser. Som praxis används en rekommendation som har sitt ursprung i Tyskland. Den innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte får överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. Skulle skuggtiden överstiga det acceptabla värdet kan verken utrustas med skuggautomatik, en teknik som automatiskt sätter verken i pausläge under den period som en bostad utsätts för mer rörlig skugga än 8 timmar per år. Vid klart solsken, i vissa vinklar, kan det även uppträda reflexer från rotorbladen. De kan synas mycket långt och eftersom de är rörliga kan de vara mycket störande. Dessa problem kan förebyggas genom att t ex måla roterbladen i matt färg och problemet ska därmed inte behöva uppstå. Buller I Naturvårdsverkets rapport 6241, Ljud från vindkraftverk, som gavs ut av Naturvårdsverket tillsammans med Energimyndigheten och Boverket 2001, beskrivs hur ljud från vindkraftverk alstras och sprids. Av rapporten framgår bland annat att ljud från vindkraftverk är av två typer; mekaniskt ljud från växellåda eller generator och aerodynamiskt ljud från vingarna. Mekaniskt ljud är sällan något problem numera på grund av tekniska förbättringar. Den dominerande delen av ljudet från ett vindkraftverk är av aerodynamiskt ursprung och alstras vid bladens passage genom luften. Bullret varierar med vinden och effekten på vindkraftverket. Vilket ljud som når fram till mottagaren beror dock på vindriktning och andra meterologiska förhållanden, främst vindförhållanden och lufttemperatur. Ljudnivån avtar med avståndet från ett vindkraftverk. Dessutom påverkas ljudutbredningen av markens egenskaper, i form av markdämpning. Hur mycket vi människor störs varierar också, från dag till dag, från plats till plats, från individ till individ. Detta innebär att det kan vara svårt att mäta och beräkna ljudet på ett sätt som ger en representativ bild samt att bedöma hur störande ljudet blir. Det är främst rotorbladens rörelse som ger ett svischande ljud. På ett avstånd av 300 meter är ljudnivån vanligtvis acceptabel utifrån vedertagna riktvärden. Verken låter då inte mer än ett surrande kylskåp. 17

18 Naturligtvis kan det förekomma ljudvariationer beroende på väderlek, terrängförhållanden och antalet vindkraftverk inom ett område. Oftast maskeras dock ljudet genom andra ljud som vinden alstrar. Det riktvärde för buller utomhus från vindkraftverk som tillämpas vid tillståndsmyndigheternas bedömning är i de flesta fall 40 db(a). Även Naturvårdsverket anser att 40 dba utomhus vid bostäder inte bör överskridas. Någon mer omfattande utvärdering av störningar från vindkraftverk har inte gjorts. Däremot har flera mindre studier gjorts. Bl a har dessa visat att det inte bara är ljudnivån i sig som har betydelse. Om vindkraftverken syns eller inte samt uppfattningen om vindkraftens påverkan på landskapet har betydelse för hur mycket man störs av ljudet. Pågående forskning visar också att andelen störda varierar mellan olika landskapstyper och mellan ren landsbygd och samhällen. I områden där ljudmiljön är särskilt viktig, där bakgrundsljudet är lågt och där låga bullernivåer eftersträvas, exempelvis områden i fjäll och skärgårdar, bör ljudnivån enligt Naturvårdsverket inte överskrida 35 dba. Områden för friluftsliv där en låg bullernivå utgör en viktig kvalitet och naturliga ljud dominerar, bör ljudet inte heller överskrida 35 dba. Det handlar om sådana friluftsområden där inget påtagligt störande buller från till exempel fordonstrafik eller skjutbanor förekommer och det bör då framgå av kommunens översiktsplan att kommunen anser att området ska ha en låg ljudnivå. Säkerhet Riskerna med vindkraftverk är kopplade till risken att någon del skall lossna från vindkraftverket och skada personer på marken, alternativt att is bildas på verket och lossnar. I situationer där risken för isbildning är stor kan det behövas säkerhetsavstånd och skyltning på samma sätt som det varnas för is från höga kranar eller master. Säkerhetsavstånd som då kan gälla framgår av rapporten Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning, iskast och avisning, Elforsk rapport 04:13. Av rapporten framgår att det för stora vindkraftverk (med totalhöjd m) kan krävas ett skyddsavstånd på upp till 300 m vid drift under sådana förhållanden och ett säkerhetsavstånd på upp till 100 m vid start, om förhållandena före start har varit sådana att isbildning kan misstänkas förekomma. Idag finns teknik att stänga av eller inte starta vid sådana tillfällen. Risken att någon del av ett vindkraftverks skall lossna alternativt att hela vindkraftverket skall välta har uppskattats till mindre än en gång per 700 år i en nederländsk handbok för riskvärdering för vindkraftverk (Senternovem, 2005). Siffran är baserad på material från Danmark, Tyskland och Nederländerna, men det finns endast begränsad statistik och den gäller mest äldre vindkraftverk. Samma källa anger kastavståndet från vindkraftverk till maximalt m, beroende på verkets utformning och olycksförloppet. Detta avstånd är i stort sett samma som avståndet som krävs till bostäder på grund av bullret från vindkraftverken och i Sverige anses det att riskerna för att någon träffas av delar som lossnar från vindkraftverken regleras tillfredställande genom att avståndet till bostäder regleras utifrån bullerhänsyn. 18

19 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VIND- BRUK Vindförhållanden Tillgången till vind är en viktig faktor när det gäller lokalisering av vindkraft. Skillnaden mellan olika områden kan vara stor. En vindkartering över hela Sveriges yta har utförts av Uppsala universitet på uppdrag av Energimyndigheten. Den är gjord för att öka tillförlitligheten i bedömningen av den svenska vindenergipotentialen. Med vindkartering menas, enligt Energimyndighetens hemsida, alltså modellberäkning av vindhastighet och kartläggning av vindförhållandena per kvadratkilometer. Medelvinden är inte det enda viktiga vid lokaliseringen av vindkraftverk. Turbulens (vindens korta tidsvariationer sekund från sekund) och vindhastighetens förändring med höjden (vindgradienten) påverkar också möjligheten att utvinna el ur vindkraftverk. I ett flackt landskap med låg vegetation är turbulens och vindgradient liten medan dessa i skogsmark ofta är högre. Detta påverkar de laster som vindkraftverket utsätts för och även hur mycket energi som verket fångar. Verket blir därför inte lika effektivt vid en turbulent och varierande vind. Vindförhållandena i Askersunds kommun är goda. Inom den större delen av kommunen blåser det mer än 6,5 m/s på höjden 103 m över nollplanförskjutningen med undantag för några dalgångar. Högre vindhastigheter finns över Vättern i den södra delen av kommunen samt över högt belägna skogshöjder vid Zinkgruvan och i norr vid Staplaberget. Vägar och järnväg Vid etablering av nya vindkraftverk behövs vägförbindelser för att klara transporten av verkets olika delar. Vid byggande av fundament sker transporter med lastbil, grävlaster och mobilkran. Maskinhus, nav och blad levereras med lastbil och reses med hjälp av en större mobilkran. Tornen transporteras i sektioner. Transporter av delar till vindkraftverk är stora ekipage som ställer krav på bl a hinderfri höjd, svängradier och bärighet mm. Olika typer av vindkraftverk ställer varierande krav på vägkvaliteten, vanligtvis fungerar en grusväg. Vägarna kan behöva förstärkas, breddas och rätas ut. Ibland kan det krävas tillfälliga vägar vid själva etableringen. För det kommande underhållet räcker dock enklare vägar. Vid byggande av större verk på land kan transporten från vindkraftverksleverantören behöva ske till närmast belägna hamn för vidare transport med lastbil. Vindkraftverk ska placeras och utformas så att de inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen enligt plan- och bygglagen. 19

20 Anslutning till elnäten Närhet till elnätet är en viktig förutsättning vid val av plats för etablering av vindkraftverk. Elnätets förmåga att ta emot producerad effekt och utjämna effektvariationer har stor betydelse för möjligheten till anslutning. Det svenska elnätet består av ett nationellt stamnät samt regionala och lokala nät. Stamnätet har vanligen spänningsnivån 220 kv eller 400 kv. Till stamnätet hör även transformator- och kopplingsstationer. De regionala näten kopplar samman stamnätet med lokalnäten och vissa större mottagare av el. Spänningsnivån i regionnäten är kv. Stamnätet ägs av staten genom Svenska Kraftnät. Regionnätet i Askersunds kommun ägs av Vattenfall. Lokalnäten överför el till användarna inom ett visst område. Lokalnäten i Askersunds kommun ägs av Vattenfall. En mindre del av lokalnätet ägs av Skyllbergs kraft. Dessa företag har ensamrätt, koncession, att inom sina områden ansluta och överföra el till användare på skäliga villkor. Den pågående och kommande utbyggnaden av vindkraft i Sverige ställer krav på en effektiv och snabb förstärkning av elnätens kapacitet att mata in stor effekt till det nationella elnätet. Om det över huvud taget ska vara möjligt att genomföra den planerade omfattande utbyggnaden av vindkraft krävs en ny typ av elnät med uppgift att överföra el från vindkraft till region- eller stamnät. Vindkraftsanläggningarna ansluts till nät med lägsta möjliga spänningsnivå. Anläggningar mindre än 100 MW ansluts till det regionala eller lokala nätet. Större anläggningar kan anslutas till stamnätet. Det är nätägarna som beslutar om lämplig anslutningspunkt samt den tekniska utformningen efter en samhällsekonomisk bedömning av driftsäkerhet, nätstruktur, kostnader och miljöaspekter. Nätanslutning sker i första hand till befintliga stationer. Samordning vad gäller anslutningspunkt eftersträvas om det är flera vindkraftsföretag inom samma geografiska område. Kraftledningar i stam- och regionnätet inom Askersunds kommun redovisas på kartan på nästa sida. 20

21 INTRESSEN OCH ANSPRÅK Påverkan på landskapsbilden Askersunds kommun har ett landskap med mycket varierande terrängförhållanden, rikt på såväl berg, dalar och kullar som sjöar och slätter. Den förhärskande nord-sydliga sprickdalsstrukturen i berggrunden tillsammans med Vättern som kilar sig in i kommunens södra del är de faktorer som betyder mest för topografin i Askersunds kommun. Se indelning i olika landskapsområden nedan. Den södra delen av kommunen har analyserats mer i detalj genom två landskapsanalyser, dels Landskapsanalys för vindkraft, Länsstyrelsen i Örebro län, 2010:7 och dels Analys av landskapsbilden och dess värden i Askersunds kommun; södra kommundelen, Askersunds kommun, De båda analyserna omfattar i stort sett samma område, den södra delen av kommunen. Området som studerats sträcker sig från Askersund i norr och söderut i huvudsak över Vätterns kustlandskap. Norra Vättern består av ett öppet, kuperat odlingslandskap under högsta kustlinjen. I den översiktliga analysen från Länsstyrelsen studeras känsligheten för vindkraftverk i landskapet i förhållande till kulturmiljö, natur och friluftsliv i utvalda landskapsavsnitt i länet. Fokus har legat på upplevelsevärden i förhållande till vindkraft och skall identifiera känsliga landskapsavsnitt. Området har studerats eftersom där råder bra vindförhållanden samtidigt som landskapet troligen har en förhöjd känslighet för vindkraftsetableringar. I den sammanvägda känsligheten konstateras att hela området kring Norra Vättern och dess skärgårdslandskap har stor känslighet mot vindkraft med små anpassningsmöjligheter. Detta beror på att skärgården har en hög visuell känslighet och att vindkraftverk blir synliga på Skogsbygd Skogsbygd Skogsbygd Sprickdal, delvis uppodlad Vättern, skärgården och odlingslandskapet Grov indelning av kommunen i olika landskapskaraktärer. 21 Landskap_karakt

22 Hallsbergs kommun Åsbro Laxå kommun STM STS STS STM O STS OSp OSt STS Stad Olshammar O KuSk Vä Vä Rönneshytta Askersund Stad STM OSt KuSk STS KuSk OSp Stad Hammar Åmmeberg OH SGD KuSk/Kä OSp O OSt SGD O SGS SGD SGS O OSt SGS Zinkgruvan Motala kommun Karlsborgs kommun LANDSKAPSANALYS Hög känslighet mot vindkraft Vätterns kust- och skärgårdslandskap (KuSk) Kärrafjärdens kustlandskap (KuSk/Kä) Odlingsbygd (O) Herrgårdspräglat odlingslandskap (OH) Grandominerad skogsbygd, dramatiskt kuperad (SGD) Grandominerad skogsbygd, starkt kuperad (SGS) Talldominerad skogsbygd, måttligt kuperad (STM) Talldominerad skogsbygd, starkt kuperad (STS) Askersunds stad (Stad) 22 Odlingsbygd i sprickdalar (OSp) Odlingsbygd, storskaligare typ (OSt) Vättern (Vä) km Skala 1: $

23 långt håll från både hav och land. Vertikala objekt som bryter horisonten framträder tydligt i skärgårdslandskapet. Eftersom skärgårdsområdet är ett populärt besöksmål är det därför känsligt för vindkraft som kan störa känslan av orörd natur, tystnad och lugn. Herrgårdslandskapet kring Stjärnsund och Edö är även detta känsligt för vindkraftsetableringar. Dessa är exempel på monumentala landskapsrum där byggnader, vägar, vyer och blickfång medvetet gestaltats för att dominera landskapet och fungera som landmärken. I landskapsanalysen konstateras att landskapet kring tätorter generellt sett har en högre visuell tålighet mot vindkraft. Samtidigt kan den också vara mer känslig då viktiga utblickar och karaktäristiska siluetter påverkas. Här finns dessutom ofta ett större inslag av landmärken som kan påverkas negativt av vindkraft. Askersunds stad bildar en tydlig siluett i det öppna landskapet med kyrktorn och äldre byggnader som bildar karakteristiska landmärken. Vindkraftverk bör därför undvikas i Askersunds närområde. Däremot finns det goda möjligheter att anpassa vindkraft till tätorter med industriell karaktär och till det rationellt brukade jordbrukslandskapet. I kommunens landskapsanalys dras slutsatsen att kust- och skärgårdslandskapen i den södra delen av kommunen är mycket känsliga för vindkraft liksom det inre skärgårdslandskapet vid Alsen. Odlingslandskapet i Askersunds kommun bedöms ha stor känslighet för vindkraft dels med hänsyn till den småskaliga strukturen på landskapet och dels med hänsyn till odlingslandskapets relativa sällsynthet i Askersunds kommun eftersom skogsbygder dominerar landskapet. Möjligen kan ett storskaligt odlingslandskap tåla vindkraft. Dessa områden sammanfaller dock till stor del med skyddszon kring bostäder varför de ej kommer i fråga för vindkraft. På kartan på nästa sida redovisas analysen. Landskapstyper där vindkraft bör kunna passas in utgörs främst av barrskogsdominerade skogsbygder som oftast är starkt eller måttligt kuperade. Innan vindkraft etableras behövs dock mer detaljerade studier för det specifika projektet för att säkerställa att vindkraften placeras in i landskapet så att den inte blir för dominerande eller störande. I de delar av kommunen som ej omfattas av fördjupad landskapsanalys bedöms att det främst är de öppna odlingslandskapen som är känsliga för vindkraftverk. Detta gäller framförallt odlingslandskapet kring Snavlunda-Svinnersta och den delvis uppodlade dalgången mellan Åsbro och Mariedamm. Vy över Norra Vätterns skärgård söderut. 23

24 Bebyggelse Askersunds kommun har ca invånare (2010). Att värna om befintliga bebyggelsemiljöer och ge förutsättningar för fortsatt utbyggnad i kommunen är viktigt för kommunens utveckling. I samband med att en ny översiktsplan håller på att tas fram ses även nya utbyggnadsområden över. I huvudsak lokaliseras dessa i anslutning till befintliga tätorter. Inför utbyggnad av vindkraft behöver hänsyn tas för att inte minska handlingsfriheten för bebyggelseutvecklingen i framtiden. Minsta skyddsavstånd till tätorter har satts till 1 km. Avståndet har bedömts som lämpligt både med hänsyn till risk för störningar från vindkraft men också till framtida bebyggelseutveckling i kommunen. Minsta skyddsavstånd till enskilda bostäder har satts till 300 meter. På detta avstånd har bullernivåer oftast nått acceptabla nivåer. Detta avstånd bedöms som rimligt vid avgränsning av områden för vindbruk på en översiktlig nivå. Vid detaljlokalisering av vindkraftverken behöver dock bullerfrågan utredas mer i detalj. Det kan leda till att skyddsavstånden till bostäder och bebyggelse blir längre. Identifieringen av bostäder i kommunen baseras på kartunderlag från GSD Fastighetskartan (lantmäteriet). Vid utbyggnad av ett enstaka verk tas hänsyn till de lokala förhållandena på platsen. Det kan utgå från ett enskilt markägarintresse, exempelvis en gård på landet. I sådana fall brukar exploatören tåla sin egen störning. 24

25 Hallsbergs kommun Åsbro Laxå kommun Rönneshytta Askersund Åmmeberg Hammar Zinkgruvan Olshammar Motala kommun Karlsborgs kommun BEBYGGELSE Hänsynsson till tätorter och bebyggelse Tätorter med 1 km buffertzon Bostäder med 300 m buffertzon km Skala 1: $ 25

26 Naturmiljöer Lokalisering av vindkraftverk är av stor betydelse för hur naturmiljön påverkas vid en vindkraftsetablering. En etablering i redan exploaterade områden samt i natur områden som saknar höga naturvärden bör inte innebära någon konflikt med naturvårdens intressen. Etablering av vindkraft bör även kunna ske i direkt anslutning till mer värdefulla områden men då krävs tydliga anvisningar och anpassningar. Naturreservat har ett starkt skydd i miljöbalken (7 kap 4 ) varför en etablering av vindkraft bör undvikas även i dessa områden. Skulle vindkraft ändå bli aktuellt inom naturreservat krävs tillstånd eller dispens från reservatsföreskrifterna. För dispens krävs förutom särskilda skäl även att åtgärderna inte strider mot reservatets syfte. Ett område vid Snavlunda-Tjälvesta-Svinnersta finns utpekat i Nationell bevarandeplan (NBO) från Naturvårdsverket som innehåller de finaste odlingslandskapen på nationell nivå. Området bör undvikas vid etablering av vindkraft. Vidare finns flera ängs- och betesmarker i kommunen utpekade i den riksomfattande ängs- och betesmarksinventeringen för sina höga naturvärden. Här får avgöras från fall till fall om en etablering av vindkraft är lämplig. Våtmarker inom kommunen finns lokaliserade i Länsstyrelsens inventering. En stor grupp utgörs av våtmarker som inte är fullständigt inventerade och därmed kan ha höga naturvärden. Vid en eventuell etablering av vindkraft i eller i anslutning till en sådan våtmark bör ytterligare studier utföras. De områden som är av riksintresse för naturvård ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Det är dock inte säkert att alla områden omöjliggör vindkraftsetableringar, det bör avgöras i varje enskilt fall och beror på vilket värde området har och möjligheten att kombinera detta med vindbruk utan att värdet förloras. Riksintressen för naturvården som berör Askersunds kommun är: Vättern (NRO18001) Snavlunda (NRO18005) Gålsjöfältet (NRO18007) Tisarförkastningen (NRO18009) Multna (NRO18079) Hjärttorp (NRO18081) Spåsa (NRO18080) Lerbäcksmon (NRO 18006) Dampetorp (NRO18082) Vinna (NRO18083) Kärnskogsmossen (NRO18008) Djurliv Nuvarande kunskap pekar på att djurlivet påverkas i mycket begränsad omfattning av vindkraftverk (Vindkraftshandboken, Boverket 2009) undantaget fåglar och fladdermöss. Fåglar klarar generellt att väja undan. Hur stora fågelkolonier eller etablerade rovfågelstammar påverkas får bedömas från fall till fall. Vid vindkraftsetablering bör lokalisering undvikas nära fågelskyddsområden, de viktigaste rast- och födosöksområdena och längs de viktigaste flyttfågelstråken. Fågelskyddsområdet Yttre Tärnskäret ligger vid ön Lilla Röknen i Vättern i den södra delen av kommunen. Området skyddas enligt 7:12 MB. Viktiga fågelstreck inom kommunen har inte studerats men bör klargöras inför utställning av planen. 26

27 Hallsbergs kommun Åsbro Laxå kommun Rönneshytta Askersund Åmmeberg Hammar Zinkgruvan Olshammar Motala kommun Karlsborgs kommun NATURVÅRDSINTRESSEN Natura 2000 Riksintresse naturvården Naturreservat (Länsstyrelsen) Blivande naturreservat (Länsstyrelsen) Odlingslandskap bevarandeområden (Länsstyrelsen) Ängs- och betesmarksinventeringen (Jordbruksverket) Biotopskydd (Skogsstyrelsen) Nyckebiotop (Skogsstyrelsen) Våtmarksinventering (Länsstyrelsen) km Skala 1: $