Årsredovisning och bokslut 2010 Socialnämnden

Transkript

1 Årsredovisning och bokslut 2010 Socialnämnden Socialsekreterare på utbildning i BBIC Barns behov i Centrum 2010 beviljades socialnämnden licens av Socialstyrelsen för detta nationella dokumentations- och bedömningsinstrument.

2

3 SOLNA STAD Socialförvaltningen Björn Löfholm SID 3 (44) SN/2011:30 TJÄNSTESKRIVELSE Årsredovisning och bokslut för socialnämnden 2010 Sammanfattning Under 2010 har arbetet med att utveckla alternativ till kostsam institutionsvård fortgått liksom ansträngningarna att korta vårdtiderna för denna typ av insatser. Även inom andra områden har satsningar gjorts för att på hemmaplan utveckla öppenvårdsalternativ. Utredningar som rör barn och unga har under 2010 kvalitetssäkrats genom att nämnden beviljats en särskild licens inom ramen för det nationella arbetet med BBIC Barns behov i Centrum som leds av Socialstyrelsen. Solna stad har sedan 2006 tagit emot mer än 1000 ensamkommande nyanlända flyktingbarn Under det gångna året har något fler flyktingbarn och ungdomar varit placerade jämfört med Placeringstiderna har dock minskat tack vare att såväl antalet s.k. ankomstkommuner som anvisningskommuner utökats. Den positiva trenden när det gäller försörjningsstöd håller i sig. Antalet hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd har under året minskat med 12 procent jämfört med föregående år och genomsnittbidraget har sjunkit med 5 procent. Den samlade bedömning för verksamhetsåret 2010 är att fyra av nämndens fem inriktningsmål delvis uppfyllts och att ett uppfyllts. Totalt redovisar nämnden till kommunfullmäktige 28 effektmål varav 16 bedöms som uppfyllda, 8 som delvis uppfyllda och 4 som inte uppfyllda. Härutöver finns för olika verksamhetsområden ytterligare ett antal effektmål som enbart redovisas för nämnden. Av dessa närmare 50 effektmål bedöms hälften som uppfyllda. Nämndens nettokostnader är 194,3 mkr, vilket innebär ett överskott med 6,7 mkr gentemot budget på 201,0 mkr. En av orsakerna till resultatet är att antalet ensamkommande flyktingbarn ökat mer än vad som kunde förutses när budgeten fastställdes. Nettokostnaderna för försörjningsstöd är 6,7 mkr lägre än budget då såväl antalet hushåll som genomsnittsbidrag per hushåll minskat. Nämndens nettokostnader är 7,2 mkr lägre 2010 jämfört med Fördelningen är 28,8 mkr högre kostnader och 36,0 mkr högre intäkter än föregående år. Förklaringen till de ökade intäkterna är ökade statsbidrag från Migrationsverket på 33,6 mkr för ensamkommande flyktingbarn. Intäktsökningen motsvaras av likartad ökning av kostnaderna. Beslut Socialnämnden godkänner föreliggande årsredovisning och boklut för verksamhetsåret Ann-Charlotte Fager socialchef

4 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förvaltningsövergripande och staben Ekonomi- och arbetsmarknadsenheten Barnenheten Ungdomsenheten Socialpsykiatrienheten Resurscentrum Bilagor: Socialnämndens inriktnings- och effektmål kompletterande redovisning Återrapportering av vissa nämndbeslut 2010 Verksamhetsmått A B C Verksamhetsberättelser för Socialjour, FoU NV m.fl. kommungemensamma verksamheter redovisas särskilt för nämnden så snart dessa färdigställts. 4

5 Inledning Socialnämnden ansvarar för att utifrån individens behov erbjuda insatser i form av rådgivning, stöd, skydd och behandling så att den enskildes eller familjens egna resurser kan utvecklas och tillvaratas. Nämndens målgrupper är i första hand barn och ungdomar samt deras familjer, personer i behov av försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd, vuxna med missbruk och psykisk funktionsnedsättning, brottsoffer samt anhöriga. Nämndens verksamhet styrs i huvudsak av socialtjänstlagen och innebär ansvar för myndighetsutövning samt genomförande av en rad olika insatser. Verksamheten bedrivs förutom i egen regi också tillsammans med andra kommuner och flertalet insatser som erbjuds tillhandahålls av olika entreprenörer. Viktiga händelser Under 2010 har arbetet med att utveckla alternativ till kostsam institutionsvård fortgått liksom ansträngningarna att korta vårdtiderna för denna typ av insatser. Detta utvecklingsarbete har bl.a. resulterat i att socialnämnden tillsammans med Sundbybergs stad nu kan erbjuda ett motivations- och behandlingsprogram i öppna former för vuxna med missbruksproblem. Även inom andra områden har satsningar gjorts för att på hemmaplan utveckla öppenvårdsinsatser, t.ex. sätts kontaktpersoner in allt mer för såväl personer med psykisk funktionsnedsättning som för ungdomar. Under slutet av året har ett nytt aktivitetshus, som ska vara en mötesplats för psykiskt funktionsnedsatta, anhöriga och intresseorganisationer, kunnat öppnas i centralt belägna lokaler. Utredningar som rör barn och unga har kvalitetssäkrats genom att nämnden 2010 beviljats en särskild licens inom ramen för det nationella arbetet med BBIC Barns behov i Centrum som leds av Socialstyrelsen. Solna stad har sedan 2006 haft ansvar för att emot ensamkommande nyanlända flyktingbarn i avvaktan på en mer varaktig placering i en s.k. anvisningskommun och har sedan dess tagit emot mer än 1000 barn och ungdomar. Under det gångna året har totalt 372 flyktingbarn och ungdomar varit placerade genom nämndens försorg vilket innebär en viss ökning jämfört med Placeringstiderna har dock minskat tack vare att såväl antalet s.k. ankomstkommuner som anvisningskommuner utökats. Nämndens ansvar har utökats under 2010 i och med att sammanlagt 11 nya ensamkommande barn och ungdomar beviljats permanent uppehållstillstånd (PUT). Vid årets slut hade nämnden därmed ansvaret för sammanlagt 26 barn och ungdomar som beviljats PUT efter att 6 stycken kunnat avslutas under Den positiva trenden när det gäller ekonomiskt bistånd håller i sig även för Antalet hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd har under året minskat med 12 procent jämfört med föregående år och genomsnittbidraget har sjunkit med 5 procent. Det kan också nämnas att antalet avslag i samband med ansökningar om ekonomiskt bistånd har sjunkit med 11 procent jämfört med föregående år. Bakom denna mycket positiva utveckling ligger ett fortsatt utvecklingsarbete liksom de effektiva insatser som kan erbjudas inom den s.k. Solnamodellen. Under året har förvaltningen i samverkan med kompetensförvaltningen startat ett särskilt utbildningsprojekt som syftar till att de som står lite längre från arbetsmarknaden ska kunna erbjudas individanpassade insatser via vuxenutbildningen. Måluppfyllelse Som konstaterades i socialnämndens verksamhetsplan för 2010 har nämnden inte fullt ut hunnit med att anpassa sina mål efter stadens prioriterade målområden. Detta är ett arbete som skett fullt ut i och med upprättandet av verksamhetsplanen för Socialnämnden har sina mål inom målområdena Livsmiljö samt Trygghet och omsorg. 5

6 För målområde Trygghet och omsorg redovisar nämnden centralt till stadsledning och kommunfullmäktige tjugofyra effektmål och för målområde Livsmiljö tio effektmål. Fyra av effektmålen är gemensamma för dessa båda målområden. Den samlade bedömning för verksamhetsåret 2010 är att fyra av nämndens fem inriktningsmål delvis uppfyllts och att ett uppfyllts. Totalt redovisar nämnden till kommunfullmäktige 28 effektmål varav 16 bedöms som uppfyllda, 8 som delvis uppfyllda och 4 som inte uppfyllda. Härutöver finns för olika verksamhetsområden ytterligare ett antal effektmål som enbart redovisas för nämnden. Av dessa närmare 50 effektmål bedöms hälften som uppfyllda (se bilaga A). Inriktningsmålet Socialtjänsten ska stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv följs upp genom sju effektmål. Fem effektmål bedöms vara uppfyllda, ett delvis uppfyllt och ett inte uppfyllt. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet uppfyllts. Det framgångsrika arbete som bedrivits för att minska beroendet av försörjningsstöd kan särskilt framhållas när det gäller att stärka individens förmåga att leva ett självständigt liv. Inom flera av nämndens verksamhetsområden har uppsatta effektmål uppnåtts helt eller delvis, bl.a. kan framhållas att andelen barn som återaktualiseras för utredning har minskat jämfört med föregående år. Inriktningsmålet Socialtjänsten ska i allt sitt arbete särskilt uppmärksamma barns och ungdomars situation följs upp genom fem effektmål. Två effektmål bedöms vara uppfyllda och tre delvis uppfyllda. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet delvis uppfyllts. Införande av dokumentations- och bedömningsinstrumentet Barns behov i centrum BBIC har varit en avgörande faktor för att på ett bättre sätt kunna uppmärksamma barns och ungdomars situation. Dessutom visar uppföljning att barns behov allt mer uppmärksammas inom samtliga av nämndens verksamhetsområden. Inriktningsmålet Socialtjänsten ska erbjuda en rättssäker verksamhet med god service, delaktighet och hög kvalitet följs upp genom fem effektmål. Två effektmål bedöms vara uppfyllda och tre delvis uppfyllda. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet delvis uppfyllts. När det gäller att kunna erbjuda en god service kan konstateras att mål och åtagande om snabb handläggning av ansökningar om försörjningsstöd uppfyllts. Uppföljning visar dock att det inom samtliga verksamheter finns utvecklingsområden i det fortsatta arbetet med att utveckla en rättsäker verksamhet med god service och hög kvalitet. Inriktningsmålet Socialtjänsten ska arbeta förebyggande och erbjuda tidiga insatser följs upp genom fem effektmål. Tre effektmål bedöms vara uppfyllda, ett delvis uppfyllt och har inte mätts. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet delvis uppfyllts. Även om de finns områden att utveckla ges förbyggande och tidiga insatser inom samtliga verksamhetsområden. Under det gångna året kan dessutom nämnas de satsningar som gjorts i och med starten av ett nytt öppenvårdsprogram för vuxna med missbruksproblem och öppnandet av ett aktivitetshus för personer med psykisk funktionsnedsättning. Inriktningsmålet Socialtjänsten ska samverka med andra aktörer och myndigheter, präglas av ett effektivt resursutnyttjande och vara en attraktiv arbetsgivare följs upp genom sex effektmål. Fyra effektmål bedöms vara uppfyllda och två inte uppfyllda. Den samlade bedömningen är att inriktningsmålet delvis uppfyllts. Det kan konstateras att nämndens olika verksamheter har en väl utbyggd samverkan med andra aktörer och myndigheter och att det bedrivs ett intensivt utvecklingsarbete för att befintliga resurser ska användas effektivt. Glädjande nog har sjukfrånvaron minskat bland förvaltningens anställda men det finns andra områden att utveckla för att fullt ut kunna leva upp till målet att vara en attraktiv arbetsgivare. 6

7 Ekonomi Nämndens nettokostnader är 194,3 mkr, vilket innebär ett överskott med 6,7 mkr gentemot budget på 201,0 mkr. En av orsakerna till resultatet är att antalet ensamkommande flyktingbarn ökat mer än vad som kunde förutses när budgeten fastställdes. Jämfört med budget är överskottet för denna verksamhet 5,4 mkr. Staden får statlig ersättning för mottagandet såväl under tiden barnen är asylsökande som för tiden efteråt för de som beviljats uppehållstillstånd. Nettokostnaderna för försörjningsstöd är 6,7 mkr lägre än budget och såväl antalet hushåll som genomsnittsbidrag per hushåll har minskat. Under året har antalet aktualiseringar av ärenden som rör barn och ungdomar ökat. Ökningen är störst för barn i åldrarna 0-12 år. På grund av denna ärendeökning med åtföljande arbetsbelastning har behov funnits att hyra in personal. Verksamheterna lämnar trots detta ett överskott med 2,5 mkr. Inom socialpsykiatrin har ett nytt aktivitetshus öppnats. Kostnader av engångskaraktär har därför redovisats under året och verksamheten redovisar ett underskott med 1,7 mkr. En medveten satsning har gjorts för att erbjuda alternativ till institutionsvård för målgruppen vuxna missbrukare. Detta har varit framgångsrikt och kostsam tvångsvård har i flera fall kunnat undvikas. Trots detta har minskningen av antalet heldygnsplaceringar uteblivit beroende på att vårdbehoven krävt institutionsvård samt att ett flertal av de personer som skulle kunna tillgodogöra sig öppenvård saknar bostad. Verksamheten redovisar ett underskott med 4,6 mkr. Under året har arbetsmarknadsverksamheten inom ekonomi- och arbetsmarknadsenheten fått möjlighet att flytta till ändamålsenliga lokaler på Englundavägen. Arbetsmarknadsdelen kommer därmed geografiskt nära övrig verksamhet inom enheten vilket underlättar samarbetet. I angränsande lokaler på Englundavägen finns sedan en tid också Arbetsförmedlingen. Anpassning av lokalen för främst tvätteriverksamheten har varit nödvändig och gör att verksamheten redovisar ett underskott med 1,1 mkr. De tidigare lokalerna i Väntorp kommer att användas till andra insatser för målgrupper inom socialförvaltningen som behöver sysselsättning. Nämndens nettokostnader är 7,2 mkr lägre 2010 jämfört med Fördelningen är 28,8 mkr högre kostnader och 36,0 mkr högre intäkter än föregående år. Förklaringen till de ökade intäkterna är ökade statsbidrag från Migrationsverket på 33,6 mkr för ensamkommande flyktingbarn. Intäktsökningen motsvaras av likartad ökning av kostnaderna. Investeringsutgifterna uppgår för 2010 till 0,1 mkr. Jämfört med 2009 är det en minskning med 0,6 mkr, vilket förklaras av att inga investeringar har gjorts i förvaltningens datamiljö i avvaktan på ett nytt avtal för IT-driften. Entreprenader och köp av verksamhet Det gångna året har en kommungemensam upphandling av Personliga ombud för psykiskt funktionsnedsatta genomförts. Då avtalet går ut för driften av Sunnangårdens gruppboende för samma målgrupp har en ny upphandling påbörjats av denna verksamhet. Likaså har en kommungemensam ramupphandling påbörjats för en rad olika insatser riktade till barn och ungdomar. På grund av vikande behov har två av boendena för ensamkommande flyktingbarn som drivits på entreprenad kunnat avvecklas under året. Vid årets slut har nämnden sammanlagt fyra s.k. transitboenden för denna målgrupp och ett boende för de som beviljats permanent uppehållstillstånd (PUT). Samtliga dessa boenden drivs på entreprenad. 7

8 Av förvaltningens totala bruttokostnad har 54 % (172,7 mkr) betalts ut till externa producenter som bedriver verksamhet på uppdrag av socialnämnden. Med externa producenter avses förutom upphandlade entreprenörer även andra kommuner avseende drift av gemensamma verksamheter samt staten när det gäller vissa individplaceringar som skett via Statens institutionsstyrelse (SiS). Tvärsektoriella frågor Jämställdhet Året har ägnats åt kunskapsinhämtning i frågor som rör jämställdhet och likabehandling. Förvaltningens chefer, utvecklingsledare och jämställdhetsombud har deltagit i den av staden anordnade utbildningen om jämställdhet. Via studiebesök i Eskilstuna hämtade jämställdhetsombud och utvecklingsledare inspiration av det framgångrika jämställdhetsarbete som där bedrivs. De har också deltagit på konferens om diskriminering på arbetsplatsen. Ett arbete med att utveckla Ett könsmedvetet arbete i socialtjänstens biståndsbedömning har påbörjats under året. Integration Som ett led i det fortsatta värdegrundsarbetet anordnades en studiedag för hela förvaltningen på temat Hur öppen är vår arbetsplats för olikheter och mångfald. Syftet med dagen var att öka medvetenheten om egna föreställningar och stereotyper. Under dagen berördes mångfald, integration, jämställdhet och likabehandling, dessutom gavs en genomgång av diskrimineringslagen. Som ett led i att få ökad kunskap om andra kulturer anordnas under hösten studiebesök vid moskén i Solna och förvaltningens jämställdhetsombud deltog på en föreläsning under temat Islam och vi myter och motsättningar. Internationellt Det ettåriga utvecklingsprojektet UKIK Utveckling och kompetenshöjning genom inspiration och kunskapsutbyte mellan Solna socialförvaltning och stadsdelen Kirov i St Petersburg avslutades under våren. Projektet resulterade bl.a. i att Kirov öppnat familjeklubbar med Öppna förskolan i Hagalund som förebild. Flera arbetsgrupper, bl.a. familjerätten, har genomfört studieresor i Europa inom ramen för förvaltningens internationella arbete Nyfiken på Europa. Uppföljning av studieresorna har skett genom skriftliga rapporter och presentationer vid s.k. lokala FoU-caféer. Under året har representanter från förvaltningen deltagit på internationella konferenser och flera studiebesök från olika länder har tagits emot. Förvaltningen har varit representerade på konferensen Barnen och ruset i Norge, på konferens om europeiskt samarbete kring hållbar stadsutveckling på Employment Week i Bryssel och på nätverksmöte med European Network of Social Authorities, ENSA. Socionomstudenter från Stuttgart, Tyskland har i samband med studiebesök fått information om hur förvaltningen arbetar med arbetsmarknadsfrågor, barn, missbruk och psykiskt funktionsnedsatta. Tjänstemän från Kawasaki, Japan besökte förvaltningen med uppdraget att hämta hem idéer för att kunna forma policy och ge förbättringsförslag inom den egna verksamheten. Vid detta studiebesök redogjorde ekonomi- och arbetsmarknadsenheten för sitt arbete med fokus på barnfamiljer. Tjänstemän från Gladsaxe, Danmark har under tre dagar tagit del av socialpsykiatrins verksamhet. Arbete med kvinnofrid och brottsoffer Arbetet med kvinnofrids- och brottsofferfrågor har utvecklats under de senaste åren. Inriktningen på arbetet är att verka för nolltolerans mot kvinnovåld, ge våldsutsatta kvinnor och barn det skydd och stöd de kan behöva samt genom utbildning av förvaltningens personal höja kompetensen i dessa frågor. Förvaltningens arbete med kvinno- 8

9 fridsfrågor leds av en kvinnofridsgrupp där representanter från alla enheter medverkar. Förvaltningens kvinnofridsgrupp träffas regelbundet varje månad. Utifrån prioriterade områden kan förvaltningen redovisa följande för detta arbete 2010: Kvinnofridsgruppen deltar i Familjevåldsteamets basutbildning samt anordnar en utbildningsdag för hela förvaltningen - Hela kvinnofridsgruppen har deltagit i Familjevåldsteamets basutbildning om relationsvåld. Flera från gruppen deltar i Länsstyrelsens omfattande utbildning Våld i nära relationer med barnen i fokus. Hela förvaltningen har deltagit i föreläsningar med Familjevåldsteam Nordväst och vid ett annat tillfälle med Mansmottagningen mot våld i Uppsala på temat Vem är han som slår. Utveckling av Familjevåldsteamet och Relationsvåldscentrum Familjevåldsteamets verksamhet med behandling för män och kvinnor som utövar våld mot nuvarande eller tidigare partner prioriteras och om utrymme finns erbjuds stödsamtal till våldsutsatta. Teamet samordnar också det arbete som påbörjats med att ta fram en övergripande handlingsplan för nordvästkommunernas kvinnofridsarbete och som beräknas vara klar i början av En boendekedja för våldsutsatta med stort skyddsbehov har startat och rutiner och riktlinjer har tagits fram men fortfarande återstår en hel del utvecklingsarbete för denna boendeform. Relationsvåldscentrum är en råd- och stödverksamhet som vänder sig till personer som gjort en polisanmälan om relationsvåldsbrott vid Västerorts polisdistrikt. Syftet med verksamheten är att ge stöd i rättsprocessen. Verksamheten har varit ett samverkansprojekt mellan sju kommuner och vissa stadsdelar i Stockholm samt polisen. Från januari 2011 har det tidigare projektet övergått i ordinarie verksamhet och ett samverkansavtal har tecknats mellan berörda parter. Utveckla arbetet med särskilda grupper - Socialförvaltningens kvinnofridsgrupp har under året initierat ett samarbete med omvårdnadsförvaltningen (OF) när det gäller kvinnofridsfrågorna för deras målgrupper. Kontakt har även förmedlats mellan OF och Familjevåldsteam Nordväst. Kvinnofridsgruppen kommer framöver kontinuerligt att träffa OF:s kvinnofridsgrupp. Förbättra informationen om kvinnofrid på hemsidan - Det kan konstateras att informationen på stadens hemsida är mycket kortfattad och behöver kompletteras, vilket ännu inte är helt genomfört. Följa resultatet av Socialstyrelsens regeringsuppdrag vad avser stärkande av kvinnofriden för att förbättra och utveckla den egna verksamheten - Förvaltningens eget arbete, stadens satsning på deltagande i Relationsvåldscentrum och i Familjevåldsteam Nordväst är några delar av det arbete som görs för att förbättra och utveckla verksamheten. Deltagande i utbildningar som anordnas centralt är en annan del av utvecklingsarbetet. Kvinnojouren är en viktig samverkanspartner för förvaltningen. Numer gör också förvaltningen vid två tillfällen per år uppföljning av denna verksamhet utifrån Socialstyrelsen nya allmänna råd. Brottsofferjouren Brottsofferföreningen Solna-Sundbyberg-Ekerö har funnits i ca 20 år. Föreningens uppdrag är bl.a. att lämna stöd och hjälp till brottsoffer och vittnen samt bistå vid domstolsförhandlingar. Brottsofferjouren har utvecklats under senare år och har under 2010 hjälpt mer än 600 personer. I december beslutade socialnämnden i Solna stad att teckna en ny samverkansöverenskommelse med föreningen för åren 2011 till 2013 och därmed också bevilja verksamheten ett årligt verksamhetsbidrag för samma tidsperiod. 9

10 Kvalitetsarbete och internkontroll Socialförvaltningens kvalitetsarbete utgår från Solna stads kvalitetspolicy samt de krav som ställs på verksamheten i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2006:11). Solna stads nyligen inledda förnyelsearbete med att se över och utveckla såväl verksamhetsstyrning som uppföljning och kvalitetsarbete har under 2010 i hög grad påverkat förvaltningens arbete i dessa frågor. Utifrån vad som tagits upp i Utredningen om kunskapsutveckling inom socialtjänsten (SOU 2008:18) gäller det för verksamheten att ta del av forskning och utveckling inom området för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Utifrån prioriterade områden för kvalitetsarbetet 2010 kan förvaltningen redovisa följande: Deltagande i stadens förnyelsearbete vad gäller kvalitetsutveckling med fokus på brukarorientering och tillgänglighet. Ett betydelsefullt bidrag i detta arbete har varit att förvaltningen inför 2011 ytterligare utvecklat och anpassat sin modell för verksamhetsplanering och uppföljning. Förvaltningen har också påbörjat arbetet med att ta fram kvalitetsdeklarerade tjänster och aktivt deltagit i arbetet med att ta fram en gemensam synpunktshantering för staden. Förvaltningen har sedan 2004 haft ett eget system för hantering av synpunkter och klagomål och det gångna året har sammanlagt 37 synpunkter och klagomål registrerats. Närmare en tredjedel av synpunkterna och klagomålen har främst handlat om bemötande och för övrigt har de främst rört metoder och arbetssätt, själva biståndet och tillgänglighet. Inkomna synpunkter och klagomål hanteras framför allt på enhetsnivå och utgör där ett underlag i det kontinuerliga kvalitetsarbetet. Slutförande av arbetet med att ta fram en gemensam värdegrund. För alla anställda har en broschyr tagits fram där den gemensamma värdegrunden presenteras. Som ett led i implementeringen har också en gemensam studiedag om mångfaldsfrågor genomförts. För övrigt har ett arbete inletts med att på olika stärka helhetssynen och bekämpa revirtänkande. Fortsatt arbete med framtagande av en modell för genomförande av regelbundna brukarundersökningar. Under slutet av 2010 påbörjades ett arbete för att under 2011 för första gången kunna genomföra en förvaltningsövergripande brukarundersökning. I nya upphandlingar har krav också ställts på utförare att genomföra brukarundersökningar. Arbetet med att utveckla nyckeltal och att ta fram enkla modeller för att mäta såväl måluppfyllelse som effekter av olika insatser. Under det gångna året har förvaltningen, bl.a. utifrån nationella krav på öppna jämförelser inom socialtjänsten, sett över och utvecklat vilka nyckeltal som ska redovisas. I enlighet med stadsövergripande krav har även könsuppdelad statistik börjat tas farm. I och med framtagandet av nya effektmål har också metoderna för att mäta måluppfyllelse utvecklats. Ta del av forskning och utveckling för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Nordvästkommunernas gemensamma FoU-enhet har spelat en viktig roll i detta arbete. Under det gångna året anordnade enheten i samverkan med Socialstyrelsen en heldag för chefer inom Individ- och familjomsorgen i ämnet. Representanter från förvaltningen deltog också i Socialstyrelsens årliga konferens om evidensbaserad praktik som 2010 handlade om lokala utvärderingar. I enlighet med nämndens internkontrollplan har förvaltningen under året sett över vissa befintliga ritlinjer och rutiner respektive tagit fram nya inom vissa områden. Sammanlagt har närmare ett tjugotal rutiner och riktlinjer setts över alternativt tagits fram nya. Här kan särskilt nämnas den säkerhets- och krisberedskapsplan, de riktlinjer i vissa 10

11 ärenden som rör människohandel samt de reviderade riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd som antagits av nämnden under det gånga året. Härutöver kan också nämnas de gemensamma rutiner om snabba insatser vid grövre våld i skolan som tagits fram i samverkan med barn- och utbildningsförvaltningen. Förvaltningen har också tagit fram nya rutiner om bl.a. inre sekretess och behörighetsfrågor samt reviderade rutiner för träningslägenheter och sociala kontrakt. Personal och arbetsmiljö Personal- och kompetensförsörjning Förvaltningen har under 2010 inbjudit alla medarbetare till fyra gemensamma förvaltningsdagar för kunskapspåfyllnad och erfarenhetsutbyte. På programmet för dessa dagar har bl. a. följande frågor tagits upp; ungdomar med missbruksproblem, våld i nära relationer, nyheter inom den sociala barn- och ungdomsvården och en heldag med syfte att öka medvetenheten om egna föreställningar och stereotyper med rubriken Hur öppen är vår arbetsplats för olikheter och mångfald?. Under året har kompetensutvecklingsplanen varit styrande för vilken kompetens den enskilde medarbetaren behöver tillägna sig och på vilket sätt har personalomsättningen varierat mellan olika enheter. Alltifrån en stor personalomsättning, i flera fall beroende på föräldraledigheter, till en stabil personalsituation. Vid de enheter där arbetsbelastningen under året varit hög har personal tidvis behövt hyras in. Arbetsmiljö Målet för socialförvaltningen är att utveckla en attraktiv arbetsmiljö för att därmed underlätta rekrytering och behålla komptent personal. I detta arbete är den medarbetarundersökning som genomfördes hösten 2010 ett viktigt verktyg. Resultatet visar på förvaltningens styrkor som tillgång till information, tillräckliga befogenheter, hög andel genomförda medarbetarsamtal. Ledarskapet kännetecknas av uppskattning och respekt, frihet under ansvar, fokus på ekonomiskt resultat men också på verksamhetsresultat. Medarbetarna anser att förvaltningens ledning är goda representanter för verksamheten. Områden att utveckla är bl.a. ansvar för helheten, samarbete och kunskapsdelning samt balans mellan arbete och fritid. Fortsatt utveckling av effektiva arbetsmetoder och arbetsrutiner samt tydlighet om krav som är möjliga att leva upp till. Ledningens utvecklingsområden är konflikthantering, utvecklingsfrågor och verksamhetsuppföljning samt att göra medarbetarna delaktiga inför beslut. Arbetet pågår både förvaltningsövergripande och på enhetsnivå för att ta fram förslag till åtgärder på lång och kort sikt. Arbetsmiljöarbetet integreras i ordinarie verksamhetsplantring- och uppföljning. Fyra tillfällen per år träffas ledningsgrupp och fackliga representanter för att samverka i arbetsmiljöfrågor. Här behandlas frågor kring ohälsa, olycksfall och tillbud, analys av sjukfrånvaron samt resultat och åtgärder från skyddsronder. Miljöfrågor Förvaltningen erbjuder regelbundet grundläggande miljöutbildning till personalen och så har även skett det gånga året. I samband med planering av nya lokaler tas aspekter kring hållbar energianvändning tillvara. Övervägande delen av förvaltningens lokaler hyrs in från externa fastighetsägare. I nuläget finns inget system för uppföljning av värmeförbrukningen. I möte med fastighetsägare finns dock alltid miljöarbetet med på agendan. Förvaltningen sopsorterar allt avfall och i socialpsykiatrins sysselsättningsverksamhet komposteras även matavfall. Inom övrig verksamhet har frågan om utsortering av matavfall tagits upp men ännu har ingen miljömässig och ekonomisk hållbar lösning hittats 11

12 för detta. För övrigt kan nämnas att de fordon som förvaltningen använder till övervägande del utgörs av s.k. miljöbilar. I de upphandlingar som görs ställs miljökrav på utförarna i enlighet med vad som sägs i stadens miljöprogram. Framtiden För att i framtiden kunna vidmakthålla Solnas unika position i fråga om försörjningsstöd gäller det att förvaltningen fortsätter att utveckla sina metoder och tillsammans med kompetensförvaltningen utvecklar offensiva och individanpassade arbetsmarknadsåtgärder. Inom övriga verksamhetsområden krävs ett fortsatt och målmedvetet arbete med att förebygga och utveckla alternativ till institutionsvård. I arbetet med att utveckla öppenvårdsinsatser på hemmaplan kommer tillgången på lägenheter för olika former av tränings- och stödboende att vara en avgörande framgångsfaktor. Antalet ensamkommande flyktingbarn som kommer till Sverige har ökat under senare år. Detta ställer ökade krav på mottagandet och att landets kommuner kan erbjuda betydligt fler anvisningsplatser framöver. Risken är annars att fler barn fastnar i de s.k. ankomstkommunerna varav Solna är en. Även socialnämndens verksamheter påvekas av stadens kraftiga befolkningsökning kommande år. Framför allt är det antalet barnfamiljer med mindre barn som ökar och redan nu syns tecken på att det får följder för verksamheten då antalet mindre barn som aktualiseras vid förvaltningens barnenhet ökar och att fler söker stöd i form av familjerådgivning. Nämnden står inför att genomföra flera upphandlingar då tidigare avtal löper ut. Här gäller det att överväga de nya möjligheter till kundval som ges genom Lagen om valfrihetssystem (LOV). Dessutom behöver de kvalitetskrav som ska ställas på olika entreprenörer ses över liksom hur dessa ingångna avtal ska följas upp på bästa sätt. Barnskyddsutredningen och Missbruksutredningen är två större pågående utredningar inom socialtjänstens område. Båda dessa utredningar kan komma att påverka verksamheten i hög utsträckning och leda till stora förändringar vad gäller såväl ansvar och organisation som arbetsätt och kompetens. Oavsett konsekvenserna av nämnda utredningar ställs det redan idag ökade krav på att socialtjänsten ska utveckla effektiva metoder och arbetssätt och att insatserna som ges ska ge önskad effekt. Dessutom ställs ökade kvalitetskrav på verksamheten, inte minst i fråga om delaktighet, insyn och valfrihet. 12

13 Förvaltningsövergripande och staben Verksamheten Verksamheten avser framför allt förvaltningsövergripande stödfunktioner och administration för budget och ekonomi samt verksamhetsplanering och uppföljning, kvalitetsarbete, upphandling och avtal, utvecklingsarbete och vissa personalfrågor, utredningstjänster och nämndsekretariat, IT och verksamhetssystem, webbsida, intranät och information, miljöfrågor samt lokal- och säkerhetsfrågor. Här ligger också tillstånds- och tillsynsverksamhet avseende bl.a. serveringstillstånd, alkohol- och drogförebyggande arbete samt ansvaret för de kommungemensamma verksamheterna Socialjouren, FoU Nordväst och Relationsvåldscentrum. Tillstånds- och tillsynsverksamhet Tillstånds- och tillsynsverksamheten handlägger permanenta och tillfälliga serveringstillstånd och har ansvar för yttre och inre tillsyn. Verksamheten ansvarar också för registrering och tillsyn för folköl- och tobaksförsäljning samt fullgör kommunens uppgifter enligt lag om handel med vissa receptfria läkemedel. I nedanstående tabell redovisas nyckeltal för tillstånds- och tillsynsverksamheten. Serveringstillstånd/folköl och tobak Nyansökan, permanent tillstånd Ansökan om ändrat tillstånd Ansökan som avslagits Återkallelse av tillstånd Varning, villkor Villkor i samband med fotbollsmatcher PBI-prövningar Tillfälligt tillstånd, slutet sällskap Tillfälligt tillstånd, allmänheten Tillsynsbesök på restauranger Tillsynsbesök tillfälliga tillstånd Tillsynsbesök folköl och tobak Socialjouren Samtliga åtta nordvästkommuner driver gemensamt en socialjour för vilken Sigtuna kommun är huvudman. Socialjouren ger råd och stöd i akuta ärenden utanför kontorstid. Ärenden som berör barn och ungdomar som far illa på olika sätt kommer i första hand. Under 2010 har socialjouren har arbetat med 669 ärenden i Solna Det är en liten ökning från 2009 (640 ärenden). De kategorier som ökat i Solna är barn- och ungdomsärenden, boende- och hemlöshetsärenden, missbruksärenden samt krisärenden av olika slag. De som minskat är kvinnofridsärenden och ärenden som rör äldre. Verksamheten, inkl. nyckletal och jämförelser med övriga nordvästkommuner, redovisas senare i särskild verksamhetsberättelse. FoU Nordväst Socialförvaltningen driver tillsammans med övriga nordvästkommuners individ- och familjeomsorg en forsknings- och utvecklingsenhet, FoU Nordväst, för vilken Sollentuna kommun är värdkommun. Förutom medverkan i olika utvärderingar har medarbetare från förvaltningen deltagit i seminarier och det erfarenhetsutbyte som sker inom ramen för verksamheten. Aktiviteter under det gångna året inkl. redovisning av utvärderingar som genomförts redovisas senare i särskild verksamhetsberättelse. 1 PBI - prövning enl. Alkohollagen av person med betydande inflytande i företaget som sökt tillstånd. 13

14 Relationsvåldscentrum Relationsvåldscentrum (RVC) startade som ett projekt 2007 och drivs gemensamt av nio samverkanspartners med Stockholms stads socialtjänstförvaltning som projektägare. RVC finns i Västerortspolisens lokaler i Solna och är ett samarbete mellan Stockholms stad, Solna stad, Sundbybergs stad, Ekerö kommun, samt polismyndigheten i Stockholms län. RVC vänder sig till personer över 18 år som har polisanmält hot och/eller våld från en närstående vuxen. Socialnämnden beslutade på sammanträde i december att verksamheten ska övergå i ordinarie verksamhet. Aktiviteter inkl. nyckletal redovisas senare i särskild verksamhetsberättelse. Händelser av betydelse Nyfiken Europa - under året har alla medarbetare inom förvaltningen erbjudits att tillsammans med kollegor ansöka om medel för att göra en studieresa inom Europa. Det övergripande syftet har varit att socialförvaltningen vill ge sina medarbetare möjligheter att spegla sig i europeiska kollegers arbetssituation och därefter föreslå verksamhetsförändringar som inspirerats av det man upplevt och sett. Under året har medarbetare från staben och förvaltningsledningen deltagit i stadens förnyelseprojekt. Målet med projektet är att få en sammanhållen mål- och verksamhetsstyrning, struktur för stadens verksamhets- och kvalitetsarbete, struktur för stadens information, kommunikation och dialog med medborgarna och företagen, etablering av en e-förvaltning inom staden och strategi för den framtida kompetensförsörjningen i staden utifrån ett verksamhetsperspektiv. Ekonomi Tkr Bokslut 2009 Budget 2010 Bokslut 2010 Avvikelse Avvikelse jmf 2009 Intäkter Kostnader Netto Enhetens nettokostnader är tkr vilket innebär ett överskott med 80 tkr gentemot budget. Personal Personalsituationen har för stab och förvaltningsövergripande funktioner under det gångna året fortsatt att vara stabil. Kommunstyrelsen beslutade i december att tillsätta en ny förvaltningschef för socialförvaltningen. Utvecklings- och kvalitetsarbete Under året har de första stegen tagits mot att utreda socialförvaltningens behov av ett nytt verksamhetssystem som motsvarar nya behov och arbetssätt och med möjlighet att erbjuda medborgare och företag e-tjänster. Inom ramen för stadens förnyelsearbete har förvaltningen bl.a. påbörjat arbetet med att ta fram kvalitetsdeklarerade tjänster och tagit fram en plan för hur detta arbete ska fortgå. Dessutom har förberedelser påbörjats för att under 2011 för första gången kunna genomföra en förvaltningsövergripande brukarundersökning. 14

15 Ekonomi- och arbetsmarknadsenheten Verksamheten Enhetens insatser skall i första hand bidra till att personer uppnår självförsörjning. I det fall den enskilde inte blir självförsörjande skall hon/han få hjälp att i största möjliga mån få en fungerande vardag. Den enskilde skall stöttas i att ta kontroll över sitt liv och sin ekonomi. Ekonomiskt bistånd Kostnadsutvecklingen för ekonomiskt bistånd är svår att förutspå då denna påverkas av många olika yttre faktorer som dessutom snabbt kan förändras. Framför allt är dock konjunkturläget och arbetslöshetsgraden hos befolkningen viktiga faktorer. Regeringsoch riksdagsbeslut som rör t.ex. arbetsmarknadsområdet eller ändringar inom socialförsäkringssystemet är andra viktiga yttre faktorer som påverkar. Av socialtjänstlagen framgår att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning. Biståndet skall utformas så att det stärker den enskildes resurser att leva ett självständigt liv. Det ekonomiska biståndets syfte är att fungera som ett kortvarigt stöd i olika situationer när inga andra av samhällets möjligheter till försörjning finns. De som förblir i behov av försörjningsstöd under en längre tid har ofta andra svårigheter som kräver fördjupade insatser från socialtjänstens sida och från andra instanser. Antal hushåll som erhållit försörjningsstöd Antalet hushåll som erhållit försörjningsstöd under 2010 har minskat med 12 procent jämfört med Antalet aktualiseringar, dvs. nya ansökningar om hjälp, har minskat med 14 procent från 993 år 2009 till Antal biståndsmånader per hushåll är i stort sett lika i jämförelse med 2009 då antalet månader var 5,4 jämfört med 5,5 biståndsmånader Genomsnittlig utbetalning per hushåll och månad har minskat med 5 procent från kr för 2009 till år Antalet avslag har minskat med 11 procent från 721 under 2009 till 644 år

16 Orsaker till försörjningsstöd i procent Arbetslös med arbetsförmåga Utanför arbetsmarknaden, d v s betydande rehabiliteringsbehov eller ingen åtgärd Sjuk inkluderar 0-klassade, sjukersättning samt sjukskriven Studerande (ej med ferier), t ex grund- el gymnasiestuderande samt SFI Inkomst under norm, ej åtgärd, t ex ålderspensionär, heltidsarbetande el föräldrap Övrigt, t ex tillfälligt behov, avliden, kriminalvård 9 7 Hembesök Antal genomförda hembesök har under 2009 varit 282 och under 2010 har antalet ökat till 338. Hembesöksverksamheten har medfört en ökad säkerhet i bedömningar och insatser Förmedlingsmedel Förmedlingsmedel är ett bistånd beviljat enligt Socialtjänstlagen som innebär att personens egna inkomster går till förvaltningen som sedan förmedlar pengarna till personen enligt överenskommen plan. Biståndet beviljas personer som på grund av olika skäl inte förmår att själva hushålla med sin inkomst. Under senare tid har också föräldrar utan uttalade psykosociala problem men med upprepade hyresskulder blivit en allt större målgrupp där insatsens syfte är att förhindra vräkning. Insatsen är frivillig och skall inte beviljas personer som har möjlighet att få God man. Ärendeantalet har minskat något ifrån 115 under 2009 till 96 under Dödsboanmälningar När någon avlidit skall en bouppteckning göras. I de fall dödsboet saknar medel för att täcka bouppteckningskostnader kan förvaltningen upprätta en s.k. dödsboanmälan som lämnas till skattemyndigheten för registrering. Dödsboet kan även vara berättigat till ekonomiskt bistånd till hela eller delar av begravningskostnaderna. Antal ärenden som har kommit in har minskat något från 114 år 2009 till Budgetrådgivning och skuldsanering Solnabor med skulder kan kostnadsfritt vända sig till förvaltningens budget- och skuldrådgivning. Det kan innebära en genomgång av den enskildes ekonomi, förslag på förändringar samt, då förutsättningar för att ansöka om skuldsanering enligt skuldsane- 16

17 ringslagen finns, förberedande kontakter och förhandlingar med myndigheter samt fordringsägare. Antal inkomna ärenden under 2010 var 97 varav 22 ledde till en ansökan om skuldsanering. Under 2010 beviljade kronofogdemyndigheten 11 personer skuldsanering. Hyresrådgivning Verksamheten tar emot meddelanden från hyresvärdar och bostadsrättsföreningar när en hyresgäst inte sköter hyran/avgiften eller då hyresgästen varnas på grund av störning eller sanitär olägenhet. Hyresrådgivaren hanterar alla inkomna underrättelser från kronofogdemyndigheten om avhysningar. Alla inkomna ärenden kontrolleras och tillskrivs med erbjudande om genomgång av situationen. I detta arbete prioriteras barnfamiljer och personer med psykisk funktionsnedsättning. Typ av ärenden vid Hyresrådgivningen Inkomna ärenden rörande hyresskuld eller störning varav barnfamiljer Antal ärenden hyresrådgivaren varit i kontakt med varav barnfamiljer som hyresrådgivaren varit i kontakt med Antal underrättelser om avhysning varav verkställda avhysningar 7 6 En stor minskning av inkomna ärenden kan noteras och orsakerna till detta ska analysers vidare. Ett förbättrat samarbete med olika hyresvärdar i staden från förvaltningens sida kan ha bidragit till att inkomna ärenden minskat under året. Reception Receptionen tar emot besökare till samtliga verksamheter på Englundavägen förutom till Resurscentrum som har en egen reception tillsammans med landstinget. Arbetsmarknadsinsatser Verksamhetens huvudsakliga uppdrag är att i samverkan med kompetensförvaltningen erbjuda och förmedla olika former av arbetsmarknadsinsatser för personer med försörjningsstöd. Målet är att deltagarna skall söka och få arbete på den öppna arbetsmarknaden och därigenom få en egen försörjning. Därutöver erbjuds sysselsättning, arbetsträning och kompetensutveckling för personer med mer omfattande arbetshinder samt ungdomstjänstplatser på uppdrag av förvaltningens ungdomsenhet. I samarbete med kompetensförvaltningen erbjuds arbetslösa med försörjningsstöd insatser enligt den s.k. Solnamodellen i form av arbetsträning, sysselsättning, kompetensutveckling, matchning och coachning. Uppgiften är att möjliggöra en så snabb återgång till arbete eller utbildning som möjligt genom att erbjuda praktik eller deltagande i övrig kompetenshöjande verksamhet. Verksamheten är samlokaliserad med kompetensförvaltningen. Resultat av Solnamodellen Andel utan arbetshinder som kommit ut i arbete eller studier % 65 % 68 % Av de 91 personer utan arbetshinder som varit aktuella för olika stödinsatser inom Solnamodellen har 68 procent ordnat annan försörjning varav de flesta genom arbete under året och totalt 85 % har gått vidare till anan försörjning än försörjningsstöd. 17

18 Offentligt skyddade anställningar (OSA) Förvaltningen har under året genom avtal med arbetsförmedlingen kunnat erbjuda 40 s.k. Offentligt skyddade anställningar OSA vilket ger personer med nedsatt arbetsförmåga en anställning med rehabiliterande inslag. Verksamheten, med fyra arbetsledare, erbjuder anställningar inom ett varierat utbud av verksamheter; två klottersaneringslag, ett parkarbetslag i samverkan med stadsbyggnadsförvaltningen, ett renoveringslag som i stor utsträckning sysslar med förvaltningens träningslägenheter och lokaler samt en tvätteriverksamhet som betjänar omvårdnadsförvaltningens intraprenad. Härutöver erbjuds ett antal anställningar inom den egna förvaltningen, några inom andra förvaltningar i staden och dessutom hos ideella organisationer. Händelser av betydelse På uppdrag av nämnden har det under året skett en genomlysning av ekonomienheten och arbetsmarknadsenhetens verksamhet som mynnade ut i ett förslag till organisationsstruktur som syftade till att underlätta nämndens styrning och ledning av verksamheten. Genomlysningen resulterade i att de två enheterna under året organiserades i en gemensam enhet. FUT-projektet, vars syfte är att förhindra bidragsfusk, har fortsatt även under I projektet ingår en socialsekreterare som på heltid utreder felaktiga utbetalningar samt arbetar med metodutveckling. Utbildningsprojekt har startat under året med syfte att genom utveckling av effektiva metoder för kartläggning, motivering och vägledning kunna erbjuda de som står längre från arbetsmarknaden relevanta och individanpassade studier. Det har visat sig att majoriteten tillhörande denna grupp behöver genomgå betydande rehabilitering innan studier kan bli aktuella. Ekonomi Ekonomi och försörjningsstöd Tkr Bokslut 2009 Budget 2010 Bokslut 2010 Avvikelse Avvikelse jmf 2009 Intäkter Kostnader Netto Verksamhetens nettokostnader är tkr, vilket innebär ett överskott med tkr gentemot budget. Anledningen till överskottet är att såväl antalet hushåll som genomsnittsbidrag per hushåll har minskat. Arbetsmarknadsinsatser Tkr Bokslut 2009 Budget 2010 Bokslut 2010 Avvikelse Avvikelse jmf 2009 Intäkter Kostnader Netto Verksamhetens nettokostnader är tkr, vilket innebär ett underskott med tkr. Orsaken till underskottet är att verksamheten fått möjlighet att flytta till ändamålsenliga lokaler på Englundavägen. Arbetsmarknadsdelen kommer därmed geografiskt nära övrig verksamhet inom enheten vilket underlättar samarbetet. I samma lokaler på 18

19 Englundavägen finns sedan en tid också Arbetsförmedlingen. Anpassning av lokalen för främst tvätteriverksamheten har varit nödvändig och kostnader av engångskaraktär har redovisats under året. De tidigare lokalerna i Väntorp kommer att användas till andra insatser för målgrupper inom socialförvaltningen som behöver sysselsättning. Utvecklings- och kvalitetsarbete Enhetens FUT-projekt, syftar till att identifiera och komma till rätta med felaktiga utbetalningar av försörjningsstöd har tillsammans med Utbildningsprojektet samt enhetens hembesöks- och rehabiliteringsarbete varit betydelsefulla delar i arbetet med att förbättra verksamhetens kvalitet. Kvalitetssäkring av sociala tjänster Enheten har under 2010 fortsatt att utveckla arbetet med dokumentationen och att kunna erbjuda rätt insats till sökanden samt att upprätta tydliga handlingsplaner. Enhetens hembesök- och rehabiliteringsarbete samt FUT-projektet har lett till en ökad kvalitet i utredningar av rätten till bistånd. Tillgänglighetsfrågor Tillgängligheten har förbättrats genom att mottagningen har fasta och kända telefontider vilket medfört att betydligt fler snabbare kan komma i kontakt med enheten. Förbättrade rutiner har också införts för att hämta in handlingar före nybesök vilket medfört en snabbare handläggning. Samverkan och samarbete internt och externt Samverkan med både interna och externa samarbetspartner har fortsatt utvecklas även under 2010 och har bidragit till att påverka verksamhetens kvalitet i positiv riktning.. Handläggning och dokumentation Utredningsverktyget Instrument X har fortsatt att utvecklas under 2010 vilket bl.a. inneburit att insatser och handlingsplaner mer kunnat anpassas efter klienters behov. Dessutom har sammanslagningen av ekonomienheten och arbetsmarknadsenheten haft stor betydelse för att klienterna snabbare har kommit ut i arbete eller sysselsättning. Enhetens hembesöks- och rehabiliteringsverksamhet har medfört ökad säkerhet i bedömningar och insatser och därmed inneburit att fler har kunnat gå vidare till annan försörjning och snabbare blivit självförsörjande. Fel och brister samt synpunkter och klagomål Enheten har fortlöpande arbetat med att förbättra sina rutiner gällande hantering av synpunkter och klagomål. Inrättande av FUT-projektet är ett viktigt led i arbetet med att förebygga och förhindra felaktiga utbetalningar. Personal- och kompetensförsörjning I stort sett all personal inom enheten har deltagit i utbildningar som är relevanta för arbetet. Tre medarbetare, inklusive enhetschefen har genomfört en studieresa till Spanien. Enhetschefen har tillsammans med kompetensförvaltningen gjort studiebesök i Bryssel inom arbetsmarknadsområdet. F.ö. kan nämnas att personalsituationen har varit relativt stabil under året. Upphandlingar Enheten har ingen upphandlad verksamhet. Särskilda uppföljningar och utvärderingar Ekonomi- och arbetsmarknadsenhetens arbete har under året varit föremål för en särskild genomlysning. 19

20 20

21 Barnenheten Verksamheten Barnenheten ansvarar för insatser riktade till barn i åldersgruppen 0-12 år som riskerar och visar tecken på ogynnsam utveckling, dvs. barn och familjer som behöver stöd för att undvika att barnen far illa. Enheten är uppdelad i tre grupper; utredningsgrupp, familjehemsgrupp samt familjerätt. From har en gemensam familjerättsverksamhet inrättats för Solna och Sundbyberg med en egen nämnd, den gemensamma familjerättsnämnden. Den kommungemensamma familjerättsverksamheten ingår som en grupp i förvaltningens barnenhet. Till enheten hör också en öppen förskola inkl. vissa öppna stödinsatser. Ett stort utbud av insatser kan också tillhandahållas genom ramavtal och familjerådgivning med kundval drivs på entreprenad. Härutöver drivs också vissa verksamheter tillsammans med andra kommuner. Utredningsgrupp Verksamheten arbetar med myndighetsutövning, vilket betyder att alla anmälningar om barn som riskerar att fara illa och ansökningar från föräldrar som önskar stöd, handläggs av gruppen. Ställningstagande till anmälans innehåll görs i en förhandsbedömning som resulterar i att beslut fattas om inledande av utredning eller inte. En utredningsplan görs tillsammans med vårdnadshavare och reglerar de externa kontakter som tas i utredningen förutom de samtal verksamheten har med dem som är part i ärendet Antal inkomna aktualiseringar till barnenheten Under året har det inkommit 501anmälningar eller ansökningar till enheten. En stor del av anmälningarna kommer från skola och polis. Orsak till anmälningarna är i många fall misstänkt barnmisshandel. Antalet aktualiseringar minskade något under 2008 men 2009 ökade antalet och ökningen har fortsatt Ärendemängden varierar mycket från månad till månad och under 2010 inkom 24 aktualiseringar i januari och 52 i maj. December är den månad på året som antalet anmälningar ofta är högt. Befolkningsökningen i Solna är troligen en bidragande orsak till den ökande ärendemängden. Antal inledda utredningar har också ökat över tid. Dels har enheten haft som mål att inleda utredning vid tveksamhet, dels medför antal ökande ärenden gällande barnmisshandel att fler utredningar inleds då förhandsbedömningar inte görs i den typen av ärenden. Utredningarna ska enligt SoL avslutas inom fyra månader utan insats eller med erbjudande om insats. Om ett vårdbehov finns upprättas en vårdplan som föräldrarna får ta ställning till. En uppgift är också att motivera föräldrar till att ta emot insatser. Om vårdbehov finns och situationen bedöms allvarlig och samtycke till vårdplan saknas skall som regel en ansökan om vård enligt Lagen om vård av unga (LVU) göras. Härigenom ges socialtjänsten möjlighet att ingripa med tvång. Om insatser beviljas följs 21