Verksamhetsberättelse äldrenämnden Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner verksamhetsberättelsen

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/23-ÄN-007 Jan Bäversten - snsjb02 E-post: jan.baversten@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Äldrenämnden Verksamhetsberättelse äldrenämnden Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner verksamhetsberättelsen Ärendebeskrivning Äldrenämndens ekonomiska resultat för blev -44,2 mnkr, vilket motsvarar 3,7 procent av nämndens budgetram på 1 195,2 mnkr. Nettokostnaden har ökat med 56,5 mnkr (6,3 procent) jämfört med De största budgetunderskotten återfinns inom hemtjänst i ordinärt boende, servicehus och bostadsanpassningsbidrag. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 9 februari 2015 lagt fram förslag till beslut. Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03

2 Sociala nämndernas förvaltning Äldrenämnden Verksamhetsberättelse

3 Innehåll Nämndens ansvarsområde... 1 Sammanfattning... 1 Omvärld... 3 Gemensam verksamhet... 3 Mål... 3 Verksamhet... 4 Ekonomi Förebyggande insatser/socialt nätverk Mål Verksamhet Ekonomi Stöd i ordinärt boende Mål Verksamhet Ekonomi Analys Särskilda boenden Mål Verksamhet Ekonomi Analys Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Sammanställning budget och utfall Verksamhetsmått Uppföljning strategisk plan Uppföljning internkontrollplan

4 Nämndens ansvarsområde Äldrenämnden ansvarar för insatser till personer som fyllt 65 år och arbetet styrs främst av socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Nämnden ansvarar även för dagverksamhet, korttidsplatser och särskilt boende för personer yngre än 65 år med demenssjukdom samt handläggning av bidrag enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Äldrenämnden har också hela ansvaret för hemsjukvården. Nämnden verkar för att underlätta för den enskilde att bo kvar i ordinärt boende och stärka dennes möjlighet till ett självständigt och meningsfullt liv. Detta kan innebära förebyggande åtgärder, hemtjänst, stöd till anhöriga, korttidsplats, växelvårdsplats samt dagverksamhet. Vid omfattande vård- och omsorgsbehov eller otrygghet, trots stödinsatser i det ordinära boendet, kan särskilt boende erbjudas. Handläggningen ska vara rättssäker och bemötandet gott. Det är behovet som avgör insatsens omfattning. Sammanfattning Under året hade hemtjänsten en fortsatt volymutveckling och medförde att kostnaderna översteg de budgeterade. Allt fler behövde dagverksamhet med inriktning för personer med demenssjukdom, vilket gjorde att nämnden från och med 2015, öppnar ytterligare en dagverksamhet (Gryta) och avvecklar en social dagverksamhet (Oxbacken). En mötesplats (Viksäng) lades ner under sommaren. Situationen inom biståndsenheten var ansträngd under en längre period vilket medförde lång handläggningstid och bristande uppföljning. Det berodde bland annat på att utredningarna blev mer omfattande och komplexa. Västerås fortsatte utmärka sig bland svenska kommuner genom att ha ett samlat grepp om välfärdsteknologi-frågorna och har på flera områden kommit mycket långt när det gäller bland annat införande och brukarmedverkan. Ett boende upphandlades (Trumslagarbacken) under året innebärande att en ny aktör kommer att finnas i Västerås från och med februari Ett boende (Mälarhem) fick efter upphandling en ny utförare under vintern. Upphandlingsprocessen påbörjades under för ett äldreboende (Änglamarken/Eriksborg). Det nybyggda äldreboendet Hälleborg öppnade i december och i samband med starten, avvecklades två andra boenden (Treklangen, Pettersberg). Tidigare beslut om nedläggning av ett boende (Gude) ändrades till fortsatt drift. Flera utvecklingsprojekt pågick- och pågår, finansierade med statliga stimulansmedel. Ekonomi Äldrenämndens ekonomiska resultat för blev -44,2 mnkr, vilket motsvarar 3,7 procent av nämndens budgetram på 1 195,2 mnkr. Nettokostnaden har ökat med 56,5 mnkr (6,3 procent) jämfört med De största budgetunderskotten återfinns inom hemtjänst i ordinärt boende, servicehus och bostadsanpassningsbidrag. 1

5 Äldrenämnden Nettokostnad, mnkr Bokslut 2013 Bokslut Budget Avvikelse Gemensamt 70,6 80,7 78,6-2,0 Socialt nätverk/förebyggande vht 31,9 31,2 32,2 1,0 Stöd i ordinärt boende 489,0 524,5 489,1-35,3 Särskilda boenden 574,7 603,0 595,2-7,8 Totalt äldrenämnden 1 166, , ,2-44,2 Sammanfattningsvis förklaras årets underskott på -44,2 mnkr av följande delar: Budgetavvikelse, nettokostnad, mnkr Fortsatt kraftig ökning av utförda hemtjänsttimmar i ordinärt boende -32,3 Ökning av antalet utförda hemtjänsttimmar i servicehus. Avmattning under sista kvartalet dock -10,7 Ökade kostnader för bostadsanpassningar -4,9 Försenad driftstart av det nya äldreboendet Hälleborg 5,7 Övrigt -2,0 Totalt -44,2 Jämförelse med andra kommuner % 10,0 Avvikelse från standardkostnaden för äldreomsorgen 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0-20,0-25,0-30,0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Standardkostnaden visar om en kommun bedriver sin verksamhet till en lägre eller högre kostnad än vad som motsvaras av strukturen i kommunen. Under 2013 bedrev Västerås äldreomsorgen till en kostnad som låg 5,7 procent lägre än vad strukturen motiverar. Detta är ett mått på effektiviteten. Linköping ligger långt under standardkostnaden, Jönköping och Örebro är de båda kommuner som ligger över. Hur standardkostnaden utvecklats under är svårt att bedöma eftersom det även beror på hur kostnaderna förändrats i andra kommuner. 2

6 Omvärld Omsorgen om de äldre har varit och är i fokus både nationellt och internationellt där Sverige har ett gott renommé som medför inbjudningar till samarbete och erfarenhetsutbyte. Västerås deltar i flera europeiska nätverk och projekt, framför allt inom teknikområdet. Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Hjälpmedelsinstitutet (HI) har bland annat fokuserat på välfärdsteknologi inom äldreomsorgen, vilket inneburit inbjudningar att delta i projekt, och förmedla erfarenheter som gjorts. Västerås lyfts ofta fram som ett föredöme inom området. Den tekniska utvecklingen påverkar trygghetslarm och gör att nämnden från 2016 måste övergå från analog teknik till digital. Därför genomförde nämnden ett utredningsarbete under och tittade på teknik, upphandling och organisation för att möta kommande krav. Arbetet visade bland annat behov av att äga hela kedjan för att säkerställa hög kvalitet. Under 2015 kommer en upphandling att genomföras, antingen via avrop från SKLs ramavtalsupphandling alternativt egen upphandling. Socialstyrelsen har presenterat föreskrifter och allmänna råd om bemanning i särskilda boenden för äldre. Västerås är en av de kommuner som under året var remissinstans. Socialstyrelsen avser inhämta regeringens medgivande innan beslut om författningen fattas. Föreskrifterna anger att både nämnden och utföraren ansvarar för att det särskilda boendet är bemannat dygnet runt så personal snabbt kan uppmärksamma behov av hjälp så boende kan leva ett tryggt och säkert liv. Förvaltningen har konstaterat att om författningen antas som den nu är formulerad kommer det krävas ökade resurser för genomförande både när det gäller biståndshandläggning och bemanning. Föreskrifterna skulle enligt förslaget träda i kraft i mars Så kommer dock inte att ske, utan blir framflyttat. Gemensam verksamhet Under området återfinns den politiska organisationen, förvaltningens tjänstemannaorganisation inklusive myndighetsutövningen, en del andra gemensamma verksamheter samt de insatser som inte naturligt kunnat fördelas på en huvudverksamhet. Mål Äldrenämnden har fastställt fyra målområden kopplade till stadens strategiska plan och till dessa har nämnden angett mål, indikatorer och åtaganden. Nämndens målområden är: 1. Demokrati och tillgänglighet 2. Stöd till personer som vårdar och/eller stödjer närstående 3. Stöd till personer som bor i ordinärt boende 4. Stöd till personer som bor i särskilt boende Äldrenämnden har tre centrala mål i samtliga verksamheter: bemötande, delaktighet och trygghet. 3

7 En samlad bild av målen tillsammans med verksamheten och ekonomin sker genom uppföljningar för målområdena. Målen har de senaste mandatperioderna följts upp årligen via totalundersökning med enkäter. Ekonomi och verksamhet följs upp månadsvis och tertialvis. en av uppföljningarna redovisas i delårsrapport och i verksamhetsberättelse i samband med årsbokslutet. Måluppföljning indikator Målet är uppfyllt Målet är inte uppfyllt, resultatet ligger mellan 1-3 procentenhet från styrtalet. Målet är inte uppfyllt, resultatet ligger 4 eller fler procentenhet från styrtalet. Måluppföljning åtagande Åtagandet är uppfyllt Åtagandet pågår Åtagandet har inte påbörjats. Mål: Hög tillgänglighet till nämndens verksamheter Indikator Ärenden förmedlade via KontaktCenter återkopplas, till den enskilde, senast inom tre arbetsdagar Åtagande Informera om äldreomsorg på olika språk Utveckla e-tjänster 2013 Utveckla samverkan med ideella och idéburna organisationer Styrtal 1,3 3,0 3,7 Måluppföljning Förändring Kontaktcenter hanterade 55 procent av de ärenden som rörde äldrenämndens område. 45 procent lämnades till förvaltningen. Totalt registrerades ärenden under. Motsvarande siffra 2013 var Genomsnittlig återkopplingstid från förvaltningen till medborgaren var för 3,7 dagar. Det var en ökning från 1,32 dagar För närvarande är det inte möjligt att få fram tid för hur stor andel ärenden som återkopplats inom tre dagar för att mäta mot styrtalet. Det går att mäta vid en viss angiven tidpunkt vilket vi kommer att göra framåt. Verksamhet SoL styr verksamheten inom biståndsenheten. Varje ansökan utreds och en individuell bedömning av behoven görs. För att säkerställa en rättssäker handläggning utgår handläggaren bland annat från gällande rättspraxis samt de riktlinjer och tillämpningsanvisningar som nämnden fattat beslut. Frivillighet och självbestämmande ska vara vägledande. I sammanhanget kan påpekas att det är behoven hos den 4

8 enskilde som är utgångspunkten för bedömning. Den enskilde har således ingen ovillkorlig rätt att erhålla en viss insats. Beslut som går den enskilde emot kan överklagas. Biståndshandläggaren har i uppdrag att göra högkvalitativa utredningar och regelbundet följa upp så målen med insatserna fullföljs och om behoven förändrats anpassa insatsen. För att säkerställa snabb och korrekt handläggning är det av stor vikt att det finns tillräckligt med resurser i form av personal och kompetens. Situationen inom biståndsenheten har under en längre period varit ansträngd, bland annat beroende på att utredningarna har blivit mer omfattande och komplexa. Fler personer än tidigare har sammansatta problem som kräver mer samverkan med andra myndigheter. Situationen har medfört långa handläggningstider och bristande uppföljning. Den bristande uppföljningen kan innebära att brister i måluppfyllelse eller ökade/minskade behov hos den enskilde inte framkommer till handläggaren. Det är av stor vikt att de ekonomiska resurser nämnden har att förfoga över används där det finns störst behov. Ej verkställda beslut Flertalet ej verkställda beslut gäller särskilt boende. Där kan konstateras att med ett undantag har de personer som rapporterats erbjudits ett eller flera boenden, men tackat nej för att man vill komma till ett annat boende än det som erbjuds Särskilt boende Dagverksamhet - 16 Trygghetslarm - 2 Korttidspl/växelvård 4 - Jämförservice Sedan sommaren är det möjligt för västeråsarna att jämföra olika utförare och enheter inom vård och omsorg genom en jämförarfunktion (jämför service) på stadens hemsida. Syftet med jämförarfunktionen är att det ska vara lättare att jämföra utförare och enheter inom olika verksamheter när någon ska göra ett val. Jämför service omfattar hemtjänst och äldreboenden. Medborgarportal Under påbörjades ett arbete för införande av en Medborgarportal. I portalen ska personer som söker insatser inom äldrenämndens ansvarsområde eller nämnden för personer med funktionsnedsättning, kunna ansöka om alla insatser direkt på webben, som en e-tjänst. Föreningsbidrag Äldrenämnden fördelade under året bidrag till föreningar enligt riktlinjerna. Under beviljades medlemsbidrag till 23 föreningar, verksamhetsstöd till 39 föreningar och bidrag till 14 projekt. ÄBIC Nämnden erhöll hösten kronor i prestationsmedel från socialstyrelsen för att införa Äldres behov i centrum (ÄBIC), som är ett sätt att biståndsbedöma och följa upp besluten efter nationell klassificering och struktur. En planering för att uppskatta de personella insatserna för såväl inom enheten som för utförarledet, avses att bli gjorda under 2015 för att därefter implementera metoden. 5

9 Innovationsupphandling Västerås deltar i EU-projektet SILVER som genomför en innovationsupphandling av nya tekniska hjälpmedel som gör äldre självständigare i hemmet. Under 2015 testas de tre finansierade innovationerna i ett testlaboratiorium i Odense, Danmark och under våren 2016 kommer de att testas av äldre Västeråsare i testbädden MISTELs regi. MISTEL Mötesplats för Innovation i Samverkan TEstbädd för Livskvalitet (MISTEL) är en arena för möten mellan innovatörer och blivande användare av innovationerna. Projektet är treårigt och målsättningen är att testbädden efter den tiden ska vara permanent etablerad med varaktig finansiering. Projektet pågår till den sista oktober Under första året har struktur och process för MISTEL:s arbete skapats. Parallellt med detta arbete har projektet möjliggjort för ett 10-tal innovatörer att testa sina innovationer tillsammans med blivande användare. Mobil dokumentation Projektet mobil dokumentation startade och 25 legitimerad personal från olika enheter har deltagit. Syftet var att öka kvalitet och tillgänglighet i dokumentationen, skapa större delaktighet för individen samt en bättre och effektivare vård och omsorg. Under 2015 beräknas projektet fortgå, dels med att utvärdera den första fasen och påbörja en bredare implementering och dels med att fortsätta inom fler områden. Biståndshandläggarna ska få ta del av arbetssättet och en planering för införande av digital medicinsignering har påbörjats. Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre var det sista året i den nationella satsningen med prestationsersättning för uppnådda resultat. Arbete har genomförts såväl lokalt i Västerås hos samtliga utförare av äldreomsorg, som i samverkan med landstinget och länets övriga kommuner. De olika områdena som prioriterats har varit god vård i livets slut, preventivt arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling och sammanhållen vård och omsorg. Inom samtliga av dessa områden har det genomförts både praktiska och teoretiska utbildningssatsningar, gemensamma workshops, handledning på plats med mera. Kvalitetsregistren Senior alert, palliativregistret och BPSD-registret är och har varit stöd för det systematiska strukturerade arbetssättet, samtidigt som data från de tre registren legat som underlag för beräkning av prestationsersättningen. Västerås klarade täckningsgraden 90 procent i särskilt boende vad gäller Senior alert och hade också ett antal registreringar inom hemsjukvården. Västerås fick också en bra utdelning för registrering i BPSD-registret. För samtliga delar avseende läkemedelsbehandling och för båda indikatorerna inom sammanhållen vård och omsorg erhöll Västerås prestationsmedel. Arbetet med att förbättra vården och omsorgen om de äldre kommer att fortsätta att utvecklas under 2015, såväl inom äldrenämndens olika verksamheter som i samverkan med landstinget. Värdegrundsarbetet Värdegrundsarbetet, som har inkluderat både utveckling av värdighetsgarantier och värdegrundsledarutbildningar har fortsatt under året. Västerås stad har erhållit prestationsersättning för 2011, 2012 och (för 2013 ansöktes inte om medel). Dessa medel har inneburit att en projektledare har kunnat, i samverkan med enskilda, anhöriga och personal, arbeta fram ett antal olika värdighetsgarantier. Dessa garantier har följts upp till viss del och också reviderats en gång. Två omgångar värdegrundsledare har utbildats, totalt 76 personer. Det har varit ett uppskattat arbete som fått stort genomslag i verksamheterna. För 2015 planeras en utbildningssatsning i värdegrund 6

10 för de legitimerade grupperna, samt en fortsättning av implementering och uppföljning av garantierna. Hälso- och sjukvård Under har arbetet med hälso- och sjukvårdsfrågor till stor del inrymts i det gemensamma arbetet med de mest sjuka äldre. En överenskommelse om gemensamt patientsäkerhetsarbete har arbetats fram tillsammans med landstinget och såväl riskanalyser som händelseanalyser har initierats. Utvecklingen av kvalitetsindikatorer inom hälso- och sjukvårdsområdet har fortsatt och så har också utvecklingen av riktlinjerna gjorts. Inom hemsjukvården har ett antal brister påvisats. Arbetet med att utveckla hälso- och sjukvårdsenhetens roll och funktion följs därför kontinuerligt, som en del i att komma tillrätta med bristerna. Att hitta goda samverkansformer och underlätta för samtliga parter är en annan del. Ett fortsatt angeläget område är samverkan kring information och kommunikation. En uppföljning av samverkansavtalet kring läkarmedverkan har genomförts av konsult och service för nämndens räkning. Under de drygt två år som gått sedan revideringen gjordes av avtalet, så har mycket kommit på plats vilket nu visar att det finns vissa otydligheter i avtalet som kan behöva korrigeras. Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd (MKHV) Västerås stad tillsammans med Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola bedriver sedan 2009 ett gemensamt utvecklingsprojekt, Samhällskontraktet. Syftet är att stödja kompetensutveckling, forskning, verksamhetsförlagd utbildning med mera inom de två kommunernas socialtjänst och vård och omsorg. Samverkan resulterade bland annat i att nämnden från 2013 till 2017 ger medel motsvarande 50 procent doktorandtjänst för forskning på Information- och kommunikationsteknik i äldres och deras anhörigas dagliga liv. Kvalitet Avvikelser, klagomål Bokslut 2013 Bokslut Lex Sarah - 1 Förändring Klagomål/synpunkter Kategori av klagomål, antal Bokslut 2013 Bokslut Förändring Rättssäkerhet Bemötande Information/kommunikation Övrigt

11 Klagomål och synpunkter Samtliga enheter inom SNF har under fått information om och tillgång till en gemensam och enhetlig rutin och blankett för hantering av klagomål och synpunkter. De flesta enheter har vid något eller några tillfällen under registrerat att de tagit emot och hanterat klagomål eller synpunkter. Antalet redovisade klagomål ska inte tolkas så som att ett högt antal redovisade klagomål indikerar sämre kvalitet. Det kan lika gärna indikera att enheten gjort ett aktivt kvalitetsarbete med att ta tillvara, bemöta, åtgärda och registrera inkomna klagomål. Vissa klagomål kan innehålla flera delar så som t.ex. både bemötande och rättssäkerhet. Om det av klagomålet framkommer att det avser flera olika kategorier så har det räknats in i varje aktuell kategori, antalet klagomål överstiger därmed antal klagande personer. Under har sex klagomål och synpunkter inkommit gällande biståndshandläggningen inom ÄN. Fyra av klagomålen handlar om olika rättssäkerhetsaspekter så som brister i handläggning och vårdplanering och två handlar om brister i tillgänglighet. När det gäller den egna verksamheten, dvs myndighetsutövningen inom förvaltningen, så har nämnden ett direkt ansvar att åtgärda och förebygga missförhållanden. När det gäller utförd vård och omsorg är nämndens ansvar begränsat till att genom avtalsuppföljningar följa kvalitén i den utförda vården och omsorgen, men kan alltså inte åtgärda eller utreda missförhållanden hos en utförare/leverantör. Beställarnämnden följer genom avtalsuppföljning upp hanteringen av avvikelser på en aggregeradnivå. Under har förvaltningen mottagit 14 st. lex Sarah och 27 st. klagomål och synpunker. Antalet är lågt i förhållande till antalet personer som ges stöd i ordinärt boende. Flera av utförarna har inte lämnat några uppgifter, vilket skapar osäkerhet om de uppgifters som kommit in, är det korrekta antalet. Lex Sarah Under har en lex Sarah rapport inkommit från personal inom ÄNs myndighetsutövning. Den handlade om att en enskild fick vänta fyra veckor innan denne fick kontakt med biståndsenheten för att göra en ansökan om insatser. Utredningen visade att händelsen utgjort ett missförhållande men detta bedömdes ej som allvarligt. Kommentar: antalet lex Sarah-rapporter är lågt. En anledning till detta är sannolikt att kunskapen om lex Sarah-regleringen varit låg på enheten. Under senare delen av har ett webbaserat utbildningsmaterial om lex Sarah publicerats, vilket troligen kommer att medföra en ökning av antalet lex Sarah-rapporter under nästa år. Internkontroll Internkontroll ska utformas för att med rimligt grad av särkerhet nå uppsatta mål avseende ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. Ekonomisk rapportering och information om verksamheten ska vara tillförlitlig, och följa lagar, policys, riktlinjer och andra styrande dokument. En internkontrollplan ska upprättas och antas av nämnden varje år. I internkontrollplanen framgår vilka kontrollmoment nämnden vill genomföra under det kommande året. Planen medföljer budgetavstämningen som en bilaga. 8

12 Egenkontroll En handlingsplan för det systematiska förbättringsarbetet enligt 5 kap 1-8 SOFS 2011:9 upprättades av representanter från de olika verksamheterna tillsammans med strateger på SNF. Under har egenkontroller genomförts. Egenkontrollerna har fokuserat på rättssäkerhet i handläggning, kommunicering av utredning och beslut och förekomst av Samordnad individuell plan (SIP). Vid egenkontrollen framkom att beslut och utredning alltid skickas till den enskilde eller dennes ombud samt att alla utredningar kommuniceras. Vidare framkom att inga SIP genomförts under. Ett försök till egenkontroll av domar har genomförts. Syftet var att identifiera i vilken omfattning nämnden får rätt i överklagningsärenden som avgörs i förvaltningsdomstol. I samband med egenkontrollen framgick att rutinen för hantering av domar inom SNFs olika enheter inte fungerar fullt ut. De domar som distribuerats från domstol direkt till enheterna vidarebefordras inte alltid till nämndsekreterare som ansvarar för att samla domarna och redovisa dessa till nämnd. Det går därmed inte att säkerställa uppgifterna om antal och utfall i domar eftersom domarna inte finns samlade på ett ställe. Rutinen för hantering av domar behöver förnyas för att möjliggöra denna form av egenkontroll under nästa år. IVO tillsyner Under har Inspektionen för vård och omsorg inte genomfört några tillsynser avseende äldrenämndens myndighetsutövning/biståndshandläggning. Uppbyggnad ledningssystem Under har förvaltningens myndighetskontor under ledning av strateg börjat bygga upp sina huvudprocesser med tillhörande stöddokument i form av rutiner, checklistor, mallar och blanketter för det dagliga arbetet. Implementeringsarbete och uppbyggnadsarbete har skett parallellt på enheterna då medarbetare som representerat sina enheter i kvalitetsarbetet haft i uppdrag att återkoppla uppbyggnaden av ledningssystemet allt eftersom arbetet pågått. Enheterna har hunnit olika långt i arbetet. Biståndsenheten äldreomsorg var tidigt aktiva i kvalitetsarbetet med framtagande av sin huvudprocess samt uppdatering av rutiner. Enheten har gått igenom och uppdaterat samtliga rutiner, checklistor och stöd material för biståndshandläggning och allt material finns tillgängligt i ledningssystemet. En uppföljning har skett och korrigeringar har gjorts utifrån vad som framkommit under användningen av materialet. Enheten har också tagit fram material som ska underlätta handläggningen i ärenden som kräver särskild sakkunskap så som arbetet med personer med demenssjukdom och anhörigstöd. Nästa steg i kvalitetsarbetet på enheten blir att tillsammans med andra enheter påbörja arbetet med processer och rutiner för samverkan inom staden. Miljö Nämnden påverkar miljöaspekterna främst i avtal och beställningar. Utförarna ska verka för att minska klimatpåverkan, skydda natur- och kulturtillgångar, minska mängden och spridningen av skadliga ämnen samt arbeta för ett energi- och resurseffektivt samhälle. Nämnden inför stöd på distans genom e-hemtjänst och e-boendestöd för att ge stöd i bostaden via digitala omsorgstjänster och därmed förbättra den enskildes livsmiljö. Införandet ger miljövinster genom att personaltransporter med bil kan minska. 9

13 Vid nyanskaffning av bil ska leverantör med kontrakt enligt LOV skaffa miljöbil enligt den definition som Transportstyrelsen anger. Förvaltningens personal, strävar efter att i största möjliga utsträckning resa med kollektiva transportmedel och begränsa individuellt bilåkande. De flesta resor genomförs med tåg eller buss. Läsplattor införskaffades hösten med avsikt att minska pappershanteringen avseende nämnds handlingar. Ekonomi Gemensamt Nettokostnad, mnkr Bokslut 2013 Bokslut Budget Avvikelse Politisk verksamhet/nämnd 1,2 1,2 1,4 0,2 Ledning/myndighetsutövning 39,9 40,7 40,5-0,2 Prestationsersättning 13,1 25,1 24,0-1,1 IT-stöd 8,9 5,8 5,8 0,0 Utvecklingsmedel 1,3 1,3 1,0-0,3 Samordning/samverkan 0,9 0,8 0,9 0,1 Föreningsbidrag 2,2 2,1 2,5 0,4 Lokalanpassning 3,2 3,6 2,5-1,1 Totalt gemensamt 70,6 80,7 78,6-2,1 Prestationsmedel Västerås stad fick i december Mkr i statsbidrag som ersättning för uppnådda mål och registreringar i flera kvalitetsregister. Pengarna skulle användas till utveckling av äldreomsorgen och förbättra vården om de mest sjuka äldre. Pengarna fördelas av kommunstyrelsen till nämnden under Under pågick ett flertal projekt inom äldrenämndens område med finansiering av prestationsmedel. Avsikten med flera av projekten är att de ska övergå i ordinarie verksamhet och finansieras av äldrenämndens budget. Utfallet blev 1,1 mnkr högre än budget. Den främsta orsaken till avvikelsen är förseningen av det nya äldreboendet Hälleborg. Den del av prestationsersättningen som använts för drift av 18 tillfälliga demensgruppboendeplatser på Gryta har överstigit budgeten beroende på att förseningen av det nya äldreboendet Hälleborg medfört att platserna varit tvungna att hållas öppna längre än beräknat. Lokalanpassning Avvikelsen på -1,1 mnkr gentemot budget kan förklaras av relativt omfattande åtgärder inom områdena trygghetslarm, brandskydd, låssystem samt sol-/värmeskydd. I övrigt är behovet av nödvändiga åtgärder av väldigt många skilda orsaker stort i ett så omfattande bostadsbestånd av den karaktär som finns inom äldrenämndens område. 10

14 Förebyggande insatser/socialt nätverk Verksamhetsområdet omfattar öppen verksamhet som inte kräver biståndsbeslut. Här återfinns mötesplatser, restauranger och informationsinsatser. Mål Indikatorer Mål: Personer som fyller 75 år under året och inte har insatser, utöver trygghetslarm, erbjuds ett förebyggande hembesök Alla 75- åringar erbjuds förebyggande hembesök Andelen 75- åringar som har fått ett förebyggande hembesök ökar (tackat ja till besök) 2013 Styrtal 100 % 100 % 100 % 13 % 55 % 33 % Måluppföljning Förändring Kommentar: Förebyggande hembesök: styrtalen uppfylldes delvis. Erbjudande om förebyggande hembesök gavs alla i målgruppen. Drygt en tredjedel av dem tackade ja. en visar att 100 % av alla som under året fyllde 75 år (1 100 pers.) har fått brev med erbjudande om förebyggande hembesök. Det innebär möjlighet till information om samhällets service, fallprevention, hälsa, kost, motion och säkerhet i vardagen. Det kan också vara inbjudan till seniorgrupp. Slumpvist antal (764 st.) av dessa fick ett riktat brev med erbjudande om förebyggande hembesök. Av dessa tackade 368 st. (48 %) ja. Räknat på de 368 i förhållande till hela populationen 1100 personer, har ca 33 % av målgruppen tackat ja. Drygt 20 talet personer valde däremot att i stället för hembesök, delta i grupp vilket upplevdes positivt som alternativ. Andelen som tackat ja är relativt få, oavsett allmänt utskick eller riktat och väcker frågan om förebyggande hembesök erbjuds vid alltför tidig ålder? Många av dagens 75 åringar lever ett aktivt liv och kan uppfatta sig stå långt ifrån behov av kommunalt stöd. Kanske bör erbjudandet i stället riktas till personer som under året fyller 80 år? Indikatorer Mål: Mötesplatserna erbjuder ett varierat, kreativt och trivsamt utbud för alla 2013 Styrtal Måluppföljning Förändring Andelen personer som är nöjda med utbudet ökar 92 % 93 % 64 % Andelen personer som uppger att de kan påverka innehållet ökar 76 % 79 %

15 Kommentar: Nöjdheten med utbudet uppfyllde inte styrtalet, resultatet minskade enligt nämndens enkät. Påverkansmöjligheterna av innehållet, har endast mätts av ett fåtal mötesplatser. Därför kan ett tillförlitligt resultat inte uppges. De mötesplatser som själva mätt båda indikatorerna har mycket positiva resultat. I uppdrag/avtal krävs att utförarna själva gör uppföljningar av besökarnas nöjdhet med mötesplatsens utbud och de upplevda påverkansmöjligheterna. Många av utförarna gjorde inte någon undersökning under förra året. Mötesplatserna Rönnby, Råby, Bäckby (organisatoriskt proaros fritid och förebyggande) har gjort egna mätningar och visar mycket goda resultat. Av de mötesplatser som är integrerade med servicehus har mötesplatserna Hammarby- och Herrgärdets gjort egna undersökningar. En sammantagen bedömning av resultaten av nöjdhet och påverkan på de mötesplatser som gjort egen mätning, visar en nöjdhet på mellan %. Flera mötesplatser har refererat till resultaten i äldrenämndens enkät till servicehusen och frågan om nöjdheten med utbudet. Där visade resultaten sammantaget 64 %. Mål: Personer med behov av dagverksamhet erbjuds detta Åtagande Utveckla metoder för att motivera dagverksamhet Måluppföljning Förändring Kommentar: Utvecklande av metoder för motiverande av verksamhet har inte gjort, därför kan inget sägas om styrtalet, som heller inte var definierat. Däremot finns ett strukturerat arbetssätt att ge information. Åtagandet i form av att utveckla metoder är en utmaning och bör i detta sammanhang inte vara ett mål och åtagande och föreslås bli borttaget. Däremot är centralt att nämnden och utförarna aktivt informerar berörda på olika sätt. I biståndshandläggarnas arbete ligger att informera lämpliga personer om möjligheten till dagverksamhet. Anhörigkonsulenter, uppsökare, hemtjänst och mötesplatser är också viktiga verksamheter för att informera lämpliga personer om dagverksamhet. När biståndshandläggare gör hembesök, vårdplanering eller uppmärksammar person med behov av dagverksamhet, ges information till den enskilde och anhöriga. En systematisk metod för att motivera till just dagverksamhet finns inte, däremot söker handläggaren att motivera personen i fråga. I biståndsenhetens BASRUTIN Handbok för handläggning och dokumentation finns ett avsnitt om att motivera den enskilde till att ta emot hjälp i någon form. Mål: Personer som vårdar närstående i hemmet erbjuds information om tillgängligt stöd Indikatorer Andelen personer som är nöjda med informationen ökar Andelen personer som är nöjda med stödet ökar Andelen personer som anser att deras synpunkter och kunskaper tas tillvara ökar 2013 Styrtal 63 % 79 % 64 % 63 % 79 % 72 % 80 % 89 % 78 % Måluppföljning Förändring 12

16 Åtagande Utveckla metoder för att nå fler som vårdar närstående i hemmet Utveckla stödet till barn och ungdom vilka har föräldrar yngre än 65 år med demenssjukdom Kommentar: Anhörigvårdare: Indikatorernas styrtal har inte uppfyllts. Åtagandena har inte definierats med styrtal och har inte mätts. Därför finns heller inget resultat av måluppföljning. Av 166 utskickade/ utdelade enkäter inkom 121 st. Personer har haft möjlighet att besvara enkäten som pappersenkät och via Webben- med eller utan inloggning. Detta gör att svarsfrekvensen inte helt kan säkerställas, materialet anses ge ett bra underlag för undersökning. Övervägande andel anhöriga som vårdar närstående är nöjda med den information och stöd som ges, resultaten har ökat något seden 2013 men uppnår inte styrtalen. Biståndshandläggarna har förmedlat information till 73 % av respondenterna följt av anhörigkonsulent (27 %) stadens hemsida (10 %) och mötesplatserna (5 %). Omkring 27 % av de anhöriga som vårdar närstående, har inget stöd av nämnden och cirka 20 % har kontakt med anhörig-konsulenterna. Den relativt låga andelen talar för att än mer arbete med information, ex skriftlig, via webben, på medborgarportalen och sociala medier. Åtagandet att ge stöd till barn och ungdom vars föräldrar är yngre än 65 år med demenssjukdom kan göras på olika sätt inom äldrenämndens verksamheter: personal på boenden och dagverksamheter är viktiga delar för stödet till familjer, liksom anhörigkonsulenterna. Myndighetsutövningen kan fylla viktiga funktioner att lotsa anhöriga vidare för stöd, ex. till anhörigkonsulenterna, samtidigt som dessa spegelvänt kan lotsa personer till biståndshandläggarna för ansökan om insatser, ex. avlösning. I anhörigkonsulenternas uppdrag ligger bl.a. att ge information om- och behörigheter till en nationell e-tjänst GAPET. Via GAPET kan anhörigvårdare nätverka med andra i liknande situation, få erfarenhetsutbyte, söka information, hitta kontaktvägar till kommuner och landsting och finna en rad länkar till kunskapskällor. Tjänsten finns tillgänglig dygnet runt och det som krävs av användaren är en telefon eller dator med internetuppkoppling. En förutsättning är att kommunen är ansluten och därmed betalar en fast avgift. GAPET hade 118 användare i Västerås i slutet av året. I anhörigkonsulenternas olika aktiviteter deltog omkring 1300 personer under året. Verksamhet Mötesplatser Äldrenämnden beslutade under året om förändringar för mötesplatserna. I korthet innebar beslutet en nedläggning av Viksängs mötesplats från och med 1 juli. Råby och Bäckby mötesplatser kom att övergå från proaros Vård och omsorg till Fritid- och förebyggande fr.o.m. 1 september. Caféverksamheten vid Bäckby mötesplats avvecklades fr.o.m. 1 februari. Herrgärdet förstärktes fr.o.m. 1 september med en tjänst för utökad rehabiliterings- och träningsverksamhet. Den 1 september skedde en förändring av mötesplatsernas uppdrag och ersättningsmodell. Förändringen kom att innebära att uppdraget för servicehusens mötesplatser avser främst de 13

17 boende. Inriktningen på de fristående mötesplatserna förblev oförändrad, dvs. vända sig till boende i närområde. Undantaget är de kommunalt drivna mötesplatserna Oxbacken och Herrgärdet med hela staden som upptagningsområde, samt Vallonen med kommundelsövergripande uppdrag. Beslutet att ändra ersättningen till några mötesplatser på servicehus, föranledde en enhetlig ersättningsmodell för alla mötesplatser på servicehusen. Modellen bygger på en rörlig del i förhållande till antalet lägenheter och en fast del (undantagna mötesplatser är Vallonen, Herrgärdet och Oxbacken samt upphandlade enheter). Modellen bidrar till en enhetlighet för beräkning av ersättningen till alla mötesplatser. Under 2011 påbörjades de första samtalen om en ombyggnad av Oxbackens servicehus och utrymmena för mötesplats och reception. Anledningarna var att öppna ytorna och på ett bra sätt använda lokalerna. Även trädgården fanns med i planerna för en förändring, med såväl grönytor, träningsmöjligheter och öppenhet mot närliggande förskola. Ombyggnationen har av olika skäl fördröjts. Ombyggnationen invändigt beräknas vara klar under Beträffande trädgården ska erfarenheter tas tillvara i pågående projekt om Framtidens trädgård. Äldres möjlighet att äta lunch i skolan På initiativ av äldrenämnden genomfördes under del av ett försök att låta äldre, som har långt till servicehusens restauranger, äta lunch i skolan (Lövängsskolan i Barkarö och Irstaskolan)- ett resultat som föll väl ut. Nämnden beslutade vid sammanträde i september att överlämna ärendet till KS och ge uppdraget till Barn och ungdomsförvaltningen att ge äldre möjlighet att fortsättningsvis äta lunch i skolrestauranger där så är möjligt. Hittillsvarande besöksfrekvens har inte inneburit merarbete för skolans personal. Skulle däremot frekvensen och antalet lunchgäster öka markant, kan det innebära behov av ökade resurser till skolan. ACTION Under hösten löpte nämndens avtal med ACTION ut, vilket var ett IT-baserat och biståndsbedömt anhörigstöd. Under fördes ett arbete om hur ett modernt stöd skulle kunna utförmas. Under arbetets gång framkom önskemål om möjligheter till nätverk och erfarenhetutbyte med andra anhöriga och ta del av anhörigkonsulenternas aktiviteter från hemmet. En form av IT stöd finns fortsättningsvis att tillgå för anhöriga: GAPET. Det en fri nyttighet för anhöriga och behörigheter ges av anhörigkonsulenterna. Kring årsskiftet fanns 118 användare och är avsevärt fler än vad ACTION uppnådde. Under 2015 fortsätter arbetet med att se över IT stöd på distans för äldre och anhöriga. Ekonomi Socialt nätverk/förebyggande verksamhet Nettokostnad, mnkr Bokslut 2013 Bokslut Budget Avvikelse Restaurang 9,7 9,5 10,1 0,6 Mötesplats 22,2 21,7 22,1 0,4 Totalt socialt nätverk/förebyggande verksamhet 31,9 31,2 32,2 1,0 14

18 Det föreligger inga större avvikelser mot budget. Nettokostnadsförändringen mellan 2013 och är också relativt liten. Stöd i ordinärt boende Verksamhetsområdet omfattar alla insatser som stödjer den enskilde att kunna bo kvar hemma. Det är framför allt hemtjänst, hemsjukvård, korttidsplatser och bidrag till bostadsanpassning. Mål Mål: Insatserna motsvarar den enskildes behov Indikatorer 2013 Styrtal Kvinnor Män Totalt Måluppföljning Förändring Andelen nöjda med antalet personal de får stöd av ökar Andelen nöjda med möjlighet till utevistelse ökar Andelen nöjda med stödet och hjälpen i sin helhet ökar Andelen som vet att de har en kontaktman ökar Andelen som vet att de har en genomförandeplan ökar 82 % 87 % 80 % 82 % 81 % 80 % 82 % 78 % 80 % 78 % 91 % 94 % 90 % 92 % 91 % 76 % 93 % 72 % 70 % 71 % 64 % 84 % 65 % 60 % 63 % Kommentar: en är höga för enskildas nöjdhet med stödet och hjälpen i sin helhet. Även nöjdheten med antalet personal får anses visa ett högt resultat. Nöjdheten med antalet personal man får stöd av: Styrtalet uppnåddes inte. et har sjunkit marginellt sedan Nöjdheten med möjlighet till utevistelse ökar: Styrtalet uppnåddes inte. en har sjunkit något sedan Nöjdheten med stödet och hjälpen i sin helhet ökar: Styrtalet uppnåddes inte. en är detsamma som Kännedom om kontaktman ökar: Styrtalet uppnåddes inte. et har sjunknit något sedan Kännedom om genomförandeplan ökar: Styrtalet uppnåddes inte. et har sjunkit marginellt sedan Överlag kan resultaten anses vara goda, bortsett från kännedom om kontaktman och genomförandeplan. Möjlig förklaring är att de kan vara begrepp som enskilda inte har tillämpat tidigare och heller inte upplevs viktiga att lära sig på äldre dagar. 15

19 Styrtalen för var höga och en grund till det kan vara nämndens mångåriga arbete med att belysa dem. Ingen anmärkningsvärd skillnad finns mellan män och kvinnor. Måhända har resultaten nått så högt det är möjligt? Kanske är resultaten i linje med vad som är rimligt att förvänta? Mål: Trygghet i samband med genomförande av insatser Indikatorer 2013 Styrtal Kvinnor Män Totalt Måluppföljning Förändring Andelen mycket trygga personer ökar 59 % 82 % 58 % 55 % 57 % Kommentar: Målet om mycket trygg är inte uppfyllt i förhållande till årets styrtal. et har sjunkit något sedan Observera att 91 % är trygga. Noterbart är att det sammanlaga resultatet av mycket nöjd eller nöjd visar att 91 % upplever sig trygga med insatserna. en visar ingen betydande differens mellan mäns och kvinnors upplevda trygghet. Mål som handlar om hur mycket man känner om något, kan bli missvisande. Styrtalet för var även högt i förhållande till 2013 års resultat. et för är också i linje med Mål: De som har insatser med mat och måltider erbjuds god och vällagad mat Indikatorer 2013 Styrtal Kvinnor Män Totalt Andelen nöjda med maten ökar 76 % 95 % 78 % 79 % 79 % Åtagande Utreda om matportioner och matleveranser kan upphandlas (LOV eller LOU) Måluppföljning Förändring Kommentar: Nöjdheten med maten ökar: Styrtalet uppnåddes inte. Styrtalet för var högt i förhållande till 2013 års resultat. et för är dock i linje med 2013 och dessutom något högre. Färre än hälften (av respondenterna) har någon form av stöd för att få mat och sätten att få maten, är procentuellt likvärdiga. en visar ingen anmärkningsvärd differens mellan mäns och kvinnors nöjdhet med maten. Åtagandet om matportioner och matleveranser har varit föremål för flera översyner. Hemtjänstutförare som också är verksamma på servicehusen och med tillagningskök, hämtar i regel maten till kunderna där. Många privata utförare har löst matfrågan på annat sätt, genom överenskommelser med restauranger alternativt hämtar från servicehusen. 16

20 Mål: Respektfullt bemötande och delaktighet vid genomförande av insatser Indikatorer 2013 Styrtal Kvinnor Män Totalt Andelen mycket nöjda med personalens bemötande ökar 65 % 67 % 63 % 64 % 63 % Andelen mycket nöjda med delaktigheten ökar 62 % 65 % 59 % 58 % 58 % Åtagande Underlätta att föra fram synpunkter och klagomål Informera sakligt och objektivt om hemtjänstval Måluppföljning Förändring Kommentar: Andelen mycket nöjda med personalens bemötande ökar: Styrtalet uppnåddes inte. et har sjunkit något sedan Observera att 94 % är nöjda med personalens bemötande är. Andelen mycket nöjda med delaktigheten ökar: Styrtalet uppnåddes inte. et har sjunkit något sedan Observera att 91 % är nöjda med delaktigheten. en visar att 79 % vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål. Det är en liten minskning jämfört med 2013 års siffra på 82 %. Biståndshandläggarna informerar enskilda om de olika utförarna utifrån uppgifter på hemsidan och om möjligheten att byta utförare. Vid hembesök/vårdplaneringar lämnas en mapp med skriftlig information som komplement till den muntliga informationen. I mappen finns bland annat broschyren Hjälp och stöd till äldre i Västerås samt listan på utförare. Mappen skickas även hem till enskild som önskat information. Uppföljning av åtagandet om saklig och objektiv information om hemtjänstval görs inte. I enkäten frågas om den enskilde har kännedom om möjlighet att byta hemtjänstleverantör. Åtagandet som det nu är formulerat, föreslås bytas mot enkätens formulering Har du fått information om att du har rätt att byta leverantör av hemtjänst?. Sammanfattningsvis är resultaten i sin helhet i paritet med Styrtalen om bemötande och delaktighet är satta utifrån mycket nöjd och i det perspektivet når resultaten inte styrtalen. Däremot är tydligt att människor är nöjda. Mål som handlar om hur mycket man känner om något, kan bli missvisande. Nöjd eller inte nöjd, kan vara mer talande. Verksamhet Stöd i ordinärt boende - LOV Nämnden beslutade förra året om delning av förfrågningsunderlaget (FFU) för Hemtjänst, boendestöd, avlösarservice, avlösning och ledsagning enligt Socialtjänstlagen (SoL) samt Avlösarservice och ledsagarservice enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Nämnden hade vid årsskiftet 17 leverantörer kontrakterade för insatser enligt LOV, varav två av dem är kommunala utförare. 17

21 Uppföljning biståndsbeslut Projektet startade hösten 2013 och pågår t.o.m. september Projektet syftar dels till att dämpa kostnaderna för hemtjänst, dels att hitta en metodik för handläggning och uppföljning av biståndsbeslut utifrån ett rehabiliterande förhållningssätt och dels att öka användandet av e-hemtjänst. Under våren 2015 genomför dessutom Mälardalens högskola en studie på biståndsenheten äldre, med syfte att få en nulägesbeskrivning av förankringen av det rehabiliterande förhållningssättet hos handläggarna. Projektets delrapport presenterades för äldrenämnden i slutet av året och visade att projektet har bidragit med kostnadsminskningar för hemtjänsten på cirka 1,3 Mkr. e-hemtjänst Stödfunktionen för e-hemtjänst arbetar för såväl biståndshandläggare som för hemtjänstutförare och förbereder och installerar utrustningen hemma hos enskilda med beslut om e-hemtjänst och fungerar som support. Under året har enheten arbetat fram en Handbok för e-hemtjänst som stöd till biståndshandläggarna i deras dagliga arbete med bedömningar av e-hemtjänst. De har under året funnits fysiskt tillgängliga en förmiddag i veckan på biståndsenheten för att ge vägledning. Enheten har bjudit in till och deltagit i olika workshops för att öka kännedomen och kunskapen om e- hemtjänst. Förändringen mellan andelen beslut och aktiva användare, beror på att många småningom flyttar till särskilt boende eller att behovet av andra skäl upphör. Totalt antal beslut 100 Antal användare *Nattfrid 46 **Arctic touch 15 Summa 61 * Nattfrid: webb-kamera för tillsyn, monterad i hemmet hos den enskilde. **Arctic touch: fast bildtelefon för social samvaro eller tillsyn. Bildtelefonen finns i enskilds hem. Nyckelfri vård och omsorg Under 2013 beslutade nämnden att påbörja ett utredningsarbete om nyckelfri vård och omsorg (nyckelfri hemtjänst). Kortfatat innebär nyckelfri hemtjänst att utföraren låser upp den enskildes ytterdörr med mobiltelefon, vilket gör att plåtnycklar inte ska behövas. Ett första utredningsarbete/förstudie presenterades för nämnden i maj, då beslut fattades att se över de ekonomiska förutsättningarna och krav inför en ev. upphandling. Arbetet har pågått under hösten och beräknas fortgå under del av Under hösten genomförde Nordic Healthcare Group (NHG) en genomlysning av beräkningsmodell för beviljade insatser, utförda timmar och ersättning till hemtjänstutförarna. I samband med NHGs genomlysning, tittade man också på effekterna av nyckelfri hemtjänst. Slutsatserna var att nyckelfri hemtjänst antas ha en marginell effekt på effektiviteten i hemtjänst dag- och kvällstid. NHG uppskattade att det rörde sig om 1-2 % i ökad effektivitet, d.v.s. minskad kringtid. Däremot antogs det innebära en kvalitetshöjning. 18

22 Digitala trygghetslarm Under slutfördes en utredning om framtida trygghetslarm i samband med övergången från analoga larm till digitala; något som drivs på nationellt som en följd av den tekniska utvecklingen. Utredningens rekommendation var att nämnden ska ansvara för trygghetslarmens hela kedja; från abonnemang till larmmottagning. Därigenom kan felsökning och åtgärder snabb vidtas. Fortsatt arbete inför upphandling av digitala trygghetslarm görs under Översyn ersättningsmodell hemtjänst Under hösten genomförde Nordic Healthcare Group (NHG) en genomlysning av beräkningsmodell för beviljade insatser, utförda timmar och ersättning till hemtjänstutförarna. Översynen var ett led i pågående arbete med att bromsa de kraftigt ökade kostnaderna för hemtjänsten. en visade bland annat att nuvarande beräkningsmodell för insatser och tidsåtgång, riskerar att generera fler beviljade timmar än motiverat. en visar även att nämndens ersättning till utförarna är i linje med jämförbara kommuner. Nämnden kommer att ha fortsatt fokus på detta under Kvalitet Uppföljning Under året genomfördes en granskning av Västerås stads LOV leverantörer, hemtjänst. Granskningen fokuserade på utvalda delar med hänvisning till kontrakten mellan respektive utförare och staden. Verksamhetsmått Utförd hemtjänst Antal personer genomsnitt Ordinärt boende Antal utförda timmar Ordinärt boende Mellan 2013 och ökade antalet utförda timmar med 7,8 procent. Antalet personer har i stort sett legat stilla. Ökningen av den utförda tiden per person sammanhänger med att andelen personer med stora behov ökar. NHG konstaterade i översynen av ersättningsmodell och ersättningsnivå till utförarna av hemtjänst/boendestöd, att för personer med stora omvårdnadsbehov utfördes i snitt omkring 75 % av den beviljade tiden. Det omvända gällde enskilda med små omvårdnadsbehov; där utfördes nästan all beviljad tid. NHG menade också att 30 % av personerna stod för drygt 70 % av den beviljade tiden, vilket uppgavs gälla även många andra kommuner. Sammantaget ger detta vid handen, att förra årets påbörjade arbete med uppföljning av biståndsbeslut och NHG s översyn var- och är- mycket angeläget. Under 2015 fortsätter arbetet med översyn av modell för biståndsbedömning och ökad träffsäkerhet, samt metodik för uppföljning. 19

23 Jämförelse med andra kommuner % Andel personer med hjälp i ordinärt boende 65-w år 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Andelen personer som är 65 år och äldre och som har hjälp i sitt boende uppgick för Västerås 2013 till 8,8 procent vilket är en minskning jämfört med föregående år. Trots detta har Västerås den högsta andelen av de jämförbara kommunerna. Linköpings uppgifter för 2012 innehåller troligen felaktigheter. Under har antalet personer som har hemtjänst ökat något. Antal Antal personer som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, år Eskilstuna Jönköping Örebro Västerås Antalet personer som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar uppgick under till 15 i Västerås. Av de jämförda kommunerna var Jönköping lägst. Linköping och Norrköping som är med vid andra jämförelser har inte rapporterat dessa siffror. 20

24 Ekonomi Ordinärt boende Nettokostnad, mnkr Bokslut 2013 Bokslut Budget Avvikelse Hemtjänst 340,0 367,8 335,5-32,3 Hemsjukvård 27,0 30,3 29,7-0,6 Korttidsvård/korttidsvistelse 94,5 97,6 100,6 3,0 Dagverksamhet 6,0 6,2 6,5 0,2 Avlösarservice 0,1 0,1 0,1 0,0 Utskrivningsklara patienter 0,2 1,0 0,3-0,7 Bostadsanpassningsbidrag 21,2 21,4 16,5-4,9 Totalt ordinärt boende 489,0 524,5 489,1-35,3 Hemtjänst Fler hemtjänsttimmar än budgeterat förklarar budgetavvikelsen på 32,3 mnkr. Hemtjänsttimmar ökade med 7,8 procent jämfört med Året innan var ökningen 2,2 procent. Budgeten för byggde på att projektet Uppföljning biståndsbeslut skulle ge en kostnadsminskning på 6,5 mnkr. Nettokostnad hemtjänst ordinärt boende, mnkr 400,0 350,0 321,8 340,0 367,8 300,0 250,0 200,0 190,8 174,0 191,0 194,4 203,5 186,3 206,6 257,5 285,1 150,0 100,0 50,0 0, Nettokostnaden för hemtjänst har stigit kraftigt de senaste åren infördes valfrihet inom hemtjänsten. Sedan dess har kostnaden nästan fördubblats (+ 97 procent). Korttidsvård/korttidsvistelse Den positiva budgetavvikelsen på 3 mnkr hänför sig främst till följande två områden. Intäkter från landstinget avseende specialistrehabiliteringsinsatser vid rehabavdelningen på korttidsenheten Zethelius har budgeterats till samma nivå som tidigare avtal, nämligen 3,1 mnkr. Det nya avtalet innebar istället 1,4 mnkr. Den försenade driftstarten av det nya äldreboendet Hälleborg har medfört 4 mnkr lägre kostnad än budgeterat. 21