Foto: Jens Assur / Pressens Bild

Transkript

1 Foto: Jens Assur / Pressens Bild

2 Innehåll Introduktion Målgrupp och skolämnen Hur fungerar det pedagogiska materialet Förslag på teman utifrån det pedagogiska materialet Gå på djupet Del 1 Historiebruk och nationalism Introduktion Värderingsövningar 2. Heja Sverige! 3. Vi är bäst, fuck the rest! Generella övningar 4. Krig i klassrummet? 5. Historiebrukare 6. Källkritik hur ska man veta vad som är sant? 7. Min historia liknar inte din 8. Finns historien i din närmiljö? 9. Vilka är svenskarna? 10. Vad är historia och vad är det bra för?. Historiebruk i vetenskap och media? 12. Historiekultur 13. Hur används historia idag? 14. Vad säger politikerna egentligen? 15. Nationalism, en i grunden negativ företeelse? Kriget i forna Jugoslavien 16. Det andra världskriget 17. Politiskt historiebruk i forna Jugoslavien 18. Varför blev det krig i Jugoslavien? 19. Forna Jugoslaviens historia i fyra versioner

3 Innehåll Del 2 Folkmordet i Srebrenica Introduktion Värderingsövningar 2. Hur viktig är ledaren? Generella övningar 3. Vad är ett folkmord? 4. Kan ett folkmord förhindras? 5.»Svårast att glömma var ögonen på det första offret«kriget i forna Jugoslavien 6. Vad var det som hände i Srebrenica? 7. Likheter och skillnader Del 3 Vägen till försoning Introduktion Värderingsövningar 2. Hur ska man kunna gå vidare? Generella övningar 3. Förlåta och försonas 4. När ska man börja försonas? 5. De skyldiga ska straffas 6. De skyldiga ska straffas 2 7. Sanning och försoning i Sydafrika 8. Fiender blir vänner 9. Jag följde bara order Kriget i forna Jugoslavien 10. Daytonavtalet. Min hjälte din förbrytare 12. Är man vänner nu?

4 Introduktion Den livsfarliga historien om nationalism, historiebruk och vägen till försoning är ett pedagogiskt material som fokuserar på begreppen historie medvetande, historiebruk, nationalism och försoning. I projektet vill vi belysa, skapa insikt och väcka frågor kring hur historia kan användas som makt medel och vapen i en nationalistisk mobilisering. Hur ger det näring åt stark nationalism och hur kan det stå i vägen för en försoningsprocess? Målgrupp och skolämnen Det pedagogiska materialet riktar sig framförallt till lärare som undervisar på gymnasiets teoretiska program. I den nya ämnesplanen för historia står det att studiet av historia inte bara handlar om kunskaper om historia utan också om producerandet av denna kunskap. Undervisningen i historia på gymnasiet ska innehålla: kunskap om historia kunskap om hur historia skapas kunskap om hur historia används Här kan du läsa mer om hur projektet kan knytas till skolans styrdokument och ämnesplaner. Del 1: Historiebruk och nationalism Om begreppen historiemedvetande, historiebruk och nationalism. Del 1 består av: Texter om historiebruk och nationalism. Här ligger också texter berättade utifrån ett kroatiskt bosniakiskt och serbiskt perspektiv. Spel: En by som alla andra Övningar Del 2: Folkmordet i Srebrenica Del 2 handlar om folkmordet i Srebrenica, vad som hände före, under och efter folkmordet. Den här delen ligger i en särskild webbsida som öppnas i ett nytt fönster. Till denna del knyts också övningar. Sida 4 (36)

5 Introduktion Del 3: Vägen till försoning Vad händer efter ett folkmord? Hur går man vidare och hur ska man kunna normalisera förhållandena mellan de grupper som bekämpat varandra? Del 3 består av: Texter om försoning, om identifieringsarbetet av offren i Srebrenica, om den internationella krigsförbrytardomstolen i Haag, fakta om åtalade personer, om Sidas arbete etc. Spel: I skuggan av ett krig Övningar Vittnesmål Del 4: Utställningen I projektets kärlekstält, som skolorna kan boka, får eleverna möta fyra autentiska berättelser om kärlek som övervinner allt. Om kärlekens enorma kraft ställd mot nationalismen. Vad händer när du blir kär i någon som inte är som du? Kan vi älska vem som helst? Här kan du också boka utställningen. Del 5: Mer att läsa Här hittar du kopplingar till styrdokument, film- och litteraturtips. Texter Stora delar av materialet utgörs av texter och bilder. De flesta av texterna är ganska omfattande och vi har därför valt att lägga ut dem som pdf-dokument. Efter en kort ingresstext finns pdf-filen att ladda ner. Spel Spelen syftar till att eleverna aktivt får reflektera kring komplexa frågeställningar. Genom att använda spel och simuleringar väcks engagemang, delaktighet och förståelse hos deltagaren. Ofta handlar det om att byta perspektiv och att känna att det man lär sig är viktigt och relaterar till en själv. Spelen ligger i Del 1 och Del 3 och har tillhörande instruktioner. Spelen är: En by som alla andra I skuggan av ett krig Sida 5 (36)

6 Introduktion Övningar Övningarna belyser och problematiserar innehållet i projektet, genom att låta eleven värdera, argumentera, analysera och dra egna slutsatser. Övningarna i materialet är indelade i: Värderingsövningar tänkta att använda som introduktion till temat. De kräver sällan någon större förförståelse. Generella övningar utgår från de centrala begreppen historiemedvetande och historiebruk. Här ges möjligheter till jämförelser och att se större sammanhang med hjälp av olika perspektiv. Kriget i forna Jugoslavien utgår från den specifika händelsen. Förslag på teman utifrån det peda - gogiska materialet Du som lärare väljer ut de övningar som du uppfattar som användbara i undervisningen. De centrala begreppen nationalism, historiebruk och vägen till försoning gör materialet användbart långt bortom krigen i det forna Jugoslavien. Här är förslag på paketering av teman utifrån materialets olika delar. Del 1: Historiebruk och nationalism Dessa begrepp lyfts tydligt fram i den nya ämnesplanen i historia. Om du vill arbeta med dessa begrepp i fokus så kan det vara en bra inledning på kursen i historia. Övningarna illustrerar och konkretiserar styrdokumenten och kan på detta sätt hjälpa eleven att få en konkretare bild av vad den ska lära sig. Ett annat sätt att göra detta är att dela upp det och låta det vara ett återkommande inslag. Eleven bör kunna omsätta och använda dessa kunskaper i förhållande till det övriga innehållet. Källkritiken är här också ett relevant innehåll. Här följer några förslag på innehåll och övningar i Del 1 Historiebruk och nationalism som du kan fokusera på i detta sammanhang. Tema: Historiebruk Material: Ämnesplan för historia med syfte och mål Kursplan för kursen 1b, se del 4»Vårt folk har alltid...«historia som mening och makt Övningar i Del 1: Värderingsövning 1, påstående j och k. Generella övningar 8, 9, 10,, 14, 15, 16. Sida 6 (36)

7 Introduktion Tema: Nationalism Material: Offer för historien Nationalism Spelet En by som alla andra Övningar i Del 1: Värderingsövning 1, påstående c, d, e, h, i. Generella övningar 2, 3, 5, 12, 17. Eleverna kan sedan fokusera på nationalismen i samtiden. Till exempel genom att undersöka nationalistiska partier i Sverige, vilken roll nationalismen spelar i någon aktuell konflikt och så vidare. Del 2: Folkmordet i Srebrenica Denna problematik är aktuell både i historia och i samhällskunskap. De mänskliga rättigheterna är ett centralt innehåll i samhällsämnet. Psykologi har också relevans här då det gäller att förklara olika beteenden och religionskunskapens etiska fokus är också aktuellt. Här följer några förslag på innehåll och övningar. Tema: Folkmord Material: Forum för levande historias webbplats med definitioner, kommentarer och ett historiskt perspektiv på folkmord. Här finns också material om folkmord, Förintelsen, Kambodja, Rwanda med mera. Det digitala materialet Del 2: Folkmordet i Srebrenica Spelet I skuggan av ett krig, i Del 3 Övningar i Del 2: Värderingsövningar, alla påståenden Generella övningar 2 7. Övningar i Del 3: Generella övningar 2, 6, 9. Tema: Krigen i det forna Jugoslavien Att fördjupa vad det var som hände i det forna Jugoslavien kan vara intressant att göra i någon av historiekurserna två eller tre. Arbetet blir då att undersöka denna konflikt före, under och efter. Material: Del 1 text»vårt folk har alltid...«historia som mening och makt Det digitala materialet Del 2: Folkmordet i Srebrenica Skönlitterära texter, förslag finns i Del 4 Film, förslag finns i Del 4 Sida 7 (36)

8 Introduktion Spelen En by som alla andra, se Del 1 och I skuggan av ett krig, se Del 3 Övningar i Del 1: Värderingsövning 1, a, b, f, g Generella övningar 4 7,, 13 Övningar i Del 2: Värderingsövning 1, alla påståenden Generella övningar 2, 3, 5 Övningar i Del 3: Värderingsövning 1, c, d Generella övningar 2 6, 9 Gå på djupet Humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering Är en kurs som erbjuder goda möjligheter till fördjupning inom ett valt område. Där finns till att gå på djupet i den problematik som behandlas i projektet. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig speciali sering ska syfta till att eleverna fördjupar sina kunskaper inom ett valt kunskapsområde. Eleverna ska ges möjlighet att fördjupa ett vetenskapligt förhållningssätt, till exempel genom att diskutera teorier och pröva hypoteser. Centralt innehåll i kursen Fördjupning inom valt kunskapsområde. Exempel på kunskapsområden kan vara arkeologi, EU, freds- och konfliktfrågor, globala utvecklings- och rättvisefrågor, interkulturell kommunikation, kriminologi, litteratur på olika språk, lokala eller regionala studier, mediekommunikation, miljöhistoria samt tolkning och översättning. Samband mellan kunskapsområdet och omvärlden. Praktiska tillämpningar av kunskaper inom området, till exempel i samarbete med institutioner och organisationer i det omgivande samhället eller i form av till exempel fältstudier, rollspel och undersökningar. Sida 8 (36)

9 Del 1 Historiebruk och nationalism Foto: Jens Assur / Pressens Bild Sida 9 (36) Det sönderbombade Mostar i forna Jugoslavien, Bosnien 1994.

10 Del 1 Historiebruk och nationalism Introduktion Nationalismen växte sig stark i flera av de stater som tidigare tillhört östblocket. Men ingenstans blev konsekvenserna så förödande som i det forna Jugoslavien där de ledde till flera krig som pågick under perioden och som kostade cirka människor livet. En av orsakerna till och konsekvenserna av det krig som utbröt i forna Jugoslavien var nationalismen. Och då framför allt hur nationalismen brukades för att påvisa olikheter och fiendskap mellan olika grupper. Ett centralt inslag i den polemik de olika parterna förde mot varandra var kopplingar till den egna historien. Avstampet i denna del tas i upptakten till det som hände i forna Jugoslavien. Det som i första hand behandlas är de centrala begreppen: Historiemedvetande Historiekultur Historiebruk Nationalism Sida 10 (36)

11 Del 1 Historiebruk och nationalism Värderingsövningar 1 Här presenteras en rad påståenden som kan ligga till grund för värderingsövningar av olika slag: a. Människan är i första hand styrd av känslor b. Människan är i första hand styrd av förnuftet c. Jag är stolt över att vara svensk d. Det borde inte finnas gränser, alla skulle få röra sig fritt som de önskar e. Alla som bor i Sverige är svenskar f. Min nationalitet är en av de viktigaste faktorerna när det gäller skapandet av min egen identitet g. Mitt lands historia är en av de viktigaste faktorerna när det gäller skapandet av min egen identitet h. Det är viktigt att vara patriot i. Man ska ställa upp för sitt land j. Den historia som presenteras i skolan är korrekt k. Den historia som presenteras i min lärobok i historia är korrekt 2 Heja Sverige! I idrottssammanhang är det vanligt att man hejar på sitt eget land och kanske uttalar sig negativt om motståndarna och deras land. DISKUTERA Är detta en oskyldig form av nationalism? Vilka kan orsakerna vara till att den svenska nationalsången spelas innan en elitseriematch i ishockey i Sverige? Vilka andra nationella symboler finns det? Har de någon betydelse för er och i så fall på vilket sätt? 3 Vi är bäst, fuck the rest! Många länder och dess invånare har en viss syn på sig själva och framför allt på andra länder och dess innevånare. Detta kanske i första hand ska ses som stereotyper och fördomar men det kan vara intressant att fundera över hur man själv ser på detta. DISKUTERA Hur ser Sverige och svenskarna på sig själva, spelar vi i elitserien eller i korpserien? Om vi är bäst på något, vad är det i så fall? Hur ser förhållandet ut till våra grannländer, Norge, Finland och Danmark? Är vi storebror eller lillebror? Varifrån kommer föreställningar om olika länder och deras befolkning? Utgå från diskussionen ovan. Har Sverige någon ärkefiende och i så fall vem och varför? Sida (36)

12 Del 1 Historiebruk och nationalism Generella övningar 4 Krig i klassrummet? I ett klassrum finns det många olika uppfattningar och åsikter. Vissa diskussioner kan därför bli heta och känsliga, det kan till och med vara så att någon har någon form av personlig koppling till det som behandlas. DISKUTERA 1 Kan man diskutera vad som helst i klassrummet? Om inte, vilka ämnen är inte acceptabla? Undersök läroplan och skollag: Hur ser utrymmet ut när det gäller vad som får behandlas i klassrummet? Är allt tillåtet eller begränsas yttrandefriheten på något sätt? Vad tycker ni om detta? DISKUTERA 2 Det kan finnas elever närvarande i klassrummet som till exempel har någon direkt koppling till en konflikt? Det kan till exempel handla om att man tillhör en av parterna i konflikten? Hur ska man tänka och agera då? Ska man undvika ämnet? Om inte hur ska man hantera faktumet att ämnet kan röra upp känslor och leda till konflikter? 5 Historiebrukare Forum för levande historia är en myndighet som arbetar för att motverka intolerans genom att berätta om brott mot mänskligheten såväl i historien som i samtiden. Här kan myndighetens hemsida vara till stor hjälp: När och varför bildades Forum för levande historia? Brukar Forum för levande historia historien och i så fall hur och med vilka syften? Finns det olika uppfattningar om myndigheten? Hur ser de som är positiva respektive negativa på verksamheten? DISKUTERA Varför bildades Forum för levande historia och varför just då? Hur ser ni på argumenten för/mot? Skulle det behövas fler myndigheter med liknande inriktningoch vad skulle de då i så fall fokusera på för ett innehåll? VIDARE Det finns en annan hemsida som har en förvirrande lik webbadress: Varför har man valt en adress som är så lik myndighetens? Vad innehåller den? Vad är syftet med den och vilka står bakom den? Hur brukar de historia? Kan man missbruka historia? Vad är i så fall skillnaden mellan att bruka och missbruka historia? Sida 12 (36)

13 Del 1 Historiebruk och nationalism Generella övningar 6 Källkritik Hur ska man veta vad som är sant? Källkritiken är en av historievetenskapens viktigaste verktyg. De källor man ska bygga sina slutsatser på måste hålla måttet. Att vara kritisk till information generellt är viktigt i flera aspekter idag då informationen idag är oändlig och det samtidigt kan vara svårt att se var den kommer ifrån. Ett sätt att undersöka om en källa är»vinklad«, det vill säga innehåller värderingar, är att alltid använda fler källor som tar upp ämnet. Genom att jämföra källorna med varandra upptäcker man lättare vad som är åsikter och vad som är fakta som alla kan hålla med om. KÄLLKRITISKA FRÅGOR Här följer några frågor som det kan vara bra att ställa till den information man har tänkt använda: Vad ska du använda källan till? Vem är ansvarig/står bakom källan? Hur, varför och när har källan tillkommit? Försöker författaren påverka läsaren på något sätt? Vilket budskap framkommer i texten? (Har boken, tidningen, TV-bolaget eller bokförlaget en viss politisk hållning? DISKUTERA 1 Hur brukar du göra för att försäkra dig om det någon säger är sant? Hur brukar du göra för att försäkra dig om att den information du använder, tryckt och digital, är korrekt? Analysera en del av din lärobok utifrån frågorna ovan, det kan vara ett kapitel eller en annan del? Presentera och diskutera vad du kom fram till i grupp eller helklass. DISKUTERA 2 Om du skulle vara källkritisk mot dina lärare, vad skulle resultatet bli? Vilka krav bör man ställa på sina lärare när det gäller detta och hur skulle det konkret kunna gå till? 7 Min historia liknar inte din. Alla elever i världen läser inte om samma händelser, personer och så vidare när de studerar historia. Vad som fokuseras avgörs bland annat av var i världen man bor. Läs Del 1 text»vårt folk har alltid...«historia som mening och makt Jämför innehållsförteckningen i din lärobok i historia med en från något annat land. Vad fokuseras i de olika böckerna? Vilka är likheterna och skillnaderna? DISKUTERA Vilka blir konsekvenserna av att vi har olika fokus i olika kulturer, geografiska områden och så vidare? Skulle vi sträva efter att det var mer lika? Bör medlemsstaterna i EU ha en mer gemensam inriktning på sin historieundervisning när det gäller innehållet? Sida 13 (36)

14 Del 1 Historiebruk och nationalism Generella övningar 8 Finn historien i din närmiljö? Undersök vilka kopplingar till historien det finns i din närmiljö genom att undersöka statyer av historiska personer och situationer eller gatunamn med samma kopplingar. Försök att hitta två till tre exempel. DISKUTERA Varför har dess personer, situationer lyfts fram? Vilka uppfattningar finns kring de, positiva och negativa? Om du skulle få resa en staty av eller namnge en gata utifrån en känd historisk person, vem skulle det bli och varför? 9 Vilka är svenskarna? Det har i olika tider funnits olika versioner kring varifrån svenskarna kommer från början. Det har också varit mer eller mindre viktigt vad svaret på den frågan är. Undersök din lärobok i historia utifrån följande frågor: Hur förklaras vilka svenskarna är, vilka deras förfäder var och var de kommer ifrån? Ryms alla som bor i Sverige idag inom den svenskhet som beskrivs? VIDARE Undersök en gammal lärobok utifrån frågorna nedan. Läroboken ska vara skriven och använd i skolan någon gång under perioden Hur förklaras vilka svenskarna är, vilka deras förfäder var och var de kommer ifrån? Rymdes alla som då bodde i Sverige inom den svenskhet som beskrivs? Skulle de beskrivningar som finns här kunna användas i en nutida lärobok, varför/varför inte? DISKUTERA Är det viktigt att ha en nationell historia som förklarar vad det innebär att vara svensk, etiopier, korean och så vidare? Sida 14 (36)

15 Del 1 Historiebruk och nationalism Generella övningar 10 Vad är historia och vad är det bra för? Historiska händelser är viktiga för många människor, trots att de hänt för länge sedan långt innan personen fötts. Man brukar säga att historien hjälper till att skapa vår identitet. Historia skapar mening och sammanhang för såväl nationer, samhällen, grupper som enskilda individer. DISKUTERA Vad är historia? Allt som hänt? Allt som hänt och som vi känner till? Allt som vi känner till som har hänt och som har bearbetats vetenskapligt? ARBETA INDIVIDUELLT OCH ANTECKNA DINA SVAR Anser du att hur du identifierar dig som dig själv har någon historisk koppling. Om så är fallet hur påverkar historien dig och vad i din identitet har den betydelse för? Upplever du att historien skapar mening och sammanhang för dig och ditt liv och i så fall hur? Finns det speciella händelser i historien, både stora och små, som du upplever vara extra viktiga? Hur skulle du reagera om det skulle visa sig att någon av dessa händelser var fabricerad och därigenom osann? ARBETA I GRUPP Låt alla i gruppen läsa upp vad de skrev ovan. Diskutera likheter och skillnader Sida 15 (36)

16 Del 1 Historiebruk och nationalism Generella övningar Historiebruk i vetenskap och media Trots att inga krig i historien någonsin har varit så välbevakade som krigen i modern tid med möjlighet till direktsända filmer och snabba rapporter står omvärlden ofta lika fullt frågande inför vad som händer och har hänt. Detta lämnar öppet för olika aktörer inom media och vetenskap att tolka skeenden. Diane Johnstone är en amerikansk forskare och journalist som kan sägas representera ett vänsterteoretiskt perspektiv och som analy serat krigen i Jugoslavien med en sådan infallsvinkel. Hennes antiimperialistiska tolkning av skeendena i Jugoslavien liknar i hög grad den serbiska bilden av Jugoslaviens sönderfall under 1990-talet. Hon har inte fått stå oemotsagd i media. En intervju med henne i Ordfront, som publicerades under»resa i Jugoslavien«, satte igång en lavin av upprörda debattinlägg i dagspressen. FÖRSLAG PÅ DEBATTEXTER Björn Eklund m.fl., Ordfront magasin 7 8/2003, 10/2003 Maciej Zaremba, DN , DN Gellert Tamas, Expressen Steve Sem-Sandberg, SvD Kjell Magnusson, SvD Gertrud Åström, Ordfront magasin 12/2003 Ulf B Andersson, Arbetaren Erik Wijk, SvD Vad innebär det att ha ett vänsterteoretiskt perspektiv? Vad är en antiimperielistisk tolkning? Kan man argumentera som Johnstone gör och vad har hon för grunder för det hon säger? Samma frågor kan ställas om den författare som uttalat sig mot Johnstones hypoteser. Vilken roll spelar egentligen den tidigare historien i denna diskussion som handlar om något som hänt ganska nyligen? 12 Historiekultur Historia finns överallt. Historie kultur är summan av den historia och de historiska myter som uppträder i ett särskilt sammanhang, som t ex i ett land, samhälle, politiskt parti eller i en religiös grupp. FUNDERA SJÄLV Läs Del 1 text»vårt folk har alltid...«historia som mening och makt Vilken historiekultur anser du att du tillhör? Är det en eller flera? Vilka faktorer lyfter du fram om du skull förklara»din historiekultur«för någon? Upplever du att din historiekultur är positiv eller negativ för din egen del? PRESENTERA OCH DISKUTERA Arbeta i grupp och presentera resultaten från det egna arbetet ovan Diskutera likheter och skillnader Sida 16 (36)

17 Del 1 Historiebruk och nationalism Generella övningar 13 Hur används historia idag? Undersök hur historia brukas i din närmiljö. Det kan handla om reklam, produktnamn, och inom populärkulturen. Försök att hitta två till tre exempel. 14 Vad säger politikerna egentligen? I politiska sammanhang är det mycket vanligt att historien brukas på olika sätt. Leta fram en artikel, ett tal eller liknande som någon politiker hållit och som innehåller referenser till historien. DISKUTERA Varför används den historiska referensen? Vad är det man vill förstärka? Hur lyckas man? Hur påverkas du av kopplingen? Vilken betydelse har det hur mycket kunskap man har kring den historiska kopplingen? Vilka tolkningar görs av historiska händelser, beslut, förlopp och så vidare? Vilken poäng vill politikern göra med dessa referenser och med tolkningarna av dem? Uppfattar du resonemangen, slutsatserna som trovärdiga och i så fall varför eller varför inte? Undersök andra tolkningar av samma historiska referenser. De kan vara gjorda av politiker från andra läger, historiker eller journalister. Hur trovärdiga framstår politikerns tolkning utifrån detta? Vad hände egentligen? Gör en egen värdering av vad som är den enligt dig mest sannolika tolkningen. 15 Nationalism, en i grunden negativ företeelse? & ANALYSERA Undersök och analysera begreppet nationalism utifrån: Historiskt ursprung Historiska konsekvenser Olika typer av nationalism Dess roll idag Dra dina egna slutsatser och presentera din syn på nationalismens roll och konsekvenser igår och idag. Sida 17 (36)

18 Del 1 Historiebruk och Nationalism Kriget i forna Jugoslavien 16 Det andra världskriget Under det andra världskriget fanns det en serbisk gruppering Chetniks och en kroatisk Utasja. Händelserna omkring detta är än idag aktuellt för serber och kroater. Vad hände i Jugoslavien under det andra världskriget? Gör en kronologisk översikt. Vilka var Chetniks och vad stod de för? Vilka var Ustasja och vad stod de för? Vilka är de viktigaste händelserna kopplat till dessa två gruppers aktiviteter under det andra världskriget? Hur ser serberna på Ustasja? Hur ser kroaterna på Chetniks? På vilket sätt är detta viktigt för grupperna än idag? Hur värderas dessa händelser i ett mer»objektivt«perspektiv, till exempel inom historievetenskapen? 17 Politiskt historiebruk i forna Jugoslavien De politiska utspelen innan krigen hade ofta kopplingar till historien. Frågan blir då hur politikerna använde historien med ett politiskt syfte. REFLEKTERA OCH DISKUTERA I materialet i Del 2: Folkmordet i Srebrenica finns ett antal politiska tal från perioden. Tänk på att detta är utdrag ur politikers tal och ett annat utdrag hade kunnat ge ett delvis annat resultat. Reflektera och diskutera dessa utifrån frågorna nedan: Vad sa politikerna? Vilka händelser tog de upp? Vilka känslor spelade på? Vilka händelser i samtiden lyfte de fram? Leta fram något tal som någon politiker höll innan eller i inledningen av något annat krig. Bearbeta det på samma sätt och med samma frågor som ovan. Sida 18 (36)

19 Del 1 Historiebruk och nationalism Kriget i forna Jugoslavien 18 Varför blev det krig i Jugoslavien? OCH ANALYSERA För att underlätta och systematisera analysen av en konflikt kan en modell för konfliktanalys användas. Sådana finns i de flesta läroböcker i samhällskunskap. Analysen ska fokusera kriget i det forna Jugoslavien och huvudfrågan blir: Varför blev det krig i forna Jugoslavien? VIDARE Foto: Jens Assur / Pressens Bild Hur ser de olika parterna, serber, kroater och bosniaker på orsakerna till kriget? Vilka är skillnaderna och vad beror de på? Här kan texten från Del 1 Offer för historien vara till hjälp. Under kriget bedrevs det så kallad etnisk rensnig. Vad är det, vem utförde det och vilka blev konsekvenserna? Finns det konsekvenser av detta kvar i området idag? SLUTSATS Sammanfatta dina kunskaper och argumentera utifrån detta för vad du anser vara de viktigaste orsakerna till kriget. Många är de som förlorat släkt och vänner i kriget i det forna Jugo slavien, Sarajevo, Bosnien, Forna Jugoslaviens historia i tre versioner. De olika parterna i konflikten i det forna Jugoslavien hade och har olika bilder av den gemensamma historien. Läs texten från Del 1 Offer för historien. Hur ser serberna, kroaterna och bosniakerna på sin historia? Fokusera jämförelsen på följande punkter: Vad visar på den egna gruppens storhet? Vilka är de stora oförrätterna? Vilken roll spelar religionen? Hur ser omvärlden på de olika parternas skuld och ansvar och hur stämmer detta med parternas egen bild? Vilken betydelse kan det ha om dessa bilder skiljer sig åt? DISKUTERA Vilken betydelse kan det ha om ett land och dess innevånare ser sig som offer eller förövare? Sida 19 (36)

20 Del 2 Folkmordet i Srebrenica Foto: Nikola Solic / Reuters Sida 20 (36) Skuggor faller på ett monument vid Potorcari minnesgravplats innan en begravningsceremoni hålls till minnet av folkmordet i Srebrenica 1995 ( juli 2008).

21 Del 2 Folkmordet i Srebrenica Introduktion I juli 1995 genomfördes det största folkmordet i Europa sedan det andra världskriget. Under loppet av en dryg vecka mördades mellan och bosnienmuslimska män dömdes generalmajor Radislav Krstic vid krigsförbrytartribunalen (ICTY) i Haag bland annat för delaktighet i folkmordet i Srebrenica. I och med åtalet mot honom fastställde domstolen med enhällighet att massakern i Srebrenica är ett folkmord utifrån FN:s definition. Det kan vara så att det skett folkmord efter Srebrenica men att världen inte kunnat omfamna den vetskapen ännu. Det råder dock inga tvivel om att det skett och fortsätter att ske brott mot mänskligheten och krigsbrott. Centrala begrepp Det centrala begreppet i Del 2 är i första hand folkmord. Även historiebruk och nationalism (Del 1) är användbara. Begreppet folkmord är inte ett entydigt begrepp utan det definieras delvis olika på olika håll. Folkrättsligt definierades folkmord och fick sin juridiska definition genom ett beslut av FN:s generalförsamling 1948; Folkmord definieras enligt folkmordskonventionen som handlingar begångna i avsikt att utplåna, helt eller delvis, en grupp på nationella, etniska, rasmässiga eller religiösa grunder. För ytterligare resonemang kring begreppets historia se Forum för levande historias webbplats. Sida 21 (36)

22 Del 2 Folkmordet i Srebrenica Värderingsövningar 1 Här presenteras en rad påståenden som kan ligga till grund för värderingsövningar av olika slag: a. Folkmördare är något man är, alla kan inte bli det b. Folkmördare är något man lär sig bli, alla kan bli det c. Det är viktigt att lyda order d. Lyder man order har man inget eget ansvar e. Man ska vara lojal mot sina överordnade f. Ekonomiska intressen är det som i första hand styr om världssamfundet agerar mot brott mot mänskliga rättigheterna g. FN borde ha mer makt att agera på egen hand 2 Hur viktig är ledaren? De som leder ett land har ofta en viktig funktion när det gäller de skapandet av de normer som är centrala i samhället. Vad är en norm? Hur skapas normer? DISKUTERA Mao Tse Tung sa en gång: Barmhärtighet mot fienden är grymhet mot folket! Vad menar han? Vilka konsekvenser kan det få om statsmakten i ett land öppet har denna hållning? På vilket sätt påverkar våra politiska ledare i Sverige idag våra normer? Vilken är den viktigaste källan när det gäller påverkan av normer i vårt samhälle idag? Sida 22 (36)

23 Del 2 Folkmordet i Srebrenica Generella övningar 3 Vad är ett folkmord? Begreppet folkmord etablerades av FN och var en konsekvens av nazisternas brott under det andra världskriget. Det hade dock skett folkmord innan detta. Hur lyder FN:s definition av folkmord? Finns det andra definitioner och hur lyder de? Vad måste FN göra om ett pågående folkmord uppdagas? Vilken kritik har FN fått genom åren när det gäller deras handlande vid folkmord eller folkmordsliknande situationer? VIDARE Här följer en uppräkning av de största folkmorden under 1900-talet. Undersök dessa utifrån FN:s definition? Några av dem sågs inte som folkmord när de skedde utan har definierats som detta i efterhand. Vad kan det bero på och vilka konsekvenser kan det ha fått? Folkmordet på Armenier 1915 Förintelsen Det sovjetiska folkmordet Det kinesiska folkmordet Kampuchea Srebrenica Rwanda DISKUTERA Varför har världssamfundet med FN i spetsen svårt att agera snabbt och förhindra brott mot mänskligheten? Vad skulle kunna göras för att förändra och förbättra detta? Sida 23 (36)

24 Del 2 Folkmordet i Srebrenica Generella övningar 4 Kan ett folkmord förhindras? Om man kan identifiera tecknen på en annalkande katastrof så kan man också agera i ett tidigare skede. Barbara Harff är professor i statskunskap. Hon har tagit fram en riskmodell som ska kunna vara till hjälp för att analysera en kritisk situation och se om det finns risk för att ett folkmord kan ske. Modellen består av sex riskfaktorer: Välj någon av folkmorden ovan och analysera upptakten till folkmordet med hjälp av Harffs modell? Hur många faktorer var uppfyllda? Vad hade krävts för att stoppa utvecklingen? Tänk på att FN inte fanns vid flera av dessa händelser. VIDARE Vid en konferens i Stockholm 2004 listades fem länder som då uppfyllde fem av de sex riskfaktorerna. Länderna var Sudan, Burma, Burundi, Rwanda och Kongo-Kinshasa. Vad har hänt i dessa länder sedan dess? Finns det andra länder idag där risken för folkmord är stor? 1. Tidigare erfarenhet av folkmord eller massmord 2. Social oro i samhället 3. Etniska minoriteter som utgör en elit i samhället 4. Ideologier som utesluter folkgrupper 5. Typ av regim, till exempel diktatur 6. Handelsförbindelser med andra stater UPPDRAG Er uppgift är att förebygga och därigenom förhindra folkmord. Ni ska skapa regler, organisation med mera för detta. Ert förslag ska vara mer handlingskraftigt än dagens, men kom ihåg att ni måste utgå från verkligheten! Redovisningen ska påbörjas på följande sätt: Om detta förslag skulle genomföras skulle folkmord kunna förhindras därför att 5»Svårast att glömma var ögonen på det första offret«detta citat kommer från en understreckare i Svenska dagbladet den 27/ Det är en av hutuerna som deltog i folkmordet i Rwanda som säger detta. Frågan man ofta ställer sig när man studerar händelser av detta slag är: Hur och varför blir man folkmördare? Kan vem som helst utföra denna typ av handlingar? Hur och varför blir man folkmördare? Kan vem som helst utföra denna typ av handlingar? Det finns mycket dokumentation kring nazistiska folkmördare. Till exempel kan du titta på vad Gitta Sereny och Hannah Arendt kommit fram till. Christoper R Brownings slutsatser i boken Helt vanliga män kan också vara till hjälp liksom Harald Welzers Gärningsmän. Inom socialpsykologin har man forskat inom detta fält sedan 60-talet. Här kan framför allt Stanley Milgrams och Phillip Zimbardos forskning vara aktuell. DISKUTERA Hur tror ni att ni själva hade handlat om ni hamnat i situationer liknande de ni undersökt ovan? Sida 24 (36)

25 Del 2 Folkmordet i Srebrenica Kriget i forna Jugoslavien 6 Vad var det som hände i Srebrenica? Utgå från materialet i Del 2: Folkmordet i Srebrenica. Vilka var orsakerna till massmordet i Srebrenica? Hur ser de olika grupperna, serber, kroater och bosniaker på vad som hände och orsakerna till detta? Alla anser inte att det var ett folkmord, hur ser argumenten ut för detta? 7 Likheter och skillnader Under 1990-talet skedde två folkmord, ett i forna Jugoslavien och ett i Rwanda. Vilka likheter och skillnader finns det mellan dessa två händelser? ANALYSERA Gör en jämförande analys av de två folkmorden utifrån följande frågor: Hur brukades historiska motsättningar i upptakten till folkmorden? Hur brukades nationalism i upptakten till folkmorden? Hur mobiliserades förövargruppen? Hur reagerade FN? Hur reagerade det internationella samfundet? Hur tydliga var signalerna på att något var på gång? En intressant men svår fråga är om det hade gått att förhindra något av detta. Reflektera kring vad som hade krävts för att förhindra folkmorden och om något av dem hade varit lättare att förhindra. Utgå ifrån det du lärt dig i den jämförande analysen. DISKUTERA Foto: Vadim Ghirda / AP Roméo Dallaire var befälhavare för FN:s fredsbevarande operation i Rwanda vid tiden för folkmordet. Följande citat kommer från honom:»if we believe that all humans are human, then how are we going to prove it? It can only be proven by our actions.«vad tror ni att han menar? Ta reda på lite mer om honom och resonera om citatet igen utifrån era nya kunskaper. Håller ni med honom? Seada Omerovic, 30, går på ett järnvägsspår med sin son Amel, 5, i närheten av staden Visca, 30 kilometer söder om Tuzla på väg mot ett flyktingläger. Båda är muslimska flyktingar från Srebrenica (3 mars 1996). Sida 25 (36)

26 Del 3 Vägen till försoning Foto: Fehim Demir / EPA Sida 26 (36) En bosnisk rättsmedicinsk expert vid»missing People Institute«i Tuzla inspekterar liksäckar, troligtvis ifrån folkmordet massakern i Srebrenica 1995 (10 juli 2001).

27 Del 3 Vägen till försoning Introduktion När det andra världskriget var över blev det med tiden allt klarare vilka brott den nazistiska regimen begått. Nürnbergrättegångarna var det första försöket att döma de ansvariga för brott mot mänskligheten. Många av de åtalade hävdade att de var oskyldiga och hänvisade till att de bara följt order. Dessa motiv underkändes av rätten, något som sedan blivit vägledande vid andra rättegångar kring brott mot mänskligheten och folkmord. Idag finns det flera mer eller mindre permanenta domstolar som arbetar med att ställa skyldiga för brott mot mänskligheten, folkmord med mera inför rätta. En av dem är Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY) i Haag. Att döma de skyldiga och skipa rättvisa efter ett folkmord kan vara nog så svårt. Något som är ännu svårare är att fortsätta med ett vanligt liv, att gå vidare sida vid sida, offer och förövare. En första del i detta handlar om att få klarhet i vad som hänt och kanske framför allt vad som hänt ens nära och kära. Sedan ska rättvisa skipas och med tiden normaliseras livet allt mer. Kan man någonsin förlåta och försonas med dem som man anser är de skyldiga? Centrala begrepp Sida 27 (36) Del 3 fokuserar på hur man ska kunna gå vidare efter en traumatisk händelse likt den i Srebrenica. Kan de olika grupperna leva sida vid sida igen, kan de förlåta och så småningom försonas? Här finns inga generaliserbara centrala begrepp av den typ som finns i Del 1. Förlåtelse och försoning är begrepp som inte så lätt fångas och vars betydelse i stor utsträckning beror på ens egen personliga övertygelse. Vilken betydelse har rättvisa i dessa sammanhang? Kan det vara så att om rättvisa skipas på ett sätt som alla parter accepterar så kan det vara en väg till att neutralisera relationerna mellan olika grupper. Om inte alla inblandade uppfattar rättvisan som rättvis så kanske denna process istället kan cementera de dåliga relationerna. Begreppen diskuteras och konkretiseras i texterna i Del 3.

28 Del 3 Vägen till försoning Värderingsövningar 1 Här presenteras en rad påståenden som kan ligga till grund för värderingsövningar av olika slag: a. Människan är i första hand styrd av känslor b. Människan är i första hand styrd av förnuftet c. Förövaren tjänar mer på förlåtelse än offret d. Jag skulle aldrig kunna förlåta någon som allvarligt skadar någon i min familj 2 Hur ska man kunna gå vidare? Att få ett avslut är för de flesta mycket viktigt. Därför kan identifikationsarbete och följande begravning vara ett första led i en försoningsprocess. DISKUTERA Är det viktigt att få begrava sina döda trots att man vet att de är döda och i så fall varför? Skulle man ha tagit upp alla omkomna ombord på Estonia för de anhörigas skull? Sida 28 (36)

29 Del 3 Vägen till försoning Generella övningar 3 Förlåta och försonas ARBETE ENSKILT Reflektera kring begreppen och skriv ned vad du anser att de betyder och vad skillnaden är mellan dem. ARBETA I GRUPP Läs upp vad ni skrev ovan och reflektera kring likheter och skillnader Varifrån kommer begreppen? Är de generella eller är de viktigare i vissa kulturer? Hur definieras begreppen? Sanning och rättvisa är två begrepp som ofta lyfts fram när man talar om försoning. Måste båda dessa finnas med för att en försoningsprocess ska ha ägt rum? Hur kan dessa begrepp försvåra en försoningsprocess? I vårt samhälle finns det många som menar att förlåtelse och försoning är en viktig del i bearbetandet av en traumatisk händelse, till exempel som brottsoffer? Varför är detta viktigt enligt dem? Vad anser du? DISKUTERA Måste försoning innehålla förlåtelse? Måste någon part anses som och acceptera sig som skyldig för att försoning ska kunna ske? ARBETE ENSKILT Skriv en kort argumenterande text i form av en insändare på temat: Jag tycker att det är viktigt att förlåta för att! Sida 29 (36)

30 Del 3 Vägen till försoning Generella övningar 4 När kan man börja försonas? Många menar att följande faktorer är viktiga för att ett försoningsarbeta ska kunna påbörjas: Tid en viss tid måste förflyta från händelserna till att ett försoningsarbete ska kunna påbörjas. Vilja folket, ledarna med flera måste vilja att försoning ska ske Inifrån det måste vara ett initiativ de parter som varit delaktiga. Arbetet med försoning kan inte tvingas på utifrån. Samförstånd de olika parterna måste nå någon form av samförstånd till att detta arbete är eftersträvansvärt. DISKUTERA 1 Är dessa faktorer relevanta även när två privatpersoner ska försonas? Försök att lyfta konkreta exempel utifrån hur ni ser på detta. Under 1960-talet började tyskarna på allvar sitt försoningsarbete vad gäller det som skett under nazisttiden. Varför skedde detta just då? Var de fyra faktorerna ovan uppfyllda då? Vilka av faktorerna har uppfyllts i försoningsarbetet i Bosnien Hercegovina? DISKUTERA 2 Läs texten i Del 3 Röster från Srebrenica och Haag. Hur ser de på försoning? Vilka likheter och skillnader finns i deras berättelser? Vad kan de bero på? Sida 30 (36)

31 Del 3 Vägen till försoning Generella övningar 5 De skyldiga ska straffas DISKUTERA Är det viktigt att de ytterst ansvariga, de politiska och militära ledarna, för krigsförbrytelser straffas och i så fall varför? Är det viktigt att de som utför krigsförbrytelserna, soldater, poliser privatpersoner med flera, straffas och i så fall varför? Finns det skillnader mellan de här två gruppernas ansvar? I så fall hur ser skillnaderna ut? Om du skulle vara tvungen att benåda en av grupperna, vilken skulle det bli och varför? Idag riskerar politiska och militära ledare att ställas inför en internationell domstol. Vilka effekter kan det ha, avskräckande eller? Folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser är tre olika typer av brott. Vilka är skillnaderna när det gäller brottsrubricering och straffsatser? VIDARE Hur fungerar domstolen i Haag? Sammansättning Straffsatser Befogenheter Råder det konsensus om domstolens arbete eller finns det olika uppfattningar? Vilka har deras»viktigaste«åtal varit? Hur har dessa ställt sig till åtalet? Hur har de försvarat sig? Vilka blev domarna? 6 De skyldiga ska straffas 2 Tribunalen i Haag är inte den enda domstol som haft brott mot mänskligheten på sitt bord. Den första var Nürnbergrättegången och liknande processer sker och har skett i Kambodja och Rwanda. Hur fungerade/fungerar dessa domstolar? Sammansättning Straffsatser Befogenheter Råder det konsensus om domstolens arbete eller finns det olika uppfattningar? Vilka har deras»viktigaste«åtal varit? Hur har dessa ställt sig till åtalet? Hur har de försvarat sig? Vilka blev domarna? Sida 31 (36)

32 Del 3 Vägen till försoning Generella övningar 7 Sanning och för soning i Sydafrika! Sannings- och försoningskommissionen i Sydafrika är en internationell förebild när det gäller försoningsarbete. Hur har deras arbete sett ut till innehåll och form? Vilka har resultaten varit? Vilka har de största svårigheterna varit? Hur långt har man nått? Hur ser det ut idag? Varför ses detta arbete som en förebild? 8 Fiender blir vänner Tyskland och Frankrike var under en period, ca , bittra fiender. Ett av syftena med det europeiska samarbetet efter andra världskriget var att få ett slut på denna fiendskap. Vad var orsakerna till att Tyskland och Frankrike var fiender? Vilka blev konsekvenserna av denna fiendskap? På vilket sätt har det europeiska samarbetet, idag EU, bidragit till en försoning mellan länderna? Vilka är de viktigaste försoningsgesterna som länderna gjort? DISKUTERA Är ett ekonomiskt samarbete det bästa sättet att få stater som tidigare varit fiender att bli vänner? Finns det andra exempel på detta? Vilken roll spelar en gest där ledarna för två tidigare fiendestater omfamnar varandra för att visa att nu är det nya tider? Är det svårare att försonas inom en stat än mellan två stater? I så fall varför? Sida 32 (36)

33 Del 1 Historiebruk och Nationalism Generella övningar 9 Jag följde bara order Många krigsförbrytare försvarar sig med att de bara lydde order och därför inte har något ansvar. OCH JÄMFÖR Undersök hur några krigsförbrytare försvarat sig i någon av de rättegångar som hållits i samband med Förintelsen, Kambodja, Rwanda och Jugoslavien? Vilka likheter respektive skillnader finns i försvaren? Fick de något gehör för sin hållning? Vilket straff fick de? DISKUTERA Vilka straff ska de ha som deltagit i ett folkmord? VIDARE Albert Speer försvarade sig på ett annat sätt än de andra nazisterna vid Nürnbergrättegångarna. Hur såg han på sin skuld? Vilket straff fick han? Berodde det på hans inställning? Tycker du att det straff han fick var rimligt? Sida 33 (36)

34 Del 3 Vägen till försoning Kriget i forna Jugoslavien 10 Daytonavtalet Den 21 september 1995 slöts ett fredsavtal som avslutade kriget i Bosnien Hercegovina, Daytonavtalet. Hur kom avtalet till? Vem tog fram det och så vidare? Vem skrev under? Vilka var de största meningsskiljaktigheterna när det gäller parterna och avtalet? Hur har det fungerat? Titta på kommentarer kring avtalet. 2005, tio år efter avtalet, skrevs det en hel del om detta. Foto: Paolo Cocco / Reuters Bosnien-Hercegovinas president Alija Izetbegovic, Kroatiens president Franjo Tudjman och Serbiens president Slobodan Milosevic i arbetet med Dayton avtalet i Rom (17 februari 1996). Sida 34 (36)

35 Del 3 Vägen till försoning Kriget i forna Jugoslavien Min hjälte din förbrytare Under våren 20 greps den länge eftersökte Ratko Mladic. Han var överbefälhavare för den Bosnienserbiska armén och anses vara den som är ytterst ansvarig för folkmordet i Srebrenica. DISKUTERA 1 Är det extra viktigt att gripa just honom i aspekten att göra det möjligt att kunna försonas mellan grupperna? Kan det skapa mer problem än lösningar? Hur har rektionerna på gripandet av Mladic sett ut? Vilka har varit positiva och vilka har varit negativa? Hur har de motiverat sitt ställningstagande? Finns det kopplingar till de serbernas, kroaternas och bosniakernas historia som den beskrivs i berättelserna i Del 1? En del menar att gripandet har med Serbiens vilja att gå med i EU att göra. Hur resonerar de? VIDARE Vilka är åtalspunkterna mot Mladic? Hur ställer han sig till detta? Hur försvarar han sig? DISKUTERA 2 Arthur Travers Harris även kallad Bomber Harris ansvarade för de allierades bombningar av Tyskland under det andra världskriget. Bombningarna ledde till flera hundra tusen människors död. Många anser att dessa bombningar strider mot folkrätten men ingen ställdes till svars för detta efter kriget. Borde Bomber Harris ha fått stå till svars för detta efter kriget? Man brukar säga att segrarna skriver historien. Vad betyder det? Håller ni med och är i så fall detta ett exempel på detta? VIDARE Vad hände med Bomber Harris efter kriget? Hur såg de allierade själva på honom och hans gärningar? Sida 35 (36)

36 Del 3 Vägen till försoning Kriget i forna Jugoslavien 12 Är man vänner nu? Det har nu gått drygt femton år sedan kriget i Bosnien Hercegovina var slut och frågan är hur långt försoningen nått i de tidigare krigsdrabbade områdena. Hur är Bosnien Hercegovina organiserat? Har de som blivit av med egendom ersatts? Har återflyttning skett till områden där det skedde etnisk rensning? Arbetar och bor man integrerat? Går barnen från de olika grupperna tillsammans i skola? Finns det olika inställning till försoning bland serber, kroater och bosniaker i Bosnien Hercegovina? SLUTSATS Hur har försoningsarbetet gått? Utgå från det du tagit reda på i din undersökning. Sida 36 (36)