Kulturkansliet, Börssalen. 13:00 (från ges IT stöd av Jimmy Arvidsson)

Transkript

1 Kulturnämndens kallas till sammanträde Sammanträdesdatum Plats Klockan Politiska gruppmöten Kulturkansliet, Börssalen 13:00 (från ges IT stöd av Jimmy Arvidsson) S-, V-, Mp-gruppen sammanträder den 18 mars kl. 13:00 på Stadshuset, sjunde våningen, rum 7046 M, Fp-gruppen sammanträder den 19 mars kl i Börssalen. Eventuellt förhinder meddelas snarast till nämndsekreterare Sara Mellander, på tfn eller e-post: sara.mellander@malmo.se Närvarolista Beslutande ledamöter Daniel Sestrajcic (V), ordförande Marcelo Arce Castillo (S) 1: vice ordförande Peter Österlin (M) 2:e vice ordförande. Göran Andersson (S) Christina Melin Dahlvid (S) Charlotte Bergström (MP) Cornelia Röjner (M) Arne Bojesson (FP) Kent Nykvist (SD) Tjänstgörande ersättare Ersättare Kenneth Hansson (S) Sofia Hedén (S) Stefan Pettersson (S) Åsa Svensson (S) Mikael Mattesson (M) Lars Lindkvist (V) Gert Tornberg (M) Margit Åhl-Lindgren (M) Mrutyuanjai Mishra (SD) Kommunalråd Hanna Thomé (V) Personalföreträdare Vision/TCO, Jenny Eliasson Kommunal, Max Emland SACO, Magnus Waldeborn Tjänstemän Kulturdirektör, Elisabeth Lundgren Utvecklingschef, Katarina Carlsson Ekonomichef, Anne Mattsson HR-chef, Anna Elofsson Stadsbiblioteket, Pål Sander, enhetschef Tf. konsthallschef, Anna Holmbom Tjänstemän Kulturskolechef, Jarl Lorensson Museichef, Göran Larsson Konstmuseichef, Cecilia Widenheim Stadsantikvarie, Anders Reisnert Stadsarkivarie, Adam Hidestål Sekreterare, Sara Mellander

2 Föredragningslista Föredragande 1. Upprop och val av justerare samt justeringsdatum 2. Fastställande av dagens föredragningslista 3. Anmälan av föregående nämndsprotokoll 4. Anmälan av arbetsutskottets protokoll 5. Anmälan av kulturstödsutskottets protokoll 6. Anmälan av delegationsbeslut 7. Inkomna/utgående skrivelser 8. Information om arbetet med jämställdhet (30 min) Anna Elofsson, Daniel Blennow, Mikael Källarsson 9. Nya samverkansavtalet (15 min) Anna Elofsson 10. Återrapport avseende kulturstöd Elisabeth Lundgren Katarina Carlsson 11. Förslag till yttrande angående fattigvårdsmuseet Göran Larsson 12. Minnesmärke över Malmös flyktingmottagande 1945 Göran Larsson 13. Budgetskrivelse 2014 Elisabeth Lundgren Anne Mattson 14. Kulturförvaltningens granskning av föreningar Anne Matsson 15. Marinpedagogiskt center Katarina Carlsson 16. Revisionens årsrapport Anne Matsson 17. Information a. Information från institutionerna b. Information om Kultursommar/Ung i sommar c. Information Principer för upphandling av offentlig konst d. Letter of Intent Scenkonstbiennal e. Information om Malmö Live f. Information Eurovision Song Contest Genti Cifliku Ann Bergström Elisabeth Lundgren Elisabeth Lundgren Ditte Nielsen 2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17 Malmö stad Malmö kulturstöd 1 (4) Kulturnämndens utskott för kulturstödsfrågor Sammanträdesdatum Plats Kulturhuset Mazetti, Friisgatan 15 B Klockan kl Protokoll Ordförande Ledamöter Ersättare Daniel Sestrajcic Cornelia Röjner (m) Christina Melin Dahlvid (s) - Peter Österlin (m) Presidiet Tjänstemän Elisabeth Lundgren ( 10-13) Goran Bosevski Märta Lünnér Dragan Nikolić Ann Körling Ivana Baukart Ej närvarande Lars Lindkvist (v) Margit Åhl Lindgren (m) Charlotte Bergström (mp) Dagordning 10 Fastställande av dagordning Christina Melin Dahlvid (s) föreslog att 14 om projektstöd ska behandlas som 13 Elisabeth Lundgren föreslog att 16 om arbetsmiljö behandlas som 14. Beslut Att fastställa dagordningen med dessa justeringar. 11 Utseende av justerare Beslut att utse Daniel Sestrajcic och Cornelia Röjner att justera dagens protokoll. Protokollet utsänds för justering via mail. att 13, projektstöd, ska justeras omedelbart efter beslutet. 12 Information Märta Lünnér tog upp några praktiska frågor kring utskicken. Eventuella problem med NetPublicator hänvisas till kansliet, som har befogenhet att administrera datasystemet. Protokoll Projektstöd inkl. projekt inom områdesprogrammen och romsk kultur Märta Lünnér gjorde en kort sammanfattning av delegationsbeslut och förslag till beslut samt budgeten för projektstöd. Information lämnades om delegationsbeslut (sökt belopp upp till ett basbelopp).

18 2 (4) Tjänstemännen svarade på frågor kring förslag till projektstöd (sökt belopp över ett basbelopp). Ann Körling berättade bl a om förutsättningarna för nya barnteatergrupper och om bedömningen av olika dansprojekt och Goran Bosevski gav information om den föreslagna satsningen på Bastionen. Ledamöterna tog bl a också upp frågor om praxis för aktörer som har verksamhetsstöd och därutöver söker projektstöd, och om fria aktörer som genomför projekt på kulturinstitutionerna. Utskottet vill framhålla att stödet till olika projekt inom Malmö Nordic 2013 är viktigt, och förstärker Malmö stads egen satsning. Ordföranden lyfte fram den stora betydelsen av stadsdelsfestivaler som lokala mötesplatser, och om det finns sätt att stimulera nya initiativ av det slaget. Det särskilda stödet till områdesprogrammen bör primärt användas för nya satsningar medan fortsatt stöd till väletablerade stadsdelsprojekt inom de fem områdena bör hämtas från den ordinarie projektbudgeten. Beslut att en översikt över fördelade projektstöd utifrån konstområden/genre presenteras vid nästa KU, att se över numreringen av projekten i underlaget inför nästa ansökningsomgång, att godkänna anmälda delegationsbeslut (projekt med sökt belopp upp till ett basbelopp) och lägga dem till handlingarna, Att godkänna föreliggande förslag till beslut om projektstöd (projektstöd med sökt belopp över ett basbelopp), med följande förändringar och tillägg: - Hidde Iyo Daqan beviljas kr för Sofielundsfestivalen. - Motetten Folkets Hus beviljas kr för Sommar i Lindängen. - att stödet Bastionen ges med syftet att andra grupper än Insite och Foratt ska kunna använda scenen, få tillgång till bra spelperioder och ta del av stadens resurser. Nämndens tidigare målsättning om att minst hundra föreställningar per år ska spelas på scenen kvarstår. Projektstödet för 2013 innebär inget åtagande om ett framtida permanent stöd. att omedelbart justera besluten under Arbetsmiljö Elisabeth Lundgren informerade om planerade möten med kulturstödet, där frågor om organisation och bemanning ska diskuteras med personalen, utifrån de förslag som Sofia Moberg och Katarina Carlsson tidigare tagit fram. Sofia Moberg föreslås få rollen att samordna det fortsatta arbetet med genomlysningen, och därmed ge avlastning. Ordföranden framförde att det som är viktigt ur nämndens och utskottets perspektiv är att förvaltningen snabbt når en stabil situation för enheten och löser frågorna kring bemanning och chefsskap. Det finns ett behov av

19 3 (4) ett närvarande chefskap, även om det inte behöver vara på heltid. Man bör också bl a se över resurserna för nya arbetsuppgifter och om det finns möjligheter att effektivisera arbetet. Elisabeth Lundgren instämde i att det är viktigt att skapa en hållbar organisation, och att undvika kortsiktiga, tillfälliga lösningar. Märta Lünnér sammanfattade å personalens vägnar att det varit en lång problematisk period, men att man nu behöver se framåt. Beslut Att utskottet fortsatt följer förvaltningens arbete med arbetsmiljön, med fokus på att snabbt nå lösningar som säkrar stabilitet, bemanning och chefsskap inom enheten. 15 Hantering av stöd till studieförbunden 2014 Märta Lünnér återrapporterade från möte med studieförbundens referensgrupp Utskottet vill om möjligt förenkla bidragshanteringen inför 2014, för att ge både förvaltning och studieförbund större utrymme att arbeta med utvärderingen. Referensgruppen ställer sig bakom en sådan prioritering. Enligt den praxis som etablerats sker i regel inga stora förändringar i bidragsfördelningen år från år. Beslut Att handläggningen av studieförbundens stöd för 2014 ska förenklas och inriktas på att fånga upp större, väsentliga förändringar i verksamheten. 16 Planering 2013 Märta Lünnér har efter samråd med ordföranden sammanställt en preliminär plan. Ordföranden presenterade förslag om temadialoger med fördjupade diskussioner utöver de löpande bidragsprocesserna. De olika delarna i genomlysningen ska successivt följas upp. Goran Bosevski kommer att presentera en fördjupning kring områdesprogrammen vid nästa möte. Tidplanen kan behöva revideras utifrån personalplaneringen inom enheten. Ordföranden ska löpande stämma av dagordningen inför KU-mötena med Märta Lünnér. Beslut Nästa möte utökas till heldag Ändrade datum för mötena i oktober, till , och i december, till En uppdaterad planering sänds ut med protokollet. 17 Övrigt Inga övriga frågor. Justerande Daniel Sestrajcic

20 4 (4) Justerande Cornelia Röjner Sekreterare Dragan Nikolić/Märta Lünnér

21 Anmälan av delegationsbeslut Delegat: Elisabeth Lundgren och Kulturstödsutskottet Avdelning/enhet: Kulturförvaltningen Kulturstödet Period: Januari mars 2013 Nr Datum Bet. Initierare Beslut Noteringar belopp 1/ E8.5 Skånes Konstförening EL Utställningsersättning kr 2/ E8.5 Galleri 21 EL Utställningsersättning kr 3/ E8.5 Galleri Breadfield EL Utställningsersättning kr 4/ E8.5 Galleri Rostrum EL Utställningsersättning kr 5/ E8.5 Signal-center för EL Utställningsersättning kr samtidskonst 6/ E8.5 Föreningen Format EL Utställningsersättning kr 7/ E8.5 Malmö EL Körkonserter på kr Kvartettsångsällskap äldreboende 8/ E8.5 Galleri Breadfield EL Utställningsersättning kr 9/ E8.5 Somaliska EL Lek från olika länder kr Regnbågsföreningen 10/ E8.5 FilmCentrum Syd/ EL Kärleken övervinner kr ARF hatet - dokumentärfilm 11/ E8.5 Skud Sitan Vez EL Framträdande med kr dansgrupp, amatörframträdande i utlandet 12/ E8.5 Drömfabriken EL Graffitiworkshop på kr Lindängenbiblioteket 13/ E8.5 Malmö EL Barn i fokus kr Ungdomscentralen 14/ E8.5 Not Convinced Artand Performance Collective dans och sångfestival EL Byter tyngdpunkt ruminstallation kr 15/ E8.5 Folkbildningsföreningen EL Författar och kr kulturskaparträffar 16/ E8.5 Teater Thea EL Alice i underlandet kr 17/ E8.5 Kulturföreningen EL Kristallen Livs kr Kristallen 18/ E8.5 Malmö EL SFI Kulturdag/Malmö kr Ungdomscentralen / E8.5 Krets EL Utställningsersättning kr 20/ E8.5 Makeriet EL Utställningsersättning kr 21/ E8.5 Kulturföreningen KU Vad berättar vi för våra kr Theatron barn 22/ E8.5 Polska Romer i EL Unga talanger dans kr

22 Malmö och gästföreställning 23/ E8.5 ADDO Ateljéförening KU Projektrummet på kr ADDO- utställningar om det nodiska ljuset 24/ E8.5 Formargruppen KU Galleri/utställningsprojekt kr 25/ E8.5 Galleri Rostrum EL Plattformen - ARTBUS kr 26/ E8.5 KKV Textiltryck EL Kärlekar installation av kr Malmö ett textilt landskap 27/ E8.5 Mediaverkstaden KU Konst på automat kr 28/ E8.5 Papi EL Papi utställning kr 29/ E8.5 Flytande Galleriet KU Allt ljus på dockorna kr experimentell dock- och dansteater 30/ E8.5 Rörelsen koreografe KU Meeting point två kr i Skåne koreografier 31/ E8.5 Rörelsen koreografe KU Non Blondes Provoaktiv kr i Skåne teater-och dansföreställning 32/ E8.5 Folkets Bio i Malmö EL Nordisk Panorama Sido kr 33/ E8.5 Iransk-Svenska Solidaritetsföreningen Malmö avd./serie filmvisningar EL Film i exil kr 34/ E8.5 C est Bon Kultur KU Seriearrangemang kr 35/ E8.5 Dansk-Svenskt EL Författare- och kr Författarsällskap litteraturarrangemang / E8.5 Ord på scen KU Svenska Mästerskapen i kr Poetry Slam / E8.5 Seriefrämjandet KU Seriernas Värld kr 38/ E8.5 Malmö Kammarkör KU Körkonserter kr 39/ E8.5 Mika Forsling KU Lur- vidareutveckling kr av The Big Bug 40/ E8.5 Motettens Folkets EL Sommar i Lindängen kr Husförening 41/ E8.5 Nadin Al khalidi KU Nadin & Gabriel kr konserter med världsmusik 42/ E8.5 Teater Variant KU Arbetsförnedringen kr 43/ E8.5 Institutet KU The Bone of Things kr teaterprojekt 44/ E8.5 Karavan KU Cirkus och kr Scenkonstfestival 45/ E8.5 Teater Mutation EL Stå Hund en monolog kr 46/ E8.5 Teatercentrum KU Teatercentrums kr tältprojekt 47/ E8.5 Bastionen KU Gästspelscen för fri kr teaterkultur 48/ E8.5 Erik Rask KU Lekklubb Malmö kr

23 49/ E8.5 Hidde Iyo Dhaqan KU Sofielundsfestivalen kr / E8.5 Kristoffer Jonzon EL En Svensk Klassiker kr enskild firma en showföreställning 51/ E8.5 Limhamns EL Musei- och kr Museiförening utställningsverksamhet / E8.5 MUST EL Kulturdagar orientalisk, kr turkisk och anatolisk kultur 53/ E8.5 RFSL Malmö KU Regnbågsfestivalen kr 2013 kulturinslag 54/ E8.5 Senegambiska EL Afrikansk kulturfestval kr Kulturföreningen 55/ E8.5 Skånes Konstförening EL Utställningsersättning kr 56/ E8.5 Cirkulationscentralen EL Utställningsersättning kr

24

25

26

27

28

29

30

31

32 Innehållsförteckning Skrivelse IN/UT 1. Malmö balettförening IN 2. Kommunstyrelsen HIPP IN 3. Malmö konststudios årsredovisning 2012 IN 4. Malmö Live UT 5. Malmö Live 2 UT 6. Medborgarinitiativ svar UT

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59 Kulturnämnden Inventering av könsuppdelad statistik Kulturförvaltningen har beviljats medel för utvecklingsarbete avseende utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering från stadskontoret, avdelningen för integration och arbetsmarknad. Syftet har varit att utveckla jämställdhetsarbetet på kulturförvaltningen. Projektet har inneburit att befintlig statistik inom kulturförvaltningens verksamheter har kartlagts för att synliggöra vilken statistik som samlas in könsuppdelad. Könsuppdelad statistik utgör grunden för att göra jämställdhetsanalyser och för att kunna göra jämställdhetsanalyser på kulturförvaltningen behövs statistik från flera delar i verksamheten. För att genomföra inventeringen och dokumentationen anlitade kulturförvaltningen en konsult. Arbetet med inventeringen har utgått från likabehandlingsgruppen inom kulturförvaltningen. Representanter från varje institution har tagit fram befintlig statistik och konsulten har sammanställt och utifrån materialet skrivit en kortare analys för varje institution. Rapporten färdigställdes i februari 2013 och utgör slutredovisning av målet att genomföra en nulägesbeskrivning avseende genusstatistik vid samtliga verksamheter inom kulturförvaltningen inom projektet. Översikt över befintlig könsuppdelad statistik och påbörjat arbete med jämställdhetsanalyser: Verksamhetsdel Publik/ deltagare Utbud (flertalet har krävt viss bearbetning) Analyser påbörjade 2012 Malmö Konsthall Delvis Ja Ja Malmö Konstmuseum Delvis Ja Ja Malmö Kulturskola Ja Ja Ja Malmö Sommarscen Ja Ja Görs kontinuerligt Kultur för barn och unga Delvis Ja Ja Kulturstöd Delvis Nej Ja, fokus statistikinsamling Malmö Museer Delvis Ja Ja Malmö Stadsarkiv Delvis - Ja Malmö Stadsbibliotek Delvis Ja Ja Att könsuppdelad statistik för publik och deltagare endast finns delvis för flertalet institutioner beror på att den senaste publikundersökningen är från 2009 och att urvalet av respondenter var få. Kulturskolan å andra sidan har deltagarregister som kan följas upp terminsvis och Sommarscen gör publikundersökningar varje år. Det är möjligt att med ganska enkla medel ta fram en hel del av den könsuppdelade statistik som behövs för att göra kontinuerliga jämställdhetsanalyser. Men det finns också behov av att göra nya och mer omfattande publik- och brukarundersökningar för kulturförvaltningens institutioner. Sommarscen gör egna uppföljningar kontinuerligt av utbudet ur jämställdhetsperspektiv. De andra institutionerna gör det inte strukturerat även om många i personalen är kunniga inom

60 området. I dokumentation i form av programblad, utbudskataloger, årsredovisningar, etc. finns underlag att bearbeta för att göra jämställdhetsanalyser. Kulturstödet som fördelar bidrag begär i nuläget inte in tillräckligt med information i återrapporteringsblanketter för att göra jämställdhetsanalyser, men en översyn av statistikinsamlingen planeras för 2013 för att utveckla detta. Förslag till beslut Kulturförvaltningen förslår kulturnämnden besluta att lägga rapporten till handlingarna. Kulturförvaltningen Elisabeth Lundgren Kulturdirektör Anna Elofsson HR- chef

61 Malmö stads kulturförvaltning 2012 inventering av könsuppdelad statistik och resultatredovisning av befintliga siffror samt genomförda kartläggningar Av: Anna Klerby

62 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 4 Förvaltningens målsättningar 4 Syfte 4 Övergripande frågor för statistikkartläggningen 5 Kartläggningens delar 5 1. Personal 6 2. Målgrupp/medborgare 6 3. Publik/besökare/brukare/deltagare/medlemmar 7 4. Verksamhet 8 5. Hinder, förutsättningar och möjligheter 8 Referensrapporter 9 Malmö Konsthall 9 Malmö Konstmuseum 11 Malmö Kulturskola 13 Malmö Kulturstöd 16 Sommarscen Malmö 16 Kultur för barn och unga 17 Kulturstöd 19 Malmö Museer 21 Malmö Stadsarkiv 23 Malmö Stadsbibliotek 25 Källförteckning 27 2

63 Sammanfattning Denna rapport innehåller en kartläggning av befintlig individbaserad statistik som är eller går att dela upp efter kön samt vilken statistik som i dagsläget saknas eller inte går att dela upp efter kön inom Kulturförvaltningens sex institutioner. Arbetet har utgått från likabehandlingsgruppen inom Kulturförvaltningen, och en extern konsult har arbetat med kartläggning och dokumentation. Representanter från varje institution har varit involverade i kartläggningsarbetet. Tabell 1 Översikt över befintlig könsuppdelad statistik och påbörjat arbete med jämställdhetsanalyser Verksamhetsdel Publik/ deltagare Utbud (flertalet har krävt viss bearbetning) Analyser påbörjade 2012 Malmö Konsthall Delvis Ja Ja Malmö Konstmuseum Delvis Ja Ja Malmö Kulturskola Ja Ja Ja Malmö Sommarscen Ja Ja Görs kontinuerligt Kultur för barn och unga Delvis Ja Ja Kulturstöd Delvis Nej Ja, fokus statistikinsamling Malmö Museer Delvis Ja Ja Malmö Stadsarkiv Delvis - Ja Malmö Stadsbibliotek Delvis Ja Ja Publik/deltagare. Att könsuppdelad statistik för publik och deltagare endast finns delvis för vissa institutioner beror på att den senaste publikundersökningen är från år 2009 dvs. har några år på nacken, och att urvalet av respondenter var få. Metoden var inte helt statistiskt tillförlitlig för att ge slutsatser om representationen, men resultaten pekar på tydliga tendenser som också bekräftas i nationella undersökningar. Kulturskolan å andra sidan har deltagarregister som kan följas upp terminsvis och Sommarscen gör publikundersökningar varje år. Utbud. Sommarscen gör egna uppföljningar kontinuerligt av utbudet ur jämställdhetsperspektiv. De andra institutionerna gör det inte strukturerat även om många i personalen är kunniga inom området. I dokumentation i form av programblad, utbudskataloger, årsredovisningar, etc. finns underlag att bearbeta för att göra jämställdhetsanalyser. Kulturstödet som fördelar bidrag begär i nuläget inte in tillräckligt med information i återrapporteringsblanketter för att göra jämställdhetsanalyser, men en översyn av statistikinsamlingen planeras för 2013 för att utveckla detta. Omfattningen av analyserna som påbörjats under 2012 har berott på vilken statistik som funnits tillgänglig. Sammanfattningsvis är det möjligt att med ganska enkla medel ta fram en hel del av den könsuppdelade statistik som behövs för att göra kontinuerliga jämställdhetsanalyser. Men det finns också behov av att göra nya och mer omfattande publik- och brukarundersökningar för Kulturförvaltningens institutioner. 3

64 Inledning Malmö stad driver ett aktivt jämställdhetsarbete och har undertecknat den europeiska deklarationen om jämställdhet, CEMR ( Sedan 2010 har Malmö stad även stöd i arbetet genom beviljade medel från Sveriges Kommuners och Landstings program för hållbar jämställdhet, HÅJ, ( Information om detta finns på Malmö stads hemsida ( Kulturförvaltningen beviljades under våren 2012 medel av Integrations- och arbetsmarknadsavdelningen inom staden för att utveckla jämställdhetsarbetet. Projektansökan innebar kortfattat att inventera statistiken för att synliggöra vilken statistik som samlas in könsuppdelad respektive vilken statistik som inte samlas in könsuppdelad, samt en analys av befintlig statistik. I analysen diskuteras även vilken statistik som bör samlas in. Kulturförvaltningens verksamhet omfattar kansli, sex institutioner och två bolag. Kansliet innefattar olika funktioner tex ekonomi, information, HR och Malmö kulturstöd (Kulturstöd, Sommarscen Malmö och Kultur för Barn och Unga), och de sex institutionerna omfattar Malmö museer, Malmö Konstmuseum, Malmö Stadsarkiv, Malmö Kulturskola, Malmö Stadsbibliotek, Malmö Konsthall. De två bolagen är Malmö Stadsteater och Malmö Symfoniorkester. Denna kartläggning har gjorts vår och höst 2012, varför organisationsstruktur och projekt såväl som flera statistikuppgifter är daterade till denna period. Exempelvis har förändringar gjorts i organisationen under senare delen av året, förändringar som inte beaktas här. I Malmö stads jämställdhetsstrategi/plan är fokus på jämställdhet ur ett medborgarperspektiv, detta har Kulturförvaltningen tagit fasta på i detta projekt. Verksamhetsperspektivet i relation till medborgarna är därför centralt i rapporten, medan arbetsgivarperspektivet inte ingår. Förvaltningens målsättningar Förvaltningen ska omsätta stadens övergripande jämställdhetsmål i konkreta mål med kontinuerlig uppföljning för sin verksamhet. Kulturförvaltningen har ett gemensamt mål med fritidsförvaltningen om att I Malmö ska flickor och pojkar kunna delta i fritidsverksamheter på lika villkor. Kulturförvaltningens arbete är också en upptakt till ett fördjupat samarbete med Fritidsförvaltningen om detta gemensamma mål. Syfte Denna rapport utgör redovisning av ett av deluppdragen om att genomföra en nulägesbeskrivning avseende genusstatistik vid samtliga verksamheter inom kulturförvaltningen inom projektet Utvecklingsarbete avseende utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering. Rapportens syfte är att påvisa vilken individbaserad statistik som finns dokumenterad efter kön i de olika verksamheter och bolag som ingår i förvaltningens verksamhetsområde. Befintlig statistik redovisas könsuppdelad, därtill diskuteras vilken statistik som bör kompletteras för att göra jämställdhetsanalyser. 4

65 Övergripande frågor för statistikkartläggningen Vad finns könsuppdelat? Vad finns åldersuppdelad? Finns geografiska el. socioekonomiska kategorier? Finns ytterligare sociala kategorier? Vad lagras digitalt? Statistik samlas in både på papper och genom digitala verktyg. Om uppgifterna endast finns på papper, i en akt, eller på en pappersenkät kan det krävas en större arbetsinsats för att föra in siffrorna i Excel el. motsvarande som är en förutsättning för att bearbeta dem och analysera resultatet. Hur ofta samlas olika siffror in? Kartläggningens delar Angreppssättet för kartläggningen är att utgå från kända parametrar som behövs för att göra jämställdhetsanalyser, vad finns tillgängligt och vad finns inte tillgängligt. Statistiken diskuteras även utifrån huruvida de finns i digitalt format färdiga att beräkna, om de finns i ett format som kräver viss bearbetning innan beräkningar kan göras, eller om underlaget inte går att dela upp efter kön, respektive om uppgifter saknas helt och hållet. För att göra jämställdhetsanalyser behövs statistik från flera delar i verksamhetsprocessen. Övergripande kategorier är personal, verksamhet, brukare/publik samt målgrupp. Ett vanligt scenario är att det finns statistiskt underlag men att det inte är bearbetat eller tillgängligt i digitalt format. Ett exempel på detta är könsuppdelad statistik över de utställare som Malmö Museer visar under en säsong. Underlaget, dvs. namnen på utställarna finns i programblad och liknande men är kanske inte listade i en databas eller excelfil som gör de lätta att räkna på. Med en mindre arbetsinsats kan man registrera namnen i exempelvis en excel-fil och kategorisera personerna efter kön, för att göra det möjligt att räkna på representationen av kvinnor och män bland utställarna. Detta har också gjorts på Malmö Museer under 2012, resultatet redovisas under avsnittet om institutionen. Ibland finns å andra sidan underlaget inte alls, exempelvis om man gjort brukarundersökningar och inte frågat efter respondenternas kön, eller om det saknas aktuell brukarundersökning eller medborgarundersökning. 1. Personal 2. Målgrupp 3. Publik/brukare 4. Verksamheten 5. Hinder, förutsättningar och möjligheter Ett analysperspektiv som blir och mer efterfrågat är att lägga till en resursfördelningsanalys i relation till representationen. Sådana kostnadsberäkningar medför vanligtvis en ytterligare större arbetsinsats då den ekonomiska redovisningen ofta inte är anpassad för att koppla kostnader till enskilda individer. Detta är ett arbete som Kulturförvaltningen påbörjar under 2013 med utgångspunkt i projektet GBA 1, och 1 GBA står för Gender-budget-analys, ett projekt som Kultur- och fritidsförvaltningen ska göra gemensamt för att följa upp det gemensamma målet om att flickor och pojkar i Malmö ska kunna delta i fritidsverksamheter på lika villkor. 5

66 som kommer att kunna användas av samtliga institutioner för analyser när beräkningarna är klara. 1. Personal Utifrån prioriteringen om medborgarperspektivet är personalgruppen framförallt intressant som konstnärliga uttolkare och förebilder som museiintendenter, kulturskolans lärare, m.fl. Statistik om detta tas då upp under rubriken Verksamhet. Lite generell information utifrån personalperspektivet: Inom konstnärlig verksamhet delas personalgruppen ibland upp i tre grupper; administrativ, konstnärlig samt teknisk personal. Framförallt kommer denna uppdelning från Kulturrådets ansöknings- och återrapporteringshandlingar. Vanligtvis rapporteras antal anställda och årsverken uppdelade efter kvinnor och män i årsredovisningar. Diskrimineringslagen (tidigare jämställdhetslagen) ålägger arbetsgivare med minst 25 anställda att ha en jämställdhetsplan för arbetsmiljön och regelbundet göra lönekartläggningar för att säkerställa jämställda löner. Representationen av kvinnor och män bland de anställda bör jämföras med representationen på chefsnivå. Det finns också strukturella skillnader mellan olika yrken och befattningskategorier på arbetsmarknaden i stort, och en jämförande analys mellan de olika institutionernas yrken och befattningar vore intressant. Även anställningsformer och heltids- och deltidstjänster är viktiga analysfaktorer ur jämställdhetsperspektiv, då stora skillnader mellan anställningsform och längd finns mellan grupperna kvinnor och män på arbetsmarknaden i stort (SCB 2010). 2. Målgrupp/medborgare Målgruppen är de individer som förvaltningens respektive verksamheter riktar sig till. Framförallt är målgruppen hela Malmös befolkning, men för projekt eller riktade delar kan målgruppen också utgöras av en viss åldersgrupp, en viss grupp konstnärer, eller en grupp särskilt intresserade av en viss fråga och liknande. Medborgarundersökningar har gjorts och presenteras bland annat på Malmö stads webbplats. I samtliga rapporter finns uppgifterna könsuppdelade om än inte alltid presenterade efter kön i varje diagram. Med grunddata finns möjligheter att göra egna beräkningar. I medborgarundersökningar är det bland annat viktigt att kunna se vad kvinnor och män tycker om nuläget och vad de har för behov och för önskemål för framtiden. Medborgarundersökningen 2011 (Kulturintresseundersökning Malmö 2011, Rapport ) delar upp kulturintresset efter följande områden: teater musikal/show klassisk konsert/opera bio/filmvisning pop-/rock-/folkmusik bibliotek museum konst-/fotoutställning balett, dansföreställning 6

67 Respondenten har fått uppge om den under de senaste 12 månaderna besökt/gått/varit på något av ovanstående inom Malmö stad. Målgruppens kulturvanor och önskemål kan således indirekt kopplas till Kulturförvaltningens olika institutioner och bolag. Detta betyder att respektive institution (museer, bibliotek, m.fl.) kan få information om karaktärsdragen för medborgargruppen som uppgett särskilt intresse för deras konstform/verksamhetsområde och vad de specifikt har svarat på i undersökningens olika frågor i relation till resp. institutions verksamhet. 3. Publik/besökare/brukare/deltagare/medlemmar Den genomsnittliga besökaren på många kulturarrangemang är fortfarande en medelålders välutbildad kvinna. En förklaring kan vara att man har olika mycket tid till fritidsaktiviteter i olika livsskeden, exempelvis har personer utan barn eller med vuxna barn mer tid än småbarnsföräldrar och så vidare. Men en viktig anledning är också att det är en fråga om kultur och tradition huruvida en person tar del av kultur. Det syns tydligt i studier av ekonomiska incitament som synliggör att sänkta priser på ex. böcker och museiinträde inte påverkar konsumtionen något det borde göra om medborgarnas kulturkonsumtion var i relation till vad det kostar (SOU 2012:65). Däremot blev det en skillnad när ett museum gick över till gratis inträde, då besökte fler underrepresenterade grupper museet (Lampi och Orth 2008). Det är ofta så att kulturdeltagande och konsumtion är något som man lär sig, eller inte lär sig, framförallt genom sin familj men även genom skola och utbildning. Glädjande nog finns det tecken på att många utställningar har en jämn könsrepresentation inom Malmö stad. De okulära besiktningarna som gjorts inom ett antal av institutioner under 2012 visar att flera utställningar på exempelvis Malmö Museer har en jämn representation av kvinnor och män. Publikundersökningar har gjorts år 2006 och 2009 i Malmö stad. De flesta institutioner har varit med båda åren tillsammans med ett antal verksamheter som tillhör det så kallade fria kulturlivet. Malmö sommarscen var bara med år 2006 och Skånes Dansteater var enbart med år Skånes Dansteater ingår inte som organisation i Malmö kulturförvaltning (men de är bidragsmottagare genom Kulturstödet) medan Malmö Sommarscen är en del av förvaltningen. Dock är antalet respondenter lågt och den statistiska metoden osäker för dessa båda undersökningar, varför resultatet får ses som tendenser snarare än faktiska förhållanden. Malmö Sommarscen gör även egna publik- och medborgarundersökningar genom undersökningsföretag. Både intervjustudier med publiken och telefonundersökningar till medborgarna. Variablerna som fokuserats på i publikundersökningarna är ålder, kön och etnicitet, och med grunddata kan man göra egna beräkningar. Tabell 2. Inkluderade institutioner och bolag i besöksundersökningarna 2006 och Både 2006 och Malmö Kulturmiljö (ingår Malmö Konsthall Skånes Dansteater numera som en del av Malmö museer) Malmö Sommarscen Malmö Konstmuseum Fria kulturlivet: Malmö Kulturskola Bastionen Malmö Museer Biograf Spegeln Malmö Stadsarkiv Fotogalleriet Format Malmö Stadsbibliotek Inkonst 7

68 Malmö Stadsteater Malmö Symfoniorkester Fria kulturlivet: Dansstationen Panora/Folkets Bio Victoriateatern Moomsteatern 4. Verksamhet När det kommer till verksamhetsperspektivet är det mycket beroende på verksamhetens karaktär hur den kan kartläggas. Centrala frågor när det gäller kultur är vems upplevelser och livserfarenheter som iscensätts, förmedlas, dokumenteras, etc.? Vilka personer står på scen, leder den konstnärliga verksamheten, kurerar utställningar, etc. Några studier för jämförelser är exempelvis betänkandet Plats på scen (SOU 2006:42) som bl.a. innehåller en statistisk kartläggning av representationen inom scenområdet av tonsättare, dramatiker, regissörer med flera inom det offentligt finansierade scenkonstområdet i Sverige. Även skrifterna På spaning efter jämställdhet, del 1 och del 2 utgivna av Svensk teaterunion innehåller en liknande kartläggning men med en lite annan skärning av utbudet (en del privatfinansierad scenkonst ingår bland annat). I det tidigare filmavtalet specificerades att pengar om minst 40 procent ska beviljas till de regissörer och dokumentärfilmare av det underrepresenterade könet. I departementsskrivelsen Genus på museer (Ds. 2003:61) analyseras vilka livserfarenheter som dokumenterats i vårt kulturarv och hur dessa iscensätts i museernas utställningar ur ett genusperspektiv, man konstaterar att kvinnors representation saknas generellt och problematiserande kring de traditionella könsrollerna i utställningar saknas specifikt. Även föreningsstöd kan fördelas skevt beroende på om det är kvinno- eller mansdominerade föreningar. Olika verksamheter verkar värderas olika beroende på vilket kön som framförallt tar del av verksamheten, och så vidare. 5. Hinder, förutsättningar och möjligheter För att förstå varför en verksamhet inte når vissa i målgruppen kan en fördjupad analys som synliggör eventuella hinder, förutsättningar och möjligheter göras. Det kan vara av fysisk art som så som transporter eller tillgängliga tider i lokaler etc. Ett exempel är om det finns lokaltrafik som tar besökare till och från evenemanget i rätt tid? Vi vet att män i högre grad än kvinnor äger och kör bil, därför kan god kollektivtrafik vara ett sätt att säkerställa jämställda och jämlika villkor. Vidare är individens privatekonomiska situation också en viktig faktor att analysera, dvs. vilka avgifter och priser tas ut för konserten, inträdet, undervisningen, etc. Hinder, förutsättningar och möjligheter kan också vara sociala/kulturella/mentala, exempelvis genom värderingar och normer. Exempelvis kan könsstereotypa förväntningar från föräldrar och kompisar hindra pojkar från att dansa klassisk balett och flickor från att välja att spela trummor, etc. Finns det några ledtrådar i resultaten av medborgarundersökningar och publikundersökningar som pekar ut fysiska eller mentala/sociala barriärer? 8

69 Referensrapporter Kulturförvaltningen har gjort en kulturintresseundersökning bland kommunmedborgarna år 2011 (Kulturintresseundersökning Malmö 2011, Rapport ). För medborgarperspektivet är även statistik från Region Skånes senaste kulturvaneundersökning från våren 2012 ( Rapport kulturvaneundersökning Region Skåne/Kultur ) intressant. De nationella kulturvaneundersökningarna från SCB och SOM-institutet kan också vara användbara, senaste undersökningen från SCB är från år 2006 och från SOM-institutet från år Kulturförvaltningen har under senaste åren gjort två publikundersökningar, år 2006 (Mångfald i Malmös kulturliv) och år 2009 (Mångfald i Malmös kulturliv publikundersökning Kulturförvaltningen - jämförande uppföljning ). Undersökningarna från 2006 och 2009 kan dock endast användas för att visa på en tendens till besökarnas sociala och kulturella tillhörighet per institution, då mätmetoden inte är statistiskt tillförlitlig. Ovanstående nämnda rapporter fokuserar samtliga på en vuxen målgrupp. Undersökningar av barn och unga saknas. Stadsteatern har tagit fram en rapport om utvecklingsbehov för barns tillgång till scenkonst i Malmö Spelplats Malmö En undersökning om aktuella möjligheter och behov kring scenkonsten för barn och unga i Malmö (Davet 2012). På konstmuseet har man gjort en fördjupad analys ur genusperspektiv av museets samling från dess start fram till år 1999, Konst och kön i kontinentens närhet: Malmö Konstmuseum av Linda Fagerström, som återfinns i rapporten Representation och regionalitet. Genusstrukturer i fyra svenska konstmuseisamlingar utgiven av Kulturrådet Här följer kartläggningen av statistik ur jämställdhetsperspektiv på Kulturförvaltningens institutioner och hur den används idag. Malmö Konsthall Konsthallen öppnade 1975 med inriktningen samtida internationell och nationell konst. Årligen arrangeras ett antal utställningar, både modernismens klassiker och aktuella experiment. Konsthallen driver verkstäder, där konstnärer jobbar pedagogiskt, samt gör projekt för skolan och för grupper som kan ha svårt att ta del av konst på vanliga villkor, t.ex. på grund av funktionshinder eller språksvårigheter. Konsthallen har även en rik programverksamhet som bl.a. inkluderar föreläsningar, filmvisningar och debatter. Konsthallens målgrupp är Malmös medborgare i stort. Konsthallens personalstyrka består av 17 personer, åtta kvinnor och nio män (varav 10 deltid fördelade på fem kvinnor och fem män). Tabell 3. Översikt över könsuppdelad statistik för Konsthallens besökare/deltagare Verksamhetsdel Finns Var finns det? Frekvens? Krävs bearbetning? underlag Medborgare Delvis I kulturvaneundersökning 2011 Delvis, då inte Konsthallen efterfrågats specifikt Publik till utställningar Ja, delvis Mångfald i Malmös kulturliv, 2006, 2009 Nej 9

70 resp. uppföljning Deltagare i särskilda projekt Nej Deltagarlistor Ja finns ej, kan införas Workshops i skolor Nej Anta jämn könsfördelning pga. Skolklasser. Kan vara skillnad mot gymnasier. Deltagare i verkstaden Nej Deltagarlistor Ja finns ej, kan införas Konstnärer i utställningar Ja I programblad Årligen Ja Kuratorer Ja I programblad Årligen Ja Vad visar befintlig statistik? I målgruppsanalyserna i kulturvaneundersökningen (2011) framgår att närmare 40 procent av Malmöborna besökt en konst/fotoutställning under föregående 12 månader. Andelen kvinnor är något högre, men skillnaden är bara ett par procentenheter. I Region Skånes undersökning, av hela länets befolkning, rapporteras att 49 procent besökt en konstutställning. Här är skillnaden mellan könen markant, av kvinnorna hade 55 procent och av männen 43 procent gått på konstutställning (våren 2012). Enligt Region Skånes rapport, som har jämförande siffror med SOM-institutets nationella undersökningar, så är Skånes befolkning mer kulturaktiv än landet i genomsnitt. I brukarundersökningarna från 2006 och 2009 framgår att Konsthallen attraherar något fler män än kvinnor, och det är en tydlig överrepresentation av besökare från innerstaden relativt förorterna, av yngre relativt de äldre och av högutbildade relativt de lågutbildade. Konsthallen driver pedagogiska projekt riktade mot målgrupper som är underrepresenterade, vilket gör att mottagargruppen blir mer diversifierad. Under 2012 inriktades projekten framförallt på funktionshindrade deltagare, förberedelseklasser och yngre personer med Alzheimers sjukdom. Det är således stort fokus på jämlikhet vad gäller Konsthallens särskilda projekt. Lärarens engagemang är avgörande för vilka skolklasser som kommer till konsthallen. Deltagandet i den öppna verkstaden är klasstereotypt snarare än att det finns tydliga könsmönster, samma mönster som brukarundersökningen visade. 2 I nuläget dokumenteras inte projekt- och verkstadsdeltagarna specifikt, men det är möjligt att göra detta. Konsthallens utställningar Resursfördelning och representation bland de valda konstnärerna är en viktig del av en jämställdhetsanalys. Underlaget finns, men kräver viss bearbetning. Vad som framkommer i studier med jämställdhetsperspektiv är att man bör dela upp separatutställningar och grupputställningar, då exponeringsgraden för den enskilda konstnären är betydligt större i en separatutställning i jämförelse med en grupputställning. 2 Samtal med enhetschef Anna Holmbom, Malmö Konsthall. 10

71 En beräkning över representationen under åren ses i tabell 4 och 5. Konstnärerna i de 25 separatutställningarna under de senaste tre åren har varit 44 procent kvinnor och 56 procent män. Tabell 4 Separatutställningar År Antal Antal kvinnor Antal män Totalt (44 %) 14 (56 %) I de sex grupputställningarna har 56 konstnärer ställt ut, varav 57 procent kvinnor och 43 procent män. Tabell 5 Grupputställningar År Antal Antal kvinnor Antal män Totalt 6 32 (57 %) 24 (43 %) Sammanfattning: Konsthallens besökare verkar utgöras av en jämn könsfördelning. Vi vet dock inte tillräckligt om besökare av den pedagogiska verksamheten för att säga något om dem. Konsthallen verkar istället ha en homogen publik i relation till utbildningsnivå och etnicitet. För att locka kvinnor och män med lägre utbildningsnivå och annan etnisk bakgrund än svensk har flera riktade pedagogiska projekt genomförts de senaste åren. Störst andel män är representerad i separatutställningarna, i grupputställningarna är representationen den omvända. I samtida konst är lika många kvinnor som män aktiva professionella konstnärer. Malmö Konstmuseum Malmö konstmuseum grundades Museet har både köpt in verk och fått donationer med samlingar från privatpersoner. Sammanlagt har museet cirka verk i sin samling. Cirka verk lånas ut varje år och cirka 650 verk visas permanent. Museet förvaltar också stipendie- och bidragsfonder för konstnärer och exempelvis 2010 delades 1,8 miljoner kronor ut i form av stipendier och bidrag. I årsredovisningen 2010 redogörs också för att man aktivt arbetat för att tillgängliggöra samlingen och vidga deltagandet genom utställningar och pedagogisk verksamhet samt nationella och internationella samarbeten. I kapitlet Konst och kön i kontinentens närhet: Malmö Konstmuseum av Linda Fagerström, som återfinns i rapporten Representation och regionalitet. Genusstrukturer i fyra svenska konstmuseisamlingar utgiven av Kulturrådet 2011 finns en grundlig genomgång av museets samling från dess start fram till år 1999 ur ett genusperspektiv. Några sammanfattande resultat av analysen visar att Konstmuseet enbart har haft manliga chefer (hösten 2012 tillträdde den första kvinnan på chefspositionen). Från 1900-talets början har de förvärvade konstverken dominerats av manliga konstnärer, de 11

72 första två decennierna var ca 95 procent av förvärven gjorda av män, under talen var 72 procent gjorda av män och under 1990-talet var 67 procent gjorda av män. Andelen kvinnliga konstnärer utgjorde alltså runt en tredjedel under slutet av talet. Analysen uppmärksammar också att museet mottagit stora donationer av konst, i dessa fall kan museet inte påverka urvalet. Väl dokumenterad statistik över Konstmuseets samling finns således. Tabell 6. Översikt över statistik över Konstmuseets besökare/deltagare och konstnärlig personal Verksamhetsdel Finns Var finns det? Frekvens? Krävs bearbetning? underlag Medborgare Delvis I kulturvaneundersökning 2011 Delvis, då inte Konstmuseet efterfrågats specifikt Publik vid utställningarna Ja Mångfald i Malmös 2006, 2009 Nej kulturliv, resp. uppföljning Pedagogisk verksamhet, Nej skola Skollovverksamhet Ja Genomförd Nej HT2012 Donationer Ja I databas Årligen Nej Konstmuseets inköp Ja I databas, redovisas i rapport och årsredovisning Årligen Delvis, resursfördelning saknas och kräver arbetsinsats. Vad visar befintlig statistik? Målgruppen. Konstmuseets målgrupp är Malmö stads samtliga medborgare. Dock är Konstmuseet så specifikt att det är svårt att utröna dess målgrupp och brukare från kulturvaneundersökningarna och besökarundersökningarna. Besökarna. I besöksundersökningen från 2006 mäts Malmö Konstmuseums och Malmö museers besökare tillsammans, könsfördelningen bland de svarande var 57 procent kvinnor och 43 procent män. I den okulära uppskattningen som gjordes hösten 2012 bekräftas samma könsfördelning som i undersökningen från Bland barn och ungdomar som deltog i skollovsverksamheten var 52 procent tjejer och 48 procent killar. Utbudet. Konstmuseet består av både inköp och donationer och har drygt 150 år på nacken. Av historien vet vi att kvinnor marginaliserats som konstnärer och ej haft tillgång till utbildning i samma utsträckning som män. Detta förklarar till stor del mansdominansen i samlingen totalt sett. Detta syns tydligt i den permanenta utställningen som utgörs av 14 procent konstnärer som är kvinnor och 86 procent som män. Kartläggningen av konstnärerna i separatutställningar resp. grupputställningar perioden visar dock på att mansdominansen fortfarande är tydlig, 75 respektive 71 procent av konstnärerna var män. Ett positivt resultat är att inköpen under perioden fördelats jämnt mellan kvinnor (47 %) och män (53 %), såväl som stipendier och bidrag. Tabell 7. Representation av konstnärer och konstverk på Konstmuseet 12

73 Verksamhetsdel Antal Kvinnor i % Män i % Hela samlingen * 14 % 65 % Separatutställningar , konstnärer % 75 % Grupputställningar , konstnärer % 71 % Permanenta utställningen okt 2012, konstnärer % 88 % Permanenta utställningen okt 2012, konstverk % 86 % Nyförvärv, inköp, % 53 % Nyförvärv, donationer, % 88 % Konststipendier % 56 % Konstnärsbidrag % 51 % Besökare, okulär skattning 4 h under nov % 43 % Skollov, barn och ungdomar höstlovet % 48 % * 24 procent av verken kan inte definieras (en skattning av samlingen på befintlig kunskap blir 18 procent verk av kvinnor och 82 procent av män). Sammanfattning: Konstmuseets publik består av något fler kvinnor än män. Samlingen är tydligt mansdominerad, men en utjämning över tid är på gång då inköpen under är jämnt fördelade såväl som konstnärsstipendier och bidrag. I själva utställningsverksamheten är det dock en bit kvar då det senaste decenniets utställningar utgjorts av konstnärer som till drygt 70 procent är män och knappt 30 procent kvinnor. En viktig aspekt är de donationer som museet får, här kan man inte välja konstnärer, och en fråga är om man bör balansera inköpen i relation till donationerna? Malmö Kulturskola Kulturskolan erbjuder stadens ungdomar i åldern 8-19 år undervisning i bild & form, dans, film, musik, serieteckning och teater. Kulturskolan har sina lokaler i Mazettihuset i centrala Malmö. Undervisning sker även på Kulturskolans stationer som finns i alla stadsdelar. Kulturskolan har som verksamhetsmål att öka antalet deltagare med annan etnisk bakgrund än svensk, givetvis både tjejer och killar. Kulturskolans verksamhet når även funktionsnedsatta med exempelvis bild & form, musik, etc. Kulturskolan hyr också ut lärare till särskolan. Då eleverna registreras med namn, adress och personnummer i Kulturskolans system finns god statistik tillgänglig. Befintliga parametrar är: Kön Ålder Geografisk hemvist Etnicitet i form av eventuella utrikes födda föräldrar Socioekonomisk grupp Diagnostiserad funktionsnedsättning Tabell 8. Översikt över könsuppdelad statistik för Kulturskolans deltagare och personal Verksamhetsdel Finns Var finns det? Frekvens? Krävs bearbetning? underlag Medborgare Nej Åldersgruppen saknas i medborgarundersökningar Undervisning, enskilt Ja I deltagardatabas/ Terminsvis Delvis 13

74 adressregister Undervisning, grupp Ja I deltagardatabas/ adressregister Undervisande personal Ja På personaladministrationen Terminsvis Terminsvis Delvis Delvis Vad visar befintlig statistik? Kulturskolans målgrupp är stadens samtliga medborgare i åldern 8-19 år. Statistik om målgruppen så som kön, ålder och etnicitet finns i nationella register. Vad tycker målgruppen? Enligt Kulturskolan själva saknas här en del information. I kulturvaneundersökningarna från Region Skåne var respondenterna i åldergruppen år och i Malmö stads kulturintresseundersökning var respondenterna i åldersgruppen år och ger således ingen direkt användbar information för Kulturskolan. Utöver särskilt fokus på etnicitet arbetar Kulturskolan också med att ge gruppen funktionsnedsatta bättre tillgång till Kulturskolan. Funktionsnedsatta har oftast ett svårare utgångsläge och är mer beroende av att deras familj ordnar för dem eller att kommunen aktivt söker upp dem. Här kan också finnas könsmönster som vi idag inte vet något om inom denna grupp. På Kulturskolan arbetar man aktivt med att nå målgruppen funktionsnedsatta, men ser flera anledningar till att det är en utmaning. Framförallt är gruppen så diversifierad men de tar också andra vägar än traditionella för att engagera sig. Ett sätt man använder för att nå målgruppen är den s.k. FRISKUS-gruppen (Fritid, Social och Kulturell Samverkan) där bland annat Kulturskolan, Barn och ungdomshabiliteringen och Fritidsförvaltningen ingår. FRISKUS-gruppen jobbar för ett större och mer varierat utbud av fritidsaktiviteter för funktionshindrade. Mottagargruppen. På Kulturskolan är elever registrerade i oktober 2012*. Totalt sett är 61 procent av eleverna tjejer och 39 procent killar. Elever i åk 2-6 utgör störst andelen, cirka 64 procent. Elever på högstadiet utgör 20 procent och i gymnasieålder och äldre utgör cirka 12 procent. Det finns också elever yngre än åk 2, och dessa utgör knappt fyra procent. Spridningen av tjejer och killar över åldrarna skiljer sig till viss del. I åk 1 och yngre återfinns sex procent av tjejerna men bara två procent av killarna. Dvs. fler tjejer startar i Kulturskolan innan åk 2, tidpunkten då de flesta påbörjar Kulturskolan. I åk 2 6 återfinns 65 procent av tjejerna och 62 procent av killarna. På högstadiet återfinns 19 procent av tjejerna och 23 procent av killarna, dvs. killar verkar hänga kvar i något högre ålder än tjejer på kulturskolan. Också i gymnasieålder och de få som är äldre än så är det en tendens till könsskillnad då 11 procent av tjejerna och 13 procent av killarna är kvar inom kulturskolan i denna ålder. En koncentration av elever ses i åk 2, åk 4 och åk 5, som eventuellt kan bero på att årskullarna av barn totalt sett är olika stora och att vi ännu inte har jämfört eleverna med alla unga i respektive årskull. Som ses i tabellen nedan är konstformerna tydligt könssegregerade. Vi har valt att räkna på två sätt, men ingen av beräkningarna tar hänsyn till om en och samma person går i flera olika kurser. I de vänstra kolumnerna med andelar räknas tjejer och killar efter hur många de faktiskt är i varje grupp. Denna fördelning synliggör till exempel vilka förebilder som en klass eller grupp förmedlar. Men, eftersom killar är färre till antalet än tjejer, blir detta sätt att räkna inte helt rättvisande till hur killar inbördes väljer inriktning. I de högra kolumnerna har vi räknat på en könsfördelning där tjejer och killar 14