HANDLINSREKOMMENDATIONER
|
|
- Karl Danielsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HANDLINSREKOMMENDATIONER i CLIMES-administrationen
2 Handlingsrekommendationer i CLIMES-administrationen Klimatförändringarna är ett av de största miljömässiga, sociala och ekonomiska hoten mot vår planet. Dagens tonåringar kommer sannolikt att uppleva effekterna av klimatförändringarna mycket mer än vad vi gör idag - och de kommer att tvingas ta itu med frågan. De måste lära sig att leva hållbart för att motverka klimatförändringar och därav orsakade miljöproblem. Skolor kan spela en central roll för att förse ungdomar med information och kunskap för att hjälpa dem att förstå klimatförändringarna så tidigt som möjligt. Det är precis där CLIMES (Climate-friendly Management in European Schools) kommer in. Det 2-åriga europeiska projektet CLIMES ( ) utvecklade en systematisk strategi för att införa ämnet klimatförändringar i europeiska skolor genom att införa ett klimatvänligt ledningssystem baserat på Deming-cirkeln (planera, handla, kontrollera, agera). Förutom att skapa en allmän ökad medvetenhet relaterad till klimatförändringar, så är syftet att genomföra och upprätthålla ett system för klimatarbetet i skolan som innebär: Eleverna lär sig att agera i ett verkligt sammanhang, med verkliga data och verkliga konsekvenser. De är engagerade i praktiska utvecklingsprocesser med motsvarande effekter på inlärning, motivation och lärande effektivitet. Eleverna förvärvar kompetens att agera klimatvänligt och lär sig att tillämpa professionella system och instrument. Skolorna är idag organiserade på ett sådant sätt att de fungerar klimatsmart och anpassar sig till klimatförändringen på lång sikt. Dess avtryck i klimatet kommer att minskas och åtgärder för att anpassa sig till klimatförändringarna kommer att vidtas. CLIMES ledning är nu redo att implementeras till nya skolor som är intresserade av att bli klimatsmarta, som vill öka medvetenheten angående klimatförändringar, främja en sund livsstil och spara pengar på energiförbrukningen. Hur ska man införa CLIMES på ett framgångsrikt, effektivt och hållbart sätt? Denna samlade erfarenhetsrapport är en samling av erfarenheter och den bästa praxis som härrör från lotsningen av CLIMES-projektet och presenterar tydliga handlingsrekommendationer i genomförandet av CLIMES ledning.
3 Tid och resurser Tidsbegränsning och extra arbetsbelastning är alltid ett problem, särskilt för lärare. Hur ska man hantera brist på tid och resurser på bästa sätt? Gör en realistisk uppskattning av tid och resurser som behövs för att genomföra projektet. Innan ni startar projektet måste det vara väldigt tydligt hur mycket arbete och tid som kommer att krävas för att genomföra förvaltningscykeln och ledningssystemet. Därför är det viktigt att man i förväg beräknar den tid som krävs för förberedelse och genomförande tillsammans med eleverna. Annars kan det inte beräknas på ett realistiskt sätt om det finns tillräckliga resurser för att på ett framgångsrikt sätt hantera projektet. Skapa hållbara strukturer, t.ex. elevbaserade och elevledda arbetsgrupper på skolan. Prioritera och fokusera på huvudsakliga mål. Inte utföra flera uppgifter på samma gång (t.ex. att vid beräkning av skolans koldioxidutsläpp välja en eller två typer av konsumtion och prioritera uppgifternas noggrannhet). När data insamlas för att beräkna klimatpåverkan, kan vissa beräkningar vara tidskrävande, eller så har eleverna inte möjlighet att samla in data under sin fritid. Dra nytta av webbverktyg, till exempel kan du använda Google Maps för att mäta avstånd. Dela upp ledningen i segment. Till exempel skulle ledningen kunna vara sammansatt av tre personer: en samordnare och två sub-samordnare. En person kan vara ansvarig för all finansiell dokumentation. Bestäm tydliga roller och uppgifter. Se även till att organisera regelbundna möten. Var uppmärksam på personer som valts bland de anställda, om möjligt bör de ha erfarenhet i genomförandet av liknande projekt, miljöskydd, utbildning och informationsteknik. Öka mängden personal som arbetar så att medlemmarna inte ständigt behöver arbeta med projektet.
4 Engagera även medarbetare från cafeterian, administrationen samt eventuellt vaktmästare.
5 Kommunikation och synlighet Vid genomförandet av CLIMES-administrationen, särskilt i den första fasen av projektet, kan du möta förvirring, skepticism, kulturellt motstånd och bristande intresse från både personal och studenter. Hur ska man korrekt kommunicera och synliggöra projektet? Håll ämnet levande! Diskutera projektets framsteg och resultat under personalmöten, skriv artiklar eller be eleverna att skriva artiklar på skolan/lokaltidningen. Kommunicera syftet med projektet till all personal, inklusive vaktmästare för att öka deras medvetenhet. Det är viktigt att medvetenheten höjs av alla: lärare, skolledning och elever. Håll kommunikationslinjen öppen mellan lärare. Gör resultat allmänt offentligt: förklara tydliga mål och mervärde. Presentera alla aktiviteter, organiserade och utvecklade, på skolans hemsida för att vara tillgängliga för alla intresserade. Nämn/länka projektet på skolans hemsida. Skriv nyhetsbrev till familjer och andra skolor. Gör alla på skolan till svars för sina gärningar: sätt upp informativa anslagstavlor med små meddelanden. Skicka påminnelsemeddelanden! Vägen till att bli klimatvänlig ska börja hemma: uppmuntra eleverna att öka medvetenheten bland sina familjer och vänner. Engagera så många lärare som möjligt, ämnet klimatförändringar kan behandlas i olika ämnen (se diagram i genomförandet avsnitt). Ge eleverna kompetens för att öka medvetenheten. De kan behöva undervisas för att bygga vissa grundläggande personliga och organisatoriska färdigheter. Värdera dina aktiviteter under skolans mässor och evenemang. Fira minnet av klimatrelaterade dagar (jordens dag, vattnets dag, fåglarnas och trädens dag och dagar utan fordon).
6 Utse en utmärkelse som omfattar olika skolor eller skapa ett internt uttagningsprov, det gör skolan mer tilltalande. GENOMFÖRANDE Syftet med CLIMES-projektet är att öka medvetenheten och att ge teknisk kunskap om klimatfrågor. Hur man praktiskt får in CLIMES-relaterade aktiviteter eller ämnen i dina lektioner eller i fritidsaktiviteter? Här är några förslag och lärdomar. CLIMES partners har antagit en mängd lösningar för att inkludera klimatrelaterade ämnen i läroplanen, såsom: Extra timmar/aktiviteter i läroplanen, även med positiva effekter på varumärken (t.ex. patent på en smidig portabel trädgård tillverkad av återvunnet material och kompost substrat). Skolföreningar (återvinningsförening, trädgårdsarbetsförening, miljöförening,...). Upplevelsen ger eleverna möjlighet att agera som ledare. Ett givande system med certifikat för de studenter som visade engagemang i skolan kan också övervägas. Lärande enheter inom läroplanen. Fördel: man kan informera alla elever, ge alla en första introduktion. Nackdel: hållbart genomförande av ledningssystem är svårare jämfört med inrättandet av ett extra läroplansarbetslag där endast lärarna ansvarar för det fortsatta ledningssystemet. Under CLIMES-projektet har läroplanen och fritidsaktiviteter runt klimatförändringsfrågor diskuterats i frågor såsom:
7 Biologi Kemi Fysik Informationsteknologi i affärssyfte Redovisning Företagsekonomi Geografi Engelska Tyska Idrott Följande tabell visar relevansen av de nämnda skolämnena där viktiga frågor diskuteras i skolan och stärker klimatförändringsämnena under CLIMES-projektet: Relevans mellan skolämnen och CLIMES Skolämnen Ämnen Uppgifter Fysik - energi - arbete och energi hänvisat till elektricitetkonsu mtion, värme etc. Kemi Förbränning av kolväten (t.ex. naturgas, eldningsolja, bensin, diesel, tändvätska) etc. - olika sorters energianvändning analyserades - Insamling av alla elektriska apparater i hela huset analyserades etc. - Diskussion om att minimera CO2- utsläpp som en viktig del av växthusgaser och påverka klimatförändringen positivt
8 Biologi, miljöoch handelslära - Ekologi och miljöfaktorer - Ge förståelse för grundläggande livsprocesser, t.ex. fotosyntes och respiration som sker i kloroplasterna respektive i mitokondrierna -Syra-utfällningar och deras påverkan etc. Tvärvetenskapliga ämnen - datainsamling - elektronik - presentera grafer och tabeller - förbereda dokumentation - Infoga data i flera räknare: - Räknare för skolans kol- och ekologiska avtryck Dessutom kan lärarna ta itu med viktiga frågor som: Att öppna ögonen när du köper kläder Förändra energiformer som har negativ påverkan på miljön Biologisk mångfald i fara Korrekt isolering är bra för miljön Hållbar infrastruktur Nationell kvalitetsstämpel för miljön Klimatförändringar i industriländerna Smycken och miljö Organisationer för miljöskydd Lev friskare Slit-och-släng-mentalitet Regnskogar i fara Skadliga ämnen
9 Dricksvatten Utöver detta kan man: Ge läxor, främja gruppdiskussioner och be eleverna att skriva uppsatser i ämnet. Visa dokumentärfilmer om klimatförändringar i klassen (t.ex. "En obekväm sanning", "Plastic Planet", "We feed the world", "Let s make money"). Det är bra att visualisera siffror, jämföra och kontrastera hot. Detta anser inte bara elever och lärare, men engagerar också föräldrar, vaktmästare och andra. Främja sammankoppling mellan ämnen (ex. vetenskap och engelska). Inkludera siffror över växthusgaser i kursplanerna. Stimulera ett intensivt utbyte av idéer och erfarenheter mellan europeiska studenter (genom CLIMES-plattformen och sociala nätverk) AKTIVT MEDBORGARSKAP Framgången för ett projekt ligger i den känslomässiga och det aktiva deltagandet av dess deltagare. Syftet med projektet är att ge studenterna chans att göra en verklig förändring. I själva verket är klimatförändringen något som ofta uppfattas som ett avlägset problem där lösningen är ur räckhåll, medan den underliggande filosofin inom CLIMES bör vara att varje individ kan vara en del i en positiv utveckling. Vidare syftar projektet till att utveckla kompetens som gör att eleverna blir aktiva medborgare. Här några tips: Fokusera inte bara på den kognitiva nivån, utan även på affektivitets- och aktivitetsnivå för att hjälpa till att utveckla och integrera kompetenser. Motivera eleverna att förbereda sina egna projekt och förvaltnings-/verksamhetsplaner, även för skolan själva. På ett sådant sätt blir
10 eleverna de viktigaste aktörerna på skolan, genom att skapa handlingsplaner och föreslå strategier. Praktiska aktiviteter motiverar eleverna att ta ansvar för att göra en förändring i sin skola och sin miljö. I synnerhet aktiviteter utöver läroplanen är nödvändiga för att hjälpa eleverna till att bli aktiva medborgare. Variation och rikedom av aktiviteter ger en annan omfattning från formellt lärande, om det handlar om sin omgivning kan eleverna hitta inlärandet mycket mer meningsfullt. Ge äkta exempel: globala, nationella och lokala. Öka den praktiska övningen. Eleverna tycker om att vara aktiva, att hjälpa varandra och arbeta tillsammans. Brainstorma aktiviteter: eleverna lär sig att lyssna på andra för att bli lyssnade på. Ge vägledning om hur man på rätt sätt genomför vetenskaplig forskning, forskningskunskaper är viktiga! Hjälp eleverna att utveckla beslutsfattande kompetens. Lär eleverna presentera resultatet för externa (även på engelska med stöd av en engelsk lärare). Stöd aktiviteter med praktisk forskning. Bjud in experter och forskare för seminarier och workshops. Använd den som en verksamhetsgenerator. Eleverna hjälper också civila och sociala organisationer (t.ex. trädgårdsarbete och trädplantering), samt bl.a. övrigt PR-arbete för lokalbefolkningen
11 Förkunskaper och färdigheter för personalen Vilken typ av förkunskaper bör personalen ha? Vilka är de kunskaper som behövs för att hantera CLIMES-projektet? Vilka är de bästa sätten för att dela informationen och förbättra dina färdigheter och kunskaper i frågan? Här några bra tips: Förutsättningen är ett aktivt engagemang av lärare som är villiga att ge goda exempel (metoder i vardagen, små tekniker och bästa praxis inom områdena transport, energibesparing, återvinning). I bruk bör utbildningar och workshops omfatta sådana aspekter. Det är viktigt att lärare har en överblick över hela projektet och en god kunskap om ledningssystemet. Var beredd på att möta motstånd från kollegor och studenter. Lärare kan behöva utbildas för att tillhandahålla icke-formellt lärande och nonformal/informal lärande utvärderingssystem som nivå 5, för att bedöma kompetensutveckling. I synnerhet under CLIMES pilotprojekt har eleverna utvecklat följande kompetens, som har visat sig vara nyckeln: Lagarbete Kommunikation / Interkulturell kommunikation Samarbete Förhandling / Konflikthantering Beslutsfattande Ledarskap Självförtroende Använd e-learning plattformar som bildades i CLIMES (åtkomst via projektets webbplats - be om ett konto hos award@climes.eu) för att fördjupa dina kunskaper i ämnet och dess didaktiska metoder. Det är dock bra att ha alternativa sätt till
12 materialförsörjning utöver e-learning plattformar eftersom lärarna ofta måste använda många olika plattformar och kan skapa förvirring, vilket gör det svårt att förstå var materialet kan vara användbart och relevant. Dessutom, kan det engelska språket utgöra en barriär för vissa lärare. Ett alternativ är att utse en extern aktör som ansvarar för att välja och skicka materialet till lärarna. Denna lösning har både positiva och negativa aspekter: det tillåter lärare att spara tid, men gör dem omedvetna om allt tillgängligt material. Genomför undersökningar (t.ex. hur många elever cyklar till skolan?) Använd kreativiteten för att inkludera klimatstrategi i andra ämnen. Minska utskrift och spara papper (t.ex. ett digitalt klassregister). Införliva klimatförändringen inte bara i undervisnings processer utan också i examinationstillfällen. Lärare bör vara beredda att vägleda elever till att söka efter information, organisera kunskap, öka medvetenheten och delta i beslutsprocesser. Utbyt bästa praxis bland skolorna i området och deras europeiska partners. Överförbarhet och perspektiv CLIMES-projektet ger flera mervärden till skolledningen och bidrar till att bygga ett tilltalande rykte. CLIMES-data och resultat kan användas för upphandling av applikationer. Kol- och fotavtrycksräknaren hjälper till att belysa aspekter av energiförbrukning i upphandlingsförfaranden. Kol- och fotavtrycksräknaren belyser totala energiförbrukningen med kategorierna och kan användas som grund för information om skolledningen. Införliva regler i befintliga skoldokument. Säkerställ en korrekt tillämpning av eko-kalkylatorn där resultatet ligger till grund för handlingsplanen.
13 Upprätthåll kontakter med projektpartners genom att dela erfarenheter genom plattformen och till att söka efter nya nät. Leta efter andra klimatrelaterade inbjudningar där man kan lämna förslag. Var lyhörd för lokala och nationella initiativ. Inkludera klimatrelaterade ämnen i fortbildning för lärare. Stimulera eleverna att använda CLIMES online-plattform och sociala nätverk för utbyte av idéer, initiativ och information. Se till att hållbarheten av grupper med lärare och elever (fortsätt organisera evenemang och möten) främjas. Främja grunden för miljögrupper. Skapa en elevkår (Även genom projektarbetsgrupper och kalkyleringsgrupper. Andra grupper som bildas kan vara interna och externa propagandagrupper.). Ordna affärsrelaterade initiativ, som ett UF-företag som säljer återvunnet skolmaterial (t.ex. sätta ihop "startpaket" för nya elever och sälja dem till föräldrar till en rabatterad kostnad, inkluderat övningsböcker och filer från återvunnet material) Kostnadsanalys som ämne kan vara en ytterligare fördel vid handelshögskolor. Designa små projekt där eleverna kan hantera ansvar. Håll vid liv ämnet genom elevgrupper Cafeteria: prova några framsteg också där (t.ex. säsongsenliga livsmedel) Skapa en ansvarsfull miljö bland anställda. Öka cykelställ, köp några cyklar för att använda vid skolresor (sparar även pengar) Öka spridning och leta efter nya samarbetspartner, till exempel olika universitet. Inrätta ett pris inom ämnet, det skulle göra andra skolor och partners intresserade. Övergripande rekommendationer
14 En klimatvänlig skolledningen kräver tid och budget. Gör en realistisk uppskattning av tid och resurser som behövs, ha en god förvaltning med tydliga uppgifter och ansvarsområden och inrätta en handlingsplan. Klargör hur timmar som spenderas på projektet kommer att finansieras. Projektet handlar om att göra en skillnad, inte bara i teorin. Rena regler är inte attraktiva, stressa konkreta resultat, informera skolledningen om resultat och rekommendationer. Se till att det räknas. Garanterat kommer någon att lyssna på vad som finns där ute och rekommenderade åtgärder kan betraktas. Införliva reglerna i skolreglerna Upprätta en remissansvarig person/organisation (t.ex. elevernas miljögrupp) för skolans miljöprojekt. Integrera skolledningen i projektet, de måste godkänna besluten och kan lösgöra resurser. Håll projektet vid liv. Lägg vikt på informationsspridning. Skicka påminnelsemeddelanden till lärarna, visa CLIMES PR vid större events i skolan, använd webbsidan för att sprida material. Skapa ett miljöräddningspris. Planera ett schema av aktiviteter där projektet kan förklaras snabbt och enkelt, även för utomstående. Gör projektet transparent. Leverera information om framsteg och nya verksamheter. Utveckla partnerskapsåtgärder (även att överföra en del av sparade medel för att betala skolpersonal). Upprätta ett samarbete med flera intressenter: forskare, skoladministratörer, rektor, beslutsfattare, experter, utvecklare av läroplan, föräldrar och andra. Involvera skolans ägare/de som driver skolan (t.ex. kommuner, länsstyrelsen). Meddela alla intressenter på ett organiserat sätt. Se till att eleverna får vägledning i att förstå de verktyg och för att utveckla nödvändig kompetens. Låt eleverna göra jobbet: de är din största resurs. Gör det attraktivt, varför ska eleverna stanna efter skolan? Se till att den tekniska kunskapen kompletteras med praktik. Inkludera ämnet tillsammans med andra akademiska ämnen. Använd kreativitet! Använd en validering för att utvärdera kompetensutveckling inom icke-formellt och informellt lärande (LEVEL5).
15 Använd den som en dörröppnare för ökad kommunikation på europeisk nivå, främja även användningen av nätverk och kunskapsutbyte.
Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Reviderad pedagogisk metodik
Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har
Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / 2011. Anneli Jonsson / Charlotta Robson
Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Kyrkerörsskolan Läsår 2010 / 2011 Anneli Jonsson / Charlotta Robson Rektor 2010-11-08 Innehållsförteckning Del 1 Kyrkerörsskolans
BUMERANG 360. Manager 1. visar om din uppfattning stämmer med kollegornas
BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas Demo Demo Totalt har 6 av 9 slutfört analysen (67 %) Analysdatum: 2008-11-05 Utskriftsdatum: 2013-03-25 Solleftegatan 15 162 53 Vällingby 08-7919800
För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!
För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren
Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008
Verksamhetsplan för Internationella Arbetslag 2007-2008 Internationella arbetslag (IAL) är en organisation som verkar för fred genom att skapa mötesplatser mellan människor. Vi arbetar förebyggande genom
Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014
Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare
Undersökning av skolor: IKT och utbildning MANUAL FÖR SKOLSAMORDNARE
Undersökning av skolor: IKT och utbildning MANUAL FÖR SKOLSAMORDNARE Europeiska skoldatanätet Service d Approches Quantitatives des faits éducatifs Innehåll Introduktion... 2 1. ÖVERSIKT AV STUDIENS ORGANISATION...
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Dalkjusans skola 1-3 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Dalkjusans skola 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...
Vi jobbar alla förf EN SKOLA ATT MÅM BRA I I. Version 1.0 / 5.3.2012. version 1.0
VINDÄNGEN NGEN 2015 Vi jobbar alla förf EN SKOLA ATT MÅM BRA I I Version 1.0 / 5.3.2012 Innehållsf llsförteckning Vår vision Vindängen 2015 hörnstenar eleverna mår bra i föräldrarna mår bra i lärarna mår
Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014
Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014 Verksamhet: Rostaskolan Betyg och bedömning, skola Stödtimmen i åk 5-6 har gjort att vi fått högre måluppfyllelse. Tidiga utvecklingssamtal har bidragit
HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program
HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Björndalsskolan 1-3 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Björndalsskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Skogshöjdens skola 4-9 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Skogshöjdens skola 4-9 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING
Politisk inriktning 2007-2010
Politisk inriktning 2007-2010 Kommunstyrelsen/Politisk kommunledning FEBRUARI 2007 Inledning Allians för Huddinge bestående av Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna har tillsammans med Drevvikenpartiet
Verksamhetsrapport 2012/2013
Tuna skolområde Datum 1 (9) 2013-06-19 Grundsärskola inriktning träningsskola + Gymnasiesärskola inriktning verksamhetsträning Verksamhetsrapport 2012/2013 Tuna skolområde Inledning Tuna skolområde består
Storyline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS
2015-05-05 [1] KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL 2015 2018 MEDBORGAREN I FOKUS Gemensamt förslag [2] Kommunfullmäktiges mål 2015-2018 Styrmodellen De av kommunfullmäktige fastställda målen för mandatperioden 2015-2018
SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK
SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK Övningens mål Eleverna ska bli medvetna om hur deras resor till skolan bidrar till koldioxidutsläppen beroende på färdmedel. Sammanfattning av övningen På en bestämd dag noterar
Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?
Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara
Skola för hållbar utveckling
Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Tegs centralskola www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se
Hitta kunder som frilansare
Hitta kunder som frilansare Hitta kunder som frilansare 4 Att livnära sig som frilansare, genom att ta långa- eller kortsiktiga uppdrag, är en allt vanligare arbetsform. På Billogram träffar vi många frilansare,
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust
Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Den politiska majoriteten i Orust kommun, Socialdemokraterna, Centernpartiet, Miljöpartiet de
IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor
Styrdokument, plan Skolstrateg 2014-02-04 Per Kornhall 08-590 976 50 Dnr SVV/2013:112 per.kornhall@upplandsvasby.se IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Nivå: Nämndspecifikt styrdokument
Bygg Ulricehamn starkare
Vi är stolta över Ulricehamn. Kommunen växer. Dessutom finns flera framgångsrika företag. De senaste åren har en rad gynnsamma beslut tagits för och i kommunen. Samtidigt kan vi inte blunda för att det
Utbildning för hållbar utveckling
Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.
Kvalitetsredovisning Grundskolan Melleruds kommun. Fagerlidsskolan Melleruds södra Läsåret 2008-2009
Kvalitetsredovisning Grundskolan Melleruds kommun Fagerlidsskolan Melleruds södra Läsåret 2008-2009 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Förutsättningar... 4 2.1 Elever... 4 2.2 Personal... 5 3 Måluppfyllelse...
UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016
UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...
RIKTLINJER FÖR BILDANDE AV LOKALAVDELNINGAR TILL MOTIVATIONAL INTERVIEWING NETWORK OF TRAINERS (MINT) INCORPORATED
RIKTLINJER FÖR BILDANDE AV LOKALAVDELNINGAR TILL MOTIVATIONAL INTERVIEWING NETWORK OF TRAINERS (MINT) INCORPORATED Sida 1 av 12 INTRODUKTION Syftet med detta dokument är att beskriva processen för hur
Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden
Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår
Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)
SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del
VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN?
VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN? Matena en lärarfortbildning med fokus på matematik, teknik och naturvetenskap LÄRARE FÖRETAG KOMMUN Vi har börjat jobba mer med uppfinningar i skolan och diskuterar
Utökad kunskap om arbetslivet inom kommun och näringsliv samt att konkret arbeta med att stärka sin självkänsla.
Barn- och utbildningsnämnden Uppdrag Vi ansvarar för att verkställa kommunfullmäktiges mål och statens krav på styrning av verksamheten utifrån skollagen, läroplan för förskola och läroplan och kursplaner
LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.
LYFTIS lyft teknikämnet i skolan Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. Cecilia Zachrisson, tekniklärare Gröndalskolan, Nynäshamns kommun: En F-9 skola Jag är ensam tekniklärare
Hållbarhetspolicy. Norrenergi
Hållbarhetspolicy Norrenergi Hållbarhetspolicy Vår verksamhet består i att producera och leverera miljömärkt fjärrvärme och fjärrkyla med tillhörande energitjänster i Solna, Sundbyberg och angränsande
Utva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER!
RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! Dokumenten Självbeskrivning av organisation och Rapporteringsmall har tagits fram av PICUM med stöd av två sociologer och dess
Karolinska Institutets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2010
Dnr: 750/2010-019 2010-02-08 Sid: 1 / 12 Universitetsförvaltningen Karolinska Institutets ledningssystem för miljö- och hållbar utveckling Karolinska Institutets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015
Barn och utbildning Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet 2015 Ferlinskolan Gun Palmqvist rektor Innehållsförteckning 1. Resultat och måluppfyllelse... 2 1.1 Kunskaper....2 1.1.1 Måluppfyllelse...2
Future City 2014 2015. Så här kan ditt företag delta i Future City:
Så här kan ditt företag delta i Future City: Future City 2014 2015 Guldarrangör, max sex Silverarrangör, max sex Partner Uppsats Partner Minecraft Dela ut ett pris, max tre Supporter Annonsering 100 000
Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:
HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018
2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever
Trygghet och trivsel för en hållbar utveckling Mål
och handlingsplan för Ljungbackens skola 2015 Trygghet och trivsel för en hållbar utveckling Att det råder hög trivsel och att man känner sig trygg i skolan När utvärderingarna i samband med utvecklingssamtalen
Karriärfaser dilemman och möjligheter
Karriärfaser dilemman och möjligheter Karriärdilemman Karriärdilemman kan uppstå av många olika orsaker. Oavsett anledning kan vi känna att vi inte är tillfredställda eller känner oss otillräckliga i den
Beslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Att förbättra språkundervisning med hjälp av sociala medier och öka data- och internetkunskap och flexibilitet i lärande.
1. Engelska A online S:ta Birgittas folkhögskola Projektledare Gordon McCulloch e-postadress info@stabirgitta.com Tel 08-702 14 04 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Att förbättra språkundervisning
Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem. Pedagogisk plattform grunden för ett livslångt lärande
Stenhamra och Drottningholms förskolor samt Sånga-Säby flerfamiljssytem Pedagogisk plattform grunden för ett livslångt lärande Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! Vad är viktigast för kvalitet
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015
Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som
Vi växer för en hållbar framtid!
Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,
tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans
tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans 1 STRATEGI 09 Vilka är vi? Vad vill vi 2 VISION Vår vision beskriver vad vi vill och även vad vi vill uppnå, vi som arbetar på Hälsa och samhälle.
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Beslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2015:3983 Nya Tidens Montessoriskola I Täby Aktiebolag Org.nr. 556591-7993 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Nya Tidens Montessorisk. Täby belägen i Täby kommun 2 (9) Tillsyn
Studiehandledning till Nyckeln till arbete
Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar
Verksamhetsområden. Välkomna till Hållbara kliv Dagens program. Hållbara kliv på skolor i Växjö kommun. Kort presentation av.
Välkomna till Hållbara kliv Dagens program 8.30 Inledning Vdä Vad är Hållbara kliv? Växjö Europas grönaste stad KNUT projektet 9.45 Fika 10.15 Workshop 11.15 Så här jobbade vi i vår klass 11.30 Avslutning
23 MAJ 2014. Kompetensprofil
Kompetensprofil Ett dokument för oss som rekryterar som hjälper oss att hitta dem vi vill ha, göra en bra matchning. Dokumentet hjälper oss att beskriva vår verksamhet och de utmaningar vi står inför.
Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Vision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Sammanställd åtgärdsplan för 2015-2016
Socialförvaltningen Sammanställd åtgärdsplan för 2015-2016 Bakgrund Förvaltningsledningen har sett låga och försämrade värden i medarbetarundersökningen under de senaste åren på en del frågeområden och
Inledning. Antagningsprocess
SISU HT 2011 Inledning Jag vill inleda med att tacka för förtroendet till mitt stipendium från IA. Det gav mig möjlighet att betala hyran på mitt boende under min termin i Shanghai samt gav mig utrymme
Universitets- och högskolerådet Lika barn kanske leker bäst men olika barn lär sig mest
2015-11-04 Universitets- och högskolerådet Lika barn kanske leker bäst men olika barn lär sig mest Ewa Gustafsson Eva Flemming Birgitta Fridell Kerstin Hagblom Svante Sandell Från policy till program Varför
Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan
UTBILDNINGSNÄMNDEN Datum 2016-05-18 Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan Kommer mitt barn att få samma modersmålsstöd som idag? Kommer det finnas barn som inte får något modersmålsstöd
Beslut för grundskola
Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.
Bengts seminariemeny 2016
Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från
Kompletterande lärarutbildning 2016/2017
Kompletterande lärarutbildning 2016/2017 90 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% Komplettera och byt jobb! Funderar du på att bli lärare? Om du redan har kunskaper i ämnen som skolan undervisar i kan du
Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?
Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens
Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012
2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning
Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013
Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013 Inledning Aktiviteter inom vattenråden är en av hörnstenarna för lokal förankring av den svenska vattenförvaltningen.
Lektionsupplägg: I jakten på en snygg bränna
HÅLL SVERIGE RENTS Lektionsupplägg: I jakten på en snygg bränna Eleverna jobbar parvis med att skriva manus och skapa egna informationsfilmer (2 4 minuter) för målgruppen ungdomar om hur man solar säkert.
Future City 2016 2017. Så här kan ditt företag delta i Future City:
Så här kan ditt företag delta i Future City: Future City 2016 2017 Guldarrangör, max sex 100 000 kr Silverarrangör, max sex 50 000 kr Bronsarrangör 25 000 kr Dela ut ett pris, max tre 15 000 kr Supporter
Dnr BUN10/60. Barn- och ungdomsnämndens riktlinjer för pedagogisk kvalitet. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2010-06-08
Dnr BUN10/60 Barn- och ungdomsnämndens riktlinjer för pedagogisk kvalitet 2010-06-08 Dnr BUN10/60 2/6 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 4 Framgångsfaktorer Vad krävs?... 4 Stöd från
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Praktikrapport. Arbetsplatsen. Bakgrund. Min placering. Emil Levin. emil_levin@hotmail.com
Praktikrapport Emil Levin emil_levin@hotmail.com Arbetsplatsen Miljöstrategiska enheten Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Kungsgatan 13 205 15 Malmö Bakgrund Min utbildningsbakgrund är en kandidatexamen
Thomas360-rapport. den 8 juli 2012. Thomas Ledare. Thomas360 för ledare. Privat och Konfidentiellt
Thomas360-rapport den 8 juli 2012 Thomas Ledare Thomas360 för ledare Privat och Konfidentiellt Innehåll Introduktion Förstå din Thomas360-rapport Genomsnitt för kompetenser Ett diagram med de 5 högsta
Utbildningsnämnden. Verksamhetsplan 2014-2016
2014 Utbildningsnämnden Verksamhetsplan 2014-2016 Innehållsförteckning Nämndens verksamhetsplan... 3 Nämndens uppgift... 4 Förutsättningar... 5 Kommunens mål under treårsperioden... 6 Kund/invånare...
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen
Lära på jobbet Om konsten att utveckla språk och kompetens inom äldreomsorgen. Vård- och omsorgscollege Kronoberg Kerstin Sjösvärd
Lära på jobbet Om konsten att utveckla språk och kompetens inom äldreomsorgen 130422 Vård- och omsorgscollege Kronoberg Kerstin Sjösvärd Dagens presentation Bakgrund Om språk och kunskap Från SpråkSam
Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna 2016-2019
Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Rektor 2016-02-15 Revidering: - Dnr: HDa 1.2-2016/168 Gäller fr o m: 2011-04-01 Ersätter: - Relaterade dokument: - Ansvarig för uppdatering:
KVALITETSREDOVISNING 2007
KVALITETSREDOVISNING 2007 Klockarbacken Föreståndare Jenny Bengtsson Ordförande Madeleine Andersson Adress Axénsv 11 Postadress 591 97 Motala Telefon 0141-220410 Fax 0141-220411 E-post info@klockarbacken.se
Utbildningsnämnden. Verksamhetsplan 2015-2017
2015 Utbildningsnämnden Verksamhetsplan 2015-2017 Nämndens verksamhetsplan Denna verksamhetsplan bygger på den av kommunfullmäktige beslutade kommunplanen för 2015-2017. Inledning Kommunplanen är antagen
Lönepolicy för Umeå universitet
Lönepolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor 2013-03-26 Dnr: UmU 300-376-13 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Policy Rektor 2013-03-26 tills vidare Lönebildning
Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014
Bokslut/Kvalitetsredovisning 2014 Alsteråskolan/Skytteanska skolan 1. Ekonomiska resultat /avvikelser Ålem fkl/grundskola/fritids Intäkter 0-30 962 0,0% Personalkostnader 7 727 683 7 603 848 98,4% Övriga
Handlingsplan vid elevs frånvaro
Stavreskolan F-9 Handlingsplan vid elevs frånvaro Kartläggning Elevfrånvaron diskuteras regelbundet i arbetslaget i samband med arbetslagsmöten. Mentor för regelbundet närvaro/frånvaro i Skola 24 och ansvarar
Kollegialt lärande i skolan
Kollegialt lärande i skolan kunskap utveckling inspiration Så arbetar du framgångsrikt med kollegialt lärande på vetenskaplig grund Observationer och kollegial utvärdering hur går vi tillväga? Hur skapar
Syftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG
2 Syftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG 3 Europeiska unionens nyckelkompetenser för livslångt lärande 1. Kommunikation på modersmålet 2. Kommunikation på främmande språk 3. Matematiskt
SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV
VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.
Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av. Sveriges Elevkårer
Sida 1 av 9 Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av Sveriges elever Beslutat av Kongress14 Sida 2 av 9 Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av Sveriges elever
Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403
Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403 Inledning Högskolan i Halmstads 1 kvalitetsarbete vilar på ett flerdimensionellt kvalitetsbegrepp:
Elevdemokrati och inflytande
Elevdemokrati och inflytande Student democracy and influence Projektarbete VT-13 Karin Bylund NVSP3 Handledare: Yvonne Toth Innehåll 1. Inledning... 3 1:1 Inledning... 3 1:2 Sammanfattning... 3 1:3 Syfte
Handlingsplan Vuxenutbildningen 2015
1 [17] -01-13 Handlingsplan Vuxenutbildningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 2 [17] -01-13 Handlingsplan
Stöd till projekt för främjande av livskraftigt hästföretagande
1(9) 2006-04-05 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten Magnus Nordgren Tfn: 036-15 58 67 Mobilnr: 0705-42 22 58 E-post: magnus.nordgren@sjv.se Stöd till projekt för främjande av livskraftigt hästföretagande
Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.
DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver
Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv
Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans
Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för skolor och förskolor i Vindelns kommun
VINDELNS KOMMUN Datum 2015-03-30 Utbildnings och Fritidsförvaltningen Hällnäs skola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för skolor och förskolor i Vindelns kommun Det här är Vindelns kommuns