Ansökan om certifiering av. Vård- och omsorgscollege Uppsala län

Transkript

1 Regionala styrgruppen Vård- och omsorgscollege Uppsala län Dnr: RFUL 2009/200 Ansökan om certifiering av Vård- och omsorgscollege Uppsala län Termen college är för de flesta ett känt begrepp från bland annat engelskspråkiga länder, där ordet används för olika typer av skolor med högre utbildning eller för delar av sådan högre utbildning. Termen har nu vunnit insteg inom svensk utbildning, där ordet används för en reglerad samverkan mellan yrkesinriktade utbildningar och arbetsliv, utifrån fastställda kvalitetskriterier. Vård- och omsorgscollege står för en nationell modell för regional samverkan mellan utbildning och arbetsliv, som gör utbildning inom vård- och omsorgsområdet mer attraktiv för den enskilda och för arbetsmarknadens aktörer.

2 ÖVERENSKOMMELSE Vård- och omsorgscollege Uppsala län Parter Samarbetet mellan Enköpings kommun, Tierps kommun, Uppsala kommun, Östhammars kommun och Landstinget i Uppsala län ska ske med utgångspunkten att vi tillsammans driver ett regionalt förankrat Vård- och omsorgscollege Uppsala län enligt nationella rådets kriterier. Ett VO-College som stimulerar både ungdomar och vuxna studerande att välja att utbilda sig och arbeta inom vård och omsorg i regionen. Genom vårt samarbete inom VO- College får de studerande tillgång till utbildning med hög kvalitet, utbildningar som genomförs i nära samverkan med arbetsgivarna. Övriga kommuner i länet ansluter sig när de så önskar. Regional styrgrupp Styrgruppen har en sammansättning av representanter från arbetsgivarna, utbildningsanordnare och fackliga representanter. Styrgruppen arbetar på en strategisk och övergripande nivå, skapar förutsättningar för och underlättar arbetet på den lokala nivån samt stödjer behov och utvecklingsidéer. De övergripande målen är att: Kunna möta de växande behoven av kvalificerad vård och omsorg bland länets invånare. Trygga de framtida rekryteringsbehoven av kvalificerad arbetskraft inom vård- och omsorgsområdet i Uppsala län. Därför måste följande göras: Säkerställa att utbildning inom vård och omsorg blir mer attraktiv för den enskilde och för arbetsgivare i regionen. Bidra till utveckling och genomförande av utbildningar som ger utrymme för individuella val, möjliggör vidare studier och kompetensutveckling, har nära anknytning till arbetsgivarna och som leder till kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. Möjliggöra för studerande att delta i vissa kurser/inriktningar på annan skola än där de börjat sin utbildning. Former för ersättning mellan kommuner behöver därvid klargöras. 1

3 Möjliggöra för studerande att genomföra länsövergripande projekt och ha gemensamma temaveckor inom länet Ge möjlighet till kompetensutveckling och karriärvägar för medarbetare för att höja status och lust att arbeta kvar samt ta tillvara kompetensen hos medarbetare med längre erfarenhet för nya arbetsuppgifter t.ex. mentorskap. Verka för att anställda med stor erfarenhet kan ges karriärmöjligheter t.ex. genom handledning, mentorskap, vidareutbildning mm. Erbjuda fortbildningar som är anpassade efter arbetsgivarnas behov och öka tillgängligheten till kompetensutveckling även för mindre vårdgivare. Verka för att lokala handledaravtal upprättas i samband med att de lokala ansökningarna tas fram. I de lokala handledaravtalen ska det framgå att den gemensamma målsättningen är att den arbetsplatsförlagda utbildningen ska genomföras med hög kvalitet samt utbildningsanordnarnas respektive arbetsgivarnas ansvar gällande handledarutbildning och APL. Skapa former för och möjligheter till spetskompetensutbildning i regionen, t ex inom yrkeshögskola och universitet. Erbjuda gemensam kompetensutveckling för lärare inom VO-College. Införa metoder för att språkstöd i vårdutbildningar samt annan metodik för lärande inom omvårdnadsprogrammet. Sprida kunskaper om och samverkan i utbildningar för personer med behov av stöd i svenska, även redan anställda. Utveckla flexibla utbildningsmodeller som hjälper arbetsgivarna att genomföra lärande i arbetet t.ex. genom studiecirklar på arbetsplatsen och mer systematiskt tillvaratagande av erfarenhetskunskap. Skapa en samsyn mellan utbildningsanordnare och arbetsliv när det gäller baskompetens för olika utbildningsnivåer, både inom ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen, t.ex. kursutbud och APL på ungdomsgymnasiet, men också när det gäller kompetensnivån för spetskompetens och fördjupningskurser. Snabbt uppmärksamma behov av utbildning som finns hos arbetsgivarna och lägga förslag som tillmötesgår behoven. Arbeta för rekrytering och utbildning av ny personal inom vård och omsorg vid pensionsavgångar Se över befintliga valideringsmetoder och modeller i länet. Skapa forum för erfarenhetsutbyte och lärande avseende metoder och modeller för validering. Ge möjlighet att kompletteringsstudera. Snabbare svara upp till förändrade och specifika behov till exempel vid riktade statsbidrag som ger möjlighet till kompetenshöjning t.ex. satsningar som skett under senare tid på nutrition, läkemedel, dokumentation, psykisk ohälsa. 2

4 Ta ett gemensamt regionalt ansvar för insatser inom omvärldsbevakning både när det gäller utbildningar och yrken inom vård och omsorg Innehållet i överenskommelsen har utarbetats av den regionala styrgruppen för Vård- och omsorgscollege Uppsala län. Avtalet avser samverkan från och med den 2 februari och tre år framåt under den tid Nationella rådets certifiering gäller. Om förändringar sker under avtalsperioden ska detta diskuteras mellan avtalsparterna. Nya vårdgivare eller utbildningsanordnare kan ges tillträde inom Vård och omsorgscollege efter samråd och beslut inom den regionala styrgruppen. Tillägg till avtalet ska då göras. Mot bakgrund av vad som ovan beskrivits etablerar parterna samarbete inom ramen för Vård- och omsorgscollege Uppsala län. Hans Hellberg Förvaltningschef Enköpings kommun Marie Palmgren Vård- och omsorgschef Peter Björebo Produktionschef Tierps kommun Mojgan Alimadad Produktionschef Boris Enqvist Direktör Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad Uppsala kommun Tommy Winberg Direktör Äldrekontoret Gunilla Nilsson Suikki Barn- och utbildningschef Östhammars kommun Kenneth Lindholm Socialchef Lotta Halling Personaldirektör Landstinget Uppsala län Catharina Blom Regiondirektör Regionförbundet Uppsala län 3

5 Innehållsförteckning 1 Vägen mot en ansökan Vård- och omsorgscollege ett politiskt initiativ Processen inleds - våren En ansökan tar form - hösten Vård- och omsorgssektorn i Uppsala län nulägesbeskrivning Uppsala län i korthet Växande befolkning och ökad andel äldre Nya livsstilar Hälsans utveckling Utveckling inom hälso- och sjukvård Utveckling inom äldreomsorgen i Uppsala län Kompetensbehoven inom vård och omsorg Kunskap om åldersrelaterade sjukdomar och det naturliga åldrandet Följa utvecklingen av ny teknik och nya rön Förhållningssätt och arbetssätt LSS och LASS - verksamheterna Exempel på specifika kompetensutvecklingsbehov i kommunerna Stimulansmedel för kompetensutveckling Tillgången till personal Sökande till gymnasieskolans omvårdnadsprogram Regionala kriterier Kriterium 1: Målsättning och organisation Målsättningar, prioriteringar och planerade insatser Organisationen för VO-College Uppsala län Kriterium 2: Avtal och överenskommelser Samsyn och samverkan i Uppsala län Samsyn om validering Kriterium 3: Regionalt och lokalt perspektiv Lokala behov, speciella inriktningar idag och i framtiden Kriterium 4: Infrastruktur för utbildningen Uppsala län är en stark vård- och omsorgsregion Åtta kommuner, fem omvårdnadsprogram Kriterium 5: Samverkan med arbetslivet Arbetslivets behov, gensvar från utbildningsanordnarna Marknadsföring och opinionsbildning Omvärldsbevakning Kriterium 6: Kvalitetsarbete Kriterium 7: Hälsa Tidplan Kostnader och finansiering Bilagor Vad är Vård- och omsorgscollege? Varför Vård- och omsorgscollege?

6 1 Vägen mot en ansökan 1.1 Vård- och omsorgscollege ett politiskt initiativ Följande ansökan har utarbetats som ett resultat av ett politiskt uppdrag av Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Uppsala kommun och Regionförbundet Uppsala län. I 2007 års Uppdragsplan beslutade UAN se över förutsättningarna för bildande av ett Vård- och omsorgscollege i Uppsala län. I Regionförbundets verksamhetsplan för 2008 ingick att tillsammans med lokala och regionala intressenter att etablera ett Vård- och omsorgscollege. 1.2 Processen inleds - våren 2008 Under våren bildades en interimistisk styrgrupp med representanter för utbildningsanordnare och arbetsgivare i Uppsala län, Arbetsförmedlingen, Landstinget och Uppsala universitet. En projektplan utarbetades för hur länet skulle kunna arbeta fram en komplett ansökan om certifiering av Vård- och omsorgscollege hos SKL. Regionförbundet, Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala beslutade i juni 2008 att tillsammans finansiera en projektledare, Iréne Olsson-Brunn, som fram till årsskiftet 2008/09 skulle lägga grunden för en regional ansökan. I uppdraget ingick även att etablera lokala arbetsgrupper i de av länets kommun som har omvårdnadsprogram inom gymnasieskolan. 1.3 En ansökan tar form - hösten 2008 Under hösten 2008 har fyra lokala arbetsgrupper bildats i Enköping, Tierp, Uppsala och Östhammar. I grupperna ingår verksamhetschefer för vård och omsorg, rektorer för ungdomsutbildningen, rektorer för vuxenutbildningen, landstinget och fackliga representanter. De lokala arbetsgrupperna har vid sina möten diskuterat de lokala certifieringskriterierna, förankrat tankarna kring VO-College och fört en lokal dialog kring syftet med VO-College. Stor vikt har lagts vid att de lokala arbetsgrupperna själva engagerat sig processen och fått till stånd en bred medverkan. I december 2008 genomfördes en regional förankringskonferens om vård- och omsorgscollege för ett 40-tal personer från länets samlade vård- och omsorgssektor. Konferensen visade att det finns en bred uppslutning bakom satsningen. Under ansökningsprocessen har fortlöpande politisk förankring skett i respektive kommun. Förberedelsearbetet är nu slutfört och summeras i denna ansökan om regional certifiering av Vård- och omsorgscollege i Uppsala län. 5

7 2 Vård- och omsorgssektorn i Uppsala län nulägesbeskrivning 2.1 Uppsala län i korthet Uppsala län kan liknas vid ett Sverige i miniatyr. De södra delarna präglas av närheten till Storstockholm, Uppsala är i sig ett tillväxtområde med en jämförelsevis ung och frisk befolkning och i de norra delarna finns industri och relativ glesbygd. I norra delen av länet ligger kommunerna Älvkarleby, Tierp och Östhammar med en låg andel utrikesfödda personer, en minskande och äldre befolkning och en stark industritradition som är väl synlig både i historiska bruksmiljöer och i dagens internationella storföretag. I centrum av länet ligger Uppsala på samma gång en gammal lärdomsstad och en modern internationellt orienterad storstad. Uppsala är centrum för en stor del av regionens vård, omsorg, utbildning, kultur och service. Universiteten påverkar flyttmönstret hos befolkningen, som har en låg medelålder, en hög andel utrikesfödda personer och en god hälsa. De södra delarna av Uppsala län präglas av tätbefolkad landsbygd och många tätorter. Knivsta har ett strategiskt läge nära Arlanda. Invånarna i Knivsta är unga, har en hög medelinkomst och en låg andel personer födda i ett annat land. Länets näst största stad, Enköping parkernas stad, har en snabb befolkningstillväxt men med färre utrikesfödda personer än riket i snitt. Servicenäring och småföretag präglar näringslivet. Många barnfamiljer flyttar till Håbo, på nära pendlingsavstånd från Stockholm. Befolkningen är ung, med en hög medelinkomst, god hälsa och en hög andel utrikesfödda personer. I den västliga delen av länet ligger Heby kommun, som har en levande landsbygd med många småföretag. Kommunen har en stor andel äldre personer och låg medelinkomst. (Uppländsk Drivkraft, det regionala utvecklingsprogrammet för Uppsala län, 2008 och Regionfakta) 2.5 Växande befolkning och ökad andel äldre År 2020 antas Sveriges befolkning vara 9,7 miljoner. I stora delar av landet minskar befolkningen, medan den ökar i storstäder och på universitetsorter. Uppsala län har en snabb befolkningsutveckling med en årlig ökning på motsvarande en procent eller omkring 3000 personer. Befolkningsutvecklingen är dock ojämnt fördelad över länet. I Knivsta, Håbo, Uppsala och Enköping ökar befolkningen, medan Älvkarleby, Heby, Tierp och Östhammar har en svagare utveckling. I länets åtta kommuner bor nu omkring personer. Enligt olika prognoser beräknas länet år 2050 ha mellan och invånare. Omkring 15 procent av befolkningen är i dag 80 år och äldre, med smärre lokala skillnader. De yngre äldre ökar i antal fram till Mellan år 2020 och 2030 väntas antalet äldre-äldre fördubblas från omkring 8000 personer till närmare

8 Antal personer i kommunerna och antal personer över 65 år Hela kommunens befolkning Antal 65 år och äldre Östhammar Tierp Heby Uppsala Enköping Knivsta Håbo Älvkarleby Uppsala län har i nationell jämförelse en relativt ung befolkning. Andelen 65 år och äldre ligger på ett lägre tal (15,6 %) jämfört med hela riket (17,8%). Dock finns det skillnader inom länet, från 14 % i Uppsala kommun till ca 21 % i Östhammar och Tierp. Viktig åtgärd i Uppsala län Planera för att arbetskraft och kompetens finns i tillräcklig utsträckning för att möta framtida behov av vård och omsorg hos den ökade andelen äldre i befolkningen. 2.2 Nya livsstilar För dagens unga är det en självklarhet att kommunicera med vänner i globala nätverk. Den moderna tekniken känner inga geografiska gränser och den internationella utblicken har blivit en naturlig del av vardagen för ungdomar. Många drivs av både ett starkt självförverkligande och tydlig tillhörighet i olika grupper. Individen definieras allt mer utifrån vilka erfarenheter och vänner hon har, snarare än formella meriter. Nya synsätt på arbete, som medel för att uppnå andra individuella värden, innebär att förhållandet till etablerade strukturer och arbetsplatser förändras. (Uppländsk Drivkraft, det regionala utvecklingsprogrammet för Uppsala län. 2008) Viktig åtgärd i Uppsala län Ta tillvara på ungdomarnas kommunikationsvanor och använda den moderna tekniken i utbildningssammanhang. Bidra till utveckling och genomförande av utbildningar som ger utrymme för individuella val, möjliggör vidare studier och kompetensutveckling, har nära anknytning till arbetsgivarna och som leder till kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. 2.3 Hälsans utveckling Under de senaste decennierna har hälsan förbättrats vilket avspeglar sig i att medellivslängden fortsätter att öka, främst bland män. Det har också funnits en ogynnsam utveckling av 7

9 folkhälsan då olika symtom på nedsatt psykiskt välbefinnande ökade kraftigt under 1990-talet utom bland de äldsta. Under 2000-talet tycks dock denna utveckling ha brutits utom bland ungdomar. (Folkhälsorapport 2009) Generellt sett är utbildningsnivån hög i Uppsala län och detta påverkar i sin tur hälsoläget positivt. Olikheterna i länet präglar också hälsan. Trots att Uppsala län statistiskt sett har ett förhållandevis bra hälsotal jämfört med övriga län, finns det områden och befolkningsgrupper som har en betydligt sämre hälsa än vad som är acceptabelt för en välfärdsstat. Befolkningens sammansättning och därmed hälsan, skiljer sig åt inte bara mellan kommunerna utan inom kommunerna. (Förord till strategisk plan för folkhälsoarbetet i Uppsala län) Hälsoproblemen i Uppsala län har olika orsaker och är av varierande art. Socioekonomiska skillnader påverkar hälsotillståndet. Många medborgare upplever ett utanförskap och en vanmakt i sitt vardagsliv. Den psykiska ohälsan tilltar och det finns stora livsstilsrelaterade hälsoproblem som övervikt, negativa effekter av alkohol- och tobaksanvändning, sexuell ohälsa och spelberoende. Folkhälsoinstitutets Livsstilsrapport från 2008 visar att levnadsvanor som medför hälsorisker både har ett starkt inbördes samband och ett samband med människors sociala situation. Samspelet mellan levnadsvanor gör att det ofta finns flera riskfaktorer hos en och samma individ. Den Folkhälsopolicy som tagits fram i Uppsala län syftar till att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar för att uppnå visionen: god hälsa för alla i Uppsala län. De fyra strategierna som grundar sig på det nationella folkhälsomålet är goda livsvillkor, en hälsofrämjande hälso- och sjukvård, hälsosamma levnadsvanor och psykiskt välbefinnande. (Folkhälsopolicy för Uppsala län) Enligt Hälsoforum i Uppsala län är de frågor som prioriteras i folkhälsoarbetet barn, ungas och äldres psykiska hälsa och att utjämna de sociala olikheter som finns mellan olika grupper i samhället. Viktiga åtgärder i Uppsala län Utgå från Folkhälsopolicyn i Uppsala län och arbeta för goda livsvillkor, en hälsofrämjande hälso- och sjukvård, hälsosamma levnadsvanor och psykiskt välbefinnande på vård och omsorgs utbildningar och arbetsplatser. Samverka med Hälsoforum i Uppsala län kring strategiska frågor om hälsa. 2.4 Utveckling inom hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsrapport 2009 visar att det finns många positiva trender när det gäller behandlingsresultat för flera stora folkhälsosjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Samtidigt visar den att det finns områden som ibland fungerar mindre bra, till exempel hur delaktig patienten är i vården samt vårdens tillgänglighet och jämlikhet. Med tanke på de ekonomiska restriktioner som finanskrisen innebär och den samtidiga utmaningen för landstingen att möta ökade vårdbehov från en allt äldre befolkning med förbättrade resultat är det viktigt att strukturförändringarna fortsätter. I framtiden blir arbetet med effektiviseringar allt viktigare. Hit hör att den akuta vården koncentreras, att akut och planerad vård i ökad grad bedrivs åtskilt och att sjukhusen blir mer specialiserade. Samtidigt tillhandahålls allt mer av vården som öppen vård, både vid och utanför sjukhusen, och i allt större utsträckning i patienternas hem. De mindre sjukhusen 8

10 finns kvar men med ett nytt innehåll med fokus på internmedicin och geriatrik, och på flera håll på planerade operationer. I Uppsala län finns nattöppen akut på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Enköpings sjukhus har planerade operationer och akuta operationer dagtid medan Akademiska sjukhuset står för akuta operationer nattetid och för förlossningsvården i länet. Lika viktigt för förbättringarna är att vårdens sätt att arbeta förändrats, med fokus på att utveckla vårdens system, att skapa fungerande processer för olika patientgrupper och på att systematiskt ta bort sådant som inte skapar värde för patienten. Begreppet kunskapsstyrning har etablerats som en beteckning för att vården på ett alltmer systematiskt sätt tillämpar den senaste vetenskapliga kunskapen och följer resultaten för patienterna. IT-stödet förbättras och börjar bli en integrerad del av verksamhetsutvecklingen. Vårdens personal får ökad utsträckning tillgång till IT-baserat beslutsstöd med den senaste medicinska kunskapen och patienterna har i ökad grad tillgång till medicinskt underlag, via webb och telefon. Dock finns fortfarande behov av att utveckla IT-stödet och än mer anpassa systemen till verksamhetens behov. Att få till bättre samordnade insatser utanför sjukhusen för de mest sjuka äldre är ett angeläget utvecklingsområde. Även grupper som barn och unga, särskild de med psykisk ohälsa, och de psykiskt funktionshindrade ställer krav på genomarbetade vårdprocesser och arbete i team. Enligt de medicinska ansvariga sjuksköterskorna i Uppsala län avviker inte sjukdomsbilden i länet från riket i stort, utan det behov av hälso- och sjukvård som finns i Uppsala län kan jämföras med nationella behov. Viktiga åtgärder i Uppsala län Arbeta för kunskapsstyrning inom vården så att personalen på ett systematiskt sätt tillämpar den senaste vetenskapliga kunskapen och följer resultaten för patienterna. Utveckla flexibla utbildningsmodeller som hjälper arbetsgivarna att genomföra lärande i arbetet t.ex. genom studiecirklar på arbetsplatsen och mer systematiskt tillvaratagande av erfarenhetskunskap. Ta ett gemensamt regionalt ansvar för insatser inom omvärldsbevakning både när det gäller utbildningar och yrken inom vård och omsorg. 2.6 Utveckling inom äldreomsorgen i Uppsala län Antalet människor som i framtiden kommer att behöva service, vård och stöd inom äldreomsorgen ökar jämfört med antalet personer i arbetsför ålder. Färre kommer alltså att behöva försörja fler. Specifika behov som äldreomsorgen i hela länet behöver ta fasta på är att fler bedöms drabbas av demenssjukdomar, fler blir multisjuka, behovet av komplicerad sjukvård ökar, psykisk ohälsa hos äldre, många vårdas av anhöriga och fler äldre med annan kulturell bakgrund än den svenska. Inom Uppsala kommun planerar äldreomsorgen för en fördubbling av antalet äldreboenden fram till I Östhammars kommun beräknas antalet personer med behov av stöd från 9

11 hemtjänst att öka med 23 procent fram till Förutom att hemtjänstens organisation måste utvecklas, ser kommunen ett framtida behov av att äldreboendena profilerar sig. Viktiga åtgärder i Uppsala län Ge möjlighet till kompetensutveckling och karriärvägar för medarbetare för att höja status och lust att arbeta kvar samt ta tillvara kompetensen hos medarbetare med längre erfarenhet för nya arbetsuppgifter t.ex. mentorskap Verka för att anställda med stor erfarenhet kan ges karriärmöjligheter t.ex. genom handledning, mentorskap, vidareutbildning mm. Erbjuda fortbildningar som är anpassade efter arbetsgivarnas behov och öka tillgängligheten till kompetensutveckling även för mindre vårdgivare. Snabbt uppmärksamma behov av utbildning som finns hos arbetsgivarna och lägga förslag som tillmötesgår behoven. 2.7 Kompetensbehoven inom vård och omsorg Den demografiska utvecklingen och nya vårdbehov innebär sammantaget att kraven på kompetens hos den personal som ska arbeta inom vård och omsorg kommer att öka. Förutom en allmänt god grundkompetens behövs fler med specialkompetens på högskolenivå inom områdena demens, hemsjukvård och socialpsykiatri. Dessutom har Socialstyrelsen gett ut allmänna råd med tydliga kompetenskrav inom äldreomsorgen. Det krävs ett gemensamt, långsiktigt arbete för att höja och utveckla kompetensen i verksamheterna som ständigt genomgår förändringar, med nya vårdgivare och återkommande organisationsförändringar. Det finns i Uppsala län flera olika sjukdomsbilder där personalen i den kommunala vård och omsorgsverksamheterna i dag saknar tillräcklig kompetens för att stödja den enskilde i det dagliga livet. För att kunna hantera problem och situationer som uppkommer, krävs att arbetssätt och metoder är kunskapsbaserade. Inom till exempel vård och omsorg i Östhammars kommun är endast 46 procent av personalen utbildade undersköterskor och 54 procent har titeln vårdbiträde Kunskap om åldersrelaterade sjukdomar och det naturliga åldrandet I takt med att antalet äldre personer i befolkningen ökar, kommer andelen åldersrelaterade sjukdomar att öka. Det gäller i första hand demenssjukdomar, men även stroke, hjärtkärlsjukdomar, metaboliska sjukdomar, psykisk ohälsa och missbruk bland äldre. Psykisk ohälsa som till exempel självmordstankar och depression kan vara svåridentifierade hos äldre. I dag brister det i utredning och mer kunskap behövs för att upptäcka och bekräfta dessa problem. Det råder en kunskapsbrist och en osäkerhet inom den kommunala äldreomsorgen kring hur diabetes ska hanteras. En av de största läkemedelskostnaderna utgörs i dag av glukosstickor. Frågan är om livet ska kretsa kring glukosmätningar och begränsningar i kosten för personer med diabetes typ 2 eller om fokus ska sättas på livskvalitet och ett hälsofrämjande synsätt. De nya riktlinjerna för diabetesvård ska beaktas vid planering av utbildningssatsningar och 10

12 utformning av arbetssätt. Dessutom bör landstingets kunskap inom området i högre utsträckning förmedlas till kommunal verksamhet. Palliativ vård och palliativ filosofi med gott medicinskt kunnande utifrån den enskildes situation behöver utvecklas både vad det gäller arbetssätt och kunskapsnivå. Erfarenheter från projektet om palliativ vård i Enköping bör tas tillvara och spridas i länet. Det finns en smal grupp med demenssjuka personer som är aggressiva med sexuella inslag. Det saknas kompetens att bemöta dessa personer idag. Många av våra utvecklingsstörda blir äldre och kommer att utveckla demenssjukdomar. Dessa demenssjukdomar har ofta en speciell karaktär och kräver ny kunskap av personalen. Det finns även ett kompetensutvecklingsbehov hos personalen gällande de vanliga demenssjukdomarna. Dels krävs en medicinsk kunskap men framför allt i bemötandemetoder och i att utveckla stödjande miljöer för demenssjuka personer. Personalen inom kommunal äldreomsorg efterfrågar i dag mer handledning från äldrepsykiatrin i bemötandefrågor. Den preliminära versionen av Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 beskriver att all vård, omvårdnad och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat förhållningssätt och multiprofessionellt teambaserat arbete. Socialstyrelsen anser också att socialtjänsten och hälso- och sjukvården bör ge personalen, främst kommunalt anställda vårdbiträden och undersköterskor möjligheter till utbildning som är långsiktig, kombinerad med praktisk träning, handledning och feedback. I ett helhetsperspektiv på den gamla människan behöver även kunskapen kring det normala åldrandet utvecklas. Fysiska och psykiska förutsättningar för en åldrande människa och innebörden av transcendens är exempel på sådana kunskapsområden Följa utvecklingen av ny teknik och nya rön Vården utvecklas hela tiden och ny teknik tas fram som till exempel stöder vardagen för personer med funktionshinder. Under de senaste åren har ett sortiment med kognitiva hjälpmedel utvecklats som stöd för personer med kognitiv svikt på grund av förvärvad hjärnskada eller neurologiska sjukdomar. Kunskapen om dessa hjälpmedel finns hos rehabiliteringspersonalen men för att snabbt kunna fånga de behov som finns bland vårdtagarna bör kunskapen om den nya tekniken även förmedlas till baspersonalen inom vård och omsorg. En utmaning för paramedicinarna är att sålla ut vilken information som är viktig för baspersonalen att känna till om nya forskningsrön och tekniker och se till att informationen når fram till rätt mottagare. Forskning pågår är namnet på de regelbundet återkommande konferenser som genomförs i samverkan mellan Uppsala universitet, kommunerna och landstinget i Uppsala län genom Regionförbundet. Teman för konferenserna har varit äldre, barn och ungdom och utbildning. Våren kommer inriktningen att vara funktionsnedsättningar. Konferenserna ger en översikt över den omfattande forskning som pågår vid Uppsala universitet. Det huvudsakliga syftet med Forskning pågår konferenserna är att bidra till kunskapsutveckling och fortbildning för personal inom olika yrkesområden. Ett annat syfte är att väcka de yrkesverksammas intresse för forskning samt att erbjuda en mötesplats för forskare och praktiker. 11

13 2.7.3 Förhållningssätt och arbetssätt Hälsoperspektivet behöver utvecklas i de kommunala verksamheterna. Personer med utvecklingsstörning och psykiska funktionshinder kan till exempel behöva stöd för att sköta sin hälsa och vanor när det gäller kost och motion. Hälsa, socialt nätverk och förmågan att klara dagliga aktiviteter är betydelsefulla faktorer för den äldre befolkningens behov av vård och omsorg. Förväntningarna, kraven och önskemålen om vård och omsorg kommer att förändras för att i högre utsträckning utforma insatserna i ett hälsofrämjande syfte. Personalen behöver se till friskhetsfaktorerna och utveckla metoder för att stödja den enskilde till en känsla av sammanhang, med begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Det finns i länet ett behov av att utveckla det rehabiliterande förhållningssättet och personalens kompetens vad det gäller att motivera och stödja den enskilde till ett värdigt liv med delaktighet och aktivitet utifrån behov och förutsättningar. En baskunskap kring arbetsterapeuters och sjukgymnasters kunskapsområde behövs för att i större utsträckning nyttja deras kompetens och att utveckla team-samarbetet kring den enskilde. Med individen i centrum behöver det salutogena och hälsofrämjande arbetssättet utvecklas utifrån de fyra hörnstenarna som enligt Folkhälsoinstitutet ingår i god hälsa och ett gott åldrande: fysisk aktivitet, goda matvanor, social samvaro och meningsfullhet, delaktighet. Det finns ett behov av att utveckla personalens kompetens inom dessa hälsofrämjande områden. Ett etiskt förhållningssätt, gentemot både vårdtagare och arbetskamrater bör också belysas. Vårdkulturen och arbetsplatsens kultur påverkar personalens förhållningssätt och en ökad kunskap om grupprocesser och etik minskar risken för att negativa vårdkulturer utvecklas LSS och LASS - verksamheterna Den personal som arbetar som personliga assistenter, i LSS-boenden och med boendestöd är i dag undersköterskor eller barnsköterskor. Deras kompetens behöver kompletteras för att möta behoven hos de personer som stöds inom dessa verksamheter. Förutom bemötande och avgränsningar gäller det kunskap om diagnoser vid funktionsnedsättningar, både barn och vuxna. De personliga assistenterna en yrkesgrupp med ofta unga och oerfarna anställda som har ett behov av handledning och stöd i sin yrkesroll i högre utsträckning än vad som sker i dag. Det finns i dag en problematik kring de personer som både har en utvecklingsstörning och psykiska problem. Personalen har svårt att se vilka problem som beror på vilken diagnos och har idag inte tillräcklig kompetens för att bemöta personerna utifrån deras mångfacetterade behov. Detta gäller även för personer med kombinationen missbruksproblem och psykiska sjukdomar. Antingen vårdas dessa personer för det ena eller det andra problemet men kompetensen saknas för att tillgodose en helhetlig vård och omsorg. Det finns även bemötande problematik i denna grupp. Personalen är osäker på sin roll och sitt ansvarsområde gentemot personer med missbruksproblematik. Det finns en växande grupp äldre som har insatser med stöd av LSS och LASS. Kunskapen om denna grupp av äldre är idag mycket begränsad. Det finns ett behov av att närmare studera levnadsvillkoren för de äldre personer som får insatser med stöd av LSS och LASS och att uppmärksamma arbetssituationen för dem som ger hjälpen. (Lägesbeskrivning från Socialstyrelsen 2007 Vård och omsorg om äldre) 12

14 I Uppsala kommun har projektet Kom Vidare hittat framgångsrika metoder för att stödja unga tjejer med självskadeproblematik. Det är ett specialdesignat kommunalt boendestöd där personalen i samarbete med landstinget fått handledning av psykiatrin. Denna modell kan stå som förebild för de övriga kommunerna i Uppsala län för att utveckla vård och omsorg om dessa personer Exempel på specifika kompetensutvecklingsbehov i kommunerna I Tierps kommun finns ett behov av utbildningssatsningar för personalen inom demens, psykiatri och diagnoser inom LSS, missbruk och vuxna med förvärvad hjärnskada. Det gäller specifik kompetens inom förhållningssätt, bemötande och metodik. I Enköpings kommun finns personer med avancerade sjukdomsbilder inom den kommunala vård och omsorgsverksamheten. Personalen utbildas specifikt efter den enskildes behov och i skötsel av medicinteknisk utrustning som finns i hemmet. Det finns en ständig kunskapstörst, bland annat inom diabetes. Utbildning inom psykiatri och omsorg behövs som utbildning och fortbildning, särskilt för att klara nyrekrytering. Vård och omsorgspersonalen i Håbo kommun har tidigare haft en låg utbildningsnivå, men i Kompetensstegens regi genomfördes validering. Dock saknas fortfarande specifik kompetens för kommunens sjuksköterskor inom geriatrik och demens. Distriktsköterskeutbildningen är inte tillräcklig inom kommunal vård och omsorg. Heby kommun ser en utökning av demenssjukdomar och andra sjukdomar som är kopplade till äldre. Inom gruppen funktionshindrade har kommunen ett ökat antal personer med bokstavsdiagnoser och lättare utvecklingsstörning. Även missbruk är ett ganska utbrett problem i kommunen. Östhammars kommun som har en hög andel äldre befolkning behöver utveckla kompetensen kring åldersrelaterade sjukdomar, ett hälsofrämjande arbetssätt och öka fokus på anhörigperspektivet. Uppsala kommun har under åren 2005 satsat på grundutbildning för 350 anställda och utbildning av 30 Silviasystrar. Då vård och omsorg utförs både av privata aktörer och av Uppsala kommuns vård och bildning, är det en utmaning att se till helheten av volymen och behoven. Verksamheten inom äldreomsorgen upphandlas och det är viktigt att alla utförare behandlas lika i representation. Vad det gäller kompetensbehoven framöver, finns ett stort behov inom psykiatrin och fortsatt validering med tillhörande kompletteringsutbildning. I Älvkarleby är de främsta sjukdomsbilderna stroke, demens, diabetes, cancer, neurologiska sjukdomar, funktionshinder samt psykiatri. Då antalet multisjuka ökar och fler personer med dubbeldiagnoser inom psykiatrin finns behov av ökad kompetens inom dessa områden. En bred grundutbildning som inkluderar bemötande och sjukdomslära och som kan byggas på i olika inriktningar skulle tillgodose kompetensbehoven, enligt Älvkarlebys medicinskt ansvariga sjuksköterska Stimulansmedel för kompetensutveckling Från år 2006 till har regeringen avsatt Stimulansmedel för att utveckla vården och omsorgen till de svårast sjuka äldre. Medlen är riktade till satsningar inom rehabilitering, kost och nutrition, läkemedelsgenomgångar i särskilt boende och eget boende, förstärkt läkartill- 13

15 gång i särskilt boende och eget boende, sociala innehållet i äldreomsorgen, demensvård och förebyggande hembesök. Kommunerna och landstinget i Uppsala län har för åren 2009 och beviljats statliga projektmedel för att förstärka kompetensen bland personal i socialtjänsten och den psykiatriska hälso- och sjukvården som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Avsikten är att öka personalens kompetens och kunskap om personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning inom tre områden: Vård och behandling Boende och vardagsstöd Meningsfull sysselsättning och rehabilitering till arbete Viktiga åtgärder i Uppsala län Snabbare svara upp till förändrade och specifika behov till exempel vid riktade statsbidrag som ger möjlighet till kompetenshöjning t.ex. satsningar som skett under senare tid på nutrition, läkemedel, dokumentation, psykisk ohälsa. Planera långsiktigt för att möta upp de nationella riktlinjerna för vård och omsorg. Ta tillvara på modeller och metoder som utvecklats lokalt för behandling inom olika sjukdomsbilder för att sprida kunskapen och erfarenheterna regionalt. Se över behovet av yrkeshögskoleutbildningar inom till exempel demens, geriatrik och psykiatri och gymnasial utbildning inom psykiatri. Stödja utvecklingen av ett multiprofessionellt teamsamarbete och kunskapsförmedling mellan de olika yrkesgrupperna som arbetar kring den enskilde. Det gäller undersköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, sjuksköterskor, biståndshandläggare, dietister med flera. Skapa former för utveckling av spetskompetens i regionen. Erbjuda en gemensam kompetensutveckling för lärare inom VO-College. Utveckla och förbättra gemensamma valideringsmodell och valideringsinstrument i Uppsala län, kombinerat med möjligheten att kompletteringsstudera. 2.8 Tillgången till personal Den nedgång i ekonomin som blev tydlig under hösten 2008 har nu börjat sätta sina spår på arbetsmarknaden med fallande sysselsättningstal och ökad arbetslöshet. Även Uppsala län har drabbats av den försvagade ekonomins effekter och sysselsättningen väntas minska inom alla branscher. Trots att sysselsättningen bedöms minska något är behovet av arbetskraft inom vården stort. Främst handlar det om ersättningsrekryteringar för att täcka behovet av naturlig omsättning och pensionsavgångar. (Prognos för arbetsmarknad Uppsala län 2009/, Arbetsförmedlingen) En stor grupp kommer att gå i pension de närmaste åren, samtidigt som är det dags för de stora barnkullarna som föddes i början av 1990-talet att etablera sig på arbetsmarknaden. 14

16 Uppsala län har landets högsta övergångsfrekvens. Varannan gymnasiestudent väljer att studera vidare vid universitet/högskola. Under de kommande åren väntas antalet studerande fortsätta att öka på grund av det försvagade arbetsmarknadsläget. Detta leder till att arbetskraftsutbudet krymper. Efterfrågan på personal från år 2000 fram till år 2015 beräknas öka med 35 procent inom äldreomsorgen. Med den nuvarande utbildningsdimensioneringen förväntas det år 2015 saknas cirka personer med omvårdnadsutbildning i riket. Med omvårdnadsutbildning avses de utbildningar som syftar till anställning som undersköterska, skötare, boendestödjare, personlig assistent, vårdare och motsvarande. Antalet ungdomar mellan år bedöms minska med omkring en tredjedel fram till 2016, vilket får till följd att konkurrensen om elever kommer att öka till olika skolor och program. Flera gymnasieskolor lär få problem att fylla sina program och klasser. Nedläggning av vissa skolor och program kan väntas. För vård- och omsorgssektorn gäller det att omvårdnadsprogrammet är tillräckligt attraktivt för att locka elever i konkurrens med andra utbildningar. Medelåldern hos de anställda inom vård och omsorg i Uppsala län är 45 år och något högre bland skötarna inom psykiatrin. Med hänsyn tagen till pensionsavgångar, personalomsättning och om nuvarande volym av undersköterskor ska bibehållas, bedöms landstinget behöva rekrytera omkring 1200 undersköterskor inom en tioårsperiod. I Uppsala kommun (ÄO och STÖFU) är hälften av dagens drygt tillsvidareanställda över 50 år. För Uppsala kommun ska därtill läggas behovet av personal hos de privata vårdgivarna som svarar för en stor del av verksamheten. Allt fler kommuner lägger ut verksamheter i enskild regi. Fördelningen över landet är ojämn och i flera kommuner finns ingen verksamhet alls i enskild regi. I så väl vårt samhälle som bland studerande, vårdpersonal och vårdtagare ökar den etniska mångfalden. Det innebär ökade krav på transkulturell kunskap, språk och värderingar. Språkliga brister hos vård och omsorgspersonal medför svårigheter i den muntliga och skriftliga kommunikationen. För personer med utländsk bakgrund finns ibland bristande språkkunskaper inom sitt eget modersmål vilket även leder till svårigheter att utveckla kunskaperna i svenska. En god kommunikation och ett ömsesidigt förtroende är grundläggande förutsättningar för arbeten inom vård och omsorg. Viktiga åtgärder i Uppsala län Arbeta för rekrytering och utbildning av ny personal inom vård och omsorg vid pensionsavgångar. Säkerställa att utbildning inom vård och omsorg blir mer attraktiv för den enskilde och för arbetsgivare i regionen. Möjliggöra för studerande delta i vissa kurser/inriktningar på annan skola än där de börjat sin utbildning. Former för ersättning mellan kommuner behöver klargöras. Möjliggöra för studerande att genomföra länsövergripande projekt och ha gemensamma temaveckor inom länet. Tillförsäkra ett tillräckligt antal kvalitetssäkrade APL-platser. Genomföra handledarutbildningar i en omfattning att tillräckligt antal kvalificerade handledare finns hos arbetsgivarna. 15

17 Införa metoder för att språkstöd i vårdutbildningar samt annan metodik för lärande inom omvårdnadsprogrammet. Sprida kunskap om och samverkan i utbildningar för personer med behov av stöd i svenska, även redan anställda. 2.9 Sökande till gymnasieskolans omvårdnadsprogram Uppsala län är ett av landets mest vårdtäta län räknat i antalet anställda inom hälso- och sjukvårdssektorn. Vård och omsorg sysselsätter nästan personer vilket motsvarar knappt en femtedel av arbetsmarknaden. Akademiska sjukhuset är universitetssjukhus och erbjuder högspecialiserad vård till patienter från hela Mellansverige. Länets kommuner är mycket stora arbetsgivare inom omsorgssektorn. Uppsala universitet, länets kommuner och en stor privat utbildningssektor bedriver omfattande utbildningar inom området. Under senare år har söktrycket till dessa utbildningar ökat något. I Uppsala kommun har elevantalet fördubblats från 60 till 120 elever i samband med att Cultus fristående gymnasieskola i Uppsala startat med inriktning räddningstjänst/akutsjukvård. Antalet elever på omvårdnadsprogrammet i Uppsala är 346. Hösten 2008 hade Cultus 153 elever och Lundellska 195. Hösten 2009 finns det 156 elever på Cultus och 190 elever på Lundellska, årskurs 1, 2 och 3. Gymnasialt omvårdnadsprogram inom vuxenutbildning erbjuds i Tierp (3 terminer), Gimo (3 eller 4 terminer), Håbo (3 terminer distans), Enköping (egen studietakt), Uppsala Cederblad (3 terminer) för totalt omkring 300 personer. Anställda har inom kompetensstegen kunnat gå omvårdnadsprogrammet för att erhålla formell behörighet. Viktig åtgärd i Uppsala län Skapa en samsyn mellan utbildningsanordnare och arbetsliv när det gäller baskompetens för olika utbildningsnivåer, både inom ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen, t.ex. kursutbud och APL på ungdomsgymnasiet, men också när det gäller kompetensnivån för spetskompetens och fördjupningskurser. 16

18 3 Regionala kriterier 3.1 Kriterium 1: Målsättning och organisation Målsättningar, prioriteringar och planerade insatser De övergripande effektmålen med etablering av Vård- och omsorgscollege är att Kunna möta de växande behoven av kvalificerad vård och omsorg bland länets invånare. Trygga de framtida rekryteringsbehoven av kvalificerad arbetskraft inom vård- och omsorgsområdet i Uppsala län. För att uppnå detta måste ett antal viktiga insatser ske inom ramen för det lokala och regionala samarbetet och tecknade samarbetsavtal. Insatserna har olika utgångspunkt och kan därför delas in i fyra grupper, baserade på individens, utbildningssystemets och arbetslivets perspektiv samt ett övergripande samverkansperspektiv. Prioriterade inriktningsmål ur individperspektiv och planerade insatser Inriktningsmål Säkerställa att utbildning inom vård och omsorg blir mer attraktiv för den enskilde och för arbetsgivare i regionen. Delmål Att antalet sökande till omvårdnadsprogrammen har ökat med 5% till hösten. Insats Ansvarig Hösten 2009 VO-College certifiering regionalt. VO-College certifiering lokalt. Regionala styrgruppen Lokala styrgrupperna Fastställa hur många sökande det idag finns till Regionala styrgruppen omvårdnadsprogrammen i Uppsala län. Gemensam konferens för regionala och lokala Regionala styrgruppen styrgrupper VO-College i Uppsala län. Broschyr om Uppsala läns VO-College. Regionala styrgruppen Våren Hösten Inriktningsmål Bidra till utveckling och genomförande av utbildningar som ger utrymme för individuella val, möjliggör vidare studier och kompetensutveckling, har nära anknytning till arbetsgivarna och som leder till kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden. 17

19 Ge möjlighet till kompetensutveckling och karriärvägar för medarbetare för att höja status och lust att arbeta kvar samt ta tillvara kompetensen hos medarbetare med längre erfarenhet för nya arbetsuppgifter t.ex. mentorskap. Delmål Att karriärvägar definieras. Att arbetsgivarnas behov av kompetens påverkar innehållet i utbildningarna och säkrar kvaliteten. Att möjligheter till att knyta arbetsgivarnas kompetens till skolornas ämnen skapas. Kvalitetssäkrade APL-platser. Att synliggöra möjliga karriärvägar och kompetensutvecklingsmöjligheter. Insats Ansvarig Hösten 2009 Påbörja kartläggning behov av kompetenshöjning på Regionala och gruppnivå och löpande följa behovet av kompetenshöjning. lokala VO-College Förbereda för den nya gymnasieskolan och kopplingen till Lokala VO- VO-College College Kvalitetskriterier för APL och hur det ska följas upp Regional styrgrupp Våren Hösten arbets- Regional grupp Gemensam plan för karriärvägar och hur de ska genomföras Inriktningsmål Utgå från Folkhälsopolicyn i Uppsala län och arbeta för goda livsvillkor, en hälsofrämjande hälso och sjukvård, hälsosamma levnadsvanor och psykiskt välbefinnande på vård och omsorgs utbildningar och arbetsplatser. Delmål Upprätta kontakt och samarbete med Hälsoforum i Uppsala län Stödja de lokala ansökningarna i att konkretisera strategierna i Folkhälsopolicyn och vilka insatser som ska prioriteras för att uppnå god hälsa för alla parter inom Vårdoch omsorgscollege. Insats Ansvarig Hösten 2009 Presentera VO-College för Hälsoforum. Regional processamordnare Upprätta samarbete med Regionförbundets folkhälsostrateger och Hälsoforum för att uppnå visionen om god hälsa. Regionala styrgruppen Hälsoperspektivet som en stående punkt på regionala och Regionala och lokala styrgruppsmöten, för att lyfta de satsningar som görs lokala styrgrupperna för att lära av varandra, sprida idéer och kunskaper i hela regionen. Stödja lokala ansökningar i hälsoperspektivet utifrån Folkhälsopolicyn. Regionala styrgruppen Våren Hösten Delmål 2011 Sammanställa en bild av hälsoarbetet inom Vård- och omsorgscollege i Uppsala län utifrån de erfarenheter och samlade kunskaper och idéer från verksamheterna som lyfts vid styrgruppsmöten inom Vård- och omsorgscollege. 18

20 Hitta kommunikationsvägar och samarbetsformer mellan de lokala VO-College och respektive kommuns resurser inom folkhälsoarbete. Genomföra gemensamma satsningar där goda exempel på hälsofrämjande arbete och erfarenheter sprids Långsiktiga inriktningsmål ur individperspektiv Verka för att anställda med stor erfarenhet kan ges karriärmöjligheter t.ex. genom handledning, mentorskap, vidareutbildning mm. Möjliggöra för studerande delta i vissa kurser/inriktningar på annan skola än där de börjat sin utbildning. Former för ersättning mellan kommuner behöver klargöras. Möjliggöra för studerande att genomföra länsövergripande projekt och ha gemensamma temaveckor inom länet. Prioriterade inriktningsmål ur utbildningsperspektiv och planerade insatser Inriktningsmål Upprätta avtal mellan utbildarna och arbetsgivarna som garanterar ett tillräckligt antal kvalitetssäkrade APL-platser och att handledarutbildningar genomförs i en omfattning så att tillräckligt antal kvalificerade handledare finns i arbetslivet. Delmål Upprätta lokala handledaravtal i alla kommuner i Uppsala län mellan utbildare som erbjuder handledarutbildningar och vårdgivare som erbjuder praktikplatser och handledare. Alla elever på omvårdnadsprogrammen företrädesvis gör sin praktik inom den verksamhet som motsvarar utbildningens inriktning. Insats Ansvarig Hösten 2009 Mall för lokala handledaravtal tas fram Regionala styrgruppen Lokala handledaravtal skrivs Lokala styrgrupperna Våren Hösten Delmål 2011 Att hitta en samordning mellan utbildningsanordnarna gällande handledarutbildning. Inriktningsmål Erbjuda fortbildningar som är anpassade efter arbetsgivarnas behov och öka tillgängligheten till kompetensutveckling även för mindre vårdgivare. Delmål Att det finns former för hur mindre vårdgivare kan erbjudas plats inom en kortare eller längre utbildning. Insats Ansvarig Hösten 2009 Ett förslag för former kring utbildningar som är anpassade efter vårdgivarnas behov, tas fram. styr- Regionala gruppen Våren Hösten Inriktningsmål Skapa former för utveckling av spetskompetens i regionen. 19

21 Delmål Att formerna för spetskompetensutbildning är gemensamma i länet och att de olika inriktningarna är fastställda. Insats Ansvarig Hösten 2009 Ett förslag för formerna kring spetskompetens tas fram Regionala styrgruppen Våren Hösten Inriktningsmål Införa metoder för att språkstöd i vårdutbildningar samt annan metodik för lärande inom omvårdnadsprogrammet. Delmål Att vårdgivare och utbildare tillsammans utformar metoder för språkstöd. Insats Ansvarig Hösten 2009 Ett förslag för formerna kring språkstöd tas fram. Regionala styrgruppen Våren Hösten Inriktningsmål Se över behovet av yrkeshögskoleutbildningar inom t ex demens, geriatrik och psykiatri och gymnasial utbildning inom psykiatri. Delmål Att behoven av yrkeshögskoleutbildningar i länet är kartlagda Insats Ansvarig Hösten 2009 Alla vårdgivare i länet tillfrågas om behov av yrkeshögskoleutbildningar Regionala styrgruppen Våren Hösten Långsiktiga inriktningsmål ur utbildningsperspektiv Erbjuda gemensam kompetensutveckling för lärare inom VO-College. Sprida av kunskaper om och samverkan i utbildningar för personer med behov av stöd i svenska, även redan anställda Utveckla flexibla utbildningsmodeller som hjälper arbetsgivarna att genomföra lärande i arbetet t.ex. genom studiecirklar på arbetsplatsen och mer systematiskt tillvaratagande av erfarenhetskunskap. Ta tillvara på ungdomarnas kommunikationsvanor och använda den moderna tekniken i utbildningssammanhang. Prioriterade inriktningsmål ur arbetslivsperspektiv och planerade insatser Inriktningsmål Skapa en samsyn mellan utbildningsanordnare och arbetsliv när det gäller baskompetens för olika utbildningsnivåer och verksamheter, både inom ungdomsgymnasiet 20

22 och vuxenutbildningen, t.ex. kursutbud och APL på ungdomsgymnasiet, men också när det gäller kompetensnivån för spetskompetens och fördjupningskurser. Ett förslag på gemensam definition för spetskompetens och fördjupningskurser tas fram Våren Hösten Inriktningsmål Snabbt uppmärksamma behov av utbildning som finns hos arbetsgivarna och lägga förslag som tillmötesgår behoven. Delmål Arbetsgivarrepresentanter i VO-College regionalt och lokalt framförverksamhetens behov av utbildning Inriktningsmål Arbeta för rekrytering och utbildning av ny personal inom vård och omsorg vid pensionsavgångar Delmål Att antalet pensionsavgångar de kommande 10 åren kartläggs Delmål Att de olika utbildningsnivåerna har formulerat vilken baskompetens som gäller för varje utbildning och verksamhet. Att kompetensnivån för spetskompetens och fördjupningskurser ser likadan ut i länet. Insats Ansvarig Hösten 2009 En gemensam definition på baskompetens, kursutbud och Regionala styrgruppen APL tas fram styr- Regionala gruppen Insats Ansvarig Hösten 2009 Med hjälp av arbetsförmedlingens prognos redovisa antalet Regionala styrgruppen pensionsavgångar de kommande 10 åren Våren Hösten Långsiktiga inriktningsmål ur arbetslivsperspektiv Planera långsiktigt för att möta upp de nationella riktlinjerna för vård och omsorg. Stödja utvecklingen av ett multiprofessionellt teamsamarbete och kunskapsförmedling mellan de olika yrkesgrupperna som arbetar kring den enskilde. Ta tillvara på modeller och metoder som utvecklats lokalt för behandling inom olika sjukdomsbilder för att sprida kunskapen regionalt. Arbeta för kunskapsstyrning inom vården så att personalen på ett systematiskt sätt tilllämpar den senaste vetenskapliga kunskapen och följer resultaten för patienterna. Stödja strukturförändringar som utvecklar den enskildes delaktighet i vården, vårdens tillgänglighet och jämlikhet, utveckling av IT-stöd och samordnade insatser utanför sjukhusen. 21