FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR)

Transkript

1 Hälsa och samhälle FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE OM FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT I YSTAD-ÖSTERLENS SJUKVÅRDSDISTRIKT JOHANNA WENDELO Examensarbete i Folkhälsovetenskap Malmö högskola p Hälsa och samhälle Folkhälsovetenskapliga programmet Malmö Maj 2007 e-post: postmasterhs.mah.se

2 FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE OM FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT I YSTAD-ÖSTERLENS SJUKVÅRDSDISTRIKT JOHANNA WENDELO Wendelo, J. Fysisk aktivitet på recept (FaR). En kvalitativ intervjustudie om fysisk aktivitet på recept i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt. Magisteruppsats i folkhälsovetenskap 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för folkhälsovetenskap, Fysisk aktivitet är en viktig komponent för att vi människor ska må bra, speciellt i vårt moderna men stillasittande samhälle. Inaktivitet är ett stort folkhälsoproblem idag och det leder till en rad kända livsstilssjukdomar. Den svenska folkhälsopolitiken utgår, sedan 2003, från elva målområden som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan. Ökad fysisk aktivitet är det nionde av dessa mål och det syftar till att ge ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en av de åtgärder som har införts i Sverige för att uppnå detta mål. Syftet med denna studie är att undersöka effekter av och de bakomliggande orsakerna till att vissa FaRdeltagare fullföljer eller avbryter sin receptperiod, samt varför vissa fortsätter att vara aktiva och andra inte efter receptperiodens slut. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer. Det som bland annat framkom i resultatet var att det sociala stödet från familj, FaR-gruppen och receptutskrivaren har stor betydelse för att deltagaren ska fullfölja receptperioden. Det sociala stödet är också viktigt för att personen ska fortsätta vara fysisk aktiv efter receptets slut, vilket är FaR-verksamhetens syfte. Annat som kom fram i studien var att deltagarna har fått större förståelse kring den fysiska aktivitetens effekter, fått ökad livskvalitet och att uppföljning av deltagarens resultat är av vikt. Nyckelord: Fysisk aktivitet, Fysisk aktivitet på recept (FaR), KASAM känsla av sammanhang, motivation, socialt stöd

3 EXERCISE ON PRESCRIPTION A QUALITATIVE INTERVIEW STUDY ABOUT EXERCISE ON PRESCRIPTION IN YSTAD- ÖSTERLENS HEALTH DISTRICT JOHANNA WENDELO Wendelo, J. Exercise on prescription. A qualitative interview study about exercise on prescription in Ystad-Österlens Health District. Master essay in Public Health, 10 ECTS credits. Malmö University: Health and Society, institution of Public Health, Physical activity is an essential part making us feeling well specially in the modern society of sedentary. Inactivity is a huge problem in public health care today. It causes an amount of well known lifestyle afflictions. The Swedish policy since 2003 concerning public healthcare emanates from eleven different targets focusing the factors in society which have an influence on public health. The necessity of increasing physical activity for the whole population is the ninth. Exercise on prescription (EoP) is one of the steps taken to reach the goal of increasing physical activity in Sweden.The purpose of this research is to examine the effects of and the underlying causes why some participants in EoP fulfil or discontinue their period of prescription and why some participants continue their activities and some of them do not after the period of prescription. The examination was implemented by qualitative interviews. The result showed among other things that social support from family, other members of the EoPgroup and the executer of the prescription is of great significance if the participant will carry out the prescription. The social support is also of most importance if the EoP-participant is going to continue being physical active after the prescription period which is the purpose of the EoP-activity. Other results of the study were that the participants achieved more understanding about the effects of physical activity and they reached a higher level of life quality. Further more the follow-up from the prescription executer is of great importance. Keywords: Physical activity, exercise on prescription (EoP), Sense of Coherence (SOC), motivation, social support

4 Förord Jag vill börja med att tacka de personer som tog sig tid att kontakta mig för att medverka i denna studie och som så öppet pratade om sina erfarenheter och upplevelser. Utan er hade det inte blivit någon uppsats! Jag skulle också vilja tacka min handledare Ellis Janzon som förutom kloka råd och hjälp också givit mig den uppmuntran som jag behövt då det känts tungt under uppsatsens gång. Sist med inte minst skulle jag vilja tacka alla er andra som hjälpt och stöttat mig i denna process, ingen nämnd ingen glömd. Maj 2007 Johanna Wendelo

5 INNEHÅLL Abstract Förord INLEDNING 1 BAKGRUND 2 Fysisk aktivitet 2 Definition av fysisk aktivitet 3 Hälsofrämjande fysisk aktivitet 3 Motion 3 Vardagsmotion 4 Folkhälsomål nummer nio 4 Aktuell forskning kring fysisk aktivitet 4 Metoder 4 Barndomen 5 Hinder 6 Fysisk aktivitet på recept (FaR) 7 Bakgrund kring FaR 7 Vad är FaR? 7 Idrottens roll i FaR-verksamheten 8 FYSS - Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling 9 FaR-verksamheten i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt 9 Bakgrund kring FaR-verksamheten i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt 11 Deltagare 11 Tidigare forskning kring FaR 11 Nationellt 11 Internationellt 12 Motivation 12 Socialt stöd 13 Teoripresentation 13 Aaron Antonovsky och KASAM - känsla av sammanhang 13 Uppsatsens värde 14 Definitioner 14 Syfte 15 Frågeställningar 15 METOD 15 Avgränsningar 15 Kvalitativ metod 15 Intervju som datainsamlingsmetod 16 Urval 16 Tillvägagångssätt 17 Litteratursökning 18 Analysmetod 19 Etiska överväganden 19

6 METODDISKUSSION 20 Validitet, reliabilitet och förförståelse 21 RESULTAT 22 Resultatsammanfattning 22 Allmänt kring FaR-deltagarna 23 Åsikter kring FaR-verksamheten 23 Upplevda resultat 24 Upplevd fysisk hälsa och upplevd rörelseglädje 25 Upplevd livsglädje och välbefinnande 25 Socialt stöd 26 Familjen 26 FaR-gruppen 26 Motivation 27 Varför hoppade vissa av? 27 Varför fullföljde vissa receptperioden? 27 Varför har vissa inte fortsatt/fortsatt att vara fysiskt aktiva efter FaR? 28 RESULTATDISKUSSION 29 Socialt stöd 29 Motivation 30 Den sociala kontakten 32 Hinder 33 FaR-verksamheten 34 Aktiviteterna 34 Verksamheten 34 KONKLUSION 35 REFERENSER 37 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3

7 INLEDNING Under den praktik på tio veckor hösten 2006 som ingick i min utbildning arbetade jag på Skåneidrotten i Malmö. Praktiken gav mig stor insikt om fysisk aktivitet på recept, då min handledare var projektledare för FaR-verksamheten i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt. Jag fick under praktiken se alla komponenter av denna verksamhet; alltifrån att träffa den verksamhetsgrupp som finns till att möta de faktiska deltagarna under ett av deras spinningpass. Innan praktiken visste jag inte så mycket om FaR-verksamheten men nu efter intresserar den mig mycket. Under min praktikperiod fick jag även träffa några före detta FaR-deltagare och höra deras historia om hur de hade fått ett friskare och mer hälsosamt liv med hjälp av FaR, vilket var mycket positivt. Men hur resonerar de som endast kommer till ett träningspass eller de som fullföljer hela sin receptperiod men som sedan inte fortsätter med att motionera, vilket faktiskt är syftet med verksamheten? Det är kanske dessa människor som är mest intressanta att höra. Hur har de upplevt FaR-verksamheten och vad är det som gör att vissa människor orkar ta tag i sitt liv och göra en livsstilsförändring och att andra inte gör det? Studier inom detta område är något som efterfrågas av Sørensen m fl (2006). Författarna menar i sin artikel att det finns för lite vetskap om hur avhoppare och de som inte tar till sig FaR-aktiviteterna, trots att de är en riskgrupp, resonerar (a a). Fysisk aktivitet är en viktig komponent för att vi människor ska må bra, speciellt i vårt moderna men stillasittande samhälle. Vårt alltmer stillasittande liv är ett stort folkhälsoproblem idag och det leder till en rad kända livsstilssjukdomar. Därför tycker jag att det är intressant att undersöka verksamheten kring fysisk aktivitet på recept som är en relativt ny åtgärd inom sjukvården i Sverige. Idén till uppsatsen kom då min handledare under praktiken berättade att det var aktuellt för henne att göra en utvärdering av den FaR-verksamhet som hon är projektledare för. Det beslöts då att det skulle vara intressant för både verksamheten och mig att göra en intervjustudie, då det även ska göras en enkätstudie. Syftet med intervjustudien skulle då vara att intervjua deltagarna om deras upplevelser kring FaR, för att få en djupare inblick i de tankar och funderingar de har kring fysisk aktivitet och hälsa. Då jag endast har fokuserat på 1

8 deltagarnas upplevelser av FaR i uppsatsen kommer jag inte att redovisa några uppmätta medicinska resultat. BAKGRUND Bakgrunden beskriver fysisk aktivitet, fysisk aktivitet på recept och FaR-verksamheten i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt. I avsnittet kommer även att presenteras en del vad den aktuella forskningen säger kring ämnet, tidigare forskning, motivation, socialt stöd, uppsatsens värde och definitioner. Slutligen presenteras studiens syfte och de frågställningar som har satts upp för att svara på detta. Fysisk aktivitet Den moderna människans alla vävnader och kroppsmassa ser i stort sett likadana ut som våra förfäders. Människokroppen är byggd för rörelse och kroppen, men också själen, mår bra av fysisk aktivitet (FYSS, 2003). Människors livsstil är idag mer stillasittande än den var tidigare genom att bland annat individers arbetsuppgifter har ersatts av maskiner och att den tekniska utvecklingen går framåt. Trots att denna samhällsutveckling är positiv i många avseenden, så som ökad medellivslängd, innebär den samtidigt att det aldrig tidigare funnits så låga krav på fysisk aktivitet för överlevnad som det gör nu ( På grund av att samhället ställer allt lägre krav på fysisk aktivitet är det av stor vikt att vi tar ett större individuellt ansvar och särskilda initiativ för att på fritiden upprätthålla en viss fysisk aktivitet (Kallings & Leijon, 2003). Fysisk aktivitet har stor påverkan på människors hälsa och på folkhälsan i stort. Fysisk inaktivitet är en stor riskfaktor för livsstilsrelaterade sjukdomar i vårt samhälle. Exempel på dessa sjukdomar är diabetes typ-2, fetma och hjärt-kärlsjukdomar. Justerat för ålder, rökning och alkohol har en tränad överviktig man endast hälften så stor risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom eller dö en för tidig död jämfört med en otränad man med normalt (19-25) BMI (Leijon, 2005). Enligt WHO är dålig kosthållning och brist på fysisk aktivitet den största orsaken till sjukdom i EU-länderna (Kallings & Leijon, 2003). 2

9 Bibehållen fysisk aktivitet genom hela livet bidrar till att en människa kan leva ett oberoende liv långt upp i åldern. Fysisk aktivitet är idag en av de bästa icke-farmakologiska behandlingsformerna för ett brett spektra av sjukdomar ( De största hälsovinsterna i samhället sett ur ett folkhälsoperspektiv får man då de mest inaktiva individerna blir mer aktiva (Kallings & Leijon, 2003). Den nationella rekommendationen kring fysisk aktivitet lyder Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig, till exempel en rask promenad ( Definition av fysisk aktivitet Fysisk aktivitet innefattar all kroppsrörelse som är ett resultat av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning ( Hälsofrämjande fysisk aktivitet Hälsofrämjande fysisk aktivitet är all fysisk aktivitet som förbättrar hälsan utan att åstadkomma någon skada eller utgöra en risk för individen. Det minimum som finns dokumenterat för att uppnå hälsovinster är att man dagligen utför aktivteter med måttlig eller hög intensitet genom att förbruka 150 kcal (kalorier) per dag eller 1000 kcal i veckan. Tiden för att förbruka 150 kcal per dag beror helt på aktivitetens intensitet. Individen kan förbruka 1000 kcal i veckan genom att promenera under 30 minuter per dag eller att utföra en mer intensiv aktivitet tre gånger i veckan under 30 minuter (Elinder & Faskunger, 2006). Det finns tre viktiga faktorer som avgör hur effektiv en fysisk aktivitet är. Dessa är frekvens (hur ofta utförs träningen), duration (hur länge passet pågår) och intensiteten (hur hårt/intensivt passet är). Det är dessa tre som bestämmer hur hög den sammantagna träningsdosen är. Ju högre dos desto högre effekt, även lägre doser har en effekt, men i en lägre utsträckning (FYSS, 2003). Motion Motion är en planerad eller strukturerad fysisk aktivitet vars syfte är att förbättra eller upprätthålla en eller flera komponenter av fysisk kondition så som muskelsammansättning, kondition/syreupptagningsförmåga, balans och rörlighet. Motionsaktiviteter innebär oftast att personen har bytt om till någon typ av träningskläder (Elinder & Faskunger, 2006). 3

10 Vardagsmotion Vardagsmotion kallas även i folkmun för smygmotion. Detta begrepp infattar sådana aktivteter som man vanligtvis gör i vardagen och ofta inte räknar som motion. Det kan vara aktiviteter som att cykla till jobbet, klippa gräset, städa, gå i trappor eller påta i trädgården. Det som skiljer vardagsmotionen från strukturerade motionspass är intensiteten, men det är vetenskapligt bevisat att vardagsmotion är lika effektiv ur hälsosynpunkt som strukturerad motion. Vardagsmotion handlar till största delen om att minska stillasittandet. Det finns få människor som inte dagligen kan ägna sig åt denna motionsform (Faskunger & Hemmingsson, 2005). Folkhälsomål nummer nio Den svenska folkhälsopolitiken utgår, sedan 2003, från elva målområden som fokuserar på de faktorer i samhället som påverkar folkhälsan, det vill säga livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor. Ansvaret för målen är fördelade mellan olika aktörer och nivåer i samhället. Ökad fysisk aktivitet är det nionde av dessa mål och det syftar till att ge ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Detta ska ske genom insatser som stimulerar till mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet mer fysisk aktivitet under fritiden att äldre, långtidssjukskrivna och funktionshindrade aktivt erbjuds möjligheter till motion Fysisk aktivitet på recept är en av de åtgärder som har införts i Sverige för att uppnå detta mål ( Aktuell forskning kring fysisk aktivitet Nedan följer ett axplock av vad den aktuella forskningen kring fysisk aktivitet säger. Det börjar med metoder sedan presenteras betydelsen av att vara fysisk aktiv under barndomen och slutligen vad det kan finnas för hinder till att vara fysisk aktiv. Metoder Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har i Metoder för att främja fysisk aktivitet, en systematisk litteratursökning gjort en genomgång av den vetenskapliga litteratur som finns angående metoder för att främja fysisk aktivitet. De slutsatser de kom fram till efter denna genomgång var att rådgivning i klinisk vardagsmiljö har medfört en ökad fysisk 4

11 aktivitetsnivå på % och det har även lett till en ökad fysisk aktivitet efter sex månader. Effekten blir % högre om man kompletterar rådgivningen med till exempel recept på fysisk aktivitet, motionsdagbok, målsättningsdiskussion, stegräknare eller liknande. Fysisk träning i grupp är också något som visade sig vara effektivt. Träning som inte innebär att personen måste söka upp en träningslokal kan leda till en mer varaktig ökning i den totala ökningen av fysisk aktivitet (SBU, Rapport 181, 2006). En aspekt som man måste ta hänsyn till när man planerar för vilka metoder som ska användas för att få människor mer fysisk aktiva belyses i en artikel av Chinn m fl (2005). De rapporterar att det är känt, att attityder till en hälsosam livsstil och därmed också regelbunden fysisk aktivitet skiljer sig mellan olika sociala grupper. Detta är av vikt att ha i åtanke när man planerar olika metoder och strategier för att öka den fysiska aktiviteten. Likaså att olika grupper av människor kan ha olika motivationsfaktorer och hinder för att börja vara mer fysiskt aktiva (a a). Barndomen Då fysisk aktivitet grundläggs redan i barndomen är det viktigt att barn får uppmuntran till att röra på sig. Russell m fl (1995) menar i sin artikel att skolan har en central roll i detta arbete. De anser att skolan ska ge barnen lärdom om fysisk aktivitet genom olika program. Skolan ska delge barnen olika roliga och underhållande erfarenheter av fysisk aktivitet, så att deras självkänsla kring fenomenet ökar. Skolan ska också ge dem möjligheten att utöva en betydande del av den fysiska aktiviteten och lära ut hur viktigt fysisk aktivitet är hela livet. En annan väsentlig aspekt som författarna tar upp i artikeln är att föräldrarna har en betydelsefull roll genom att vara förebilder för sina barn vad det gäller fysisk aktivitet och att de ska stödja deras deltagande i fysiska aktiviteter (a a). Barns alltmer stillasittande livsstil är något som också Chakaravarty m fl (2002) tar upp i sin studie. I denna beskriver de att barn i dag är mer fysisk inaktiva än tidigare. De tar upp exempel så som att många barn tar bussen till skolan, att det inte har gymnastik under skoltid och att ett barn i genomsnitt tittar tre timmar på tv per dag. De kopplar den minskade fysiska aktiviteten med dubblingen av barnfetma under de senaste 20 åren. De refererar till en undersökning som visade att prevalensen av barnfetma var lägst hos de barn som tittade mindre än en timme på tv per dag och högst bland de barn som tittade mer än fyra timmar per dag. Tv-tittandet var också signifikant associerat med en högre risk för att drabbas av bland annat diabetes och högt kolesterolvärde. Författarna till artikeln menar likt Russel m fl (1995) 5

12 att barn växer in i en stillasittande livsstil och att vuxna måste uppmuntra barn till en aktiv livsstil så att det inte behöver ta tag i detta senare i livet (Chakaravarty m fl, 2002). Hinder Det finns en del aspekter som kan uppfattas som hinder när det kommer till att man ska börja bli mer fysiskt aktiv. Det största hindret för att utföra fysisk aktivitet är bristen på tid. Detta belyser Booth m fl (1997) i sin artikel. Även bristen på motivation till att motionera är ett stort hinder enligt dem. Andra orsaker, som kom fram i deras undersökning, till att man inte var fysisk aktiv var att personen föredrog att vila, inte hade någon att motionera med, att personen saknade uthållighet, saknade envishet för att motionera och brist på pengar. Bristen på tid och motivation är något som även Daskapan m fl (2006) tar upp i sin artikel som de största hindren till att inte utöva fysisk aktivitet. Booth m fl (1997) har i sin undersökning kommit fram till att det finns en del skillnader mellan olika åldersgrupper, vad det gäller hinder för fysisk aktivitet. De skriver i sin artikel att 45 % av de yngre hade svarat att de inte hade tid att träna medan det bara var 20 % av de äldre som svarat så. Det fanns också en skillnad vad det gäller motivationen. 35 % av medelålders kvinnor och män kände att de saknade motivation för att vara fysiskt aktiva medan det bara var 16 % av de äldre som resonerade på detta sätt. Gällande skador var det 20 % av de yngre som såg detta som ett hinder medan det var 40 % av de äldre som angav skador som ett stort hinder för dem (a a). I en studie av Schutzer och Gaves (2004) beskriver författarna likt Booth m fl (1997) att de största hindren för att vara fysiskt aktiv för den äldre befolkningen är sjukdom och smärta, i motsats till den yngre delen av befolkningen. De beskriver också att den fysiska miljön kan utgöra ett hinder för fysisk aktivitet. Miljöer med parker och trottoarer gör det lättare för folk att vara ute och röra på sig. Författarna menar att om äldre personer inte har nära till simhall, golfbana eller liknade så är de mindre fysiskt aktiva, avståndet spelar alltså roll. Det har också kommit fram i undersökningar att de personer som föredrar att promenera gör detta oftare om de bor i säkra miljöer (Schutzer och Gaves, 2004). Schutzer och Gaves (2004) belyser även hindret att de äldre inte har tillräckligt med kunskap om den fysiska aktivitetens effekt, detta på grund av att de vuxit upp i en tid då man inte i lika stor utsträckning värderade den positiva effekten av fysisk aktivitet som vi gör idag. De flesta 6

13 äldre menar att de redan får tillräckligt med fysisk aktivitet utifrån vardagens aktivteter skriver författarna (Schutzer & Gaves, 2004). Fysisk aktivitet på recept (FaR) I detta stycke presenteras bakgrunden till FaR och vad fysisk aktivitet på recept innebär. Bakgrund kring FaR Statens folkhälsoinstitut fick 1999 ett regeringsuppdrag att leda och tillsammans med andra organisationer och myndigheter genomföra ett fysiskt aktivitetsår. Detta resulterade i Sätt Sverige i rörelse, 2001 (Sätt Sverige i rörelse 2001). Som en del i Sätt Sverige i rörelse 2001 startade Statens folkhälsoinstitut ett nationellt pilotprojekt med syftet att utveckla och beskriva arbetsformer för att i ett förebyggande och behandlande syfte förskriva fysisk aktivitet på recept. Pilotstudien bestod av två delar. Den första delen inriktades mot att påbörja att hitta arbetsformer för arbetet med FaR. Denna första del pågick under ett år. Den andra delen inriktades på att följa upp patienter 12 månader efter det att de fått fysisk aktivitet på recept (FYSS, 2003). Vad är FaR? FaR innebär en för individen anpassad ordination på motsvarande sätt som traditionell behandling med medicin samt ger en samhällsstruktur som åsyftar att stödja patienten till en mer fysiskt aktiv livsstil ( Tanken är att receptet ska ha en pedagogisk motiverande funktion på patienten för att stimulera till ökad fysisk aktivitet (Mellquist, 2006). Att personen får ett utskrivet recept från en läkare eller annan sjukvårdpersonal kan betyda att personen känner sig mer manad att bli fysiskt aktiv. Detta då man ofta lyssnar på läkarens rekommendationer och hyser större respekt för vad en läkare uppmanar en till att göra, än om någon privatperson skulle ge en samma rekommendation (Schutzer & Gaves, 2004). På individnivå handlar FaR inte enbart om att uppnå positiva medicinska effekter utan även om ett ökat självförtroende genom till exempel ömsesidig uppmuntran, stöd, möjligen nyfunna vänner och en bättre livskvalitet (Mellquist, 2006). 7

14 FaR används till såväl friska som sjuka personer, för att förebygga och behandla vissa sjukdomstillstånd. Målgrupperna som har nytta av att bli ordinerade FaR är Friska personer, då FaR ordineras i förebyggande syfte Individer med riskfaktorer så som övervikt/fetma, rökare eller ärftlighet för hjärtkärlsjukdom Individer med olika sjukdomar och då används FaR i behandlande syfte ( Fysisk aktivitet på recept som metod är ett konkret sätt att arbeta preventivt där man på ett effektivt sätt når personer med en alltför stillasittande livsstil (Mellquist, 2006). Den som förskriver recept på fysisk aktivitet (läkare eller annan legitimerad sjukvårdspersonal) ska ha god kompetens och tillräcklig kunskap om den aktuella patientens hälsostatus. Detta inkluderar även god kunskap om effekterna av fysisk aktivitet. Doseringen (intensitet, behandlingsperiodens längd och frekvens) och typ av aktivitet ska vara individuellt anpassad efter patientens förmåga (a a). Det finns i dag ingen exakt arbetsmetod som kan kopieras och användas generellt i landet, utan FaR-verksamheten måste anpassas efter de lokala förutsättningarna ( Många landsting har tagit politiska beslut, påbörjat utbildningar och format speciella avtal och överenskommelser för att bättre strukturera upp samarbetet mellan hälso- och sjukvården och föreningslivet. I ett utvecklingsarbete som fysisk aktivitet på recept är, är det av betydelse att skapa kanaler till andra aktörer utanför hälso- och sjukvården för att få ett rikt erfarenhetsoch kunskapsutbyte (Mellquist, 2006). Idrottens roll i FaR-verksamheten Föreningslivet har en stor förmåga att bidra till genomförandet av FaR-verksamheten tack vare sin förankring i samhället och sitt rika aktivitetsutbud. Idrottsrörelsen har idag föreningar med mer än tre miljoner medlemmar och är en viktig komponent i arbetet med FaR (Faskunger m fl, 2007). Det behövs dock utbildning för att kunna ta hand om de nya motionärerna som kommer ut i föreningarna (Mellquist, 2006). För att detta ska ske på bästa sätt har SISU Idrottsutbildarna, med stöd av Statens folkhälsoinstitut arbetat fram en modell för utbildning av ledare som vill arbeta med FaR-grupper. Dessutom ger denna metodplan 8

15 förslag på inspirerande och faktaspäckade böcker för den som vill veta mer om området kring FaR (ww.fhi.se). FYSS - Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling FYSS är en informationskälla främst för personer som arbetar inom olika delar av hälso- och sjukvården. FYSS sammanfattar i vilken utsträckning fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd. Dessa sammanfattningar kombineras med råd om passande motionsaktivteter och innehåller också de risker som kan finnas gällande fysisk aktivitet för olika patientgrupper (FYSS, 2003). FYSS ges ut, i tryckt version, av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet (YFA) som startade sin verksamhet som ett fristående utskott inom Svensk Idrottsmedicinsk Förening, Svenska Läkaresällskapets sektion för Idrottsmedicin Syftet och målsättningen för denna grupp, som representeras av olika yrkeskategorier, var att utgöra ett nationellt kraftcentrum för att främja fysisk aktivitet bland den svenska befolkningen. Detta skulle ske genom att sprida kunskap om effektiva metoder rörande träning och motion i ett preventivt och sjukdomsbehandlande syfte, genom att ta initiativ till lokalt arbete i bland annat landsting, kommuner och frivilligorganisationer. FYSS distribueras av Statens folkhälsoinstitut (a a). FaR-verksamheten i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt FaR-verksamheten i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt är ett samarbete mellan Skåneidrotten och Region Skåne där Region Skåne finansierar verksamheten (Helén Steffensen). Projektledaren för verksamheten arbetar på Skåneidrotten. Projektledarens uppgifter kan vara alltifrån att göra utskick med information till nya deltagare till att hålla kontakten med de gruppledare som är ute i FaR-grupperna. Det finns också en FaR-samordnare som arbetar på Sjöbo vårdcentral. Samordnaren har ansvaret att informera om FaR på vårdcentraler och sjukhus och att hjälpa sjukvården kring frågor om FaR. Arbete består bland annat i att hitta nya rådgivare och att vägleda och hjälpa hälso- och sjukvården med journalförningen av recepten på fysisk aktivitet (Margareta Olsson). Personer som söker hjälp hos sin vårdcentral får, istället för eller som ett komplement till ett vanligt recept på medicin, ett recept på fysisk aktivitet av sin läkare eller annan legitimerad sjukvårdspersonal. FaR-verksamhetens syfte i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt är att 9

16 stimulera till en ökad fysisk aktivitet för att öka individens självupplevda hälsa och minska det eventuella behovet av mediciner. Syftet med verksamheten är också att locka fram rörelseglädjen hos individen. Receptperiodens längd är tre månader ( Genom verksamheten erbjuds personen som fått recept att ingå i en grupp på cirka andra FaR-deltagare och prova på olika lågintensiva träningsformer. Gruppen består oftast enbart av personer som har fått fysisk aktivitet på recept. I något fall kan det förekomma att FaR-deltagarna tränar med föreningens ordinarie medlemmar, men om så är fallet, har deltagarna blivit informerade om detta. Man har, i dessa fall, från verksamhetens håll, försäkrat sig om att FaR-deltagarna kan känna igen sig i de övriga deltagarna. Exempel på träningsformer som erbjuds är stavgång, styrketräning, vattengympa och spinning. Det kan vara olika aktivteter i de fem kommunerna, beroende på vilka föreningar som är delaktiga i FaR. Alla aktivteter leds av en aktivitetsledare från någon av de lokala idrottsföreningarna i kommunen. Alla som är ledare för dessa pass har fått gå en heldags FaR-utbildning som hålls i Skåneidrottens regi efter SISU Idrottsutbildarnas grundmaterial (a a). Vid varje träningspass finns det en gruppledare, med tystnadsplikt, närvarande som fungerar som ett socialt stöd och kontaktperson till deltagarna. Det är också gruppledaren som signerar recepten och fungerar som en länk mellan FaR-gruppen och projektledningen. Vårterminen 2007 är det sammanlagt 14 idrottsföreningar i de fem kommunerna i distriktet som håller i aktivteter för deltagarna (a a). Sedan hösten 2005 börjar varje uppstartsvecka (var fjärde vecka öppnas FaR-grupperna för nya medlemmar) med ett informationstillfälle som hålls av gruppledaren på vårdcentralen. Då har de nya FaR-deltagarna möjlighet att ställa eventuella frågor som kan ha uppkommit efter det att de ha fått ett recept utskrivet till sig. Här har även gruppledaren möjlighet att ge allmän information om verksamheten (a a). Deltagarna har också en möjlighet att gå på olika teoripass under sin receptperiod. Dessa pass hålls av SISU Idrottsutbildarna, dietist och sjukgymnaster och kan handla om bland annat kost, rörelse och motivation (a a). När receptperioden är slut är förhoppningen att individen har hittat en eller fler aktivteter som passar henne eller honom att fortsätta med på egen hand. Om inte deltagaren känner sig redo 10

17 att börja motionera själv, finns det en möjlighet att få sitt recept förnyat med ytterligare tre månader ( Bakgrund kring FaR-verksamheten i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt FaR-verksamheten i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt startade i projektform år 2003 med två pilotgrupper; en i Simrishamns kommun och en i Sjöbo kommun. Respektive grupp följdes åt under tre månader och fick under denna period delta i både fysiska aktivitetspass och teoripass. Tre lokala idrottsföreningar i respektive kommun ansvarade för och genomförde aktivitetspassen tillsammans med deltagargrupperna ( Hösten 2004 blev FaR-projektet en permanent verksamhet i alla Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikts fem kommuner, vilka är Sjöbo, Simrishamn, Tomelilla, Ystad och Skurup (a a). Deltagare Fram till årsskiftet 2006/2007 har det skrivits in cirka 800 recepttagare i FaR-grupperna i distriktet. Under året 2006 var det flest kvinnor som fick FaR och de flesta deltagarna var mellan år. Den yngsta som fick FaR var 15 år och den äldsta var 84 år. Majoriteten av dem som får förskrivet fysisk aktivitet på recept får det i ett behandlande syfte men det finns en stävan efter att få fler recept skrivna i förebyggande syfte. Den vanligaste åkomman som det skrivs ut recept för är diabetes typ-2. Det har generellt sett statistiskt likadant ut tidigare år gällande detta i verksamheten (Helén Steffensen). Det är cirka 70 % av patienterna som fått recept som väljer att hämtar ut det (Margareta Olsson). Tidigare forskning kring FaR Här nedan följer vad den tidigare forskningen säger om fysisk aktivitet på recept. Nationellt Då FaR är en relativt ny metod i Sverige finns det endast ett fåtal studier och uppföljningar gjorda om hur FaR fungerar utifrån svenska förhållanden (Faskunger m fl, 2007). Den utvärdering som författaren stöter på först vid sökning på ämnet är Kallings och Leijons Erfarenheter av Fysiska aktivitet på recept FaR som troligtvis är den mest omfattade utvärderingen som gjorts på ämnet i Sverige. Denna studie beskriver och identifierar framgångsfaktorer, svårigheter och hinder som kom fram under arbetet med den pilotstudie 11

18 kring FaR som gjordes i fyra landsting år Det har även gjorts lokala utvärderingar av FaR i en del landsting bland annat i Gävleborg och Halland. Trots att antalet studier inom ämnet har ökat finns det inte en samstämmighet för vad som är effektivt och hur man på bästa sätt kan främja fysisk aktivitet inom hälso- och sjukvården. Då det finns få svenska forskningsprojekt rörande FaR menar Faskunger m fl (2007) att det är viktigt att fler beslutsfattare, forskare och andra aktörer bidrar till kunskapsbasen. Eftersom FaR är ett relativt nytt arbetssätt behövs det fler svenska uppföljningar av de FaR-program som finns i Sverige då det även finns ett stort internationellt intresse för den svenska FaRmodellen. Därför bör beslutsfattarna prioritera utvärderingar och uppföljningar av FaRverksamheten menar författarna (a a). Internationellt Då Sverige är ett föregångsland när det gäller arbetet med FaR och använder sig av en egen modell har det inte varit möjligt att hittat någon relevant internationell forskning kring just FaR. Motivation Motivation till att välja ett hälsosammare beteende är i regel inget man har eller inte har. Man är motiverad i högre eller lägre grad och motivationen kan stimuleras. De som är minst motiverade är de som behöver mest hjälp. Dessa personer söker ofta inte själv hjälp eftersom de inte har någon medveten önskan om att förändras, här behöver istället hälso- och sjukvårdspersonalen väcka ett intresse (Kallings & Leijon, 2003). Schutzer och Gaves (2004) menar i sin artikel att det som upplevs som hinder till att vara fysisk aktiv även kan fungera som motivation. De menar till exempel att ohälsa som kan vara ett hinder till att vara fysiskt aktiv, som nämns ovan, också kan vara en motivationskälla till att bli mer aktiv för att få en bättre hälsa. Andra motivationsfaktorer kan vara att man känner att man har tid till att motionera, detta gäller främst den äldre delen av befolkningen, kunskapsökning om de positiva effekterna fysisk aktivitet har och att man lever nära en motionsanläggning eller liknade (a a). 12

19 Socialt stöd Socialt stöd kan reducera risken för sjukdom och kan påskynda tillfrisknandet vid sjukdom, det kan även minska risken för dödlighet vid allvarlig sjukdom. Utifrån personliga upplevelser kan man betrakta stödet som: att det gör att man känner att någon bryr sig om och tycker om en, det gör att man känner sig uppskattad och det gör att man upplever sig tillhöra en grupp av individer med ömsesidiga åtaganden och förpliktelser. Kvinnor har i regel ett bättre socialt stöd än män och de är även bättre på att utnyttja det i svåra situationer. Det sociala stödet kan ha gynnsamma effekter på hälsan och reducera negativa konsekvenser av stressfyllda livshändelser genom att på olika sätt påverka individens beteende. Stödet kan exempelvis vara i form av råd, information och uppmuntran till hälsofrämjande beteenden (Rydén & Stenström, 1994). Teoripresentation Aaron Antonovskys teori om KASAM (känsla av sammanhang) har valts, då denna handlar om hur olika individer klarar påfrestningar i livet på olika bra sätt. Eftersom en livsstilsförändring, som ofta krävs av de patienter som får FaR föreskrivet, kan vara en stor förändring och påfrestning från det liv man levt tidigare ansåg författaren det att KASAMteorin skulle passa bra att koppla till ämnet för denna uppsats. Aaron Antonovsky och KASAM - Känsla av sammanhang KASAM är ett begrepp som myntades av Aaron Antonovsky som var professor i medicinsk sociologi. År 1970 studerade han kvinnor från olika etniska grupper och hur dessa hanterade klimakteriet. Han upptäckte då att det fanns en del judiska kvinnor som överlevt koncentrationsläger och trots dessa påfrestningar hade en god hälsa. Dessa fynd resulterade i frågeställningen om hur vissa människor blir och förblir friska medan att andra inte blir det, det vill säga de hälsobringande faktorernas ursprung: salutogenes. Antonovskys svar på denna fråga var KASAM, känsla av sammanhang. Han menade att en människa aldrig är helt frisk eller helt sjuk utan att vi hela tiden rör oss mellan dessa två poler. Enligt Antonovsky avgör vår grad av KASAM var vi ligger mellan dessa poler ( Begreppet KASAM innefattar tre delkomponenter begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet. En människa med hög känsla begriplighet förväntar sig att de stimuli som den kommer att möta i framtiden är förutsägbara eller om det kommer överraskande i alla fall går att ordna eller förklara. Hanterbarhet innebär den grad till vilken man upplever att det står 13

20 resurser till ens förfogande genom exempelvis vänner, familj, Gud, kollegor eller andra man litar på, med hjälp av vilka man kan möta de krav som ställs av de stimuli som man påverkas av i livet. Har individen en hög känsla av hanterbarhet kommer den inte att känna sig som ett offer för omständigheterna eller tycka att livet behandlar den orättvist. Den tredje delkomponenten kallar Antonovsky för meningsfullhet. Denna syftar på i vilken utsträckning man känner att livet har en känslomässig innebörd, att åtminstone en del av de problem och krav som livet ställer är värda att investera energi i och är utmaningar att välkomna hellre än bördor som man gärna hade velat vara utan. En individ med hög meningsfullhet drar sig inte för att konfronteras med utmaningen med inställningen att söka en mening i den och göra sitt bästa att komma igenom den med värdigheten i behåll. Antonovsky kallar denna komponent för KASAMs motivationskomponent (Antonovsky, 2005). Antonovskys formella definition av KASAM lyder: Känsla av sammanhang är en global hållning som uttrycker i vilken utsträckning man har en genomträngande och varaktig men dynamisk känsla av tillit till att (1) de stimuli som härrör från ens inre och yttre värld under livets gång är strukturerade, förutsägbara och begripliga, (2) de resurser som krävs för att man skall kunna möta de krav som dessa stimuli ställer på en finns tillgängliga, och (3) dessa krav är utmaningar, värda investering och engagemang (a a). Uppsatsens värde Samhället idag är beroende av preventiva metoder för att minska sjukkostnaderna. Fysisk aktivitet på recept är en sådan åtgärd. Denna studie kommer att vara till nytta för dem som är delaktiga i FaR-verksamheten i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt för att de ska kunna utveckla verksamheten vidare och på det sättet också förbättra den ytterligare om det behövs. Studien kan också vara intressant för andra som arbetar med/eller som vill starta upp FaR på andra ställen i landet eller för dem som är intresserade av vad fysisk aktivitet kan bidra till för en förbättrad hälsa och folkhälsa. Definitioner Välbefinnande definieras som en känsla av att må bra. Livskvalitet är ett uttryck som betecknar mått på livsvärde, alltifrån kroppsligt välbefinnande till möjligheten att ägna sig åt meningsfull verksamhet (Janlert, 2000). 14

21 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka effekter av och de bakomliggande orsakerna till att vissa FaR-deltagare fullföljer eller avbryter sin receptperiod, samt varför vissa fortsätter att vara aktiva och andra inte efter receptperiodens slut. Frågeställningar Vad gör att vissa FaR-deltagare fullföljer sin receptperiod? Vad gör att vissa FaR-deltagare inte fullföljer sin receptperiod? Vad gör att vissa FaR-deltagare inte fortsätter/fortsätter vara fysisk aktiva efter receptperiodens slut? METOD I detta avsnitt kommer det att redogöras för vilken metod som valts och varför. Inledningsvis presenteras vilka avgränsningar som gjorts. Efter dessa följer en presentation av metoden, urvalet samt datainsamlingen. Sedan följer ett avsnitt kring analysmetoden, ett om validitet, reliabilitet, förförståelse och slutligen etiska överväganden. Avgränsningar Författaren har valt att enbart koncentrera sig på hur man arbetar med FaR i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt, eftersom det är denna verksamhet som ska utvärderas. Valet att använda kvalitativa intervjuer har gjorts för att få en djupare kunskap om de före detta FaR-deltagarnas upplevelser av verksamheten. Studien avser inte att man ska kunna generalisera resultatet. Det har gjorts en begräsning till att intervjua sex personer då detta antal var lämpligt utifrån den tidsaspekt som fanns till uppsatsarbetet (det blev slutligen fem intervjupersoner). Detta antal skulle också ge ett hanterbart material som går att överblicka (Trost, 2005). Det har inte tagits någon hänsyn till ålder, socioekonomisk status eller kön i urvalet av intervjupersonerna. Dock fanns det en önskan om att få lika många män som kvinnor att medverka i studien. En önskan om att få lite spridning på informanterna mellan de fem kommunerna i distriktet fanns också. Kvalitativ metod Studien bygger på en kvalitativ metod. Kvalitativa metoder är forskningsstrategier som är mest lämpliga att använda då man ska beskriva och analysera karaktärsdrag och egenskaper hos de fenomen som ska studeras. Denna metod passar därmed bäst till syfte och 15

22 frågeställningar i denna studie. Vi kan använda kvalitativ metod för att få veta mer kring mänskliga egenskaper som erfarenheter, upplevelser, tankar, förväntningar, attityder och få en större förståelse för varför människor handlar som de gör (Malterud, 1998). Kvalitativa undersökningar karakteriseras genom att forskaren försöker att nå förståelse för en individs eller en grupp individers livsvärld och hur de ser på sig själva och sin omgivning. Förståelsen nås genom tolkning (Hartman, 2004). Målet för den kvalitativa metoden är att förstå och beskriva, inte att kunna förklara. Med kvalitativ metod kan forskaren inte heller förvänta sig resultat där den kan generalisera, utan får en äkta förståelse av området som studeras. Endast i undantagsfall kan forskningen ge allmängiltiga resultat (Malterud, 1998). Intervju som datainsamlingsmetod Den kanske mest användbara datainsamlingsmetoden inom kvalitativ metod är intervjun (Hartman, 2004). Vid en kvalitativ intervju är målet för den som intervjuar att få svar på frågan hur snarare än på frågan varför. Intervjuaren ska försöka förstå intervjupersonens känslor, sätt att handla och sätt att bete sig. Det mest väsentliga är att den som intervjuar försöker sätta sig in i intervjupersonens sätt att tänka, då intervjupersonen och den som intervjuar kan ha helt olika sätt att resonera och känna. Oavsett om intervjuaren känner sympati eller antipati mot intervjupersonen och dennes/dennas åsikter eller beteenden måste intervjuaren känna empati och kunna sätt sig in i informantens föreställningsvärld (Trost, 2005). Den kvalitativa intervjun ska vara ganska fri till skillnad från standardiserade intervjuer som används vid kvantitativ metod. Trots att intervjun ska vara relativt öppen är det viktigt att forskaren förebereder sig ordentligt. För att intervjun inte ska lämna det område man är intresserad av i alltför stor utsträckning är det lämpligt att forskaren har utformat en intervjuguide med de teman man vill diskutera (Hartman, 2004). Denna aktuella intervjuform kallas för halvstrukturerad intervju och den ger en möjlighet till förändring gällande frågornas ordningsföljd och form under intervjuns gång (Kvale, 1997). Urval För att kunna besvara uppsatsens syfte och frågställningar bestämde sig författaren för att intervjua två personer som har fått FaR men som inte har börjat eller som har hoppat av innan receptperioden slut, två som har gått hela sin receptperiod men som sedan inte fortsatt att vara fysiskt aktiva och två personer som gått hela receptperioden och sedan fortsatt att motionera 16

23 på egen hand. För att de personer som fortsatt att motionera skulle ha hunnit vara fysiskt aktiva en tid och skulle ha fått in motionen i vardagslivet valde författaren, tillsammans med projektledaren, att kontakta personer som fått FaR förskrivet under hösten Slumpmässigt valdes det ut en uppstartsvecka och detta resulterade i ett utskick till 70 personer i alla fem kommunerna i sjukvårdsdistriktet. Eftersom det är informanterna som självmant har valt att ta kontakt med författaren för att delta i studien är urvalet helt slumpmässigt och hon har inte kunnat styra vare sig vilken ålder eller kön som informanten har, inte heller i vilken kommun de bor. Det enda som författaren har styrt är att de första som hörde av sig i varje informantkategori fick också vara de som deltog i studien. Det var fem personer som hörde av sig och var intresserade av att delta i studien. Det fattades alltså en intervjuperson i kategorin som har gått sin receptperiod men som sedan inte fortsatt att motionera. Det gjordes en övervägning om en påminnelse skulle skickas ut, men man resonerade fram till att materialet skulle bli tillräckligt även då det blev en informant mindre än vad som var tänkt från början. Tillvägagångssätt Då studien ska göras under en begränsad tid beslöts det att sex intervjupersoner skulle vara ett lämpligt antal att inkludera i studien. Då målet är att FaR-verksamheten ska bli bra för många olika typer av människor var det av vikt att inte enbart intervjua dem som var positiva till FaR och hade blivit hjälpta av det utan också att intervjua några som hoppat av eller som inte börjat alls (se urval). På grund av sekretesshänsyn var det projektledaren som fick skicka ut den första informationen till FaR-deltagarna. Ett brev från författaren med information om henne och om studien skickades samt ett följebrev från projektledaren för att styrka trovärdigheten för utvärderingen (se bilaga 1-2). Detta skickades till 70 personer. De personer som var intresserade av att medverka i studien har själv kontaktat författaren. Projektledaren för FaR har således ingen information om vem som slutligen deltog i undersökningen. Det bestämdes att intervjuerna skulle ske på respektive kommuns vårdcentral, då detta är en neutral plats som informanterna kan känna sig avslappnade och trygga i. Varje informant blev 17

24 dock tillfrågad vid vårt första telefonsamtal om de var nöjda med detta eller om de föredrog att träffas någon annanstans. Det var en informant som inte kände sig bekväm på vårdcentralen. Den intervjun genomfördes istället på en annan allmän plats. De övriga intervjuer genomfördes i rum på avdelningen för sjukgymnastik på respektive vårdcentral. Under intervjutillfället informerades informanten om att det var möjligt att inte svara på frågor som de tyckte var obehagliga. Det var dock ingen som gjorde detta. De fick även ta del av skriftlig och muntlig information om studien och skriva under en samtyckesblankett. Det gavs även utrymme till frågor kring studien innan själva intervjuns början. Alla informanter hade i förväg blivit informerade om att det skulle användas en diktafon vid intervjutillfället så att detta inte skulle komma som en obehaglig överraskning vid intervjun. Det fördes även anteckningar vid intervjutillfället. Alla intervjuer utgick ifrån en intervjuguide (se bilaga 3). Samma intervjuguide användes till alla de fem informanterna. De frågor som var lämpliga till respektive informantkategori plockades ut och användes. Intervjuguiden är indelad i tre teman: allmänt kring FaRdeltagaren, fysisk aktivitet och motivation. Författaren utgick från färdiga frågor men intervjupersonerna fick i första hand en möjlighet att prata fritt om sina upplevelser kring FaR. Intervjuformen var därmed halvstrukturerad. Intervjuerna spelades in på diktafon och materialet har försvarats på en säker plats. Varje intervju tog cirka 20 till 30 minuter. Litteratursökning Litteraturen har sökts upp genom Vega och Libris. Sökningar på Statens folkhälsoinstitut hemsida har även gjorts. Vetenskapliga artiklar har författaren funnit genom databasen PubMed enlig sökschemat nedan. Resterande artiklar har letats upp manuellt. Databas Datum Sökord Limits Träffar Resultat PubMed Prescription of physical activities PubMed Exercise, prevention, Abstract, free full intervention text, English PubMed Physical inactivity, adolescence, behaviour PubMed PubMed Motor activity, Public health, primary prevention, exercise Motivation, physical activity, life style changes Abstract, free full text, English, pub in the last 5 years, humans Total 5 18

25 Analysmetod Först har datainsamlingen skett genom inspelning med hjälp av en diktafon och sedan har materialet transkriberats. Det gjordes även minnesanteckningar under intervjuerna. Efter transkriberingen har utskrifterna lästs igenom och relevanta teman har plockats ut från materialet. Därefter har materialet organiserats genom att författaren plockade ut de delar som var relevanta till de frågeställningar som avsågs besvaras i studien. Detta material har systematiserats genom manuell kodning (Malterud, 1998). Medveten och omedveten tolkning av materialet har skett under arbetets gång. Slutligen har resultatet skrivits där varje tema illustreras med citat ur det kodade materialet (Burnard, 1991). Etiska överväganden Innan arbetet började ansöktes det om tillstånd att genomföra studien hos den etiska nämnden på Malmö högskola och författaren fick ett godkännande (Dnr HS60-07/65:18). Alla informanter har fått ta del av både skriftlig och muntlig information kring studien. De har alla fått information att de när som helst under intervjun kan avbryta den eller att inte svara på en specifik fråga. Innan intervjun startade fick informanterna, om de ville, läsa igenom den skriftliga informationen om studien igen. De fick även skriva under en samtyckesblankett. En möjlighet gavs att ställa frågor kring studien innan själva intervjun började. Informanterna meddelades också att de kommer att förbli helt anonyma i uppsatsen och att det endast är författaren som kommer ha tillgång till det inspelade materialet. Deltagandet i uppsatsen har skett på frivilligbasis. Materialet har förvarats på en säker plats under uppsatsarbetets gång och kommer sedan efter ett godkännande av uppsatsen att förstöras. Deltagandet i studien kan ha resulterat i att informanterna har fått en chans att uttrycka sina känslor och åsikter kring verksamheten, både positiva och negativa. De har även givits en chans att vara med och göra FaR-verksamheten bättre och att vara en viktig komponent i att driva forskningen framåt. Möjligen kan, de som inte har fullföljt sin receptperiod eller de som inte fortsatt att motionera, känna en viss skuld i detta. Därför kan frågor kring detta ha uppfattas som obehagliga vid intervjutillfället. Med stöd av ovanstående gjorde författaren det etiska antagandet att det inte finns någon risk att intervjupersonerna i studien efter deltagandet kommer att skadas på något sätt. 19

26 METODDISKUSSION I detta stycke diskuteras först de händelser eller företeelser under uppsatsarbetet som kan ha givit en påverkan på resultatets trovärdighet. Sedan följer det en ett stycke om validitet, reliabilitet och förförståelse. Meningen var från början att författaren skulle göra en pilotintervju för att prova intervjuguiden och känna in stämningen (Kvale, 1997). Tyvärr var det inte tillräckligt många informanter som hörde av sig, så detta skedde inte. Det hade varit att föredra att ha provat frågorna innan den första intervjun för att se om de var användbara. Att det saknas en informant i en av kategorierna kan också ha påverkar resultatet då författaren saknar en andra åsikt i denna informantgrupp. Då deltagarna i studien hade FaR år 2004 kan de ha svårt att exakt minnas sina upplevelser från denna period. Det kan ha påverkat resultatet negativt genom att informanterna har glömt bort väsentliga händelser eller känslor då det gått tre år sedan de var med i FaR. Dock kan man tolka det som att det som berörde dem mest är också det som de kommer ihåg. Författaren anser att samtalen med majoriteten av informanterna flöt på bra utan att dessa hade svårt att minnas. Det var en informant som vid någon fråga menade att det var svårt att komma ihåg. Att tre av informanterna är från Skurups kommun kan ha påverkar resultat då mycket av informationen kommer från hur man lagt upp FaR-aktiviteterna i just denna kommun. Som nämnts tidigare har inte alla kommuner samma aktivteter att erbjuda. Att det endast är en man i informantgruppen kan också ha påverkat resultatet då författaren föreställer sig att män och kvinnor upplever vissa företeelser olika. Författarens förförståelse kring FaR-verksamheten i sjukvårdsdistriktet kan ha påverkat resultatet då hon omedvetet kan, i större utsträckning, ha lyssnat efter positiva aspekter av denna vid intervjuerna. Att hon skriver på uppdrag från en verksamhet kan också innebära att författaren indirekt har försökt att få positiva svar från informanterna och detta kan därmed ha påverkat resultatet (Kavle, 1997). Dock valdes det informanter från alla de tre kategorierna för att undvika att endast få positiva åsikter kring verksamheten. Om det tidsmässigt varit möjligt hade författaren gärna intervjuat fler personer för att på så sätt styrka sitt resultat ytterliggare. 20

27 Validitet, reliabilitet och förförståelse Validitet är ett uttryck för i vilken grad forskaren kan mäta vad som är avsett att mäta. En studie har hög validitet om resultaten motsvarar sanningen. Systematiska fel bör inte förekomma och de slumpmässiga felen ska vara så små som möjligt (Beaglehole m fl, 1995). Validiteten gällande intervjuer handlar om tillförlitligheten hos intervjupersonerna och intervjuns kvalitet (Kvale, 1997). Vid kvalitativ metod strävar forskaren efter att få veta vad intervjupersonen menar med eller hur personen uppfattar olika företeelser (Trost, 2005). Detta har det tagits hänsyn till under intervjuerna som bygger på att intervjupersonen ska berätta hur de uppfattar FaR-verksamheten och sin egen medverkan i den. Därför anser författaren att validiteten för denna studie är hög. Reliabilitet betyder tillförlitlighet. I vetenskaplig kunskap kännetecknas detta av att forskaren systematiskt har ifrågasatt om det finns mekanismer som kan resultera i tillfälliga fel och brister i kunskapsutvecklingen. Ett av dessa kan vara forskarens förförståelse och därför är det viktigt att forskaren presenterar denna för läsaren. Tillfälliga fel kan aldrig elimineras fullständigt, men är forskaren medveten om dessa fel så kan denna överväga hur stor betydelse dessa fel har för studiens resultat (Malterud, 1998). Situationen ska i alla avseenden vara standardiserad om man ska tala om att något har en hög reliabilitet. Vid kvalitativ forskning förutsätter man en låg grad av standardisering därför blir det lite egendomligt att tala om reliabilitet vid kvalitativa studier. Människor är inte statiska utan är hela tiden en deltagare och aktör i en process. Vi möter nya situationer och får nya erfarenheter hela tiden. Detta medför att svaret på en fråga inte alls behöver bli samma varje gång frågan ställs, vilket är en förutsättning för att uppnå en hög reliabilitet (Trost, 2005). Gällande reliabiliteten anser forskaren utifrån ovanstående resonemang att den för denna studie är låg. Förförståelse är det som forskaren har i bagaget och tar med in i forskningsprocessen innan den startar. Innehållet i detta bagage påverkar hur forskaren samlar in och läser av sina data. Detta bagage kan innehålla erfarenheter och hypoteser kring ämnet som valts att studeras. I bästa fall kan förförståelsen vara viktig för forskarens motivation till ämnet som studeras och ge näring och styrka till studien. Men den kan också i sämsta fall bidra till att forskaren går in i studien med skygglappar, begränsad horisont eller med en bristfällig förmåga att lära utav sitt material. Om forskaren är medveten om sin förförståelse kan de negativa aspekterna förebyggas (Malterud, 1998). 21

28 Då författaren under sin praktik var involverad i FaR-verksamheten i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt har denna en förförståelse kring verksamheten. Hon har fått upplevelsen att verksamheten fungerar på ett positivt sätt för många deltagare och därför kan detta ha påverkat hennes tolkning av de svar som hon fått från informanterna. Eftersom hon är medveten om detta har hon avsiktligt försökt att tänka bort denna förförståelse vid intervjutillfällen för att få ett så rättvist resultat som möjligt. RESULTAT Till en början presenteras en sammanfattning av resultatet. Sedan följer resultatet uppdelat i fyra olika teman med underteman. Det första temat berör deltagarna och deras upplevelser av FaR-verksamheten. Sedan följer teman kring deltagarnas upplevda resultat, socialt stöd och motivation. Resultatsammanfattning Alla i informantgruppen ställde sig positiva till FaR-verksamheten. De ansåg att de fått bra praktisk information och att de teoritillfällen som de deltagit i var informativa. Några av de åsikter som framkom gällande förbättring eller förändring av verksamheten var att informanterna gärna såg fler aktivteter att välja mellan och att FaR-aktiviteterna inte enbart skulle vara på kvällstid. De saknade även en uppföljning vid receptperiodens slut. Två av de tre informanter som fullföljt sin receptperiod ansåg att de blivit fysiskt friskare med hjälp av FaR. De tyckte också att de funnit en större rörelse- och livsglädje efter FaR-perioden än tidigare. Den tredje berättade däremot att han inte ansåg sig ha blivit vare sig fysiskt friskare eller funnit större rörelse- eller livsglädje under sin receptperiod. Gällande det sociala stödet menade alla utom en av de avhoppade att de hade fått ett tillräckligt socialt stöd under receptperioden. Stödet kom främst från familjen men det visade sig också att FaR-gruppen hade en betydande del i att ge stöd. Orsakerna till att två av FaR-deltagarna hoppade av sin receptperiod var för att den ena inte kunde få ihop det rent praktiskt hemma med barnpassning och studier, och för den andra handlade det om att hon hade för svår värk och smärta för att kunna delta i aktiviteterna. Anledningar till att de resterande tre fullföljde sin ordination var bland annat att tiden fanns, att det inte var speciellt dyrt och att de slapp känna en obehaglig press eller behövde utföra 22

29 alla moment på träningspassen. Två av dem ansåg sig också ha fått en större kunskap om motionens positiva verkan och att de trivdes bra i FaR-gruppen. Mannen som inte hade fortsatt att motionera efter FaR-perioden motiverade detta med att det var en kombination av lathet, obeslutsamhet och otillräckligt med tid. En av de två kvinnorna som fortsatt att vara aktiva efter receptets slut menade att anledningen till detta var att hon fått en positiv känslokick av att träna och att hon saknade något om hon inte rört på sig. Den andra kvinnan menade att anledningen till att hon hade fortsatt var att hon såg att det lönade sig att motionera. Hon mådde mycket bättre när hon var fysisk aktiv, både i kropp och i själ. Allmänt kring FaR-deltagarna Gruppen av informanter består av fyra kvinnor och en man. De är i åldersgruppen år. Tre av informanterna är från Skurup, en från Ystad och en från Simrishamns kommun. Alla har fått FaR i behandlande syfte. De åkommor de fick receptet för var övervikt, högt blodtryck, ryggproblem, värk, början till diabetes och i något fall lättare form av depression. För fyra av dem var det sjukgymnasten på vårdcentralen och för en av dem var det läkaren som skrivit ut receptet. Vid receptutskrivningen år 2004 studerade en, en var förtidspensionerad och de resterande tre var sjukskrivna. Den man och de två kvinnor som utnyttjade hela sin receptperiod fick tre plus tre månader och mannen fick även ett nytt recept året efter. De tränade två till tre gånger i veckan med FaR. De två kvinnorna som hoppade av innan recept periodens slut gick två till tre gånger på någon aktivitet innan de bestämde sig för att sluta. En av kvinnorna hade varit med i FaR en gång tidigare, då aktiviteterna enbart var promenader och då hade hon fullföljt perioden. Ingen av de fem intervjudeltagarna hade motionerat i någon större utsträckning innan de fick sitt recept. Åsikter kring FaR-verksamheten Alla informanter såg positivt på verksamheten. Allt organisatorisk hade fungerat bra och information och teorikvällarna var de flera som upplevde som positiva. De små häftena som delades ut under teoripassen som innehåller information kring bland annat motivation och kost har några av deltagarna fått användning för även efter FaR. En av kvinnorna som inte fullföljde sa så här om verksamheten: / / tanken bakom det var jättebra, först var man ju väldigt skeptisk och så här, men det där med motion är nog den bästa medicinen hur du än vänder och vrider på det så, så är det 23

30 En aspekt som upplevdes positiv var att deltagarna fick möjlighet att prova på olika aktivteter under sin receptperiod. Så här sa en kvinna: Jag tyckte det var bra liksom, man kände ju vilken aktivitet som man vill ha med sig efter man slutade. På frågan om där var något som de tyckte kunde förändras eller förbättras med verksamheten svarade tre av fem att de gärna hade sett lite fler aktiviteter att prova på. En informant menade att den aktivitet som hon hade provat var på en för hög nivå. Hon ansåg att den skulle vara lite mer anpassad till att deltagarna hade svårt för att röra på sig och att de var otränade. En aktivitet som två av deltagarna tog upp och som de gärna hade haft, var att simma eller ha någon annan form av aktivitet i en varmtempererad bassäng. Den ene led av ryggproblem och den andra hade värk och smärtor. Så här utryckte en av dem det: För eftersom min rygg är dålig så hade nog simning och sånt varit bättre för mig än stavgång till exempel. Andra aktivteter som kom på förslag var line-dance och yoga, som speciellt skulle vara bra för de FaR-deltagare som lider av värk. En annan aspekt som kom fram under intervjuerna vid denna fråga var att en del deltagare saknade någon form av uppföljning vid receptperiodens slut. Att de skulle bli kallade till sjukgymnasten eller läkaren som skrivit ut receptet, för att se om det hade skett någon förändring i kondition eller blodtryck. Detta upplevde de som lite märkligt att detta inte skett, eftersom sjukvården annars inte kan se om FaR har fungerat enligt dess syfte. Ett förslag till förändring som två deltagare kom med, för att underlätta att gå till FaRaktiviteten, var att de även skulle finnas aktivitetspass på förmiddagarna och inte bara under kvällstid som det hade varit i deras fall. En av dem menade att det då skulle bli lättare, för man slapp ha problem med att ordna barnpassning. Den andre sa: Hade jag fått välja hade jag velat haft FaR-programmet klockan åtta på morgonen. Något som den manliga informanten upplevde som lite negativt och som han hade blivit förvånad över, var att det förutom honom och en annan man (som oftast inte var där) enbart var lite äldre kvinnor med i FaR-gruppen. Upplevda resultat Nedan följer informanternas upplevda resultat kring om de blivit fysisk friskare, funnit större rörelseglädje, fått en större livsglädje och ett större välbefinnande. Dessa resultat är baserade 24

31 på de tre informanterna som fullföljt receptperioden, då det ansågs att de två som hoppat av inte har varit med tillräckligt länge i FaR för att nå ett resultat. Upplevd fysisk hälsa och upplevd rörelseglädje Två av de tre informanterna som fullföljde sin receptperiod upplever att de har blivit fysiskt friskare med hjälp av FaR. En kvinna berättar att hon har fått ner blodtrycket så att det nästan blivit normalt och att hon har blivit frisk från sin diabetes, med restriktioner att hon äter och dricker som hon ska. Hon har även tappat i vikt. Hon berättar på detta sätt om några av de skillnader som hon upplevt: jag blev så förvånad när jag gick upp för en trappa / / utan att flåsa och man fick mer muskler och man orkade böja sig och knyta skorna utan att det var något besvär Den andra kvinnan berättar att hon känner sig smidigare, att hon har lättare för att röra sig och att hon har blivit mycket bättre i sin rygg nu än innan hon började med FaR. Båda menar att de har funnit en större rörelseglädje nu än tidigare. En av dem säger att motionen har blivit som ett gift i hennes kropp och att hon måste ut och röra på sig oavsett vad det är för väder, inget stoppar henne: Icke något som hindrar att man inte kan gå ut för då tar man regnkläder och stövlar / / och det kändes ju så skönt! Mannen som fullföljde sin receptperiod berättar däremot att han inte har märkt någon större skillnad gällande det fysiska. Han tycker inte att han har blivit fysiskt friskare. På frågan vad han tror att detta beror på, svarar han att han nog hade behövt träna hårdare för att märka en skillnad. Informanten menar också att han vid det tillfället han fick FaR redan var i relativt god kondition. Han anser inte heller att han har funnit en större rörelseglädje nu än innan han fick FaR. Detta beror enligt honom på att han har svåra ryggproblem som sätter stopp för honom att träna vad som helst. Upplevd livsglädje och välbefinnande Informanterna fick en fråga angående om de hade fått en större livsglädje/välbefinnande nu än innan de fick FaR. Kvinnan som kände att hon hade blivit smidigare och att hennes ryggproblem blivit bättre, kopplade detta även till en ökad livsglädje hon sa så här: jag är piggare, jag känner mig gladare, det går lättare allting. Den andra kvinnan som berättade att hon tidigare ofta hade humörsvängningar sa att FaR hade hjälp henne att förstå att det går att hjälpa sig själv, att det inte är för sent. Hon menade att det fysiska hade hjälp henne att må 25

32 psykiskt bra och därmed få en ökad livsglädje och ett ökat välbefinnande. Mannen berättade att han tyckte att det hade varit roligt att vara med i FaR, men han upplevde inte sig ha fått en större livsglädje, men som han utryckte det: då mådde man ju bra ju, det är inget snack! Socialt stöd Alla informanter utom en av avhopparna upplevde att de hade fått tillräckligt med socialt stöd under sin receptperiod. Denna person hade gärna sett att det kanske fanns någon slags backup på vårdcentralen dit man kunde vända sig och att någon kanske slog dem en signal och frågade hur det gick med träningen lite då och då. Familjen På frågan om informanterna hade upplevt att de fått något socialt stöd under sin receptperiod svarade en av de avhoppade kvinnorna (som nämns ovan) att det hade hon inte. Hon menade att det var hon själv som beslutat sig för att börja på FaR. Den andra avhoppade kvinnan berättade att hon hade en förstående man som stöttade henne när hon väl hade bestämt sig för att börja röra på sig mer, men hon sa också: när jag väl ger upp så kan han väl också ge upp på något vis. Han fortsatte inte att uppmuntra henne om hon tappade motivationen. Mannen som fullföljt sin receptperiod men som inte fortsatt att motionera menade att han inte hade behov av socialt stöd då han inte mådde dåligt psykiskt och verkade nöjd med det. De två kvinnorna som fortsatt att motionera upplevde att det hade ett stort socialt stöd hemifrån. Den ena kvinnan berättade att hennes dotter kommenterade att hon blivit smalare och att familjen var positiva till att hon hade något meningsfullt att sysselsätta sig med och de märkte en positiv förändring hos henne som de uppmuntrade. Den andra kvinnan berättade också hon att hennes familj stöttade henne. Både hennes man och hennes två döttrar var väldigt uppmuntrande och intresserade av hur det gick för henne på träningen. FaR-gruppen Då frågan om socialt stöd ställdes var det tre informanter som berättade att det upplevde FaRgruppen som ett stöd till att fortsätta under receptperioden. Den kvinnan som hoppat av sin andra receptperiod berättade att under den första perioden, som hon fullföljt, hade hon fått väldigt bra kontakt med sin grupp: ja, vi var väl en bra grupp så vi fick kontakt vi som gick, vi sporrade varandra varje gång vi träffades. 26

33 Båda kvinnorna som fortsatt att motionera upplevde också gruppen som ett stöd till att fortsätta träna i FaR. Den ena berättade att det var väldigt god kamratskap, alla hade varit snälla och trevliga och att stämningen i gruppen var väldigt positiv. Detta var något som den andra kvinnan också upplevt. Hon tyckte även hon att kamratskapet och den sociala biten var viktig, det blev lite peppning att gå till träningen när hon visste att resten av gruppen skulle vara där. Motivation Nedan följer informanternas åsikter till varför man valt att hoppa av FaR, vad som gjorde att man fullföljde sin receptperiod och varför man inte har fortsatt respektive fortsatt att vara aktiv efter periodens slut. Varför hoppade vissa av? De två informanter som hoppade av, hoppade inte av FaR-programmet på grund av något i verksamhetens upplägg. För den ena var det på grund av att hon hade för svår värk och smärta för att kunna delta i aktiviteterna. De aktiviteter som hon hade att välja på var bland annat spinning och styrketräning och båda dessa var för henne omöjliga att utföra. Därför tog hon i samråd med sin sjukgymnast beslutet att hoppa av FaR. För den andra kvinnan handlade det om att hon inte fick ihop det rent praktiskt hemma och tiden räckte inte riktigt till på grund av studier. Hon utryckte det på detta sätt: ja, de största hindren var nog också att jag själv rent praktiskt skulle få ihop det så att säga tidsmässigt och som sagt barnpassning och allt det där, det var ju på kvällstid och det var inte så jättelätt. Varför fullföljde vissa receptperioden? Det finns en rad olika anledningar till varför man har fullföljt sin receptperiod. En del har redan berörts i form av socialt stöd från familj och FaR-gruppen. Den anledning som en av informanterna gav till att han hade fortsatt receptperioden ut var att tiden fanns. Informanten är förtidspensionerad medan frun fortfarande arbetar och han tyckte därmed att han hade tid att vara med i FaR. En annan anledning till att fortsätta var enligt en av kvinnorna kostnadsaspekten, att de fick prova på olika aktivteter utan att det var speciellt dyrt (tre månader kostade 150 kr år 2004). Denna framhävde också att det var positivt att inte behövde känna en press att man var tvungen att utföra alla moment på till exempel gympan. Var det något man inte klarade av 27

34 kunde man hoppa över detta eller göra någon annan rörelse. Hon fullföljde även sin receptperiod för att hon började förstå att det var viktigt med motion: Jag begriper att det är viktigt att det inte är för sent när man är 53 år, ja nu var jag väl 50 då, det är inte för sent det är det inte. Den andra kvinna motiverar varför hon fortsatte med att hon fick en positiv känslokick av att åka till träningen och att hon trivdes bra. Att ha lite press och att veta att resten av gruppen var på plats var också motivation för henne och att hon visste att motionen var bra för henne. Varför har vissa inte fortsatt/fortsatt att vara fysiskt aktiva efter FaR? Mannen som fullföljde sin receptperiod har inte sedan fortsatt med någon direkt motionsform. Inte mer än att han och hans fru är ute och cyklar eller promenerar lite då och då och att han sköter om sin koloni och får därmed en del vardagsmotion. Denne anser att anledningen till att han inte har fortsatt är en kombination med lathet, obeslutsamhet och att tiden inte räcker till. Han menar också att det kanske hade varit lättare att fortsätta att motionera om han hade någon form av träningskompis i närheten där han bor, vilket han inte har just nu. Detta hade gett honom motivation, men annars menar han att det bara handlar om att bestämma sig, att man vill vara aktiv. En annan bidragande faktor till hans inaktivitet är att hans ryggproblem hindrar honom från att träna vad han vill. Han hade tränat löpning då han var lite yngre och saknade denna motionsform: Hade jag inte fått ont i ryggen av det, hade jag kunnat sprungit, löptränat hade varit fan så mycket roligare än att gå stavgång Anledningen till att en av kvinnorna fortsatt med träningen var att hon kände en känslokick av att träna och hade kommit igång bra under de två terminerna som hon haft FaR. När hennes recept gått ut så startades det upp en lättgympa för tidigare FaR-medlemmar i hennes kommun och denna började hon på direkt. Hon beskriver sina upplevelser av passet med inlevelse: så pratar man lite innan man börjar och så kör vi då passet och så är där sån jättetrevlig musik, har hon då inlagt i sitt gympapass så man blir ju så glad, upprymd och varm. Sen duschar vi då några stycken / / sen pratar vi, man tar tid på sig efteråt och tar den kvällen till det. Denna lättgympa har hon gått på sedan hennes recept tog slut och när den har uppehåll under, till exempel sommaren, motionerar hon på egenhand genom att cykla eller promenera. Detta 28

35 tycker hon inte är svårt nu längre utan menar istället att hon saknar något om hon inte har varit ute och rört på sig. Att den andra kvinnan har fortsatt att vara fysisk aktiv beror på att hon såg att det lönade sig att röra på sig och att hon fick upp konditionen. Hon menar att hon känner att hon mår bättre när hon rör sig och kroppen rostar inte igen som hon uttrycker det. Hon är inte lika stel i kroppen som tidigare. Hon har även känt att hon har blivit bättre i höften, där hon hade inflammation tidigare och denna har inte kommit tillbaka sedan hon började vara aktiv. Hon har fortsatt att ta långa promenader efter hennes receptperiod och nu när våren kommer ska hon också ut och cykla. Så här säger hon om träningen: Så att liksom jag tycker man vinner jättemycket på rörelse på något vis. RESULTATDISKUSSION Nedan följer diskussionen vilken är uppdelad i fem teman: socialt stöd, motivation, den sociala kontakten, hinder och verksamheten. Empirin syftar till studiens funna resultat. Socialt stöd Utifrån denna studies resultat har det visat sig att det sociala stödet är viktigt för att personer ska komma igång att motionera och att sedan också fortsätta med det. FaR handlar om att inte enbart uppnå medicinska effekter utan också att få ett ökat självförtroende genom ömsesidig uppmuntran, stöd och nya vänner (Mellquist, 2006). Detta visar på att det sociala stödet är av betydelse. Den ena informanten som hoppat av FaR ansåg sig själv ha ett tillräckligt stöd hemifrån men säger samtidigt att hennes man inte fortsätter att uppmuntra henne då hon väljer att ge upp den fysiska aktiviteten. I och med detta saknar hon enligt författaren ett tillräckligt socialt stöd för att fortsätta att vara fysiskt aktiv. Hon har ingen möjlighet att hantera de krav som ställs på henne. För att en person ska kunna hantera den situation som de står inför bör de enligt KASAM-teorin känna att de har resurser till sitt förfogande utifrån som hjälper dem att gör detta. Då informanten saknar stödet saknar hon också enligt författaren hanterbarheten över situationen (Antonovsky, 2005). Den andra avhoppade informanten saknade socialt stöd hemifrån och ville därför erhålla det på annat sätt. Då det framkom i resultatet att hon efterfrågat ett större stöd från vårdcentralen visar detta på att verksamheten inte har givit det stöd som hon efterfrågat från dem. I och med detta saknade även hon resurser för att hantera den situationen som hon befann sig i (a a). Inte heller mannen som fullföljde sin receptperiod 29

36 men som sedan inte har fortsatt att motionera hade, tolkat utifrån empirin, ett tillräckligt socialt stöd. Han saknade en kompis att träna med och detta var en av anledningarna till att han inte fortsatt att motionera efter FaR. Mannen menade att han inte behövde något stöd då han inte hade några psykiska problem, men samtidigt sa han att stödet från en träningskompis skulle givit honom motivation och därmed också en ökad meningsfullhet till att se värdet med att träna efter FaR-perioden (Antonovsky, 2005). Då de andra deltagarna i hans FaR-grupp nästan enbart var äldre kvinnor kunde han inte hitta en jämbördig träningskompis i gruppen att fortsätta träna med. Att man saknar någon att motionera med är ett av hindren för att vara fysiskt aktiv enligt Booth m fl (1997). I och med detta saknade även han hanterbarhet för att, i detta fall, fortsätta att vara fysisk aktiv efter receptperioden. Hanterbarheten utifrån KASAMteorin kommer utav att personen får stöd utifrån att klara de krav som ställs på den och nämnda informanter saknade ett tillräckligt sådant stöd för att lyckas (Antonovsky, 2005). Däremot visar resultatet att personerna som fortsatt att vara fysiskt aktiva efter receptperiodens slut har haft ett stort socialt stöd. De ansåg sig ha ett bra stöd både från familjen men också från FaR-gruppen. Empirin visar att träning i grupp kan ge ett socialt stöd och resultera i att man fortsätter träna och inte väljer att hoppa av. Detta resultat får stöd ifrån SBUs (2006) rapport där man beskriver att fysisk träning i grupp är effektivt. Det sociala stödet gör också att personen upplever att den tillhör en grupp med ömsesidiga åtaganden (Rydén & Stenström, 1994). Alla i FaR-gruppen deltar i aktiviteterna av samma anledning och strävar efter samma mål, det vill säga att bli mer fysiskt aktiva och i och med det få ökad hälsa. Detta gör att de får en känsla av att de är delaktiga i något positivt och känner en gemenskap. Utifrån dessa kunskaper anser författaren att de personer som får socialt stöd lättare kan hantera de krav som de ställs inför. Då informanterna har resurser för att hantera situationen och därmed kan förklara de stimuli som de möter, upplever informanterna enligt författaren också en meningsfullhet utifrån KASAM. I detta fall gör meningsfullheten att de ser att det finns ett värde i att vara fysiskt aktiv. De har insett den fysiska aktivitetens betydelse och att den är värd att lägga sin tid på och sitt engagemang i (Antonovsky, 2005). Med anledning av detta känner de att de mår fysiskt och psykiskt bra, att de får en ökad livsoch rörelseglädje och att deras välbefinnande ökar då de är fysiskt aktiva. Motivation En aspekt som gav en fortsatt motivation till att träna i FaR-gruppen var att deltagarna fick prova på olika aktivteter utan att det var speciellt dyrt. Att man inte har råd att motionera är 30

37 något som Booth m fl (1997) belyser som ett hinder till att vara fysiskt aktiv. Empirin visar att flertalet av deltagarna var sjukskriva då de fick FaR förskrivet och hade då troligtvis inte en alltför god ekonomi (sjukpenningen är 80 procent av sjukpenninggrundande inkomst, Därmed har kostnadsaspekten betydelse för att en person ska vara fysiskt aktiv. Att deltagarna får en möjlighet prova olika aktivteter gör också att de sedan vid receptperiodens slut förhoppningsvis har hittat en motionsform som de tycker är rolig, passar dem och som de vill hålla på med i fortsättningen. Möjligheten att hitta en passande aktivitet gör det möjligt för FaR-deltagarna att hantera den nya situationen, att vara fysiskt aktiv, därmed får de en ökad hanterbarhet enligt KASAM. Att få chansen att hitta en rolig och givande aktivitet ger dem också motivation till att fortsätta med denna. Meningsfullheten till att vara fysiskt aktiv ökar därmed och denna kan vara en bidragande faktor till att deltagarna inte drar sig för att gå till aktiviteten även de gånger som det känns tungt (Antonovsky, 2005). Författaren menar därför att det upplägg av FaR som ger deltagren möjligheten att hitta sin eller sina aktivteter är att föredra framför det upplägg där man enbart får prova på en aktivitet under sin receptperiod. Gillar man inte den aktiviteten som man valt tappar personen troligtvis motivationen och hela syftet med FaR-receptet riskerar att går om intet. Att deltagarna har fått givande information kring de positiva effekterna av fysisk aktivitet i form av föreläsningar vid teorikvällarna kan också ses som en motivationsfaktor. Detta utifrån Schutzer och Gaves (2004) artikel där man diskuterar att kunskapsökning gällande de positiva effekterna av fysisk aktivitet är en motivationsfaktor. Den ökade kunskapen gör att FaRdeltagarna förstår meningen med att motionera och de får en ökad begriplighet för motionens positiva effekter. Därmed ökar meningsfullheten som gör att de blir mer motiverade att vara fysiskt aktiva och att de ser att det finns en mening med att investera energi i de krav som ställs på dem (Antonovsky, 2005). En annan aspekt som en av informanterna nämner och som är viktig för att fortsätta motionera i FaR är att de inte behöver känna någon obehaglig press när de är på FaR-aktiviteten. Deltagarna gör så gott de kan utifrån sin egen förmåga vid aktivitetstillfället och ingen ser ner på personen då alla i gruppen har sina besvär att arbeta med. Att de är i en grupp som oftast enbart består av FaR-deltagare kan också bidra till att de fortsätter. Det är kanske inte alltid så lätt för till exempel en överviktig person att gå till ett vanligt gym, där den kan få känslan av att bli uttittad, speciellt inte om man varit med om en sådan situation vid tidigare tillfällen. Att slippa obehagliga situationer och press gör att deltagarna lättare kan hantera den situation 31

38 de befinner sig i och därmed ökar deras hanterbarhet som gör att de klarar av de krav som ställs; det vill säga att faktiskt gå till träningen och vid träningstillfällena (Antonovsky, 2005). Att veta att resten av gruppen är på aktivitetstillfället kan också det vara en motivationsfaktor och detta påstående styrks av empirin då en av kvinnorna som fullföljt perioden menade att hon kände positiv press av att veta att resten av gruppen var på plats och att hon skulle känna sig lite skyldig om hon inte gick dit. Tolkat utifrån empirin är det som har givit den största motivationen att fortsätt att motionera att deltagarna får en känslokick av att träna och att de märker positiva resultat. De två kvinnorna som har fortsatt att vara fysiskt aktiva upplevde att de klarade av den nya livsstil som detta innebar. De kan hantera det nya kravet i vardagslivet och får respons i form av positiva resultat både kroppsligt och psykiskt. De har därmed uppnått en meningsfullhet enligt KASAM-teorin som gör att de ser motionen som något som är värt att investera tid och energi i. Detta resultat styrks genom att mannen som inte fortsatte att motionera efter receptperiodens slut inte märkte några större skillnader vare sig kroppsligt eller känslomässigt under sin FaR-period. Han har därmed inte nått den meningsfullhet som hade gjort att han hade känt sig motiverad för att fortsätta att vara fysiskt aktiv efter receptets utgång (a a). Den sociala kontakten Fysisk aktivitet på recept ska inte bara hjälpa individen att må bättre rent medicinskt utan det ska hjälpa den att finna en rörelseglädje, få bättre självförtroende genom att vara i en grupp och kanske till och med finna nya vänner (Mellquist, 2006). Utifrån empirin får man intrycket av att FaR-gruppen betyder mer än att man är ett par stycken som tränar tillsammans. De två kvinnor som fullföljt sin receptperiod sken upp då de berättade att de hade trivts väldigt bra i sina respektive FaR-grupper och att deltagarna hade haft det väldigt trevligt tillsammans. En förhoppning från verksamhetens sida är att deltagaren hittar någon eller några som de vill fortsätta att träna med efter receptperiodens slut, just av den anledningen att det är lättare att motivera sig när inte hela ansvaret ligger på en själv om man ska gå till träningen eller inte. Personen kan känna en positiv press att gå till träningen då den vet att det finns någon där som väntar på den. Gruppen i sig är, som nämndes tidigare, ett stöd för att fortsätta träna. Men den blir också en mötesplats för personer som annars kanske inte har så mycket meningsfullt att göra under dagarna, då många som får FaR förskrivet är sjukskrivna eller förtidspensionärer/pensionärer. 32

39 FaR-aktiviteten blir en plats för det sociala samspelet; en plats som ger möjlighet för att knyta nya bekantskaper och att finna nya vänner. Ensamhet är en riskfaktor och att möta andra människor och känna sig delaktig i ett sammanhang är viktigt ur hälsosynpunkt för alla människor (Naidoo & Wills, 2000). En av kvinnorna som fortsatt att träna berättar att hon tar den kvällen som hon går och gympar till det. Träningstillfället blir en social plats att mötas, umgås och utbyta erfarenheter på. Hinder Det största hindret för att vara fysisk aktiv är bristen på tid. Detta visar Booth m fl (1997) i sin artikel med att 45 % av de yngre och 20 % av äldre personerna svarade att de inte har tid att träna. Daskapan m fl (2006) hävdar också i sin artikel att bristen på tid är den största anledningen till att personer inte motionerar regelbundet. Detta är även något som kan utläsas från studiens resultat, då en av de avhoppade kvinnorna inte fullföljde FaR-programmet på grund av att det inte fungerade tidsmässigt. Även mannen som inte har fortsatt att motionera gav bristen på tid som en av anledningarna till detta. Att informanterna inte får ihop det tidsmässigt och därmed inte får in fysisk aktivitet i sina vardagsliv visar på att de saknar resurser för att hantera den givna situationen enligt KASAM och därför klarar de inte heller av den (Antonovsky, 2005). Man skulle kunna lösa problemet kring tiden från verksamhetens sida genom att erbjuda aktiviteter under olika tider på dagen, att det finns någon aktivitet som ligger på morgonen eller förmiddagen och inte enbart att ha aktivteter under kvällstid. Tid uppfattas som en bristvara i vårt moderna samhälle men det finns människor som kan kombinera fysisk aktivitet och vardagsliv, det är ingen omöjlighet. För personer som känner att de saknar tid för att gå på organiserade motionsformer, så som gym, ska vardagsmotionen i dessa situationer inte underskattas. Denna motionsform är lika effektiv ur hälsosynpunkt som strukturerad motion och 30 minuter av denna om dagen skulle troligtvis de flesta människor kunna planera in i sina liv (Faskunger & Hemmingsson, 2005). Vardagsmotionen är också oftast gratis, vilket ger att det inte finns några ekonomiska ursäkter att inte utföra den. Den manliga informanten har inte heller fortsatt att motionera för att han inte längre kan träna det han helst vill, löpning, på grund en ryggskada. Detta gör att han inte ser någon mening med att träna längre. Att skador är ett hinder för fysisk aktivitet visar också studiens empiri då den andra avhoppade kvinnan fick sluta FaR på grund av sina smärtor. Denna aspekt är också något som Booth m fl (1997) diskuterar i sin artikel då deras resultat visar att 40 % av den äldre befolkningen menar att skador är ett hinder för dem för att vara fysisk aktiva. Här är det 33

40 av vikt att personen får en chans att hitta en ny skonsam motionsform, exempelvis simning, yoga eller sjukgymnastik, som de trivs med för att de inte ska bli helt passiva. Skadorna och smärtan gör det svårare för informanterna att hantera de prestationskrav som ställs vid en fysisk aktivitet och de kan känna sig som offer för omständigheterna. Smärtan gör att de känner att det inte är värt att lägga ner energi på att motionera; det kostar mer på kroppen än vad det ger. De ser därför ingen mening med att vara fysisk aktiv och till följd av detta saknar de motivation till att träna och saknar i och med det meningsfullhet enligt KASAM (Antonovsky, 2005). FaR-verksamheten Nedan följer en diskussion kring vad som kan förändras kring aktiviteterna och hur man kan utveckla FaR-verksamheten ytterliggare. Aktiviteterna Då informanterna svarade att de inte var helt nöjda med de aktiviteter som erbjöds under deras receptperiod skulle man kunna arbeta ytterliggare med utbudet av träningsmöjligheter inom FaR-verksamheten. Mannen upplevde smärtor i ryggen då han gick stavgång. Den ena kvinnan som slutade i förtid inom FaR kunde inte utföra någon av de aktiviteter som hon hade på schemat i sin kommun. Hade läkaren/sjukgymnasten som skrev ut recepten tagit hänsyn till patientens förmåga när denna skrev receptet ( Att den andra kvinnan, som också slutade innan receptperiodens slut, tyckte att aktiviteten var på för hög nivå är inte positivt. Detta var olyckligt då alla deltagande föreningars ledare har fått utbildning om att nivån på FaR-aktiviteterna ska vara lägre än normalt för att deltagarna ska kunna utföra dem ( En åtgärd skulle kunna vara att erbjuda lite fler aktiviteter att välja mellan. Man skulle också kunna erbjuda promenadgrupper för dem som inte kan utföra exempelvis styrkträning eller gymnastik. Att gå promenader har en gynnsam effekt även då intensiteten är lägre än vid ett träningspass (FYSS, 2003) och som empirin visar, vilket berörs under temat motivation, är det lättare att gå till träningen då man vet att de andra i gruppen är där. Verksamheten Under intervjuerna var de åsikter som informanterna gav kring FaR-verksamheten glädjande nog till största delen positiva. Men det finns en del saker som skulle kunna utvecklas. 34

41 Det har tydligt visats i studien att det sociala stödet är viktigt för att man ska fullfölja sin receptperiod men också för att sedan fortsätta att motionera efter receptets slut. Här skulle man från verksamhetens sida kunna bidra med kunskap och hjälp. Det är viktigt att inkludera resten av familjen när en person ska genomgå en livsstilsförändring då den nya livsstilen ofta påverkar alla i hushållet. Story m fl (2002) belyser i sin artikel att ett hinder till en livsstilsförändring är att familjen inte involverats tillräckligt i processen. För att familjen ska kunna vara delaktig i denna process är det av betydelse att de har kunskap kring den livsstilsomställning som familjemedlemmen är på väg emot. För att öka förståelsen för betydelsen av stöd i processen och för omställningen till ett mer aktivt liv skulle den närmaste familjemedlemmen kunna vara närvarande till exempel vid tillfället då receptet skrivs ut. På så sätt får den också ta del av informationen kring FaR. De skulle också få vara välkomna vid det första informationstillfället för nya deltagare så att även de har möjlighet att ställa frågor kring till exempel sin roll i den närståendes förändringsprocess mot sitt nya liv. En annan aspekt som man från verksamhetens håll skulle kunna ta hänsyn till är att alla inte har en familj eller vän som kan ge deltagaren socialt stöd. Då kan det vara av vikt, för att deltagaren ska klara av att fortsätta receptperioden, att verksamheten tar över lite av denna uppgift. En lösning, som också efterfrågades från en av informanterna, var att vårdcentralen skulle behålla kontakten med deltagaren och med jämna mellanrum hör av sig för att fråga hur det går för den. Vårdgivaren har då själv kontroll på hur det går för patienterna som blivit tillskrivna FaR och deltagaren känner att den har någon att vända sig till för att få positiv feedback och stöd. Gruppledaren har idag som uppgift att fungera som ett socialt stöd för deltagarna ( Kanske skulle denna uppgift få större utrymme då stödet har stor betydelse? Samtidigt är det viktigt att deltagarna inte blir för fästa vid ledaren och gruppen så att de inte vågar ta steget ut och börja motionera utanför FaR-gruppen efter receptperioden. Ett ökat samarbete mellan sjukvården och FaR-verksamheten skulle vara att föredra för att få det sociala stödet att fungera bättre. KONKLUSION Att det lönar sig att vara fysisk aktiv både fysisk och psykiskt kan vi se utifrån denna studie. De deltagare som fullföljde sin receptperiod och som sedan har fortsatt att röra sig upplever en skillnad från innan de började vara aktiva. Utifrån de resultat som de märkt av har de fått en ökad kunskap och därmed förståelse för hur fysisk aktivitet kan vara positiv i fler 35

42 avseenden än att enbart rent kroppsligt. De kände sig gladare, piggare och upplevde också förändring i humöret. De kände att de har fått en ökad livskvalitet. Även de deltagare som hoppade av FaR verkar ha förstått betydelsen av rörelse och är nu även de aktiva, en inom sjukgymnastiken och en har tagit upp FaR igen och denna gång fungerar det. Det sociala stödet har visat sig har en stor betydelse både från familjen men också från FaRgruppen. Det har i studien kommit fram ett behov av att involvera de anhöriga i FaRprocessen. Detta är något som verksamheten med fördel kan bygga vidare på för att få fler personer att lyckas inom FaR. Man skulle kunna erbjuda fler föreläsningar kring socialt stöd där även de närstående är välkomna så att de vet hur de ska stödja FaR-deltagaren på bästa sätt inför den livsstilsförändring som ska ske. Det är viktigt från verksamhetens sida att man har kontroll över de FaR-aktiviteter som erbjuds, så att de inte är på en för hög nivå. Verksamheten skulle kunna öka utbudet på aktiviteter och erbjuda fler lågintensiva träningsformer, så som promenader och simning, där man kan utöva aktiviteten efter egen förmåga. Detta för att fler skulle kunna delta. Positivt gällande Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikts metod kring FaR, är möjligheten för deltagarna att prova på olika aktivteter under sin receptperiod. De får möjlighet att finna den aktivet som de vill fortsätta med efter receptets slut, prova på aktivteter som de annars kanske inte hade provat men också upptäcka vilka aktivteter som de inte tycker om. Ett arbetssätt som borde anammas av fler verksamheter som arbetar med fysisk aktivitet på recept. Det är viktigt att receptskrivaren följer upp sin patient och ger den motivation till att vara aktiv. Att någon visar intresse för deltagarens resultat och framgång samt ger positiv feedback kan fungera som en stimulans till att fortsätta att vara fysiskt aktiv. Genom att förbättra kommunikationen och samarbetet mellan receptskrivaren, gruppledaren och deltagren kan man öka meningsfullheten kring FaR. Ett gemensamt arbete skulle kunna få fler att fullfölja sin receptperiod och fortsätta med fysisk aktivitet efter den. Uppföljning är också av betydelse för att man ska kunna utvärdera om verksamheten uppfyller sitt syfte, sina mål, om den är ekonomisk lönsam och om den ger önskade resultat. 36

43 REFERENSER Tryckta källor Antonovsky, A (2005) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur Beaglehole, R, Bonita, R & Kjellström, T (1995) Grundläggande epidemiologi. Lund: Studentlitteratur. Elinder, L & Faskunger, J (2006) Fysisk aktivitet och folkhälsa. Statens folkhälsoinstitut: Huskvarna Faskunger, J & Hemmingsson, E (2005) Vardagsmotion: vägen till hållbar hälsa. Forum: Stockholm Faskunger, J, Leijon, M, Ståhle, A & Lamming, P (2007) Fysisk aktivitet på recept (FaR) en vägledning för implementering. Statens folkhälsoinstitut: Västerås Folkhälsoinstitutet (2001) Sätt Sverige i rörelse En nationell kraftsamling för ökad fysisk aktivitet. Hartman, J (2004) Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur. Janlert, Urban (2000) Folkhälsovetenskapligt lexikon. Natur och Kultur: Stockholm Kallings, L & Leijon, M (2003) Erfarenheter av Fysisk aktivitet på recept - FaR. Statens folkhälsoinstitut: Sandviken Kvale, S (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Malterud, K (1998) Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur. Mellquist, A (2006) Fysisk aktivitet på recept (FaR). Perspektiv från idrottsrörelsen regionalt och lokalt. Riksidrottsförbundet: Stockholm Naidoo, J & Wills, J (2000) Health Promotion, Foundations for Practice. Baillière Tindall Rydén, O & Stenström, U (1994) Hälsopsykologi. Stockholm: Bonniers Trost, J (2005) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur Yrkesföreningar för Fysisk aktivitet (2003) FYSS. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Statens folkhälsoinstitut: Sandviken Vetenskapliga artiklar Booth, M, Bauman, A, Owan, N & Gore, C (1997) Physical Activity Preferences, Preferred Sources of Assistance, and Perceived Barriers to Increased Activity among Physically Inactive Australians. Preventive Medicine, 26, Burnard, P (1991) A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse education today, 11,

44 Chakravarthy, M, Joyner, J & Booth, F (2002) An Obligation for Primary Care Physicians to Prescribe Physical Activity to Sedentary Patients to Reduce the Risk of Chronic Health Conditions. Mayo Clinic Proceedings, 77, Chinn, D, White, M, Howel, D, Harland, J, Drinkwater, C (2005) Factors associated with non-participation in a physical activity promotion trial. Journal of the Royal Institute of Public Health, 120, Daskapan, A, Tuzun, E, & Eker, L (2006) Perceived Barriers to Psychical Activity in University Students. Journal of Sports Science and Medicine, 5, Russell, P m fl (1995) Physical Activity and Public Health A Recommendation From the Centers for Disease Control and Prevention and the American College of Sport Medicine. Journal of the American Medical Association, 273, Schutzer, K & Graves, S (2004) Barriers and motivations to exercise in older adults. Preventive Medicine, 39, Story, M, Neumark-Stzainer, D, Sherwood, N, Holt, K, Sofka, S, Trowbridge, F & Barlow, S (2002) Management of Child and Adolescent Obesity: Attitudes, Barriers, Skills and Training Needs Among Health Care Professionals. Pediatrics, 110, Sørensen, J, Skovgraard, T & Pugghaard, L (2006) Exercise on prescription in general practice: A systematic review. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 24, Internetkällor Försäkringskassan Statens folkhälsoinstitut aspx aspx aspx aspx aspx aspx Skåneidrotten

45 Wikipedia ( Alla Internetkällor har besökts under perioden Övriga källor SBU- Statens beredning för medicinsk utvärdering (2006) Metoder för att främja fysisk aktivitet. En systematisk litteraturöversikt - sammanfattning och slutsatser. Rapportnummer: 181. PowerPoint presentation, Matti Leijon, Folkhälsovetenskapligt centrum. Landstinget i Östergötland: Leijon (070502) Personliga kontakter Helén Steffensen, projektledare för FaR-verksamheten i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt ( & ) Margareta Olsson, FaR-samordnare för FaR-verksamheten i Ystad-Österlens sjukvårdsdistrikt (070220) 39

46 Bilaga 1 Malmö den 27 februari 2007 Hej! Jag heter Johanna Wendelo och studerar min åttonde och sista termin på Folkhälsovetenskapliga programmet på Malmö högskola. Jag ska nu skriva min magisteruppsats på 10 p om fysisk aktivitet på recept (FaR). Studien görs på uppdrag från Helén Steffensen, projektledare för FaR-verksamheten i Ystad-Österlens Sjukvårdsdistrikt. Studiens syfte är att undersöka och beskriva hur före detta FaR-deltagare upplever fysisk aktivitet på recept (FaR) med utgångspunkt från den FaR-modell som används i Ystad- Österlens Sjukvårdsdistrikt. Uppdraget att göra denna utvärdering har jag fått för att verksamheten ska kunna bli så optimalt bra som möjligt och därför är det viktigt att Du är med och säger din mening. Det är betydelsefullt att vi får höra alls åsikt i denna fråga och därför kommer undersökningen omfatta två personer som fått FaR men har hoppat av under receptperioden, två som har fått FaR och har fullföljt receptperioden och två som har fått FaR, fullföljt receptperioden och fortsatt att vara fysiskt aktiva efter den. Alla dessa tre kategorier är lika viktiga för det slutgiltiga resultatet. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie och intervjuerna kommer att utföras på din vårdcentral på en plats där Du känner dig bekväm och ostörd. Du kommer när som helst att kunna avbryta intervjun om Du så önskar, materialet kommer att behandlas konfidentiellt och alla namn kommer att ändras i uppsatsen. Intervjun kommer att ta ca minuter och jag kommer att använda mig av en diktafon som hjälpmedel. Genom att ställa upp på en intervju kan Du vara med att påverka FaR-verksamhetens utveckling framåt och Du får en möjlighet att uttrycka din åsikt kring denna. Är Du intresserad av att ställa upp kontakta då mig på telefon eller på e-post [email protected] Med vänlig hälsning Johanna Wendelo 40

47 Bilaga 2 Malmö den 27 februari 2007 Utvärdering av FaR (Fysisk aktivitet på Recept) i Ystad-Österlens Sjukvårdsdistrikt Under hösten 2004 fick Du ett recept på fysisk aktivitet i Ystad-Österlens Sjukvårdsdistrikt. FaR började som ett projekt men har utvecklats till en permanent verksamhet. Att introducera och etablera en ny arbetsmetod, som t ex FaR, är en utmaning. Vi försöker att lyssna aktivt och ta del av synpunkter som kan hjälpa till att hela tiden utveckla FaR-verksamheten till att fungera ännu bättre. Ett viktigt led i att förbättra verksamheten är att, utvärdera den på olika sätt. Nu vill vi fokusera på den absolut viktigaste delen i vår verksamhet Du som har fått recept. Det är oerhört viktigt för oss att veta hur Du upplevde att få FaR (Fysisk aktivitet på Recept). Alla synpunkter och reflektioner är viktiga för oss. Därför skulle vi vilja att Du, oavsett om du fullföljde receptperioden eller ej, om Du har fortsatt träna efter receptperioden eller ej, vill ta en timme av Din tid att hjälpa oss att utveckla verksamheten. Johanna Wendelo, folkhälsostuderande på Malmö Högskola, har fått i uppdrag av mig att hjälpa till med utvärderingen. Hon vill gärna träffa Dig och prata om Din upplevelse av FaR. Bifogat detta brev kan Du läsa mer om vad det innebär att vara med i utvärderingen. Det är viktigt att Du som vill vara en del av utvärderingen kontaktar Johanna, inte mig. För att utvärderingen ska bli vetenskaplig, får jag som projektledare inte veta vem som medverkar i utvärderingen. Kom ihåg att medverkan i utvärderingen är frivillig. Jag hoppas att just Du vill göra en värdefull insats för att underlätta vårt framtida arbete med FaR. Det viktigaste i mitt arbete som projektledare är att utveckla verksamheten så att den blir till en positiv upplevelse för alla som får FaR. Stort tack på förhand! Vänliga hälsningar Helén Steffensen, Skåneidrotten Projektledare FaR-verksamheten, Ystad-Österlens Sjukvårdsdistrikt 41

48 Bilaga 3 Intervjuguide (samma guide till alla intervjupersoner, jag får ställa de frågor som passar till respektive intervjuperson) Allmänt kring FaR-deltagaren Namn: (för min egen del) 1. Ålder? 2. Kön? 3. Kommun? 4. I vilket syfte har du fått FaR? (preventivt, behandlande) 5. Vem skrev ut ditt recept? 6. Utnyttjade du hela din receptperiod? a. Om ja, hur lång var din receptperiod? (tre eller sex månader) b. Om ja, vad gjorde att du utnyttjade receptet? c. Om inte, hur länge tränade du innan du hoppade av? d. Om inte, vad var anledningen till att du inte började/hoppade av? e. Om inte, vad hade gjort att du började/fortsatte? Vad var det som fattades? Hinder? 7. Hur frekvent motionerade du under din receptperiod? (antal ggr/veckan) 8. Hur har du upplevt FaR-verksamheten? (vad är positivt/vad kan förbättras) Berätta 9. Motionerade du innan du fick FaR? Fysisk aktivitet 10. Upplever du att du har blivit fysiskt friskare med hjälp av FaR? a. Om ja, hur? b. Om nej, vad beror det på tror du? 11. Upplever du att du har funnit större rörelseglädje nu än innan FaR? 12. Har du fortsatt att vara fysisk aktiv efter din receptperiod? a. Om ja, varför? b. Om ja, vad har gjort att du har fortsatt att vara fysiskt aktiv? c. Om ja, hur länge? d. Om nej, varför? Motivation 13. Upplever du att du har fått större välbefinnande/livsglädje nu än innan FaR? Berätta 42

49 14. Vad har gett dig motivation till att börja träna? 15. Vad har gett dig motivation till att fortsätta träna? 16. Har du haft något speciellt socialt stöd under din receptperiod? (familj, vänner, FaRgruppen) 17. Upplever du att du har tillräckligt med socialt stöd? a. Om inte, hur skulle det stödet se ut? 18. Om du inte tränar, vad hade gett dig motivation till att börja/fortsätta träna i FaRgruppen? 43