HANDLINGSPLAN BIM GREEN BOX Databas för material och kemikalier inom bygg och anläggning

Transkript

1 HANDLINGSPLAN BIM GREEN BOX Databas för material och kemikalier inom bygg och anläggning 1

2 Innehåll Introduktion...3 Bakgrund...3 Nackdelar med analog informationshantering...4 Fördelar med digital informationshantering...4 BIM GREEN BOX...5 Inbjudna deltagare...6 Intressenter...6 Process...6 Fas Fas Fas 2 och Utbredning...7 Finansiering...7 Styrning...7 Styrgrupp...7 Arbetsgrupp-/er...7 Referensgrupp...7 Organisation och kontaktuppgifter...8 Huvudman för projektet...8 Kontaktpersoner...8 Initiativtagare...8 2

3 Introduktion BIM GREEN BOX är ett initiativ för att i samverkan utveckla en gemensam öppen databas (non profit) för material, kemikalier och produkter inom samhällsbyggnadssektorn. Tillsammans ser vi till att lösningarna kommer till stor affärsmässig nytta, är kvalitetssäkrade och användbara. BIM GREEN BOX ser till att arbetet är väl förankrat i samtliga led. I dag används enskilda register, vilket gör registrering av produkter komplicerat. Den heltäckande databasen ska istället göra det enklare för materialleverantörer, fastighetsägare och infrastruktur att samla all information om de produkter som finns på marknaden på ett och samma ställe. BIM GREEN BOX kommer att förenkla, uppdatera och hantera information samt ge en möjlighet att kvalitetssäkra innehållet genom olika typer kontroller. Bakgrund Samhällsbyggnadssektorn har behov av att säkerställa rätt informationshantering i sin affärsverksamhet för att hantera lagkrav, material, kemikalier, produktinformation för prestanda och funktion samt poängsättning i olika certifieringssystem t.ex. Miljöbyggnad, Svanen, LEED och BREEAM. Ett tillsynsprojekt i samverkan mellan Kemikalieinspektionen, Arbetsmiljöverket, Naturvårdsverket och Räddningsverket slutfördes 2007 (Tillsyn nr. 3/07. Best.nr ). Projektet bestod av två delar. I den första delen under våren 2006 inspekterades arbetsmiljön vid 19 byggarbetsplatser och i nästa del, hösten 2006, inspekterades 52 leverantörer av kemiska produkter till byggen. Resultaten från inspektionerna visar att det finns brister både hos de företag som ska lämna information och hos dem som ska använda informationen i sitt förebyggande skyddsarbete. Av de 52 leverantörsföretagen fick 65 procent föreläggande att redovisa förbättringsåtgärder i sin produktinformation. 12 av 19 användarföretag fick totalt 28 krav på åtgärder för att förbättra arbetsmiljön. Av de 28 kraven var sex av sådan karaktär att de hade kunnat undvikas med rätt information i säkerhetsdatabladet (SDB). Kemikalieinspektionen och till viss del Räddningsverket har tillsyn av säkerhetsdatablad enligt förordning (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken. De grundläggande krav för vad ett säkerhetsdatablad ska innehålla finns i Kemikalieinspektionen föreskrifter (Kapitel 4 samt bilaga 10 till Kemikalieinspektionens föreskrifter (1998:8) om kemiska produkter och biotekniska organismer). Dessutom har Arbetsmiljöverket, Räddningsverket och Naturvårdsverket ytterligare regler som påverkar innehållet i informationen under de olika avsnitten i säkerhetsdatabladen. Genom samarbetsprojekt har Kemikalieinspektionens granskning av säkerhetsdatablad kommit att omfatta allt fler av de 16 avsnitten. En målsättning för projekten har varit att granska säkerhetsdatabladen ur användarnas perspektiv. Samverkansprojekten har visat att det är värdefullt för myndigheterna att samarbeta vid tillsynen av säkerhetsdatablad, eftersom den information som ska finnas i säkerhetsdatablad spänner över flera olika myndigheters kompetensområden. För leverantörer av icke kemiska produkter som inte har krav på sig att tillhandahålla (SDB) enligt reglerna om säkerhetsdatablad i artikel 31 och bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (REACH) har Kretsloppsrådet ( i samverkan med branschen utvecklat en mall för informationsdeklarering som heter Byggvarudeklaration (För närvarande version 3, BVD 3). En digital BVD 4 är för närvarande under utveckling. Om BVD 3 används ska obligatoriska fält fyllas i. Av de företag som använder BVD 3 är ca 5 % korrekt ifyllda. 3

4 Nackdelar med analog informationshantering Branschen ser i sina uppdrag med miljöbedömningar av byggvaror stora brister i den manuella informationshantering med SDB och BVD samt Miljövarudeklarationer (deklarationer som inte följer någon standard) som underlag. Iakttagelser som har gjort är bl.a.: - Att ID-nr inte alltid finns - Att efterfrågad information inte finns eller saknas - Att information inte är uppdaterad - Att datum saknas eller genereras när SDB och BVD laddas ner från leverantörens webbplats - Att information är felaktig - Att kemikalier saknar klassificering - Att samma kemikalier har olika klassificeringar från olika leverantörer - Att samma kemikalier har olika namn för olika produkter - Att produktleverantörer byter namn på ingående kemikalier om de uppkommer på s.k. stopp och förbudslistor t.ex. Kandidatlistan (ECHA) och SIN-list (ChemSec) - Att leverantörer byter ut klassade kemikalier till oklassade kemikalier (men med samma egenskaper) mitt under rådande upphandlingar i entreprenader - Tillverkare förväxlas med leverantörer - En produkt från en tillverkare kan ha flera olika leverantörer som tillhandahåller olika SDB och BVD med olika information Fördelar med digital informationshantering För att komma tillrätta med de stora brister som finns i analog informationshantering är det idag fullt teknisk möjligt att kunna hantera information för material, kemikalier och produkter i ett digitalt gränssnitt. Tillverkare och leverantörer av material och produkter skulle kunna leverera information med ett digitalt gränssnitt istället för att upprätta analog information på papper eller i pdf-format. På detta sätt skulle produkters innehåll snabbt kunna kontrolleras mot gällande lagstiftning t.ex. REACH och certifieringssystem (t.ex. Miljöbyggnad, LEED och BREEAM) för leverantören och användarens nytta. Olika namn på kemikalier och klassningar kan samköras och matchningar kan därmed effektivisera arbetet. Granskning och revision av information kan göras på ett mer rationellt och kontrollerat sätt. Detta skyndar även på utfasningen av oönskade material, kemiska ämnen och produkter till fördel för mer långsiktigt hållbara produkter. När väl korrekt information är säkerställd i databasen kan olika kriterier i digitala filter användas för t.ex. lagstiftning, Livscykelanalys (LCA), certifieringssystem (t.ex. Miljöbyggnad, Svanen, LEED och BREEAM). Därefter kan olika aktörer ansluta kommersiella eller egna verktyg som är digitalt kopplade till databasen. Verktygen kan även användas digitalt vid projektering med hjälp av CAD och inköp under bygg- och anläggningsproduktion samt förvaltning. Fördelar och nyttor med digital hantering av information som har kvalitetsgranskats: - Säkrad affärsnytta - Kostnadseffektivt - Tidseffektivt - Hög kvalitet på information - Skapar transparens - Tillgängliggör och sammanställer granskad information och egenskaper - Underlättar och effektiviserar för CAD-ritning - Synliggör vilka aspekter som är viktiga - Förberedning för kommande förbud av kemikalier - Underlättar vid certifiering av byggnader och stadsdelar t.ex. Miljöbyggnad, Svanen, LEED och BREEAM - Sållar bort oönskade kemikalier och producenter till fördel för eftersökta produkter - Framtagning av rivningsinstruktioner 4

5 BIM GREEN BOX BIM GREEN BOX är ett initiativ för att i samverkan utveckla en gemensam digital databashantering för material, kemikalier och produkter inom samhällsbyggnadssektorn. Systemet ska ta hänsyn till alla skeden i processen från råvaruutvinning, tillverkning, förstudie, program, projektering, produktion, förvalting och rivning. Illustration: skeden i en byggprocess. Lämpliga intressenter för databasen skulle t.ex. kunna vara råvaruleverantörer, kemikalieleverantörer, produktleverantörer, byggherrar, fastighetsägare, förvaltare och myndigheter. Material och produktleverantörer arbetar över landsgränser med lagkrav och kundkrav för olika länder och språk. Fastighetsägare har lagkrav för ägarskap och förvaltning som ska efterföljas. Myndigheter har intresse av uppföljning och utveckling. Databasen underlättar och effektiviserar arbetet i alla led. Viktiga intressenter i koncepet är produkt- och råvaruleverantörer som i databasen på ett kostnadseffektivt och systematiskt sätt kan leverera kvalitetssäkrad produktinformation. Informationen läggs in i databasen via ett eget digitalt gränssnintt hos produkt- och råvaruleverantörer egen verksamhet som kopplas via IT-språk till den webbasetrade databasen. BIM GREEN BOX består av ett antal Grupper t.ex. objektinformation för fastigheter och infarstruktur, IT-språk (FIC, Fi2xml etc), material och produkt innehåll, ID-nr, riktlinjer för lagar, kriterier, olika språk (sv, eng, ty, etc) som integreras i databasen. Till databasen adderas forskning & utveckling samt granskning & revision. Illustration BIM GREEN BOX. 5

6 Inbjudna deltagare Intressenter Alla intressenter inom samhällsbyggnadssektorn erbjuds möjlighet att medverka i projektet t.ex. industri, råvaruleverantörer, produkttillverkare och -leverantörer, byggherrar, fastighetsägare, entreprenörer, förvaltare, konsulter, arkitekter, IT-leverantörer, kommuner, myndigheter. Process Fas 0 Initiativet startas upp med Fas 0 under våren Arbetet omfattar: - Kontakt och förankring hos intressenter - Seminarium den 15 maj 2012 i Stockholm - Avtalspåskrift - Fas 0 avslutas 1 juli 2012 när målet > kr för förstudien har uppnåtts. Om målet > kr inte uppnås väntar vi med projektet till tiden är inne. Illustration process med tidplan Fas 1 Fas 1 omfattar förstudie av projektet samt ekonomisk utredning/motfinansiering för fortsatt arbete i Fas 2 och 3. Start sker i augusti 2012 och avslutas förslagsvis i december Målet under Fas 1 är bl.a. identifiera olika behov för t.ex.: - Standardiserade ID-nr och databasspråk. - Vilken information som ska efterfrågas - Hur information ska uppdateras - Att det säkerställs att information är korrekt, granskad och reviderad - Att kemikalier har lika klassificering och samma namn - Att tillverkare förväxlasinte med leverantörer - Säkerställa finansiering och motfinansiering för Fas 2 - m.m. 6

7 Fas 2 och 3 Under Fas 2 beslutas om fortsatt arbete för Fas 3. Utbredning Databasen ska inledningsvis (Fas 1-3) att bygga på produkter och information från Sverige, EU och Europa, därefter kan den utvecklas globalt. Finansiering Projektets Fas 0 finansieras helt och hållet med ekonomisk betalning av de intressenter som medverkar och arbetar i de olika grupperna. För deltagande i Arbetsgrupp och Styrgrupp är kostnaden kr/juridisk person. Arbetande experter och sakkunniga anlitas med en ersättning av kr/tim exkl. moms. Om man betalat men inte deltar aktivt i arbetet utgår ingen ersättning för nedlagd tid utan den tiden används av arbetande experter. För medverkan i Referensgrupp är kostnaden kr/juridisk person. För medverkan i Referensgruppen utgår ingen ersättning för nedlagd tid. Styrning Styrgrupp Arbetsgruppen utser Styrgrupp. Styrgruppen består av max 7 ledamöter samt adjungerande. Styrgruppen fastslår antal arbetsgrupper t.ex. finansieringsgrupp, ID-grupp, IT-språkgrupp, innehåll, format och inriktning samt ansvarar för finansiering. En person ska utses från OpenBIM, som ordförande. En projektledare ska utses som adjungeras styrgruppen. Arbetsgrupp-/er Arbetsgrupp-/er består av intressenter som har erlagt kr. Projektet består av flera arbetsgrupper t.ex. finansiering, dataformat, innehåll, ID-nr, kriterier, IT-språk. Referensgrupp Referensgruppen består av intressenter som har erlagt kr. 7

8 Organisation och kontaktuppgifter Huvudman för projektet OpenBIM Org.nummer: c/o IQ Samhällsbyggnad Drottninggatan 26, 4t Stockholm Tel: E-post: Kontaktpersoner OpenBIM Olle Samuelsson Tel: E-mejl: Initiativtagare Robert af Wetterstedt, WSP Tel: E-post: Webbplats 8