Kvalitetsredovisning 2009

Transkript

1 Utbildningskontoret Kvalitetsredovisning 2009 Utbildningskontoret Västra rektorsområdet Förskolor i Södertälje Ansvarig chef: Inger Muto Hammarlind

2 Välkommen till våra förskolor i västra rektorsområdet! Våra förskolor Pumpan, Skeppet och Svingeln ligger i Geneta. I västra blombacka finns Blomman, Brolunda och Trossen och i västergård ligger Högmohöjden. De flesta av våra fantastiska förskolor finns i mångkulturella områden medan förskolan i västergård har en mer homogen prägel. Bebyggelsen består av flerfamiljshus och låghus med skog och strövområden inpå knuten. Flertalet av våra förskolor har en härlig mångkulturell mix bland barn och personal, vilket vi ser som en tillgång. Våra förskolor hämtar inspiration från filosofin som vuxit fram i Reggio Emilia i norra Italien, en stad som flera av våra pedagoger haft möjligheten att besöka. Den bygger på en stark tro på människors möjligheter och övertygelse om att barn redan från födseln är kompetenta, aktiva och lärande. Reggio Emilia - inspirerat innebär det att man väljer ett forskande arbetssätt. Barnens val och deras förkunskaper, tankar och teorier är viktiga. Den skapande processen sätts i centrum, och fantasin ses som en hjälp för barnen att bearbeta samt pröva och ompröva sina idéer och hypoteser. Vi strävar vi efter att möta barnet som det är och se olikheter som en resurs. Dialog och samspel mellan barnen och mellan vuxna och barn är viktiga för lärandet. Den vuxne ska vara handledare och försöka utmana barnens tankar. Arbetssättet utformar sig i teman och projekt som utgår från barnens intressen. Som ett verktyg använder vi pedagogisk dokumentation för att synliggöra vad barnen gör och deras tankar. Ett av de viktigaste språk barn har är lek. På våra förskolor vill vi prioritera barnens lek och möjligheter till inflytande. Som stöd för detta har vi, förutom barn och pedagoger, en miljö som ska vara föränderlig och stimulerande. Vision Sveriges framtida statsminister går i våra förskolor idag. Vi vill ge barnen i våra förskolor en barndom som gör dem väl rustade att leda Sverige. Barnen i våra förskolor ska utveckla sin kommunikationsförmåga, inlevelseförmåga och tolerans på ett sätt som gör dem kompetenta att möta världen. Värdegrund Värderingar Medborgaren först, detta betyder för oss... Att vi alltid har vår fokus på medborgarna, i vårt arbete och när vi fattar beslut. Vi skapar delaktighet och dialog Respekt för individen, detta betyder för oss... Att vi respekterar alla människor oavsett t ex ålder, kön, etnicitet, religion, funktionshinder och sexuell läggning

3 Mer än förväntat, detta betyder för oss... Att vi alltid utgår från att skapa ett mervärde för brukaren och använder de gemensamma resurserna på ett effektivt sätt. Principer Utgå alltid från samhällsuppdraget, detta betyder för oss... Att vi ska stödja människors strävan efter ett bra liv och se vårt uppdrag i ett helhetsperspektiv. Olikheter är en styrka... Vi tror att olikheter skapar en bättre och mer dynamisk verksamhet. Vi bejakar nyfikenhet, öppenhet och lyhördhet. Omvärldsanalys Många av de framgångsfaktorer som lyfts fram som orsaker till god måluppfyllelse är tydligt kopplade till att enheten har strategier för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Goda exempel och lyckade satsningar sprids i organisationen genom upparbetade kanaler och på det sättet ökar den gemensamma kompetensen. Finanskrisen i samhället har även påverkat våra verksamheter. Under hösten har några av förskolorna inte lyckats fylla sina platser och detta har påverkat ekonomin. Den ekonomiska situationen gör att vi inte tar in vikarier i första hand när någon är sjuk, utan samarbetar på förskolan eller fördelar om bland personalen. Detta har naturligtvis påverkat kvalitén i det pedagogiska arbetet inom alla målområden. Händelser och aktiviteter Förskolan Brolunda är i full gång med sin verksamhet och förskolan Högmohöjden som drabbades av en omfattande brand 2008 flyttade in i sina nygamla lokaler våren Ett led i kvalitetsutvecklingsarbetet är att höja/stärka personalens kompetens. Med hjälp av kompetensutvecklingplanen har vi kunnat få en överblick över de områden som behöver stärkas och utifrån detta har vi ordnat internutbildningar för våra pedagoger. Två gånger om året har vi symposium där pedagogerna inom rektorsområdet reflekterar över och presenterar aktuella projekt. Vi har även tagit emot elever och studenter från olika utbildningar Vi har värnat om våra högtider och traditioner och har bjudit in föräldrar att delta i förskolans verksamhet genom olika slags möten och aktiviter tex föräldramöten och firande av högtider

4 Inom rektorsområdet har vi under 2009 satsat på följande fortbildningar: Föreläsning av Leif Strandberg Förskolans mål och uppdrag. Ledarskap / kompetens Kurs i pedagogisk dokumentation Intro till Reggio Emilia inspirerat arbetssätt Introduktion till Remida + workshop Språkutvecklande arbetssätt Utbildning av E-mentorer Specialkost Repetions utbildning i hygien Positiv konflikt lösning med barn Rörelser för utveckling och inlärning Hållbar utveckling i praktiken Att få en syl i vädret, Veli Tuomela Utbildning i Grön Flagg ReMida är ett ekovänligt projekt i linje med staden och dess invånare. År 2009 har mer än någonsin präglats av ett miljövänligt förhållningssätt som kräver att alla vi som arbetar med barn har en skyldighet att visa på möjligheter att ta tillvara de resurser som faktiskt finns. I Södertäljes närområde finns ett antal företag som regelbundet tillhandahåller rest- och spillmaterial till ReMida. En av hörnstenarna i ReMida är att verksamheten ska bidra till en ökad miljömedvetenhet. Detta överensstämmer med de prioriteringar som Södertälje kommun lyfter fram. Vårt kreativa återanvändningscenter har under året tagit emot en mängd studiebesök från olika orter i Sverige och ett par förskolor från den egna kommunen har också visat intresse. Vi har tagit emot besökare från Ystad i söder till Piteå i norr samt Danmark, Norge, Polen och Turkiet. ReMida har sedan starten 2008 ordnat studiebesök/workshops och föreläsningar för ca 700 personer. Utvärderingarna vi fått visar att våra besökare är mycket positiva. Pedagogerna uppger att de hämtat inspiration och ser nya möjligheter med annorlunda material, hur de kan ta tillvara rest- och spillmaterial som de tidigare inte sett som en resurs. En del av vårt arbete har bestått i att stödja, handleda andra kommuner i att starta ReMida. Vi anser att vi är en länk till att många utvecklar sin syn på återanvändning och ReMida Södertälje ger ringar på vattnet runtom i landets pedagogiska verksamheter. Ett ReMidacenter ger fler barn möjligheter att redan tidigt öka intresset för miljö och teknik, det är också utvecklande för det pedagogiska arbetet och gör Södertälje unikt i Sverige

5 Resurser och organisation Rektorsområdet omfattar sju förskolor; Blomman, Brolunda, Högmohöjden, Pumpan, Skeppet, Svingeln och Trossen. Rektor har huvudansvaret för samtliga förskolor inom rektorsområdet. Till sin stöd har rektor två biträdande rektorer. Den dagliga operativa verksamheten har lagledare på respektive förskola ansvarat för. Biträdande rektorer och lagledare bildar tillsammans med rektor organisationens ledningsgrupp. Ledningsgruppen har träffats var 14:e dag för att diskutera frågor som rör organisationen i sin helhet samt ge lägesrapporter. I våra verksamheter har vi idag 46 personer med pedagogisk utbildning och 30 personer med barnskötarutbildning eller annan likvärdig utbildning. Rutiner/system i kvalitetsarbetet samt delaktigheten i arbetet av pedagoger, övrig personal, vårdnadshavare och barn/elev För att vår Kvalitetsredovisning och arbetsplan ska bli ett verktyg som bidrar till utvärdering och utveckling av våra verksamheter är det viktigt att använda den på ett mera medvetet sätt. Med hjälp av vårt dokument Det årliga arbetet med kvalitetsredovisning och arbetsplan samt dokumentet Årsplanering för Västra rektorsområdet har vi skapat en struktur som har bidragit till att vi kontinuerligt reflekterar över vår verksamhet när det gäller de prioriterade målen. Pedagogerna upplever även att de har blivit mer delaktiga och ser arbetet som ytterligare ett forum för kompetenshöjning. Det årliga arbetet med kvalitetsredovisning och arbetsplan Västra rektorsområdet Förskolor i Södertälje December Arbete med kvalitetsredovisning och arbetsplan.1 dag Pedagog ansvarig grupp November Arbete medkvalitetsredovisning och arbetsplan, 1 dag Pedagog ansvarig grupp Januari inläsning av kvalitetsredovisning och arbetsplan. Alla arbetslag Arbetslagen gör utvärderingar med tydliga kopplingar till de prioriterade målen Arbetslagen gör utvärderingar med tydliga kopplingar till de prioriterade målen Juni Uppföljning av arbetet mot De prioriterade målen. 2 dag Pedagog ansvarig grupp För att kunna utvärdera och utveckla vårt arbete inom området språk har vi använt oss av materialet i språkjournalen. Den pedagogiska dokumentationen har hjälpt oss att få syn på barnens lärooch utvecklingsprocesser. På så sätt har vi kunnat öka vår kunskap om barnens kompetenser samt utveckla dem vidare. Dokumentationen har gett oss möjlighet att kunna gå tillbaka, reflektera och utvärdera verksamheten för att - 5 -

6 sedan kunna utveckla den ytterligare. Dokumentationen har även bidragit till ökat inflytande för barn och föräldrar samt givit oss underlag till de individuella utvecklingsplanerna. Dessa har skapats och diskuterats utifrån olika projekt barnen deltagit i. Varje termin har vi haft utvecklingssamtal tillsammans med vårdnadshavararna då vi talat om deras barn och vår verksamhet. På förskolan Högmohöjden har vi en föräldraförening som är aktiv. De andra förskolorna har för närvarande inga föräldraråd. Däremot har majoriteten av vårdnadshavarna deltagit i många andra träffar som vi anordnat till exempel föräldramöten och gårdsfester. För att barnen hos oss ska känna delaktighet, låter vi dem vara med och fatta beslut allt efter förmåga. Likabehandlingsplanen Alla barn ska vara välkomna till vår förskola. Våra förskolor skall vara en arbetsplats där alla kan känna sig trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Vi accepterar olikheter och ser det som en tillgång för utvecklingen. (Ur: Vår Likabehandlingsplan) Likabehandlingsplanen är ett viktigt dokument. Den ska verka som ett instrument för oss samt ge information till barn och vårdnadshavare om hur förskolan ska hantera frågor gällande kränkande behandling. Den nuvarande likabehandlingsplanen är framarbetad av ledningsgruppen i västra rektorsområdet. I denna grupp ingår rektor, biträdande rektor och lagledare. Den första januari 2009 kom kravet på att förskolan ska upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Vi har under slutet av 2009 påbörjat arbetet med att göra denna nya plan och beräknar att den ska vara klar i början av 2010 för att sedan implementeras hos all personal, barn och vårdnadshavare. Aktuella utvecklingsarbeten på enheten Fördjupa den kunskap vi fått genom att gå på Veli Tuomelas utbildning. Utveckla samarbetet med flerspråkliga pedagoger och ambullerande modersmålslärare samt arbeta efter handledningen för flerspråkliga pedagoger. Tillsammans med barnen lämna förskolan för exempelvis studiebesök på olika platser i samhället. Utveckla rollek och drama och skapa fler aktiva lässtunder tillsammans med barnen samt erbjuda varierad litteratur. Datorer med Internetuppkoppling på avdelningarna Experimenterande och forskande material. Hitta former och arbetssätt som utvecklar förhållningssättet kring pedagogisk dokumentation där ansvaret ligger på personal som genomgått pedagogisk dokumentationsutbildningen. Utveckla projektarbetet med hjälp av pedagogisk dokumentation

7 Se över metoder för tolkning och analys av måluppfyllelse Kompetenshöja oss inom genus och jämställdhetsfrågor. Kompetenshöjning i form av nätverk inom alla målområden. Fortbildning gällande Reggio Emilias förhållningssätt och pedagogisk dokumentation Vårdnadshavarens möjlighet till engagemang och inflytande över verksamheten. Barnintervjuer Uppföljning av nationella mål För 2009 uppger alla våra förskolor god måluppfyllelse inom språkutveckling. I analysen som förskolorna gör, belyser man det dagliga språkutvecklingsarbetet som en framgångsfaktor. Alla aktiviteter under dagen ses som språkutvecklande och att barnens egna frågor och intressen utgör utgångspunkt för verksamheten. Vikten av vuxnas språkmedvetenhet betonas också, liksom betydelsen av samtal, berättande och läsning. De flerspråkliga pedagogerna har använt sig av sin språkliga kompetens i det dagliga arbetet. Pedagogerna har fokuserat på miljön både inne och ute och sett till att det finns platser för utvecklande möten. Barnen har tillsammans med pedagogerna formulerat olika texter och detta har medfört att exempelvis lek skrivandet ökat. De utvecklingsåtgärder som tas upp berör framför allt vikten av att uppmärksamma och arbeta vidare med de strategier vi ser som framgångsrika, samt att utveckla samverkan och organisation för de flerspråkiga pedagogernas/modersmålslärarnas arbete. Förskolorna bör även söka sig ut i samhället mer regelbundet. Att göra besök i staden bidrar till nya upptäckter av ord och begrepp. Förskolorna måste även utveckla sagoläsning, rollek och drama. Ett annat utvecklingsområde är datorer och IT-teknologi. Inom målområde Natur, teknik och matematik uppger alla förskolor god måluppfyllelse. De framgångsfaktorer som redovisas handlar i stor utsträckning om projektorienterat arbetssätt, variationsrikt och utmanande material för konstruktion och experimenterande, där förskolorna numer har ett tillskott av material från Remida. Den pedagogiska medvetenheten runt utevistelse och naturupplevelser är viktig och verksamheterna ser till att detta sker regelbundet. Åtgärderna för utveckling berör till stor del den pedagogiska miljön. Förskolorna kommer att fortsätta arbetet med att att utöka möjligheterna för barnen att utforska sin omvärld både utom- och inomhus. Andra utvecklingsområden handlar om att öka pedagogernas kompetens när det gäller projektarbete samt utveckla utvärderingarna och då främst analys och reflektion. Pedagogerna vill också fördjupa sin kompetens inom ämnet natur, teknik och matematik. Även den pedagogiska dokumentationen måste utvecklas så att vi blir bättre på att se och lyfta fram de processer som sker. Alla förskolorna har nått god måluppfyllelse inom målområde Hälsa. I analyserna av måluppfyllelsen beskrivs vikten av att skapa en trygg, men samtidigt utmanande miljö där barnen blir bekräftade och sedda. En miljö som - 7 -

8 som är tillåtande och låter barnen i stor utsträckning göra egna val. Vi erbjuder rika och varierade möjligheter till fysisk aktivitet både ute och inne där vi betonar upplevelsen av glädje och lust. Detta styrks även av vårdnadshavarna. Förskolorna anser också att ett medvetet arbete för att minska onödigt socker och onyttigt fett i kosten bidragit till den goda måluppfyllelsen. Utvecklingsåtgärderna handlar i stor utsträckning om att göra mer och ännu bättre av de strategier och ambitioner man sett varit framgångsrika. Hur förskolorna ska arbeta med värdegrund, genusperspektiv, mångfald och olikhet är andra utvecklingsområden. Inom målområde Demokrati når alla förskolorna god måluppfyllelse. Förskolorna betonar alla att barns egna val, det kontinuerliga användandet av pedagogisk dokumentation och ett lyssnade förhållningssätt från pedagogerna är framgångsfaktorer i demokratiarbetet. Utvecklingsåtgärderna handlar till övervägande del om fördjupad reflektion och samtalande i personalgrupperna runt demokratibegreppet, barnsyn, kunskapsyn och hur vi ger barn verkligt inflytande i sitt lärande. När det gäller vårdnadshavarens möjlighet till att kunna påverka förskolans innehåll och arbetssätt har förskolorna fått varierande resultat. På alla förskolorna inom organisationen kan man utläsa från enkäten att vi behöver arbeta aktivt med inflytandefrågor. Personalmålet för 2009 var att Alla trivs och känner att deras kompetens tas tillvara på bästa tänkbara sätt. Vi tar gemensamt ansvar och känner oss delaktiga i verksamheten. Enligt resultaten från 2009 års personalenkät trivs personalen och att de känner stolthet för arbetsplatsens insats. Majoriteten av pedagogerna upplever att de har möjlighet till utveckling och lärande i arbetet och att vi medvetet arbetar med att lära av varandra. En av orsakerna är att personalen har schemalagd tid för arbete utanför barnarbetet. Detta gör att det finns möjlighet till reflektionstid individuellt eller tillsammans med andra. Under 2009 gjorde rektorsområdet en omorganisation. I dag har samtliga förskolor en lagledare som både arbetar i barngrupp men även har rollen som ledare. Personalenkäten visar att detta var lyckat och kan redovisa att över 90 % av pedagogerna upplever detta som positivt. Personalenkäten visar också att många upplever det var svårt att hinna med sina arbetsuppgifter inom arbetstiden. Det är något som vi måste se över. Antalet långtids sjukskrivna är få inom rektorsområdet. Under året har även korttidsfrånvaron minskat. Vi har under året satsat på förebyggande åtgärder. I hälsans tecken har vi under året genomfört ett antal stegmätar tävlingar med trevliga priser. Det har funnits möjlighet till Yoga och vi har även haft en ergonom från Previa hos oss som informerade om vikten av träning och rätt lyftteknik. Personalen har även tillgång till gåstavar samt massagestolar. Våra hälsoinsiratörer bidrar till att pedagogerna inspireras till friskvård. Flertalet av de anställda har nyttjat möjligheten till friskvårdspeng

9 Prioriterade mål och förändringsåtgärder Språkutveckling Mål: Samtliga barn i förskolan ska erbjudas och elever i skolan ska ges möjlighet att klara av det som läroplaner och kursplaner beskriver avseende språkkunskaper i alla ämnen. I Södertälje betyder detta att barn och ungdomar ska utveckla alla sina språk på många olika sätt; att tala, läsa, skriva och lyssna, men också kommunikation genom lek, skapande och uttryckssätt utöver det talade och skrivna språket. Språk och kommunikation är viktiga delar i identiteten och upplevelsen av tillhörighet, men vi lägger också stor vikt vid språkutvecklingens betydelse för kunskapsutvecklingen. Vi vet att målet i språkutveckling är nått när Varje förskolebarn kontinuerligt utmanats i en pedagogisk miljö som stimulerar och inspirerar till: o att samtala med och förstå andra barn och vuxna utifrån ett begripligt och meningsfullt sammanhang, i förekommande fall både på svenska och det egna första språket o reflektion och berättande utifrån sina egna erfarenheter, i förekommande fall både på svenska och det egna förstaspråket o intresse för skriftspråk Resultat och måluppfyllelse enheten totalt <69 % Ej acceptabel måluppfyllelse 70-84% Mindre god måluppfyllelse x 85-99% God måluppfyllelse 100% Uppfyllt Kommentar till resultat och måluppfyllelse Vi anser att vi har nått goda resultat inom språkutveckling. Detta beror på en rad olika faktorer. Som grund ligger det sedan länge pågående arbetet med språk inom vårt rektorsområde. Majoriteten av pedagogerna har tagit del av Fil. Dr. Veli Tuomelas tankar om språkutveckling och detta har bidragit till att pedagogernas kompetens höjts inom målområdet. I den dagliga verksamheten har språket använts medvetet och har därmed bidragit till naturlig språkträning. Verksamheterna har sett till att skapa platser där det funnits möjlighet till samtal i mindre grupper. Våra flerspråkliga pedagoger har använt sitt modersmål i verksamheten och vi har även haft ambullerande modersmålslärare på förskolorna

10 Upplevelser utanför förskolan har berikat barnens språk, skapat nya intryck och gett utrymme för ytterligare ord och begrepp. Vi har under året arbetat med sagor på olika sätt och några av förskolorna har använt bokpuffar från biblioteket. Pedagogerna har uppmuntrat barnen att återberätta och samtalat med dem om allt som händer. Några av förskolorna har erbjudit hemlåning av bokpaket andra har besökt biblioteket regelbundet.. Pedagogerna har tillsammans med barnen läst böcker, ritat och skrivit. Barnen har ofta varit med och formulerat text till dokumentation och andra skrifter som till exempel föräldrainformation.vi har sett att det har skapat en nyfikenhet hos barnen att uttrycka sig på olika sätt samt uppmuntrat lekskrivandet. Barnen har haft tillgång till bokstäver och skriftspråk med olika typer av material. Pedagogerna har fört återkommande diskussioner om hur vi ytterligare kan stimulera barnen att använda både sitt hemspråk och det svenska språket. Dokumentation och pedagogisk dokumentation används som verktyg för att barnen ska få en fördjupning i sitt språk.vissa förskolor har använt datorer tillsammans med barnen i det pedagogiska arbetet. Alla förskolor har haft språkjournalen till stöd för att se och följa barnens språkutveckling. Analys av resultat och måluppfyllelse Det goda resultatet har sin grund i att pedagogerna på våra förskolor har en hög medvetenhet när det gäller språk, vilken de erövrat genom intern och extern fortbildning. För att alla barn ska kunna komma till tals har det funnits möjlighet för barnen att arbeta i mindre grupper. Verksamheterna har strävat efter att skapa en lugn och stressfri vardag där barnen ska få många tillfällen till lek och samtal. Detta har fungerat bra och vi har noterat att barnens språk utvecklas. Användandet av konkret material upplever pedagogerna som positivt eftersom det stödjer barnen i deras språkutveckling. Här är det viktigt att pedagogerna inspireras av varandra för att på så sätt få nya idéer till ytterligare material. Den språkliga medvetenheten genomsyrar den dagliga verksamheten. Vi har strävat efter att ligga snäppet högre när det gäller barnens språkutveckling och försöker ständigt utveckla språket. Barnen i våra verksamheter befinner sig på väldigt olika nivå när det gäller det svenska språket och det gör det svårt att hitta en språklig nivå som alla barn kan förstå och delta i vid exempelvis samtal. Detta är en svårighet som vi måste hitta bättre metoder för i arbetet med barnen. Våra flerspråkiga pedagoger är en enorm tillgång och de använder sin kompetens på ett naturligt sätt t ex genom att växla mellan de olika språken. Detta har gynnat barnen genom att de har fått ord och begrepp både på sitt första språk och svenska. Flera av pedagogerna hos oss har arbetat i mångkulturella områden i många år och därigenom fått en erfarenhet i att använda ett nyanserat, varierat och rikt språk. Vi har även haft

11 modersmålslärare knutna till vår verksamhet för att stärka de språk som inte finns representerade i personalgruppen. Att söka sig utanför förskolan för att på så sätt kunna upptäcka nya ord och begrepp måste vi utveckla. Det görs idag men oftast i vår närmiljö. En utveckling av detta är att söka sig ut i samhället. Språket utvecklas genom samtal med andra. Att få lyssna, berätta och få stöd i att sätt ord på sina känslor är ett bra tillfälle för språklig inlärning. Detta har gjorts bland annat genom sagoläsning. Sagoläsningen har ökat under året, men detta kan utvecklas. Pedagogerna upplever det svårt att hitta stunder då de i en liten grupp kan läsa böcker tillsammans med barnen. Andra språkutvecklande aktiviteter är barnens fria lek. Att med hjälp av lek och fantasi utveckla språket är roligt och lärorikt. Rollek är dock något som några förskolor upplever har hamnat i skymundan. Vi måste fundera över hur vi stimulerar barnens rollek och vilket material erbjuder vi så att rolleken hålls vid liv. Dokumentation är ett viktigt verktyg. Det skapar, förutom ett återberättande och reflekterande, intresse för den skriftspråkliga världen, det ser vi redan på småbarnsavdelningarna. Barnen står ofta och tittar på vår dokumentation och samtalar både med varandra och med oss pedagoger om det som dokumenterats. Det är utmärkta tillfällen för oss att stödja barnen i deras språkutveckling. Datorer och IT-teknologi ingår i de hundra språken. Datorer är ett redskap för att synliggöra och skapa delaktighet hos barn och föräldrar i den pedagogiska dokumentationen. I dagsläget finns det ett behov av fler datorer med Internetuppkoppling på avdelningarna. Reflektion över analysen Hos oss har vi arbetat vi medvetet med språket, både det svenska och barnens förstaspråk. Vi måste fortsätta arbeta vidare enligt de metoder som vi ser ger goda resultat. Flerspråkig personal, både de som är anställda hos oss samt de ambulerande modersmållärare, är betydelsefulla i detta arbete. Trots goda resultat har det framkommit att det finns en osäkerhet kring hur flerspråkliga pedagoger ska använda sin språkliga kompetens och därför har vi under slutet av 2009 sammanställt en handledning i hur vi ska arbeta med flerspråklighet och modersmålsstöd. Vi vill att flerspråkig och svensk personal arbetar tillsammans, på var sitt språk, i dubbelspråkliga aktiviteter och att våra ambulerande modersmålslärare ska, så långt det är möjligt, integrera modersmålsstödet med pågående projekt på avdelningen. Vår förhoppning är att handledningen ska tydliggöra och stärka flerspråkliga pedagogernas roll. Vi måste bli bättre på att ge oss ut i samhälle. Att besöka olika arbetsplatser eller platser som hör ihop med projektarbeten innebär möten med en mängd nya ord och begrepp på ett naturligt sätt. Detta ger även inspiration till olika rollekar på förskolorna

12 Språket utvecklas om man får hjälp med att klä sina upplevelser i språk. Den nya upplevelsen måste få återupplevas i berättandet. Vi måste fundera över vilka samtalsämnen vi erbjuder och pedagogerna måste se över hur de kan skapa fler aktiva lässtunder tillsammans med barnen. Läsning av olika slags litteratur måste utvecklas samt konkretisering/dramatisering av sagor och berättelser. Ett sätt att utveckla arbetet är att diskutera språkprinciperna språkutrymme, upplevelser, språkbruk, språknivå, begriplighet som Veli Tuomela talar om. Åtgärder för utveckling Erövra och fördjupa den kunskap vi fått genom att gå på Veli Tuomelas utbildning. Utveckla samarbetet med flerspråkliga pedagoger och ambullerande modersmålslärare samt arbeta efter handledningen för flerspråkliga pedagoger. Tillsammans med barnen lämna förskolan för exempelvis studiebesök på olika platser i samhället. Skapa fler aktiva lässtunder tillsammans med barnen. Erbjuda varierad litteratur. Rollek och drama Datorer med Internetuppkoppling på avdelningarna. Förväntade effekter av åtgärderna En ökad medvetenhet och kunskap ger fler verktyg och metoder till språkutvecklande arbetssätt hos pedagogerna. Detta i sin tur kommer att synas i förskolans verksamhet

13 Natur, teknik och matematik Mål: Samtliga barn i förskolan ska erbjudas och elever i grundskolan ska klara av det som läroplaner och kursplaner beskriver avseende kunskaper i matematik, naturvetenskap och teknik.i Södertälje betyder detta att barn och ungdomar ska få upptäcka den lust och glädje som finns i att utforska, laborera och praktiskt pröva antaganden. Ett naturvetenskapligt, tekniskt och matematiskt förhållningssätt till lärandet innebär också att analysera och reflektera, att utveckla färdigheter i att använda teknik och verktyg och att förstå och agera för en hållbar ekologisk utveckling. Vi vet att målet i natur, teknik och matematik är nått när Varje förskolebarn kontinuerligt utmanats i en pedagogisk miljö som stimulerar och inspirerar till: o möjligheten att utföra och reflektera kring naturvetenskapliga och matematiska experiment o möjligheten att i leken konstruera med ett variationsrikt utbud av material och redskap o att varje barn upptäcker, använder och reflekterar över matematik i olika funktioner och sammanhang, t.ex. storlek, konstruktion, sortering, intervall, form och tid. o möjligheten att ute i naturen tillsammans med vuxna få upptäcka, förundras och nyfiket utveckla språk och begrepp om naturen o möjligheten att få se vuxna som förebilder och delta i verksamhetens miljöarbete Resultat och måluppfyllelse rektorsområdet totalt <69 % Ej acceptabel måluppfyllelse 70-84% Mindre god måluppfyllelse X 85-99% God måluppfyllelse 100% Uppfyllt Kommentar till resultat och måluppfyllelse Vi bedömer att vi har en god måluppfyllelse när det gäller målområdet natur, teknik och matematik. Förskolorna har under flera år arbetat medvetet med den pedagogiska miljön och detta har bidragit till att vi idag har en verksamhet som stimulerar till utforskande och lärande. Vi ser våra barn som rika och kompetenta. Barn som är aktiva och med en förmåga att skapa sin egen kunskap. Som stöd erbjuder vi barnen en rik och stimulerande miljö. En miljö som är utmanande och tillåtande, där barnen erbjuds att uttrycka sig på många olika sätt och där de får möjlighet till att hjälpa och lära av varandra. Genom olika projektarbeten har vi erbjudit barnen möjligheten att utföra och reflektera kring naturvetenskapliga och matematiska experiment. Verksamheterna har även erbjudit olika slags konstruktionsmaterial som har utmanat barnen att tänka, ifrågasätta, prova, bygga och samarbeta kring

14 Samtliga förskolor har använt sig av pedagogisk dokumentation för att synliggöra barnens lärande för barn, pedagoger och föräldrar. Flertalet av våra förskolor har nära till skogen och det ger oss möjlighet att vistas ute i naturen regelbundet. Det har medfört att vi på ett nära sätt har kunnat ta upp barnens aktuella frågor om naturens förändringar, ekologisk hållbarhet, samt samtala om växter och djur. Inom organisationen tycker vi att det är viktigt att utveckla miljöarbetet, personalen agerar som förebilder. Gröna påsar är etablerade hos barnen och alla förskolor sorterar papper. Analys av resultat och måluppfyllelse Enligt Lpfö 98 ska förskolan erbjuda barnen en trygg miljö som som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Vi anser att vi kommit långt i arbetet hur miljön på våra förskolor ser ut. Miljön är en del i ett sammanhang där lärandet sker och vi upplever att miljöerna hos oss inspirerat till utforskande och aktivitet av olika slag. Miljön hos oss ses som ett stöd för barnens läroprocesser både i vardagen men även vid de olika projektarbeten som pågor i verksamheten. Verksamheterna har erbjudit olika slags konstruktionsmaterial som utmanat barnen att tänka, ifrågasätta, prova, bygga och samarbeta kring. ReMida, vårt återanvändningscentrum som öppnade 2008, har bidragit med mycket inspirerande material. Inledningsvis hade vi brist på material, under året har detta förändrats, tillgången till material är idag god. Under hösten 2009 förbättrade vi öppettiderna och har på så sätt underlättat för våra pedagoger att få tillgång till remidamaterialet. De flesta av pedagogerna har deltagit i workshops på vårt ReMida center. Detta har inspirerat pedagogerna att satsa på återanvändnings-/restmaterial som ytterligare utmanar och stimulerar kreativitet och fantasi.två av våra pedagoger börjat på Reggio Emilias ateljérista utbildning och vi har även anställt en bildpedagog som arbetar 25 % på ReMida. I förskolans uppdrag ingår att miljön skall inspirera barnen att utforska omvärlden. Genom olika projektarbeten har pedagogerna låtit barnen göra experiment och söka svar på sina funderingar. Utforskandet av teknik och naturvetenskap har skett på olika sätt. Barnen har fått prova på experiment med till exempel vatten, luft, såpbubblor, OH och magnetism. Några av förskolorna har besökt Tom Tits. Vi har tagit tillvara på barnens tankar, idéer och funderingar och har uppmuntrat dem att ställa olika frågor/hypoteser samt att reflektera över vad som sker/har skett. Pedagogerna har upplevt svårigheter med att hålla projekten vid liv. Om pedagogen ska bidra till att barnen får stimulans och vägledning, för att på så sätt hjälpa barnen att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper behöver pedagogerna kunskaper. Vilka kompetenser krävs det av pedagogerna? För att projekt av olika slag ska kunna växa och utvecklas måste det finnas utbildade och kompetenta pedagoger. I kvalitetsredovisningen för 2008 beskrev vi hur bristen på personal med pedagogisk utbildning påverkade verksamheten. Under våren 2009 gjorde vi en stor rekrytering som var lyckad och det innebär att vi idag har ett ökat antal utbildade pedagoger på våra förskolor

15 Arbetet med pedagogisk dokumentation är av stor vikt i vårt arbete. Med hjälp av den kan pedagogerna göra tolkningar av barnens tankar och de läroprocesser som sker för att på så sätt kunna utmana och utveckla verksamheten. Genom den får barnen syn på sitt eget lärande och den ger vårdnadshavarna större insyn i barnens värld. För att utveckla den pedagogiska dokumentationen påbörjade 15 pedagoger en 1-årig utbildning i pedagogisk dokumentation under Detta har bidragit till en större medvetenhet. Matematik är finns ständigt runt omkring oss och pedagogerna har under året fokuserat på vardagsmatematik. Vi har använt olika matematiska begrepp för utveckla en förståelse av dessa, för att på så sätt få det bli en naturlig del av barnens språk. Tillgången till ReMida material har varit ett utmärkt verktyg när vi arbetat med matematik. Materialet har gett många tillfällen till sortering, klassificering etc och inspirerat till bygg och konstruktion. Även om vi anser att vi nått goda resultat inom ämnet så måste vi fundera över hur vi pedagoger kan utvecklas inom ämnet matematik. Ett av läroplanens mål är att verksamheten skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för grundläggande egenskaper i begreppen tal, mätning och form samt sin förmåga att orientera sig i tid och rum. Vad innebär det rent konkret för pedagogernas arbete och vilka kompetenser behöver vi utveckla hos pedagogerna? Barn har en inneboende kraft och nyfikenhet att lära. Men barnen behöver vuxna som ser och utmanar och hjälper dem att komma vidare i tänkandet. Mindre grupper har bidragit till att verksanheten lyckats skapa gynnsamma former där barnen tillsammans med vuxna, fått tid och möjlighet till att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar. En försämring av denna kvalité är att vi under hösten inte har kunnat arbeta på detta sätt fullt ut. Vårt sparbeting medförde vikariestopp som innebar att vi i ökad grad omfördelade pedagogerna på förskolan. Flertalet av våra förskolor har nära till skogen och det har givit oss möjlighet att vistas ute i naturen regelbundet. Pedagogernas roll är att medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp.att kontinuerligt vistas ute i naturen har medfört att vi på ett nära sätt kunnat ta upp barnens aktuella frågor om naturens förändringar, ekologisk hållbarhet, samt samtala om växter och djur. Några förskolor har ordnat naturhörnor på förskolan som gett möjlighet till vidare studier av olika småkryp. Enligt läroplanen ska verksamheten ge barn möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön. Här är pedagogerna viktiga förebilder. Det konkreta arbetet har främst handlat om källsortering. Vi har haft kontakt med Telge Återvinning som hjälper förskolorna med att se över källsorteringen på förskolan. Detta arbete är inte klart utan förväntas bli färdigt under Några av förskolorna har ordnat egen källsortering i miniformat, andra förskolor deltar i skräpplockardagarna och alla förskolor använder de gröna påsarna för matrester. En utveckling av miljöarbetet är att vi under året påbörjat arbetet med Grön Flagg. Ett antal av våra pedagoger har fått utbildning i detta och tanken är att samtliga förskolor i vårt rektorsområde ska bli certifierade Grön flagg förskolor

16 Reflektion över analysen Trots att vi anser att vi erbjuder en god pedagogisk miljö inom området natur, teknik och matematik, så finns det alltid något att utveckla. Vi måste fortsätta reflektera över miljön. Hur organiserar/förändrar vi miljön så att den hela tiden stödjer barns lärande? Använder vi ett basmaterial som alltid finns ute i verksamheterna eller gör vi medvetna materialval som har till syfte att förstärka det pågående arbetet i ex projektarbeten? ReMida materialet är en tillgång för våra verksamheter. Genom workshops har pedagogerna kunnat få inspiration till verksamheterna för att sedan tillsammans med barnen utveckla det kreativa skapandet. För att hålla det vid liv är det av stor vikt att våga utmana sig själv när det gäller skapande och använda materialet i alla sammanhang tillsammans med barnen. På så sätt sprids kunskapen och inspirationen vidare till andra kollegor. På ReMida arbetar idag en bildpedagog. Hur tar vi tillvara på hennes kompetens och hur kan de som går ateljéristautbildning dela med sig av kunskaperna? Vi anser att vi är på god väg att hitta arbetsätt som leder till att barnen genom egen aktivitet söker svar på sina frågor inom målområdet. Ett utvecklingsområde är att öka pedagogernas kompetens i projektarbeten. Många av pedagogerna upplever att det är svårt med fördjupning samt att hålla projekten vid liv. Vi måste ha en diskussion på förskolorna och inom organisationen om hur vi ska arbeta och utvecklas kring olika projektarbeten. Vad innebär det att arbeta med projekt och hur utvecklar vi detta? Genom att utbilda ett antal pedagoger i pedagogisk dokumentation får pedagogerna verktyg till att utveckla de projektatbeten som pågår. Den pedagogiska dokumentationen är ett bra sätt att för att synliggöra de läroprocesser som sker i verksamheten. När vi utvärderar vårt arbete behöver vi verktyg och metoder som hjälper oss att göra en bedömning av vår verksamhet. Ett sådant hjälpmedel är utvärderingarna som vi gör regelbundet. Dessa görs fyra gånger per år och ska vara ett stöd när vi analyserar vårt arbete. Vi är bra på att beskriva vad vi gör och varför men behöver utveckla delen som handlar om mätning av verksamhetens kvalitet. Hur vet vi att vi nått verksamhetsmålen? På vilket ska vi mäta vi vår verksamhet för att på så sätt få ett mått på att pedagogernas arbete faktiskt gett resultat? Ett sätt är att pedagogerna mer medvetet analyserar sin verksamhet med hjälp av de läroprocesser som sker och synliggör detta. Synliggör tecken som visar på att barnen tillägnat sig nya tankemönster. Ett sätt att belysa det är med hjälp av pedagogisk dokumentation. Ett annat hjälpmedel är Skolverkets material BRUK som är ett verktyg för utveckling och skattning av kvalitet. Vi måste diskutera om detta är ett material som vi kan använda oss av i framtiden. Andra utvecklingsområden är teknik, naturvetenskap och matematik. Genom att vi nu satsar på att bli Grön Flagg certifierade, får pedagogerna ytterligare verktyg till konkreta aktiviteter tillsammans med barnen som bidrar till en förbättrad miljö och en hållbar utveckling. Ämnet teknik har otroligt många möjligheter. Teknik ska inte bli en rolig timme. Den ska vara vardagsanknuten, för teknik handlar om att göra barn nyfikna och

17 medvetna om varför saker fungerar som de gör. Om pedagogerna ska kunna lyfta fram teknik i vardagen så måste de ha kunskaper inom detta.hur är pedagogernas kunskaper inom ämnet och vilken kompetensutveckling finns det behov av? När det gäller matematik så finns det även här ett behov av att öka pedagogernas kompetens inom ämnet. Vi anser oss vara duktiga när vi arbetar med vardagsmatematik. Men vilka andra matematiska begrepp ska vi utveckla hos barnen. Vad ingår i matematik? Och hur kan vi hitta metoder där vi konkret arbetar med dessa begrepp? Utifrån diskussioner bland personalen har det framkommit att finns behov av kompetenshöjning inom natur, teknik och matematik och därför kommer vi att under 2010 starta upp med interna nätverksgrupper inom rektorsområdet. För att kunna förstå, utveckla och fördjupa barns läroprocesser krävs det att man har kunskaper. Vi har lyckats rekrytera utbildade pedagoger och vi måste ta tillvara på deras kompetenser inom målområdet Åtgärder för utveckling material som lockar till utökat experimenterande och forskande ReMida material Hitta former och arbetssätt som utvecklar förhållningssättet kring pedagogisk dokumentation där ansvaret ligger på personal som genomgått pedagogisk dokumentationsutbildningen. Utveckla projektarbetet med hjälp av pedagogisk dokumentation. Skapa nätverksgrupper inom målområdet Se över metoder för tolkning och analys av måluppfyllelse Skolverkets material Bruk Förväntade effekter av åtgärderna En ökad medvetenhet och kunskap ger pedagogerna fler verktyg och flera metoder till arbetet inom natur, teknik och matematik. Detta i sin tur kommer att synas i förskolans verksamhet

18 Hälsa Mål: Samtliga barn och elever upplever att de mår bra och känner sig trygga i förskolan och skolan. Samtliga föräldrar upplever att deras barn mår bra och är trygga. I Södertälje betyder detta att vi ska aktivt arbeta för en trygg och säker skola, där alla kan utveckla självförtroende och självkänsla, ta ett successivt ökat ansvar för sin egen hälsa och där livskunskap och etiska frågor är en röd tråd i verksamheten och alla ämnen. Vi vet att målet i Hälsa är nått när... Varje förskolebarn kontinuerligt utmanats i en pedagogisk miljö som stimulerar och inspirerar till: o att självkänslan stärks och att man accepteras och duger för den man är o möjligheter att få uppleva många situationer där känslan av att lyckas är stor o möjligheter att röra sig aktivt inom och utomhus i organiserad och spontan verksamhet Varje förälder till 4-åringar inskrivna i förskolan anger att: o deras barn får tillräckligt utrymme för spontan aktivitet och utevistelse under dagen i förskolan o deras barn mår bra och är trygga o deras barn serveras varierad och näringsriktig kost i en fysisk miljö som skapar förutsättningar för en god matkultur Resultat och måluppfyllelse rektorsområdet totalt <69 % Ej acceptabel måluppfyllelse 70-84% Mindre god måluppfyllelse x 85-99% God måluppfyllelse 100% Uppfyllt Kommentar till resultat och måluppfyllelse Vi bedömer att vi har en god måluppfyllelse när det gäller målområdet hälsa. Det beror på att förskolorna har fokuserat på att skapa en trygg och utvecklande miljö, som samtidigt utmanar och ger barnen valmöjligheter. Barnen i våra förskolor trivs. Detta märks genom att de vill vara på förskolorna och har en positiv kontakt med kamrater och pedagoger samt via den dagliga kontakten med vårdnadshavare. Genom pedagogisk dokumentation bekräftar och synliggör vi varje barns utveckling. Varje barn är unikt och i vårt arbete har vi strävat efter att se mångfald som en tillgång. Arbetet med värdegrunden har skett kontinuerligt, barnen har fått lära sig att lösa konflikter samt att vara en bra kamrat

19 När det gäller genus- och jämställdhetsfrågor har vi i personalgrupperna diskuterat och reflekterat över hur vi agerar och hur det påverkar barnen och vårt arbete. Leken är en viktig del i barnens vardag och den ger många tillfällen till spontana fysiska aktiviteter. Daglig utevistelse lockar till varierande rörelsemöjligheter. Vi går ofta till skogen som ger motoriska utmaningar på ett naturligt sätt. Hos oss ska barnen känna att de har roligt och det upplever vi att de har. Glädje och lycka är en viktig hälsofaktor. En annan del i hälsoarbetet är måltiderna. Våra kokerskor har utbildats för att få kunskap om nya rön angående barns kost, minskat socker- och onyttigt fettintag. Det har medfört att vi numera väljer våra livsmedel mer medvetet. Pedagogerna jobbar aktivt med att vara goda förebilder under måltiderna. Analys av resultat och måluppfyllelse Skapandet av en trygg och utvecklande miljö har varit en ständigt pågående process på våra förskolor. När verksamhet planeras utgår vi alltid från den aktuella barngruppen. Vår upplevelse är att barnen fått ett ökat självförtroende och en tilltro till sig själva eftersom de vistas i en tillåtande miljö där de i stor utsträckning fått göra egna val. På så sätt har vi skapat situationer där barnen fått uppleva känslan av att lyckas vilket stärkt deras självkänsla. Detta bekräftas även av årets brukarenkät där majoriteten av vårdnadshavarna upplever att barnen vistas i en miljö där självkänslan stärks och att barnen duger som de är. Resultaten från årets brukarenkät visar att vårdnadshavarna är nöjda och detta bekräftas också i den dagliga kontakten med vårdnadshavarna samt i utvecklingssamtal. I enkätresultaten anger vårdnadshavarna att barnen trivs och känner sig trygga och att barnen alltid har en vuxen de kan vända sig till. Värdegrundsarbetet har skett i det dagliga arbetet. Barnen har fått lära sig att lösa konflikter samt att vara en bra kamrat. Pedagogerna är viktiga förebilder och hur pedagogerna samarbetar har stor betydelse. Under 2009 skulle vi ha diskutert värdegrundsarbete tillsammans med vårdnadshavarna. Detta har inte skett även om vi anser att det är viktigt. Hos oss har vi barn från olika kulturer och för att undvika konflikter mellan olika synsätt och traditioner är det viktigt att vi ser till att det finns möjlighet till diskussion som bidrar till att finna en gemensam värdemässig grund som kan omfattas av alla. Likabehandlingsplanen har funnits på förskolorna under året och all personal har tagit del av detta dokument. I slutet av 2009 har vi gjort en revidering av planen och detta ska implementeras hos personalen under Den nya planen kräver att vi arbetar främjande, förebyggande och att det finns tydliga åtgärder om det uppstår kränkningar och trakasserier. Vi ska även beskriva hur vi arbetar med att främja barnens lika rättigheter där bla genus och jämställdhet ingår. För att lyckas på bästa sätt är det viktigt att alla pedagoger reflekterar över de olika begreppen som står i planen

20 Vår kökspersonal träffas gemensamt en gång i månaden. Tanken med dessa möten är att lära av varandra för att därmed höja sin egen kompetens. Detta har delvis resulterat i att det serveras mindre halvfabrikat. Reflektion över analysen Vi erbjuder en god pedagogisk miljö inom området hälsa, men det finns alltid något att utveckla. Att ständigt reflektera över verksamhetens miljö är något vi ska fortsätta med. Barnen förändras och utvecklas och då måste även miljön göra det. Värdegrundsfrågorna är ständigt i fokus men vi måste fördjupa diskussionerna och reflektera över vår egen värdegrund. Hur arbetar vi med den tillsammans med barnen? Hur gör vi vårdnadshavarna delaktiga? Det är angeläget att pedagoger är medvetna om både sin egen kultur och andras kulturella värderingar för att på så sätt kunna avhålla sig från onödiga motsättningar. Samma gäller jämställdhetsfrågor och genusperspektiv. Vi behöver öka vår kunskap och medvetenhet i ämnet! Genom interna nätverk kan vi se till att det finns forum för diskussioner och reflektioner i ämnet. För att utveckla kvalitén på kosten samt öka delaktigheten för en sundare kost behövs en kontinuerlig dialog mellan kokerskor och pedagoger. Åtgärder för utveckling Kompetenshöja oss inom genus och jämställdhetsfrågor. Läsa boken Modiga prinsessor och ömsinta pojkar Läsa boken Var går gränsen? Värdegrunden i praktiken Hitta forum för interna nätverk där genus och jämställdhet, mångfald, värdegrundsarbete, likabehandling diskuteras. Värdegrundarbete med vårdnadshavare Alla som arbetar inom förskolan ska vara väl förtrogna med läroplanens syn på det kompetenta barnet. Förväntade effekter av åtgärderna En ökad medvetenhet och kunskap ger pedagogerna fler verktyg och flera metoder till arbetet inom området Hälsa. Detta i sin tur kommer att synas i förskolans verksamhet

21 Demokrati Mål: Samtliga barn, ungdomar och föräldrar upplever att de har goda möjligheter till inflytande i verksamheternas innehåll och arbetssätt.i Södertälje betyder detta att barn och ungdomar har inflytande både i sitt lärande och i det som rör övergripande frågor och kan ta ett successivt större ansvar för såväl lärande som demokratifrågor. Deras föräldrar upplever att möjligheterna till inflytande är goda och att man har kunskap om hur man kan påverka. Vi vet att målet i Demokrati är nått när... Varje förskolebarn kontinuerligt utmanats i en pedagogisk miljö som stimulerar och inspirerar till: o möjligheten att få ta ansvar för sina egna handlingar o möjligheten att kunna påverka förskolans miljö o möjligheten att delta i olika former av samarbete och beslutsfattande Varje förälder till 4-åringar inskrivna i förskolan anger att: o de anser att de har möjlighet till inflytande över verksamhetens innehåll o de anser att pedagogerna är lyhörda inför deras åsikter Resultat och måluppfyllelse rektorsområdet totalt <69 % Ej acceptabel måluppfyllelse 70-84% Mindre god måluppfyllelse x 85-99% God måluppfyllelse 100% Uppfyllt Kommentar till resultat och måluppfyllelse Vi bedömer att vi har en god måluppfyllelse när det gäller målområdet demokrati. I vår verksamhet vi arbetat efter en syn som utgår från det kompetenta barnet, det vill säga vi ser ett barn som är fullt av förmågor och som aktivt tar del i sin egen utveckling. Rektorsområdets goda resultat bottnar i att vi under flera år har diskuterat hur vårt arbetssätt och hur miljön hos oss ska se ut. På våra förskolor ser vi miljön som den tredje pedagogen, vilket innebär att vi erbjuder ett varierat material som utmanar och möjliggör för barnen att göra egna val. Miljön har anpassats efter den aktuella barngruppen, så att den blir lustfylld, väcker nyfikenhet och uppmuntrar till aktivitet och samspel. Vi har uppmuntrat barnen att samarbeta och hjälpa varandra. Våra projekt har haft ursprung i barnens tankar och idéer och de har varit med och påverkat den pedagogiska dokumentationen. Vi har lagt stor vikt vid inskolning, överflytt och avslut för barnet och familjen. Vårdnadshavare har fått möjlighet till delaktighet genom individuella

22 utvecklingssamtal, föräldramöten, pedagogisk dokumentation och mötet vid hämtning och lämning. Analys av resultat och måluppfyllelse Eftersom förskolorna har en miljö som erbjuder ett varierat material där barnen får välja vad de vill använda, anser vi att barnen ges möjlighet att påverka sin vardag.. Ofta får de individuella valen styra, men ibland är det majoritetsbeslut som gäller. Att förstå att det individuella behovet ibland måste stå tillbaka för gruppens behov är en viktig ingrediens i en demokrati. Pedagogisk dokumentation, observationer och barnsamtal används för att synliggöra och på så sätt ta tillvara på barnens intressen och tankar. Dokumentationen kan ske på många olika sätt, där bland annat digitalkameran är ett användbart verktyg. Under året har vi startat en utbildning i pedagogisk dokumentation och syftet är att öka kompetensen och medvetenheten hos pedagogerna. När vi utvärderar vårt arbete behöver vi verktyg och metoder som hjälper oss att göra en bedömning av vår verksamhet. Hur vet vi att barnen upplever att de har inflytande, ett sätt är att använda sig av barnintervjuer.gemensamma temat för rektorsområdet under året var demokrati och avslutades med ett symposium i demokrati under december Denna kväll fick pedagogerna möjlighet att berätta om sitt demokratiarbete och på så sätt lära sig av varandra. Som stöd för att tolka måluppfyllelsen har vi tagit del av brukarenkäten för 2009 där majoriteten av vårdnadshavarna nöjda med sin förskola. Vårdnadshavarna anser att deras barn har möjlighet att påverka aktiviteter och arbetsformer i förskolan samt att pedagogerna tar tillvara på barnens synpunkter. Vårdnadshavarna anser att de fått information om målen i förskolan och här kan vi se en klar förbättring mot föregående år. Däremot har vi fått sämre resultat när det gäller vårdnadshavarnas inflytande års brukarenkät visar på fler nöjda vårdnadshavare jämfört med 2008, men fortfarande är ett flertal vårdnadshavare missnöjda när det gäller möjlighet till inflytande över verksamhetens innehåll samt hur pedagogerna är lyhörda inför deras åsikter. Här redovisar förskolorna varierande resultat men det är tydligt att alla enheter behöver arbeta aktivt med inflytandefrågor. Pedagogerna upplever det svårt att få föräldrarna delaktiga. Även om vårdnadshavare ges möjlighet till delaktighet genom individuella utvecklingssamtal, föräldramöten, pedagogisk dokumentation etc. verkar det inte vara tillräckligt. Alla förskolor har digitala skärmar där vårdnadshavare får möjlighet att se vad barnen har gjort och några förskolor har placerat en dator med bildspel i hallen för att engagera föräldrarna. Är det så att pedagoger och vårdnadshavare tänker olika när det gäller inflytande och finns det behov av att diskutera detta tillsammans? Några av förskolorna har lyft frågan om inflytande på ett föräldramöte, men inte alla. Utbildningskontorets mina synpunkter blankett är ett sätt för vårdnadshavare att kunna påverka. Enligt pedagogerna används denna blankett sällan. Har vi inte varit tillräckligt tydliga med att informera om möjligheten eller är vårdnadshavare trots allt nöjda med vår verksamhet?