Bildtolkning ett led till förberedande läsinlärning

Transkript

1 Bildtolkning ett led till förberedande läsinlärning

2

3 Bildtolkning ett led till förberedande läsinlärning

4 Bildtolkning ett led till förberedande läsinlärning 2009, Specialpedagogiska skolmyndigheten Manus: Kerstin Liljeson och Tina Jarmeby, Ekeskolan Tryck: Edita 2009 ISBN: ISBN (tryckt), (pdf) Best.nr: 00170

5 Förord Ekeskolan är en specialskola för elever med synskada i kombination med ytterligare funktionsnedsättningar. Varje elev på skolan är med sina olika funktionsnedsättningar unik och ställer höga krav på en individualiserad undervisning. För personalen gäller det att vara lyhörd och kreativ i sitt sökande efter ett för varje elev optimalt arbetssätt. Varje elev är alltså unik men, att som personal under många år få möta flera olika elever, ger ändå förutsättningar för att i viss utsträckning kunna generalisera metoder för undervisning/inlärning. Denna dokumentation är ett sådant exempel. Dokumentationen visar också hur ett nära samarbete mellan pedagog och assistent ger möjlighet till erfarenhetsutbyte och ett kontinuerligt lärande som kommer eleverna till godo. Kerstin Liljeson är förskollärare och speciallärare, inriktning syn, med mångårig erfarenhet av att arbeta med elever med dövblindhet och elever med synskada och ytterligare funktionsnedsättning. Tina Jarmeby är utbildad anstaltspedagog och har under sina år på Ekeskolan arbetat som skötare, boendeföreståndare och pedagogassistent. Vår förhoppning är att denna dokumentation ska vara av intresse även utanför Ekeskolan, till exempel i undervisningen av elever i särskolan och i det pedagogiska arbetet med invandrarbarn. Specialpedagogiska skolmyndigheten december 2008 Christina Nordqvist, chef för Resurscenter syn och rektor Ekeskolan Bildtolkning ett led till förberedande läsinlärning 5

6 Inledning Det här är tänkt att vara en reflektion/dokumentation över hur vi med våra erfarenheter har arbetat med bildtolkning som ett led i förberedande läsinlärning, samt att dela med oss av våra olika idéer och tips. Det är viktigt att betona att vårt arbete med eleverna har sträckt sig över mycket lång tid, cirka 8 år. Varje utvecklingsfas har följts upp i många olika situationer. Gruppen har bestått av elever med synskador samt ytterligare funktionsnedsättningar. Dessa elever tillhör träningsskolan, men vår förhoppning är att detta arbete även kan användas till andra elevgrupper. Vårt arbetssätt har gett eleverna många olika positiva erfarenheter och upplevelser så att de eventuellt framöver kan gå vidare till läsning. När eleverna slutade hos oss kunde de stava enklare ord och även skriva dem, några med datorns hjälp och en elev skrev svartskrift (tryckt eller handskriven text för seende). Vi som har gjort detta arbete har haft förmånen att under många år få arbeta tillsammans. Vi har båda arbetat med elever med medfödd dövblindhet och där lagt grunden till det arbetssätt som vi sedan vävt samman med förskolemetodik och erfarenheter. Vi har använt oss av rim och ramsor och lekar som stimulerar språklig medvetenhet och kroppsuppfattning. En viktig förutsättning för vårt arbete har varit att vi har lyssnat på varandra, varit uppriktiga och ärliga, både när det gäller positiv och negativ kritik och vågat vara ifrågasättande mot varandra. 6 Bildtolkning ett led till förberedande läsinlärning

7 Samling/schema Samlingen och schemagenomgången blev grunden för vårt arbete. Där fick eleven struktur på tillvaron, begrepps- och tidsuppfattning. Dagen startade med en samling där vi på olika sätt talade om vilka som var där, bland annat genom att sjunga olika sånger och där eleverna fick säga sitt namn. Vi talade om vilken dag, datum, månad och år det var, dagens lunch och i stort vad dagen skulle innehålla. Det var viktigt att redan här informera om det var någon förändring som bröt dagens innehåll, till exempel om badet blev inställt, läkarbesök eller liknande. Det var också under samlingarna som vi berättade om vilket tema vi skulle arbeta runt och som vi sedan på olika sätt gick vidare med. När vi började med schemat, startade vi med konkreta saker, till exempel en gymnastikpåse, som symboliserade gymnastiken, och som togs med till aktiviteten. Efter en tid kunde eleven lämna kvar saken vid sin arbetsplats och gå till aktiviteten. Vi hade konkreta saker för hela dagens schema. Eleven hade då möjlighet att gå tillbaka och se hur dagen varit. Bildtolkning ett led till förberedande läsinlärning 7

8 Nästa steg var att gå vidare till symboler eller ritade bilder. Även här var det hela dagens schema vi lade fram. På detta sätt fick vi också in tidsbegreppen nu, sedan, förut, idag, imorgon och igår. Vi hade redan tidigt tanken inställd på läsinlärning varför vi lade schemabilderna från vänster till höger läsriktningen och skrev under respektive bild vad aktiviteten innehöll. Här visar vi två exempel på hur ett schema kunde se ut. Schema med symboler Schema med ritade bilder 8 Bildtolkning ett led till förberedande läsinlärning

9 Kroppsuppfattning/ begreppsuppfattning Vi sjöng olika rörelsesånger för att få en uppfattning om kroppen, kände på varandra och upptäckte att vi hade lika många öron, armar och ben. Vi pratade också om var huvudet sitter, uppe eller nere på kroppen, två händer, en höger och en vänster och så vidare. Vi ritade också av eleverna och namngav de olika kroppsdelarna. Vi ville få till ett samspel/turtagning mellan elev/elev och elev/personal. Vi satt vid ett mindre fyrkantigt bord där begreppen mittemot, vid sidan om, höger, vänster, under, över, på, i, bakom, framför, och så vidare på ett naturligt sätt kom eleven till gagn. Begreppen höger och vänster är mycket viktiga. För att öva dessa begrepp använde vi en låda (se bild), som var mycket konkret för eleven. Där skulle eleven lägga i/ta bort saker med höger respektive vänster hand. Det gällde även att så småningom kunna flytta över sina kunskaper till andra aktiviteter, till exempel att vid ridning kunna styra hästen till vänster eller höger efter instruktion. Bildtolkning ett led till förberedande läsinlärning 9

10 Vi har också haft stor hjälp av leken Kims lek, som går ut på att man lägger upp ett antal föremål som man ska komma ihåg. Därefter ska man blunda och en medspelare ska ta bort ett eller flera föremål. När man sedan får titta/känna ska man komma ihåg vad som fattas. Vi använde oss av en låda, cirka 30x30 cm, och började med EN sak för att eleven skulle lyckas. Vi lade sedan till fler och fler saker som eleven kände till. Eleven måste använda sina händer för att undersöka, känna och hitta och sedan också minnas när vi utökade med fler saker. Kims lek Vi lekte också med sakerna. Eleven skulle minnas vilka saker vi hade använt och dem ritade vi sedan av. Avritade saker 10 Bildtolkning ett led till förberedande läsinlärning

11 Vi har inte glömt bort hur viktigt det är för barn att klottra. Vi ritade mycket och använde ritmuff (se sid 19) eller papper/pennor, beroende på elev. Våra elever har gjort det på olika sätt. Några har klottrat med ritmuff, andra med papper och penna. Sedan gick vi vidare med enkla kända föremål som till exempel den egna handen. Den avbildade vi och sedan kunde de lägga lika på lika, för att så småningom komma till en bildförståelse. Det får dock aldrig bli för detaljerat eller rörigt. Klotter på ritmuff Bildtolkning ett led till förberedande läsinlärning 11

12 Vi var noga med att följa upp de olika aktiviteterna och dokumenterade dem på olika sätt, bland annat genom att rita och samla material som anknöt till aktiviteten, till exempel utflykt till staden, lägerskola och årstiderna. När vi sedan följde upp aktiviteten, vilket vi alltid gjorde, var det viktigt att eleven var delaktig i dokumentationen. Detta skedde genom att vi hela tiden hade en kommunikation, eleven berättade och vi ritade/klistrade material som hade anknytning till aktiviteten. När bilden var färdig hjälptes vi åt att formulera texten. Här visar vi hur man på flera olika sätt kan dokumentera en utflykt. Uppföljning av skogsutflykt På den här bilden ser vi hur en uppföljning av en skogsutflykt kan se ut. Vi plockade med oss kottar, barr och en bit bark, som vi sedan tillsammans med eleven gjorde ett arbetsblad av. Eleven dikterade vad vi skulle skriva, vilket vi gjorde både på punkt och på svartskrift för att alla skulle kunna läsa. 12 Bildtolkning ett led till förberedande läsinlärning

13 På den vänstra bilden har personal ritat vad eleven berättade om upplevelsen. På den högra bilden har en elev ritat av tussilago, efter att noga ha känt på blomman. Detta visar att eleven har en uppfattning om hur blomman ser ut. När vi ritade situationer där det ingick personer var eleven alltid RÖD, närpersonen alltid BLÅ och övriga personer alltid SVARTA. Vi bygger en snögubbe Här visar vi ytterligare ett exempel på hur en aktivitet kan ritas i sin helhet. Vi använde oss av smala pappersremsor, som här gamla kassarullar, där vi ritade aktiviteten från början till slut i läsriktningen. Bildtolkning ett led till förberedande läsinlärning 13

14 Från början läste vi lättlästa böcker som till exempel Totte, men upptäckte snart att de var för abstrakta. Vi gjorde därför istället egna berättelser där eleverna var delaktiga. Vi gjorde bland annat en bok om hur vi byggde en koja. Till den taktila boken har vi använt ritmuff och material som liknade filten, samt en figur som symboliserade eleven. Till vänster föreställer bilden ett bord och en filt. Till höger ligger filten på bordet Det blir en liten och mysig koja Jenni är i kojan 14 Bildtolkning ett led till förberedande läsinlärning

15 Här ritar vi sagan tillsammans med elev Eleven avslutar med en egen bild Bildtolkning ett led till förberedande läsinlärning 15

16 Lek med bokstäver och ord Ett sätt att känna rytmen i orden, deras olika längd och stavelser, var att vi klappade dem. Vi började med våra namn, Ti-na, Rut, Mi-ka-el och så vidare. Vi lyssnade även på vilken bokstav namnet började på och gick sedan vidare till vilken bokstav namnet slutade på. Vi fortsatte med att hitta på ord med olika längd som till exempel sax- telefon, mjölk-köttbullar. Vi använde ord som fanns i elevernas begreppsvärld. Leken Ett skepp kommer lastat använde vi oss av på olika sätt, till exempel olika kroppsdelar när vi pratade om kroppen. Vi använde oss också av leken när vi kommit lite längre i arbetet med bokstäver och ord. Eleven hittade på ett ord som skickades vidare och kamraten skulle hitta ett ord på slutbokstaven. Vi lekte också med ord som motsatsord till exempel stor-liten, natt-dag och så vidare. Rim och ramsor Vi arbetade mycket med rim och ramsor och fylla i ord, till exempel det bor en katt i en... Vi följde upp aktiviteterna på olika sätt, bland annat genom att visa bilder/saker på rimorden som eleven fick para ihop. På det viset fick de ännu en möjlighet att befästa vad vi hade gjort. 16 Bildtolkning ett led till förberedande läsinlärning

17 För att gå vidare till meningsuppbyggnaden lekte vi på olika sätt, bland annat använde vi oss av en låda med 10 fack och tomma plastägg så kallade kinderägg. Varje ägg fick representera ett ord. Vi var noga med att lägga lådan så att facken kom i läsriktningen. Eleven fick säga en mening, till exempel jag ska bada idag, ta lika många ägg som ord och lägga ett ord/ägg i varje fack. Jag ska bada idag Här visar Micke sin glädje över en mening som han skapat på egen hand Bildtolkning ett led till förberedande läsinlärning 17

18 Eleverna lärde sig läsa på helt olika sätt. En elev ljudade bokstav för bokstav och fick på så vis fram ordet. En annan elev uttalade varje bokstav vid namn utan att ljuda. De bildade sedan egna korta ord som de skrev på olika sätt. För svartskriftsläsning använde vi plastbokstäver med en magnet på baksidan och en magnetplatta, som vi satte på ett litet staffli, så att det kom i lagom läshöjd och på lagom läsavstånd. Magnetplatta med plastbokstäver på ett staffli Punktläsaren fäste sina bokstäver på en platta framför sig. Bräda med kardborreband där kort med punktskrift fästs på 18 Bildtolkning ett led till förberedande läsinlärning

19 En ritmuff består av en speciell gummiplatta och plast. Kännbara linjer framställs genom att man skriver på plasten med en kulspetspenna eller som i vårt fall en rundstav som vi har vässat. Materialet kan köpas genom företaget Iris Hadar: Bildtolkning ett led till förberedande läsinlärning 19

20 Sånger, rim och ramsor Här är ett urval av sånger, rim och ramsor som vi tycker har fungerat bra i vårt arbete. A-B-C råttmor kokar te Ett sån t väder sa Per Fläder Pelle Plutt Ole Dole Doff Essike dessike Åh, förlåt mitt namn är plåt Lyssna Text och musik: Olle Widestrand Nu skickar vi trumman Text och musik: Lars Lindberg Vilken dag är det idag. Nu ska vi leka namnstafett. Huvud axlar knä och tå.händerna på huve t, klappe, klappe, klapp. Fötter, ben och kropp. (Vi är lika) Yxan, byxan, handen, tanden Melodi: Gubben Noak Månadssång Melodi: Oh my darling Clementine Årstiderna Text och musik: Olle Widestrand Rimtramsa Text och musik: Clas Rosvall Honkey Tonkey. Kalle Anka satt på en planka. Yxan byxan (Melodi: Gubben Noak) Yxan, byxan, handen, tanden och en liten bil. Ljusen, musen, blusen, dockan, klockan, sockan, solen, stolen, katten hatten och en krokodil Åh, förlåt mitt namn är plåt Åh, förlåt mitt namn är plåt. Jag kommer med nästa båt. Vill du veta mera, är efternamnet lera. Jag bor på potatisgatan fläsk, Tre trappor ner i såsen. 20 Bildtolkning ett led till förberedande läsinlärning

21 Sånger om årets 12 månader JANUARI börjar året. Det är vinter mörkt och kallt. Vart man tittar är det vitt, vitt. Det har snöat överallt. FEBRUARI, månad två, då får vi sportlov. Åh va bra! Vi får åka skidor, skridskor, och så pulka varje da. Tredje månaden är MARS. Nu kommer våren snart igen. Snön den smälter, fågeln sjunger. Det är härligt, lilla vän. Fjärde månaden APRIL, då kan man luras om man vill. Vi får påsklov, tänder brasor och raketer i april. Sköna MAJ vår femte månad. Solen skiner det är skönt. Vi är ute, plockar blommor. Gräset växer, det blir grönt. Sjätte månaden är JUNI. Sommarlov med sol och bad. Vara ledig, bara leka, åh, jag känner mig så glad! Sedan kommer JULI månad. Det är månad nummer sju. Puh, så svettigt, varmt och soligt. Äter glass, det gör vi nu. AUGUSTI, månad åtta. Gå till skogen plocka bär. Skolan börjar, det känns roligt. Träffa alla vänner där. Månad nio är SEPTEMBER. Löven faller sakta ner. Svamp i skogen, många färger. Det är vackert vart man ser. Månad tio är OKTOBER. Regn och rusk, nu är det höst. Det är skönt att vara inne. Läsa böcker då till tröst. Månad elva är NOVEMBER. Allt är fruset, det är hårt. Ska du gräva med din spade, märker du att det är svårt. Sist så kommer så DECEMBER, tolfte månaden det är. Med Lucia i advent då, vet vi nu är julen här. Bildtolkning ett led till förberedande läsinlärning 21

22

23 Bildtolkning ett led till förberedande läsinlärning 23

24 Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar för statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Myndigheten ger råd och stöd till skolhuvudmän i deras ansvar för en likvärdig utbildning för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning, främjar tillgången på läromedel för dessa samt driver specialskolor för vissa elevgrupper. Myndigheten fördelar också bidrag till vissa utbildningsanordnare och till vuxna med funktionsnedsättning för vissa korta studier. Myndigheten bildades den 1 juli ISBN: (tryckt) (pdf) Best.nr: