Kvalitetsredovisning 2006 Förskolan Rubinen

Transkript

1 Utbildningskontoret Förskolan Kvalitetsredovisning 2006 Förskolan Rubinen Ansvarig chef: Maria Sjökvist Arbetslagsledare: Carina Gustafsson Lena Gustafsson

2 Inledning Presentation av enheten, samt profil Vi är en förskola som består av 3 avdelningar: Snigeln 4 personal och 20 barn mellan 1 och 2 år, Fjärilen med 2 personal och 12 barn som är 3år och Spindeln som är 4 personal och 30 barn mellan 3 och 5år. I december hade vi 60 barn inskrivna i vår verksamhet. 86 % av våra barn har annat modersmål än svenska och vi har tillsammans med svenska 13 språk representerade i vår barngrupp. På förskolan Rubinen lägger vi stort fokus på barnens språkliga utveckling, både utvecklingen i svenska och, för de två- eller flerspråkiga barnen, deras modersmål. Inom målområdet språkutveckling ser vi att vår höga kompetens och vårt påbörjade arbete med att utveckla en flerspråklig verksamhet gör att vi når goda resultat. Vi behöver fortsätta det arbetet och också utveckla arbetet med våra modersmålslärare från modersmålsenheten ytterligare.vi bedömer att vi når god måluppfyllelse inom detta målområde. Natur och teknik är ett område där vi anser att vi uppnår målen, vår miljö och pedagogerna stimulerar barnens experimenterande och upptäckarlust. Vi fortsätter som tidigare att utgå från de intressen som finns i barngruppen, men ska utveckla möjligheterna till att experimentera med vatten. Inom målområdet hälsa når vi god måluppfyllelse.att accepteras för den man är och ha ett gruppklimat där alla syns och hörs samt stärka barnens självkänsla är viktigt hos oss. En inskolnings- och överflyttningsplan ska arbetas fram under kommande år som ska underlätta för barn och deras familjer och hålla samman vår verksamhet. Även inom målomrdet demokrati gör vi bedömningen att vi når god måluppfyllelse. Vi erbjuder en varierad verksamhet både inne och ute där miljön och personal inspirerar till lek, samtal, och aktiviteter som kan bli till projekt. Vi ser att projektformen ger barnen möjligheter att påverka både innehåll som arbetsform och det ska vi utveckla ytterligare genom att lära oss mer av varandra på t.ex nätverk. Vision Hämtas ut Arbetsplan 2006 Vi lägger tillsammans med föräldrarna grunden för barnens livslånga lärande så att de avslutar sina gymnasiestudier med så goda resultat, att de och deras föräldrar anser att de har det allra bästa möjligheter i livet. Kännetecken 2006 Hämtas ur arbetsplan 2006, med de förändringar som aktualiserats under året. Gott bemötande betyder för oss... Att vi bemöter barn och föräldrar positivt och respektfullt. Att vi tydligt informerar föräldrar om vår verksamhet. Hög kompetens betyder för oss... Att vi tar ansvar för och är engagerade i att uppfylla vårt pedagogiska uppdrag i förskolan. 2

3 God tillgänglighet betyder för oss... Att våra öppetider stämmer överens med familjernas behov av omsorg. Att vi organiserar vårt arbete så att föräldrar får möjlighet til kontakt med oss pedagoger. Hög delaktighet betyder för oss... Att vi genom dokumentation, föräldrarmöten, föräldraråd och utvecklingssamtal ger familjer kännedom om och möjlighet till inflytande över förskolans verksamhet. Vår verksamhet ska framförallt kännetecknas av : Att vi bemöter barn och föräldrar positivt och respektfullt. Att vi tydligt informerar föräldrar om vår verksamhet. Omvärldsanalys Viktiga faktorer som ger förutsättningar för måluppfyllelse och utveckling Fornhöjden är ett område som består av många höghus, flerbostadshus, många lekplatser, vårdcentral, kiosk, pizzeria och en livsmedelsaffär. Här finns Fornbackaskolan som har förskoleklass och årskurserna 1-6 och förskolorna Pärlan och Rubinen. Det finns mycket skog att ströva omkring i och berg att klättra i och se ut över Södertälje. Många människor som bor i Fornhöjden kommer från olika delar av världen och talar flera olika språk, de har också mycket skiftande erfarenheter och bakgrund, kulturellt, religiöst och språkligt. Fornhöjden är rik på mångfald. Händelser och aktiviteter Händelser och aktiviteter under 2006 som har betydelse för omvärldsanalys och/eller måluppfyllelse och utvecklingsarbete Den nya ledningsorganisationen innebar för vår del att vår förskolechef blev rektor för 6 enheter. Det inrättades även en tjänst som administrativ utvecklare. Vi hade en "mingelträff" i början på året då all ny personal i området träffades under gemytliga former. I den nya ledningsorganisationen skulle det även ingå en pedagogisk och en administrativ arbetslagsledare, deras uppgifter och "roller" diskuterade vi på APT, nätverk, skolutvecklingsgrupp och i A-samverkan. Tjänsterna fick pedagogerna på förskolan söka. På planeringsdagen i augusti klargjorde arbetslagsledarna sina uppgifter och roller för hela arbetslaget. Detta har inneburit att en stor ledningsgrupp har startat f o m september med två arbetslagsledare från alla sex enheter, den träffas var 4:e vecka. På vår enhet går den pedagogiska poolen in och täcker upp när arbetslagsledaren utför sina uppgifter. Arbetet med IUP (individuella utvecklingsplaner) har tagit fart under våren då all personal har använt sig av det nya materialet i sina utvecklingssamtal med föräldrarna. Materialet har vi diskuterat både i våra nätverk, skolutvecklingsgruppen och på APT. Spindelns avdelning utformade ett frågeformulär till sexåringarna som slutade på förskolan för att börja på förskoleklass till hösten. Det frågeformuläret använde sig vi av på utvecklingssamtalet då barn, föräldrar och personal tillsammans gick igenom formuläret och deras portfolio och skrev in i deras IUP. Vi kommer att följa det vidare arbetet med IUP. 3

4 Avdelningen Snigeln har deltagit i ett utvecklingsarbete för småbarnspedagoger där det finns pedagoger på avdelningen som är flerspråkig. Det innebar att en samtalsledare ledde diskussioner kring hur man konkret kan arbeta med barn utifrån att de är två- eller flerspråkiga. De pratade även om samverkanssituationer med föräldrar och hur det arbetet kan utvecklas. Projektet i dess nuvarande form upphör vid årsskiftet, men pedagogerna på avdelningen planerar att själva vidareutveckla sitt arbete. Förskolans dag var även i år lyckad. Vi firade den med att leka bollekar ute på gården, måla med akvarellfärg på spännpapper som vi hade fäst runt förskolans ytterväggar, åka häst och vagn mellan Pärlan och Rubinen. Sen spelade storspindelbarnen teaterföreställningen "Ludde lagar soppa" för all barn och personal. På eftermiddagen hade vi "drop in fika" för föräldrar och syskon, föräldrar bidrog med "fikabröd". De lyssnade på Rubinenkören och kunde titta på videofilm från förmiddagens aktiviteter. Under 2006 har vi haft stora problem med inbrott och skadegörelse. Vid flera tillfällen har datorer stulits och fönster krossats. Kostnaderna för skadegörelsen har vi fått ersatta av centrala medel, men allt det som har stulits har vi fått ersätta själva. Resurser och organisation Personalstruktur och organisation som förutsättningar för måluppfyllelse och utveckling Rubinen består av tre avdelningar, Snigeln med 20 barn i åldern 1-2år, där arbetar fyra personal heltid, en förskollärare och tre barnskötare varav en är flerspråkig i syrianska/arabiska/svenska. Fjärilen har 12 3-åringar och där arbetar två personer heltid, två förskollärare varav en är flerspråkig makedonska/svenska. På Spindeln finns det 30 barn i åldern 3-5 år och där arbetar fyra personer heltid, två förskollärare och två barnskötare varav en är flerspråkig i syrianska/svenska. Vi har också en pedagogisk pool som arbetar heltid, även hon är flerspråkig med syrianska/arabiska/svenska. Den pedagogiska poolen går in som vikarie för arbetslagsledarna och när pedagoger går på utbildning, nätverk osv. I köket arbetar ett ekonomibiträde 25tim/vecka. Området delar på en vaktmästare ("plusjobbare") Rubinen hade sista december 60 barn inskrivna 52 barn har annat modersmål än svenska 9 barn har fler än ett modersmål Antal barn över 25tim/vecka: 44 Antal barn under 25tim/vecka: 11 Antal barn kompletterande/allmän förskola: 5 Vi är totalt 11 pedagoger på förskolan, 5 förskollärare och 6 barnskötare. Vi har under året som gått planerat verksamheten efter modellen "det pedagogiska året" och det har inneburit att vi fått en god struktur på vårt arbete. Vi har planerat in IUP, föräldramöten, projektarbeten, utvärderingar, uppföljningar, återkommande traditioner o.s.v. För att kunna planera, utvärdera, reflektera och göra uppföljningar av vårt pedagogiska arbete har vi lagt in barnfri tid tidiga morgnar och eftermiddagar. I den tiden ingår avdelningsplanering, nätverk, egen planering och utvecklingssamtal med föräldrar. 4

5 Vi har en mötesorganisation där alla pedagoger ingår i nätverk tillsammans med Pärlan var 4:e vecka. En pedagog ingår även i NYP 3 och en annan i Lärarakademin -nätverk, där pedagoger från hela kommunen möts. Mötesorganisationen är en fyraveckorsmodell: vecka 1: nätverk 1 och ledningsgrupp för arbetslagsledare vecka 2: nätverk 2 och baslag vecka 3: A-samverkan och matråd vecka 4: nätverk 3 och baslag Rutiner/system i kvalitetsarbetet samt delaktigheten i arbetet av pedagoger, övrig personal, föräldrar och barn/elev På vår förskola planerar vi in kvalitetsarbetet i arbetsplanen och skriver in det i vår arbetsmodell "pedagogiska året". Genom att se och lyssna på barnens aktiviteter, samtala med barnen, samla information och dokumentera får vi underlag till uppföljning/utvärdering av vårt arbete med barnen. Föräldrar är delaktiga, informerade och ger sina synpunkter på vårt arbete på förskolan genom utvecklinglssamtal, portfolio, föräldramöten samt genom föräldrarpärmen - där finns arbetsplan, utbildningsplan på olika språk, information om IUP och språkjournal. Enkäten som lämnas ut till föräldrar till 4-åringar är också en del i kvalitetsarbetet. Alla avdelningar utvärderar årets arbetsplan på vårens planeringsdag. Den pedagogiska arbetslagsledaren samlar in och sammanställer resultatet. Avdelningarna läser igenom och lämnar synpunkter. På APT går hela personalgruppen igenom och lämnar synpunkter på förskolans resultat och måluppfyllelse av våra fyra målområden. Efter det skriver pedagogiska arbetslagsledaren en ny version som lämnas ut på remiss till all personal och rektor. Kvalitetsredovisningarna diskuteras också på lagledarträffarna för att till sist godkännas av rektor. Vi använder sedan kvalitetsredovisningen som underlag till nästa års arbetsplan, som arbetas fram på den gemensamma planeringsdagen i augusti. Varje avdelning skriver ner sina ideér och lämnar till pedagogiska arbetslagsledaren som gör en sammanställning och lämnar ut en revisionsbilaga på remiss till all personal och rektor. Till sist godkänns den av rektor. Likabehandlingsplanen Beskriv nuläge och utvecklingsprocess Östertälje förskoleområde har en gemensam likabehandlingsplan som är antagen av alla tre A-samverkansgrupper. Ett utkast till en likabehandlingsplan skrevs av rektor och administrativ utvecklare i början av augusti i år. Utkastet gick sedan alla förskolor igenom på en APT och synpunkter samlades in. Utifrån underlaget gjordes revideringar, ett förslag arbetades fram som presenterades och diskuterades på förskolornas APT under september. Förslaget presenterades och diskuterades också vid föräldrarådet vid Hästhoven och Tygelns förskolor. Efter det fattades beslut om likabehandlingsplanen i alla A-samverkansgrupper. I planen är det formulerat hur den ska förankras i föräldragrupper, hos nya familjer och personal vid förskolorna. 5

6 Uppföljning av Skolverkets inspektion Skolverkets inspektion har inte på något påtagligt sätt förändrat riktningen för utvecklingsarbetet på vår förskola. Aktuella utvecklingsarbeten på enheten På avdelningen Snigeln pågår ett utvecklingsarbete med att utveckla en flerspråklig småbarnsavdelning. De har under året haft handledning av Ruomi Hamra GemiEtt gemensamt utvecklingsområde i förskoleområdet är att utveckla utvärdering, uppföljning och våra styrdokument. Vi vill ha en gemensam struktur på uppföljning, utvärdering och resultat där vi har introducerat modellen Det pedagogiska året som stöd för det. Under 2006 har vi haft tre arbetsplaner, en i varje tidigare resultatområde. Nu skriver vi utifrån dem sex kvalitetsredovisningar, en för varje förskola. Det gör vi för att vår ambition är att öka delaktigheten på alla förskolor, förankra kvalitetsarbetet bättre och för att ge lagledarna bra redskap. Det kan upplevas som ett spretigt sätt att arbeta, men vi har, framför allt i ledningsgruppen, börjat diskutera vilka gemensamma utvecklingsfrågor vi har och hur dessa kan integreras i varje förskolas unika arbete. De problem vi har identifierat är som vi skriver ovan, rutiner för kvalitetsarbete men också kompetensutnyttjandet, både inom förskolorna och i vårt område och både brister och olikheter i arbetet med och synsättet på interkulturella frågor. Våra styrkor tror vi är att vi har en tydlig och väl förankrad organisation, att vi har många olika kompetenser och en mångfald av arbetssätt som ger oss stora möjligheter att faktiskt utveckla ett mer interkulturellt förhållningssätt. Vi vill hitta det som håller ihop oss i området, men också ge stor frihet till varje förskolas arbetslag att göra sina egna tolkningar och av vår gemensamma idé. Vi vill alltså låta tusen blommor blomma samtidigt som vi har en sammanhållande idé för blomsterrabatten Under 2007 kommer varje förskola att formulera sin arbetsplan och i år kommer vi en liten bit på väg i utvecklingsarbetet. Vår plan är att vi ska samla ihop läsårets arbete i maj, låta det vara grunden för nästa kvalitetsredovisning och utifrån den sjösätta en ny arbetsplan redan i september/oktober. Arbetet har resulterat i att arabiska, som är de flesta barnens modersmål, hörs och talas på avdelningen i mycket stööre utsträckning än tidigare, inskolningarna har gått lättare då även de svenska pedagogerna kan säga "mamma kommer snart" på arabiska eller sjunga på arabiska. Bland barnen och även i föräldragruppen märks en stolthet över sitt modersmål, ett större intresse för både arabiska och svenska och barnens språk utvecklas bättre. Uppföljning av nationella mål Beskriv, i löpande text, i vilken utsträckning enheten uppfyller de nationella målen för verksamheten (även sådant som behandlas under Resultat och måluppfyllelse nedan). Läroplanen är grunden i vår förskolas arbete och framför allt är det de texterna i betänkandet, att erövra omvärlden som har haft betydelse för den riktning som vårt arbete har tagit. Den grundsyn på barnet som kompetent och uppfattningen att Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och få uppleva sig vara en tillgång i gruppen präglar vår verksamhet. Avsnittet Normer och värden är viktiga för oss och i vårt arbete med likabehandlingsplanen lägger vi stor vikt vid vuxnas förhållningssätt till barn. Vi 6

7 för också diskussioner framför allt i vår ledningsgrupp om hur vi kan utveckla ett mer interkulturellt förhållningssätt, där det gäller att välta förgivet tagna föreställningar om vad det är att vara svensk, att vara invandrare, över ända Utveckling och lärande, läroplanens nästa målområde går i stort hand i hand med vårt arbete inom utbildningsplanens alla målområden. Målen i avsnittet Barns inflytande har påverkat vårt demokratiarbete som pågår med allt större möjligheter för barn att vara delaktiga i verksamheten i t ex barninitierade projektarbeten och en miljö som ger möjlighet till aktiva val. De individuella utvecklingsplaner som vi tillsammans med föräldrarna formulerar påverkar mer och mer innehållet i förskolan, men måste göra det i ännu större grad än idag. Vad gäller målområdet förskola och hem, så har vi startat ett gemensamt föräldraråd för hela förskoleområdet. Inskolningen av nya familjer till förskolan är grunden för att ge dem en bra introduktion till förskolan och det lägger vi stor vikt vid. De individuella utvecklingssamtalen där vi formulerar utvecklingsplaner har vi arbetat mycket med under året. Det nya materialet förstärker den synvända på barn som läroplanen står för och flera föräldrar och också pedagoger uttrycker att det har varit mycket nöjda med samtalen. Samtalen ger också föräldrarna ännu större möjlighet till inflytande över förskolans verksamhet. 7

8 Prioriterat område Språkutveckling Mål Vi vill att samtliga barn i förskolan ska erbjudas och elever i grundskolan ska klara av det som läroplaner och kursplaner beskriver avseende språkkunskaper. I Södertälje vill vi särskilt värna om kvaliteter kring barns och ungdomars förmåga i muntlig, skriftlig samt alternativ kommunikation, läsförståelse och modersmål. Dessutom vill vi att barn och ungdomar tillägnar sig fler språk och uttryckssätt utöver det talade och skrivna språket. Målet gäller ämnet svenska, svenska som andraspråk, kommunikation samt för ämnet modersmål för de elever som har valt sådan undervisning. Vi vet att målet är nått när... Indikatorer för förskolan Varje förskolebarn kontinuerligt utmanats i en pedagogisk miljö som stimulerar och inspirerar till: o att samtala med och förstå andra barn och vuxna utifrån ett begripligt och meningsfullt sammanhang, i förekommande fall både på svenska och det egna första språket o reflektion och berättande utifrån sina egna erfarenheter, i förekommande fall både på svenska och det egna förstaspråket o intresse för skriftspråk Resultat och måluppfyllelse av verksamheten i förskolan < 69 % Ej acceptabel måluppfyllelse 70-84% Mindre god måluppfyllelse 85-99% God måluppfyllelse 100% Uppfyllt Kommentar till resultat och måluppfyllelse Vi är en personalgrupp där många har gått Veli Toumelas utbildning "ett språkutvecklande arbetssätt". Detta påverkar vårt arbete och bidrar till att vi är medvetna om hur, när och på vilket sätt vi samtalar med barnen, både vad gäller dagliga rutiner och i aktviteter, såväl planerade som spontana. Arbetet med att utveckla en flerspråklig småbarnsavdelning gör att de yngsta barnen har flera möjligheter till verbal kommunikation vilket utvecklar både deras modersmål och svenskan. Analys av resultat och måluppfyllelse Vi har sett att en inspirerande miljö är viktigt, den bidrar till möten och samtal barn-barn, barn-vuxen och vuxen-barn. Vi har också förstått att aktiviteter i mindre grupper för att introducera nytt material och nya aktiviteter är bra. Det ger barnen större talutrymme och tillfälle att knyta nya kontakter (hitta nya kompisar) som ger upphov till andra samtal. Arbetet med projektet; flerspråklighet kommer att fortsätta. I de fall modersmålslärarna kunnat kopplas till verksamheten i projektarbeten har vi kunnat se att det påverkat barnens språkutveckling positivt. 8

9 Reflektion över analysen Arbetet med mindre grupper i projektform fortskrider både spontana och planerade. Vi ska nästa år fokusera än mer på vårt arbete med sagor och litteratur, både på svenska och på barnens modersmål. Åtgärder för utveckling Vi ska vi utveckla vårt samarbete med modersmålslärarna så att de blir mer involverade i vår verksamhet. Snigelns utvecklingsarbete kring modermål följer vi alla med intresse. Vi ska ha fler projekt kring sagor och litteratur. De flerspråkiga pedagogerna ska använda sitt modersmål mer aktivt i samtal med barnen. Förväntade effekter av åtgärderna En verksamhet som ännu bättre stödjer och stimulerar våra barns språkutveckling. Flera samtal både på svenska och i förekommande fall på det egna första språket. 9

10 Prioriterat område Natur och teknik Mål Samtliga barn i förskolan ska erbjudas och elever i grundskolan ska klara av det som läroplaner och kursplaner beskriver avseende kunskaper i matematik, naturvetenskap och teknik. I Södertälje vill vi särskilt värna om att barn och ungdomar i takt med stigande ålder utvecklar sin förmåga att praktiskt pröva antaganden samt reflektera och analysera kring naturvetenskapliga sammanhang. På samma sätt ska vi arbeta med att utveckla barn och ungdomars praktiska färdigheter i att använda teknik och verktyg samt agera för en hållbar ekologisk utveckling. Vi vet att målet är nått när... Indikatorer för förskolan Varje förskolebarn kontinuerligt utmanats i en pedagogisk miljö som stimulerar och inspirerar till: o möjligheten att utföra och reflektera kring naturvetenskapliga experiment o möjligheten att i leken konstruera med ett variationsrikt utbud av material och redskap o möjligheten att ute i naturen tillsammans med vuxna få upptäcka, förundras och nyfiket utveckla språk och begrepp om naturen o möjligheten att få se vuxna som förebilder och delta i verksamhetens miljöarbete Resultat och måluppfyllelse av verksamheten i förskolan <69 % Ej acceptabel måluppfyllelse 70-84% Mindre god måluppfyllelse 85-99% God måluppfyllelse 100% Uppfyllt Kommentar till resultat och måluppfyllelse Vi arbetar mycket aktivt både utomhus och inne på avdelningarna med detta målområde. Vi erbjuder en miljö med stort utbud av varierat material som alltid finns tillgängligt för barnen, samt uppmuntrar barnen att exprimentera och konstruera. Analys av resultat och måluppfyllelse Vi har märkt på barnens lustfyllda konstruktioner och upptäckarlusta ute på gården och i skogen att detta målområde är berikande både för den egna självkänslan "titta vad jag kan göra/har upptäckt", samt att tillsammans med kompisar forska, exprimentera och tillverka saker. 10

11 Reflektion över analysen Detta område är lätt att följa och utveckla då man ser vilket material som är intressant just nu och vad man kan tillföra för att berika och utmana barnens lek och exprimentlusta ytterligare. Åtgärder för utveckling Vi ska alltid utgå från den barngrupp vi har och fortsätta arbetet med att hitta nya roliga aktiviteter och material. Vi ska få in vattenleken mer kontinuerligt i verksamheten. Förväntade effekter av åtgärderna Nya spännande konstruktioner och expriment tillsammans med barnen. 11

12 Prioriterat område Hälsa Mål Vi vill att samtliga barn och elever upplever att de mår bra och känner sig trygga i förskolan och skolan, samtliga föräldrar till barn i förskolan och skolan upplever att deras barn mår bra och är trygga. I Södertälje vill vi därför särskilt värna om kvaliteter i skolans uppdrag som utvecklar barns och ungdomars trygghet samt fysiska och psykiska hälsa. Vi vet att målet är nått när... Indikatorer för förskolan Varje förskolebarn kontinuerligt utmanats i en pedagogisk miljö som stimulerar och inspirerar till: o att självkänslan stärks och att man accepteras och duger för den man är o möjligheter att få uppleva många situationer där känslan av att lyckas är stor o möjligheter att röra sig aktivt inom och utomhus i organiserad och spontan verksamhet Varje förälder till 4-åringar inskrivna i förskolan anger att: o deras barn får tillräckligt utrymme för spontan aktivitet och utevistelse under dagen i förskolan o deras barn mår bra och är trygga o deras barn serveras varierad och näringsriktig kost i en fysisk miljö som skapar förutsättningar för en god matkultur o pedagogerna är aktiva som goda förebilder under måltiden Resultat och måluppfyllelse av verksamheten i förskolan <69 % Ej acceptabel måluppfyllelse 70-84% Mindre god måluppfyllelse 85-99% God måluppfyllelse 100% Uppfyllt Kommentar till resultat och måluppfyllelse Att barnen ska få en stark självkänsla är viktigt då vi alla arbetar för ett gruppklimat där alla blir sedda och bekräftade för den man är och har tydliga och begripliga normer och regler. De ska vara så lätta att barnen kan förklara dem för varandra. Barnen vistas regelbundet utomhus där de för goda möjligheter till lek och rörelse. Vi går också regelbundet till skogen. Analys av resultat och måluppfyllelse Vi har bra rutiner - och det är viktigt. Vi synliggör alla barn och arbetar aktivt med att hitta bra sätt att lösa konflikter. 12

13 Reflektion över analysen När barn, föräldrar och personal mår bra och alla syns och gör sig hörda stärks självkänslan hos alla. Åtgärder för utveckling För att tydliggöra hur vi på Rubinen tar emot nya barn och föräldrar ska vi formulera en inskolnings och öveflyttningsplan. Förväntade effekter av åtgärderna Ny personal och föräldrar får ett åskådligt material, så här arbeter vi på Rubinen med in/överinvänjningar. 13

14 Prioriterat område Demokrati Mål Samtliga barn, ungdomar och föräldrar upplever att de har goda möjligheter till inflytande i verksamheternas innehåll och arbetssätt I Södertälje vill vi särkskilt värna om barns, ungdomars och föräldrars upplevelse av inflytande samt barns och ungdomars förmåga att ta ansvar. Vi vet att målet är nått när... Indikatorer för förskolan Varje förskolebarn kontinuerligt utmanats i en pedagogisk miljö som stimulerar och inspirerar till: o möjligheten att få ta ansvar för sina egna handlingar o möjligheten att kunna påverka förskolans miljö o möjligheten att delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Varje förälder till 4-åringar inskrivna i förskolan anger att: o de anser att de har möjlighet till inflytande över verksamhetens innehåll o de anser att pedagogerna är lyhörda inför deras åsikter Resultat och måluppfyllelse av verksamheten i förskolan <69 % Ej acceptabel måluppfyllelse 70-84% Mindre god måluppfyllelse 85-99% God måluppfyllelse 100% Uppfyllt Kommentar till resultat och måluppfyllelse Att arbeta i projektform med olika utgångslägen dels där barnen väljer intresseområde och även där personalen väljer område för att väcka ett intresse och sen tillsammans med barnen forma ett projekt ger barnen stort utrymme för inflytande. Analys av resultat och måluppfyllelse Det är intressant och roligt att se på vad många olika sätt man kan arbeta i projektform. Reflektion över analysen I vilken form man än utgår ifrån så är det barnens intresse och utveckling som styr. Åtgärder för utveckling Fortsätta diskutera och delge varandra ideér och information på nätverk och APT för att utveckla vårt arbete med barns inflytande över verksamhet, miljö och lärande. 14

15 Förväntade effekter av åtgärderna Nya intressanta infallsvinklar som utvecklar projektet som arbetsform. Vi ska också använda varandras kompetens mer, inte bara på den egna förskolan - det handlar om att lära av varandra. 15

16 Enhetens eget prioriterade område Språkjournal Mål Alla pedagoger är förtrogna med och anser att språkjournalen är ett stöd i arbetet. Vi ska finna en väl fungerande arbetsmetod med språkjournalen så den stödjer pedagogens arbete med språkutveckling. Indikatorer för enheten Vi ska ha språkjournalen som en stående punkt på alla planeringsmöten Vi ska göra sammanställningar av språkjournalen i alla barngrupper. Vi startar internutbildning för att lära av varandra och bättre utnyttja vår samlade kompetens. Resultat och måluppfyllelse <69 % Ej acceptabel måluppfyllelse 70-84% Mindre god måluppfyllelse 85-99% God måluppfyllelse 100% Uppfyllt Kommentar till resultat och måluppfyllelse Språkjournalen finns med på avdelningsplaneringarna med "jämna mellanrum". Varje barn har en egen språkjournal. Personalen har dock inte arbetat med att finna en väl fungerande arbetsmetod för språkjournalen. Analys av resultat och måluppfyllelse Att göra sammanstälningar av språkjournalen i barngrupperna har inte prioriterats. Vi har heller inte disskuterat hur sammanställningarna ska se ut för att vara ett stöd i vårt arbete. Reflektion över analysen Syftet med språkjournalen behöver vi ta upp till diskussion. Åtgärder för utveckling Ta upp språkjournalen som en punkt på APT och i nätverken. Förväntade effekter av åtgärderna Få klargjort syftet med språkjournalen för all personal. All personal vet hur och varför vi ska arbeta med språkjournalen. 16

17 Enhetens eget prioriterade område. Mål Indikatorer för enheten Resultat och måluppfyllelse <69 % Ej acceptabel måluppfyllelse 70-84% Mindre god måluppfyllelse 85-99% God måluppfyllelse 100% Uppfyllt Kommentar till resultat och måluppfyllelse Analys av resultat och måluppfyllelse Reflektion över analysen Åtgärder för utveckling Förväntade effekter av åtgärderna 17

18 Ekonomiskt resultat Mål Enheten har en budget i balans med god kvalitet i verksamheten. Åtagandet i arbetsplanen är uppfyllt. Resultat och måluppfyllelse kr (Rubinen och Pärlan tillsammans) Kommentar till resultat och måluppfyllelse Vi blev i januari 2006 en resultatenhet med förskolorna i Östertälje och Rosenlund efter att tidigare ha varit en enhet tillsammans med Pärlans förskola. Budgeten för 2006 var lagd utifrån förutsättningarna i den tidigare organisationen. Vår budget omfattade cirka 28 mkr och underskottet på kr kan till viss del hänföras till kostnader för att återställa stulna datorer och skärmar. Analys av resultat och måluppfyllelse Vi har vidtagit en del åtgärder för att förhindra stölder, men är oroliga över skadegörelsen i området. Lagledarna på varje förskola har inte haft något grepp över den enskilda förskolans medel för inköp och personalkostnader. Reflektion över analysen En budget för varje förskola kommer att medföra en större medvetenhet i vårt arbetslag och ger oss bättre förutsättningar för att följa vår ekonomiska utveckling och vidta åtgärder om det behövs. Åtgärder för utveckling 2007 lägger vi en budget för varje förskola och en gemensam budget för ledning, vaktmästeri och viss personalutveckling. Förväntade effekter av åtgärderna En budget i balans

19 Prestationsmål Mål Vi ska klara av att ta in de barn som står i kö till förskolorna i Fornhöjden. Indikatorer för enheten Vi behåller vår organisation som hittills klarat detta, men har beredskap för att förändra våra grupper om de skulle behövas. Resultat och måluppfyllelse <69 % Ej acceptabel måluppfyllelse 70-84% Mindre god måluppfyllelse 85-99% God måluppfyllelse 100% Uppfyllt Kommentar till resultat och måluppfyllelse Vi har klarat att ta emot de barn som har köat till Rubinen och Pärlans förskola Analys av resultat och måluppfyllelse Vår organisation gör det möjligt för oss att ta in de barn som står i kö Reflektion över analysen Vi behåller vår organisation, men ser att vi under våren 2007 kommer att ha svårt att ta in alla de barn som köar, barnantalet i Fornhöjden har ökat markant. Åtgärder för utveckling Vi ser inga möjligheter att utöka platsantalet mer än med ett fåtal barn under våren 2007 och vi har inga tomma lokaler för att starta någon ny grupp. En möjlig lösning skulle kunna vara att friställa lokaler i Fornbackaskolan och tillsammans med dem forma en organisation. Förväntade effekter av åtgärderna Vi kommer troligtvis inte att klara kön i Fornhöjden under våren

20 Personalmål Mål Frisknärvaron ska öka Indikatorer för enheten Rehabsamtal genomförs efter två veckors sjukskrivning eller vid fler än 6 tillfällen under ett år En kartläggning av sjukfrånvaron vi varje förskola ska göras. Resultat och måluppfyllelse <69 % Ej acceptabel måluppfyllelse 70-84% Mindre god måluppfyllelse 85-99% God måluppfyllelse 100% Uppfyllt Kommentar till resultat och måluppfyllelse Rehabsamtal genomförs och rehabplaner har upprättats när behov har funnits. Vidare har vi kartlagt sjukfrånvaron och följer utvecklingen i A-samverkan. Däremot har sjukfrånvaron ökat med 187 % under Analys av resultat och måluppfyllelse Ökningen beror på två långtidssjukskrivna personer, en som har tillkommit till vår enhet och där personen väntar på beslut om hel sjukersättning och en person som under hösten har genomgått en höftoperation. Reflektion över analysen Vi har regelbunden kontakt med de personer som är långssjukskrivna. Den person som gjort en höftoperation kommer troligtvis i tjänst under våren 2007 Åtgärder för utveckling Rehabutredningarna vid både lång- och korttidsfrånvaro fortsätter vi med och vi följer också sjukfrånvaron som tidigare Förväntade effekter av åtgärderna minskad sjukfrånvaro 20