Framtidens trähusfabrik Slutrapport DISK. Slutrapport för delprojekten 1. Effektivisering av materialförsörjning, trä 2. Framtidens husfabrik

Transkript

1 Framtidens trähusfabrik Slutrapport DISK Slutrapport för delprojekten 1. Effektivisering av materialförsörjning, trä 2. Framtidens husfabrik

2 Förord I regionen Södra Småland och i dess närhet finns ett flertal av landets ledande trähustillverkare och det finns goda förutsättningar för en utvecklad samverkan mellan dessa. Den träbearbetande industrin skiljer sig från de stora internationella industrierna då den främst består av små och medelstora företag som tillverkar produkter i små serier. Under har med stöd från Regionförbundet Södra Småland, Linnéuniversitetet (Växjö universitet tom 2009) samt EU:strukturfond genomförts ett projekt där den huvudsakliga avnämaren har varit trähusbranschen. Projektet har varit en del av DISK (Dynamik I Småländska Kluster) som totalt har omfattat 30 miljoner SEK. Denna rapport utgör slutlig avrapportering av delprojekten Effektivisering av materialförsörjning, trä samt Framtidens husfabrik. Ursprungligen beskrevs syfte och mål för delprojekten enligt följande: Framtidens husfabrik Syftet är att effektivisera produktionen och därmed förbättra konkurrenskraften och lönsamheten hos de svenska trähusfabrikerna. Målet är att beskriva hur en robotiserad layout kan genomföras på 1-3 modellföretag så att den appliceras på en generell nivå inom husindustrin. Effektivisering av materialförsörjning syftet är att optimera till husfabriken inkommande virke med avseende på längder och kvalitéer för att minska virkesspillet vid tillverkningen av husen, samt på sikt även möjliggöra för husföretagen att beställa färdigkapat virke från externa ämnesleverantörer. Målet är att studera hur stor del av det inköpta virket som kommer till användning i husen samt skapa för hustillverkarna enhetliga regler för virkes kvaliteter. Den världsomspännande finansoro som slog till med full kraft 2008 påverkade arbetet i projektet i viss utsträckning. Arbetet har dock fortsatt framåt om än längs en annan väg än den ursprungligen tänkta. Tillsammans med ivriga medarbetare i trähusbranschen, Regionförbundet Södra Småland och Linnéuniversitetet är projektet nu framme vid målfållan. Trähusbranschen står inför en rad utmaningar där kanske den helt avgörande är att producera hus som vanligt folk har råd att bo i. Växjö, en kall dag i början av december 2010 där man önskar att den globala uppvärmningen haft större effekt och hunnit verka längre. Lars Eliasson

3 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Trähusbranschen och byggindustrin i förändring... 3 Trähusbranschen och Linnéuniversitetet... 4 Arbetet i DISK-projektet...4 Examensarbeten i trähusföretag under Publicering på webben...7 Fortsättningen efter DISK... 8 Bilagor

4 Bakgrund Omvärlden ställer ökade krav på bostäder till lägre pris. Detta kan uppnås bland annat genom kortare tider från beställning till färdigställande. Kortare tider förutsätter en effektivare och rationellare produktion. Samtidigt krävs säkrare kvalitet, mer kundinflytande vid utformning och en ökad miljöhänsyn. Totala behovet av bostäder har under lång tid inte kunnat tillgodoses nationellt och behovet har ökat även under finanskrisen och lågkonjunkturen. Trähusindustrins slutkunder är antingen privata eller professionella kunder. Merparten av de svenska enfamiljshusen definieras som trähus vilket innebär att väggstommar, bjälklag och takstolar är av trä. Den totala volymen av sågade trävaror som förbrukas av byggindustrin i form av standardiserade träprodukter är omkring 1 1,5 miljoner m 3 varav dagens trähusindustri (enfamiljshus) förbrukar omkring m 3 per år. Utöver detta förbrukas årligen för både nybyggnation och ROT omkring m 3 för bl a dörrar, fönster, golv och innerpaneler. Omkring småhus färdigställdes 2008 (SCB officiell statistik) av dessa är en majoritet trähus som är tillverkade i fabrik. Andelen trähus av en-familjshusen är bedömt till mellan 80 och 90 %. Dagens trähusfabriker har ingen eller enbart en i låg grad automatiserad tillverkning. Det är fler likheter mellan dagens trähusfabriker och traditionellt lösvirkesbygge på byggarbetsplats än samma jämförelse mellan trähusfabrik och modern verkstadsindustri. Detta har uppmärksammats av några trähusföretag och har i några fall lett till investeringar i produktionslinjer med delvis automatiserade moment. En automatiserad tillverkning i fabrik medför att den färdiga produkten har en högre och jämnare kvalitet än motsvarande produkt tillverkad hantverksmässigt i ett icke kontrollerat klimat. Det typiska trähusföretaget är inte ett stort företag men med en tillverkning som i hög grad är kundanpassad. I produktionsfasen används inte IT-stöd i samma utsträckning som i konstruktionsfasen. Användningen av dagens moderna CAD-programvaror innebär att hela processen från arkitekt till slutmontering på byggarbetsplats i en del fall behöver omprövas och förändras. Användningen av dessa moderna CAD-system behöver inte nödvändigtvis betyda en snabbare process från arkitekt till färdigt produktionsunderlag men betyder definitivt att underlagen blir säkrare och utan de många felaktigheter som annars kan uppstå. Förutom högre kvalitet på underlagen erhålls även ett antal mervärden t ex underlättande av framtagning av bygglovshandlingar och 3D-bilder som kunden kan betrakta innan slutlig beställning görs. Eventuella ändringar även i ett sent skede i konstruktionsprocessen får genomslag direkt och alla uppdateringar görs korrekta i hela ritningsunderlaget. En automatiserad produktion ställer högre krav på beredning och konstruktion dvs det måste finnas ett tillräckligt bra CAD-verktyg för att generera produktionsunderlag och styrinformation till tillverkningslinjerna. De modernaste CAD-programmen omfattar BIM (Byggnads-Informations-Modell) vilket innebär att det ur en och samma modell går att generera planer, fasader, uppställningar, rumsbeskrivningar och visualiseringar. BIM omfattar hela byggprojektet där konstruktörer, el- och V- projektörer ingår. Med all information samlad på ett ställe ges möjlighet att tidigt undvika kollisioner och minimera antalet fel under byggtiden. BIM underlättar även kalkylering, inköp och generering av kapnotor eftersom all information finns i modellen. 1

5 En automatiserad tillverkning ställer också höga krav på ingående trämaterial som måste uppfylla vissa krav vad gäller egenskaper. Egenskapskraven är ofta dåligt formaliserade vilket resulterar i att träleverantören inte har någon egentlig kravspecifikation att jobba mot och den avgörande faktorn vid inköp av material är till slut priset man köper där det är billigast och man utgår från gängse sågverkssorteringsnormer. Graden av hantverksmässigt utförda arbeten är stor i trähusindustrin. Till delar kan detta förklaras av att branschen i stor utsträckning har påverkats av konjunktursvängningar de senaste decennierna. Vid konjunkturnedgångar har stora delar av branschen raderats ut och med detta även tappat mycket av sin kompetens. Vid uppgång i konjunkturen och ökad efterfrågan på bostäder har detta lösts genom rekrytering av ny personal (byggnadssnickare) som fått jobba med traditionella byggmetoder även i fabrikerna. Med en ökad automationsgrad skulle de svängningar som uppstår i samband med konjunkturförändringar inte bli lika förödande för företagen. I många av trähusföretagen har man inte tagit i bruk något av de modernare CAD-system som finns tillgängliga. Detta innebär mycket extra arbete (dubbelarbeten) och stora risker för att det uppstår felaktigheter redan i ritningsunderlagen. Överföringen av geometrier till i vissa fall produktionsutrustning som kräver styrfiler görs oftast med en handpåläggning i system som inte fullt ut kommunicerar med det använda CAD-systemet. Trähusföretagen tillverkar antingen volymer som färdiga transporteras ut till byggarbetsplats eller plana element som monteras ihop på byggarbetsplatsen. Dessa produktionsfilosofier har båda fördelar respektive nackdelar. Volymtillverkning innebär att mer av arbetet kan genomföras på fabrik men ger begränsningar i den arkitektoniska utformningen. Transportarbetet kan i viss mån bli större med volymsfilosofin det blir en del luft som transporteras till byggarbetsplatsen. I flertalet av trähusföretagen är inte produktionstekniken industrialiserad. Den mesta infästningen görs helt manuellt med spikpistol eller hammare. Produktionslinjerna består av en eller flera spikbänkar och eventuell vändbänk för vändning av element. Aktuella element flyttas längs produktionslinjen med kedjetransportörer eller med handkraft på rullar. I stor utsträckning läggs byggmaterial in manuellt, allt från träreglar och skivmaterial till fönster/dörrar. Även isoleringsmaterialet anpassas och läggs in manuellt. Flyttning och lyft av färdiga element sker med kranar eller truck/travers. Anpassning av trämaterialet sker ofta i direkt anslutning till monteringsstationerna. För ändamålet används i stor utsträckning manuella kapsågar där kapoperatören inte alltid ens har tillgång till kapnotor utan måste läsa in sig själv på 2D-ritningsunderlagen för att kunna beräkna åtgången av nödvändigt material. I vissa fall finns framtagna kapnotor för t ex väggelement, bjälklag etc. Kapnotorna är i många fall manuellt framtagna och innehåller inte sällan felaktigheter som i sin tur kan leda till att monteringen blir felaktig alternativt att extra tid krävs vid monteringsstationerna för att komplettera eller rätta till. Virkesegenskaperna har också stor påverkan på produktiviteten. Virke med undermåliga egenskaper innebär att extra tid krävs för montering alternativt för att komplettera redan framtaget och anpassat trämaterial med nytt. Det kan i sämsta fall även innebära reklamation från slutkunden och detta innebär (höga) kostnader för företaget och förlorad goodwill. 2

6 Exempel på produktionstekniska utmaningar och problem Kapacitetsutnyttjandet är lågt Föråldrade CAD-system Dåligt preciserade egenskapskrav vad gäller trämaterial Kraven på flexibel produktion ger små serier Stor andel hantverksmässig produktion Höga kostnader för brister i kvalitet Arbetsmiljöproblem i produktionen Dåligt utnyttjande av forskningsresultat för ökad produktivitet Små utvecklingsresurser för att effektivisera produktionen Trähusbranschen och byggindustrin i förändring Trähusindustrin är under förändring när den nu går mot en ökad industrialiserad produktion. Önskemålet är att köpa en råvara som är färdigkapad istället för enbart i de längder som erbjuds traditionellt av träleverantörerna. Förutom kravet på färdigkapat virke tillkommer dessutom önskemålet om externt inköp av komponenter och hela moduler. Det är trähusindustrin som förväntas bidra med kunnande och komponenter när intresset har tagit fart för byggnation av även större byggnader med stommar och beklädnader av trä. Flertalet av dagens trähusföretag har sitt ursprung i sågverksrörelser. Det är uppenbart att även trähusbranschen omfattas av en kultur som härstammar från byggsektorn där avsaknaden av långsiktiga relationer mellan aktörer, integrerad logistik i processen och kunskapsåterföring och mätning är påfallande. Återkommande slutsatser i olika sammanhang är att vid industriellt byggande kommer speciell teknisk kompetens behöva tillföras från andra industrigrenar. Det är sannolikt nödvändigt att trähusbranschen tar för sig av en större och internationell marknad för att bli mindre känslig i konjunktursvängningar. En barriär för denna utvidgning är olika nationella normer för t ex brandskydd, akustik, energi etc. Ett exempel på en genomförd större satsning i Sverige på byggande av flerfamiljshus är NCC:s satsning i Hallstahammar, en investering på över 300 miljoner kr. NCC:s satsning på industriellt byggande av flerfamiljshus med stomme av betong är dock nedlagd. Tanken var att på fabrik producera 1000 lägenheter per år. Skälet till nedläggningen angavs bland annat vara att det inte gick att göra lönsamt, ett annat skäl var kraven på toleranser som inte var realistiska. Oavsett anledningen till nedläggningsbeslutet borde detta likväl vara rätt väg att nå ett industriellt byggande med lägre kostnader för kunden som följd. Generellt sett är inte mycket gjort av forskarvärlden när det gäller produktionsteknik vid tillverkning av trähus (enfamiljshus) på fabrik. De forskningsinsatser som är gjorda inom träbyggområdet är i flertalet fall begränsade till flerfamiljshus och andra större byggnader. Ett antal av de trähusföretag som finns i regionen har ambitionen att även bygga hus med upp till ett fåtal våningar. Även vid byggnation av högre hus väljer befintliga företag att använda samma beprövade lättbyggnadsteknik som används i byggandet av mindre hus och inte den teknik som använts i en del andra genomförda projekt där man istället valt ett trätungt byggande det vill säga med användning av massiva element och limträstommar. Flertalet trähusföretag producerar husen skräddarsydda, där varje beställt hus innebär att det mesta av arbetet från konstruktion till produktion görs från grunden. Verkstadsindustrin har 3

7 under senare år allt mer industrialiserats och automatiserats för en ökad effektivitet och produktivitet. Trähusföretagen har inte likt andra industrigrenar utvecklats mot att producera standardiserade komponenter för montering av varierande produkter utan har fortsatt att producera specialanpassade enstycksvarianter med påföljden att byggprocessen förblir ineffektiv och kostnaderna för fel ökar. Trähusbranschen och Linnéuniversitetet Universitetets relation med ett antal av trähusföretagen har växt fram under ett flertal år. Initiativ till samarbeten på olika sätt har initierats från Skog och trä. Långt framskridna planer fanns 2006 om etablerandet av ett trähuskluster där universitetets roll (Avd för Skog och trä) var tänkt att vara motor. Det formella bildandet av detta kluster för ett utökat samarbete mellan trähusföretagen och trähusföretagens leverantörer av insatsmaterial stupade på mållinjen. Orsaken till att planerna gick i stöpet var sannolikt att trähusföretagens branschorganisation såg detta som en illojal konkurrens eller ett hot. Genom studentarbeten i form av projektuppgifter och examensarbeten har ett antal insatser gjorts i branschen, detta gäller även insatser från doktorandprojekt. I ett doktorandprojekt där arbetet handlar om automatisk sortering av sågat virke och kapning och tillpassning av virket till färdiga ämnen har studier och analyser genomförts i några av företagen i trähusbranschen. Dessa studier ledde även fram till att doktoranden erbjöds en visstidsanställning i ett av trähusföretagen för arbete med produktionsrationalisering och frågor kring trämaterialförsörjning. Arbetet i DISK-projektet Några av branschens företag kontaktades under våren 2008 med en förfrågan om ett närmare samarbete i det då nyligen startade projektet. Tre företag uttryckte ett intresse av att delta aktivt: Sävsjö Trähus AB, Sävsjö LB-Hus AB, Bromölla Villafabriken AB, Växjö Planerades ett ganska omfattande arbete tillsammans med LB-Hus där tanken var att studera möjligheten för dem att låta virkesleverantörerna i större omfattning sköta beredningen av inlevererat virke. LB-Hus har ett eget hyvleri och syftet med arbetet var att även analysera behovet av nyinvestering eller att låta virkesleverantörerna helt eller delvis ta över ansvaret för hyvlingen. Arbetet med denna del i projektet hade just dragits igång under sommaren -08 men kom att helt skrinläggas när finanskrisen slog till med full kraft. Ett antal av de ledande personer som drev idéerna kring en förändrad virkeshantering har sedan lämnat företaget. Hur nuvarande ledning ser på denna fråga är obekant. Under våren -08 genomfördes en analys av utbyte vid fingerskarvning av kvistfria furubräder. Studien är publicerad i en vetenskaplig tidskrift Studien ledde även fram till ett konferensbidrag COST Action E53 End user s needs for wood material and products. 4

8 Under hösten -08, på grund av finanskrisen, fick arbetet i projekten en något annorlunda inriktning än den som var tänkt från början. Intresset från företagens sida för utveckling var lågt på grund av bl a personalneddragningar. En planering för en workshop med tema produktion i fabrik inleddes i november. Tanken var att samla ett antal utvalda personer med olika kompetenser och bakgrunder för att samtala kring temat produktion i fabrik Den planerade workshopen genomfördes under 2 dagar i mars månad. Sammanlagt deltog 20 utvalda personer från bland annat några trähusföretag, materialleverantörer, arkitekter och utrustningsleverantörer. Ett av resultaten av workshopen blev önskemålet om en samling till vilken hela trähusbranschen skulle bjudas in. Det som diskussionerna under workshopen mynnade ut i var bland annat: CAD-system som ger fördelar i alla delar av processen från skiss till färdigt hus Betonades vikten av att tänka prefab redan från början vid projektering Behovet av kravspecifikationer på trämaterialet som ger träleverantören möjlighet att ta fram önskat material med rätt egenskaper och geometrier Tankar kring framtida samarbeten mellan aktörer både vertikalt och horisontellt Arbetsmiljöfrågor och behovet av skapandet av en attraktiv arbetsplats vid prefabricering Framtidens trähusfabrik kommer troligen inte att vara en fabrik som tillverkar allt själv Diskussioner kring hur en ökad automationsgrad eventuellt står i motsatsförhållande till ett ökat kundinflytande vad gäller husens utformning Framtidens trähus är troligen inte baserat antingen på volymer eller plana element utan består av en mix mellan dessa produktionssätt Behovet av anpassad ingenjörsutbildning där produktionsteknik och automation är tongivande delar Önskemål om någon form av fortsättning av denna workshop där förslagsvis hela trähusbranschen samt underleverantörer och övriga berörda inbjuds. Konferensen Framtidens trähusfabrik genomfördes i oktober. Vid konferensen deltog 90 personer varav 70 personer representerade trähusbransch och materialleverantörs- /konsultbransch, övriga var från universitet etc. Konferensen var enig om att företag i branschen måste hitta samarbetsformer och att utveckling av bl a produktionstekniken är nödvändig. En plattform för samarbete skulle kunna vara Forum för framtidens trähusfabrik med Linnéuniversitetet som drivkraft tillsammans med andra aktörer. Minnesanteckningar från konferensen Ett antal problemområden identifierades av deltagarna som önskvärda att belysa och arbeta vidare med. Några av dessa kom att belysas under en seminarieserie under Ett av de områden som belystes redan vid konferensen var automation/robotisering. Parallellt med arbetet i DISK-projektet pågår arbete med en förstudie där några av de deltagande företagen i konferensen nu ingår som intressenter. Högst sannolikt kommer ett pilotprojekt att startas upp 5

9 vid ett av intressentföretagen med aktörer från Lnu, Robotdalen, och Lunds tekniska högskola. Under året har nya och fördjupade kontakter etablerats med ytterligare trähusföretag utöver de som inledningsvis uttryckte önskemål om deltagande. Några av dessa företag är Myresjöhus AB, Finndomo/Modulenthus och S:t Anna Hus. Året avslutades med att projektledaren var fullt engagerad i undervisning vid universitetet och därför har en viss förskjutning av arbetet uppstått De inledande månaderna av året innebar för projektledaren arbete med undervisning av studenter i grundutbildning. Arbetet i projekten har bestått av några besök vid trähusföretag samt planering av en uppföljning av höstens konferens. Uppföljningen kommer bl a att ske i formen av en seminarieserie i tre delar med start under maj månad. Kontakter är även etablerade med Länsteknikcentrum i Jönköping och Träcentrum i Nässjö för ett utökat samarbete. Arbetet med pilotprojektet inom automation har just avancerat så till vida att Vinnova sagt sig vara positiv och beredd att bevilja ekonomiska medel. Fortlöpande kontakter pågår med ett av de större trähusföretagen om ett deltagande i ett pilotprojekt. Företaget uttrycker en positiv hållning men avvaktar personalrekrytering med ansvar för automation. Seminarieserien har genomförts med 3 träffar under året. Tema för dessa har i turordning varit, logistik och leverantörsamverkan, materialkvalitet och materialegenskaper samt produktion i fabrik med automation. Omkring 135 deltagare sammanlagt på seminarierna där nästan samtliga kommer från trähusbransch eller sågverksbransch. Under oktober månad presenterades en artikel på en konferens i Genève. Artikeln redovisar en enkätstudie där bostadsföretag i den svenska allmännyttan har fått ge uttryck för användningen av trä i byggandet av nya flerbostadshus. Bostadsföretagen har i enkäten fått ta ställning till ett antal påståenden om den uppfattning de tror deras arkitekter, projektörer och byggföretag har. Arbete pågår med en artikel tänkt för publicering i en vetenskaplig tidskrift. Arbetsnamnet är Framtidens industriella tillverkning av trähus i fabrik. För exemplifiering av ett av trähusbranschens nuvarande problemområde kommer en studie av kostnad för kapning och anpassning av trämaterialet att redovisas. Under november månad gjordes en presentation av Framtidens trähusfabrik på ett seminarium ordnat av IVA, Ingenjörsvetenskapsakademin. Presentationen var en del av ett seminarium med titeln Industriellt byggande- en utmaning för den trämekaniska branschen. Den övergripande frågeställningen var de krav som kommer att ställas på trämaterialet i framtida industriellt byggande. 6

10 Examensarbeten i trähusföretag under LB-Hus AB Genomförande och framtagning av metod för tidsstudier vid LB-Hus AB. Viktor Nilsson TD 091/ Arbetet har bl a lett till att den fd studenten numera är anställd i företaget. Syftet med detta arbete var att utveckla metod och för insamling av underlag för produktkalkylering. Målet var att hitta de parametrar som är generella i företaget oberoende av produktionsutrustningen och därigenom kunna jämföra alternativa produktionslinjer med varandra. En planering gjordes även för ett ytterligare examensarbete på LB-Hus under 2009 kring området fingerskarvning av spikläkt men detta blev inte genomfört Villafabriken AB Från 2D till BIM i ett trähusföretag Pernilla Fält TD 013/ Syftet med detta examensarbete var att belysa nyttan av ett modernt CAD-system även i ett mindre trähusföretag. Examensarbetet visade att det valda systemet väl motsvarade de krav som det aktuella trähusföretaget hade samt att man även fick ett antal mervärden som är av stor betydelse. Exempel på mervärde är bland annat illustrativa bilder och figurer för användning vid kommunikation med beslutande myndigheter och gentemot kund Myresjöhus AB Arbetsnamn: Virkesegenskaper för trähusproduktion Christofer Fält Arbetet är utfört på Myresjöhus, där några av företagets virkesleverantörer studerades. Syftet var att hitta en metod för att underlätta uppföljning av inlevererad träråvara. Arbetet är slutfört och avrapportering har skett men det är inte inrapporterat i Ladok. Arbetet genomfördes i nära samarbete med några av företagets materialleverantörer och Christofer är numera anställd hos en av dessa. Publicering på webben Under tiden för arbetet i DISK-projektet har fortlöpande information lagts ut på webben. De platser som har nyttjats för detta är och Det material som finns tillgängligt är bilder från några av arrangemangen, korta filmade inslag samt ingående dokumentationer av föredrag och presentationer. 7

11 Fortsättningen efter DISK Det finns en uttalad vilja bland flera av de företag som deltagit i aktiviteter inom DISK att universitetet tar på sig uppgiften att fortsätta driva vissa branschgemensamma frågor. Arbetet i DISK-projektet har också lett till kontakter med Lunds Tekniska Högskola samt Robotdalen i Västerås. Tillsammans med dessa planeras att utforma ett projekt utgående från trähusbranschens behov av automatiserad tillverkning. Diskussioner har förts med några företag som visat ett extra stort intresse för en utveckling av produktionstekniken. Bland dessa företag ingår även tillverkare av produktionsutrustning för trähusbranschen. Tänkbara moment som är lämpliga att automatisera har identifierats. Visionen var från början med automationsprojektet att bland annat etablera en demonstrator, det vill säga en fungerande anläggning i universitetets laboratoriehall i hus M i Växjö. Arbete pågår fortfarande där samtal pågår med ett av företagen som fortsatt uttrycker intresse för denna fråga. Inledningsvis var ett par företag involverade i diskussioner men ett av dessa valde att inte fortsätta i projektet. En planerad fortsättning av pågående projekt är att inventera vilka krav som trähusföretagen ställer på ingående trämaterial. En automatiserad produktion i fabrik kommer att ställa ytterligare krav på precisa egenskaper. För att säkerställa att det material som sågverken levererar till trähusföretagen är tillräckligt bra måste branschen inledningsvis själv kunna tala om för virkesleverantören vilka kraven är och även vara beredd att betala för detta. Förslag finns att utveckla ett nytt affärssystem för trävaror. Projektet startar med att etablera en referensgrupp med intresserade sågverksföreträdare, trähustillverkare och byggmaterialhandlare. Gruppen diskuterar fram möjliga lösningar för hur ett samarbete skulle kunna förverkligas. Olika produktionstekniska och logistiska affärssystem simuleras med avsikt att komma fram till några affärssystem som sedan testas i praktiken mellan sågverk och tähusindustri/byggmaterialhandel. 8

12 Bilaga 1 Publikationer Rapporter och konferensbidrag Eliasson, L Significance of raw material quality for finger jointing of knot free boards. Conference COST E53, October 2008, Delft, The Netherlands. Eliasson, L Volume yield and profit in the production of clear finger-jointed Scots pine (Pinus sylvestris L.) boards. Eur. J. Wood Prod. (2010) 68: Eliasson, L Why Wood is not used to a greater extent in the construction of multi-story Buildings. UNECE Timber Committee and Society of Wood Science and Technology (SWST) conference October Innovative Wood Products are the Future. Examensarbeten Andersson, N Granskning av reklamationer och dess orsaker hos Sävsjö Trähus AB. Växjö universitet TD Bayley, P Mätning av produktionstiden vid prefabricerade hus. Växjö universitet TD Nilsson, V Genomförande och framtagning av metod för tidsstudier vid LB-Hus AB. Växjö universitet TD 091/2008 Fält, P Från 2D till BIM i ett trähusföretag. Växjö universitet TD 013/2009 Fält, C Virkesegenskaper för trähusproduktion. Linneuniversitetet. Pågående.

13 Bilder Bilaga 2

14 Bilaga 2

15 Bilaga 2