Del 1: Historiebruk och nationalism Övningar Värderingsövningar 2. Heja Sverige! 3. Vi är bäst, fuck the rest! Sida 1

Transkript

1 Del 1: Historiebruk och nationalism Övningar Värderingsövningar 1. Här presenteras en rad påståenden som kan ligga till grund för värderingsövningar av olika slag. i. Människan är i första hand styrd av känslor ii. Människan är i första hand styrd av förnuftet iii. Jag är stolt över att vara svensk iv. Det borde inte finnas gränser, alla skulle få röra sig fritt som de önskar v. Alla som bor i Sverige är svenskar vi. Min nationalitet är en av de viktigaste faktorerna när det gäller skapandet av min egen identitet vii. Mitt lands historia är en av de viktigaste faktorerna när det gäller skapandet av min egen identitet viii. Det är viktigt att vara patriot ix. Man ska ställa upp för sitt land x. Den historia som presenteras i skolan är korrekt xi. Den historia som presenteras i min lärobok i historia är korrekt 2. Heja Sverige! I idrottssammanhang är det vanligt att man hejar på sitt eget land och kanske uttalar sig negativt om motståndarna och deras land. Är detta en oskyldig form av nationalism? Vilka kan orsakerna vara till att den svenska nationalsången spelas innan en elitseriematch i ishockey i Sverige? Vilka andra nationella symboler finns det? Har de någon betydelse för er och i så fall på vilket sätt? 3. Vi är bäst, fuck the rest! Många länder och dess innevånare har en viss syn på sig själva och framför allt på andra länder och dess innevånare. Detta kanske i första hand ska ses som stereotyper och fördomar men det kan vara intressant att fundera över hur man själv ser på detta. Sida 1

2 Hur ser Sverige och svenskarna på sig själva, spelar vi i elitserien eller i korpserien? Om vi är bäst på något, vad är det i så fall? Hur ser förhållandet ut till våra grannländer, Norge, Finland och Danmark? Är vi storebror eller lillebror? Varifrån kommer föreställningar om olika länder och deras befolkning? Utgå från diskussionen ovan. Har Sverige någon ärkefiende och i så fall vem och varför? Generella övningar 4. Krig i klassrummet? I ett klassrum finns det många olika uppfattningar och åsikter. Vissa diskussioner kan därför bli heta och känsliga, det kan till och med vara så att någon har någon form av personlig koppling till det som behandlas. Kan man diskutera vad som helst i klassrummet? Om inte, vilka ämnen är inte acceptabla? Undersök läroplan och skollag: Hur ser utrymmet ut när det gäller vad som får behandlas i klassrummet? Är allt tillåtet eller begränsas yttrandefriheten på något sätt? Vad tycker ni om detta? Det kan finnas elever närvarande i klassrummet som till exempel har någon direkt koppling till en konflikt? Det kan till exempel handla om att man tillhör en av parterna i konflikten? Hur ska man tänka och agera då? Ska man undvika ämnet? Om inte hur ska man hantera faktumet att ämnet kan röra upp känslor och leda till konflikter? 5. Historiebrukare Forum för levande historia är en myndighet som arbetar för att motverka intolerans genom att berätta om brott mot mänskligheten såväl i historien som i samtiden. Här kan myndighetens hemsida vara till stor hjälp: När och varför bildades Forum för levande historia? Brukar Forum för levande historia historien och i så fall hur och med vilka syften? Sida 2

3 Finns det olika uppfattningar om myndigheten? Hur ser de som är positiva respektive negativa på verksamheten? Varför bildades Forum för levande historia och varför just då? Hur ser ni på argumenten för/mot? Skulle det behövas fler myndigheter med liknande inriktning och vad skulle de då i så fall fokusera på för ett innehåll? Det finns en annan hemsida som har en förvirrande lik webbadress: Varför har man valt en adress som är så lik myndighetens? Vad innehåller den? Vad är syftet med den och vilka står bakom den? Hur brukar de historia? Kan man missbruka historia? Vad är i så fall skillnaden mellan att bruka och missbruka historia? 6. Källkritik Hur ska man veta vad som är sant? Källkritiken är en av historievetenskapens viktigaste verktyg. De källor man ska bygga sina slutsatser på måste hålla måttet. Att vara kritisk till information generellt är viktigt i flera aspekter idag då informationen idag är oändlig och det samtidigt kan vara svårt att se var den kommer ifrån. Hur brukar du göra för att försäkra dig om det någon säger är sant? Hur brukar du göra för att försäkra dig om att den information du använder, tryckt och digital, är korrekt? Här följer några frågor som det kan vara bra att ställa till den information man har tänkt använda: a) Vad ska du använda källan till? b) Vem är ansvarig/står bakom källan? c) Hur, varför och när har källan tillkommit? d) Försöker författaren påverka läsaren på något sätt? e) Vilket budskap framkommer i texten? (Har boken, tidningen, TV-bolaget eller bokförlaget en viss politisk hållning?) Ett sätt att undersöka om en källa är vinklad, det vill säga innehåller värderingar, är att alltid använda fler källor som tar upp ämnet. Genom att jämföra källorna med varandra upptäcker man lättare vad som är åsikter och vad som är fakta som alla kan hålla med om. Sida 3

4 Analysera en del av din lärobok utifrån frågorna ovan, det kan vara ett kapitel eller en annan del? Presentera och diskutera vad du kom fram till i grupp eller helklass. Om du skulle vara källkritisk mot dina lärare, vad skulle resultatet bli? Vilka krav bör man ställa på sina lärare när det gäller detta och hur skulle det konkret kunna gå till? 7. Min historia liknar inte din Alla elever i världen läser inte om samma händelser, personer och så vidare när de studerar historia. Vad som fokuseras avgörs bland annat av var i världen man bor. Läs Del 1 text Vårt folk har alltid Historia som mening och makt Jämför innehållsförteckningen i din lärobok i historia med en från något annat land. Vad fokuseras i de olika böckerna? Vilka är likheterna och skillnaderna? Vilka blir konsekvenserna av att vi har olika fokus i olika kulturer, geografiska områden och så vidare? Skulle vi sträva efter att det var mer lika? Bör medlemsstaterna i EU ha en mer gemensam inriktning på sin historieundervisning när det gäller innehållet? 8. Finn historien i din närmiljö? Undersök vilka kopplingar till historien det finns i din närmiljö genom att undersöka statyer av historiska personer och situationer samt gatunamn med samma kopplingar. Försök att hitta två till tre exempel. Diskutera utifrån följande frågor: Varför har dess personer, situationer lyfts fram? Vilka uppfattningar finns kring de, positiva och negativa? Om du skulle få resa en staty av eller namnge en gata utifrån en känd historisk person, vem skulle det bli och varför? 9. Vilka är svenskarna? Det har i olika tider funnits olika versioner kring varifrån svenskarna kommer från början. Det har också varit mer eller mindre viktigt vad svaret på den frågan är. Sida 4

5 Undersök din lärobok i historia utifrån följande frågor: Hur förklaras vilka svenskarna är, vilka deras förfäder var och var de kommer ifrån? Ryms alla som bor i Sverige idag inom den svenskhet som beskrivs? Undersök en gammal lärobok utifrån frågorna nedan. Läroboken ska vara skriven och använd i skolan någon gång under perioden Hur förklaras vilka svenskarna är, vilka deras förfäder var och var de kommer ifrån? Rymdes alla som då bodde i Sverige inom den svenskhet som beskrivs? Skulle de beskrivningar som finns här kunna användas i en nutida lärobok, varför/varför inte? Är det viktigt att ha en nationell historia som förklarar vad det innebär att vara svensk, etiopier, korean och så vidare? 10. Vad är historia och vad är det bra för? Vad är historia? Allt som hänt? Allt som hänt och som vi känner till? Allt som vi känner till som har hänt och som har bearbetats vetenskapligt? Historiska händelser är viktiga för många människor, trots att de hänt för länge sedan långt innan personen fötts. Man brukar säga att historien hjälper till att skapa vår identitet. Historia skapar mening och sammanhang för såväl nationer, samhällen, grupper som enskilda individer. Arbeta individuellt och anteckna dina svar: Anser du att hur du identifierar dig som dig själv har någon historisk koppling. Om så är fallet hur påverkar historien dig och vad i din identitet har den betydelse för? Upplever du att historien skapar mening och sammanhang för dig och ditt liv och i så fall hur? Finns det speciella händelser i historien, både stora och små, som du upplever vara extra viktiga? Hur skulle du reagera om det skulle visa sig att någon av dessa händelser var fabricerad och därigenom osann? Sida 5

6 Arbeta i grupp: Låt alla i gruppen läsa upp vad de skrev ovan Diskutera likheter och skillnader 11. Historiebruk i vetenskap och media Trots att inga krig i historien någonsin har varit så välbevakade som krigen i modern tid med möjlighet till direktsända filmer och snabba rapporter står omvärlden ofta lika fullt frågande inför vad som händer och har hänt. Detta lämnar öppet för olika aktörer inom media och vetenskap att tolka skeenden. Diane Johnstone är en amerikansk forskare och journalist som kan sägas representera ett vänsterteoretiskt perspektiv och som analyserat krigen i Jugoslavien med en sådan infallsvinkel. Hennes antiimperialistiska tolkning av skeendena i Jugoslavien liknar i hög grad den serbiska bilden av Jugoslaviens sönderfall under 1990-talet. Hon har inte fått stå oemotsagd i media. En intervju med henne i Ordfront, som publicerades under Resa i Jugoslavien, satte igång en lavin av upprörda debattinlägg i dagspressen. Förslag på texter om detta: Björn Eklund m.fl., Ordfront magasin 7 8/2003, 10/2003 Maciej Zaremba, DN , DN Gellert Tamas, Expressen Steve Sem-Sandberg, SvD Kjell Magnusson, SvD Gertrud Åström, Ordfront magasin 12/2003 Ulf B Andersson, Arbetaren Erik Wijk, SvD Vad innebär det att ha ett vänsterteoretiskt perspektiv? Vad är en antiimperielistisk tolkning? Kan man argumentera som Johnstone gör och vad har hon för grunder för det hon säger? Samma frågor kan ställas om den författare som uttalat sig mot Johnstones hypoteser. Vilken roll spelar egentligen den tidigare historien i denna diskussion som handlar om något som hänt ganska nyligen? 12. Historiekultur Historia finns överallt. Historiekultur är summan av den historia och de historiska myter som uppträder i ett särskilt sammanhang, som t ex i ett land, samhälle, politiskt parti eller i en religiös grupp. Fundera själv: Sida 6

7 Del 1 text Vårt folk har alltid Historia som mening och makt Vilken historiekultur anser du att du tillhör? Är det en eller flera? Vilka faktorer lyfter du fram om du skull förklara din historiekultur för någon? Upplever du att din historiekultur är positiv eller negativ för din egen del? Presentera och diskutera: Arbeta i grupp och presentera resultaten från det egna arbetet ovan Diskutera likheter och skillnader 13. Hur används historia idag? Undersök hur historia brukas i din närmiljö. Det kan handla om reklam, produktnamn, och inom populärkulturen. Försök att hitta två till tre exempel. Diskutera utifrån följande frågor: Varför används den historiska referensen? Vad är det man vill förstärka? Hur lyckas man? Hur påverkas du av kopplingen? Vilken betydelse har det hur mycket kunskap man har kring den historiska kopplingen? 14. Vad säger politikerna egentligen? I politiska sammanhang är det mycket vanligt att historien brukas på olika sätt. Leta fram en artikel, ett tal eller liknande som någon politiker hållit och som innehåller referenser till historien. Vilka tolkningar görs av historiska händelser, beslut, förlopp och så vidare? Vilken poäng vill politikern göra med dessa referenser och med tolkningarna av dem? Uppfattar du resonemangen, slutsatserna som trovärdiga och i så fall varför eller varför inte? Undersök andra tolkningar av samma historiska referenser. De kan vara gjorda av politiker från andra läger, historiker eller journalister. Hur trovärdiga framstår politikerns tolkning utifrån detta? Vad hände egentligen? Gör en egen värdering av vad som är den enligt dig mest sannolika tolkningen. 15. Nationalism, en i grunden negativ företeelse? Undersök och analysera begreppet nationalism utifrån: Historiskt ursprung Sida 7

8 Historiska konsekvenser Olika typer av nationalism Dess roll idag Dra dina egna slutsatser och presentera din syn på nationalismens roll och konsekvenser igår och idag. Kriget i forna Jugoslavien 16. Det andra världskriget Under det andra världskriget fanns det en serbisk gruppering Chetniks och en kroatisk Utasja. Händelserna omkring detta är än idag aktuellt för serber och kroater. Vad hände i Jugoslavien under det andra världskriget? Gör en kronologisk översikt. Vilka var Chetniks och vad stod de för? Vilka var Ustasja och vad stod de för? Vilka är de viktigaste händelserna kopplat till dessa två gruppers aktiviteter under det andra världskriget? Hur ser serberna på Ustasja? Hur ser kroaterna på Chetniks? På vilket sätt är detta viktigt för grupperna än idag? Hur värderas dessa händelser i ett mer objektivt perspektiv, till exempel inom historievetenskapen? 17. Politiskt historiebruk i forna Jugoslavien De politiska utspelen innan krigen hade ofta kopplingar till historien. Frågan blir då hur politikerna använde historien med ett politiskt syfte. Reflektera och diskutera: I materialet i Del 2: Folkmordet i Srebrenica finns ett antal politiska tal från perioden. Tänk på att detta är utdrag ur politikers tal och ett annat utdrag hade kunnat ge ett delvis annat resultat. Reflektera och diskutera dessa utifrån frågorna nedan: Vad sa politikerna? Vilka händelser tog de upp? Vilka känslor spelade på? Vilka händelser i samtiden lyfte de fram? Leta fram något tal som någon politiker höll innan eller i inledningen av något annat krig. Bearbeta det på samma sätt och med samma frågor som ovan. Sida 8

9 18. Varför blev det krig i Jugoslavien? Undersök och analysera: För att underlätta och systematisera analysen av en konflikt kan en modell för konfliktanalys användas. Sådana finns i de flesta läroböcker i samhällskunskap. Analysen ska fokusera kriget i det forna Jugoslavien och huvudfrågan blir: Varför blev det krig i forna Jugoslavien? Undersök vidare: Hur ser de olika parterna, serber, kroater och bosniaker på orsakerna till kriget? Vilka är skillnaderna och vad beror de på? Här kan texten från Del 1 Offer för historien vara till hjälp. Under kriget bedrevs det så kallad etnisk rensnig. Vad är det, vem utförde det och vilka blev konsekvenserna? Finns det konsekvenser av detta kvar i området idag? Slutsats: Sammanfatt dina kunskaper och argumentera utifrån detta för vad du anser vara de viktigaste orsakerna till kriget. 19. Forna Jugoslaviens historia i fyra versioner De olika parterna i konflikten i det forna Jugoslavien hade och har olika bilder av den gemensamma historien. Här kan texten från Del 1 Offer för historien vara till hjälp. Hur ser serberna, kroaterna och bosniakerna på sin historia? Fokusera jämförelsen på följande punkter Vad visar på den egna gruppens storhet? Vilka är de stora oförrätterna? Vilken roll spelar religionen? Hur ser omvärlden på de olika parternas skuld och ansvar och hur stämmer detta med parternas egen bild? Vilken betydelse kan det ha om dessa bilder skiljer sig åt? Vilken betydelse kan det ha om ett land och dess innevånare ser sig som offer eller förövare? Sida 9