Sammanträde, Kommunstyrelsen. Föredragningslista. Kallelse Till ersättare och övriga för kännedom

Transkript

1 Kallelse Sammanträde, Kommunstyrelsen Till ersättare och övriga för kännedom Tid: , kl. 08: , kl. 08:30 Plats: Vansbrorummet Föredragningslista Offentliga ärenden Nr Ärende Diarienr Handläggare 1. Jäv 2. Justerande 3. Kommunala lekplatser KS 2016/84 Thomas Carlsson 4. Självständig finansiering av bredbandsutbyggnaden 5. Ansökan om stöd för laddinfrastruktur till elbilar KS 2016/118 KS 2016/89 Thomas Carlsson Nils-Erik Eklund 6. Verksamhetsmål 2016 KS 2015/627 Catarina Willman 7. Granskning, delårsrapport per KS 2015/625 Catarina Willman 8. Budget 2016, Västerdalarnas utbildningsförbund KS 2016/93 Catarina Willman 9. Föräldraledighet, möjlighet till förlängning KS 2016/91 Lillemor Tännström 10. Kommunstyrelsens arbetsformer KS 2016/94 Oscar Fredriksson 11. Integrationsenhet, utökat uppdrag och finansiering 12. Delegationsordning, fördelning av extra medel med anledning av flyktingsituationen 13. Utmärkelse för framstående insatser inom idrotten, nominering 14. Avsägelse politiska uppdrag, Andreas Steffansson KS 2015/761 KS 2016/39 KS 2016/99 Oscar Fredriksson Oscar Fredriksson Oscar Fredriksson Tobias Rundström 15. Avvikelser, Vård och omsorg 2015 KS 2015/549 Lis Frost-Danielsson 16. Arbetsmiljöarbete, överläggning Lillemor Tännström 17. Delgivning av domar och delegationslistor 2016 KS 2016/44 Tobias Rundström 18. Information Stiftelsen Vansbrohem Torsten Larsson

2 Kallelse Sammanträde, Kommunstyrelsen Nr Ärende Diarienr Handläggare 19. Information Ej offentliga ärenden Ansökan om bygglov och strandskyddsdispens för nybyggnad av enbostadshus på fastigheten Näset 6:6 21. Ansökan om bygglov/strandskyddsdispens för nybyggnad av transformatorstation på fastigheten Sågbyn 2:4 22. Ansökan om bygglov och strandskyddsdispens för uppförande av fritidshus och brygga på fastigheten Myrbacka 7: Ansökan om bygglov och strandskyddsdispens för uppförande av fritidshus på fastigheten Lappheden 4:2 24. Ansökan om förhandsbesked och strandskyddsdispens för anordnande av tomt på fastigheten Järna 1:2 25. Motion, ställplats för husbilar och husvagnar 26. Aktieägaravtal och bolagsordning för MittNät AB 27. Detaljplan, område för skyddsvall runt Vansbro KS 2015/271 KS 2016/85 KS 2014/461 Per-Erik Nilsson Emma Hogander Emma Hogander Emma Hogander Emma Hogander Thomas Carlsson Thomas Carlsson Thomas Carlsson 28. Motion, ferieplatser KS 2015/282 Oscar Fredriksson, Erik Wallander 29. Strategisk plan KS 2015/293 Catarina Willman 30. Planeringsförutsättningar KS 2016/92 Catarina Willman Offentliga ärenden Styrmodellen, överläggning Catarina Willman Stina Munters Ordförande Tobias Rundström Sekreterare

3 Sammanträde, Kommunstyrelsen Kallelse

4 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Leva och bo KS Lb 29 Ärende KS 2016/118 Självständig finansierng av bredbandsutbyggnaden Förslag till kommunstyrelsen 1. Kommunstyrelsen beslutar att avsätta upp till 7 miljoner kronor av beslutade investeringsmedel för bredbandsutbyggnaden att nyttja som självständig finansiering av bl.a. utbyggnad av stadsnät i tätorterna. 2. Kommunstyrelsen beslutar att snarast etablera stadsnät även inom icke stödberättigade områden i Vansbro kommun, i första hand tätorterna. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade, i ärende KS 2015/174, , att kommunstyrelsen kan fatta beslut om självständig finansiering av bredbandsutbyggnaden med upp till 7 miljoner kr av de totalt avsatta investeringsmedlen om 15 miljoner. 8 miljoner avsätts för medfinansiering av ERUF-medel för byggande av ortssammanbindande nät och 7 miljoner avsätts för utbyggnad av bl.a. spridningsnät i icke stödberättigade områden. Region Dalarna och dess bredbandskansli har presenterat ett förslag på samverkansavtal för fiberutbyggnad med ERUF-stöd i Dalarna under åren Förslaget innebär att Vansbro kommun, i ett första skede, tilldelas 8 mkr av länets totala tilldelning av ERUF medel för åren Ev. kan ytterligare stödmedel tillföras genom andra stödprogram eller genom omfördelning från någon eller några av de övriga dalakommunerna om de inte nyttjar hela sin tilldelade pott. Då tidigare beslut i KF om medfinansiering bygger på förutsättningen att stödmedlen uppgår till 15 mkr omformulerades beslutet för att harmonera med Region Dalarnas förslag till fördelning av stödmedel ur Europeiska regional utvecklingsfonden till att 8 miljoner avsätts som medfinansiering till ERUFmedel och resterande 7 miljoner enligt särskilt beslut av KS. Förslag Ordförandes förslag: 1. Kommunstyrelsen beslutar att avsätta upp till 7 miljoner kronor av beslutade investeringsmedel för bredbandsutbyggnaden att nyttja som självständig finansiering av bl.a. utbyggnad av stadsnät i tätorterna. 2. Kommunstyrelsen beslutar att snarast etablera stadsnät även inom icke stödberättigade områden i Vansbro kommun, i första hand tätorterna. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande #1 Justerande Utdragsbestyrkande

5 Protokollsutdrag Sida 2 (2) Kommunstyrelsens utskott Leva och bo Justerande Utdragsbestyrkande

6 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Samhällsbyggnad KS 2016/118 Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson Kommunstyrelsen Självständig finansiering av bredbandsutbyggnad Rekommendation till beslut 1. Kommunstyrelsen beslutar att avsätta upp till 7 miljoner kronor av beslutade investeringsmedel för bredbandsutbyggnaden att nyttja som självständig finansiering av bl.a. utbyggnad av stadsnät i tätorterna. 2. Kommunstyrelsen beslutar att snarast etablera stadsnät även inom icke stödberättigade områden i Vansbro kommun, i första hand tätorterna. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade, i ärende KS 2015/174, , att kommunstyrelsen kan fatta beslut om självständig finansiering av bredbandsutbyggnaden med upp till 7 miljoner kr av de totalt avsatta investeringsmedlen om 15 miljoner. 8 miljoner avsätts för medfinansiering av ERUFmedel för byggande av ortssammanbindande nät och 7 miljoner avsätts för utbyggnad av bl.a. spridningsnät i icke stödberättigade områden. Tjut finansiering bredbandsutbyggnad KS Region Dalarna och dess bredbandskansli har presenterat ett förslag på samverkansavtal för fiberutbyggnad med ERUF-stöd i Dalarna under åren Förslaget innebär att Vansbro kommun, i ett första skede, tilldelas 8 mkr av länets totala tilldelning av ERUF medel för åren Ev. kan ytterligare stödmedel tillföras genom andra stödprogram eller genom omfördelning från någon eller några av de övriga dalakommunerna om de inte nyttjar hela sin tilldelade pott. Då tidigare beslut i KF om medfinansiering bygger på förutsättningen att stödmedlen uppgår till 15 mkr omformulerades beslutet för att harmonera med Region Dalarnas förslag till fördelning av stödmedel ur Europeiska regional utvecklingsfonden till att 8 miljoner avsätts som medfinansiering till ERUF-medel och resterande 7 miljoner enligt särskilt beslut av KS. Bakgrund Kommunfullmäktige i Vansbro kommun har bl.a. beslutat att medfinansiering för bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun ska ske med 15 miljoner under perioden , och att medlen intecknas i kommande investeringsplan. Beslutet förutsatte att motsvarande medfinansiering erhålles. (Kf 22, ) Region Dalarna och dess bredbandskansli har efter kommunfullmäktiges beslut presenterat ett förslag på samverkansavtal för fiberutbyggnad med ERUF-stöd i Dalarna under åren Förslaget har utarbetats av direktionen för Region Dalarna och innebär att en gemensam ansökan om medel ur den europeiska regionala Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

7 2(2) utvecklingsfonden (ERUF) lämnas för Dalarnas 15 kommuner och kansliet Digitala Dalarna. Ansökan är en del av den modell för samverkan inom fiberutbyggnaden som benämns Dalamodellen och bygger på två grundpelare; samordnad utbyggnadsplanering och sammanhängande upplägg för finansiering av både fiber fram till byar såväl som fiber i byarna. I praktiken handlar det om att ERUF-medlen används för att medfinansiera fiber fram till byar som saknar detta medan Landsbygdsprogrammet används för att medfinansiera själva byanäten fram till fastigheterna. Inom ramen för Dalamodellen har ett förslag på fördelning av tillgängliga ERUF-medel gjorts och för Vansbro kommuns del innebär detta att 8 mkr av Dalarnas totalt 100 mkr blir tillgängliga i ett första skede. Kommunfullmäktige beslutade därför att avsätta 8 miljoner kronor för medfinansiering av ERUF-medlen och resterande 7 miljoner beslutades att kommunstyrelsen kunde fatta beslut om. Dels om ytterligare ERUFmedel blir tillgängliga dels som självständig finansiering. En nätutbyggnad inom områden som inte är stödberättigade behöver förutom anslutningsavgifter finansieras med egna medel. Konsekvenser Inga ändrade ekonomiska konsekvenser i förhållande till tidigare beslut att inteckna de 15 miljonerna i investeringsplanen. Beslutet ryms inom ramen för tidigare fattade beslut om investeringsmedel. Beslutet expedieras till : Bredbandskoordinator Rolf Eriksson Ekonomichef Catarina Willman Tjut finansiering bredbandsutbyggnad KS Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

8 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Leva och bo KS Lb 26 Ärende KS 2016/89 Ansökan om stöd för laddinfrastruktur till elbilar Förslag till kommunstyrelsen 1. En publik snabbladdare, med heltäckande finansiering. 2. Upp till 4 st publika laddställen, á :-/st. 3. Ett lämpligt antal ladd-uttag för egen användning. 4. Eventuellt behov av kommunal medfinansiering tas inom ramen för tilldelad budget Ärendet Hos Naturvårdsverket kan man numera söka ett lokalt Klimatinvesteringsstöd, kallat Klimatklivet till investeringar som främjar minskning av Koldioxidutsläpp, exv. laddplatser för elbilar. Förvaltningen avser att inledningsvis investera i en elbil till vaktmästeriet och en elhybrid till bilpoolen, som ett led i arbetet med att bl.a. nå målsättningen i vår Energi och klimatplan. Förslag Ordförandes förslag: Kommunstyrelsen uppdrar åt förvaltningen att söka statliga medel från Klimatklivet för nedanstående investeringar i laddinfrastruktur: 1. En publik snabbladdare, med heltäckande finansiering. 2. Upp till 4 st publika laddställen, á :-/st. 3. Ett lämpligt antal ladd-uttag för egen användning. 4. Eventuellt behov av kommunal medfinansiering tas inom ramen för tilldelad budget Beslutsunderlag Utredning av behovet av laddinfrastruktur för elbilar i Vansbo kommun #1 Antagna kostnader för Laddinfrastruktur #1 Tjänsteutlåtande #1 Justerande Utdragsbestyrkande

9 Antagna kostnader för Vansbro kommun för Laddinfrastruktur Ansökan kan delas upp i 3 delar: 1. Snabbladdare (likströmsladdare ) 50 kw Sökt medel :- Vansbro kommuns andel 0: st Laddutag 22 kw (kallas populärt semisnabbladdare) för Publikt syfte. Antagen kostnad per uttag: :- 50% Bidrag och 50% egen finansiering (ev. Interna kostnader kan ingå i våra 50%) Ett ladduttag vid Medborgarhusets entré, Ett ladduttag vid Biblioteket/Hemköp i Dala-Järna, ett vid Värdshuset Äppelbo/Tempo i Rågsveden och slutligen ett vid Tempo/Shell(SR1) i Nås. (Detta är endast förslag i nuläget och kan förändras) st Interna ladduttag söks för placering vid kommunala byggnader i kommunen. Ang. de publika ladduttagen: Finns det inget intresse att delfinansiera ett ladduttag av näringsidkarna i de föreslagna icke kommunala fastigheterna, finns alternativ: - Kommunen övertar delfinansieringen, men kommer överens med näringsidkaren att få placera ladd-uttaget på lämpligt ställe på fastigheten - Kommunen övertar delfinansieringen och flyttar ladduttagen till annan lämplig plats efter E16 - Kommunen återlämnar dessa pengar till Naturvårdsverket. Kostnaden för Vansbro kommun uppgår till (Medborgarhuset o Dala-Järna) eller max c:a :- för att skapa möjligheter för främst allmänheten att ladda sina elbilar.1 st Snabbladdare och 4 st strategiskt utplacerad semisnabba ladduttag. Kostnaden för ladduttag som används Internt, kommer att tas ur befintlig budget, men förhoppningen är att vi kan få en heltäckande finansiering genom klimatklivet.

10 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Samhällsbyggnad Energi-o Klimatrådgivare Nils-Erik Eklund Ärende Införande av laddinfrastruktur för elbilar BESLUTSINSTANS Ansökan om stöd för laddinfrastruktur till elbilar Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen uppdrar åt förvaltningen att söka statliga medel från Klimatklivet för nedanstående investeringar i laddinfrastruktur: 1. En publik snabbladdare, med heltäckande finansiering. 2. Upp till. 4 st publika laddställen, á :-/st. 3. Ett lämpligt antal ladd-uttag för egen användning. 4. Ev. behov av kommunal medfinansiering tas inom ramen för tilldelad budget Sammanfattning Hos Naturvårdsverket kan man numera söka ett lokalt Klimatinvesteringsstöd, kallat Klimatklivet till investeringar som främjar minskning av Koldioxidutsläpp, exv. laddplatser för elbilar. Förvaltningen avser att inledningsvis investera i en elbil till vaktmästeriet och en elhybrid till bilpoolen, som ett led i arbetet med att bl.a. nå målsättningen i vår Energi och klimatplan. Bakgrund Hos Naturvårdsverket kan man numera söka ett lokalt Klimatinvesteringsstöd, kallat Klimatklivet till investeringar som främjar minskning av Koldioxidutsläpp. Ju mer Koldioxid man kan spara för investerad krona desto bättre. Förvaltningen avser att inledningsvis investera i en elbil till vaktmästeriet och en elhybrid till bilpoolen, så det kommer att finnas ett internt behov av laddplatser. Laddstolpar för snabbladdning av elbilar har varit den i särklass största beviljade investeringen hittills. Klimatklivet kommer att pågå t.o.m och det kommer att satsas nära 2 miljarder till detta. Tjut-Laddinfrastruktur För att nå visionen att transporterna ska vara fossilfria till 2030, så måste vi börja göra något. Detta är en stor utmaning, men inte helt omöjlig. Se bara hur oljeanvändningen i våra byggnader nästan helt upphört på år. Det måste finnas alternativ, och elbilar, med den fantastiska utvecklingen som varit de senaste åren, främst på batterisidan, kan komma att vara ett av de dominerande transportsätten Att Vansbro kommun möjliggör för snabbladdning av el-bilar som passerar Vansbro, kan gynna besöksnäringen, kanske inte i närtid, men när elbilsutvecklingen ökat. Vid Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

11 2(2) årsskiftet 15/16 fanns c:a laddbara bilar (elbilar+laddhybrider) i landet. Vid förra årsskiftet 14/15 fanns c:a 8000 laddbara bilar har man alltså fördubblat antalet laddbara bilar i Sverige, så utvecklingen går rasande snabbt just nu. Beslutsunderlag Bifogade bilagor: 1. Utredning av behovet av laddinfrastruktur för elbilar i Vansbo kommun. 2. Antagna kostnader för Laddinfrastruktur Beslutet expedieras till : Thomas Carlsson Samhällsbyggnadschef Tjut-Laddinfrastruktur Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

12 Utredning av behovet av laddinfrastruktur för elbilar/laddhybrider i Vansbro kommun Bakgrund Vansbro kommun har för avsikt att föregå med gott exempel och införskaffa elbil/laddhybrid till delar av den kommunala verksamheten. Samtidigt så finns det ett behov att sätta upp laddpunkter för turister och andra besökare i kommunen. Nu vill vi reda ut vilken typ av laddning, och var de skulle lämpligen placeras i kommunen. Det finns samtidigt ett Klimatinvesteringsstöd där medel kan sökas för investeringar som ger maximal CO 2 minskning per investerad krona Stödet kallas för Klimatklivet. Ansökningar görs till Naturvårdsverket, men länsstyrelsen i respektive län ska granska ansökan och föreslå om man tillstyrker stödet. De står också till tjänst för att hjälpa de som kan tänka sig att söka medel. Alla kan söka medel, utom privatpersoner. Olika typer av laddare : Värstingladdarna är de s.k. snabbladdarna, vilka är likströmsladdare som kan ladda i batterier på minuter så att man kan köra mil på denna laddning. Dessa är naturligtvis dyrast och kostar med installation :-, beroende på storlek och hur matningen ser ut på det ställe där man vill placera laddaren. Denna laddare är i första hand för besökare, eller de som passerar Vansbro. Placeringen av snabbladdare måste ske i samråd med Ellevio (f.d. Fortum) då den kräver grov dimension på elkabel. Bild på en 50 kw likströms snabbladdare Det finns laddare som kallas Semisnabbladdare och är av växelströmstyp. Detta är inte en korrekt beteckning då detta inte är någon laddare, endast ett ladduttag. Laddaren sitter under huven på Elbilen, och det är den som bestämmer hur lång tid det tar att ladda bilen. Hur snabbt de kan ladda, beror på bilen som ska laddas. Exempel: En s.k. semi-snabbladdare på 22 kw, kan inte ge 22

13 kw/timme mer än ett fåtal bilmodeller på marknaden. De flesta elbilar har inbyggda laddare på mellan 3-8 kw Detta betyder att man får räkna med att en full laddning går på 3-5 timmar för dessa. Semisnabbladdaren är så klart mycket billigare (c:a ), då det egentligen inte är en laddare, men det kan kosta en bra slant då de måste matas med 3-fas x 32A (c:a 22 kw), vilket inte är alltid givet att motorvärmarstolpar och belysningsstolpar matas med. Matarkabeln till motorvärmarstolpar/belysning vid Medborgarhuset torde dock vara minst 32A, då den idag betjänar många motorvärmaruttag. Detta får dock vidare utredas. Det finns billigare varianter, men de är dock inte bidragsberättigade. Laddplatsen måste vara förberedd för uppkoppling till webportal och betallösning, om bidrag ska kunna erhållas. Sannolikt måste man i något fall lägga ny kabel i marken för att kunna erbjuda ett 22 kw semisnabbuttag. En kostnadsmässig fördel är att placera ladduttaget på en husvägg. Då det blir billigare och enklare kabeldragning. Dessa semisnabbladdare kan vara bra för fordon som körs mycket och som behöver laddas under t.ex. en matrast. Man kan då på denna timme i bästa fall ladda i för att köra ytterligare 2-4 mil. En enklare variant är ett 16A ladduttag,(normalladdare)där man kan ladda i ungefär hälften så mycket som i semisnabbladdarens fall. Dessa kan normalt matas från en motorvärmarstolpe, där matningen oftast är 1-fas 16A. (3,7 kw) Det går också att ladda med 10 A (2,4kW) som det vanligtvis är i motorvärmaruttag, men då krävs det 8-15 timmar för att ladda fullt. I det fallet man har en privat elbil, eller om det finns en elbil som används dagligen i en kommunal verksamhet som är verksam t.ex. 07:00-16:00, så kan den oftast laddas fullt mellan 16:00 och 07:00. Undantaget är om bilen har mycket stort batteripack. En pedagogisk bild som visar skillnaden mellan laddteknikerna: AC Växelström DC Likström

14 Fakta Elbil /Elhybrid: En elbil, t,ex. Nissan Leaf har ett batteripack på 24 kwh (30 kwh i nya versionen) Laddhybrid t.ex. Vovo v60 har ett batteripack på 12 kwh Man kan räkna med att bilarna drar mellan 1,5-3 kwh per mil, beroende på bilens storlek, körsätt och utetemperatur. 90 procent av all laddning av en elbil kommer att ske på det långsamma sättet 10 eller 16 A. Placering De som behöver snabbladdare är rena elbilar på genomfart, och besökande, men också bilar som kan användas dygnet runt i en verksamhet, t.ex. jourbilar, hemtjänst etc. För främjandet av turistnäringen kan man överväga att placera en riktig snabbladdare i Vansbro där både E16 och rv 62 sammanstrålar. Förslagsvis någonstans mellan Flottaren och OK/Q8 Handläggarna på Länsstyrelsen tycker att placeringen är strategiskt rätt, och kommer att tillstyrka stöd från Naturvårdsverket, om vi söker. Semisnabbladdare(ladduttag) kan förslagsvis placeras på följande ställen: Utanför Entrén på Medborgarhuset- Vansbro

15 Världshuset/Tempo i Äppelbo (Rågsveden) I centrum av Dala-Järna (Hemköp) Vid Tempo/Möbeloutlet och Närbutik Nås Vi tror att det kan finnas ett intresse från näringsställen att ha en laddplats för elbilar i sin närhet. När man laddar sin elbil, så har man ju tid att shoppa, äta eller göra andra ärenden. Det finns dock inte i nuläget någon kontakt med förslagna näringsställen. Tanken är att ta den kontakten om/när stöden beviljas. Kommunala ladduttag När kommunen köper in elfordon till sina verksamheter så behövs också laddmöjligheter. Är det ett fordon som används dagligen, så är det sannolikt nattladdnings om gäller i första hand. Räcker det med nattladdning så behöver man inte snabbladdare. Förslag på placering av arbetsplatsförlagda(vansbro Kommun) normala ladduttag: Medborgarhuset baksida, Söderåsen, Bäckaskog, Parkskolan, VUC och Smedbergsskolan är tänkbara alternativ i centrala Vansbro. I Äppelbo, är det Berghedens skola som kan vara lämpligast. I Dala-Järna är Myrbacka skola ett bra alternativ, och i Nås Nederborgs skola.

16 Finansiering; Klimatklivet är det främsta sättet att finansiera detta, men det krävs att man på Länsstyrelsen samtycker och förordrar detta, då de är Naturvårdsverkets förlängd arm. Vid presentation av detta på telefon så är man mycket positiv till detta. I nuläget så ser det ut att man kan få upp till 100% av kostnaden för en riktig snabbladdare om den placeras på strategiskt rätt ställe. För semisnabbladdare kan man få max 50 % bidrag i nuläget. Det är dock många som söker dessa klimatmiljarder, så inga garantier finns. Vansbro kommun kan sannolikt själv finansiera mellanskillnaden, när det gäller semisnabbladdaren vi Medborgarhuset, och möjligen i Dala-Järna (då det inte är självklart vem som har störst nytta av placeringen) De semisnabbladdare som föreslås i Nås och Rågsveden skulle bli placerade så att de lokala näringsstället skulle dra nytta av detta, så här kan man tänka sig att de skulle ha ett visst intresse av att bidra för att få tillgång till elbilsladdare. En förutsättning för att få pengar från Klimatklivet är att publika laddstationer är förberedd för betalning av elen. Det kan vara gratis i början som Morot/Goodwill, men på sikt ska man betala för att köpa sin el. Bidragsberättigade semisnabbuttag för allmänheten(publika), kostar c:a :-. Montering tillkommer. Man får max i stöd/uttag. Man ska således räkna med att man behöver lägga 50% själva, om man får stöd för dessa. Vissa projektledar- och administrativa kostnader etc. kan dock sannolikt räknas in i kommunens kostnader, men det lär inte kunna bli så stora summor De ladduttag som planeras för internt bruk är enligt Naturvårdsverket prioriterade, och det torde betyda att man kan söka hela summan. Ungefärlig kostnad :- per uttag, inkl. enklare montering. Sammanfattning/Förslag Jag föreslår att vi gör en ansökan om klimatpengar för 1 st snabbladdare(likström) :- 4st publika ladd-uttag 22 kw(växelström) :- /st (maxstöd). Vi söker förslagsvis också :- på arbetsplatsförlagda laddare (8 st). totalt :- Vansbro den 9/ Nils-Erik Eklund Energi- o Klimatrådgivare

17 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 14 Ärende KS 2015/627 Verksamhetsmål 2016 Förslag till kommunstyrelsen Utarbetade verksamhetsmål godkänns. Beslut Utskottet styrning och ekonomi beslutar för egen del att förvaltningen får i uppdrag att komplettera målnivåerna till kommunstyrelsen sammanträde Ärendet I Strategisk plan har beslutats om vision, strategiska mål och strategier för kommande planperiod, Kommunstyrelsen ska utifrån de strategiska målen och strategierna besluta om verksamhetsmål för verksamheterna. Beredning av verksamhetsmålen har gjorts i kommunstyrelsen och utskotten under hösten 2015 och i januari Utifrån dessa beredningar har följande verksamhetsmål utarbetats enligt bilaga. Förslag Ordförandes förslag: 1. Utarbetade verksamhetsmål godkänns. 2. Utskottet styrning och ekonomi beslutar för egen del att förvaltningen får i uppdrag att komplettera målnivåerna till kommunstyrelsen sammanträde Justerande Utdragsbestyrkande

18 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Verksamhetsstöd ekonomi KS 2015/627 Ekonomichef Catarina Willman KOMMUNSTYRELSEN Verksamhetsmål 2016 Rekommendation till beslut Utarbetade verksamhetsmål godkänns. Förvaltningen får i uppdrag att komplettera målnivåerna till kommunstyrelsen sammanträde Sammanfattning I Strategisk plan har beslutats om vision, strategiska mål och strategier för kommande planperiod, Kommunstyrelsen ska utifrån de strategiska målen och strategierna besluta om verksamhetsmål för verksamheterna. Beredning av verksamhetsmålen har gjorts i kommunstyrelsen och utskotten under hösten 2015 och i januari Utifrån dessa beredningar har följande verksamhetsmål utarbetats enligt bilaga. Beslutet expedieras till : Kommunledningsgruppen Ekonom/controller Mattias Wärman Verksamhetsmål 2016 Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

19 Verksamhetsmål Verksamhetsmål medborgare och kunder Utbildning och arbete Utfall 2014 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Elevernas syn på skolan och undervisningen åk 8, sammanfattande, %: >2013 >2016 > Trygghet >2013 >2016 > Lust att lära >2013 >2016 > Lärarnas hänsyn till elevernas åsikter >2013 >2016 > Vet vad de ska kunna för att nå målen i >2017 alla ämnen >2013 > Får veta hur det går >2013 >2016 > Får den hjälp de behöver >2013 >2016 > Lärarna förväntar sig att eleverna ska nå målen >2013 >2016 >2017 Andel som erbjuds förskoleplats inom 3 månader, % Andel studerande som erbjuds SFIundervisning inom 3 månader, % Andel deltagare inom AME som går till anställning, % 20 >2015 >2016 >2017 Förhandsbedömning gällande barn och ungdom ska ske inom två veckor från inkommen anmälan Vård och omsorg Vårdare som besöker en hemtjänsttagare under 14 dagar Maximal väntetid innan beslut blir verkställt till särskilt boende SOL, dagar Maximal väntetid innan beslut blir verkställt till boende LSS, dagar Andel allvarlig fallskada med fraktur av totalt antal fall (särskilt boende), % Andelen brukare (75+) på särskilt boende med olämpliga läkemedel, % Brukare inom äldrevården ska känna trygghet i sitt boende, % Utfall Mål Mål Mål ,1 2015:1,0 0,9 0,8 0,

20 Vård och omsorg (forts) Utfall 2014 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Brukare inom hemtjänst ska vara nöjda med bemötandet och den hemtjänst de får Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten, % Andel som uppger att de är mycket eller ganska nöjda med personalens bemötande, % Brukare inom särskilt boende ska vara nöjda med bemötandet och sitt särskilda boende Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende, % Andel som uppger att de är mycket eller ganska nöjda med personalens bemötande, % Brukare inom äldreomsorgen ska ges möjlighet till inflytande i hur insatsen ska utföras Andel som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål, % Samhällsbyggnad Utfall 2014 Mål 2016 Mål 2017 Bibliotek Öppethållande enligt KKiK, timmar Miljö och bygg Korta handläggningstider enl PBL, veckor - delegation nämnd Korta handläggningstider avlopp, veckor Gata-park Tillgänglighet till verksamheten (KKiK servicemätning), % Räddningstjänst Totalt antal räddningsinsatser IVPA ej inräknat Simhall och gym Öppethållande enligt KKiK, timmar Mål 2018

21 Verksamhetsmål Framtidstro och utveckling Utbildning och arbete Utfall 2014 Mål 2016 Mål 2017 Andel läskunniga i åk 3 94, Andel godkända elever i svenska i åk 6 92, Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som slutfört kurs med godkänt resultat IFO - Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel, % Vård och omsorg Utfall Mål 2016 Mål 2017 Personal inom äldreomsorgen ska lägst ha utbildning motsvarande undersköterska. Andel personal med utbildning Samhällsbyggnad Utfall 2014 Mål 2016 Mål 2017 Tillgång till 100 Mbit fiber, antal hushåll och företag, % Total elförbrukning i den kommunala organisationen ska kontinuerligt minska, GWh (mål 13 i Energi- och klimatplanen) 6,46 6, Andel godkända lekplatser (Inga A + B anmärkningar), % Verksamhetsmål Medarbetare Mål 2018 Mål 2018 Mål 2018 Utbildning och arbete Hållbart medarbetarengagemang, % Sjukfrånvaro, % Utfall 2014 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Vård och omsorg Utfall 2014 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Hållbart medarbetarengagemang; % 4,06 4,08 4,09 4,1 Sjukfrånvaro, % 6,2 6,0 6,0 6,0 Samhällsbyggnad Utfall 2014 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Hållbart medarbetarengagemang; % Sjukfrånvaro, % 3,8 max 5 max 5 max 5

22 Övergripande inkl kommunkansli Utfall 2014 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Hållbart medarbetarengagemang; % Sjukfrånvaro, % 6 max 5 max 5 max 5 Verksamhetsmål ekonomi Utbildning och arbete Utfall 2014 Kostnadseffektivitet grundskola (kostnad per betygspoäng) Kostnad per elev, kr Kostnad för ekonomiskt bistånd, kr/inv (i 234 förhållande till rikssnitt) (1088 riket) Kostnad behandlingshem, vuxna, kr/invånare Kostnad behandlingshem, barn, kr/invånare Andel lärare med legitimation (=behöriga, kan ev undervisa i andra ämnen än det man är behörig i), % Lärcentrum Mål 2016 Mindre eller lika med 2015 Mål 2017 Mindre eller lika med 2015 Mål 2018 Mindre eller lika med ,5 >2015 >2016 >2017 Vård och omsorg Utfall 2014 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 Medicinskt färdigbehandlade (antal dygn) Nyttjandegrad hemtjänst, medelvärde % 73,7 % 73 % 73 % 73 % Beläggningsgrad, medelvärde % 92, Samhällsbyggnad Utfall 2014 Mål 2016 Mål 2017 Kostnadstäckningsgrad miljö- och bygg, % Hälsoskydd Miljöskydd Livsmedel Bygglov Sotningstaxa täckningsgrad, % Mål 2018

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 15 Ärende KS 2015/625 Granskning, delårsrapport per Förslag till kommunstyrelsen Överlämna kommentarer enligt nedan som svar på granskning av delårsrapport Ärendet På uppdrag av Vansbro kommuns revisorerer har KPMG genomfört en granskning av kommunens delårsrapport per den 31 augusti Revisionen önskar yttrande över synpunkterna och kommentarerna i bifogad revisonsrapport. Följande synpunkter och kommentarer lämnas från revisorerna: 1. En periodiserad budget samt budget och prognos för hela 2015 bör presenteras i anslutning till resultaträkningen i delårsrapporten för att öka jämförbarheten. 2. Den sammanställda redovisningen bör enl RKR presenteras bredvid kommunens uppgifter för att öka jämförbarheten mellan kommunens uppgifter och kommunkoncernen. 3. För investeringsredovisningen skulle en prognos för året ge information om vilka investeringar som kommer att genomföras under året och med vilket belopp. 4. Enligt RKR ska kommuner tillämpa komponentavskrivning på anläggningstillgångar som består av betydande komponenter från och med Vansbro kommun har inte påbörjat arbetet med att anpassa avskrivningarna enligt komponentmetoden. 5. Revisorerna anser det ändamålsenligt om all verksamhetsmål (inriktningsmål) går att följa upp vid delårsbokslutstillfället. De bedömer att måluppfyllelse i delårsrapporten inte fullt ut är förenligt med kommunfullmäktiges beslutade verksamhetsmål (inriktningsmål). Följande yttrande föreslås lämnas från kommunstyrelsen: 1. Vansbro kommun har valt att arbeta med prognoser och budget på detaljer för driftredovisningen. 2. I årsredovisningen följer kommunen RKRs rekommendation i Justerande Utdragsbestyrkande

38 Protokollsutdrag Sida 2 (2) Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi delårsrapporten redovisas dessa separerade. 3. Prognos för året framgår inte i investeringsredovisningen, däremot ges viss information kring investeringens uppskattade totalkostnad i beskrivningen av varje investering i förvaltningsberättelsen. 4. Kommunstyrelsen är medveten om att komponentavskrivning ännu inte införts i Vansbro kommun vilket främst berott på resursbrist inom förvaltningen. 5. Kommunfullmäktige har för 2015 fastställt vissa inriktningsmål som inte är uppföljningsbara vid delårsrapport och några är inte uppföljningsbara varje år. Inför 2016 har ett arbete genomförts för att utveckla målstyrningen, vi ser detta som en process och förbättringar kommer att ske löpande. Förslag Ordförandes förslag: Överlämna kommentarer enligt nedan som svar på granskning av delårsrapport Beslutsunderlag Revisionsrapport om kommunens delårsrapport #1 Svar på granskning #3 Justerande Utdragsbestyrkande

39 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(2) Ärende Verksamhetsstöd ekonomi KS 2015/625 Ekonomichef Catarina Willman KOMMUNSTYRELSEN Svar på granskning av delårsrapport Rekommendation till beslut att överlämna kommentarer enligt nedan som svar på granskning av delårsrapport Sammanfattning På uppdrag av Vansbro kommuns revisorerer har KPMG genomfört en granskning av kommunens delårsrapport per den 31 augusti Revisionen önskar yttrande över synpunkterna och kommentarerna i bifogad revisonsrapport. Följande synpunkter och kommentarer lämnas från revisorerna: Svar granskning delårsrapport 1. En periodiserad budget samt budget och prognos för hela 2015 bör presenteras i anslutning till resultaträkningen i delårsrapporten för att öka jämförbarheten. 2. Den sammanställda redovisningen bör enl RKR presenteras bredvid kommunens uppgifter för att öka jämförbarheten mellan kommunens uppgifter och kommunkoncernen. 3. För investeringsredovisningen skulle en prognos för året ge information om vilka investeringar som kommer att genomföras under året och med vilket belopp. 4. Enligt RKR ska kommuner tillämpa komponentavskrivning på anläggningstillgångar som består av betydande komponenter från och med Vansbro kommun har inte påbörjat arbetet med att anpassa avskrivningarna enligt komponentmetoden. 5. Revisorerna anser det ändamålsenligt om all verksamhetsmål (inriktningsmål) går att följa upp vid delårsbokslutstillfället. De bedömer att måluppfyllelse i delårsrapporten inte fullt ut är förenligt med kommunfullmäktiges beslutade verksamhetsmål (inriktningsmål). Följande yttrande föreslås lämnas från kommunstyrelsen: 1. Vansbro kommun har valt att arbeta med prognoser och budget på detaljer för driftredovisningen. 2. I årsredovisningen följer kommunen RKRs rekommendation i delårsrapporten redovisas dessa separerade. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

40 2(2) 3. Prognos för året framgår inte i investeringsredovisningen, däremot ges viss information kring investeringens uppskattade totalkostnad i beskrivningen av varje investering i förvaltningsberättelsen. 4. Kommunstyrelsen är medveten om att komponentavskrivning ännu inte införts i Vansbro kommun vilket främst berott på resursbrist inom förvaltningen. 5. Kommunfullmäktige har för 2015 fastställt vissa inriktningsmål som inte är uppföljningsbara vid delårsrapport och några är inte uppföljningsbara varje år. Inför 2016 har ett arbete genomförts för att utveckla målstyrningen, vi ser detta som en process och förbättringar kommer att ske löpande. Beslutsunderlag Revisionsrapport om kommunens delårsrapport Beslutet expedieras till : Kommunledningsgruppen Redovisningsekonom Elenor Andersson Svar granskning delårsrapport Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

41 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 16 Ärende KS 2016/93 Budget 2016, Västerdalarnas utbildningsförund Förslag till kommunstyrelsen 1. Medlemsbidraget för Västerdalarnas utbildningsförbund uppgår till tkr för Medlemsbidraget kan justeras under året. 3. Verksamheternas budgetar justeras med motsvarande belopp och ingår i de tekniska justeringar som görs för budget Ärendet Vansbro kommun har tidigare varit huvudman för gymnasieskolan, Vansbro utbildningscenter. Från och med 1 januari 2016 har ett utbildningsförbund bildats tillsammans med Malung-Sälens kommun (Västerdalarnas utbildningsförbund, VDUF) och detta förbund är ny huvudman för gymnasieskolan. De båda ägarna till förbundet, Malung-Sälens kommun och Vansbro kommun ska ersätta utbildningsförbundet för den verksamhet som bedrivs. Beräkningar har gjorts för de kostnader som förbundet beräknas ha för 2016 utifrån budget Förutom de kostnader som Vansbro utbildningscenter själva stått för tidigare tillkommer kostnader för tex hyra, lokalvård och skolmat. Medlemsbidraget till VDUF för 2016 uppgår till tkr men kan komma att ändras under 2016 på grund av säkerheter i beräkningarna. Förslag Ordförandes förslag: 1. Medlemsbidraget för Västerdalarnas utbildningsförbund uppgår till tkr för Medlemsbidraget kan justeras under året. 3. Verksamheternas budgetar justeras med motsvarande belopp och ingår i de tekniska justeringar som görs för budget Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande #2 Underlag budget #3 Justerande Utdragsbestyrkande

42 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Verksamhetsstöd ekonomi KS 2016/93 Ekonomichef Catarina Willman KOMMUNSTYRELSEN Budget 2016 Västerdalarnas utbildningsförbund Rekommendation till beslut Medlemsbidraget för Västerdalarnas utbildningsförbund uppgår till tkr för Medlemsbidraget kan justeras under året. Verksamheternas budgetar justeras med motsvarande belopp och ingår i de tekniska justeringar som görs för budget Sammanfattning Vansbro kommun har tidigare varit huvudman för gymnasieskolan, Vansbro utbildningscenter. Från och med 1 januari 2016 har ett utbildningsförbund bildats tillsammans med Malung-Sälens kommun (Västerdalarnas utbildningsförbund, VDUF) och detta förbund är ny huvudman för gymnasieskolan. De båda ägarna till förbundet, Malung-Sälens kommun och Vansbro kommun ska ersätta utbildningsförbundet för den verksamhet som bedrivs. Beräkningar har gjorts för de kostnader som förbundet beräknas ha för 2016 utifrån budget Förutom de kostnader som Vansbro utbildningscenter själva stått för tidigare tillkommer kostnader för tex hyra, lokalvård och skolmat. Medlemsbidraget till VDUF för 2016 uppgår till tkr men kan komma att ändras under 2016 på grund av säkerheter i beräkningarna VDUF budget 2016 Bakgrund Vansbro kommun har tidigare varit huvudman för gymnasieskolan, Vansbro utbildningscenter. Från och med 1 januari 2016 har ett utbildningsförbund bildats tillsammans med Malung-Sälens kommun (Västerdalarnas utbildningsförbund) och detta förbund är ny huvudman för gymnasieskolan. Konsekvenser De båda ägarna till förbundet, Malung-Sälens kommun och Vansbro kommun ska ersätta utbildningsförbundet för den verksamhet som bedrivs. Beräkningar har gjorts för Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

43 2(2) de kostnader som förbundet beräknas ha för 2016 utifrån budget Förutom de kostnader som Vansbro utbildningscenter själva stått för tidigare tillkommer kostnader för tex hyra, lokalvård och skolmat. Slutsats Vansbro kommuns medlemsbidrag för Västerdalarnas utbildningsförbund för 2016 uppgår till tkr, huvuddelen av medlemsbidraget kommer från utbildning och arbetes budget för 2016 men även andra verksamheter är involverade. Justering av respektive verksamhets budget görs av ekonomichef i samband med de tekniska justeringarna för Då det finns många osäkerheter i beräkningarna kan budgeten/medlemsbidrag komma att ändras under innevarande år. Beslutsunderlag Budgetberäkning för VDUF Beslutet expedieras till : Ekonom/controller Mattias Wärman Redovisningsekonom Elenor Andersson Västerdalarnas utbildningsförbund, Göran Wänglöf VDUF budget 2016 Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

44 Västerdalarnas utbildningsförbund Budget 2016 VDUF Tillkommande VDUF kostnader Malung Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Budget Verksamhetens intäkter Statsbidrag Övriga intäkter Interkommunala ersättningar Verksamhetens kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Köp av tjänster Undervisningskostnader Inackorderingsbidrag Skolmåltider Interkommunala kostnader Övrigt Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Medlemsbidrag Finansiella intäkter - Finansiella kostnader - Nettobudget Vansbro Version Verison Version Verison Budget, ansvar gymnasiet Kostnader ej budgeterade på gymnasiets ansvar år Nettobudget totalt = Medlemsbidrag att tillföra Specifika kostnader med anledning av Idrottsgymnasiet ALP & CYKEL BUDGET 2016 respektive kommun / gymnasiet Avvikelse RAM Sida 1 (1)

45 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 19 Ärende KS 2016/91 Föräldraledighet, möjlighet till förlängning Förslag till kommunstyrelsen Medarbetare i Vansbro kommun ges möjlighet söka partiell föräldraledighet, utan ersättning, tills det att barnet fyllt 12 år, enligt samma princip som Föräldraledighetslagen, 1985:584, 7. Ärendet Enligt föräldraledighetslagen har man rätt att vara partiellt ledig med 1/4 av en heltid tills det att barnet börjat 1 klass alternativt fyllt 8 år. Medarbetare har framfört önskemål om att kommunen som arbetsgivare tar ställning till att kunna erbjuda anställda med barn möjlighet att beviljas förkortning av arbetstid motsvarande den som finns i Föräldraledighetslagen, 1985:584, 7 tills det att barnet fyllt 12 år. Många kommuner och andra arbetsgivare erbjuder denna möjlighet och förslaget är att även Vansbro kommun gör det som en del i att vara en attraktiv arbetsgivare. Möjligheten till ledighet innebär att man kan ansöka om att få arbeta lägst 75% mellan det att barnet är 8 12 år. Rutin tas fram och ledigheten hanteras av anställande chef. Förslag Ordförandes förslag: Medarbetare i Vansbro kommun ges möjlighet söka partiell föräldraledighet, utan ersättning, tills det att barnet fyllt 12 år, enligt samma princip som Föräldraledighetslagen, 1985:584, 7. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande #1 Justerande Utdragsbestyrkande

46 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Verksamhetsstöd personal KS 2016/91 Personalchef Lillemor Tännström KOMMUNSTYRELSEN Möjlighet till förlängning av föräldraledighet utan ersättning Rekommendation till beslut Medarbetare i Vansbro kommun ges möjlighet söka partiell föräldraledighet, utan ersättning, tills det att barnet fyllt 12 år, enligt samma princip som Föräldraledighetslagen, 1985:584, 7, Sammanfattning Enligt föräldraledighetslagen har man rätt att vara partiellt ledig med 1/4 av en heltid tills det att barnet börjat 1 klass alternativt fyllt 8 år. Medarbetare har framfört önskemål om att kommunen som arbetsgivare tar ställning till att kunna erbjuda anställda med barn möjlighet att beviljas förkortning av arbetstid motsvarande den som finns i Föräldraledighetslagen, 1985:584, 7 tills det att barnet fyllt 12 år. Många kommuner och andra arbetsgivare erbjuder denna möjlighet och förslaget är att även Vansbro kommun gör det som en del i att vara en attraktiv arbetsgivare. Möjligheten till ledighet innebär att man kan ansöka om att få arbeta lägst 75% mellan det att barnet är 8 12 år. Tjänsteutlåtande partiell föräldraledighet 12 år Rutin tas fram och ledigheten hanteras av anställande chef. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

47 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 20 Ärende KS 2016/94 Kommunstyrelsens arbetsformer Förslag till kommunstyrelsen Förvaltningen får i uppdrag att ta fram ett förslag till kommunstyrelsens sammanträde Ärendet Kommunfullmäktige beslutade när den alternativa politiska organisationen fastställdes att kommunstyrelsen skulle fördela arbetet mellan fyra olika utskott, vars huvudsakliga uppgift var att bereda ärenden inför kommunstyrelsens möten. Tidigare genomförda organisationsutvärderingar har visat att det finns anledning att se över kommunstyrelsens ärendeberedning. Det har påtalats att det saknats en röd tråd mellan utskott och kommunstyrelse och utskottens roll har delvis ifrågasatts. Kommunstyrelsen har fördelat beredningen av sina ärenden mellan utskotten, som tillsammans har haft fyra sammanträden inför varje kommunstyrelsesammanträde. För att ge samtliga kommunstyrelseledamöter samma möjlighet att sätta sig in i ärenden inför beslut, föreslås en förändring i beredningskedjan. En heldag avsätts innan kommunstyrelsemötet för genomgång av ärenden. Förslag Ordförandes förslag: Förvaltningen får i uppdrag att ta fram ett förslag till kommunstyrelsens sammanträde Beslutsgång Tjänsteutlåtande #1 Justerande Utdragsbestyrkande

48 1(4) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Kommunchef Oscar Fredriksson KS 2016/94 Ekonomichef Catarina Willman Utredare Agneta Jansson /75003/75013 Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige? Kommunstyrelsens arbetsformer Rekommendation till beslut I syfte att uppnå en effektivare ärendehantering och större delaktighet bland kommunstyrelsens ledamöter förändrar kommunstyrelsens arbetsformer från och med 2016-xxxx. Kommunstyrelsen uppdrar åt förvaltningen att genomföra en översyn av befintlig delegationsordning med syfte att utöka delegationen till förvaltningen. Förslag till revidering ska behandlas av kommunstyrelsen senast den 2016-xx-xx. Med anledning av kommunfullmäktiges beslut ska Kommunstyrelsens delegationsordning, Reglemente för kommunstyrelsen i Vansbro kommun, Arbetsbeskrivning för kommunstyrelsens utskott (KS 2012/628) anpassas till kommunstyrelsens nya arbetsformer. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade när den alternativa politiska organisationen fastställdes att kommunstyrelsen skulle fördela arbetet mellan fyra olika utskott, vars huvudsakliga uppgift var att bereda ärenden inför kommunstyrelsens möten Kommunstyrelsens arbetsformer (004) Tidigare genomförda organisationsutvärderingar har visat att det finns anledning att se över kommunstyrelsens ärendeberedning. Det har påtalats att det saknats en röd tråd mellan utskott och kommunstyrelse och utskottens roll har delvis ifrågasatts. Kommunstyrelsen har fördelat beredningen av sina ärenden mellan utskotten, som tillsammans har haft fyra sammanträden inför varje kommunstyrelsesammanträde. För att ge samtliga kommunstyrelseledamöter samma möjlighet att sätta sig in i ärenden inför beslut, föreslås en förändring i beredningskedjan. En heldag avsätts innan kommunstyrelsemötet för genomgång av ärenden. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

49 Bakgrund 2(4) Vansbro kommun har sedan 2011 organiserats med kommunstyrelsen som ansvarig nämnd för samtliga verksamheter i kommunen. Kommunstyrelsen har i sin tur arbetat med fyra olika utskott, vars huvudsakliga uppgift varit att bereda ärenden inför kommunstyrelsens sammanträden. Utskotten har bemannats av kommunstyrelsens ledamöter och ersättare. Det här arbetssättet har inneburit att kommunstyrelsens ledamöter fått en djupare insikt i en viss typ av ärenden, medan de inte getts samma möjlighet med andra typer av ärenden, som de sedan sätts att fatta beslut om. Ett stickprov från kommunstyrelsens sammanträde i november 2015 visar att endast fem av elva kommunstyrelseledamöter deltagit vid något, inför sammanträdet beredande utskottsmöte. Två av ledamöterna har deltagit vid två olika utskottsmöten. Det innebär alltså att sex ledamöter inte deltagit vid någon föregående beredning. Under åren har två utvärderingar genomförts av organisationen (KS 2012/268 och KS 2013/542), en revisionsgranskning genomförd av KPMG (KS 2013/360) och kommunchefens ledningsgrupp har under januari 2016 gjort en enkel utvärdering av den politiska ärendehanteringen. Konsekvenser Det har bland annat konstaterats att ärendehanteringen inte fungerar optimalt och att beredningen i utskotten kan effektiviseras. För att ge samtliga kommunstyrelseledamöter möjlighet att sätta sig in i ärenden inför beslut föreslås en förändring i beredningskedjan, där en heldag avsätts innan kommunstyrelsemötet för genomgång av ärenden. Planerad sammanträdesdag för kommunstyrelsen är enbart beslutsdag (halvdag). Beredningen i utskotten förflyttas till den gemensamma dagen för genomgång av ärenden. Det innebär även att utskottens beredningar, som tidigare legat fördelat på tre olika dagar, nu integreras i heldagsberedningen. Denna beredning protokollförs inte, eftersom den inte innehåller några beslutspunkter. Utskotten har idag viss delegation och denna delegation föreslås finnas kvar enbart för myndighetsutövning mot enskild samtliga beslut därutöver som ej är delegerade till enskild förtroendevald eller tjänsteman tas av kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsformer (004) Den alternativa politiska organisationen bygger på en långtgående delegation och man gick in i organisationen med en ambition om att ge förvaltningen en så långtgående delegation som då var möjlig. Det bör nu göras en översyn av delegationsordningen, för att ta ställning till om delegationen kan utökas ytterligare i syfte att uppnå en effektivare ärendeberedning. För att tydliggöra processen kan planen se ut enligt följande: Sista dag för inlämning av ärenden Dagordningsmöte Gemensam utskottsberedning (heldag) Utskottsmöten Kommunstyrelse Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

50 3(4) Samlad beredning av strategiskt viktiga ärenden (både ordinarie och ersättare i KS kallas) Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskild vilka delegerats till utskotten. Vid behov kallas till extra möte. 9 mars 11 mars 22 mars 5 april 5 april 20 april 22 april 2 maj 17 maj 17 maj 18 maj 20 maj 30 maj 7 juni 7 juni 8 juni 10 juni 20 juni 4 juli 4 juli 10 augusti 12 augusti 22 augusti 6 september 6 september 5 oktober 7 oktober 17 oktober 1 november 1 november 2 november 4 november 14 november 6 december 6 december 7 december 9 december 19 december 17 januari 17 januari Nuvarande sammanträdesplan ser ut enligt följande: Sista dag inlämning ärenden Leva bo Utb arb Omsorg Styrning o ekonomi Dagordningsmöte Kommunstyrelse 9 mar 11 mar 22 mar 23 mar 22 mar 24 mar 5 apr 20 apr 22 apr 2 maj 3 maj 2 maj 4 maj 17 maj 18 maj 20 maj 30 maj 31 maj 30 maj 1 jun 7 jun 8 jun 10 jun 20 jun 21 jun 20 jun 22 jul 4 jul 10 aug 12 aug 22 aug 23 aug 22 aug 24 aug 6 sep Kommunstyrelsens arbetsformer (004) 5 okt 7 okt 17 okt 18 okt 17 okt 19 okt 1 nov 2 nov 4 nov 14 nov 15 nov 14 nov 16 nov 19 dec 7 dec 9 dec 19 dec 20 dec 19 dec 21 dec 9 jan Utskottens ursprungliga uppdrag har varit att fördjupa sig inom sina respektive sakområden (teman) som kommunfullmäktige tilldelat dem. Fördelningen gjordes utifrån att kommunstyrelsen har ett så brett ansvarsområde, att det omöjliggör fördjupning och Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

51 4(4) specialisering. Utskotten skulle ges chansen att jobba närmare förvaltningen och kunna sätta sig in i specifika frågor. Utskotten är snarast att betrakta som arbetsgrupper, då de helt saknar kommunalrättslig status enligt kommunallagen. Även i de fall som beslutanderätt delegerats till ett utskott, så är det kommunstyrelsen och dess ordförande som uppbär det rättsliga ansvaret, då beslut är att betrakta som kommunstyrelsens. Genom att bereda övergripande strategiska frågor med KS som helhet vid den gemensamma utskottsberedningen skapas en bredare informations- och förankringsprocess i politiskt viktiga frågor. Utskotten får med detta arbetssätt också en ökad möjlighet till specialisering och fördjupning inom de sakområden som de tilldelats. Slutsats Ändring av beredningsgången leder till en effektivare ärendehantering och fler kommunstyrelseledamöter blir insatta i de strategiskt viktiga ärenden som kommunstyrelsen har att hantera. Beslutsunderlag Tidigare utvärderingar av organisationen (KS 2012/268 och KS 2013/542). Revisionsgranskning genomförd av KPMG (KS 2013/360). Beslutet expedieras till : Kommunledningsgruppen Sekretariatet Kommunstyrelsens arbetsformer (004) Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

52 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 21 Ärende KS 2015/761 Integrationsenhet, utökat uppdrag och finansiering Förslag till kommunstyrelsen 1. Ytterligare tkr tillförs integrationsenheten för att finansiera verksamheten och svara upp mot det behov av insatser som identifierats. 2. Medel tas ur det extra bidraget med anledning av flyktingsituationen. Ärendet Kommunstyrelsen beslutade vid sitt möte den 12 januari att bevilja medel för inrättande av en integrationsenhet. Mot bakgrund av den närmare analys och behovsinventering som nu genomförts har ett antal ytterligare uppdrag identifierats när det gäller bl.a. kommunikationsinsatser, förebyggande hälsoinsatser, intern och extern samordning samt samordning av ideella krafter. Förvaltningens förslag är att ytterligare 800 tkr för personalkostnader samt 250 tkr för lokalkostnader tillförs enheten för att bättre svara upp mot det behov av insatser som nu identifierats. Förslag Ordförandes förslag: 1. Ytterligare tkr tillförs integrationsenheten för att finansiera verksamheten och svara upp mot det behov av insatser som identifierats. 2. Medel tas ur det extra bidraget med anledning av flyktingsituationen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande #3 Justerande Utdragsbestyrkande

53 750 k Va fl 5 b ro TJÄNSTEUTLÅTANDE Kommunkansliet VANO KOMMUN Kommunchef -O2 1 0 Oscar Fredriksson vansbrose Dnr DiariepLb KOMMUNSTYRELSEN 1(1) Integrationsenhet, utökat uppdrag och finansiering Rekommendation till beslut Ytterligare tkr tillförs integrationsenheten för att finansiera verksamheten och svara upp mot det behov av insatser som identifierats. Medel tas ur det extra bidraget med anledning av flyktingsituationen. Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade vid sitt möte den 12 januari att bevilja medel för inrättande av en integrationsenhet. Mot bakgrund av den närmare analys och behovsinventering som nu genomförts har ett antal ytterligare uppdrag identifierats när det gäller bl.a. kommunikationsinsatser, förebyggande hälsoinsatser, intern och extern samordning samt samordning av ideella krafter. Förvaltningens förslag är att ytterligare 800 tkr för personalkostnader samt 250 tkr för lokalkostnader tillförs enheten för att bättre svara upp mot det behov av insatser som nu identifierats. Bakgrund i Kostnaderna för denna enhet kommer i sin helhet att finansieras via det generella statsbidraget för flyktingmottagning vilket omfattar 13,4 miljoner att användas under Förvaltningen ser idag ett stort behov av att så snart som möjligt få en fungerande verksamhet på plats. Rekrytering av en ansvarig chef pågår och tidspianen är att det ska finnas en chef på plats senast den 1 mars. Det finns dock ett stort behov av att komplettera tidigare underlag med ett antal ytterligare uppdrag. Inte minst inom kommunikationsområdet där det krävs ett mycket omfattande arbete. Det finns även ett behov av hälsoinsatser och där har vi en stor tillgång i vår foikhälsoplanerare som bör 0 ges en mojlighet att forstarka denna grupp under aret. Enhetens samordmngsuppdrag finns identifierat sedan tidigare men det är nu tydligt att detta uppdrag kommer att bli mycket omfattande. Det behövs därför en förstärkning i denna del för att verksamheten ska fungera effektivt och svara upp mot det behov och de förväntningar som finns såväl internt som externt. Det finns idag inga lämpliga lokaler för att inrymma enhetens verksamhet under På sikt är dock planen att verksamheten skall inrymmas i den renoverade Järnvägsstationen eller annan lösning i befintliga lokaler. c H L i. vansbro kommunfmedborgarhusetl7$o 50 Vansbro/Tel Fax. 02$ 1-30/E-post: vansbro.kommun@ vansbro.se

54

55 SAMMANSTÄLLNING AV NOMINERADE MOTTAGARE 2015 VILKA UPPFYLLER REGLEMENTETS FÖRUTSÄTTNINGAR Namn Prestation Idrott Föreslagen av Michelle Cranning Hillgren Höjdpunkter under 2015: 1:a utomhus-sm, Children 1:a inomhus-sm, C ponny 2:a inverkans-sm, D ponny 3:a inverkans-sm, C ponny 3:a utomhus-sm, C ponny 2:a Sverige C-ponnylag NM, Danmark 4:a Individuellt NM, Danmark 1:a Lag Sverige 1 Baltic Cup (Sverige) 1:a Lag Sverige/Norge/Danmark mixed Baltic Cup (Norge) 1:a Lag Sverige 1 Baltic Cup (Danmark) 1:a Grand Prix Strömsholm 2:a Grand Prix Flyinge 2:a Friends Arena Stockholm International Horse show 3:a Friends Arena Stockholm International Horse show 1:a Inverkan Helsingborgs Horse Week 33:a i EM i Österrike (totalt antal tävlande 110 st från hela Europa) 1:a Årschampionatet Dalarna, C-ponny Rankad 2:a i Sverige på C-ponny, rankad 4:e ryttare 0 20 år i Sverige. Ridsport 1. Ilbäckens Ryttarförening, Cayenne Cranning, ordförande och mamma 2. Anki Förste Chanell Cranning-Hillgren USM-silver i skidor klass D15 Bronsmedalj USM Karlskrona 1500m hinder Längdskidor Friidrott DJIK Skidor, Björn Lundin, Mattias Ström Hulåns IF Friidrott, Jon Stenberg

56 Emil Danielsson SM-guld terränglöpning P19 Charlie Olsson U-16 SM-brons Nyköping 1-3 April 2015 Friidrott Ishockey (målvakt i Leksands IF's U-16 lag ) DJIK Skidor, Björn Lundin, Mattias Ström Hulåns IF Friidrott, Jon Stenberg Berndt-Arne Olsson Märta Andersson Axel Jansson Stephanie Jägmo Alfred Eriksson Gabriel Stegmayr Guld USM masstart i Lima. Flickor Guld USM sprint i Östersund. Flickor Guld USM Distans i Östersund.Flickor Guld USM Masstart i Piteå.Flickor14-15 Skidskytte Tom Andersson, Jennie Olsson Brons USM sprint i Östersund. Pojkar Silver USM Distans i Östersund. Pojkar Skidskytte Tom Andersson Skidskytte Brons USM masstart i Lima. Flickor Silver USM sprint i Östersund. Pojkar Silver USM Distans i Östersund. Pojkar Guld USM Masstart i Piteå Pojkar Silver SM Masstart i Lima. senior Guld SM Distans i Piteå. Senior Skidskytte Skidskytte Tom Andersson Tom Andersson Tom Andersson

57 Moa Olsson Två silvermedaljer vid junior-sm Längdskidor Vansbro AIK Skidklubb/ Maud Nilsson ordf Oscar Lissjanis Albin Enström Stefan Olsson Trea i SM Big Air. Femma i SM Half pipe. Freesking (Sälens IF) Gunilla Lissjanis 3:a Junior Internationellt Mete SM, 2015 (1:a Yngre herr Junior Lag Pimpel SM, 2016) Sportfiske SFK Älvkroken, Stig Enström 2:a SM-Deltävling, Årsunda i klassen 125cc U17 1:a USM i Falun, i klassen MX2U Motocross Malin Lagerberg

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68 TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Miljö- och byggenheten L Byggnadsinspektör, Pekka Nilsson per-erik.nilsson@vansbro.se Tel: KOMMUNSTYRELSEN Ansökan om bygglov och strandskyddsdispens för nybyggnad av enbostadshus på fastigheten Näset 6:6 Rekommendation till beslut 1. Strandskyddsdispens beviljas för uppförande av enbostadshus. Med särskilt skäl för dispens hänvisar vi till Miljöbalken 7 kap 18 d: åtgärden bidrar till utveckling av landsbygden. 2. Som tomtplats får enbart område tas i anspråk markerat på bifogad situationsplan, enligt Miljöbalken 7 kap 18 f. 3. Bygglov för enbostadshus beviljas med stöd av 9 kap 31 Plan- och Bygglagen 4. Startbesked beviljas för att påbörja åtgärden, med stöd av 10 kap. 23 Plan- och bygglagen 5. Som kontrollansvarig för byggprojektet godkänns Hans Prans (behörighet N) 6. Inlämnad kontrollplan fastställs. 7. Avgiften för bygglov och strandskyddsdispens fastställs till kr enligt taxa beslutad av fullmäktige. Fastighet: NÄSET 6:6 Sökande: Mattias Brandt Stationsvägen Dala-Järna

69 Sammanfattning av ärendet Åtgärden avser uppförande av enbostadshus på fastigheten Näset 6:6 i Vansbro kommun. Området omfattas inte av detaljplan eller sammanhållen bebyggelse men omfattas av miljöbalkens strandskyddsbestämmelser. Området är utpekat som område för landsbygdsutveckling i strandnära område (LIS) i kommunens LIS-plan vilken fattades beslut om i Kommunfullmäktige LIS-planen vann laga kraft Fastigheten är belägen på norra sidan Västerdalälven i Äppelbo. Fastigheten är idag ej i anspråktagen. Tomtplatsavgränsningen är ca 2200 kvm stor och skall ge möjlighet åt sökanden att i framtiden ansöka om strandskyddsdispens och bygglov för komplementbyggnader. Tomtplatsavgränsningen ligger 25 m från strand och en passage lämnas mot västra sidan fastighetsgränsen för att säkerställa fri passage för allmänheten och bevara goda livsvillkor för djuroch växtlivet. Platsbesök har gjorts av bland annat enhetschef vid Miljö- och byggenheten, byggnadsinspektör och bygglovshandläggare. Området utgörs av åkermark i nära anslutning till kringliggande bebyggelse. En utredning av stabilitetsförhållanden i mark har gjorts av geotekniker på SWECO. Utredningen konstaterade att ingen särskild risk för ras eller skred föreligger i detta område. Kringliggande bebyggelse ligger i anslutning till älven med åkermark norrut mot vägen. För att den nya bebyggelsen skall följa den befintliga kulturmiljön samt för att inte störa det kommunala vatten- och avloppsnätet som är draget över fastigheten placeras enbostadshuset söder om ledningarna mot älven på fastighetens högsta punkt, 40 m från vattnet. Höjdskillnaden från älvens normaltillstånd till hussockel är 4, 40 m. Då platsen där enbostadshuset skall uppföras inte ligger inom 100-årsflödet bedöms ingen översvämningsrisk förekomma. Byggnadsarean är 129 kvm och stommen görs i lösvirke. Grundläggning är i form av platta på mark med golvvärme och uppvärmning kommer att ske med bergvärme. Fasadbeklädnad består av stående och liggande träpanel och takbeläggningen kommer att vara pannplåt. Byggnaden kommer att anslutas till kommunalt vatten- och avloppsnät. Braskamin kommer att installeras. Ventilationen består av ett FTX-system. Byggnaden uppfyller kraven i BBR och Plan- och bygglagen. Grannar har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter gällande den tilltänkta åtgärden. Ingen erinran har inkommit. Tekniskt samråd har ägt rum. Som underlag för slutbesked skall följande inlämnas till Miljö- och byggenheten: Utlåtande från berörd kontrollansvarig enligt 10 kap 11 6 samt intyg från kontrollansvarig att byggnadsåtgärden överensstämmer med meddelat bygglov Intyg från OVK-besiktning av certifierad besiktningsman Intyg avseende våtrumsutförande Signerade egenkontrollplaner Intyg från sotarmästare avseende utförande av imkanal och braskamin

70 Arbetsplatsbesök och slutsamråd krävs i detta fall och skall hållas på platsen för byggnationen. Sökanden kallar till dessa i god tid. Med särskilt skäl för strandskyddsdispens hänvisar vi till 7 kap 18 d: åtgärden bidrar till utveckling av landsbygden. Åtgärden överensstämmer med förutsättningarna för lov enligt Plan- och Bygglagen 9 kap. 31. Beslutsunderlag Fastställda handlingar Ankomstdatum Anmälan om installation av eldstad Anmälan om kontrollansvarig Ansökan om bygglov Ansökan om strandskyddsdispens Energiberäkning Fasadritning Fuktsäkerhetsprojektering Förslag till kontrollplan Konstruktionsritning Planritning Situationsplan Stabilitetsutredning

71

72

73

74

75

76 TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Miljö- och byggenheten L Handläggare Emma Hogander emma.hogander@vansbro.se Tel: KOMMUNSTYRELSEN Ansökan om bygglov/strandskyddsdispens för nybyggnad av transformatorstation på fastigheten Sågbyn 2:4 Rekommendation till beslut 1. Strandskyddsdispens beviljas för nybyggnad av transformatorstation. Med särskilt skäl för dispens hänvisar vi till 7 kap 18 c 5 Miljöbalken: området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. 2. Som tomtplats får endast det område som byggnaden upptar på mark tas i anspråk, enligt Miljöbalken 7 kap 18 f. 3. Bygglov beviljas för nybyggnad av transformatorstation med stöd av 9 kap. 31 Plan- och bygglagen 4. Startbesked för att påbörja åtgärden godkännes med stöd av 10 kap 23 Plan- och bygglagen 5. Tekniskt samråd och kontrollansvarig krävs ej för detta ärende 6. Inlämnad kontrollplan fastställs 7. Som underlag för slutbesked skall signerad kontrollplan inlämnas till Miljö- och Byggenheten 8. Avgiften för bygglov och strandskyddsdispens fastställs till kr enligt taxa beslutad av fullmäktige. Fastighet: SÅGBYN 2:4 Sökande: Ellevio AB Industrivägen Filipstad

77 Sammanfattning av ärendet Åtgärden avser nybyggnad av transformatorstation på fastigheten Sågbyn 2:4, Vansbro kommun. Området omfattas inte av detaljplan eller sammanhållen bebyggelse men omfattas av miljöbalkens strandskyddsbestämmelser. Området för den tilltänkta åtgärden ligger ca 55 m öster om närmaste vattendrag i Sågbyn. Platsen för åtgärden ligger vid en mindre infartsväg till bostäder och markvegetationen består i huvudsak av lupiner och gräs. Transformatorstationens byggnadsarea (BYA) är 6,06 kvm. Ny station är tänkt att ersätta den befintliga transformatorstation som finns på platsen. Bedömning har gjorts att växt- och djurlivet inte kommer att påverkas av åtgärden. Grannar har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter. Ingen erinran har inkommit till Miljö- och Byggenheten. Med särskilt skäl för dispens hänvisar vi till 7 kap 18 c 5 Miljöbalken: området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området. Som tomtplats får endast det område som byggnaden upptar på mark tas i anspråk, enligt Miljöbalken 7 kap 18 f. Åtgärden överensstämmer med förutsättningarna för lov enligt PBL 9 kap. 31. Beslutsunderlag Fastställda handlingar Ankomstdatum Ansökan om bygglov Ansökan om strandskyddsdispens Fasadritning Foto Förslag till kontrollplan Remissvar Remissvar Situationsplan

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88 TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Miljö- och byggenheten L Handläggare Emma Hogander emma.hogander@vansbro.se Tel: KOMMUNSTYRELSEN Ansökan om bygglov och strandskyddsdispens för uppförande av fritidshus och brygga på fastigheten Myrbacka 7:324 Rekommendation till beslut 1. Strandskyddsdispens beviljas för uppförande av fritidshus. Med särskilt skäl för dispens hänvisar vi till Miljöbalken 7 kap 18 c 1: området har redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. 2. Strandskyddsdispens beviljas för uppförande av brygga. Med särskilt skäl för dispens hänvisar vi till Miljöbalken 7 kap 18 c 3: anläggningen måste för sin funktion ligga vid vattnet och behovet kan ej tillgodoses utanför området. 2. Som tomtplats får enbart område tas i anspråk markerat på bifogad situationsplan. 3. Bygglov för fritidshus beviljas med stöd av 9 kap 31 Plan- och Bygglagen 4. Startbesked beviljas för att påbörja åtgärden, med stöd av 10 kap. 23 Plan- och bygglagen 5. Tekniskt samråd och kontrollansvarig krävs ej för detta ärende. 6. Inlämnad kontrollplan fastställs. 7. Som underlag för slutbesked skall sotarintyg och signerad kontrollplan inlämnas till Miljö- och byggenheten. 8. Avgiften för bygglov och strandskyddsdispens fastställs till kr enligt taxa beslutad av fullmäktige. Faktura skickas separat. Fastighet: MYRBACKA 7:324 Sökande: Mikael Pollack Skifsforsen Vansbro

89 Sammanfattning av ärendet Åtgärden avser uppförande av fritidshus och flytbrygga på fastigheten Myrbacka 7:324 i Vansbro kommun. Området omfattas inte av detaljplan eller sammanhållen bebyggelse men omfattas av miljöbalkens strandskyddsbestämmelser. Fastigheten är belägen på nordvästra sidan av Marsjön. På fastigheten finns idag ett antal mindre byggnader, bland annat ett timrat härbre och ett mindre fritidshus med tillhörande förråd. Det nya fritidshuset skall uppföras mellan befintliga byggnader vilket kommer att knyta ihop bebyggelsen på fastigheten. Fritidshuset har en byggnadsarea (BOA) om 48 kvm. Grundläggningen består av plintgrund. Fasaden kommer att utgöras av timmerpanel och takbeläggningen är av lertegel. Braskamin kommer att installeras. Byggnaden kommer att innehålla ett enklare pentry som utgör köksdelen i storstugan samt ett sovrum men inget våtrum. Flytbryggan kommer att ha en area av totalt 16 kvm (4 x 4 m) och kommer att användas främst till bad. Tomtplatsen är ca 1500 kvm stor och området är sedan tidigare i anspråktaget. Platsbesök har gjorts av byggnadsinspektör och bygglovshandläggare på Miljö- och byggenheten. Tomtplatsen ligger i ett skogsparti där vegetationen består av tallskog, mossa samt lingon- och blåbärsris. Bedömning har gjorts att växt- och djurlivet inte kommer att påverkas av åtgärden. Tomtplatsen ligger ca 14 m från vattnet på en höjd och fritidshuset kommer att placeras ca 2 m in från tomtplatsavgränsningen. Nere vid strandkanten finns en naturlig stig som gör att allmänheten bedöms ha tillträde till området. Höjdskillnaden mellan stigen och platån där fritidshuset kommer att uppföras är påtaglig och utgör en naturlig avgränsning mellan privat zon och område för allmänhet. Att det redan finns fritidshus inom tomtplatsavgränsningen bidrar till bedömningen att uppförandet av ännu en stuga inte kommer att påverka allmänhetens möjlighet att röra sig i området. Den tilltänkta flytbryggan bedöms inte heller inverka på allmänhetens tillträde till platsen. Grannar har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter gällande den tilltänkta åtgärden. Inga grannar har inkommit med erinran. Med särskilt skäl för strandskyddsdispens för fritidshuset hänvisar vi till 7 kap 18 c 1: området har redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Med särskilt skäl för strandskyddsdispens gällande bryggan hänvisar vi till 7 kap 18 c 3: anläggningen måste för sin funktion ligga vid vattnet och behovet kan ej tillgodoses utanför området. Åtgärden överensstämmer med förutsättningarna för lov enligt PBL 9 kap. 31.

90 Beslutsunderlag Fastställda handlingar Ankomstdatum Ansökan om strandskyddsdispens Fasad- och planritning Foton Förslag till kontrollplan Remissvar utan erinran Remissvar utan erinran Situationsplan

91

92

93

94

95

96

97 TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Miljö- och byggenheten L Handläggare Emma Hogander emma.hogander@vansbro.se Tel: KOMMUNSTYRELSEN Ansökan om bygglov och strandskyddsdispens för uppförande av fritidshus på fastigheten Lappheden 4:2 Rekommendation till beslut 1. Strandskyddsdispens beviljas för uppförande av fritidshus. Med särskilt skäl för dispens hänvisar vi till Miljöbalken 7 kap 18 d: åtgärden bidrar till utveckling av landsbygden. 2. Som tomtplats får enbart område tas i anspråk markerat på bifogad situationsplan, enligt Miljöbalken 7 kap 18 f. 3. Bygglov för fritidshus beviljas med stöd av 9 kap 31 Plan- och Bygglagen 4. Startbesked beviljas för att påbörja åtgärden, med stöd av 10 kap. 23 Plan- och bygglagen 5. Tekniskt samråd och kontrollansvarig krävs ej för detta ärende. 6. Inlämnad kontrollplan fastställs. 7. Som underlag för slutbesked skall sotarintyg samt signerad kontrollplan inlämnas till Miljö- och byggenheten. 8. Avgiften för bygglov och strandskyddsdispens fastställs till 8850 kr enligt taxa beslutad av fullmäktige. Faktura skickas separat. Fastighet: LAPPHEDEN 4:2 Sökande: Eivor Eklund Myrstugevägen Järna

98 Sammanfattning av ärendet Åtgärden avser uppförande av fritidshus på fastigheten Lappheden 4:2 i Vansbro kommun. Området omfattas inte av detaljplan eller sammanhållen bebyggelse men omfattas av miljöbalkens strandskyddsbestämmelser. Området är utpekat som område för landsbygdsutveckling i strandnära område (LIS) i kommunens LIS-plan vilken fattades beslut om i Kommunfullmäktige LIS-planen vann laga kraft Fastigheten är belägen på östra sidan Busjön i Äppelbo. Fastigheten är idag ej i anspråktagen. Fritidshuset skall uppföras ca 35 m från vattnet. Byggnadsarean är 40 kvm och stommen är utav löstimmer. Grundläggning är i form av torpargrund och uppvärmning kommer att ske med vedspis. Planlösningen utgörs av storstuga, ett sovrum samt hygienutrymme med torrtoa (ingen installation av VVS). Tomtplatsavgränsningen är 1200 kvm stor och ligger 25 m från strand för att säkerställa fri passage för allmänheten och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Ingen väg kommer att anläggas till huset i detta skede. Fastighetsägaren är informerad om att en ansökan om strandskyddsdispens eller ansökan om samråd enligt Miljöbalken 12:6 krävs inför framtida anläggning av väg. Platsbesök har gjorts av bland annat enhetschef vid Miljö- och byggenheten och GIS-tekniker vid framtagandet av kommunens LIS-plan. Tomtplatsen ligger i ett skogsparti där vegetationen består av tallskog samt lingon- och blåbärsris. Bedömning har gjorts att växt- och djurlivet inte kommer att påverkas av åtgärden. Grannar har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter gällande den tilltänkta åtgärden. Ingen erinran har inkommit. Med särskilt skäl för strandskyddsdispens hänvisar vi till 7 kap 18 d: åtgärden bidrar till utveckling av landsbygden. Åtgärden överensstämmer med förutsättningarna för lov enligt Plan- och Bygglagen 9 kap. 31. Beslutsunderlag Fastställda handlingar Ankomstdatum Ansökan om bygglov Ansökan om strandskyddsdispens Fasad- och planritning Foton Förslag till kontrollplan Remissvar utan erinran Situationsplan

99

100

101

102

103 TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Miljö- och byggenheten L Handläggare Emma Hogander emma.hogander@vansbro.se Tel: KOMMUNSTYRELSEN Ansökan om förhandsbesked och strandskyddsdispens för anordnande av tomt på fastigheten Järna 1:2 Rekommendation till beslut 1. Strandskyddsdispens beviljas för anordnande av tomt. Med särskilt skäl för dispens hänvisar vi till Miljöbalken 7 kap 18 d: åtgärden bidrar till utveckling av landsbygden. 2. Som tomtplats får enbart område tas i anspråk markerat på bifogad situationsplan. 3. Positivt förhandsbesked för anordnande av tomt beviljas med stöd av 9 kap 17 Plan- och Bygglagen 4. Avgiften för förhandsbesked och strandskyddsdispens fastställs till kr enligt taxa beslutad av fullmäktige. Faktura skickas separat. Fastighet: JÄRNA 1:2 Sökande: Magnus Fagerberg Furuvägen Vansbro Sammanfattning av ärendet Åtgärden avser anordnande av tomtmark på fastigheten Järna 1:2 vid Flögsjön i Vansbro kommun. Området omfattas inte av detaljplan eller sammanhållen bebyggelse men omfattas av miljöbalkens strandskyddsbestämmelser. Området är utpekat som område för landsbygdsutveckling i strandnära område (LIS) i kommunens LIS-plan vilken fattades beslut om i Kommunfullmäktige LIS-planen vann laga kraft

104 Sökanden har för avsikt att stycka av ett område från skogsfastigheten Järna 1:2. På den nya fastigheten skall en tomtplats anordnas inom det utpekade LIS-området. Tomtplatsen är ca 1800 m² stor och är placerad 25 m från vattnet för att säkerställa fri passage för allmänheten och bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet. Platsbesök har gjorts av bland annat enhetschefen på Miljöoch byggenheten vid framtagande av LIS-områden. Vegetationen på tomtplatsen består av ris, ljung och enstaka granar. Bedömning har gjorts att växt- och djurlivet inte kommer att påverkas av åtgärden. Grannar har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter gällande den tilltänkta åtgärden. Inga grannar har inkommit med erinran. Särskilt skäl för strandskyddsdispens föreligger enligt Miljöbalken 7 kap 18 d: åtgärden bidrar till utveckling av landsbygden. Åtgärden kräver inte detaljplaneläggning och förutsättningarna enligt 2 kap Plan- och bygglagen är uppfyllda. Beslutsunderlag Fastställda handlingar Ankomstdatum Ansökan om förhandsbesked Ansökan om strandskyddsdispens Foto Situationsplan Tomtplanering

105

106

107 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Leva och bo KS Lb 23 Ärende KS 2015/271 Motion, ställplats för husbilar och husvagnar Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige avslår motionen eftersom det inte är en kommunal angelägenhet. Ärendet Karl Björklund (M), har lämnat en motion om att inrätta en eller flera ställplatser för husbilar i kommunen. Förvaltningen bedömer att det finns förutsättning för att inrätta en eller flera ställplatser av enklare slag i Vansbro kommun. Förslag Anders Lundins (C) förslag: Kommunfullmäktige avslår motionen eftersom det inte är en kommunal angelägenhet. Beslutsunderlag Motion #1 Tjänsteutlåtande #2 Justerande Utdragsbestyrkande

108 MOTION STÄLLPLATS moderaterna VANSBRO KOMMUN Kalle Björklund Moderate rna Dnr biaiiepl.b, k)2d/s/2 / Genom vår kommun går Europaväg 16 och väg 26. På dessa vägar färdas många turister från när och fjärran. Många av dessa kommer med husbil eller husvagn och istället för att de åker förbi vår sevärda och trevliga kommun så skulle vi kunna ge dem lite service samtidigt som vi ger dem möjlighet att se och bekanta sig med vår vackra kommun och dess omgivningar. Min förhoppning är att de också skall tillföra något till oss, t ex gå på café, besöka utflyktsmål och shoppa samtidigt som de internationaliserar och marknadsför vår bygd i sina hemländer och på andra orter. Vad som behövs för att detta skall bli möjligt är att vi upplåter en eller flera ställplatser i eller i varje fall med gång- eller cykelavstånd till våra tre centrum. närheten av, En ställplats är en parkering där husbilar och husvagnar kan stanna till för en natt eller två. De förekommer i alla former, allt ifrån bara en plats att stanna till på, till en plats med möjlighet till vatten, el, sanitära faciliteter mm, allt för en rimlig avgift, oftast gratis. Ställplatser finns redan på många platser i Sverige och övriga Europa och renderar en plats i turistbroschyrer, i olika kartor och på Internet. Många semesterfirare söker ofta sin resrutt med hjälp av Internet, kartor och tidningar, ofta tidningen Ställplatskatalogen. Just husbilsägarna väljer ofta att inte stanna till på en traditionell camping utan nöjer sig med en plats där de kan stanna till en eftermiddag och stanna för natten. Sedan koppla loss sina cyklar och cykla runt i centrum. Leta reda på en restaurang för kvällsmat, fylla kylskåpet med mat ifrån våra livsmedelsbutiker. Tanka sina bilar, köpa ny gasol mm. Idag finns endast en ställplats längs med Västerdalsvägen och den ligger i Björbo. Jag tror att många tillfälliga och spontana resenärer skulle välja att stanna till 1 Vansbro för en natt/dag eller två om det fanns ett enkelt sätt att stanna till på. Enligt statistik från Transportstyrelsen (2013) uppgår antal registrerade husvagnar och husbilar Sverige till drygt fordon. Antal husvagnar (80 %) Antal husbilar (20 %) Och i övriga Europa finns över 1,5 miljoner husbilar. Jag ger därför kommunen i uppdrag att anordna en eller flera ställplatser för husbilar och husvagnar. Kalle Björklund / Moderaterna

109 1(1) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Samhällsbyggnad KS2015/271 Verksamhetschef Thomas Carlsson KOMMUNFULLMÄKTIGE Yttrande avseende motion kring inrättande av ställplatser för husbilar Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bifalla motionen samt att uppdra åt kommunstyrelsen inrätta en enklare form av ställplats i Vansbro tätort. Sammanfattning Karl Björklund, Moderaterna, har lämnat en motion om att inrätta en eller flera ställplatser för husbilar i kommunen. Förvaltningen bedömer att det finns förutsättning för att inrätta en eller flera ställplatser av enklare slag i Vansbro kommun. Tjut svar på motion om ställplatser Bakgrund En ställplats är en parkering där husbilar och husvagnar kan stanna till för enstaka nätter. De förekommer i alla former, allt ifrån bara en enkel plats att stanna till på, till en plats med möjlighet till vatten, el, sanitära faciliteter mm, allt för en rimlig avgift, oftast gratis. Ställplatser finns redan på många platser i Sverige och övriga Europa och renderar en plats i turistbroschyrer, i olika kartor och på Internet. Motionären tror att många tillfälliga och spontana resenärer skulle välja att stanna till i Vansbro för en natt/dag eller två om det fanns ett enkelt sätt att stanna till på. Förvaltningen har översiktligt tittat på vilka alternativ som skulle vara det finns i kommunen för husbilar att stanna till på och kan konstatera att det finns ett antal alternativ. En enklare form av ställplats skulle exempelvis kunna inrättas på den idag stängda parkeringen bakom Statoil. Platsen bedöms som lämplig då det finns hygienutrymmen i direkt anslutning till parkeringen och platsen ligger i närhet av affärer och restauranger. Alternativet förutsätter KS beslut om att stänga av östra delen av parkeringen upphävs. Slutsats Tillgång till ställplats kan bidra till att husbilsägare och husvagnsresenärer stannar till i Vansbro. Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

110 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 18 Ärende KS 2016/85 Aktieägaravtal och bolagsordning för MittNät AB Beslut Förvaltningen får i uppdrag att komplettera ärendet till kommunstyrelsens sammanträde Ärendet Kommunfullmäktige har beslutat att Vansbro kommun ska ansöka om förvärv av aktier i MittNät AB för högst 150tkr som tas från likvida medel. Ingående parter i MittNät AB har godkänt Vansbro kommun som delägare och kommunfullmäktige ska därför besluta om aktieägaravtal. Då fler kommuner än Vansbro kommun kommer att erbjudas delägarskap i MittNät AB har vissa justeringar gjorts i aktieägaravtalet mot då enbart sex kommuner ingick. Aktieägaravtalet redovisas i bilaga. Styrelsen i bolaget ska bestå av lika många ordinarie ledamöter och lika många suppleanter som antalet parter, f.n. 7st. Ledamöter och suppleanter väljs årligen på årsstämma. Varje part utom Karlstad El och Stadsnät ska därvid nominera en ledamot och en suppleant. Samtliga parter förbinder sig att rösta för val enligt nomineringarna. Förslag Ordförandes förslag: Förvaltningen får i uppdrag att komplettera ärendet till kommunstyrelsens sammanträde Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande #2 Förslag till aktieägaravtal #2 Förslag till bolagsordning #2 Justerande Utdragsbestyrkande

111 Sida 1 Fastighetsförteckning Ärende: Fastighetsförteckning till detaljplan för skyddsvall Vansbro samt upphävande av del av detaljplan (stadsplan) för Vansbro 7:74 Kommun: Vansbro Län: Dalarna Fastigheter inom området (fastigheter, sämjelotter, fiskelotter, byggnad å, allmänt vattenområde) Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Övrigt Ilbäcken 101:2 Staten Trafikverk Fastigheten sträcker sig utanför planområdet BORLÄNGE Myrbacka 6:18 Bergvik Skog Väst AB Fastigheten sträcker sig utanför Trotzgatan 25 planområdet FALUN Myrbacka 8:7 Bergvik Skog Väst AB Endast en liten del ligger Trotzgatan 25 inom planområdet FALUN Vansbro 1:37 Staten Trafikverk Fastigheten sträcker sig utanför planområdet BORLÄNGE Vansbro 7:8 Vansbro Kommun Fastigheten sträcker sig utanför Medborgarhuset planområdet VANSBRO Vansbro 7:74 Vansbro Kommun Fastigheten sträcker sig utanför Medborgarhuset planområdet VANSBRO Vansbro 8:6 Vansbro Kommun Fastigheten sträcker sig utanför Medborgarhuset planområdet VANSBRO Vansbro 11:1 Vansbro Kommun Fastigheten sträcker sig utanför Medborgarhuset planområdet VANSBRO Vansbro 11:2 Vansbro Kommun Endast en liten del ligger Medborgarhuset inom planområdet VANSBRO Vansbro 11:4 Västerdala Bioenergi AB Fastigheten sträcker sig utanför Rindi Energi AB Box 1192 planområdet VISBY Vansbro 11:5 Vansbrofästet AB Fastigheten sträcker sig utanför Rindi Energi AB Box 1192 planområdet VISBY Vansbro 12:1 Bergvik Skog Väst AB Fastigheten sträcker sig utanför Trotzgatan 25 planområdet FALUN Vansbro 14:3 Vansbro Allmänna Idrottklubb Fastigheten sträcker sig utanför c/o Katarina Israelsson, Storbyvägen 70 F planområdet MALUNG Vansbro 14:10 Vansbro Kommun Fastigheten sträcker sig utanför Medborgarhuset planområdet VANSBRO Vansbro 14:12 Henrik Brandt Fastigheten sträcker sig utanför Järnvägsgatan 30 lgh 1101 planområdet VANSBRO Vansbro 17:1 Vansbro Kommun Fastigheten sträcker sig utanför Medborgarhuset planområdet VANSBRO Marksamfälligheter inom området - inga kända (samfälld mark, samfällt vatten, samfällt fiske, allmänningar) Anläggningssamfälligheter - inga kända (Gemensamhetsanläggningar enligt AL, anläggningar enligt LSV)

112 Sida 2 Rättigheter inom området (sevitut, ledningsrätt, nyttjanderätt, vägrätt, viltvårdsområde,fiskevårdsområde,rättigheter mineral/torv) Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Avtalsservitut ~ Kraftledning 20-IM4-76/710.1 Till förmån för: Borlänge Tjärna 15:32 Fortum Distribution ~ Kontorsviksvägen Borlänge Belastar: Vansbro 14:10 Se ovan ~ Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Avtalsservitut ~ Kraftledning 20-IM4-76/709.1 Till förmån för: Borlänge Tjärna 15:32 Fortum Distribution ~ Kontorsviksvägen Borlänge Belastar: Vansbro 14:10 Se ovan ~ Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Avtalsservitut ~ Kraftledning 20-IM4-76/709.1 Till förmån för: Borlänge Tjärna 15:32 Fortum Distribution ~ Kontorsviksvägen Borlänge Belastar: Vansbro 14:10 Se ovan ~ Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Ledningsrätt Fortum Distribution AB Ledningsrätt Till förmån för: Fortum Distribution ~ Kontorsviksvägen Borlänge Belastar, däribland: Ilbäcken 101:2 Se ovan ~ Myrbacka 6:18 Se ovan ~ Vansbro 14:3 Se ovan ~ Vansbro 14:10 Se ovan ~ Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Avtalsservitut ~ Ledning 20-IM4-68/ Till förmån för: Dalasågen 16:1 Vansbro Kommun ~ Medborgarhuset Vansbro Belastar, däribland: Vansbro 14:10 Se ovan ~

113 Sida 3 Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Ledningrätt ~ ~ / Till förmån för: Teliasonera Sverige AB ~ Forskargatan Borlänge Belastar, däribland: Vansbro 14:10 Se ovan ~ Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Ledningrätt ~ ~ /964.1 Till förmån för: Borlänge Tjärna 15:32 Fortum Distribution ~ Kontorsviksvägen Borlänge Belastar, däribland: Vansbro 14:3 Se ovan ~ Vansbro 14:10 Se ovan ~ Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Officialservitut ~ Väg 20-JÄR Till förmån för: Vansbro 14:1 Consilio AB ~ Ugglevägen Falun Belastar: Vansbro 14:12 Se ovan ~ Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Avtalsservitut ~ Kraftledning 2021IM-05/ Till förmån för: Karlstad Dingelsundet 2:65 Fortum Distribution ~ Kontorsviksvägen Borlänge Belastar: Vansbro 14:12 Se ovan ~ Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Avtalsservitut ~ Kraftledning 20-IM4-76/711.1 Till förmån för: Borlänge Tjärna 15:32 Fortum Distribution ~ Kontorsviksvägen Borlänge Belastar: Vansbro 14:3 Se ovan ~ Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Avtalsservitut ~ Kraftledning 20-IM4-76/711.1 Till förmån för: Borlänge Tjärna 15:32 Fortum Distribution ~ Kontorsviksvägen Borlänge Belastar: Vansbro 14:3 Se ovan ~

114 Sida 4 Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Ledningsrätt ~ Ledningsrätt Till förmån för: Fortum Distribution ~ Kontorsviksvägen Borlänge Belastar: Ilbäcken 101:2 Se ovan Belastar ev. endast utanför Myrbacka 6:18 Se ovan planområdet Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Ledningsrätt ~ Ledningsrätt Till förmån för: Fortum Distribution ~ Kontorsviksvägen Borlänge Belastar: Ilbäcken 101:2 Se ovan Belastar ev. endast utanför Myrbacka 6:18 Se ovan planområdet Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Avtalsservitut ~ Kraftledning 2021IM-05/ Till förmån för: Karlstad Dingelsundet 2:65 ~ ~ Belastar, däribland: Ilbäcken 101:2 Se ovan ~ Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Ledningsrätt ~ ~ Till förmån för: Vansbro kommun ~ Belastar, däribland: Ilbäcken 101:2 Se ovan ~ Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Officialservitut ~ ~ 20-JÄR Till förmån för: Myrbacka 6:20 Anna Lena Bertils m fl ~ Västanåker Hudiksvall Belastar Myrbacka 6:18 Se ovan Belastar endast utanför planområdet Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Officialservitut ~ ~ 20-JÄR Till förmån för: Myrbacka 6:19 Lars-Åke Holm ~ Enholn Dala-Järna Belastar Myrbacka 6:18 Se ovan Belastar endast utanför planområdet

115 Sida 5 Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Avtalsservitut ~ Enskilt strömfall 20-IM4-84/ Till förmån för: Eldforsen 2:2 Fortum Dalälvens Kraft AB ~ Stockholm Belastar, däribland: Myrbacka 6:18 Se ovan Belastar endast utanför planområdet Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Ledningsrätt ~ ~ Till förmån för: Fortum Distribution ~ Kontorsviksvägen Borlänge Belastar, däribland: Myrbacka 6:18 Se ovan Belastar endast utanför planområdet Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Officialservitut ~ Väg /292.1 Till förmån för: Västgård 6:100 Erik Munters m fl ~ Myrbacka Dala-Järna Belastar Myrbacka 6:18 Se ovan Belastar endast utanför planområdet Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Ledningsrätt ~ ~ / Till förmån för: Vansbro Teknik AB ~ Belastar, däribland: Myrbacka 6:18 Se ovan ~ Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Ledningsrätt ~ ~ / Till förmån för: Fortum Distribution ~ Kontorsviksvägen Borlänge Belastar, däribland: Myrbacka 6:18 Se ovan ~ Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Officialservitut ~ ~ 20-JÄR Till förmån för: Myrbacka 8:3 Ivars Lars Stig Johansson ~ Uppsälje Dala-Järna Belastar, däribland: Myrbacka 8:7 Se ovan ~

116 Sida 6 Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Officialservitut ~ ~ 20-JÄR Till förmån för: Myrbacka 8:8 Lennart Hane ~ Myrbacka Dala-Järna Belastar Myrbacka 8:7 Bergvik Skog Väst AB ~ Trotzgatan Falun Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Officialservitut ~ ~ Till förmån för: Myrbacka 8:7 Se ovan ~ Belastar Myrbacka 8:16 ~ ~ Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Avtalsservitut ~ Kraftledning D :1.1 Till förmån för: Karlstad Dingelsundet 2:65 ~ ~ Belastar Vansbro 11:1 Se ovan ~ Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Avtalsservitut ~ Pumpstation 20-IM4-95/ Till förmån för: Vansbro 11:1 Se ovan ~ Belastar Vansbro 14:2 Se ovan ~ Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Avtalsservitut ~ Kraftledning 20-IM4-84/833.1 Till förmån för: Borlänge Tjärna 15:32 Fortum Distribution ~ Kontorsviksvägen Borlänge Belastar Vansbro 11:1 Se ovan ~ Vansbro 11:5 Se ovan ~ Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Avtalsservitut ~ Kraftledning 20-IM4-83/466.1 Till förmån för: Borlänge Tjärna 15:32 Fortum Distribution ~ Kontorsviksvägen Borlänge Belastar, däribland Vansbro 11:1 Se ovan ~

117 Sida 7 Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Avtalsservitut ~ Kraftledning mm 20-IM4-55/14B.1 Till förmån för: Vansbro 11:1 Se ovan ~ Belastar Flottaren 8 ~ ~ Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Ledningsrätt ~ ~ Till förmån för: Teliasonera Sverige AB ~ Forskargatan Borlänge Belastar, däribland: Vansbro 11:1 Se ovan ~ Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Officialservitut ~ Ledningar Till förmån för: Vansbro 1:37 Staten Trafikverket ~ Borlänge Belastar, däribland: Vansbro 11:1 Se ovan ~ Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Officialservitut ~ ~ Till förmån för: Vansbro 1:37 ~ ~ Belastar, däribland: Vansbro 11:1 Se ovan ~ Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Ledningsrätt ~ ~ Till förmån för: Vansbro Fjärrvärme AB ~ Box Visby Belastar, däribland: Vansbro 11:1 Se ovan ~ Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Avtalsservitut ~ Kraftledning 20-IM4-76/708.1 Till förmån för: Borlänge Tjärna 15:32 Fortum Distribution ~ Kontorsviksvägen Borlänge Belastar: Vansbro 11:2 Se ovan ~ Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Avtalsservitut ~ Kraftledning 20-IM4-45/3.1 Till förmån för: Borlänge Tjärna 15:32 Fortum Distribution ~ Kontorsviksvägen Borlänge Belastar: Vansbro 11:2 Se ovan ~

118 Sida 8 Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Officialservitut ~ Utfart Till förmån för: Vasnbro 11:5 Vansbrofästet AB ~ Box Visby Belastar: Vansbro 11:4 Se ovan ~ Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Avtalsservitut ~ Ledning 20-IM4-68/104A.1 Till förmån för: Dalasågen 16:1 ~ ~ Belastar: Vansbro 11:5 Se ovan ~ Fastigheter utanför området (fastigheter, sämjelotter, fiskelotter, byggnad å, allmänt vattenområde) Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Övrigt Fabriken 1 Consilio AB Ugglevägen Falun Vansbro 14:1 Consilio AB Ugglevägen Falun Vansbro 11:3 Vansbro Fjärrvärme K/B Box 14044/Sv Fastighetskap Stockholm Marksamfälligheter utanför området - inga kända (samfälld mark, samfällt vatten, samfällt fiske, allmänningar) Anläggningssamfälligheter - inga kända (Gemensamhetsanläggningar enligt AL, anläggningar enligt LSV) Rättigheter utanför området (sevitut, ledningsrätt, nyttjanderätt, vägrätt, viltvårdsområde,fiskevårdsområde,rättigheter mineral/torv) Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Officialservitut ~ ~ 20-JÄR Till förmån för: Vansbro 14:11 Roger Eriksson m fl ~ Träkol Vansbro Vansbro 4:7 Margareta Jansson Träkol Vansbro Belastar, däribland: Vansbro 14:1 Consilio AB ~ Ugglevägen Falun Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Officialservitut ~ Väg 20-JÄR Till förmån för: Vansbro 14:1 Consilio AB ~ Ugglevägen Falun Belastar, däribland: Vansbro 14:12 Henrik Brandt ~ Järnvägsgatan 30 lgh Vansbro Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Avtalsservitut ~ Ledning 20-IM4-68/ Till förmån för: Dalasågen 16:1 Vansbro kommun ~ Medborgarhuset Vansbro

119 Sida 9 Belastar, däribland: Vansbro 14:1 Consilio AB ~ Ugglevägen Falun Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Avtalsservitut ~ ~ 20-IM4-61/4.1 Till förmån för: Borlänge Tjärna 15:32 Fortum Distribution ~ Kontorsviksvägen Borlänge Belastar, däribland: Vansbro 14:1 Consilio AB ~ Ugglevägen Falun Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Avtalsservitut ~ Kraftledning 20-IM4-45/3.1 Till förmån för: Borlänge Tjärna 15:32 Fortum Distribution ~ Kontorsviksvägen Borlänge Belastar, däribland: Vansbro 11:3 Vansbro Fjärrvärme K/B ~ Box 14044/Sv Fastighetskap Stockholm Beteckning på kartan Ägare/innehavare, adress Ändamål Officialservitut ~ Väg Till förmån för: Vansbro 11:3 Vansbro Fjärrvärme K/B ~ Box 14044/Sv Fastighetskap Stockholm Belastar, däribland: Vansbro 11:4 Västerdala Bioenergi AB ~ Rindi Energi Ab Box Visby Upplysning Utredningen saknar servitut som eventuellt tillkommit genom vattendom eller likanande. Vidare saknas eventuellt avtalsrättigheter som inte är offentliggjorda genom inskrivning. Utredningen saknar rättskraft. Förteckningen upprättad av Lena Danielsson

120

121 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Ärende Samhällsbyggnad KS 2014/461 Verksamhetschef Thomas Carlsson UTLÅTANDE Detaljplan för skyddsvall i Vansbro samt Upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 Hur planprocessen har bedrivits En samrådshandling upprättades september 2015 och var på samråd enligt 5 kap. 11 plan- och bygglagen (SFS 2010:900) under tiden Inkomna synpunkter under samrådet finns sammanställda i en samrådsredogörelse. Efter samrådet har en granskningshandling upprättats, daterad december Denna handling har varit utställd för gransning under tiden Kungörelsen har skickats till berörda sakägare och fastighetsägare samt myndigheter med flera. Planhandlingen har funnits tillgänglig på Vansbro kommuns hemsida och via annonsering i ortstidningar. Under granskningen har tre yttranden inkommit. Inkomna yttranden under utställning och granskning 1. Länsstyrelsen Dalarna Utifrån de intressen Länsstyrelsen särskilt har att bevaka finns inget att erinra. 2. Ellevio Ellevio innehar ledningsrätt för de båda högspänningsledningar som korsar T 1 -området (lantmäteriets akter /664, samt ). Ledningsrättsbeslutet innebär bland annat att markanvändningen inte får ändras utan ledningsrättsägarens tillstånd. Planförslaget får ej förhindra eller försvåra åtkomst av kraftledningarna vid felavhjälpning eller underhåll. Underhåll och felavhjälpning utförs ofta med hjälp av maskiner. Möjlighet till underhåll och felavhjälpning säkras genom att hålla ett avstånd på minst 10 m från Ellevios stolpe eller stag. Ellevio yrkar att ledningsrätten tydliggörs genom markering av l-område på plankartan. 1 (2)

122 GRANSKNINGSUTLÅTANDE Ärende Samhällsbyggnad KS 2014/461 Verksamhetschef Thomas Carlsson Eventuell höjning av kraftledningarna ska bekostas av kommunen. Kommentar: Plankartan kompletteras med en planbestämmelse (l) om att marken ska vara tillgänglig för allmän luftledning. Ellevio har även under granskningstiden kontaktat kommunen per telefon och påpekat att grundkartan var felaktig och saknade redovisning av några av Ellevios luftledningar. Kommunen kompletterade grundkartan och skickade ut nya handlingar till länsstyrelsen och Ellevio för kännedom. 3. Trafikverket Region Mitt Trafikverket har inget att erinra. Ställningstaganden till inkomna yttranden under granskningen Grundkartan har kompletterats med luftledningar tillhörande Ellevio. Planbeskrivningen har kompletterats under Teknisk försörjning, El angående dessa ledningar samt uppgift om Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd. Planbestämmelse angående markens tillgänglighet för allmän luftledning införs i enlighet med Ellevios yttrande. Länsstyrelsen och Ellevio har med anledning av dessa revideringar getts tillfälla att yttra sig. Länsstyrelsen har meddelat att de inte har några synpunkter på revideringen och Ellevio har meddelat att de godkänner planförslaget. Synpunkter som inkommit under samrådet som kan ge grund för besvärsrätt Solør Bioenergi Holding AS framförde synpunkter som rör inlösen av mark och ersättning för andra intrång på fastigheten. Dessa frågor kommer att regleras genom en särskild fastighetsrättslig förrättning. Förslag till beslut Detaljplan för skyddsvall i Vansbro samt Upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 kan bli föremål för antagande. Vansbro kommun Thomas Carlsson Samhällsbyggnadschef 2 (2)

123 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Leva och bo KS Lb 24 Ärende KS 2014/461 Detaljplan, område för skyddsvall runt Vansbro Förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige antar föreliggande detaljplan för skyddsvall i Vansbro samt att upphäva del av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74. Ärendet Samråd och granskning av planförslaget har genomförts enligt bestämmelserna i plan och bygglagen. Inkomna synpunkter på planförslaget har sammanställt i en granskningsredogörelse. Vissa av de inkomna synpunkterna har beaktats och inarbetats i förslaget till detaljplanen. Samtliga inkomna synpunkter redovisas i granskningsredogörelsen. Detaljplanen syftar till att möjliggöra uppförande av skyddsvall för att skydda Vansbro samhälle mot extrema vattenflöden. Samtidigt upphävs del av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74. Upphävandet omfattar A- området (område för allmänt ändamål) som ligger i anslutning till befintlig skyddsvall, där den börjar norr om Fredsgatan. Den planlagda kvartersmarken norr om Fredsgatan har aldrig tagits i anspråk. Marken är relativt sank och bedöms ej aktuell att bebygga, varför denna del av gällande plan upphävs. Förslag Ordförandes förslag: Kommunfullmäktige antar föreliggande detaljplan för skyddsvall i Vansbro samt att upphäva del av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74. Beslutsunderlag Plankarta #37 Planbeskrivning #37 Granskningsredogörelse #37 Tjänsteutlåtande #38 Justerande Utdragsbestyrkande

124 ANTAGANDEHANDLING Detaljplan för skyddsvall i Vansbro samt Upphävande av detaljplan för del av Vansbro 7:74 PLANBESKRIVNING Vansbro kommun Dalarnas län November 2015, rev. januari 2016

125

126 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan 2016 PLANHANDLINGAR - Plankarta med bestämmelser - Planbeskrivning - Samrådsredogörelse - Granskningsutlåtande Till planen hör även: - Miljökonsekvensbeskrivning - Teknisk beskrivning av planerad skyddsvall med tillhörande PM - Grundkarta - Fastighetsförteckning INNEHÅLL 1 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG 1 2 FÖRENLIGHET MED 3, 4 och 5 KAPITLEN I MILJÖBALKEN M M 2 3 PLANDATA 2 4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 4 5 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Stads- och landskapsbild, natur- och kultur värden, risker m m Skyddsvall mot höga vattenflöden Bebyggelseområden Natur- och kulturmiljö Vattenområden Trafik och transporter Teknisk försörjning 19 6 KONSEKVENSER 20 7 GENOMFÖRANDEFRÅGOR OCH FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR 26 8 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 27 PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx i (27)

127 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan 2016 PLANBESKRIVNING 1 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Detaljplanen syftar till att möjliggöra uppförande av skyddsvall för att skydda Vansbro samhälle mot extrema vattenflöden. På del av planområdet finns en befintlig skyddsvall, Norlinvallen, men den har idag en lägsta nivå på +238,68 meter (höjdsystem RH70 1 ), en nivå som nästan uppnåddes under vårfloden Översvämningsskyddet avser dels anläggande av ny skyddsvall utmed Vanån, dels höjning av befintlig vall (Norlinvallen). Skyddsvallen planeras att anläggas som en jordvall utmed Vanån med en total längd på cirka 2900 m. Vallen ska byggas för att utgöras skydd mot översvämning upp till vattennivå +239,6 meter (RH70), vilket motsvarar ett 200-årsflöde. I planbestämmelserna anges att krönet på skyddsvallen ska vara minst + 239,9 (RH70), vilket omfattar en överbyggnad på 3 dm. Samtidigt upphävs detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74. Under samrådet var upphävandet benämnt Upphävande av del av detaljplan (stadsplan) för barnstuga väster om kvarteret Hjorten m.m., benämningen har ändrats efter underhandssynpunkter från länsstyrelsen. Upphävandet omfattar A-området (område för allmänt ändamål) som ligger i anslutning till befintlig skyddsvall, där den börjar norr om Fredsgatan. Den planlagda kvartersmarken norr om Fredsgatan har aldrig tagits i anspråk. Marken är relativt sank och bedöms ej aktuell att bebygga, varför denna del av gällande plan upphävs. Flygbild över området för den planerade skyddsvallen. 1 Vansbro kommun tillämpar höjdsystem RH70 och grundkartan är upprättad i detta höjdsystem. Kommunen ska införa höjdsystem RH2000, men tidpunkten för detta är inte fastställd. För centrala Vansbro kan vi approximera: RH70 = RH cm (Danielsson 2011). RH70 är alltså cirka 0,2 meter lägre än RH2000. PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 1 (27)

128 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan FÖRENLIGHET MED 3, 4 och 5 KAPITLEN I MILJÖBALKEN M M Grundläggande hushållningsbestämmelser Detaljplaneområdet berör riksintresse för kommunikation, Västerdalbanan, som är riksintresse enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Planområdet ligger i nära anslutning till väg E16, som är av riksintresse för kommunikation. Planområdet berör även riksintresse för kulturmiljö, Järnvägsgatan i Vansbro, enligt 3 kap. 6 miljöbalken. Särskilda hushållningsbestämmelser Detaljplaneområdet berör inte några utpekade områden enligt bestämmelserna om särskilda hushållningsbestämmelser i 4 kap. miljöbalken. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken kan till exempel gälla högsta tillåtna halter av ett ämne i luft, mark eller vatten. Vanån och Västerdalälven är vattenförekomster enligt Vattendirektivet och tillhör distrikt Bottenhavet. Miljökvalitetsnorm för Vanån (SE ) är: Ekologisk status: idag klassad som måttlig ekologisk status, kvalitetskravet är god ekologisk status år Kemisk status (exklusive kvicksilver): ytvattenstatus uppnår ej god status, kemisk status exklusive kvicksilver är ej klassad.. Kvalitetskravet är god kemisk status år Miljökvalitetsnorm för Västerdalälven (SE , SE ) är: Ekologisk status: för den del av Västerdalälven där Vanån mynnar (SE SE ) är idag klassad som måttlig ekologisk status, kemisk status exklusive kvicksilver är ej klassad. Kvalitetskravet är god ekologisk status år Kemisk status (exklusive kvicksilver): ytvattenstatus uppnår ej god status. Kvalitetskravet är god kemisk status år Påverkan på miljökvalitetsnormerna för vatten, se avsnitt 6 Konsekvenser. Nationella miljökvalitetsmål och allmänna hänsynsregler Riksdagen har beslutat om 16 nationella miljökvalitetsmål för Sverige. De miljömål som bedöms beröras av detaljplanen är: Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Ett rikt växt- och djurliv och framför allt God bebyggd miljö, se vidare under avsnitt 6 Konsekvenser. I 2 kap. miljöbalken finns allmänna hänsynsregler. Dessa bedöms uppfyllas genom upprättande av detaljplanen och beskrivningen av dess konsekvenser. 3 PLANDATA Lägesbestämning/ avgränsning Planområdet om fattar befintlig och planerad skyddsvall och omsluter stor del av Vansbro samhälle som ligger norr om E16. Vallens totala längd är cirka m. Planområdet har avgränsats till två meter utanför släntfot på vallen för att möjliggöra underhåll. I planområdet ingår även ytor där befintlig mark ligger över lägsta skyddsnivå för vallen för att säkerställa att marknivån inte sänks på dessa ställen. PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 2 (27)

129 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan 2016 I planområdet ingår även ett smalt område med industrimark mellan skyddsvallen och Vanån inom Brosågenområdet. Detta markområde är delvis förorenat i samband med tidigare industriverksamhet. För att inte kommunen ska bli markägare till detta område och därmed riskera bli ansvarig för sanering av markföroreningar har det bibehållits som kvartersmark för industri, men området får ej bebyggas. De markområden som ligger utanför vallen mot Vanån är delvis förorenade För del av fastigheten Vansbro 7:74 upphävs gällande detaljplan (stadsplan). Upphävandet omfattar A-området (område för allmänt ändamål) som ligger i anslutning till befintlig skyddsvall, där den börjar norr om Fredsgatan. Areal Planområdets areal för skyddsvallen är cirka m 2 och planområdet som upphävs är cirka 860 m 2. Markägoförhållanden Se avsnitt 7 Genomförandefrågor och fastighetsrättsliga frågor. PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 3 (27)

130 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Utvecklingsplan- och översiktsplan för Vansbro kommun 2011 är antagen av kommunfullmäktige I översiktsplanen finns en fördjupad områdesstudie för Vansbro samhälle. Vallen berör område som utpekats som friluftsområde respektive arbetsplatser. I rekommendationer för markanvändningen anges bl.a.: Sammanhängande strandpromenad anläggs utmed Vanån Västerdalälven (från simstarten till målet vid friluftsbadet) och samordnas med anordning av skyddsvallar. Träkolsområdets norra del, där Vansbrosimningen startar, görs till ett vackert närrekreationsområde. Aktualitetsförklaring av översiktsplanen pågår, där föroreningsproblematiken inom Träkolsområdet kommer att behandlas. Utdrag ur områdesstudie för Vansbro i kommunens översiktsplan. Teckenförklaring PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 4 (27)

131 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan 2016 Detaljplaner Detaljplaner inom planområdet: Detaljplan (stadsplan) för Vansbro samhälle fastställd av Kunglig Maj:t Planen omfattar bl.a. del av Inlandsbanan. Detaljplan (stadsplan) för sydöstra delen av Vansbro samhälle (Brosågen m.m.) fastställd av länsstyrelsen Planen omfattar huvudsakligen Västerdalsbanan med intilliggande parkmark samt industriområdet utmed Vanåns västra strand ner till E16. Detaljplan rv 71 Vansbro Flottaren Vanån m.m. antagen av kommunfullmäktige , laga kraft Området omfattar nuvarande E16:s passage över Vanån och Västerdalälven. Detaljplan (stadsplan) för barnstuga väster om kvarteret Hjorten samt ändring av intilliggande detaljplan (stadsplan) fastställd av länsstyrelsen Planen omfattar till mindre del vallens sydvästra spets. Barnstugan är planlagd som A-område (allmänt ändamål). Genomförandetiden har gått ut för samtliga planer förutom för detaljplan för rv71/e16, där genomförandetiden går ut Miljöbedömning Om en detaljplans genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan (BMP) ska en miljöbedömning enligt miljöbalkens 6 kap 11 genomföras. Inom ramen för en sådan miljöbedömning upprättas en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) där den betydande miljöpåverkan identifieras, beskrivs och bedöms. Detaljplanen för skyddsvall innebär att stora delar av Vansbro samhälle skydda från översvämningsrisk, vilket samtidigt innebär att området markavvattnas i samband med höga vattenflöden och tillstånd för vattenverksamhet krävs enligt miljöbalken. Av den utförda behovsbedömningen framgår att planen antas kunna medföra betydande miljöpåverkan vad gäller vattenverksamhet. Det innebär att en MKB ska upprättas. Syftet med en MKB är att beskriva de huvudsakliga konsekvenserna för miljö, hälsa och hushållning med naturresurser. Den MKB som upprättas i tillståndsansökan för vattenverksamhet, se nedan, kommer även att utgöra MKB för detaljplanen. Strandskydd Generellt strandskydd gäller vid sjöar och vattendrag enligt 7 kap miljöbalken. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för rörligt friluftsliv och bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djuroch växtlivet. Det generella strandskyddet omfattar land- och vattenområde 100 meter från strandlinjen. Drygt hälften av planområdet är detaljplanelagt. De tre äldre detaljplanerna är upprättade innan det generella strandskyddet infördes 1975, vilket innebär att strandskydd i dagsläget inte gäller inom dessa detaljplaner. I den nya detaljplanen från 2005 för rv71, numera E16, anges att strandskyddet är tidigare upphävt inom kvartersmark (ett mindre område för industri) dvs i detaljplanen (stadsplanen) från 1973 för bl.a. Brosågen. PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 5 (27)

132 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan 2016 Det generella strandskyddet återinträder automatiskt inom detaljplanelagt område när ett tidigare planlagt området ersätts med ny detaljplan (detta gäller även äldre stads- och byggnadsplaner). Det innebär att särskilda skäl ska redovisas för upphävande av strandskydd, se vidare under 5.2 Skyddsvall mot höga flöden. Tillståndsbeslut enligt miljöbalken Tillståndsansökan om vattenverksamhet för översvämningsskydd i form av en skyddsvall sker parallellt med upprättande av detaljplanen (11 kap. 9 miljöbalken). I ansökan ingår även laglighetsförklaring av en äldre befintlig vall som kommer att förstärkas ytterligare och som ingår som en del av den kompletta skyddsvallen. PLANBESKRIVNING I tillståndsärendet upprättas även en MBK enligt 6 kap. 1-10, 22 miljöbalken. Statsbidrag från MSB Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har 2014 beviljat Vansbro kommun ett statsbidrag på knappt 12 miljoner kronor för förebyggande åtgärder mot naturolyckor (översvämningsskydd). 5 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR 5.1 Stads- och landskapsbild, höga vattenflöden och geoteknik Stads- och landskapsbild, mark och vegetation Planområdet utgörs av den befintliga Norlinvallen med dess närmaste omgivning, samt ett stråk av mark avsett för en ny skyddsvall. Befintliga förhållanden inom planområdet med närområde framgår av flygbilden i avsnitt 1. Planområdet är beläget norr om Vansbro tätort och ligger nära Vanån i norr och öster. I väster löper en befintlig skyddsvall, Norlinvallen, som omges av flack tallskog, mestadels hög och tät. Vallen passerar här över Idbäcksmyrarna, som är glest bevuxen med klena tallar. Norlinvallen är cirka 0,5-1 meter hög, med en cirka 2 meter bred grusväg på krönet. Vallen är så pass låg att den upplevs mer som en liten skogsväg än som en vall. Östra delen av planområdet (där det idag inte finns någon skyddsvall), utgörs delvis av skogsmark, delvis av industriområden. Skogen har större inslag av lövträd än i västra delen. I anslutning till planområdet i nordost ligger Sågtjärn och den långsmala Syratjärn, som utgör öppna vattenspeglar och omges av tät lövskog. Planområdet korsas av järnväg på två ställen, Inlandsbanan i nordost och Västerdalsbanan i öster. Båda ligger på bank som bildar öppna stråk i landskapet och passerar över Vanån på bro. Längs Inlandsbanan går en grusväg som används som gång- och cykelväg. Vanån bildar ett brett, karaktärsfullt stråk i landskapet. Längs åns västra och norra strand växer att bälte av björk, sälg och andra lövträd. Strandskogen är som minst endast några meter bred, vid vissa delar av passagen förbi Brosågenområdet, men gör ändå att stråket längs ån upplevs som grönt och naturpräglat sett från motsatta stranden och från broarna. I områdets östra del har det under lång tid bedrivits träindustriell verksamhet som präglat landskapet. Idag finns bara stora, öppna grus- och gräsytor kvar i norra delen. Inne i tätorten angränsar ett par industriområden mot den planerade vallen, med stora hallar och andra industribyggnader i Kv Fabriken och i Brosågenområdet. Längs Brosågenområdets gräns mot p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 6 (27)

133 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan 2016 Vanån finns, på en del av sträckan, en befintlig fyllnadshög av bl.a. träspån, cirka 1-2 meter hög. Bebyggelsen i den planerade vallens omedelbara närhet utgörs av enstaka byggnader på industrimarken. Närmaste bostadsbebyggelse ligger utom synhåll för vallen, avskild av skog. Direkt söder om planområdet går väg E16 och en gång- och cykelväg på bro över Vanån. Risk för höga vattennivåer Vansbro drabbas ofta av översvämningar på grund av läget mellan Västerdalälven och Vanån och de mellanliggande stora låglänta områdena, där bebyggelsen i Vansbro samhälle har vuxit fram. Höga flöden i Västerdalälven och Vanån kan i dagsläget få mycket allvarliga konsekvenser för Vansbro. Om vattnet stiger till en nivå motsvarande ett 100-årsflöde hotas såväl samhällsviktiga funktioner som bostäder, näringsverksamhet och infrastruktur. Vid en sådan situation kommer stora delar av centrala Vansbro att vara översvämmade. Vid vårfloden 1916 översvämmades hela centrum och vattnet nådde nivån +239,98 m (RH70). I senare tid har större översvämningar skett åren 1959, 1966, 1985 samt Den största kända översvämningen var år 1764 då vattnet uppges ha stått cirka en meter högre än vid 1916 (Vansbro kommun, 2011) byggdes den s.k. Norlinvallen för att skydda den centrala bebyggelsen från inflöde av vatten från Vanån. Vallen byggdes för att skydda vid nivåer upp till +238,9 m (RH70). Inmätning av vallen visar att den idag har en lägsta nivå på +238,68 m (RH70), en nivå som nästan uppnåddes vid vårfloden Ända sedan denna vall byggdes har det diskuterats ytterligare invallningsåtgärder. PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 7 (27)

134 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan 2016 Översvämmade områden i Vansbro vid 100-årsflöde(Källa: Teknisk beskrivning) För att fastställa vilken översvämningsnivå som Vansbro behöver skydda sig mot har en hydraulisk beräkningsmodell upprättats och flödes- och nivåberäkningar utförts. Beräkningar har utförts utifrån Räddningsverkets uppgifter om 100-års flöden med 853 m 3 /s i Västerdalälven och 233 m 3 /s i Vanån, vilket ger totalt 1086 m 3 /s. Skifsforsens regleringsdammar utgör nedströms randvillkor, men det finns en osäkerhet i nivåerna här varför två olika randvillkor har använts. För att göra en känslighetsanalys på beräkningarna har även ett alternativt 100-årsflöde använts i beräkningarna samt ett 200-års flöde med olika nedströms randvillkor. Det har totalt gjorts fem olika beräkningsfall. Beräkningarna visar att det finns en översvämningsrisk i samhället och att nivåerna vid ett 200-årsflöde kan stiga till nivåer mellan +239,12 till +239,25 längs Vanån och till nivåer mellan +239,09 till +239,58 längs Västerdalälven (samtliga höjder i RH70). Fortum äger kraftverket vid Skifsforsen som är ett äldre kraftverk som behöver byggas om. Det kan även bli aktuellt med rivning. Det har därför även gjorts en beräkning av nivåerna vid ett 100-års flöde utan Skifsforsens dammar. Beräkningarna pekar på att om kraftverksdammarna rivs blir nivåerna 0,3-0,5 m lägre i Vanån och Västerdalälven vid ett 100-års flöde. En viktig faktor för översvämningssituationen i Vansbro är hur mycket vatten som släpps fram i Skifsforsen. En skillnad på vattennivå på 50 cm PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 8 (27)

135 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan 2016 vid Skifsforsen ger 33 cm vattenståndsskillnad i Vanån vid Norlinvallen. Det är därför viktigt att samtliga utskov är öppna vid höga flöden. Vid en eventuell ombyggnad av kraftverket och dammarna är det viktigt att utskoven får en god kapacitet så att inte problemen med översvämningar ökar i Vansbro. Vallen ska byggas för att utgöra skydd mot översvämning upp till vattennivå +239,6 (RH70), vilken minst motsvarar ett 200-års flöde. Geotekniska förhållanden Vanåns västra strand och norra udden förbi den lilla tjärnen, Sågtjärnen utgörs av svämsediment och sand, dvs nordöstra och östra delen av planområdet. Vanåns strand i norra delen av planområdet där norra delen av Norlinvallen ligger utgörs av isälvssediment och sand. Den västra delen av planområdet utgörs av torv. En geoteknisk utredning har tagits fram i samband med projekteringen av den nya skyddsvallen. Marken invid den västra delen av befintlig vall, Norlinvallen, utgörs till större delen av relativt plan sankmark, där marknivån utanför vallen ligger m lägre än den befintliga vallen. Den befintliga skyddsvallen utgörs av fyllning med en mäktighet av m. Fyllningen består till övervägande del av sand och grus. Fyllningen underlagras av m mellantill högförmultnad torv. Under torven följer naturligt lagrade sediment av sand och silt. Området vid den norra delen av Norlinvallen utgörs både av sankmark och fastare partier. Fyllningen mäktighet är m. Fyllningen underlagras generellt av ett tunt lager av torv och därunder av morän. Lokalt förekommer aska, spån och tjära i fyllningen med 1-2 m mäktighet. Även mäktigare lager med torv (1-2 m) har påträffats inom vallens norra del. I anslutning till befintlig järnvägsbank för Inlandsbanan består jorden överst av ett ytskikt bestående av m mullhaltig jord. Under ytskiktet följer naturligt lagrad silt och sand med minst medelhög relativ fasthet. Lokalt finns tunnare lager (<1m) av silt med låg relativ fasthet. Fyllningen i järnvägsbanken består av grusig sand som underlagras av ca 1.2 m naturligt lagrad siltig sand med växtdelar och därunder av 0.7 m torv. Under torven följer sand till stort djup. Fyllning och naturligt lagrad jord under järnvägsbank har minst medelhög relativ fasthet. Sonderingar utförda i vatten utanför banken visar att under botten finns ett mycket löst ytskikt med 1-2 m tjocklek sannolikt bestående av slam eller dy. Under detta lösare lager finsediment i form av sand med låg-medelhög relativ fasthet till ca 6 m djup som underlagras av sand med minst hög relativ fasthet. Den befintliga järnvägsbanken för Västerdalsbanan ligger högre än planerad skyddsvall. Söder om passagen av Västerdalsbanan utgörs planområdet till stor del av utfyllt industriområde (Brosågen). Utfyllnaden inom industrimarken har en mäktighet av generellt mellan 1-2 m och har varierande innehåll i form av sand, grus, silt samt bark, flis och sågspån. Lokalt har 2.6 m fyllning innehållande sand och grus med inslag av olja påträffats. Fyllningen underlagras av sand och silt med minst medelhög relativ fasthet till mer än 10 m djup under markytan. PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 9 (27)

136 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan 2016 Förorenad mark Verksamhet Intill Vanån har olika former av trä- och sågverksamhet bedrivits i mer än 100 år. Verksamheterna har främst omfattat sågverk och träimpregnering, men även framställning av kol, tjära, gengaskol, terpentin, träsprit och hönsfoder har förekommit. Det är verksamheter som kan förorena mark och vatten varför ett flertal miljötekniska mark- och grundvattenundersökningar har genomförts. Undersökningarna har omfattat Träkolsområdet som utgörs av två delområden i den norra delen, benämnda som område A och B samt Brosågenområdet i sydost, benämnt som område C, se översiktskarta nedan. Översiktskarta med område som undersökts ang. föroreningar i mark och vatten (källa: Bilaga A Statsbidragsansökan) Bedömningsgrunder För att bedöma riskerna att människa och miljö påverkas av föroreningar i marken har Naturvårdsverket tagit fram generella riktvärden för två olika typer av markanvändning: känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). Utefter skyddsvallen i Vansbro är den planerade markanvändningen mindre känslig. Det innebär att människor kan vistas i området tillfälligt utan risk för påverkan på hälsan. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning, till exempel kan vegetation etableras och djur tillfälligt vistas i området. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 meter samt ytvatten skyddas. De generella riktvärdena tar hänsyn till ett antal exponeringsvägar bl a inandning av föroreningar vid vistelse inomhus. Eftersom inga byggnader kommer att uppföras där skyddsvallen planeras, skiljer sig de platsspecifika förutsättningarna åt jämfört med de generella antagandena. Preliminärt har platsspecifika riktvärden beräknats, de visar att högre halter av flyktiga föroreningar än MKM, kan tillåtas i marken utan risk för människors hälsa. PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 10 (27)

137 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan 2016 För att bedöma föroreningssituationen i grundvatten saknas generella riktvärden. Som bedömningsgrunder kan istället Svenska Petroleum Institutets (SPI) rekommenderade riktvärden användas för organiska ämnen. Riktvärdena baseras på olika exponeringsvägar och för det aktuella området i Vansbro är det mest relevant att jämföra med värden för spridning till ytvatten. För metaller kan gränsvärden för dricksvatten enligt Statens Livsmedelsverks föreskrifter utgöra grund för riskbedömning. Föroreningssituation i delområden Tidigare undersökningar av verksamhetsområdena A och B (Träkolsområdet) och C (Brosågenområdet) visar att det finns föroreningar i mark och grundvatten. I marken inom de olika delområdena har följande föroreningar påträffats i halter över Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM): delområde A: metaller (arsenik, koppar) och organiska ämnen (alifater, aromater, BTEX och PAH) delområde B: metaller (arsenik, bly, zink) delområde C: organiska ämnen (alifater, dioxiner) Prover på grundvatten från de olika delområdena visar på följande föroreningar i halter som överstiger jämförvärden: PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 11 (27)

138 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan 2016 delområde A: metall (arsenik, bly, krom) och organiska ämnen (alifater, aromater, BTEX, PAH) delområde B: metaller (arsenik, zink) delområde C: organiska ämnen (alifater, PAH) Föroreningssituation utefter skyddsvallen I det förberedande arbetet med anläggandet av vallen har föroreningssituationen i marken kartlagts längs den planerade sträckningen för skyddsvallen inklusive 2 meter ut från släntfot. Arbetet har utförts med syfte att bedöma behov av sanering utefter planerad sträckning för skyddsvallen. Resultatet av undersökningen visar att det finns föroreningar (metaller och organiska ämnen) inom delområde A och C inom det markområde som vallen kommer att ta i anspråk. Marken behöver därför saneras inför anläggandet av vallen för att kvarvarande risker ska vara acceptabla. 5.2 Skyddsvall mot höga vattenflöden Befintlig skyddsvall Befintlig vall Norlinvallen Den västra delen av den befintliga Norlinvallen består av en grusad gångoch cykelväg med en bredd av ca 2 m. Området i anslutning till gång- och cykelvägen utgörs till större delen av relativt plan sankmark, där marknivån utanför vallen ligger m lägre än den befintliga vallen. Väster om vallen finns ett dike längs hela sträckan. Den befintliga skyddsvallen utgörs av fyllning till övervägande del av sand och grus. Under torven följer naturligt lagrade sediment av sand och silt. Den norra delen av Norlinvallen består av en grusad bilväg med en bredd av ca 3 m. Området utgörs både av sankmark och fastare partier och marknivån utanför vallen ligger 0.5 m lägre än den befintliga vallen. Fyllningen mäktighet är m. Fyllningen underlagras generellt av ett tunt lager av torv och därunder av morän. Lokalt har tjockare lager med fyllning och torv påträffats. SKYDD (skyddsvall mot höga vattenflöden) Förstärkning och höjning av befintlig vall Befintlig skyddsvall höjs genom att fyllning av friktionsjord påförs befintlig vall. Tätning av vall sker med tätduk till nivå (RH70). Ovan tätduk påförs en överbyggnad på minst 0.3 m. Vallens bredd på överytan är 3.0 m. Befintliga brunnar och avstängningsventiler justeras. Slänt mot Vanån förses med erosionsskydd av bergkross alternativt grus beroende på erosionsrisk. Sättningar uppkommer vid höjning av befintlig vall där torvjordar förekommer. En höjning av vall med 0.8 m bedöms ge upphov till en sättning av 5-10 cm. Merparten av sättningarna kan förväntas uppkomma kort tid efter pålastning, dvs under byggnadstiden. Stabilitetsberäkningar har utförts för vallen. Med föreslagen utformning av höjningen erhålls en säkerhetsfaktor på minst 1.3 vid en vattennivå av +239,6 (RH70). Denna säkerhetsfaktor mot utglidning uppfyller riktlinjer i RIDAS vid extrema driftsförhållanden med översvämning i samband med PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 12 (27)

139 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan 2016 dimensionerande flöden. Beräkningar av genomströmning vid höjning av befintlig vall vallen ger att läckage av storleksordningen 1.4 x10-6 m 3 /s.m. Principutformning av ny skyddsvall i anslutning till Norlinvallen Utformning av ny vall Skyddsvallen kommer att utföras som en jordvall med överytan på nivå +239,9 (RH70). Vallens bredd är 3 m upptill. Slänter utförs i lutning 1:2 eller flackare. Jordvallen byggs med packad sandig moränjord med tätvärde ca 10-6 m/s. Vallen förses med erosionsskydd av krossmaterial mot Vanån. Vallen grundläggs normalt på naturligt lagrad sediment i form av sand och silt. Inom industriområdet där fyllning förekommer kan tätdike av packad tätjord krävas under vallen. Fyllnadsmassor grävs då ur varefter återfyllning sker med packad sandig morän. Principutformning av ny skyddsvall. Nedre bilden visar utskiftning av fyllning inom industriområdet Risk för betydande sättningar föreligger inte då undergrunden utgöras av silt och sand med medelhög relativ fasthet. Sättningarna av belastning från vallen bedöms bli mindre än 1 cm. Av stabilitetsberäkningar och genomströmningsberäkningar framgår att med föreslagen utformning av ny jordvall erhålls en säkerhetsfaktor på minst 1.3 vid en vattennivå av +239,6 (RH70). Denna säkerhetsfaktor mot utglidning uppfyller riktlinjer i RIDAS vid extrema driftsförhållanden med översvämning i samband med dimensionerande flöden. Beräkningar av genomströmning för den nya vallen ger att läckage av storleksordningen 5,5 x10-6 m3/s.m. PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 13 (27)

140 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan 2016 Kompletterande stabilitetsberäkningar har gjorts inför granskningen, efter önskemål från SIG. Dessa beräkningar verifierar stabilitetsförhållandena på sträckorna 1/640-1/740 och 2/200-2/920. Längst ner i sydost kommer skyddsvallen att anslutas mot Trafikverkets vägområde/brofäste för gång- och cykelväg över Vanån. Utformning av utfyllnad i vik Skyddsvallen kommer vid utfyllnaden i vik av Vanån att utföras som en jordvall med överytan på nivå +239,9 (RH70). Vallens bredd är 3 m upptill. Slänter utförs i lutning 1:2 eller flackare. Utfyllnad i vatten utförs med sandigt grus upp till nivå motsvarande ca 0.5 m över medelvattenytan i Vanån (+237.0). Därefter slås en spont genom den utlagda fyllningen till minst 1 m ner i naturligt lagrad jord. Resterande fyllning utförs med sandig moränjord som utläggs och packas i torrhet. Vallen förses med erosionsskydd av krossmaterial mot Vanån. Vallen grundläggs på naturligt lagrad sediment i form av sand med inslag av silt. Förekommande lösa sediment muddras eller pressas ut i Vanån i samband med utläggning av fyllning. Utläggning av fyllning under vatten skall ske från järnvägsbank och ut i Vanån. Risk för sättningar i vallen föreligger inte under förutsättning att lösa sediment inte finns kvar under vallen. Principutformning av ny skyddsvall vid vik i Vanån Upphävande av strandskydd Inom område som i detaljplaneförslaget avsätts för skyddsvall (SKYDD) och för järnvägsändamål (T 1 ) samt öppet vattenområde (W 1 ) införs planbestämmelse för upphävande av strandskydd. Syftet med detta är att möjliggöra uppförande av en skyddsvall mot översvämning samt fortsatt nyttjande och underhåll av befintligt område för järnväg. Särskilt skäl för upphävandet är följande: Strandområdet behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området (7 kap 18c punkt 5 miljöbalken). Vansbro tätort har pekats ut som ett av 18 områden i landet med betydande översvämningsrisk och där konsekvenserna av översvämningar kan orsaka stor skada. Den nu föreslagna åtgärden krävs för att för att möjliggöra uppförande av skyddsvall mot översvämningar inom Vansbro tätort. PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 14 (27)

141 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan 2016 Var det generella strandskyddet gäller framgår av avsnitt 4 Tidigare ställningstaganden, Strandskydd. Drygt hälften av planområdet är detaljplanelagt. Det generella strandskyddet återinträder automatiskt inom detaljplanelagt område när ett tidigare planlagt området ersätts med ny detaljplan. Cirka hälften av marken inom planområdet är redan ianspråktaget som skyddsvall. Brosågenområdet är ianspråktaget för industriändamål och saknar idag naturvärden och är inte tillgänglighet för allmänheten. Skyddsvallens konsekvenser för naturmiljön bedöms som små. Den befintliga Norlinvallen går genom Idbäcksmyrarna som utgör värdefull naturmiljö. Norlinvallen kommer förstärkas och höjas med cirka 1 meter. Påverkan på hydrologin och befintlig vegetation bedöms som små. På sträckan där ny vall anläggs kommer naturmark utan utpekade värden att påverkas, Mellan Inlandsbanan och Västerdalsbanan finns ett bestånd med större tallar, men i övrigt berörs mestadels trivial lövskog. Se vidare avsnitt 6 Konsekvenser, Naturmiljö. En vik av Vanån berörs av utfyllnad för vallen på en sträcka av cirka 100 meter. Vid anläggandet av vallen kan sediment från viken komma att transporteras ut i Vanån och vidare i Västerdalälven. Sammantaget får projektet positiva konsekvenser för vattenmiljön. Efter att vallen är byggd riskerar inte Vanån att vid översvämning tillföras föroreningar från förorenad mark i närområdet. Se vidare avsnitt 6 Konsekvenser, Påverkan på vattenmiljön. Skyddsvallen får positiva konsekvenser för rekreation och friluftsliv genom att vallen kommer att, förutom dagens stråk på Norlinvallen, även kunna användas av gående och cyklande på sträckan utmed Vanån vid Brosågenområdet. Befintliga gång- och cykelvägar i närheten av vallen påverkas inte. Se vidare avsnitt 6 Konsekvenser, Rekreation och friluftsliv. Upphävandet av strandskyddet bedöms i liten utsträckning motverka strandskyddets syften, som är att trygga förutsättningarna för rörligt friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. - erosionsskydd (m) Erosionsskyddande åtgärder Betydande erosion i befintliga slänter utmed Vanån har inte observerats. Risk för erosion i slänter mot Vanån kan dock ställvis förekomma vid högvattenflöden. Vid sektion, km 1/640-1/740, där vallen delvis ligger under vatten kommer skyddsvallens slänt mot Vanån att erosionsskyddas. För skydd mot erosion finns en planbestämmelse (m) för den del av vallen som kommer att ligga under vatten. Vallen ska här utformas i enlighet med vad som anges i den tekniska beskrivningen, se även ovan på sid 14 angående Utformning av utfyllnad i vik. Utmed sträckan, km 2/200-2/920, planeras inga erosionsskyddande åtgärder i befintliga slänter mot Vanån. Skyddsvallens släntfot kommer att ligga minst 5 m från vattenlinjen och minst 3 m från släntkrönet mot Vanån vilket innebär att eventuella ytliga ras i slänt mot Vanån inte påverkar vallen initialt. Besiktning av de befintliga slänterna mot Vanån ska dock utföras i samband med besiktning av vallen. Om erosion och tecken på instabilitet observeras ska åtgärder vidtas så att vallen stabilitet inte påverkas. PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 15 (27)

142 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan Bebyggelseområden Omkringliggande kvartersmark och bebyggelse I sydväst ansluter den befintliga Norlinvallen till Fredsgatan. Söder om Fredsgatan finns skola och Vansbro Utbildningscentrum samt ett antal bostadshus, som närmast cirka 90 meter. Söder om Norlinvallen, utmed Vanåns norra strand finns dels byggnader som nyttjats och till dels fortfarande nyttjas för verksamheter. Här finns också ett bostadshus, som ligger cirka 120 meter söder om befintliga Norlinvallen. (J) Skyddsvallen går i sydost genom Brosågenområdet som nyttjas för olika verksamheter. Området är detaljplanelagt för industriändamål. Även kvarteret Fabriken, som ligger nordväst om korsningen mellan Inlandsbanan och Västerdalsbanan, nyttjas för verksamheter och är detaljplanelagt för industriändamål. Den nu aktuella detaljplanen omfattar, förutom skyddsvallen, även ett mindre markområde utmed Vanån i anslutning till Brosågenområdet. Området som är planlagt för industriändamål skärs av från den övriga industrimarken när skyddsvallen byggs. Marken inom området är dock delvis förorenad av tidigare verksamheter inom området och bör därför förbli industrimark som ska saneras. Planbestämmelse införs om att byggnader inte får uppföras inom området. I gällande plan finns byggrätt ända ner till Vanån. Området kan nås via markområde under vägbron för E Natur- och kulturmiljö Naturmiljö Den västra delen av den befintliga Norlinvallen går genom Idbäcksmyrarna, en våtmark som har högt naturvärde (klass 2, delar av myren dock klass 4 efter ingrepp) enligt länsstyrelsens våtmarksinventering. Inom detta område finns ett område öster om befintlig skyddsvall som är klassat som värdefull sumpskog av Skogsstyrelsen. Det är en talldominerad myrskog. Strandvegetation Längs Vanåns västra strand växer att bälte av björk, sälg och andra lövträd. Strandskogen är som minst endast några meter bred, vid passagen inom s.k. Brosågenområdet, men gör att älvstråket upplevs som grönt och naturpräglat. Industriområdet döljs till stor del av strandskogen. På vissa ställen finns vass och annan vattenvegetation längs stranden, men inte i någon större omfattning. Friluftsliv Vanån nyttjas för fiske, båtturer och bad. Iläggningsplats för båtar finns dels norr om skyddsvallen, ungefär mitt på sträckan längs med Vanåns södra strand, dels vid den gamla dansbryggan väster om skyddsvallen. Vansbrosimningens startplats ligger direkt norr om skyddsvallen vid brofästet för Inlandsbanans järnvägsbro över Vanån. Loppet går sedan utmed Vanån förbi det s.k. Brosågenområdet ner till Västerdalälven. Skogen väster om idrottsplatsen Vanåvallen används för promenader och cykling, framför allt på Norlinvallen, men även ute i terrängen. Skolorna använder området för olika utflykter och aktiviteter. Ett vindskydd finns vid vallens södra del. PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 16 (27)

143 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan 2016 I öster vid Kv Fabriken finns en gång- och cykelväg som går på bro över ån och sammanbinder Saltvik med tätorten. En annan gång- och cykelväg går parallellt med Inlandsbanan i planområdets nordöstra del. Gång- och cykelstråk inom planområdet samt i dess närhet. Kulturmiljö Området kring Järnvägsgatan i Vansbro har höga kulturmiljövärden och är utpekat som kulturmiljö av riksintresse. Riksantikvarieämbetet anges som uttryck för riksintresset: Enhetlig och tidstypisk affärshusbebyggelse utmed järnvägen och det ståtliga stationshuset från sent 1800-tal med omgivande anläggningar i form av lokstall, magasin m.m. Planområdet berör ej kulturmiljöns riksintresseområde. Inga kända fornlämningar finns inom eller i anslutning till planområdet. PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 17 (27)

144 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan 2016 Miljöintressen i Vansbro. Källa Länsstyrelsens WebbGIS. 5.5 Vattenområden Öppet vattenområde (W 1 ) En mindre del av Vanåns vattenområde ingår i planområdet (W 1 ), öppet vattenområde, som berörs av skyddsvallens grundläggning. 5.6 Trafik och transporter Vägtrafik Skyddsvallen nås i sydost från Fredsgatan. I norr kan vallen nås via Träkolsvägen. Vallen kan också nås via gång- och cykelvägen, Dalastigen, samt från gång- och cykelbron över Vanån både vid Västerdalsbanan samt i anslutning till E16. Den norra delen av Norlinvallen nyttjas för biltrafik till iläggningsplatser av mindre båtar vid Vanån. Området nås via Träkolsgatan. På vallens överdel kommer en tre meter bred serviceväg finnas anlagd. Servicevägen kommer att utmed Vanåns södra strand (del av befintlig Norlinvallen) vara tillgänglig för behörig biltrafik. Västra delen av Norlinvallen kommer att i likhet med dagens förhållande vara tillgänglig för gående och cyklande. Servicevägen på den nya vallen kommer att vara tillgänglig endast från korsningen med Inlandsbanan/Västerdalsbanan söderut ner mot E16. Vid passagen av Västerdalsbanan är detaljplanen utformad så att vallen och dess serviceväg alternativt kan få en vinkelrät passage över Västerdalbanan i förhållande till illustrerad passage som bygger på ett tidigare förslag. PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 18 (27)

145 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan 2016 Järnvägstrafik (T 1 ) Planområdet gränsar i nordost mot Inlandsbanan. Planområdet korsar även Västerdalsbanan, vilken utgör riksintresse för kommunikationer. Mindre del av järnvägsanläggningarna för Inlandsbanan och Västerdalsbanan är detaljplanelagda i äldre detaljplan (Tj). I planförslaget för skyddsvall planläggs skyddsvallens korsningar med banvallarna som T (järnvägstrafik), dvs här är det banvallen som fungerar som hinder för översvämning. Gång- och cykeltrafik Den befintliga vallen, Norlinvallen, nyttjas i dag för gång- och cykeltrafik på sträckan från Fredsgatan upp till Vanån. Utmed Vanåns södra strand nyttjas vallen både som enklare körväg för att bl.a. nå iläggningsplatser för båtar och för gående och cyklande. Från Träkolsområdet nås även startplatsen för Vansbrosimmet via nordöstra delen av Norlinvallen. 5.7 Teknisk försörjning I anslutning till skyddsvallen finns ett flertal olika ledningar för teknisk försörjning, se text och karta nedan. Flera av ledningarna ligger under den befintliga Norlinvallen. Inga särskilda u-områden, område som ska vara tillgänglig för allmänna ledningar, har redovisats i detaljplanen, eftersom vallen ligger på allmän platsmark. Vid kommande projektering av bygghandlingar för vallen ska frågor rörande befintliga ledningar särskilt hanteras genom samråd med berörda ledningsägare. El I anslutning till befintliga skyddsvallen, Norlinvallen finns dels elledningar väster om Träkolsområdet samt ett stort antal elledningar som ligger under befintlig vändplan vid brofästet för Inlandsbanan i anslutning till Vansbrosimningens startplats. Här utgör befintlig mark skyddsvallen. Elledningarna korsar Inlandsbanan inom T 1 -området samt mindre del av område avsett för skyddsvall i anslutning till järnvägen. Elledningar berör även området för skyddsvall vid korsningen med Västerdalsbanan, inom parkmarken norr om Brosågenområdet samt i anslutningen till vägområdet för gång- och cykelvägen över Vanån. Enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd (ELSÄK-FS 2008:1) får inte vallen byggas så att det vertikala avståndet från vallen till ledningen understiga 7 meter. Tele Fjärrvärme Vatten och avlopp Två teleledningar berör skyddsvallen inom Brosågenområdet samt i anslutningen till vägområdet för gång- och cykelvägen över Vanån. Dessutom finns en teleledning som korsar Norlinvallen väster om kommunens vattenledning. Vid Brosågenområdet korsas skyddsvallen av en fjärrvärmeledning, som går via Vanån över till Saltvik. Huvudvattenledningen från kommunens vattentäkt i norr om Vanån korsar den befintliga Norlinvallen väster om Träkolsområdet. Inga kommunala avloppsledningar berörs av skyddsvallen. Spillvatten se nedan under dagvatten. PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 19 (27)

146 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan 2016 Dagvatten Förutom den befintliga skyddsvallen med tre pumpbrunnar med avstängningsventiler finns en pumpstation för dagvatten öster om järnvägen, norr om Brosågen. Dagvatten från tätortens centrala delar leds via ledningar till en dagvattenpumpstation för vidare avledning till Vanån. Övriga dagvattenledningar leds direkt ut i Vanån respektive Västerdalälven. Efter höjningen av den befintliga skyddsvallen sker avledning av dagvatten inom det invallade området sker via pumpbrunnar som ansluts till trummor med avstängningsventiler. För den nya sträckningen av skyddsvallen kommer avledning av dagvatten inom det invallade området ske dels via befintlig dagvattenpumpstation och nya pumpbrunnar i anslutning till vallen. Inom Brosågenområdet kommer dagvattnet vid högvatten att avledas genom pumpning i ett antal nya pumpbrunnar som ansluts till trummor med avstängningsventiler. Samtliga befintliga dagvattenledningar som mynnar ut i Vanån kommer att förses med avstängningsventiler. Kartan redovisar ledningar för teknisk försörjning i anslutning till skyddsvallen 6 KONSEKVENSER Behovsbedömning av miljöbedömning En behovsbedömning har gjorts för den aktuella detaljplanen. Detaljplanen bedöms medföra betydande miljöpåverkan ), genom att områden utanför själva planområdet kan påverkas av markavvattningen. Att centrala Vansbro skyddas mot översvämning får visserligen positiva miljökonsekvenser, men det vatten som hindras från att nå tätorten kommer att söka sig andra vägar och kan därmed orsaka negativa miljökonsekvenser i omkringliggande områden. PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 20 (27)

147 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan 2016 En miljöbedömning, inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB), behöver därför utarbetas i detaljplanen. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) För att uppföra skyddsvallen krävs tillstånd för vattenverksamhet för översvämningsskydd. Åtgärden utgör vattenverksamhet och omfattas av tillståndsplikt enligt 11 kap 9 miljöbalken. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalkens 6 kap 1-10, 22 ska upprättas för åtgärderna och bifogas ansökan. Eftersom detaljplanen möjliggör uppförande av skyddsvallen blir miljökonsekvenserna av detaljplanen de samma som beskrivs i MKB för tillståndsansökan och därmed kan MKB:n för tillståndsansökan även utgöra MKB i detaljplanen. Nedan beskrivs miljökonsekvenserna kortfattat utifrån framtagen MKB. Miljökvalitetsnormer I miljökonsekvensbeskrivningen anges att vid ett högvattenflöde i nuläget kommer områden med markföroreningar i riskklass 2, (stor risk för människors hälsa och miljön), att översvämmas, vilket sannolikt skulle medföra risk att flertalet av de ämnen som finns med i Bilaga 6 (HVMFS 2013:9) kommer att spolas ut och belasta ytvattnet i Vanån och Dalälven nedströms Vanån. Ett högvattenflöde kan även slå ut avloppsanläggningar vilket medför att orenat spillvatten riskerar att spolas ut och belasta recipienten med närsalter som fosfor och kväve. Ett översvämningsskydd som förhindrar denna typ av ämnesspridning vid högflöden är väl överensstämmande med kvalitetskravet god kemisk status. I samband med anläggande av vallen kommer man att få en tillfällig påverkan av vattenförekomsten då man behöva fylla ut en del av Vanån. De förväntade halterna suspenderat material samt arsenik i Vanån och i Västerdalälven är acceptabla vid medellågflöde. Då tidsperioden är begränsad till cirka fem dygn och utspädningen till Västerdalälven förväntas vara stor anses inte utfyllnadsarbetet inverka negativt på aktuella miljökvalitetsnormer. Sammantaget bedöms den ekologiska och kemiska statusen inte påverkas negativt av det föreslagna översvämningsskyddet, vid ett översvämningsscenario kommer man få en starkt positiv effekt på vattenförekomsterna. Planförslaget berörs inte av miljökvalitetsnormerna för luft. Nationella miljömål Planförslaget bidrar i hög grad till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, genom att skyddsvallen skyddar Vansbro tätort mot de skador en översvämning skulle ge. Planförslaget bedöms även bidra till uppfyllelsen av miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Ingen övergödning samt Levande sjöar och vattendrag, genom att skyddsvallen minskar risken för spridning av föroreningar från förorenad mark, avloppssystemet och dagvattensystemet vid en översvämning. Planförslaget bedöms i huvudsak bidra till miljökvalitetsmålen Myllrande våtmarker samt Ett rikt växt- och djurliv, genom den minskade risken för spridning av föroreningar. Att naturmark, inklusive en liten areal våtmark, tas i anspråk för skyddsvallen motverkar i någon mån dessa mål, men det PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 21 (27)

148 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan 2016 rör sig om relativt små ytor. Där vallen berör våtmark finns redan en befintlig vall, vilket begränsar det tillkommande markanspråket. Översvämnings- och erosionsrisk Genom byggandet av skyddsvallen kommer de centrala delarna av Vansbro samhälle att skyddas mot översvämningar upp till det s.k. 200-årsflödet. Uppförande av vallen är den centrala skyddsåtgärden för att minska de ogynnsamma konsekvenserna av översvämningar. Om en vall byggs för att skydda Vansbro innebär det att den volym vatten som annars skulle uppehållas i centrala Vansbro istället fortsätter i vattendraget. Detta innebär att flödena nedströms Vansbro teoretiskt sett kan öka om vallarna byggs. Ökningen av flödena nedströms Vansbro bedöms dock i MKB tillhörande ansökan om vattenverksamhet, översvämningsskydd, för som mycket liten på grund av: Flödena i Västerdalälven nedströms Vansbro beror främst på flödena i Västerdalälven och inte i Vanån. Flödet från Vanån utgör ca 22 % av flödet i Västerdalälven nedströms Vansbro. Invallningen kan enbart påverka flödena i Vanån. Området som vallarna hindrar vattnet att strömma in i vid Vansbro skulle kunna uppehålla en vattenvolym om ca kubikmeter, vattenvolymen i den översvämmade ytan innanför vallarna, beräknat i höjdmodell utifrån vattenyta på 100-årsflödet). Denna volym kan jämföras med volymen i högflöden, t.ex. så motsvarar denna volym 8 % av 100-årsflödet under en timme. Då högflöden ofta pågår betydligt längre än en timme blir denna volym mycket liten jämfört med den totala volymen vatten i ett högflöde. Västerdalälven och Vanån är långa vattendrag där flödet kan dämpas på många ställen. Centrala Vansbro utgör en mycket liten del den totala ytan som flöden kan dämpas på längs vattendragen. Vid en allvarlig översvämning som vid ett 200 års flöde ges en cirka 2 cm högre vattennivå uppströms Vansbro. Beräknade översvämmade vattenområden vid 200-årsflöde utan skyddsvall och med skyddsvall har studerats i en strömningsberäkning som utgör underlag till MKB. Nivåskillnaden så dock så liten att skillnaden ej syns på kartorna. Förutom att vallarnas inverkan på flödet och vattennivån bedöms som mycket liten så är centrala Vansbro en av de minst lämpade ytorna att använda som flödesdämpare längs Västerdalälven och Vanån. Strömningsberäkningen redovisar också att vattenhastigheterna generellt blir något högre i vattendraget med vall. Den höjda hastigheten sker framförallt i huvudfåran. Som mest kommer hastigheten att öka med cirka 0,3-0,4 m/s på två ställen i huvudfåran. Detta innebär att vallen inte kommer att medföra någon ytterligare erosionsrisk i t.ex. strandkanter eller liknande utan att den erosion som sker är kopplad till högflödet oavsett om vallen är uppbyggd eller inte. Hälso- och miljörisk p.g.a. föroreningar Vid anläggande av ny skyddsvall kommer viss urgrävning att ske för att öka stabiliteten i vallen. Vallen kommer att byggas upp av massor som tas från annan plats och som inte innehåller förhöjda halter av föroreningar. Den nuvarande vallen kommer att höjas 0,5 1 meter med morän, sand och grus och den nya vallen kommer att byggas upp med 2-3 meter moränmassor med krav på täthet. I Vanån kommer en vik att fyllas ut med massor motsvarande ca 4-5 meter. PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 22 (27)

149 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan 2016 Innan den nya vallen byggs upp kommer förorenad jord tas bort där vallen anläggs och 2 meter utanför släntfot. Det innebär att eventuell sanering av förorenad mark vid sidan om vallen kan ske vid senare tillfälle utan att skyddsvallen påverkas. Människor som vistas på gång- och cykelvägen på vallen förväntas inte påverkas av föroreningar. De tillfällen människor skulle kunna exponeras för föroreningar är om förorenade massor som ligger på industriområden vid sidan om vallen hanteras ovarsamt, t ex då förorenade jordpartiklar sprids till gång- och cykelvägen i samband med schaktarbeten på industriområdet. Uppbyggnad av skyddsvall mot Vanån innebär att risken för översvämning minskar och därmed minskar också risken för spridning av föroreningar ut i Vanån. Viss spridning av farliga ämnen kan fortfarande ske från den förorenade marken innanför vallen med grundvattnets strömning, under vallen och ut i Vanån. Det är därför angeläget att sanera de föroreningar som finns inom industriområdena innanför vallen. Det förorenade område som ligger norr om Vanån, Vansbro Impregnering, kommer inte direkt att påverkas av vallens byggnation eftersom området ligger norr om Vanån och vallen uppförs söder om Vanån. Indirekt kan det förorenade området vid Vansbro Impregnering beröras av ett högre vattenstånd efter att vallen är uppförd jämfört med nollalternativet (ingen vall). Beräkningar visar dock att skillnaden i vattenstånd är marginell. Vid en allvarlig översvämning som vid ett 200-års flöde ges en ca 2 cm högre vattennivå uppströms Vansbro och vattenhastigheten kommer att vara mycket liten. En ökad spridningsrisk från det förorenade området bedöms därför vara marginell i jämförelse med nollalternativet. Påverkan på vattenmiljö p.g.a. utfyllnad Utfyllnad i en vik av Vanån på en sträcka av cirka 100 meter. Vid anläggandet av vallen kan sediment från viken komma att transporteras ut i Vanån och vidare i Västerdalälven. Beräkningar av hur föroreningar från sedimenten därmed kan komma att spridas vid ett worst case scenario redovisas i MKB:n för vattenverksamhet. De förväntade halterna suspenderat material samt arsenik i Vanån och i Västerdalälven är acceptabla både vid medellågvattenföring och medelvattenföring. Utfyllnaden bör dock inte utföras i samband med Vansbrosimmet eller i perioder då fisklek förekommer. Sammantaget får projektet positiva konsekvenser för vattenmiljön. Efter att vallen är byggd riskerar inte Vanån att vid översvämning tillföras föroreningar från förorenad mark i närområdet. Landskapsbild Sammantaget blir skyddsvallens konsekvenser för landskapsbilden små. Vallen är relativt låg på större delen av sträckan och döljs vanligen av skog sett på håll. Den förses med erosionsskydd av krossmaterial på den sida som vetter mot Vanån och gräsbesås på den andra sidan. Vallens påverkan på landskapsbilden beror dels på det intryck vallen i sig gör, dels på det markintrång den förorsakar, med fällning av skogsvegetation som följd. Vegetation kommer att behöva avverkas för ett stråk som är något bredare än själva vallen, för att möjliggöra anläggandet. Även etableringsytor och ytor för masshantering tar mark i anspråk. Dessa kommer dock att återställas efter avslutat bygge. PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 23 (27)

150 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan 2016 Konsekvenserna av att landskapsbilden förändras ligger på det upplevelsemässiga planet och beror alltså på vem som betraktar landskapet och vad den personen har för inställning till landskapets värden. Där man är personligt berörd, t.ex. genom att utsikten från ens tomt förändras, kan förändringar upplevas mer negativt än de annars skulle ha gjort. I det aktuella fallet med en ny skyddsvall, bedöms förändringarna av landskapsbilden ha en hög acceptans hos berörda Vansbrobor och andra som kommer att se vallen, genom att syftet med anläggningen är att motverka översvämningsskador. Nedan kommenteras de delar av vallen som kommer att kunna betraktas av människor i större omfattning. På sträckorna genom skogen i väster, där vallen kan nyttjas som gångoch cykelväg på samma sätt som Norlinvallen gör idag, kommer den befintliga vallen att byggas på med cirka 1 meter. Den kommer att göra ungefär samma intryck i landskapet som idag. Vid korsningen med Inlandsbanan i nordost, där starten för Vansbrosimningen går, ansluter vallen på en grusplan, väster om järnvägen. Grusplanen ligger högt och vallen upphör på sträckan genom detta öppna landskapsrum. Landskapsbilden påverkas alltså inte här. Möjligen kan vallens fortsättning österut skymta, men den är låg, endast cirka 1 meter över nuvarande mark. Öster om järnvägsbanken är vallen högre, cirka 2,5 meter över mark, men den kommer att döljas av järnvägsbanken sett från grusplanen. Mittemot norra delen av Saltvik kommer vallen att ligga vid en vik av Vanån, med utfyllnad i vattnet. Järnvägen, Inlandsbanan, går längs viken och skyddsvallen kommer att ligga utanför järnvägen, cirka 0,5 meter över banvallens nivå, vilket innebär cirka 3 meter över vattenytan. Vallen kommer att vara klädd med bergkross (erosionsskydd) på den sida som vetter mot ån, ett material som i färg och karaktär avviker från landskapet i övrigt. Den blir synlig bl.a. från bostadsbebyggelse i norra delen av Saltvik och från vattnet. Det är en fördel om krossmaterial med en mörkare färg väljs, eftersom ljust material blir mer synligt. Vanån vid en bostadstomt i Saltvik. På motsatt sida av ån går järnvägen på bank (se notering på fotot). Skyddsvallen kommer att ligga framför järnvägsbanken, med viss utfyllnad i viken, och blir cirka 0,5 meter högre än järnvägsbanken. PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 24 (27)

151 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan 2016 Där Inlandsbanan viker av från Västerdalsbanan finns gång- och cykelvägar som tillsammans med järnvägen bildar ett öppet stråk i det annars skogklädda området. Här kommer vallen att bli synlig, men landskapet är redan präglat av infrastrukturen och därmed inte särskilt känsligt. På sträckan förbi Brosågen ligger vallen längs stranden, innanför strandskogen. Strandskogen bedöms gå att bevara till stor del och kommer därmed att skymma det mesta av vallen sett från vattnet, från bebyggelsen i Saltvik och från broarna över Vanån. Naturmiljö Skyddsvallens konsekvenser för naturmiljön bedöms som små. Den västra delen av den befintliga Norlinvallen går genom Idbäcksmyrarna, en våtmark som tas upp i länsstyrelsen våtmarksinventering, men som har lägre naturvärden (klass 4) i den del som berörs av vallen än för våtmarken i övrigt. Inom detta område finns även ett sumpskogsområde enligt Skogsstyrelsen. Norlinvallen kommer i detta område att förstärkas och höjas med cirka 1 meter. Åtgärderna på vallen bedöms inte komma att påverka hydrologin i jämförelse med nuvarande förhållanden. Markintrång och avverkning av befintlig trädvegetation begränsas till den befintliga vallens absoluta närhet, där naturvärdena rimligen är lägre än längre ut i våtmarken respektive sumpskogen. Vid arbetet vid vallen ska hänsyn tas så att körskador på våtmarkerna undviks På sträckan där ny vall anläggs kommer naturmark utan utpekade värden att påverkas, genom markintrång och avverkning. Mellan Inlandsbanan och Västerdalsbanan finns större tallar, men i övrigt berörs mestadels trivial lövskog. De stora tallarna bör bevaras i så stor utsträckning som möjligt. Beträffande vattenmiljön, se avsnitt Påverkan på vattenmiljö p.g.a. utfyllnad. Uppläggningsplatser för massor kommer att behövas under byggtiden. Det gäller dels massor som ska användas vid anläggandet, dels överskottsmassor. Lokalisering av upplagsytor behöver studeras i kommande projektering av vallen, särskilt vad gäller ytor för tillfällig uppläggning av förorenade massor. Dessa bör förläggas till mark som redan är förorenad, för att undvika ytterligare spridning. Rekreation och friluftsliv Skyddsvallen får positiva konsekvenser för rekreation och friluftsliv, dels genom att rekreationsområden och -anläggningar i Vansbro tätort skyddas från översvämning, dels genom att skyddsvallen i sig kommer att kunna användas som gång- och cykelväg stora delar av vallen, på samma sätt som Norlinvallen nyttjas idag. Nordöstra delen av vallen är dock inte avsedd att användas som gång- och cykelväg, eftersom det redan finns en befintlig gång- och cykelväg helt nära, som följer Inlandsbanan. Skyddsvallen påverkar inte förutsättningarna för att använda skogen väster om idrottsplatsen Vanåvallen för promenader och skolaktiviteter. Vallen uppförs med släntlutningen 1:2, vilket inte antas utgöra hinder för förflyttning till fots över vallarna. Vanån nyttjas för fisk, båtturer och bad. Utfyllnaden i Vanån behöver utföras under en tidsperiod då grumling av vattnet varken påverkar fisk i Vanån eller de tävlande i Vansbrosimningen. Enligt Fiskeriverket bör PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 25 (27)

152 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan 2016 arbeten som kan ge upphov till grumling undvikas mellan april juni med tanke på fiskarnas lekperiod. Av hänsyn till badande bör även perioden juliaugusti undvikas. Vallen innebär att Vansbrosimningens startplats säkras mot översvämningsskador, vilket är positivt. Befintliga gång- och cykelvägar i närheten av vallen påverkas inte. Kulturmiljö Skyddsvallen kommer inte att bli synlig från riksintresset Järnvägsgatan. Den skyms av bebyggelse på Brosågens område eller av vegetation. Därmed påverkas inte möjligheterna att uppleva riksintressets värden negativt. Översvämningsskyddet är viktigt för att skydda centrala Vansbro från översvämningar. På motsatt sidan av Vanån finns blästbrukslämningar med slaggvarp som är klassade som fornlämning, dessa förväntas inte påverkas av anläggande av en vall. Man kan konstatera att ett 200-årsflöde med vall inte ger någon erosion som påverkar denna sida av Vanån mer negativt än vad ett 200- årsflöde utan vall gör. Buller och damning Byggandet av skyddsvallen kommer periodvis att innebära störningar för bl.a. närboende. Transporter av massor, material, drivmedel m.m. kommer att ske under hela byggtiden, såväl i närheten av planområdet som genom Vansbro tätort. Transporterna kan innebära störningar i form av främst buller, damning och vibrationer. Möjligheter finns att minska negativa konsekvenser genom bl.a. styrning av arbetstider. 7 GENOMFÖRANDEFRÅGOR OCH FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Detaljplanens tidsplan Preliminär tidplan: Samråd detaljplan sept/okt 2015 Granskning dec 2015 Antagande april 2016 Laga kraft juni 2016 Genomförandetid Genomförandetiden slutar 10 år efter att planen vunnit laga kraft. När genomförandetiden har gått ut fortsätter planen att gälla tills den ändras eller upphävs. Markägoförhållanden Kommunen äger stor del av markområdet som berörs av befintlig vall, Norlinvallen, som utgör väster och nordvästra delen av planområdet. Kommunen äger också delar av marken som ligger öster om Inlandsbanan samt söder om Västerdalsbanan. Planområdet berör mindre del av fastigheten för Inlandsbanan, som ägs av Trafikverket. Övrig mark är i privat ägo. Närmare detaljer framgår av till planen hörande fastighetsförteckning. Ansvarsförhållanden allmän platsmark Ansvarsförhållanden kvartersmark Kommunen är huvudman inom planområdet och ansvarar för uppförande av skyddsvallen samt för framtida underhåll av vallen. Trafikverket ansvarar för kvartersmark för järnväg (T) och respektive markägare ansvarar för industrimark (J). PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 26 (27)

153 Detaljplan för skyddsvall, Vansbro samt ANTAGANDEHANDLING upphävande av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 november 2015, rev jan 2016 Markförvärv och fastighetsbildning Ledningsrätt Kommunen ska förvärva markområdena som är planlagda som allmän plats för skyddsvall (SKYDD) och ansvarar för uppförande och underhåll av vallen. Ellevio har under granskningen framför att ledningarna öster om järnvägen bör skyddas med ett så kallat l-område. Därför har en planbestämmelse om att marken ska vara tillgänglig för allmän luftledning. Eventuell höjning av kraftledning över skyddsvall ska bekostas av kommunen. 8 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Planförfattare är arkitekt SAR/MSA Yvonne Seger på Sweco i Falun. Landskapsarkitekt Åsa Hermansson har medverkat som handläggare. I ärendet har även Thomas Reblin geotekniker, miljökonsulterna Karin Janson och Malin Örne samt Annika Engström expert förorenad mark, deltagit från Sweco. Förvaltningschef Samhällsbyggnad Thomas Carlsson har medverkat från Vansbro kommun. Sweco Architects i Falun Yvonne Seger Arkitekt SAR/MSA PLANBESKRIVNING p:\3310\ \000\12-text\3-antagande\pbg_skyddsvall_antag.docx 27 (27)

154 1(2) TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende Samhällsbyggnad KS 2014/461 Verksamhetschef Thomas Carlsson Kommunfullmäktige Detaljplan för skyddsvall i Vansbro samt Upphävande av del av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 Rekommendation till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta föreliggande detaljplan för skyddsvall i Vansbro samt att upphäva del av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74 Sammanfattning Samråd och granskning av planförslaget har genomförts enligt bestämmelserna i plan och bygglagen. Inkomna synpunkter på planförslaget har sammanställt i en granskningsredogörelse. Vissa av de inkomna synpunkterna har beaktats och inarbetats i förslaget till detaljplanen. Samtliga inkomna synpunkter redovisas i granskningsredogörelsen. Detaljplanen syftar till att möjliggöra uppförande av skyddsvall för att skydda Vansbro samhälle mot extrema vattenflöden. Samtidigt upphävs del av detaljplan (stadsplan) för del av Vansbro 7:74. Upphävandet omfattar A-området (område för allmänt ändamål) som ligger i anslutning till befintlig skyddsvall, där den börjar norr om Fredsgatan. Den planlagda kvartersmarken norr om Fredsgatan har aldrig tagits i anspråk. Marken är relativt sank och bedöms ej aktuell att bebygga, varför denna del av gällande plan upphävs. Beslutsunderlag Plankarta Planbeskrivning Granskningsredogörelse Antagande detaljplan skyddsvall Beslutet expedieras till : Samhällsbyggnadschef Thomas Carlsson Miljö och byggchef Tomas Isaksson Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post: vansbro.kommun@vansbro.se

155 2(2) Antagande detaljplan skyddsvall Vansbro kommun/medborgarhuset/ Vansbro/Tel Fax /E-post:

156 Motion avseende ferieplatser VANSBRO KOMMUN ii Dnr DtMepLb. 1 Vansbro kommun erbjuds idag 20 ferieplatser. Antal sökande till dessa platser överstiga vida detta antal. Kommunen som största arbetsgivare bör därför inför 2016 verka för att fler kan anvisas plats i feriearbete., 1_IIUV rl,,r i.rrt, 4grv irrl LJII JIIIllI I,-r f2 r IOII IU vilka tjänster kommunen erbjuder med tanke på den stora pensions avgångar som närmar sig. Antal platser bör ara i storleksordning 60 platser och medel kan tas från bla AFA pengar. Nils-Erik Ed und, ocialdemokraterna

157 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 23 Ärende KS 2015/282 Motion, ferieplatser Förslag till kommunfullmäktige Bifalla motionen. Beslut Utskottet beslutar för egen del att uppdra åt förvaltningen att skriva fram ett tjänsteutlåtande gällande detta ärende till kommunstyrelsens sammanträde Ärendet Nils-Erik Edlund (S), har lämnat en motion om att erbjuda fler ferieplatser i kommunen. Förvaltningen bedömer att det finns förutsättningar för att erbjuda fler platser. Förslag Ordförandes förslag: 1. Bifalla motionen. 2. Utskottet beslutar för egen del att uppdra åt förvaltningen att skriva fram ett tjänsteutlåtande gällande detta ärende till kommunstyrelsens sammanträde Beslutsunderlag Motion #1 Justerande Utdragsbestyrkande

158 Protokollsutdrag Kommunstyrelsens utskott Styrning och ekonomi KS Se 13 Ärende KS 2015/293 Strategisk plan Förslag till kommunfullmäktige Kompletteringar gjorda i kommunens Strategiska plan för fastställs enligt utarbetat förslag. Beslut Förvaltningen ges i uppdrag att komplettera indikatorerna till kommunstyrelsens sammanträde Ärendet Kommunfullmäktige beslutade om Strategisk plan för En komplettering gjordes vid kommunfullmäktige med anledning av de extra medel som kommunen erhållit för flyktingmottagandet. Ytterligare komplettering är gjorda i den strategiska planen avseende beskrivning av planerings- och uppföljningsprocessen, styrmodellen och indikatorerna som visar att kommunen styrs mot de strategiska målen. Strategisk plan redovisas i bilaga. Förslag Ordförandes förslag: 1. Kompletteringar gjorda i kommunens Strategiska plan för fastställs enligt utarbetat förslag. 2. Utskottet styrning och ekonomi beslutar för egen del att ge förvaltningen i uppdrag att komplettera indikatorerna till kommunstyrelsens sammanträde Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande #30 Justerande Utdragsbestyrkande

159 Strategisk plan Budget 2016 Dokumentnamn Strategisk plan ver 5 Dokumentansvarig/processägare Ekonomichef Dokumenttyp Plan Version Ver 5 Fastställd/upprättad Senast reviderad Beslutsinstans Kommunfullmäktige Giltig till

160 Planerings- och uppföljningsprocessen Verksamhetsplaneringen i Vansbro kommun omfattar en rullande treårsperiod. Kommunfullmäktige fastställer den strategiska planen i september. Verksamhetsplaner utarbetas parallellt med den strategiska planen och fastställs av kommunstyrelsen i november. Arbetet med strategisk plan och verksamhetsplaner startas upp i samband med kommunstyrelsens överläggning om verksamheternas resultat för föregående år. Uppföljning samt helårsprognos/-resultat för verksamhet och ekonomi avrapporteras till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige vid två tillfällen 2016; delårsrapport för perioden januariaugusti och för verksamhetsåret i kommunens årsredovisning. Dessutom sker en uppföljning av ekonomi per oktober. 1 Styrmodellen En översyn har gjort av styrmodellen under 2015, inför hösten 2015 avstannade arbetet men under början av 2016 har ett förslag utarbetats till styrmodell som förhoppningsvis är en förenkling i förhållande till tidigare. Under 2016 kommer arbetet fortsätta för att implementera modellen. Den strategiska planen föreslås fortsättningsvis innehålla både en långsiktig planering och en kortare planering på tre år samt omvärldsanalys och ekonomiska förutsättningar förutom strategiska mål, budget och plan mm. Den strategiska planen är kommunfullmäktiges verktyg för att styra kommunstyrelsen, nämnder och på sikt bolag (motsvarande). Kommunstyrelsen styr verksamheterna med verksamhetsplan innehållande bland annat verksamhetsmål och budget. Förvaltningen utarbetar enhetsplaner för att tydliggöra verksamhetsplanerna.

161 2 Omvärldsanalys På grund av förseningar i budgetarbetet för 2016 är även omvärldsanalysen försenad och kommer inte presenteras i 2016 års strategiska plan. Uppdraget Uppdraget för Vansbro kommun är att genom samverkan i demokratisk ordning och människor emellan inom kommunens geografiska område tillhandahålla nyttigheter och tjänster i syfte att tillgodose gemensamma behov av fundamentalt slag. I detta uppdrag har Vansbro kommun tre roller, nämligen - Att ge service - Att vara myndighet - Att leda en process som syftar till kommunens långsiktiga utveckling. Rollen som servicegivare är den största uppgiften och kommunen ska av invånarna uppfattas som en professionell serviceorganisation. För att säkerställa tillgången till service krävs att kommunen arbetar med ett helhetsperspektiv och samordning i tillämpliga delar. Rollen som myndighetsutövare innebär att kommunen har uppdrag via lagstiftning att fatta beslut som både kan vara gynnande och tvingande för den enskilde. I all myndighetsutövning krävs att den görs på rätt nivå och på ett för individen tryggt och rättssäkert sätt. Rollen att leda arbetet med kommunens utveckling betyder att tillsammans med andra aktörer ta tillvara kommunens intressen för att säkerställa dess fortlevnad. I den rollen krävs ett aktivt arbete som ska genomsyras av kreativitet och långsiktighet.