Fysisk aktivitet på Recept FaR Verksamhetsberättelse 2010 HSN 5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fysisk aktivitet på Recept FaR Verksamhetsberättelse 2010 HSN 5"

Transkript

1 Fysisk aktivitet på Recept FaR Verksamhetsberättelse 2010 HSN 5

2 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Uppföljning - Tilläggsuppdrag/överenskommelse folkhälsomedel Utbildning/fortbildning 4 Antal förskrivna FaR Antal FaR /enhet 6 Förskrivare FaR 7 Motiverande samtal om fysisk aktivitet 7 Motiverande samtal om fysisk aktivitet per yrkeskategori 9 Diagnoser 9 Ordinerade aktiviteter 9 FaR -gruppsverksamhet 9 Sjukgymnaster på motionsanläggningar/gym 10 Målrelaterad ersättning för FaR 10 FaR -samordnare 11 Hälso- och sjukvårdens nationella nätverk för FaR och Läkemedelskommitténs Terapigrupp Fysisk aktivitet 12 Framgångsfaktorer för FaR under Övriga av FaR -teamet genomförda insatser riktade till vården 12 Insatser riktade till samarbetspartners och allmänhet 13 Samverkanspartners 14 FaR på sjukhus 14 FriskaRe 14 Övriga uppdrag 14 Fysisk aktivitet på recept en klinisk och hälsoekonomisk utvärdering 15 Visioner och nya utmaningar Bilaga: Patientfall 17

3 2 SAMMANFATTNING Sedan hösten 2004 har FaR -teamet Göteborg centrum/väster arbetat med att etablera Fysisk aktivitet på Recept (FaR ) som en behandlingsmetod på den offentliga primärvårdens vårdcentraler, privata vårdcentraler med områdesansvar samt Frölunda Specialistsjukhus. I och med införandet av VGPV utökades teamets uppdrag till att omfatta samtliga ingående vårdcentraler, primärvårdsrehab och barnmorskemottagningar i centrum/väster. I teamet ingår Gunilla Sigurdsdotter verksamhetsutvecklare, Stefan Lundqvist legitimerad sjukgymnast, Anna Orvallius - legitimerad sjukgymnast och Irja Burhöi teamsekreterare. Fysisk aktivitet kan användas både i hälsofrämjande och förebyggande syfte och som en behandlingsmetod vid ett flertal sjukdomstillstånd. FaR är en av Hälso- och sjukvårdens behandlingsmetoder för att möta den livsstilsrelaterade ohälsan. All legitimerad personal har rätt att förskriva FaR, som bygger på ett systematiskt arbetssätt som inkluderar: Motiverande samtal FaR - skriftlig ordination Planerad uppföljning FaR fungerar som ett alternativ eller komplement till läkemedel. Målet är att uppnå hälsovinster för patienten, att minska läkemedelskonsumtion samt läkemedels- och sjukvårdskostnader. Nyttan av FaR som behandlingsmetod när det gäller att få fysiskt inaktiva patienter att höja sin aktivitetsnivå finns väl dokumenterad i kliniska studier. Ökad fysisk aktivitetsnivå resulterar i positiva hälsoeffekter gällande bland annat övervikt, midjemått, hypertoni, hyperlipidemi (kolesterol), diabetes typ 2 (HbA1c) och depression Ny forskning visar att stillasittande är ett beteende i sig oberoende av övrig fysisk aktivitet och är starkt kopplat till våra stora folksjukdomar 6. I februari 2007 antog HSN 5 en målrelaterad ersättningsmodell för FaR för att underlätta genomförandet. Detta har varit en bidragande orsak till att förskrivandet av FaR då ökade markant. Denna ersättningsmodell upphörde i och med införandet av VGPV. Detta plus massvaccinationen hösten 2009 och omställningsprocessen till VGPV har påverkat FaR förskrivandet på de vårdcentraler som då omfattades av FaR -teamets uppdrag. De nytillkomna privata vårdcentralerna, samt möjligheten för all legitimerad personal att förskriva FaR har medfört att förskrivningen ändå ökat totalt sett inom HSN 5:s område. Totalt förskrevs det FaR under För att kunna använda sig av FaR som en behandlingsmetod krävs kunskap både om effekterna av den fysiska aktiviteten för olika diagnoser samt lämplig dosering och även kunskap om lokala träningsmöjligheter m.m. FaR -teamet erbjuder ett brett utbildnings- och fortbildningsutbud som är återkommande utifrån behov och önskemål. För att kunna nå ut till de privata vårdcentralerna med våra utbildningsinsatser har vi fått arbeta på ett helt nytt sätt. Vi har erbjudit både kortare och längre informations-, utbildningstillfällen på respektive vårdcentral. Vi har anpassat oss till de möjligheter som vi har fått för att få igång processen. Alla vårdcentraler har utsett en FaR -samordnare som deltagit i utbildningar och börjat forma FaR -arbetet på sina enheter. 1 Kallings L V. Physical Activity on Perscribtion Leijon M. Activating People Eriksson MK. The Swedish Björknäs Study Rethorst CD. The antidepressive effects of exercise Mead GE. Exercise for depression Ekblom-Bak, Ekblom, Hellénius. Läkartidningen nr

4 Verksamhetsberättelse år 2010 FaR - HSN 5 3 Bakgrund Hösten 2004 fick FaR -teamet Göteborg centrum/väster i uppdrag att utveckla införandet av FaR som en behandlingsmetod på primärvårdens vårdcentraler, privata vårdcentraler med områdesansvar samt Frölunda Specialistsjukhus fanns det en målrelaterad ersättning för FaR kopplad till receptförskrivning, FaR -samordnarskap samt utbildning. Fram till införandet av VGPV följde vi VG-regionens ursprungliga riktlinjer, det vill säga att det är läkare som skall förskriva FaR, men i nära samarbete med övriga vårdgivare. Numera får all legitimerad personal förskriva FaR. När VGPV infördes utökades FaR -teamets uppdrag till att även omfatta alla privata vårdgivare som ingår i VGPV, primärvårdsrehab och barnmorskemottagningar. Teamet har under året bestått av Gunilla Sigurdsdotter verksamhetsutvecklare, Stefan Lundqvist och Anna Orwallius legitimerade sjukgymnaster och Irja Burhöi teamsekreterare. FaR (Fysisk aktivitet på Recept) skall fungera som ett alternativ eller komplement till läkemedel. Målet är att uppnå hälsovinster för patienten, att minska läkemedelskonsumtion samt att minska läkemedels- och sjukvårdskostnader. Nyttan av FaR finns väl dokumenterad i kliniska studier. Ny forskning visar på riskerna av vårt stillasittande beteende. Oberoende av övrig fysisk aktivitet är ökat stillasittande starkt kopplat till våra stora folksjukdomar fetma, diabetes, hjärtkärlsjukdom och cancer. Forskningen lyfter fram vikten av ökade vardagsaktiviteter och minskat stillasittande för att öka vår totala dagliga energiomsättning 7 Under året har även ett globalt upprop med uppmaningen att bygga samhället för en fysiskt aktiv livsstil publicerats från forskarvärlden; The Toronto Charter for Physical Activity. Här slår man bland annat fast att Hälso- och sjukvården bör skapa större prioritet och ökade resurser för prevention med fysisk aktivitet, screena alla patienter i primärvård kring fysisk aktivitetsnivå och arbeta organiserat med samtal kring, remittering till och uppföljning kring fysisk aktivitet 8. Sett ur perspektivet att läkemedelskostnaderna ökar, så har det under 2010 kommit en intressant avhandling från Primärvården Boden där man arbetat med kostrådgivning, fysisk aktivitet och träning för patienter med ökad risk för hjärt- kärlsjukdom. En 3-årsuppföljning visade på minskat antal riskfaktorer, minskat vårdbehov och hälsoekonomisk lönsamhet. Kostnaden för en vunnen QALY (kvalitetsjusterat levnadsår = friskfaktor) låg i avhandlingsarbetet på dollar. I läkemedelsstudier i Sverige ligger Willingness to pay, alltså den maxsumma som anses skälig på dollar per vunnen QALY 9. Forskning visar ett samband mellan ökad ålder, minskad fysisk aktivitet och ökad fysisk och psykisk ohälsa. Resultaten visar att Hälso- och sjukvården har en viktig hälsofrämjande roll, att patienten vill att primärvården skall arbeta med livsstilsfaktorer samt att ökad fysisk aktivitetsgrad hos en inaktiv person ger positiva hälsoeffekter. Av patienter i primärvården Östergötland som fick FaR under hade hälften av patienterna (52%) vid 1 års uppföljning ökat sin fysiska aktivitetsnivå och andelen inaktiva hade minskat från 33% till 20%. Följsamheten var med andra ord minst lika bra som till annan långtidsbehandling, exempelvis läkemedelsbehandling 7 Ekblom-Bak, Ekblom, Hellénius. Läkartidningen nr Leijon M et al. Activating People-Physical activity in the general population and referral schemes among primary health care patients in a Swedish county Leijon M et al. Activating People-Physical activity in the general population and referral schemes among primary health care patients in a Swedish county

5 4 Forskningen visar också att fysisk aktivitet har positiva effekter på kognitiva funktioner hos äldre med begynnande minnesproblematik 11 ; att man med fysisk aktivitet kan uppnå samma gynnsamma effekt på förväntad livslängd som för rökare som slutar röka och att dålig kondition är en av våra största riskfaktorer för förtidig död 12. Uppföljning - Tilläggsuppdrag/överenskommelse folkhälsomedel 2010 De regionala riktlinjerna och handlingsplanen följs. Uppföljningen bygger på statistik och rapporter från FaR -samordnare, FaR -sjukgymnaster, FaR -teamet och samarbetspartners utökades FaR -teamets uppdrag från 14 till 34 vårdcentraler plus Frölunda Specialistsjukhus. Dessutom ingår 3 Primärvårdsrehabenheter samt Barnmorskemottagningarna. Utbildning/fortbildning För att kunna använda sig av FaR som en behandlingsmetod krävs kunskap både om effekterna av den fysiska aktiviteten för olika diagnoser, lämplig dosering, träningsmöjligheter m.m. FaR teamet erbjuder ett brett utbildnings- och fortbildningsutbud som är återkommande utifrån behov och önskemål. Grundutbildningen i FYSS/FaR är basen. Vi erbjuder dessutom fortbildningar utifrån olika diagnoser. Dessa fortbildningstillfällen är uppdelade i en teoridel och en praktisk del där deltagarna får öva FaR -förskrivning och patientanalys. Följande utbildningar/fortbildningar har genomförts sedan start: Motiverande samtal introduktionskurs 21 st Motiverande samtal grundkurs (4 dagar) 14 st Grundutbildning i FYSS/FaR 30 st FaR vid hjärt-kärlsjukdom 7 st FaR vid smärttillstånd 3 st FaR vid stressrelaterad ohälsa 5 st FaR vid KOL/astma 3 st För att kunna nå ut till de privata vårdcentralerna med våra utbildningsinsatser har vi fått arbeta på ett helt nytt sätt. Alla de offentliga vårdcentralerna har före 2010 haft en halv dags grundutbildning i FYSS/FaR för hela enheten. Under detta första år med VGPV har tidsschemat på vårdcentralerna varit pressat och man har inte prioriterat denna typ av utbildningsinsatser riktade till hela personalgrupper. Vi har erbjudit ovan nämnda utbildningar/fortbildningar till all legitimerad personal. Vidare har vi erbjudit kortare informations-, utbildningstillfällen på respektive vårdcentral. Vi har anpassat oss till de möjligheter som vi har fått för att få igång processen. Alla vårdcentraler har utsett en FaR -samordnare och dessa har gått grundkursen i FYSS/FaR. De flesta har även gått kurserna i Motiverande samtal och några har även deltagit i fortbildningar kring FaR vid olika diagnoser. En del av deras kollegor har också deltagit på de olika utbildnings-/fortbildningstillfällena. FaR -teamet samverkar med projektet Viktiga mammor och har föreläst för samtliga barnmorskemottagningar som ingår i projektet. 11 Effect of physical activity on cognitive function in older adults at risk for Alzheimer disease. JAMA Total mortality after changes in leisure time physical activity in 50 year old men: 35 year follow-up of population based cohort. BMJ. 2009

6 Antal förskrivna FaR HSN 5 I och med VGPV:s införande har förutsättningarna för vår statistikföring förändrats. Det åligger alla FaR -samordnare att leverera statistik på antal förskrivna FaR samt på Motiverande samtal om fysisk aktivitet till verksamhetsutvecklaren. Detta har fungerat dåligt från den privata sektorn där flertalet uppgett att de haft svårt att ta fram denna statistik. Flertalet olika datasystem används och FaR -teamet har inte kunnat stötta detta fullt ut. Vi har också förstått att vanan att registrera förskrivna FaR varierar och att en hel del recept inte blivit registrerade. FaR -teamet har tagit fram mallar för en del av datasystemen. Vi har även sett att olika statistikprogram visar på olika antal. Den statistik som vi redovisar kommer ifrån Hälso- och sjukvårdskansliet Införandet av VGPV samt borttagandet av den Målrelaterade ersättningen har påverkat förskrivningen av FaR på de offentliga vårdcentralerna (just borttagandet av en målrelaterad ersättning har gett samma effekter i Östergötland m.fl. områden). Den målrelaterade ersättningen innebar en ekonomisk ersättning kopplad till FaR -samordnarfunktionen och antalet förskrivna FaR. År 2011 har det funnits en liten målrelaterad ersättning/stimulanspeng för att underlätta införandet av FaR -samordnare se under rubrik målrelaterad ersättning. Även de personalneddragningar som skett på flertalet vårdcentraler har påverkat FaR förskrivningen. De privata vårdcentralerna är positiva till FaR, men under 2010 har de haft många nya åtaganden och har inte prioriterat införandet av en ny behandlingsmetod. Trots detta har det förskrivits fler FaR än tidigare år totalt FaR. Från och med 2011 kommer förskrivna FaR att ge ersättning enligt Krav- och kvalitetshandboken, vilket vi tror kommer att öka både förskrivningen och förbättra statistikföringen. Via Läkemedelskommittén - Terapigruppen Fysisk aktivitet har vi till VGPV-kontoret framfört önskemål om att en registrering av uppföljda FaR också skall införas.

7 Antal förskrivna FaR per enhet 6 Järnhälsans Vårdcentral Vårdcentralen Frölunda Vårdcentralen Kungssten 893 FaR 608 FaR Vårdcentralen Högsbo Vårdcentralen Slottsskogen Frölunda Specialistsjukhus Vårdcentralen Gibraltargatan Vårdcentralen Styrsö Primärvårdsehab Gibraltar Vårdcentral Carlanderska Capio Vårdcentral Axcess Vårdcentralen Opaltorget Fredriksdals Läkarhus Primärvårdsehab Frölunda Västerledens Vårdcentral JohannesVården Vårdcentralen Kungshöjd Vårdcentralen Majorna Hagaklinikens vårdcentral Vårdcentralen Askim Vårdcentralen Masthugget Masthugget Familjeläkare Primärvårdsehab Majorna Capio Vårdcentral Hovås/Billdal Capio Vårdcentral Gårda Kvarterskliniken Husaren Kungsportsläkarna Wästerläkarna Hovås Askim Familjeläkare Kvarterskliniken Lorensberg Vårdcentralen Läkarhuset Allemanshälsans vårdcentral Frölunda Din klinik Allemanshälsans vårdcentral Landala Tabellen ovan säger inget om storleken på vårdenheten, men Järnhälsan och Vårdcentralen Frölunda sticker ut markant. Noteras kan även att Frölunda Specialistsjukhus nu haft en tydlig ökning och att så gott som samtliga av de privata vårdcentralerna börjat förskriva FaR.

8 7 Förskrivare Läkare Sjuksköterska Sjukgymnast Psykolog Dietist Arbetsterapeut I och med införandet av VGPV kan nu all legitimerad personal förskriva FaR. Läkarna förskriver flest FaR, men sjuksköterskorna ligger inte långt efter. Motiverande samtal om fysisk aktivitet Den statistik som vi fått om motiverande samtal ligger under koden UX 138 och har rubriken motiverande samtal om fysisk aktivitet. Det går inte att dra några slutsatser, då vi inte vet om det finns något FaR kopplat till samtalet, även om vi antar att det är så i flera fall. Vi vet inte heller om den som registrerat ett sådant samtal har kunskap om samtalstekniken MI ( motivating interview) eller liknande samtalstekniker. Men att så många registrerat att de haft motiverande samtal om fysisk aktivitet är ju mycket positivt. Vi tror dock att det behövs tydligare anvisningar om vad för handling som skall registreras. I vår FaR -modell är det motiverande/vägledande samtalet en viktig del då det gäller att få patienten att följa ordinationen. På alla vårdcentraler finns 1-2 FaR -samordnare som samtliga gått en grundutbildning i MI. Behovet av ett motiverande/vägledande samtal är olika stort hos olika patienter. För en del patienter räcker det med ett kortare samtal i samband med att läkaren skriver ut receptet, medan andra behöver extra stöd för att klara av att bli mera fysiskt aktiva. De senare får då ett längre samtal hos FaR -samordnaren, specialistsjuksköterska, psykolog, kurator, arbetsterapeut eller sjukgymnast. Samtliga FaR skall följas upp vid återbesök, via telefonkontakt eller via brev. På de offentliga vårdcentralerna har en mycket stor andel av personalen deltagit i kurser i MI, medan behovet är stort på de privata vårdcentralerna. För att kunna möta detta behov kommer FaR -teamet att erbjuda MI på olika nivåer på den egna vårdenheten under Även den offentliga primärvården kommer att få stöd i sitt MI-arbete kring FaR. Mer om MI-samtalet finns att läsa i FaR -manualen.

9 Antal motiverande samtal om fysisk aktivitet 8 Järnhälsans Vårdcentral Vårdcentral Carlanderska 2757 Vårdcentralen Frölunda Vårdcentralen Kungssten Allemanshälsans vårdcentral Landala Vårdcentralen Högsbo Allemanshälsans vårdcentral Frölunda Vårdcentralen Gibraltargatan Läkarhuset +7 Vårdcentralen Styrsö Johannesvården Vårdcentralen Opaltorget Capio Vårdcentral Axcess Vårdcentralen Majorna Fredriksdals Läkarhus Frölunda Specialistsjukhus Västerledens Vårdcentral Vårdcentralen Askim Vårdcentralen Kungshöjd Vårdcentralen Läkarhuset Vårdcentralen Slottsskogen Hagaklinikens vårdcentral Capio Vårdcentral Gårda Hovås Askim Familjeläkare Akutläkarna Stampen Wästerläkarna Capio Vårdcentral Hovås/Billdal Kvarterskliniken Husaren Kungsportsläkarna Kvarterskliniken Lorensberg Masthugget Familjeläkare Vårdcentralen Masthugget Din klinik Kvarterskliniken Almedal

10 9 Antal Motiverande samtal om fysisk aktivitet per yrkeskategori Läkare Sjuksköterska Psykolog Sjukgymnast Pedagoger Dietist Kurator Legitimerad psykoterapeut Diagnoser Tyvärr kan vi inte få fram statistik på vilka som är de vanligaste diagnoserna där man förskriver FaR, men vi antar att det i stort ser ut som tidigare år som visat att patienterna ofta har flera diagnoser och att de livsstilsrelaterade sjukdomarna dominerar. Järnhälsan och Vårdcentralen Frölunda, som är de två vårdcentraler som förskrivit flest FaR, förskriver FaR till alla sina diabetes typ 2 patienter. Andra patientgrupper som de har som rutin att förskriva FaR till är patienter med hypertoni, övervikt, ryggvärk, ledvärk, depression och ångest. Detta stämmer också väl överens med de muntliga rapporter som vi får av våra FaR -samordnare. Eftersom sjukgymnaster och arbetsterapeuter nu också förskriver FaR har antalet patienter med smärta/värk som fått ett FaR ökat. Ordinerade aktiviteter Den vanligaste ordinationen är promenad/stavgång. Vardagsmotion och egenaktivitet är basen i behandlingen. De patienter som går från inaktivitet till aktivitet orkar bara kortare promenader initialt och dosen får ökas vid uppföljningen. Ofta ordineras promenad/stavgång plus en annan aktivitet som komplement. Alla vårdgivare har FaR -teamets Aktivitetskatalog till sin hjälp då de skall hjälpa patienten att finna en lämplig aktivitet. Aktivitetskatalogen finns även digitalt på samt på FaR -teamet rekommenderar numera att man också på receptet ordinerar minskat stillasittande. FaR -gruppsverksamhet De patienter som vårdgivaren bedömer inte kan klara av att komma igång på egen hand får möjlighet att delta i vår FaR -gruppsverksamhet. Det är vanligt att deltagarna har flera diagnoser, är långtidssjukskrivna, lever isolerat eller har en problematisk livssituation. Patienter som remitteras till FaR -gruppsverksamheten får först ett motiverande samtal med en sjukgymnast,

11 där man tillsammans kommer fram till om det är aktuellt att delta i grupp eller få hjälp med att komma igång individuellt. 10 FaR -grupp Kom igång leds av sjukgymnaster och pågår under fyra - sju veckor med två träffar/vecka samt uppföljningstillfällen. Kursen innehåller promenad/stavgång, information om fysisk aktivitet i relation till hälsa, samtal kring motivation, kostfrågor, genomgång av friskvårdsutbud samt möjligheter att prova på olika aktiviteter såsom gympa, vattengympa, gymträning och dans. Vi har FaR -gruppsverksamhet både i väster och i centrum. Patientunderlaget skiljer sig åt mellan områdena vilket FaR -sjukgymnasterna tar hänsyn till då de planerar kursupplägget. Som patient kan man välja var man vill delta. Under året har FaR -sjukgymnasterna haft 70 motiverande samtal och 6 FaR -grupper. De patienter som inte kunnat delta i gruppverksamhet har sjukgymnasterna stöttat genom att följa med dem till olika aktiviteter och ha täta korta uppföljningssamtal. Här har det gällt att både få patienten att våga och att bli motiverad. Här finns flera exempel på patienter med psykiska problem som nu känner trygghet, fått en ökad självkänsla och själva nu klarar av att delta i t.ex. Hälsotekets verksamheter. De som deltagit i FaR -gruppsverksamheten uppger att de nu blivit mer fysiskt aktiva och att de mår bättre både fysiskt och psykiskt. Sjukgymnaster på motionsanläggningar/gym Under året har vi fortsatt vår samverkan med Idrotts- och föreningsförvaltningen i Göteborg. Två sjukgymnaster från Primärvårdsrehab har en dag i veckan arbetat tillsammans med två friskvårdskonsulenter på Ruddalens- och Slottsskogsvallens motionsanläggningar. Sjukgymnasterna fungerar som en länk mellan sjukvård och friskvård. Genom denna samverkan får patienter som fått ett FaR bättre stöd för träning inom friskvården. Patienterna får ett motiverande samtal, individuellt träningsprogram, stöd i gymmet samt uppföljning. FaR motionären får genom denna process just den trygghet som de behöver för att börja våga träna. Dessutom kan vi genom denna satsning också förebygga att motionärer behöver söka vård. När friskvårdskonsulenterna möter motionärer som får besvär i samband med sin träning eller som är osäkra på om de kan träna med vissa symtom eller diagnoser, tar de hjälp av sjukgymnasterna för att finna rätt träningsnivå och förebygga skador. Sjukgymnasterna har sett en tydlig ökning av färdigrehabiliterade patienter som behöver fortsatt livslång träning för att bibehålla sina funktioner, till exempel patienter med stroke, artros och hjärt/kärlsjukdom. FaR -sjukgymnasterna har under året haft 94 motiverande samtal och 168 uppföljningsamtal. Målrelaterad ersättning för FaR För 2010 har det funnits en liten målrelaterad ersättning för att stimulera nytillkomna vårdcentraler till att utse och låta utbilda FaR -samordnare. Samtliga vårdcentraler och primärvårdsrehab har fått detta stöd för sina FaR -samordnare. Denna ersättning försvinner Kriterier för att erhålla kr år 2010 Utse FaR -samordnare som koordinator för FaR på enheten FaR -samordnaren skall delta i följande utbildningar: Grundkurs i FYSS/FaR - halvdag Introduktionskurs i Motiverande samtal (MI) halvdag Grundkurs i MI 4 heldagar FaR -samordnaren skall ingå i FaR -samordnarnätverk som leds av FaR -teamet Redovisa till FaR -teamet halvårsvis följande indikatorer i VGPV+rehabgaranti: UV101= Förskrivna FaR UX138 = Motiverande samtal om fysisk aktivitet

12 11 Kriterier för att erhålla kr år 2010 Minst listade patienter + samma som ovan Av de 21 nya privata vårdcentralerna var det fyra som inte fick ersättning, då de inte deltagit i samtliga utbildningar. Två vårdcentraler fick halverad ersättning då de har gemensam FaR -samordnare. Eftersom framtagandet av statistik varit ett gemensamt problem har vi inte varit hårda på denna punkt. Denna gång har HSK varit behjälpliga med statistik, men i fortsättningen måste varje enhet kunna ta fram egen statistik. Att själva kunna följa antalet förskrivna FaR är även en viktig del i genomförandeprocessen. FaR -samordnare FaR -samordnaren är en nyckelperson i FaR -arbetet på primärvårdsenheten. Varje enhet har 1-2 samordnare. FaR -teamet har ett nätverk för de enheters samordnare som ingått i FaR uppdraget före VGPV och är väl förtrogna med FaR -processen och ett för de nytillkomna vårdcentralerna. På nätverksträffarna deltar även de FaR -sjukgymnaster som ansvarar för FaR grupper och FaR på motionsanläggningar och FaR -samordnarna på primärvårdsrehab. FaR -samordnarrollen innebär att: vara FaR -koordinator på enheten och verka för att all legitimerad personal kommer igång med FaR förskrivning, journalföring och uppföljning ingå i FaR -samordnarnätverk 4 ggr/år redovisa statistik till FaR -teamet halvårsvis utföra kortare och längre motiverande samtal delta i utbildningar om FYSS/FaR och MI (motiverande samtal) Inläsning/spridning av artiklar/rapporter samt utvecklingsarbete på sin enhet För att uppnå god följsamhet till ordinationen behövs ett kortare eller längre motiverande samtal samt uppföljning. Om patienten behöver ett längre samtal kan det vara FaR -samordnaren som har detta, men även diabetessköterskan m.fl har motiverande samtal kring FaR -ordinationen som en del av den behandling som patienten får. Tre- och sexmånadersuppföljningar kan ske genom återbesök, telefonkontakt eller brev. Ibland behövs det även tätare uppföljningar. Många patienter påtalar att uppföljningen är viktig. Dels för att få reda på om medicinska parametrar förbättrats och dels för att de skall klara av att bibehålla sin motivation. Aktuell forskning visar också att uppföljningen är en viktig framgångsfaktor för följsamheten vid förskrivning av FaR. 13 Våra gamla FaR -samordnare har under året beskrivit en frustration över att inte ha tid för att bedriva samma kvalitativa FaR -arbete som de gjort tidigare år. Att FaR är en viktig behandlingsmetod som skall ingå i det ordinarie behandlingsarbetet är alla överens om. Våra nya FaR -samordnare har alla börjat komma igång med sina processer. FaR -teamet upplever ett stort intresse, har en bra dialog med samordnarna och försöker anpassa informations-, och utbildningsinsatser till respektive enhet. För att underlätta FaR -förskrivandet har teamet utarbetat en FaR -manual och en lathund som delas ut till all legitimerad personal. 13 Kallings LV. Physical Activity on Prescribtion. 2008

13 Hälso- och sjukvårdens nationella nätverk för FaR och Läkemedelskommittén - Regionala terapigruppen Fysisk aktivitet 2009 bildades Hälso- och sjukvårdens nationella nätverket för FaR med SKL som huvudman och där samtliga landsting/ regioner ingår. En av FaR -teamets sjukgymnaster ingår som en av VG-regionens sex representanter. Syftet med nätverket är att samla all nationell kunskap och erfarenhet kring användandet av fysisk aktivitet vid sjukdomsprevention och behandling och att verka för en övergripande nationell plan. Sju arbetsgrupper arbetar i samråd med en expertgrupp med olika inriktningar, ex web-baserat nationellt FaR -ordination, terapigrupp för fysisk aktivitet i samtliga Läkemedelskommittéer (enligt modell VG-region), FYSS/FaR -utbildning på landstingsnivå/ universitetsnivå, vårdkedjan specialistvård - primärvård - kommun mm. Samme sjukgymnast sitter även med i Regionala Terapigruppen Fysisk aktivitet som är en del av Läkemedelskommittén i VG-region. Terapigruppen utarbetar terapiråd och medicinska riktlinjer inom området fysisk aktivitet och bevakar vad som händer inom terapiområdet. Terapirådens rekommendationer finns samlade i REKlistan. Under 2010 har Terapigruppen arbetat fram den första upplagan av Medicinska riktlinjer Fysisk aktivitet Riktlinjer för behandling vid otillräcklig fysisk aktivitet (FA) som delvis är en handledning för arbetet med fysisk aktivitet inom Hälso- och sjukvården. Riktlinjerna planeras gå till tryck i början av Terapigruppen har även skrivit riktlinjer för FaR på sjukhus och bland annat medverkat i startprocessen av FaR -arbetet i Skaraborg. 12 Framgångsfaktorer för genomförandet av FaR som behandlingsmetod FaR -team stödfunktion, utvecklingsarbete, olika professioner FaR -samordnare på varje primärvårdsenhet/klinik Utbildning/fortbildning FYSS/FaR, Motiverande samtal, FaR vid olika diagnoser Målrelaterad ersättning Stöd från verksamhetschef tydlig organisation för FaR FaR -samordnarnätverk Informationsmaterial till patienter Aktivitetskatalog samverkan med friskvården FaR -gruppsverksamhet Kom igång-grupper Sjukgymnast på motionsanläggningar Uppföljning statistik Samverkan med Hälsoteket i Väster och Hälsolots Att personalen själv är fysiskt aktiv Information till befolkningen om bevisade hälsoeffekter av fysisk aktivitet Övriga av FaR -teamet genomförda insatser riktade till vården Informationsmaterial För att underlätta för förskrivarna har FaR -teamet utarbetat en FaR -manual + FaR -lathund.. Övrigt material framtaget av FaR -teamet finns under Material i FaR -manualen. Aktivitetskatalogen som ges ut terminsvis finns att läsa på eller samt

14 13 Information/föreläsningar för HoS (utöver ovan angivna) Ledningsgrupperna för Primärvården Göteborg centrum och väster Informationsträffar för verksamhetschefer på privata vårdcentraler i centrum och väster Projekt Viktiga mammor - barnmorskemottagningarna Medicinska Riksstämman utställning och anförande på Hälsotorget Högskolan Väst Trollhättan Företagshälsovård/nätverk företagssjuksköterskor Undervisning på vårdutbildningar Sjukgymnastprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Distriktssköterskeutbildningen FaR -teamet anlitas varje termin för undervisning (heldag) på dessa program Informationstillfällen HSN 5 HSN 5 nämndmöte HSN 5 dialogmöte med handikapp- och patientföreningar HSN 5 studiebesök på Kungsstens vårdcentral och Ruddalens motionsanläggning Insatser riktade till samarbetspartners och allmänhet Föreläsningar om fysisk aktivitet/far Idrotts- och föreningsförvaltningen personal Socialsekreterare IFO centrum-väster Samordningsförbundet centrum SPF - distriktsträff med temat Rörelse är bästa pillret gratis och utan biverkningar Projekt Medmänniska - personal Projekt Medmänniska allmänhet Informationstillfällen Ett friskare Sverige Nationell uppmärksamhetsvecka kring goda matvanor och fysisk aktivitet. FaR -teamet tog initiativet till och samordnade tillsammans med Hälsoteket och Hälsolots 80 aktiviteter i centrum/väster. Föreläsningar, prova-på-aktiviteter, information, utställningar m.m. anordnades och FaR -foldern Våra kroppar är gjorda för rörelse delades ut till alla patienter som besökte vårdcentraler och primärvårdsrehab. Friskvårdsarrangemang på Frölunda Torg FaR -teamets arbete har uppmärksammats i flertalet artiklar Nätverk Hälso- och sjukvårdens Nationella nätverk för FaR Läkemedelskommittén - Regionala terapigruppen Fysisk aktivitet Diabetesutbildningsgruppen SU Folkhälsogruppen - HSK RUN HSK FriskaRe samverkan med SU, IOFF

15 14 Samverkanspartners Hälsoteket i Väster och Hälsolots i centrum är viktiga samarbetspartners där samverkan sker på många olika områden. Hälsotekets gruppaktiviteter med sjukgymnast, sjuksköterska eller friskvårdsterapeut är ofta det första steget för FaR -patienterna ut i friskvården. Detsamma gäller för Hälsolots som via sin informativa hemsida hänvisar till ett brett aktivitetsutbud hos samverkanspartners eller med sjukgymnast i egen regi. Vi i FaR -teamet liksom vårdgivarna framför de behov som vi ser att patienterna har och många aktiviteter tillkommer på detta sätt. De flesta aktiviteterna är kostnadsfria, och man visar då inte att man fått ett FaR, vilket gör att vi inte kan redovisa någon statistik. Tillsammans med Hälsoteket har FaR -teamet aktiviteterna Dansinspirerad lustfylld träning och Qi Gong som subventioneras om man har ett FaR. De passar alla och får de mest omotiverade att komma igång med sin träning. Under 2010 kom det 390 patienter med ett FaR till dansen och 56 till Qi Gong. IOFF (Idrotts- och föreningsförvaltningen) är en annan viktig samarbetspartner där samverkan utökas för varje år. Andra samarbetspartners framgår av beskrivna arbetsmetoder ovan. De motionärer som uppvisar ett FaR får rabatt på IOFF:S träningskort. Statistiken över antalet träningstillfällen för 2010 har ett stort mörkertal, men visar trots det träningstillfällen på gym. För 2011 är vi utlovade tillförlitlig statistik. FaR på sjukhus I oktober antog Regionala Terapigruppen för fysisk aktivitet Riktlinjer för FaR på sjukhus. Processen med att ta fram riktlinjer för SU är igång och man har där utsett samordnare. De närmaste åren kommer att innebära att FaR på sjukhus och FaR inom primärvård tillsammans arbetar fram en fungerande vårdkedja för patienter som får FaR på sjukhus. Vi i FaR -teamet bedömer att vi kommer att ha en viktig roll i detta arbete. Projekt FriskaRe nedan är ett första steg. FriskaRe FriskaRe är ett samverkansprojekt mellan FaR -teamet, slutenvården och friskvården som initierats av FaR -teamet. Syftet är att förbättra vårdkedjan från sjukvård till friskvård för patienter med hjärt- lungsjukdomar som bedöms vara färdigrehabiliterade vid sjukgymnastiken Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Sahlgrenska, Östra eller Mölndal. Färdigbehandlade patienter med hjärt- lungsjukdomar har en tendens att sluta träna och hamnar ofta efter en tid på akuten igen. Genom detta projekt slussas patienterna till Slottsskogsvalllens motionsanläggning. Vårdkedjan för patienten från sjukvård till friskvård optimeras genom att sjukgymnast från SU, FaR -sjukgymnast från primärvården samt träningsintruktör vid Idrottsoch föreningsförvaltningens motionsanläggning samarbetar för att stötta patienten att våga ta steget att börja träna i friskvården. Stödet till patienten innebär att Fysisk aktivitet på recept (FaR ) används i kombination med motiverande samtal (MI) samt att patienten erbjuds kontakt med sjukgymnast/träningsinstruktör under vissa tider i gymmet och får möjlighet till uppföljning. Projekttiden är september 2010-juni Övriga uppdrag FaR -teamets ambition är att FaR skall finnas med som en del i både det hälsofrämjande och det behandlande arbetet inom primärvård och FSS. Verksamhetsutvecklaren har under året ingått i Hälsolots styrgrupp, i styrgruppen för det Hälsofrämjande arbetet i Primärvården centrum/väster samt i arbetsgruppen folkhälsa - Närsjukvårdscentrum Väster och i HSK:s nätverk för folkhälsa och RUN. Sjukgymnasten har ingått i Hälso- och sjukvårdens nationella nätverk för FaR och i Läkemedelskommitténs Regionala Terapigrupp för fysisk aktivitet.

16 Fysisk aktivitet på Recept - en klinisk och hälsoekonomisk utvärdering i Göteborg centrum/väster Det finns idag stark evidens för att fysisk inaktivitet leder till stora folkhälsoproblem med ökad risk för livsstilsrelaterade sjukdomar och förtidig död. Ett livsstilsrelaterat sjukdomstillstånd som ökar bland befolkningen i Sverige är det metabola syndromet. Syndromet innefattar övervikt, bukfetma, högt blodtryck, förhöjda blodfetts- och blodsockervärden. Syndromet innebär en klart ökad risk att utveckla hjärt-/kärl sjukdom och diabetes typ-2. FaR har visat sig vara en effektiv metod för att öka såväl patienters fysiska aktivitetsgrad som att behandla bland annat övervikt, högt blodtryck, höga blodfetter och diabetes typ 2. FaR förskrivs både i förebyggande och behandlande syfte samt som komplement till eller ersättning för läkemedel. Hälsoekonomiska analyser kan ge ett värdefullt bidrag till hur Hälso- och sjukvårdens resurser skall fördelas och visa på om det är kostnadseffektivt att förebygga och behandla sjukdom med fysisk aktivitet. Den hälsoekonomiska utvärderingen 2008 av det Metabola projektet i Kalmar län där livsstilsintervention med bl. a. fysisk aktivitet ingick visade på positiva resultat både vad gäller levnadsår, livskvalitet och samhällskostnader. 14 Här konstateras att det är mycket mer kostnadseffektivt med livsstilsintervention jämfört med andra insatser som görs i Hälso- och sjukvården. I Skåne har under 2009 FaR -förskrivningens kostnader och konsekvenser analyserats på drygt 500 patienter med livsstilsrelaterade sjukdomar. Den aktuella studien visar intressanta resultat när det gäller besparingar samhället kan göra när den fysiska aktivitetsnivån ökar hos inaktiva personer. 15 Hösten 2009 startades en kartläggningsstudie av patienter som får behandlingsmetoden FaR, baserad på den FaR verksamhet/arbetsmodell som används i Primärvården, Göteborg centrum/väster. Deltar gör de 13 vårdcentraler som vi arbetat med sedan start. Studiepatienterna skall ha en del av det metabola syndromet och var fysiskt inaktiva. Under 2010 registrerades 100 patienter ingående i studien. Ett ökat stöd har krävts från FaR -teamet ut till vårdcentralerna för att hålla igång FaR -processen då vårdvalet och massvaccination tagit mycket tid och kraft. Effekter av FaR kommer att utvärderas gällande: fysisk aktivitetsnivå beteendemässiga faktorer bl.a. förändringsberedskap, självtillit, socialt stöd medicinska riskmarkörer, läkemedelskonsumtion hälsorelaterad livskvalitet hälsoekonomiska beräkningar Under 2010 har vi fortsatt kartläggningen och påbörjat del 2 av studien där vi undersöker effekterna av ett förstärkt stöd för de patienter som vid 6 månaders uppföljning ej lyckats bli fysiskt aktiva. Det förstärkta stödet består av en sjukgymnastkontakt där patienten konditionstestas och utifrån resultat av detta planlägger sin fysiska aktivitet i samarbete med aktuell sjukgymnast. Patienten träffar sedan sjukgymnasten 10 gånger under en 2 års-period. I handledargruppen ingår Lars Hagberg, Hälsoekonom, Örebro läns landsting, Åsa Cider, Med dr, leg sjukgymnast, SU/Göteborgs universitet, Mats Börjesson, Docent, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra och Maria Larsson, Med dr, leg sjukgymnast, FoUU-chef. Handledargruppen har en gedigen medicinsk och hälsoekonomisk kompetens och anlitas som sakkunniga av bland annat Socialstyrelsen och Folhälsoinstitutet Hälsoekonomisk utvärdering av Metabola projektet ett hälsofrämjande arbete inom Primärvården i Kalmar län. Rapport Landstinget i Kalmar län, SKL och FHI Romè Å. Health economic aspects of physical activity on prescription. Lund University,.2009.

17 Visioner och nya utmaningar Utbilda alla enheter i grundläggande FYSS/FaR kunskap. Grundutbildning i två steg om vardera två timmar baserad på upplägget i FaR -manualen, samt genomgång av aktuell forskning och tolkning av FYSS. Vidareutveckla diagnosutbildningarna med översyn av möjligheten att utöka kursutbudet med FaR vid osteoporos, metabola syndromet respektive diabetes. Erbjuda fördjupningskurs för att kvalitativt arbeta med FaR -processen och därigenom öka kvaliteten i FaR -ordinationen. Påbörja arbetet med FaR -samordnare inom kommunens äldreomsorg. Som nämnts har VG-regionen nyligen antagit Riktlinjer för FaR på sjukhus. När denna process kommer igång krävs det tydliga flödesscheman för utslussning till öppenvård och kommun, så att patienter som fått ett FaR får ett bra stöd och en bra uppföljning. Till exempel kan detta innebära att när äldre patienter är färdigbehandlade och skall tillbaka till sitt äldreboende/eget boende med hemtjänst, får de med sig ett FaR med en ordination på fysisk aktivitet. Men på äldreboendet/inom hemtjänsten har man ingen kunskap om FaR och kan inte stödja ordinationen. Om patienten däremot stimuleras till och vid behov får hjälp med att följa sin ordination, kan detta medföra att patienten kanske slipper rullstol, sänglift m.m. vilket både ger en bättre livskvalitet för patienten och för personalen en mindre vårdkrävande patient. För att kunna möta detta tänkta scenario har FaR -teamet tagit en första kontakt med Stadskansliet för att diskutera hur vi tillsammans kan arbeta med denna fråga. Vi har också med oss ansvariga för FaR på sjukhus inom SU. Vi i FaR -teamet kan tänka oss att erbjuda FaR -samordnarutbildning för äldreomsorgen i centrum/väster. 16 Göteborg FaR -teamet - HSN 5 Gunilla Sigurdsdotter Stefan Lundqvist verksamhetsutvecklare legitimerad sjukgymnast

18 Patientfall BILAGA 17 FaR - hälsoeffekter Patienter som förskrivits FaR och kommit igång med fysisk aktivitet inrapporterade av FaR -samordnare på Vårdcentralen alternativt FaR -sjukgymnast. Effekter på hälsovärden samt i viss mån självupplevda hälsoeffekter redovisas. Generellt för alla patienter är en bättre självupplevd hälsa. BMI (Body Mass Index) = vikt x längd² Övervikt = BMI > 25 Fetma = BMI > 30 HBA1c - mått på medelblodsocker under 6-8 veckorna, rekommenderat värde är högst 5,0 Blodtryck rekommenderat normalt blodtryck 140/90mmHg Kolesterol - rekommenderat värde högst 5,0 mmol/l Triglycerider - rekommenderat värde högst 2 mmol/l Faste-P-glukos - rekommenderat värde högst 7,0 mmol/l Skattad Hälsa = sämsta tänkbara hälsotillstånd 100 = bästa tänkbara hälsotillstånd 1: Man, 41 år. Fysiskt inaktiv med fetma, diabetes och förhöjt blodtryck Åtgärd: Kontakt FaR -samordnare på Vårdcentral. Motiverande samtal, FaR utfärdat baserat på gymträning x flera/vecka. Kostinformation godis samt alkohol. Start 8-mån uppföljning Midjemått cm Vikt kg BMI HbA1c Fate-P-glukos mmol/l Blodtryck mmhg 130/90 130/80 Hälsoeffekter: Tycker det känns bra att ha kommit igång med träning. Förbättrad sömn. Glad och mycket nöjd med sig själv. Vill komma tillbaka för uppföljning.

19 2: Kvinna 45 år. Fysiskt inaktiv med fetma, diabetes, förhöjt blodtryck och förhöjda blodfettsvärden 18 Åtgärd: Kontakt FaR -samordnare på Vårdcentral. Motiverande samtal, FaR plus informationsfoldrar, överenskommit promenader 4 ggr/vecka samt att träna egenprogram från sjukgymnast hemma. Kostinformation. Start 10-mån uppföljning Vikt kg BMI Blodtryck mm/hg 150/ /80 HbA1c Faste-p-glukos Kolesterol Mediciner Metformin, Novonorm, Insulin Inga Hälsoeffekter: Motiverad till fortsatt fysisk aktivitet och försök till fortsatt viktminskning. Mår ganska bra och ser positivt på förändringarna. Upplever klart minskat sötsug. 3: Kvinna, 34 år. Fysiskt inaktiv med långvarig smärta i hela kroppen samt nedstämdhet Åtgärd: Kontakt FaR -sjukgymnast. Motiverande samtal, FaR med prova-på aktiviteter såsom stavgång, gympa, dans och bassängträning. Start 8 månader Skattad Hälsa Smärta Ja Nej Processen: Återkommande kontakt med FaR -sjukgymnast som intoducerar patienten i olika fysiska aktiviteter samt i Hälsotekets verksamhet. Går med i förening som anordnar bassängträning för kvinnor. Anmäler sig till cykelkurs. Hälsoeffekter: Tränar regelbundet och känner sig trygg i detta. Upplever att hon nu tar egna initiativ till aktivitet. Rapporterar smärtfrihet. Aktiv med att söka praktikplats och arbete vilket hon ej orkat med innan.

20 19 4: Kvinna, 46 år. Fysiskt inaktiv med övervikt, diabetes, förhöjt blodtryck, utbredd smärtproblematik. Tydliga stressrelaterade besvär i form av stresskänslighet, intensiv trötthet, nedstämdhet och huvudvärk. Orolig över sin hälsa. Åtgärd: Kontakt FaR -sjukgymnast. Motiverande samtal, FaR plus informationsfoldrar. Medverkan i FaR /Kom-i-gång-grupp samt egna aktiviteter såsom promenad, dans, qi-gong, pilates samt simning. Start 3 månader Skattad Hälsa Förebyggande sjukskrivning 50% 25% Processen: Bedöms ligga i riskzon för utmattningsdepression och sjukskrivning. Viktigt att bryta negativt livsmönster och påbörja en positiv cirkel där utökning av den fysiska aktivitetsnivån är av central vikt. Mätning med stegräknare visar vid start på steg/dag. Återkommande kontakt med FaR -sjukgymnast både i grupp och individuellt med coachning, stöd för att öka fysisk aktivitetsnivå och hitta aktiviteter i friskvården. Hälsoeffekter: Upplever att hon mår mycket bättre, är gladare och ser piggare ut. Familjen har uppmärksammat de positiva förändringarna. Har gått ner 5 kg i vikt och är mer kostmedveten. Sover inte längre på dagarna och orkar delta i barnens aktiviteter på ett bättre sätt. Rapporterar minskad smärta. Säger att hon har blivit beroende av sina fysiska aktiviteter

Göteborg centrum/väster HSN 5 primärvård

Göteborg centrum/väster HSN 5 primärvård FaR manual Göteborg centrum/väster HSN 5 primärvård Innehållsförteckning: FaR som behandlingsmetod 3 Vem skall ha FaR? 4 Ta en aktivitetsanamnes 4 Ta utgångsvärden 5 Dosera individuellt 6 Välj fysisk aktivitet

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept

Fysisk aktivitet på Recept Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Gunilla Sigurdsdotter och Stefan Lundqvist Olika professioner en framgångsfaktor Verksamhetsutvecklare/ beteendevetare Sjukgymnaster

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Fyss & FaR Fysisk aktivitet på recept

Fyss & FaR Fysisk aktivitet på recept Fyss & FaR Fysisk aktivitet på recept Åse Blomqvist leg fysioterapeut FaR-teamet centrala och västra Göteborg FaR som behandlingsmetod Nationella riktlinjer 1. Tobak 2. Alkohol 3. Ohälsosamma matvanor

Läs mer

FaR på Hisingen. Innehåll. Verksamhetsberättelse

FaR på Hisingen. Innehåll. Verksamhetsberättelse FaR på Hisingen Innehåll Visioner sid 1 Verksamhet och samordning sid 2 FaR på Hisingen en stödfunktion sid 3 FaR -guiden sid 3 FaR -en verksam metod! sid 4 Förskrivna recept - ökning med 37%! sid 5 Inlösta

Läs mer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer

Manual FaR-METODEN. Personcentrerad. samtalsmetodik. Receptet: Uppföljning. FYSS 2015 och andra rekommendationer Manual FaR-METODEN Personcentrerad samtalsmetodik Receptet: FaR/MIN PLAN Samverkan med aktivitets arrangörer/ egen aktivitet FYSS 05 och andra rekommendationer Utgåva april 05. Allt material kan laddas

Läs mer

Tingsryd i toppform med FYSS

Tingsryd i toppform med FYSS 1(11) NSV Tingsryd 2008-01-24 Tingsryd i toppform med FYSS Projektarbete Vårdcentralen Tingsryd Olle Björmsjö Birgitta Arvidsson Berith Andersson Kontaktperson Birgitta Arvidsson 0477/794880 Mailadress

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska

Läs mer

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga

Läs mer

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014

Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Datum 2015-06-01 Ert datum Beteckning FaR rapport 2014 1(4) Er beteckning Rapport om FaR- verksamheten i Klippan 2014 Bakgrund: FaR- verksamheten i Klippan bedrevs fram t.o.m. 31 december 2007 i projektform

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal

Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet. Från FYSS till patientcentrerat samtal Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011 Förhöjd sjukdomsrisk? Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap

Läs mer

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet Normalt beteende i en onormal miljö? Fysisk aktivitet vid behandling av övervikt och fetma Kost Beteendeförändring

Läs mer

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: A D R E S S E R O C H T E L E F O N N U M M E R Viktiga telefonnummer och adresser Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator: Min

Läs mer

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR

Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Linnéa 4 Hösten 2009 Förebygga fallolyckor för Linnéa -genom ökad användning av FaR Karin Johansson, Hälsoenheten Aneta Larsson, Markaryds kommun Linda Persson, Markaryds kommun Yvonne Sand, Dialysen Ljungby

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2013 FOLKHÄLSORÅDET HÄRRYDA KOMMUN Innehåll för folkhälsoarbete s. 3 Folkhälsorådet s. 3 Folkhälsoinsatser 2013 1. Alla Härrydabor har förutsättningar för en god hälsa på lika villkor 1.1 Livskraften

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska

Läs mer

Rutiner kring mat, rörelse och hälsa

Rutiner kring mat, rörelse och hälsa Före-mätning Efter-mätning Bilaga 1 Rutiner kring mat, rörelse och hälsa Enkät till arbetsgrupper i gruppbostäder och servicebostäder Frågor kring övergripande hälsoarbete H1. Hälsofrämjande arbete Bedrivs

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef

Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland. Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Fysisk aktivitet på Recept - FaR i Värmland Kongsvinger 13 november 2009 Birgitta Sjökvist Friskvårdschef Friskvårdscentraler Friskvårdskonsulent Motionsledare Medicinsk styrgrupp Maths Wensmark - beteendevetare,

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Läkemedel en viktig del av sjukvården

Läkemedel en viktig del av sjukvården 22 Läkemedel en viktig del av sjukvården Läkemedel är en viktig del av sjukvården. Nya läkemedel och ny kunskap om gamla läkemedel har de senaste åren lett till framsteg i behandling av folksjukdomar som

Läs mer

Utblick Fysisk Aktivitet. Maria Bjerstam leg sjukgymnast temagrupps ordförande

Utblick Fysisk Aktivitet. Maria Bjerstam leg sjukgymnast temagrupps ordförande Utblick Fysisk Aktivitet Maria Bjerstam leg sjukgymnast temagrupps ordförande (stad/område) Kronobergs län Metod/typ av studie Sjuksköterskors erfarenheter av fysisk aktivitet på recept som alternativ

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept (FaR)

Fysisk aktivitet på Recept (FaR) VESTA Södra Programmet 2 Fysisk aktivitet på Recept (FaR) Hur används FaR av läkare i primärvården i Huddinge? Ingela Liljebjörn, ST-läkare Vårby Vårdcentral 2 Handledare: Bo-Christer Bertilson, leg läkare,

Läs mer

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression

Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Systematiskt arbete för att förbättra matvanor hos personer med depression Susanne Fredén, Karin Kauppi, Lolita Mörk leg dietister Psykiatridivisionen/HFS Akademiska sjukhuset, Uppsala 2015 Nationella

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Skiftinge Eskilstuna

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Skiftinge Eskilstuna Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Skiftinge Eskilstuna Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 3 Trygga patienter... 4 Patienterfarenheter... 4 Smidig resa genom vården... 4 Tillgänglighet...

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi

Läs mer

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel

Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker

Läs mer

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18

Äldre och läkemedel Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Äldre och läkemedel Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-06-18 Sammanfattning Under 2013 har projektet Äldre och läkemedel pågått och FoUrum har haft en projektledare avsatt för området på 25 %. Projektet

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. $ET ËR INTE ALLTID SOM LËKEMEDEL SOM MAN SKULLE KUNNA TRO ËR DEN BËSTA MEDICINEN FÚR ATT

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Vardaga Ånestad vårdboende DOKUMENTNAMN ngets regionens eller kommunens logo- Patientsäkerhetsberättelse typ för vårdgivare År 2014 Datum och ansvarig för innehållet: 2015-03-30 Lena Lundmark Innehållsförteckning

Läs mer

Sjukgymnastik i utveckling

Sjukgymnastik i utveckling Sjukgymnastik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 14-15 april 2011 UTBILDARE Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund Lillemor Lundin Olsson Så stärker och vidareutvecklar du din yrkesroll

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!??

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!?? Prevnut 15 maj 2009 FaR - Fysisk aktivitet på recept FaR - Fysisk aktivitet på recept Ing-Mari Dohrn MSc, leg sjukgymnast vetenskaplig bakgrund rekommendationer praktisk tillämpning Människans utveckling

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010 Olofström Sölvesborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund...2 Syfte...2 Projektmål...2 Tidplan...2

Läs mer

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan.

Allmän information. Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Allmän information Närmare anvisningar för inrapportering kommer inom kort att framgå av länklistan. Vissa uppgifter är inte möjliga att hämta ur befintliga IT-system under 2010. Vissa uppföljningsparametrar

Läs mer

Övervikt och fetma 2016

Övervikt och fetma 2016 Övervikt och fetma 2016 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Aktuell forskning om övervikt och fetma vad är det senast sagda gällande risker, genetisk känslighet och behandlingsmetoder?

Läs mer

Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen

Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen I samband med att Reumatikerförbundet under 2004 fokuserar på behovet av rehabilitering, har Reumatikertidningen tagit pulsen på den svenska rehabiliteringen.

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept. FaR. Verksamhetsberättelse HSN 5

Fysisk aktivitet på Recept. FaR. Verksamhetsberättelse HSN 5 Fysisk aktivitet på Recept FaR Verksamhetsberättelse 2012 HSN 5 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Uppföljning - Tilläggsuppdrag/överenskommelse folkhälsomedel 2012 4 Utbildning/fortbildning

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Vårdcentralen Ankaret

Vårdcentralen Ankaret Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2016-01-29 1 Innehållsansvarig: Martin Risenfors, Överläkare, Läkare (marri6) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2009:12 ISSN: 0348 Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län Författare:

Läs mer

Familjecentral i Hedemora

Familjecentral i Hedemora Familjecentral i Hedemora Verksamhetsberättelse 011 Babycafé Öppna förskolan Foto: Elisabeth Willborg Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen, elevhälsan Landstinget Dalarna Hedemora barnavårdscentral

Läs mer

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården

Läs mer

Frågor om Din lungsjukdom

Frågor om Din lungsjukdom Frågor om Din lungsjukdom. Hur gammal är Du?..... år.. Är Du? Kvinna Man. På vilken vårdcentral/hälsocentral/familjeläkarmottagning har Du Dina läkarkontakter? Svar:. Ej aktuellt. Vilken lungsjukdom har

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Socialnämnden 2015-03-01 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE FÖR VÅRDGIVAREN EMMABODA KOMMUN 2014 Handläggare: Ann-Britt Christensen, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad: 2015-03-01 BAKGRUND Patientsäkerhetslagen(SFS

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting "ZZJ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen STOCKHOI MS I &K% I ANrjVniMG Bilaga 6:2 Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting En arbetsgrupp under satsningen "Mest sjuka äldre, läkemedel"

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Delrapport Hälsosam Ragunda juni 2013

Delrapport Hälsosam Ragunda juni 2013 Delrapport Hälsosam Ragunda juni 2013 Projektägare: Jämtlands Läns Landsting Parter : Ragunda kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämtlands läns landsting Anställda: Lotten Albertsson, distriktssköterska

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Stiftelsen Skaraborgs Läns Sjukhem 2015 Skövde 160229 Anna-Karin Haglund Verksamhetschef Allmänt Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska vårdgivaren senast den 1 mars varje

Läs mer

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL

Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Jämlik vård är det möjligt? Hanna Wallin SKL Reflektionsövning - Jag har aldrig haft några större ekonomiska problem. - Jag kan gå hand i hand på stan med den jag älskar utan att få konstiga blickar eller

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD?

HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? HÄLSOSAMTAL MED FÖRÄLDRAR PÅ BVC EN KOSTNADSEFFEKTIV METOD? Projektbeskrivning 2006-06-12 Lena Antin, Ann Berglund, Helena Burman, Kerstin Carlsson, Ulrika Lundin, Ann-Christine Strindmark, Boo BVC Ingrid

Läs mer

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte.

1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. Minnesanteckningar från möte med samordnare i länsdelsteamen, projektgrupp och utvecklare Tid: 2 april kl 08.30-11.45 Plats: VKL 1. Inga kommentarer till anteckningarna från föregående möte. 2. Rapport

Läs mer

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008

Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland. Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas bevakningsområden Landstinget Västernorrland Barbro Forslin och Iwona Jacobsson Luleå den 12 november 2008 Folkhälsoplanerarnas geografiska områden Folkhälsoplanerare Peter Möllersvärd

Läs mer

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn

Läs mer

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom Giltighet 2013-08-16 2014-08-16 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp

Läs mer

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för

Läs mer

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se

Slutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har

Läs mer

Vårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena

Vårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena Vårdcentralen Vadstena Välkommen till Vårdcentralen Vadstena Öppettider: Vardagar 08.00-17.00 Rådgivning, receptförnyelse och bokning av läkartid via sjuksköterska Telefontid: Vardagar 08.00-17.00 Samtliga

Läs mer

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Socialförvaltningen Ann-Britt Christensen MAS Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivaren Emmaboda kommun 2011 Den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft 1 januari 2011. Syftet med lagen är att minska

Läs mer

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo.

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Helene Ottevik-Karlsson Rapport Datum 2014-06-13 Dnr SN13/45 Sida 1 (6) Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Projektansvariga Betty Svensson IFO chef Socialförvaltningen

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne En satsning för att förbättra strukturen och omhändertagandet av patienterna på astma/allergi och KOL mottagningarna inom Primärvården

Läs mer

Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010

Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010 Rapport från projekt Multisjuka äldre TryggVE-modellen November 2010 Ingela Thorell, Primärvården, projektledare Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Metod... 4 Arbetsformer...

Läs mer

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Västra Götalandsregionen 1 (6) Datum 2015-03-25 Diarienummer HS 87-2015 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Bakgrund

Läs mer

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR?

Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? VESTA Norra Programmet 2013 Hur använder läkare sig av Fysisk aktivitet på Recept, FaR? Ett projekt på Tranebergs VC, Riksby VC och Brommaplans VC Lovisa Elinder Grönlund, ST-läkare, Tranebergs VC Klinisk

Läs mer

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal

Läs mer

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem 1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011. VC Fröslunda

Kvalitetsbokslut 2011. VC Fröslunda Kvalitetsbokslut 2011 VC Fröslunda Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer