Folkhälsonämndens redovisning uppdrag, mål och budget

Transkript

1 Tjänsteskrivelse FHN Handläggare: Madelene Hedström Folkhälsonämnden Folkhälsonämndens redovisning uppdrag, mål och budget Sammanfattning Kommunstyrelsens arbetsutskott i Karlskoga har gått igenom planeringsförutsättningarna med samtliga nämnders presidier och förvaltningschefer inför mål och budget Genomgångarna mynnade ut i några ställningstaganden och ett antal uppgifter/frågor till nämnderna som KSAU vill få besvarade för att kunna arbeta vidare med mål- och budgetprocessen. Senast den 18 april 2012 ska nämndernas svar vara inlämnade till kommunstyrelsens ledningskontor enligt tidigare fastställd plan. Degerfors kommun hade budgetdag den 20 mars där planeringsförutsättningar och villkor diskuterades. Folkhälsonämndens vice ordförande, förvaltningschef och ekonom deltog för folkhälsonämndens räkning. Beslutsunderlag Folkhälsonämndens tjänsteskrivelse den 29 mars Kommunstyrelsens ledningskontors tjänsteskrivelse, Mål och budget uppdrag till nämnderna den 2 mars Bilaga 1 - Folkhälsonämndens prioritering av styrmått inför Bilaga 2 - Driftramar konsekvenser Folkhälsonämnden 3. Bilaga 3 - Investeringsramar konsekvenser Folkhälsonämnden 4. Bilaga Lokalutredning Bergslagsköket, Torpet Bilaga 4 - Kommande investeringsbehov Folkhälsonämnden 6. Folkhälsonämndens handlingsplan Ålborgåtagandena 7. Folkhälsonämnden och CEMR-deklarationen, 3 bilagor 8. Bilaga A - Styrdokument Mångfaldsplan 9. Bilaga B - Beslutsprotokoll mångfaldsplan 10. Bilaga C - Beslutsprotokoll Verksamhetsplan CEMR 11. A3-analys sammanfattning Utveckla yrkesutb/färdigheter i svenska i syfte att integrera på arbetsmarknaden. 12. Bildspel och checklista - Utveckla yrkesutb/färdigheter i svenska i syfte att integrera på arbetsmarknaden. c:\temp\mhem8smdjy.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Fakturahantering fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS Box TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen MALMÖ

2 (5) Bakgrund - Karlskoga som värdkommun Det fortsatta budgetarbetet ska utgå från oförändrad skattenivå för perioden Befolkningen fortsätter att minska och befolkningstalen per den 1/11 året innan respektive budgetår sattes till , och invånare. Det finansiella resultatmålet om 2,0 procent av skatteintäkter och statsbidrag behålls. Det finansiella målet om investeringsutgifterna ligger fast, d.v.s. nivån på investeringsutgifterna ska motsvara nivån på avskrivningarna, med undantag för byggnation av ny gymnasieskola och brandstation. Uppdrag till nämnderna: Uppdrag till folkhälsonämnden Redovisa hur kommunen kan utveckla yrkesutbildningar/färdigheter i svenska i syfte att integrera individer på arbetsmarknaden. Uppdrag till samtliga nämnder Prioritera vilka av befintliga styrmått till fullmäktigemålen ska finnas kvar. Välj ut de tre viktigaste och prioritera från 1-3 i bilaga 1. Övriga uppdrag till samtliga nämnder 1. Beskriv hur nämnden kan arbeta in Ålborgåtagandenas handlingsplan. 2. CEMR-deklarationens prioriterade principer (nr 6, 9, 13, 16, 20, 21, 22, 25 och 29) i styrning och ledning av verksamheten. Ramar för drift och investeringar Kommunstyrelsens arbetsutskott har upprättat ett förslag på drift- och investeringsramar för respektive facknämnd. I ramarna har kompensation lagts till för ökade hyror avseende Möckelngymnasiet (Karlskogas andel), Strandbadet samt socialnämndens nya omsorgsboende. Drift Plan Plan Plan Driftbudget (tkr) Folkhälsonämnden Uppdrag till nämnderna Nämnderna/styrelsen ska ange åtgärder och konsekvenser för att klara verksamheterna inom föreslagen ram samt ange beräknad kostnad för att undvika allvarliga konsekvenser. Åtgärderna ska vara realistiska och inte innebära kostnadsökningar för andra nämnder, se bilaga 2.

3 3 (5) Investeringar enligt KSAU (tkr) Investeringsbudget Folkhälsonämnden Uppdrag till nämnderna 1. Nämnden/styrelsen ska ange åtgärder och konsekvenser för att klara investeringar inom ovan föreslagen ram samt ange beräknad investeringskostnad för att undvika allvarliga konsekvenser, se bilaga Nämnden/styrelsen ska ange kommande investeringsbehov för åren , se bilaga 4. Beskrivning av ärendet Se bifogade bilagor och PM: Mål och styrmått: 1. Bilaga 1 - Folkhälsonämndens prioritering av styrmått inför Drift och investeringar: 2. Bilaga 2 - Driftramar konsekvenser Folkhälsonämnden 3. Bilaga 3 - Investeringsramar konsekvenser Folkhälsonämnden 4. Bilaga Lokalutredning Bergslagsköket, Torpet Bilaga 4 - Kommande investeringsbehov Folkhälsonämnden Hållbar utveckling: 6. Folkhälsonämndens handlingsplan Ålborgåtagandena 7. Folkhälsonämnden och CEMR-deklarationen, 3 bilagor 8. Bilaga A - Styrdokument Mångfaldsplan 9. Bilaga B - Beslutsprotokoll mångfaldsplan 10. Bilaga C - Beslutsprotokoll Verksamhetsplan CEMR Integration yrkessvenska 11. A3-analys sammanfattning Utveckla yrkesutb/färdigheter i svenska i syfte att integrera på arbetsmarknaden. 12. Bildspel och checklista - Utveckla yrkesutb/färdigheter i svenska i syfte att integrera på arbetsmarknaden. Konsekvensbeskrivning Kort sammanfattning av checklista för hållbar utveckling. Den socialt hållbara utvecklingen stärks genom uppfyllande av folkhälsonämndens uppdrag att samverka för god och jämlik hälsa. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

4 (5) Det finns ett samband mellan en god folkhälsa och ett samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa. En långsiktigt god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker yttre och inre miljö. Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut Överlämna bilagor och PM till kommunstyrelsen för vidare behandling. Ulrika Lundgren Förvaltningschef Madelene Hedström Ekonom Bilagor Konsekvenser för en hållbar utveckling sammanfattande bedömning 1. Tjänsteskrivelse Folkhälsonämndens mål och budget samt uppdrag inför Bilaga 1 Folkhälsonämndens prioritering av styrmått inför Bilaga 2 Driftramar konsekvenser Folkhälsonämnden 4. Bilaga 3 Investeringsramar konsekvenser Folkhälsonämnden, bilaga Bilaga 3.1 Lokalutredning Bergslagsköket, Torpet Bilaga 4 Kommande investeringsbehov Folkhälsonämnden 7. Folkhälsonämndens handlingsplan Ålborgåtagandena 8. Folkhälsonämnden och CEMR, 3 bilagor, A, B, C 9. CEMR bilaga A Styrdokument Mångfaldsplan 10. CEMR bilaga B Beslutsprotokoll mångfaldsplan 11. CEMR bilaga C Beslutsprotokoll Verksamhetsplan CEMR 12. A3-analys sammanfattning städ - Utveckla yrkesutb/färdigheter i svenska syfte att integrera på arbetsmarknaden 13. Bildspel och checklista Utveckla yrkesutb/färdigheter i svenska syfte att integrera på arbetsmarknaden Expedieras till Kommunstyrelsen

5 Bilaga Konsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslut Aspekter Sociala/ kulturella Beslutsförslaget har en positiv påverkan ingen påverkan en negativ påverkan Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistan Lyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling. Barnkonventionen X Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår maktlöshet. Dialog och inflytande X Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Folkhälsa X Särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Jämlikhet och social rättvisa X I ett demokratiskt samhälle tillerkänns alla människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Jämställdhet X Ekologiska Kulturmiljö/kulturella omgivningar X Miljörelaterad hälsa X Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Avfall X En långsiktigt god folkhälsa är beroende av en hälsofrämjande och säker yttre och inre miljö. Biologisk mångfald X Energi X Konsumtion X Transporter, produktion och konsumtion av varor ger upphov till många faktorer som på olika sätt påverkar hälsan. Transporter X Vatten, luft och mark X Ekonomiska Kommunens ekonomi X Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa, framför allt psykisk ohälsa, och leder till ökad ojämlikhet i hälsa. Kostnadseffektivitet X Tillväxt X

6 1 Bilaga 1 Budgetdag Prioritering av fullmäktiges styrmått UPPDRAG: Politiker och ungdomar gruppvis: Diskutera och välj ut de tre viktigaste styrmåtten för respektive mål. Rangordna från 1 till 3 där 1 är viktigast (Det är 6 olika mål). Motivera val av prioritering. Sammanfattning av folkhälsonämndens och ungdomarnas samlade bedömning av vilka styrmått som prioriteras och varför. Mål 1. Karlskoga är en attraktiv kommun som är välkomnande, trygg och säker för alla. Styrmått: Prio 1.1 Hur trygga medborgarna känner sig i Karlskoga. Redovisas fördelat på ålder och kön. 1 (1.2 Andel barn- och unga som känner sig trygga i Karlskoga.) Redovisas i mått 1.1 (1) 1.3 Andel av Karlskoga kommuns publika lokaler som är fysiskt tillgängliga för alla Hur nöjda kommunens invånare är med kommunikationerna 1. Ta bort 1.5 Helhetsbedömning av kommunen som en plats att bo och leva på. 2 Redovisas fördelat på ålder och kön. Motivering: Prio 1) 1.1 och 1.2 Tryggheten viktig. Unga vill räknas som medborgare, statistiken kan fördelas på ålder och kön. Prio 2) 1.5 Helhetsbedömningen bygger på vad folk tycker. Viktigt att ungdomars uppfattning redovisas och inte bara vuxnas. Prio 3) 1.3 Särskilt utsatta grupper måste prioriteras och ges möjligheter. Styrmåttet ska vara kvar som en uppmaning att ha en plan för dessa investeringar. Ta bort 1.4 Påverkansgraden över gator, resor och trafik i sin helhet blir så trubbigt mått. Ungdomar vill ha påverkan över busstider, hållplatser och turer. Detta mått har inte hjälpt till. Det krävs andra insatser. Mäts och redovisas på annat sätt. Mål 2. Medborgarna känner sig nöjda med den kommunala verksamhetens kvalitet och service. Styrmått: Prio 2.1 Hur nöjda brukarna är med kommunens verksamheter. 2 Redovisas fördelat på ålder och kön. 2.2 Hur brukarna upplever att kommunen når nivåerna i kvalitetsåtagandena 2. Ta bort 2.3 Hur nöjda medborgarna är med kommunens verksamheter. 3 Redovisas fördelat på ålder och kön. 2.4 Andel medborgare som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen per telefon Ta bort 2.5 Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamheter. 1 Redovisas fördelat på ålder och kön. 1 Gator, resor och trafik 2 En del i att utveckla och förbättra kommunens verksamheter (medborgarperspektiv). 1

7 Motivering: Prio 1) Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Prio 2) 2.1 Viktigt att veta att kommunen gör bra saker för pengarna och att det uppfattas av de/brukarna som kommunen är till för. Prio 3) Viktigt att veta att kommunen gör bra saker för pengarna och att det uppfattas av skattebetalarna. Ta bort 2.2 Redovisas i 2.1, och 2.3 och det behöver tydliggöras vad som ska ingå och hur servicen ska levereras. Ta bort 2.4 Att få gott bemötande i telefonen mäts och redovisas på annat sätt. 2 Mål 3. Karlskoga kommun är en attraktiv arbetsgivare, där alla har samma möjligheter. Styrmått: Prio 3.1 Medarbetarindex 3. Ta bort 3.2 Ledarskapsindex 4. Ta bort 3.3 Hur många medarbetare som kan rekommendera den egna arbetsplatsen Andel medarbetare som känner till att det finns politiska mål som styr verksamheten Andel sjukfrånvaro av totalt arbetad tid. Redovisas fördelat på kön. 2 Motivering: Prio 1) 3.3 Om man rekommenderar den egna arbetsplatsen så är det sammantaget ett bra matt på hur arbetsplatsen är. Prio 2) 3.5 Sjukfrånvaro är ett bra matt för att kunna arbeta effektivt med förebyggande och främjande insatser. Därför behöver måttet vara kvar. Prio 3) 3.4 Syftet med verksamheten som kommunen bedriver måste vara känt för de som arbetar. Ta bort 3.1 och 3.2 Dessa index redovisas på annat sätt. De är mer övergripande och kan finnas med i den sammanfattande texten kring kommunens arbete kring personal. Mål 4. Karlskoga är en kommun med ett näringsliv som utvecklas. Styrmått: Prio 4.1 Hur nöjda företagarna är med kommunens service Företagarnas sammanfattande omdöme av företagsklimatet i Karlskoga kommun. Ta bort 4.3 Antal nystartade företag per invånare (antal/år). Ta bort Motivering: Prio 1) 4.1 Detta är det enda styrmåttet som är möjligt att påverka för kommunen. Ta bort 4.2 och 4.3 Detta redovisas i andra sammanhang och kräver andra arenor och pengar. Byt ut till ett styrmått om vad medborgare/unga tycker om bussar, busstider etcetera som går att mäta och påverka. 3 Mått på hur nöjda medarbetarna i kommunen är. 4 Mått på hur nöjda medarbetarna i kommunen är med ledarskapet. 2

8 Mål 5. Karlskoga har en socialt/kulturellt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling. Styrmått: Prio 5.1 Andel barn och unga som anger att de mår bra/mycket bra. Redovisas fördelat på kön Andel barn och unga som för sin egen del ser mycket/ganska ljust på framtiden. 1 Redovisas fördelat på kön. 5.3 Kommunens finansiella resultatmål. Ta bort 5.4 Andel ärenden som före beslut på nämndnivå har granskats utifrån ett hållbarhetsperspektiv Förbrukning av energi (el och uppvärmning) i den kommunala organisationen. Ta bort 5.6 Förbrukning av fossila fordonsbränslen i kommunens fordonspark. Ta bort 5.7 Kostnad för Nöjd-Kund-Index 5 (kr/invånare). Ta bort 5.8 Kostnad för Nöjd-Medborgare 6. Ta bort Motivering: Prio 1) Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Mycket viktigt mått. Prio 2) Att bygga framtidstro är tron på att att människor vill bidra och ta ansvar, att olikheter berikar och att personligt engagemang och ställningstagande är avgörande för förändring. Nämndens mening är att detta måste ges stor betydelse och ska redovisas. Prio 3) 5.4 För att få en bättre förståelse av betydelsen av hållbar utveckling är detta ett mått på en intern process, som är berättigad. Ta bort 5.3 Redovisas på annan plats. Ta bort 5.5 Internt mått för samhällsbyggnadsnämnden. Ta bort 5.7 och 5.8 Trubbiga mått som inte ger klara besked om resultat. Mål 6. Karlskoga är känd som en framstående utbildningsort. Styrmått: Prio 6.1 Andel godkända i samtliga ämnen i årskurs 9. Redovisas fördelat på kön Andel elever från Karlskoga Degerfors som väljer Möckelngymnasiet för sin 2 gymnasieutbildning. 6.3 Meritvärde i genomsnitt i årskurs 9 i Karlskogas kommunala skolor Andel karlskogaelever som söker teknik- och naturvetenskaplig gymnasieutbildning i första Ta bort hand. 6.5 Betygspoäng i genomsnitt efter avslutad gymnasieutbildning (betygspoäng). 3 Motivering: Prio 1) 6.1 Jätteviktigt mått som är en förutsättning för kommunens framgångar. Prio 2) 6.2 och 6.3 Diskussion kring vad som är viktigast: Att eleverna väljer Möckelngymnasiet eller att redovisa meritvärdet? Nämnden beslutade att välja Möckelngymnasiet, hade en något högre prioritering. Prio 3) 6.5 Framgångsfaktor för fortsatta studier och ska redovisas. Ta bort 6.4 Ungdomarna var mycket eniga om att detta är ett diskriminerande mått! Varför ska teknik- och natur redovisas om inte övriga kompetenser sak redovisas. De var mycket kritiska till detta mått. 3 5 Mått på hur nöjda kunderna är med den organisation de handlar av. 6 Mått på hur nöjda medborgarna är med kommunens verksamhet. 3

9 Bilaga 2 Driftramar konsekvenser Folkhälsonämnden Avtalet med Örebro läns landsting om stöd till lokalt folkhälsoarbete, kräver hälftenfinansiering från kommunerna års ramtilldelning innebär att detta krav uppnås. Ersättningen för följande år i avtalet justeras enligt pris- och lönekompensation i landstinget. Det innebär att ramanslaget för behöver räknas upp något, för att ligga i fas. Övrig ramtilldelning avser bidrag för lönebidragsanställd personal. Detta minskades från 199 tkr till 171 tkr för Detta innebär en ökad kostnad till köpande nämnd, där anställningen är placerad. För 2012 finns ett förslag på ramanslag till kultur- och föreningsnämnden och folkhälsonämnden med 300 tkr vardera. Detta för utvecklande av mötesplats för unga, under arbetsnamnet ungdomscafé. Folkhälsonämnden har uppdraget delaktighet och inflytande för barn och unga och ansvarar för dialog med unga, vilket ramanslaget ska stärka. För fortsatt säkerställande av att systematik och möten verkligen kan åstadkommas i exvis ungdomsråd/ungdomsriksdag, behöver detta ramanslag finnas hos folkhälsonämnden för kommande från år 2013 och framåt. Kultur- och föreningsnämndens och folkhälsonämndens ordförande är överens om att de 300 tkr som i planen ligger hos KFN ska läggas över till FHN. Detta behöver beslutas i respektive nämnd och i fullmäktige. Innan lokalutredningen är genomförd i sin helhet och det finns reella beslut på vilka lokaler som ska avvecklas kan Folkhälsonämnden bara anta hur verksamheterna påverkas och vilka kostnader/besparingar som uppstår. Detta innebär att nämndens beredskap för omställning måste vara hög och kraven på kontroll av personaldimensionering och personalkostnader måste vara hög. Det innebär också att andra nämnder inte kan ha förväntningar på direkt minskning av kostnader, då arbetsgivaransvar och uppsägningstider är desamma för Folkhälsonämnden som för andra nämnder. Inom kostenheten behövs en större minskning i produktion för att kunna friställa personal. En minskning av exvis pedagogiska luncher innebär inte personalminskning, då den totala volymen är för låg, och utspridd i hela verksamheten. Det är då endast rörliga kostnader som påverkas. Flytt av en verksamhet innebär lägre fasta kostnader för verksamheten, exempelvis hyror. Dock kan den minskningen innebära en ökad kostnad för någon annan nämnd i kommunen och det är därför av stor vikt att ett helhetsperspektiv för kommunen beaktas. (Jfr Katrinedalsskolan). Folkhälsonämnden frånträder inte lokalytor för kök, så länge den ordinarie verksamheten, (vård, skola omsorg) inte beslutar att gå ur lokalen helt och hållet. Folkhälsonämnden äger inte frågan om minskning av lokalytor för kök. Nämnden arbetar på andras uppdrag och i de lokaler som andra nämnder beslutar om att bedriva verksamhet i. Inom städverksamheten innebär alla lokalförändringar att personalstyrkan behöver ses över. Den ursprungliga beräkningen av minskade driftskostnader för lokaler/städning påverkas då andra nämnder tar fler och nya lokaler i bruk. Exempelvis ökat antal förskoleplatser eller ett ökat behov av vårdboende. Detta innebär att minskningen på driftskostnader för städ inte blir som förväntat. För folkhälsonämnden innebär minskade lokalytor att personal måste sägas upp.

10 Bilaga 2 Driftramar konsekvenser Folkhälsonämnden Åtgärder för att hålla verksamheten inom angiven ram A) Folkhälsoavtalet justeras enligt pris- och lönekompensation i landstinget. Kommunens ram till FHN behöver räknas upp med motsvarande. B) Lönebidragsdelen i ram minskad med 28 tkr. C) Förslag om ramanslag för delaktighet/inflytande/dialog med barn och unga sk ungdomscafé Konsekvenser för verksamheten med föreslagen ram A) Avtalet har krav på hälftenfinansiering. B) Ökad kostnad för köpande nämnd. C) Beslut om omflyttning av ramanslag behövs för åren Kostnad för att eliminera bedömda konsekvenser A) Den procentuella ökning som landstinget ger i bidrag. B) Återfå 28 tkr i ram för lönebidrag. C) Formell process krävs. 1) Löneökningar budgeteras med +2,6 % för förvaltningen. 2) Ökning av livsmedelspriser utan kostnadstäckning innebär att billigare råvaror måste köpas in. 3) Ingen kostnadstäckning för prisökningar i övriga nämnders driftramar 4) Säkrare beställningar vid sommaröppna inom BUN v ) Lägre antal elever i grundskolan 1) Beroende på det verkliga utfallet i lönerörelsen ) I driftramarna 2013 finns ingen inflationsuppräkning för nämnderna. Folkhälsonämnden har en råvarubudget 2012 om tkr och en prisökning med förväntade 4 % skulle innebära en merkostnad om tkr. Risk för att kvalitén på maten påverkas. 3) Förväntad hyresökning 2013, 1 % Förväntad prisökning övriga kostnader (ej livsmedel), 0,7 % 4) Då beställningarna ofta inte överensstämmer med utfall (färre portioner/städ) innebär det att fasta kostnader blir högre än vad som är nödvändigt 5) Kostnadsminskning, främst rörlig kostnad som råvaror 1) Ev. kostnadsökning för beställande nämnder. 2) tkr Ev. kostnadsökning för beställande nämnder. 3) 74 tkr ökade kostnader 246 tkr ökade kostnader 4) Säkrare beställning/lägre kostnad. 5) Ingen verksamhetsförändring i övrigt

11 Bilaga 2 Driftramar konsekvenser Folkhälsonämnden 6) Ökat antal äldre och förskolebarn 7) Personalmåltider Degerfors och Karlskoga Lokal/verksamhetsförändringar gör att förändringar av verksamheterna kommer att ske. Personal kommer att beröras av efterföljande omorganisationer inom förvaltningen, se nedan. 6) Kostnadsökningar, främst rörlig kostnad som råvaror 7) Kan medföra en intäktsökning för kostverksamheten 6) Ingen verksamhetsförändring i övrigt 7) Ökad intäkt ca 150 tkr När det gäller omorganisationer av personal så kan eventuella minskade personalkostnader beräknas först när beslut är fattade kring vilka verksamhetslokaler som ska nyttjas. 8) Häsängsskolan 9) Karlberg/Bregården Flytt av 7-9 elever till Bregården 10) Karlbergskolan Karlberg 7-9 tas bort, ej gymnastikhall, aula, matsal expedition 11) Bråtenskolan 12) Blåhaken 13) Geologen 14) Solbringen 8) Skolan stängs och eleverna flyttas ut till andra skolor 9) Produktionskök ) Köket kvar för F-6 11) Mottagningskök 300 port 12) Avvecklas 2013? 13) Avvecklas 2013? 14) Mottagningskök 8) Personal i kök och städ flyttas till andra verksamheter. Hyreskostnad minskar med 81,7 tkr för kosten 9) Något ökad personalstyrka krävs. Flytt mellan Karlberg/Bregården 10) Minskad personalstyrka kosten. Ca 2 åa städ minskas i skolan 11) Kan minska personalstyrkan något under förutsättning att produktionen klaras av befintlig personal. 12) Personal kost och städ flyttas till annan verksamhet 13) Personal kost och städ flyttas till annan verksamhet 14) Del av personal flyttas till annan verksamhet

12 Bilaga 2 Driftramar konsekvenser Folkhälsonämnden 15) Skranta nytt vårdboende 16) Västergården (Dfs) 17) Matlådor; varma till kylda (Dfs) 18) Sandtorpet 19) Ekebyskolan 20) Högehus 21) Nitarevägen Jobbcentrum 22) Dunungevägen 23) Bemanningsenheten flyttar till KS huset 24) Lärcentrum i nya lokaler 25) Folkets Hus 26) Ny förskola, 4 avd 15) Nytt vårdboende platser? Tillkommande städ Kostnad beräknad som Skranta sjukhem. 16) Avvecklas ) ) Inget städ. 19) Inget städ. 20) Inget städ. 21) Inget städ. 22) Inget städ. 23) Ökad städfrekvens KS? 24) Tillkommande städ 135 tim/år 25) Tillkommande städ om lokaler kommer att nyttjas som inte städas i dag 26) Tillkommande städ och fler portioner 15) Ökade portioner = ökade livsmedelskostnader. Så pass stor volym kan innebära öka behov av personal maa packning. Tillkommande städ ca 26 tim/vecka. 16) Personal kost flyttas till annan verksamhet, minskas med ca 1 åa, minskat städ 1,5 tim/v 17) Besparing i transportkostnader samt ökad kvalitet då kylkedjan inte bryts. I dagsläget klarar de varma matlådorna inte temperaturen enligt livsmedelslagen. 18) Minskning 6 tim/vecka 19) Minskning 40 tim/vecka 20) Minskning 8 tim/vecka 21) Minskning 8 tim/vecka 22) Minskning 18 tim/vecka 23) Ev minskning 2-4 tim/vecka 24) Ökning ca 4 tim/vecka 25) Ökade kostnader 26) Ca 1 åa städ, ca 1 åa kosten för mottagningskök, ökade råvarukostnader.

13 Bilaga 2 Driftramar konsekvenser Folkhälsonämnden

14 Bilaga 3 Investeringsramar - konsekvenser Konsekvenser för verksamheten med föreslagen investeringsram Den investeringsbudget som avser åren innebär att Folkhälsonämnden kan kontinuerligt byta ut sin utrustning enligt de behov som finns inom nämndens samtliga verksamheter. Investeringsnivå för att eliminera bedömda konsekvenser Övriga reinvesteringar som avser fast installerad utrustning åren , följer det behov som föreligger såsom verksamheterna bedrivs i nuläget. Resultatet av lokalutredningen kommer med hög sannolikhet att påverka de reinvesteringar avseende fasta installationer i de lokaler som folkhälsonämndens verksamheter bedrivs i. Nämndens egna investeringar i form av lös utrustning kommer inte beröras i samma utsträckning av lokalutredningen då denna utrustning kommer att flyttas om inom verksamheterna. I samhällsbyggnadsnämnden finns totalt 19 mkr avsatt för lokalomställningsbudget. Torpdalens kök flyttas till Möckelngymnasiets gamla kök. Bregårdsskolans kök byggs om till produktionskök. Österledsskolans kök, renovering - bättre lastkaj samt ett sopsorteringsrum Karlbergsskolans kök byggs om till mottagningskök (ej aktuellt ännu, men kan bli aktuellt i framtiden) Kostnad ca 5 mkr (se separat skrivelse från kostchef) Kostnad 2,5-2,7 mkr Kostnad ca 1,3 mkr Vi kommer inte i dagsläget att göra ngn ombyggnation, utan det får vara ett produktionskök tills vidare. Så länge det är produktionskök behöver ny utrustning investeras när den befintliga går sönder.

15 Bilaga 3.1 Handläggare: Mats Eliasson, Kostchef Arbetsmaterial Lokalutredning Utredning Bergslagsskolans/Torpdalens kök Från början var det tänkt att Berglsgsskolans kök skulle byggas om till en gymnastikssal/gym. Detta förslag drogs tillbaka och ett mindre gym byggdes i den gamla personalmatsalen i anslutning till matsalen på Bergslagsskolan. Detta innebär att Bergslagsskolans kök fortfarande finns kvar och kan användas. Samhällsbyggnadsförvaltningen har kommit med ett förslag om att göra en utredning huruvida Torpdalens kök kan flyttas till Bergslagsköket. Uppdraget har gått till kostchef Mats Eliasson och driftchef Jan Henriksson. Bergslagsskolans/Torpdalens kök Bergslagsköket producerar och levererar idag ca 850 portioner lunch till skolor i Karlskoga kommun. Även livsmedel distribueras ut till bl.a. KS Cafe. Torpdalens kök producerar och levererar totalt ca 700 portioner dagligen till 37 vårdboenden inom äldreomsorgen i Karlskoga. Därtill produceras och levereras ca 150 matlådor till brukare som är hemmaboende. Totalt tillagas ca 850 portioner. Torpdalens kök fungerar även som en mellanhand för beställningar av livsmedel då förvaringsutrymmet av kyl, frys och specerier på vårdavdelningarna är begränsat. Livsmedel transporteras ut 3 gånger i veckan från Torpdalens kök i gråa förvaringslådor. För att anpassa verksamheten som idag finns på Torpdalens kök krävs byte av utrustning samt ombyggnation i Bergslagsköket. Förvaringsbehov Torpdalens kök har sedan flera år tillbaka vuxit ur sin kostym. I takt med ökat antal vårdplatser och lunchlådor, har förvaringsutrymme blivit otillräckligt. För att tillfälligt lösa detta har kostenheten hyrt en kylcontainer på 2 år som har placerats intill vagnhallen. Utrymme för ökat antal torrvaror samt köksutensilier har man inte lyckats lösa vilket har medfört att onödiga arbetsmoment för personalen kvarstår då de får flytta varor fram och tillbaka för framkomlighet. Bygglov för kylcontainern har sökts och beviljats för år 2011 ut. Då grannar i området klagat på att containern för oljud kommer inte bygglovet att förnyas. Detta innebär att vid årskiftet 2011/2012 står Torpdalen återigen även med kylt förvaringsproblem. Det uttalade förvaringsbehovet är därmed följande: Kylrum Utrymme för kantinförvaring Utrymme torrförråd (specerier) c:\temp\mhem8ssan4.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO KARLSKOGA Box 230, KARLSKOGA fkn@karlskoga.se BESÖKSADRESS TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen

16 (4) Ökad yta i köket Ökad ventilation i vagnhall (kalluft) Ett förslag på utbyggnad för bl.a. kylutrymme har lämnats från kostenheten till fastighetsavdelningen som i sin tur lämnats vidare till Hyresbostäder (fastighetsägare) för kostnadsberäkning. Förslaget innebär att kylutrymme, kantinförvaringsproblematiken och ventilationsproblem försvinner. Denna förprojektering av Torpdalshemmets tillbyggnad av b la kylutrymme har uppgått till en kostnad på ca 1,1-1,3 miljoner kr. Efter omräkning av hyra innebär det en ny hyreskostnad på totalt kr/år jämfört mot tidigare kostnad kr/år. Det innebär en hyresökning med kr/år. Problematiken med logistiken, kökets yta och lokalens utformning kvarstår dock då behovet i framtiden kommer att öka. Förvaringsbehov Bergslagsköket har brist på förvaringsutrymmen bl.a. gällande tillräckligt stort frys och kylutrymme. Detta kan åtgärdas genom att göra om befintligt omklädningsrum till ett frysrum, om det är möjligt att få ta del av omklädningsrummen som finns i korridoren till matsalen intill styrketräningslokalen. I nuvarande frysrum finns trösklar som måste åtgärdas så det är möjligt att kunna köra in rullburar direkt i frysen utan att behöva plocka av dessa vid varje leverans. Det finns även brist på tillräckligt stort kylutrymme, detta kan åtgärdas genom att bygga om befintligt kyl och frysrum som finns vid torrförrådet till ett och samma kylrum, samt ett kylrum i anslutning till vagnhallen för kylda matlådor. Detta skulle lösa förvaringsproblematiken för kylvaror. Då skulle man även få bort befintliga kylar som finns i öppningen till torrförrådet. Skulle dessa kylar tas bort så är det möjligt att sätta dit hyllor för torrprodukter. Dietkök Dietköket i Bergslagsköket finns i produktionsköket. Inom äldreomsorgen tillagas en hel del specialkoster och ett ordentligt dietkök behövs för detta. Ett alternativ är att använda befintligt bageri som finns i anslutning till produktionsköket och göra om det till ett dietkök. Oklart om detta ryms. Utrustning Storköksutrustningen som finns på Bergslagsköket behöver så småningom bytas ut successivt då det börjar bli till åren. Det som måste åtgärdas och bytas ut omgående är samtliga tre kokgrytor till ytterligare 1-2 kokgrytor totalt 4-5 kokgrytor, stekbord och en ugn. Granuldiskmaskinen måste bytas ut på sikt då det inte finns reservdelar till denna längre. Man bör även beakta att slitaget på utrustningen kommer att öka då det är en annan verksamhet. Storköksutrustning som finns på Torpet och som är funktionell bör vid en eventuell flytt flyttas med. En genomgång av detta bör göras.

17 (4) Vagnhall Bergslagsköket saknar en vagnhall för distribution av mat. Som det är idag så finns mattransportvagnarna i anslutning till ankommande varor. Detta kommer inte att fungera då det behövs plats för ca 47 mattransportvagnar för leverans av mat och livsmedel inom äldreomsorgen. Matsalen kommer inte användas och här finns möjlighet till vagnhall. Önskvärt är även en egen passage/dörr för ut och inleverans av mattransportvagnar, här behövs även någon form av lastkaj I dag finns en nödutgång som förslagsvis kan göras om till detta. Ventilation Ventilationen fungerar bra i Bergslagsköket och har tillräcklig kapacitet. Dock så måste ventilationen i matsalen ses över om ombyggnad ska ske till vagnhall. Detta för att mattransportvagnarna alstrar mycket värme och vagnhallen behöver då ökad ventilation iform av nedkyld luft, speciellt under sommaren. Lokalens skick En noggrann genomgång bör göras för att se över lokalens skick, speciellt gällande mögelangripning i renseri har fasaden åtgärdats. Golv och väggar är ok skick men bör på sikt åtgärdas och fräschas upp då svartmögel förekommer. Kylda matlådor I dagsläget tillagas, packas och distribueras ca 160 kylda matlådor ut till brukare runt om i Karlskoga kommun. Detta tenderar att öka i framtiden. I Torpdalens kök finns ett matlåderum för detta och som underlättar packning av dessa kylda matlådor. Alternativet som finns är att packa matlådorna i produktionsköket på beredningsbänkarna då det finns gott om utrymme. Kontor I dagsläget finns ett kontor där kökschef och kökspersonal delar på detta. Kökschef behöver ett eget kontor och detta kan åtgärdas genom att bygga ett kontor i matsalen i anslutning till köket. Lastkaj Lastkajen måste byggas ut då leveranserna kommer att öka och således antalet leveransburar. Dessa måste få plats på lastkajen för förvaring tills leverantören tar dessa tillbaka. Soprum Det finns ett kylt soprum i anslutning till lastkajen som fungerar bra idag. Dock måste en översyn göras gällande källsortering.

18 4 (4) Kostnad utrustning En uppskattad kostnad på ny utrustning är tkr, enligt driftchef Jan Henriksson 1.1 mkr nya grytor (4-5st) 500 tkr grovdiskmaskin och diskmaskin 150 tkr Frysrum (nytt) 100 tkr Kylrum (ombyggnation) 150 tkr Kylrum för matlådor (nytt) Kostnad ombyggnation-oklart Vagnhall + lastkaj Kontor Lastkaj Övrigt ytskick etc etc Förslaget är att en storkökskonsult kontaktas för olika ritningsförslag och en kostnadsberäkning. Mats Eliasson Kostchef Telefon: E-post: mats.eliasson@karlskoga.se

19 Bilaga 4 Kommande investeringsbehov Folkhälsonämnden Objekt Summa Egna investeringar, lös utrustning Reinvesteringar, fast installerad utrustning i verksamheternas lokaler Lokaler (beroende på lokalutredningen) Bygga soprum för sortering av avfall Österledsskolans kök Karlbergsskolans kök Produktion av kalla matlådor Bilaga 4.xls Invest.budget Sammanställning Sida 8 (8)

20 Anmärkning Ej fast installerad utrustning, kök/städ, möbler, datorer etc. Ex tunneldisk, tvättmaskiner, sopstationer Enligt plan, soprum med sortering krävs Ökat behov med anledning av demografi Bilaga 4.xls Invest.budget Sammanställning Sida 8 (8)

21 1 Beskrivning av hur folkhälsonämnden kan arbeta in Ålborgåtagandenas handlingsplan. Ålborgåtagandenas handlingsplan De åtaganden som folkhälsonämndens verksamhet berörs av finns rubricerade nedan. Under respektive åtagande finns en beskrivning av hur nämnden arbetar in åtagandet i styrning och ledning av verksamheten. 1.1 Vidareutveckla en gemensam långsiktig version för en hållbar kommun Handlingsplanens nästa steg: Utifrån folkhälsopolitisk policy samt barn- och ungdomspolitisk policy ska kommunspecifika program utarbetas. Nuläge: Folkhälsonämnden har tagit beslut om remissunderlag som har skickats ut. 1.2 Bygga upp deltagande och kapacitet för hållbar utveckling i lokalsamhället och i den kommunala förvaltningen Handlingsplanens nästa steg: Fortsatt systematiskt arbete i förskolor och skolor för att barn och ungdomar tidigt ska få kunskap om hållbar utveckling. Inrätta ungdomsråd i kommunen för att stärka barns och ungas delaktighet och inflytande. Nuläge: Kontinuerligt arbete med ungdomsdialog, årligt ungdomsforum, fikamöten mellan politiker och unga/månadsvis, kvalitetsåtagande kring ungdomsdialog och uppstart av ungdomscafé i Degerfors. 1.3 Inbjuda alla delar av lokalsamhället att delta på ett effektivt sätt i beslutsfattande Handlingsplanens nästa steg: Använda sociala medier i arbetet med utveckling av medborgardialogen. Nuläge: Ung i Karlskoga & Degerfors, en Facebooksida för ungdomsdialogarbetet. Handlingsplanens nästa steg: Utveckla mötesplatser för medborgardialog och ungdomsdialog. Nuläge: Fikamöten samordnas mellan politiker och ungdomar/månadsvis. 1.5 Samarbeta effektivt och i partnerskap med angränsande kommuner, andra städer och andra nivåer i samhällsorganisationen Handlingsplanens nästa steg: Systematiskt pröva nya samverkansområden mellan kommunerna. Nuläge: Nätverk för medborgardialog kommer att bli den nya kanalen för att få ökad kunskap om dialog mellan politiker och medborgare. Avtalet mellan Örebro Läns Landsting och Karlskoga och Degerfors kommuner har förnyats och gäller samt partnerskapet för barnkonventionen förlängs ytterligare 4 år och gäller till 2015.

22 2 2.1 Stärka lokal Agenda 21 eller andra processer för hållbarhet och få dem att genomsyra kommunernas kärnverksamheter Handlingsplanens nästa steg: Se över material som köps så att det är miljöriktiga och användbara produkter. Nuläge: All upphandling av kemtekniska produkter sker i samverkan med Örebro Inköp där miljösamordnare ser över att alla produkter är miljöriktiga. För att säkerställa att bara upphandlade och miljöriktiga varor köps in finns det beställningslistor med bara dessa produkter som ansvarig chef beställer efter till verksamheten. 4.5 Aktivt främja hållbar produktion och konsumtion, särskilt av miljömärkta, organiska och estetiska produkter samt rättvisehandel -produkter Handlingsplanens nästa steg: Utreda upphandling och upphandlingsorganisation avseende livsmedel för att ge förutsättningar till lokala och närodlande producenter att kunna lämna anbud. Nuläge: I nuvarande upphandling gällande livsmedel som Örebro Inköp ansvarar för så finns möjlighet för mindre lokala företag att lämna anbud. En utredning gällande upphandlingsorganisation är på gång. Handlingsplanens nästa steg: Öka andelen lokalt producerade, miljömärkta och rättvisemärkta produkter och tjänster som används i den kommunala organisationen. Nuläge: Folkhälsoförvaltningen arbetar ständigt med att försöka öka andelen ekologiska, närodlade och rättvisemärkta produkter i den mån ekonomin tillåter. Det finns politiskt beslut på att rättvisemärkt kaffe ska köpas in och en policy är på gång att inte handla in så kallade burägg. 6.2 Öka andelen resor som sker med kollektivtrafik, till fots eller med cykel Handlingsplanens nästa steg: Sprida goda erfarenheter av tillexempel Vandrande skolbuss. Nuläge: Folkhälsoenheten bistår med informationsfilm till skolor och/eller föräldragrupper. Handlingsplanens nästa steg: Årligen medverka under Europeiska trafikantveckan. Nuläge: Folkhälsoenheten medverkade år 2011 på Europeiska trafikantveckan och anordnade tillsammans med andra förvaltningar en tävling som aktivitet. 7.1 Höjer medvetenheten om och riktar åtgärder mot de bredare bestämningsfaktorerna för hälsa, vilket i regel ligger utanför hälsosektorn Handlingsplanens nästa steg: Insatser för att stärka barns och ungas hälsa i hemmet, förskolan och skolan. Insatser ska ske i samverkan med alla berörda i kommunen. Nuläge: Hälsofrämjande skolutveckling med exempelvis tematiska föräldramöten vid södra skolområdet. Handlingsplanens nästa steg: Stärka barns kompetenser för hälsa och trygghet genom ett gott föräldrastöd samt genom socialt och emotionellt lärande och trygghet i skola och förskola. Nuläge: Fortsatt arbete med socialt och emotionellt lärande, samt familjestödsarbetet Kompetenta föräldrar. 7.2 Främjar planering för att utveckla folkhälsan i staden, vilket kommer att ge våra städer verktyg för att bygga och upprätthålla strategiska partnerskap för folkhälsan Handlingsplanens nästa steg: Projektet Rymden ska bli en permanent verksamhet. Nuläge: Rymden ingår numer i permanent verksamhet.

23 3 7.3 Minska ojämlikheten i hälsa och angripa fattigdom, vilket kommer att kräva en regelbunden rapportering om framsteg med att minska klyftorna Handlingsplanens nästa steg: Fortsatt stärka det lokala folkhälsoarbetet inriktat mot jämlikhet i levnadsvillkor. Nuläge: Stöd och spridning av resultatet från Liv & hälsa ung samt Liv & hälsa. Rapportering av statistik kring barnfattigdom i bokslut Främja hälsokonsekvensanalyser som ett sätt för alla sektorer att bestämma fokus i sitt arbete för hälsa och livskvalitet Handlingsplanens nästa steg: Upprätta årligt välfärdsbokslut för kommunen, i samverkan med Degerfors kommun. Nuläge: Välfärdsbokslut har upprättats för 2010 och Mobilisera stadsplanerare så att de integrerar hälsohänsyn i sina strategier och initiativ för stadsplanering Handlingsplanens nästa steg: Fortsatt utveckling av arbetet med BIS (Barn I Samhällsplanering). Nuläge: Arbetet har blivit försenat enligt tidsplan på grund av nya förutsättningar, men ett pilotprojekt diskuteras fortfarande. 8.4 Uppmuntra marknader för högkvalitativa och regionala produkter Handlingsplanens nästa steg: Ge förutsättningar till lokala och närodlande producenter att kunna lämna anbud genom att utreda upphandling och upphandlingsorganisation avseende livsmedel. Nuläge: Utredning gällande upphandlingsorganisation är på gång. Det är möjligt för mindre lokala och närodlade producenter/företag att lämna anbud på livsmedel. 9.1 Utveckla och genomföra program för att förhindra och bekämpa fattigdom Handlingsplanens nästa steg: Utveckla det generella arbete kring folkhälsa som görs i kommunen, exempelvis familjestöd till alla familjer i Karlskoga. Nuläge: Familjestödsarbetet Kompetenta föräldrar. Handlingsplanens nästa steg: Söka ökad samverkan med Örebro universitet kring forskning om psykisk hälsa i lokalsamhället. Nuläge: FHI har beviljat medel för projektet Kompetenta föräldrar som Karlskoga och Degerfors kommun ansökt om i samverkan med Örebro Universitet (familjestöd). 9.2 Säkrar en rättvis tillgång till offentlig service, utbildning, vidareutbildning, arbetstillfällen, information och kulturell verksamhet Handlingsplanens nästa steg: Kommunikationsplaner i enlighet med kommunikationspolicy beslutas för varje nämnd. Nuläge: Folkhälsonämnden har beslutat om kommunikationsplan. Handlingsplanens nästa steg: Möjligheten för socioekonomisk resursfördelning utreds vidare i mål- och budgetprocess. Nuläge: Ett steg på väg är folkhälsopolitiskt bokslut för Karlskoga och Degerfors.

24 4 9.3 Främja social sammanhållning och jämställdhet Handlingsplanens nästa steg: Utveckla och skapa förutsättningar för att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i all verksamhet som bedrivs i kommunen. Nuläge: Folkhälsonämnden har beslutat om Mångfaldsplan med särskilda mål för jämställdhet och integration. Handlingsplanens nästa steg: Fortsätta satsningen som görs för att främja jämställdhet i förskola och skola. Nuläge: Folkhälsoenheten arbetar med hälsofrämjande skola/förskola. Handlingsplanens nästa steg: Fortsatt öka kunskapen om kvinnors hälsa. Nuläge: Spridning av jämförelser som görs i resultatet från undersökningar (framförallt från undersökningen Liv och hälsa Ung). Handlingsplanens nästa steg: Fortsatt arbete för att motverka mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Nuläge: Deltagande i projektet Det handlar om kärlek i Degerfors. Fokus på hedersrelaterat förtryck och våld. 9.4 Förbättra trygghet och säkerhet i lokalsamhället Handlingsplanens nästa steg: Skapa struktur för kommunens interna säkerhetsarbete genom att varje förvaltning utser en kontaktperson i säkerhetsfrågor. Nuläge: Förvaltningen har utsett en representant för dessa frågor Låta politiken för klimatskydd genomsyra vår politik inom sådana områden som energi, transporter, upphandling, avfall, jord- och skogsbruk Handlingsplanens nästa steg: Införa och utvärdera checklistans effekter. Nuläge: Folkhälsonämnden har beslutat att använda checklistan.

25 1 Beskrivning av hur folkhälsonämnden har arbetat in CEMR-deklarationens prioriterade principer i styrning och ledning av verksamheten CEMR-deklarationens prioriterade principer För att tydliggöra det mångfaldsarbete som förvaltningen driver har nämnden beslutat om en mångfaldsplan med särskilda mål för jämställdhet och integration (Bilaga A och B, FHN ). Mångfaldsplanen är skriven ur den nuvarande diskrimineringslagens perspektiv, samt utgår från den kommunövergripande styrmodellen, CEMR-deklarationen samt förvaltningens jämställdhetsplan för åren Av de nio prioriterade artiklarna ur CEMR-deklarationen berörs folkhälsonämndens verksamhet av fyra av dem. Eftersom dessa fyra artiklar tas upp i mångfaldsplanen har folkhälsonämnden beslutat att anta mångfaldsplanen som verksamhetsplan avseende CEMRdeklarationen (Bilaga C, FHN ). Utöver de områden och åtgärder som beskrivs i mångfaldsplanen arbetar folkhälsoenheten med prioriterade artiklar ur CEMR-deklarationen. Detta görs bland annat via det arbete som bedrivs med hälsofrämjande förskola/skola, samt analys och spridning av resultat från undersökningarna Liv & hälsa och Liv & hälsa Ung. Se bifogade protokollsutdrag och styrdokument.

26 Styrdokument Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen FHN Fastställd av Folkhälsonämnden Ersätter Jämställdhetsplan Mångfaldsplan med särskilda mål för jämställdhet och integration Inom folkhälsoförvaltningen har alla medarbetare samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Mångfald är ett allmänt accepterat begrepp på arbetsplatsen. Samtliga i organisationen ser, förstår och tillvaratar individers olikheter. Varje individ är unik, aktiv och skapande där allas insatser är lika värda. Individen är en resurs som vill och kan ta ansvar och strävar efter att nå verksamhetens vision och mål. Värderingarna ger vår grundläggande syn på mötet och samspelet mellan människor. Sammanfattning Mångfald handlar om att bereda en grund för acceptans och respekt. I begreppet ingår kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. Inom folkhälsoförvaltningen arbetar man för att ta till vara avvikande kompetens. Denna tillgång nyttjas i kontakt med brukaren/kunden/gästen, men även inom organisationen. För att tydliggöra det mångfaldsarbete som förvaltningen driver har en mångfaldsplan med särskilda mål för jämställdhet och integration skrivits. Ett övergripande mål är att skapa förutsättningar för goda och tilltalande arbeten där man vågar, vill och kan arbeta heltid under hela sin karriär i yrket. Målområdena är: ökad delaktighet ökad möjlighet till försörjning förbättrad arbetsmiljö ökad kunskap inom området Dessa målområden har tydliggjorts ur ett medarbetarperspektiv. Mångfaldsplanen är skriven ur den nuvarande diskrimineringslagens perspektiv, samt utgår från den kommunövergripande styrmodellen, CEMR 1 -deklarationen samt förvaltningens jämställdhetsplan för åren Council of European Municipalities and Regions c:\temp\sdes8lrhqj.doc

27 Styrdokument 2 (7) Bakgrund Mångfald handlar om att bereda en grund för acceptans och respekt. Det är ett begrepp som rymmer många olika innebörder och som ofta definieras på olika sätt. Folkhälsoförvaltningen har valt att definiera mångfaldsbegreppet som den bredd av olikheter som finns bland människor i vårt samhälle. I begreppet ingår kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning samt ålder. Mångfalden bland de anställda Idag pågår mångfaldsdiskussionerna utifrån två olika perspektiv, samhällsperspektivet och organisationsperspektivet. Samhällsperspektivet handlar om önskvärda tillstånd som jämlikhet och rättvisa, samt om tillståndet i samhället och på arbetsmarknaden. Mångfald ur ett organisationsperspektiv handlar om affärsstrategier och blandningen av olikheter i bakgrund och kompetens som har betydelse för arbete, kvalitet och kundorientering. Precis som alla organisationer och företag måste också folkhälsoförvaltningen se till både samhälls- och organisationsperspektivet. Folkhälsoförvaltningens olika verksamheter riktas både till brukare, kunder, gäster och medborgare, varför det blir än viktigare att belysa båda perspektiven. Nedan görs en beskrivning av olika dimensioner av mångfald inom folkhälsoförvaltningen. Förvaltningens anställda motsvarar 194 årsarbetare fördelat på 224 personer. Övervägande delen av de anställda är kvinnor, cirka 95 %. Av de anställda är 80 % nöjda med sin tjänstgöringsgrad. Fler män än kvinnor är nöjda med sin tjänstgöringsgrad. Lönepolitiken inom förvaltningen visar att kvinnornas medellön är 99 % av männens medellön. Lägsta lönenivån är lika för kvinnor och män. Statistiken visar att många invandrare har svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Av de anställda inom folkhälsoförvaltningen är 23 % utlandsfödda, därav är 40 % födda utom norden. Av de personer som är födda utom norden är cirka 40 % flyktingar. Förvaltningens anställda talar tillsammans cirka 10 språk och tillhör 4 religioner. Av de anställda inom förvaltningen är 33 % i åldern år och 4 % i åldern år. Problem och tillgångar Globalisering, internationalisering, migration och mångkulturalism är ett växande fenomen i Sverige och i hela västvärlden. I och med denna utveckling ökar troligen behovet av vardagskunskap om olika kulturer, religioner och språk. Organisationens förmåga att ta tillvara vardagskunskap kan bli den avgörande faktorn i den framtida

28 Styrdokument 3 (7) konkurrensen. Folkhälsoförvaltningen har en tillgång vad gäller mångfald och flerkulturellt sammansatta team och arbetsgrupper. Som enskild faktor ger inte rekrytering av olikhet i sig en mångkulturell organisation. För att organisationen ska bli mångkulturell krävs en organisationsstruktur och processer för att ta tillvara på den nyrekryterade, avvikande kompetensen. Skillnaden på en mångkulturell miljö kontra en interkulturell miljö är att man i en interkulturell miljö inte enbart har resurser i form av personer med olikheter i bakgrund och kompetens utan också nyttjar dessa resurser. Inom folkhälsoförvaltningen arbetar man för att ta till vara avvikande kompetens. Denna tillgång nyttjas i kontakt med brukaren/kunden/gästen, men även inom organisationen, exempelvis vad gäller förståelse och informationsspridning. För att folkhälsoförvaltningen ska bli ännu bättre på att ta till vara olikheter i bakgrund och kompetenser handlar det om förändringsarbete. Organisationskulturen påverkar och påverkas av ideologier, värderingar, traditioner, miljö, samt av människorna som jobbar i organisationen. I förändringsarbete måste både den uttalade och den outtalade delen av organisationskulturen beaktas, förändras och utvecklas, vilket är ett pågående utvecklingsarbete inom folkhälsonämndens ansvarsområden. Det handlar inte enbart om att få vara en medarbetare i förvaltningen utan också om att bli accepterad, sedd och bekräftad som person, och som att exempelvis komma som nysvensk till arbetsplatsen och få känna sig välkommen. Det är viktigt att skilja mellan den formella och juridiska rätten till medborgarskap och rätten att tillhöra den svenska nationen och känna sig välkommen. Ett annat utvecklingsområde som förvaltningen jobbar med är att höja statusen på yrken inom kost- och städverksamheten, vilket görs bland annat via större satsningar på kompetensutveckling och utbildning för personalen. En utmaning, som till viss del går att koppla till status, är att få fler män att söka tjänster inom dessa verksamhetsområden. Den offentliga sektorn är ett tydligt exempel på hur segregering mellan män och kvinnor inom olika yrken kan se ut. Denna segregering handlar inte enbart om kvarlevor från en förindustriell tid, utan visar sig även inom helt nya arbetsområden. Ser man enbart till fördelningen mellan kvinnor och män är folkhälsoförvaltningen en monokulturell organisation, det vill säga en organisation med homogenitet bland personalen, i det här fallet en kvinnodominerad arbetsplats. Vad gäller att rekrytera fler män till folkhälsoförvaltningens verksamhet ses en problematik eftersom reglerna inom LAS 2 gör att det i första hand handlar om internrekrytering. Internrekrytering i redan homogena organisationer återger automatiskt homogenitet och begränsar organisationens möjligheter till utveckling. 2 Lag om anställningsskydd