Fredriksvallsgatan 7, sammanträdesrum R OBS! Nytt sammanträdesdatum. Christofer Lundholm

Transkript

1 Kallelse Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sida (3) Box Halmstad Plats: Sammanträdesdatum: Tid: Ordförande: Sekreterare: Kallade: Fredriksvallsgatan 7, sammanträdesrum R OBS! Nytt sammanträdesdatum. 13:15 Christofer Lundholm Sara Ebeling Christofer Lundholm (M), Ordförande Michael Svensson (S), Vice ordförande Ardian Mazreku (M) Urszula Hansson (S) Dan Törnenger (M) Dan Stigsson (SD) Arber Gashi (S) Elisabeth Wetoft Petersson (KD) Anders Blomqvist (L) Jannike Karlsson (S) Robert Lindell (M) Mikael Ekfeldt (V) Lars Larsson (SD) Milad Yacoub (M) Conny Jönsson (S) Gzim Ramadani (C) Fabiola Kindblad (S) Håkan Ramsén (L) Anton Nilsson (SD) Jenny Malmberg (V)

2 Föredragningslista Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sida (3) Ärenden 1. UAN 2019/00004 Val av justerare Tid UAN 2019/00290 Svar remiss: Fördelningsmodell avseende statlig schablonersättning för nyanlända Henric Andersson 3. UAN 2019/00309 Svar remiss: Förslag till nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården Maria Ortlieb Melander 4. UAN 2019/00049 Revidering av delegationsordning för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Nafiseh Nazem, Ann Larsson 5. UAN 2019/00301 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens fastighetsinveste-ringar Jörgen Krantz 6. UAN 2019/00006 Information Genomgång inför revisionens besök i september, Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Stärkt kommunal arbetslinje, Camilla Samuelsson, Maria Woxius Jönsson Kaffepaus Information om VUX-projektet INVÄST, Maria Ortlieb Melander Handlingsplaner vuxenutbildningen, Solveig Lagerhall

3 Föredragningslista Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Sida (3) Ärenden 7. UAN 2019/00001 Delegationsbeslut augusti Tid UAN 2019/00007 Kontaktpolitisk verksamhet UAN 2019/00008 Övriga frågor Övrigt Förmiddagsaktivitet den 2/9: Tema: Introduktion/utbildning om GDPR och vad personuppgiftsansvaret innebär med Frida Thelvén, Dataskyddsombud. Fortsatt arbete med genomgång av material inför VP-dagarna 3-4 september. Plats: Fredriksvallsgatan 7, R412 Tid: (gemensam frukost, egen lunch). Meddela sekreterare Sara Ebeling via e-post, senast måndagen den 26 augusti om du inte kan närvara på förmiddagsaktiviteten.

4 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2019/00290 Ärende UAN 2019/00290 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden Kommunledningsförvaltningen Remiss: Fördelningsmodell avseende statlig schablonersättning för nyanlända Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden beslutar att anta yttrande remiss: fördelningsmodell avseende statlig schablonersättning för nyanlända daterat och sänder det som svar till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Förslaget på fördelningsmodell bygger på en uppskattning av kostnadsfördelningen mellan nämnder och verksamheter samt på undersökning av hur andra kommuner i landet har fördelat ersättningen. Effekten av fördelningsmodellen ska vara att förbättra utrikesfödda nya halmstadbors inkludering, mottagande, etablering och delaktighet i linje med mål och uppdrag i planeringsdirektiv med budget och Halmstads kommuns strävan att bli den inkluderande kommunen. Syftet med fördelningsmodellen för den statliga schablonersättningen för nyanlända personer är att skapa en tydlig, transparent styrning och uppföljning av resurser och förbrukning inom integrationsverksamheten. Men även att möjliggöra en effektiv strategisk samverkan genom koncerngemensamma resurser. Modellen innebär att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden erhåller och fördelar ersättningen till berörda nämnder. Respektive nämnd fördelar själva, efter egna behov och prioriteringar, medlen till sina verksamheter. Av de årliga ersättningarna avsätts dessutom en gemensam utvecklingsresurs för koncernövergripande insatser inom integrationsområdet som inte avser ordinarie verksamheter. Resursen hanteras av kommunstyrelsen. Ärendets beredning Ärendet är berett av ansvarig handläggare på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen. Beskrivning av ärendet Bakgrund Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutade KLU 215, (KS 2017/00148) utifrån kommunstyrelsens uppsiktsplikt, att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att se över Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

5 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2019/00290 fördelningsmodellen avseende statsbidrag kopplat till överförmyndarnämndens budget 2018 och framåt. Uppdraget skulle redovisats till KLU senast 31 mars Kommunledningsförvaltningen har tillsammans med tjänstepersoner från utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen tagit fram ett förslag på hur Halmstads kommun kan fördela den statliga schablonersättningen för nyanlända flyktingar. Föreliggande förslag till fördelning av ersättningarna bygger på en uppskattning av kostnadsfördelningen mellan nämnder och verksamheter samt på undersökning av hur andra kommuner i landet har fördelat ersättningen. Att finna en exakt beräkningsgrund som beaktar alla förhållanden är sannolikt inte möjligt, särskilt som etableringsverksamheten och dess påverkan på basverksamheterna förändras kontinuerligt. En löpande utvärdering och uppföljning av fördelningsgrunderna måste därför ske och vid behov ska fördelningsgrunderna kunna förändras. Analys och förslag Varje kommun ska efter sina förhållanden och förutsättningar fördela och förvalta schablonersättningarna. Detta innebär att det ges möjligheter att på ett flexibelt sätt prioritera de integrationsåtgärder som lokalt bedöms vara mest angelägna och verkningsfulla. De flesta kommuner tillämpar därför någon typ av modell för att fördela dessa ersättningar. De senaste årens ökade migration och förändringar i omvärlden har väckt behov av nya sätt att arbeta för en förbättrad inkludering av våra utrikesfödda, nya halmstadbor. Även om framtida prognoser visar på ett minskat flyktingmottagande är det viktigt att ha en tydlig transparent styrning och uppföljning av resurser och förbrukning inom integrationsverksamheten. En tydligare strategisk samverkan och effektivare fördelning av ersättningarna har rekommenderats i samband med granskning av kommunstyrelsens och utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens integrationsarbete (PWC 2017). Behovet och möjligheterna med en förändrad fördelningsmodell har även lyfts inom kommunkoncernen. I nedanstående tabell framgår förslaget på fördelningen av schablonersättningen för etableringsinsatser per respektive nämnd. Fördelningen sker utifrån antal individer i de olika åldersgrupperna. Ålder Andel Barn- och ungdomsnämnd Socialnämnd Utbildning och arbetsmarknadsnämnd Överförmynderiverksamhet Hemvårdsnämnd KLF gemensam resurs % 80 % 10 % 5 % 5 % % 90 % 5 % 5 % % 80 % 5 % 15 % 65-2 % 10 % 5 % 80 % 5 % Modellen innebär att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden erhåller och fördelar ersättningen till berörda nämnder. Respektive nämnd fördelar själva, efter egna behov och prioriteringar, medlen till Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

6 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2019/00290 sina verksamheter. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för att statistik förs kopplat till ersättningen och att denna distribueras till berörda. Av de årliga ersättningarna avsätts dessutom en gemensam utvecklingsresurs för koncernövergripande insatser inom integrationsområdet som inte avser ordinarie verksamheter. Resursen hanteras av kommunstyrelsen. Syftet är att underlätta koncernövergripande samverkan för insatser som förbättrar utrikesfödda nya halmstadbors inkludering, mottagande, etablering och delaktighet. Mot bakgrund av att arbetsmarknads- och utbildningsnämnden har ansvar för att organisera kommunens basorganisation för mottagning av nyanlända är det rimligt att grundersättningen helt tillfaller nämnden. Likaledes anses det naturligt att grundersättningen för mottagande av ensamkommande barn tillfaller socialnämnden som har ansvar för denna verksamhet. Denna princip innebär ingen förändring mot vad som gällt hittills. Konsekvenser av förslaget Förslaget innebär att statlig ersättning i form av grundersättning och schablonersättning för nyanlända personer kommer olika målgrupper tillhanda. Ersättningsmodellen tar hänsyn till enskilda nämnders behov för ersättning för kostnadsökningar samtidigt som den möjliggör skapandet av en kommungemensam resurs. Ärendets beslutsgång Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden yttrar sig till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag 1. Utredning fördelningsmodell för statliga ersättningar för nyanlända Information om beslutet - Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Handläggare, Henric Andersson, ekonomichef Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(3)

7 Yttrande Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden UAN 2019/00290 Remiss: Fördelningsmodell avseende statlig schablonersättning för nyanlända Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden antar ett positivt ställningstagande till kommunledningsförvaltningens förslag på fördelningsmodell avseende statlig schablonersättning för nyanlända personer. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bedömer att fördelningen i förslaget speglar den fördelning av kostnader avseende nyanlända personer som finns i Halmstads kommun samt att ersättningen följer den nämnd som har ansvar för respektive målgrupp. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden välkomnar också den tydlighet och förutsägbarhet för berörda nämnder, utifrån inkomna medel från Migrationsverket, som modellen ger. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Christofer Lundholm, ordförande Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad Sida 1(1) direkt@halmstad.se

8 Utredning: Fördelningsmodell för statliga ersättningar för nyanlända personer

9 Innehåll Bakgrund... 1 Allmänt om de statliga ersättningarna... 2 Grundersättningar... 2 Schablonersättningar... 2 Ersättningar för återsökningsbara kostnader... 4 Fördelningsmodell för grund- och schablonersättningar... 4 Fördelning av grundersättningen... 4 Fördelning av schablonersättningen... 4 Förslag på fördelningsmodell... 6 Redovisning och ansvar för fördelningen av schablonersättningen för etableringsinsatser... 7 Diarienummer: 2019/00296 Datum: Ansvarig handläggare: Ola Wall, redovisningschef Hanna Glans, strateg 1

10 Bakgrund Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har av kommunfullmäktige givits ansvar för mottagande och insatser för etablering av nyanlända personer. Samtidigt påverkar Halmstads kommuns ansvar för nyanlända även på ett påtagligt sätt, inte minst genom lagstiftning, barn- och ungdomsnämnden, socialnämnden och andra verksamheter. I planeringsförutsättningarna för 2015 års budget gavs kommunstyrelsen i uppdrag att i samverkan med de tre berörda nämnderna utforma system och arbetsmetoder där kommunens samlade resurser för mottagande och insatser för etablering av nyanlända kan utgöra en grund för bestämmande av ambitionsnivåer och resursfördelning. Sedan uppdraget gavs har antalet nyanlända varit relativt konstant. Även om framtida prognoser visar på ett minskat flyktingmottagande är det viktigt att ha en tydlig transparent styrning och uppföljning av resurser och förbrukning inom integrationsverksamheten. Fördelningsmodellen berör i huvudsak fördelningen av de schablonersättningar som kommunen erhåller, ansvarsfördelning i övrigt mellan nämnder vad gäller ekonomisk redovisning, uppföljning och administration samt vissa ställningstagande beträffande externredovisningen. Allmänt om de statliga ersättningarna Kommunerna får ersättningar från staten för sina kostnader i samband med mottagande av asylsökande och för personer som ansökt om eller fått uppehållstillstånd. Ersättningarna kan delas in tre huvudområden: Grundersättningar Schablonersättningar Ersättningar för återsökningsbara kostnader Grundersättningar De kommuner som har en överenskommelse med länsstyrelsen om att ta emot nyanlända personer, får för varje år som överenskommelsen gäller en grundersättning. Denna motsvarar fem prisbasbelopp och är kronor. Dessutom utges en grundersättning till kommuner med överenskommelse om mottagande av asylsökande ensamkommande barn. Ersättningen uppgår till kronor per kalenderår och ska bidra till att underlätta en god kvalitet i mottagandet av barnen. Schablonersättningar Kommunen får ersättning med ett schablonbelopp för etablering och introduktion för nyanlända personer med uppehållstillstånd. Schablonbeloppet ska täcka kostnader för etableringsinsatser som till exempel: mottagande och praktisk hjälp vid bosättning särskilda introduktionsinsatser eller merkostnader i skola, förskola, fritidshem mm utbildning i svenska för invandrare (SFI) 2

11 samhällsorientering tolk andra kommunala insatser för att underlätta etablering i samhället vissa kostnader för ekonomiskt bistånd och administration. Schablonbeloppet betalas ut under en tvåårsperiod. Första utbetalningen sker månaden efter mottagningsdatum och beräknas utifrån personens ålder vid utgången av månaden innan utbetalning. Ersättningen kan delas mellan flera kommuner om personen flyttar under de första 24 månaderna efter mottagandet. Antal nyanlända och åldersfördelningen för dessa under perioden 2015 fram till och med december 2018, som kommunen erhållit ersättning för, har varit enligt följande: Antal personer år år Vuxna Totalt Schablonbeloppen för 2019 uppgår till följande: kronor för barn samt vuxna som inte har fyllt 65 år kronor för vuxna som fyllt 65 år. Beloppen har höjts med ca 7 procent i förhållande till Åren visar en minskning i antalet nyanlända och med det i beaktning liksom den höjda ersättningsnivån, uppgår prognosen avseende schablonersättning för etableringsinsatser under 2019 till cirka 80 miljoner kronor. Ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd Den kommun som tar emot nyanlända personer får ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd som kan uppstå innan den första etableringsersättningen betalas ut till personen. Ersättningen uppgår 2019 till kronor för vuxna beroende på eget eller anvisat boende samt kronor för barn och ungdomar under 20 år. Ersättning för vissa kostnader vid mottagandet av ensamkommande barn med uppehållstillstånd Den kommun som först tar emot barnet och har beviljats ersättning för vård och boende för kommunplacerade ensamkommande barn med uppehållstillstånd, har därefter också rätt till en engångsersättning för vissa kostnader. Beloppet är kronor och ska täcka kostnader för god man och särskilda kostnader inom socialtjänsten. 3

12 Ersättningar för återsökningsbara kostnader Utöver de ersättningar som utbetalas till kommunen utan ansökan finns det även möjlighet att söka medel både för asylsökande, personer med uppehållstillstånd och tillståndssökande. I vissa fall ersätts kommunen för faktiskt kostnad medan andra ersättningar utgår med schabloner. Återsökning av merkostnader sker företrädesvis inom förskola, utbildning och omsorg men även inom ett flertal andra områden söks medel. En betydande del av sådana intäkter avser ersättning per boendeplats för ensamkommande barn som ska täcka kommunens kostnader för bland annat kost, logi och tillsyn. Fördelningsmodell för grund- och schablonersättningar Staten ger ingen vägledning i hur schablonersättningen ska fördelas mellan olika verksamheter utan varje kommun får efter sina förhållanden och förutsättningar fördela och förvalta dessa. Detta innebär att det ges möjligheter för kommunen att på ett flexibelt sätt prioritera de integrationsåtgärder som lokalt bedöms vara mest angelägna och verkningsfulla. De flesta kommuner tillämpar därför någon typ av modell för att fördela dessa ersättningar. Variationerna är emellertid stora. Gemensamt för de flesta kommunerna är att man, åtminstone vad gäller schablonersättningen för etableringsinsatser, samlar samtliga dessa ersättningar centralt, antingen hos den nämnd som har huvudansvaret för mottagandet eller hos kommunstyrelsen. I vissa kommuner får därefter berörda verksamheter ansöka internt om kostnadstäckning för sina respektive kostnader. Andra kommuner arbetar efter en modell där ersättningarna fördelas ut efter en förutbestämd fördelning till berörda verksamheter. En ytterligare variant är att bestämma specifika fördelningar för vart och ett av de nio utbetalningarna under tvåårsperioden. Fördelning av grundersättningen Mot bakgrund av att arbetsmarknads- och utbildningsnämnden har ansvar för att organisera kommunens basorganisation för mottagning av nyanlända är det rimligt att grundersättningen helt tillfaller nämnden. Likaledes anses det naturligt att grundersättningen för mottagande av ensamkommande barn tillfaller socialnämnden som har ansvar för denna verksamhet. Denna princip innebär ingen förändring mot vad som gällt hittills. Fördelning av schablonersättningen Vissa grundläggande krav måste ställas på en fördelningsmodell. Den ska ge förutsättningar för att de statliga medlen används till det som de är avsedda för. Modellen ska var tydlig och förutsägbar, dvs varje nämnd ska kunna skapa en prognos på intäkterna vid en given volym. Det bör också vara enkelt att administrera ersättningarna. Föreliggande förslag till fördelning av schablonersättningarna bygger på en uppskattning av kostnadsfördelningen mellan nämnder och verksamheter och på undersökning av hur några andra kommuner i landet har fördelat ersättningen. Att finna en exakt beräkningsgrund som kan beakta alla förhållanden är sannolikt inte möjligt, särskilt som etableringsverksamheten och dess påverkan på basverksamheterna förändras kontinuerligt. Detta förhållande förutsätter i stället relativt täta uppföljningar av fördelningsgrunderna. 4

13 Modellen föreslås även fortsättningsvis utgå från att ersättningarna fördelas ut efter en förutbestämd fördelningsnyckel till berörda nämnder. Respektive nämnd måste själva, efter egna behov och prioriteringar, fördela medlen till sina verksamheter. En sådan metod innebär att prognosen över storleken av resurser, som tillförs respektive nämnd, måste bygga på ett antagande om antalet mottagna till kommunen som medför ersättning från schablonen. Det kräver samtidigt en följsamhet där verksamhetskostnaderna måste anpassas till storleken på ersättning. Man bör samtidigt beakta att intäkterna, vid oförändrad volym, successivt kommer att öka under de två närmaste åren till följd av nivåhöjningen av ersättningen. Detta innebär att en nämnd även vid en lägre procentuell lägre andel av schablonen än hittills, fortsättningsvis kan komma att erhålla en större ersättning i absoluta tal. Verksamheter där det bedöms finnas behov av schablonersättningen Inom följande verksamheter bedöms det finnas behov av finansiering från schablonersättningen för etableringsinsatser: Arbetsmarknads- och utbildningsnämnden: Samordning av koncernens integrationsverksamhet Allmän integrationsverksamhet SFI Vuxenutbildning Försörjningsstöd Arbetsmarknadsinsatser Gymnasieskola/Språkintroduktionen Verksamhet för funktionsnedsatta/daglig verksamhet Socialnämnden: Barn och ungdomsverksamhet Missbruk- och beroende, psykiatri Verksamhet för funktionsnedsatta Barn- och ungdomsnämnden: Förskola, inkl. öppen förskola Fritidshem Grundskola Kulturskola Fritidsverksamhet Hemvårdsnämnden: Äldreomsorg Kommunstyrelsen: 5

14 Ledning, samordning och uppföljning av koncernens integrationsverksamhet Gemensamma stödfunktioner Överförmynderiverksamhet Förslag på fördelningsmodell I nedanstående tabell framgår fördelningen av schablonersättningen för etableringsinsatser per respektive nämnd. Fördelningen sker utifrån antal individer i de olika åldersgrupperna. Eventuell vidare fördelning av medel till fristående förskolor, skolor och privata utförare administreras av respektive nämnd. Ålder Andel Barn- och ungdomsnämnd Socialnämnd Utbildning och arbetsmarknadsnämnd Överförmynderiverksamhet Hemvårdsnämnd KLF gemensam resurs % 80 % 10 % 5 % 5 % % 90 % 5 % 5 % % 80 % 5 % 15 % 65-2 % 10 % 5 % 80 % 5 % Gemensam utvecklingsresurs Av de årliga ersättningarna avsätts en gemensam utvecklingsresurs för koncernövergripande insatser inom integrationsområdet som inte avser ordinarie verksamheter. Resursen hanteras av kommunstyrelsen. Syftet är att underlätta samverkan kring insatser som förbättrar utrikesfödda nya halmstadbors inkludering, mottagande, etablering och delaktighet. Prioritering av insatser för finansiering av gemensam utvecklingsresurs sker i Halmstads kommuns koncernövergripande nätverk taktisk grupp integration. Gruppen samordnas av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden och består av en integrationssamordnare samt representanter från berörda nämnder och styrelser. Taktisk grupp verkar för gemensamma utvecklingsinsatser inom integrationsområdet. Insatserna ska: bidra till att mål och ambitioner i relevanta styrdokument uppnås ske i bred samverkan inom kommunkoncernen och när lämpligt med externa aktörer inte ingå i nämnder och styrelsers ordinarie uppdrag Ansökningarna om finansiering genom gemensam utvecklingsresurs: samordnas av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden efter beslut i taktisk grupp integration och med berörd/berörda nämnders/styrelsers godkännande utformas enligt för detta uppsatta kriterier, med en nämnd som huvudansvarig 6

15 skickas till kommunledningsförvaltningen som tar dessa vidare för beslut i kommunstyrelsen följs upp och rapporteras utifrån uppställda riktlinjer Den gemensamma utvecklingsresursen ska även täcka kommunstyrelsens årliga kostnader för att leda, samordna och följa upp integrationsverksamheten, samt täcka utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens samordnande integrationsansvar. Fördelning av övriga schablonersättningar Ersättning för initiala kostnader för ekonomiskt bistånd tillfaller i sin helhet utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Likaledes tillfaller ersättningen för vissa kostnader vid mottagandet av ensamkommande barn med uppehållstillstånd socialnämnden. Denna ersättning ska bland annat täcka merkostnader för överförmyndarverksamheten för hantering och handläggning av de ensamkommande barnen i kommunen. Hantering av återsökningsbara kostnader Respektive nämnd ansvarar för att ansöka om ersättningar för återsökningsbara kostnader inom sina verksamheter. Intäkterna tillfaller, i sin helhet, den nämnd som sökt dem. Redovisning och ansvar för fördelningen av schablonersättningen för etableringsinsatser Utbildning- och arbetsmarknadsnämnden erhåller och fördelar schablonersättningen enligt beslutad fördelningsmodell. Nämnden ansvarar även för att statistik förs kring nyanlända kopplat till schablonersättningen och att den distribueras ut till berörda. Nämnder och styrelser som fått finansiering av gemensam utvecklingsresurs ansvarar för redovisning av dessa medel enligt beslutade rutiner. Uppföljning Fördelningsmodellen ska kontinuerligt följas upp. Avsikten med uppföljningen är att, om behov föreligger, revidera fördelningen av schablonersättningen. Kommunstyrelsen ansvarar för att utvärderingen kommer till stånd i samverkan med övriga berörda nämnder. 7

16 Remissmissiv Kommunledningsförvaltningen KS 2019/00296 Ärende KS2019/00296 Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Fördelningsmodell avseende statlig schablonersättning för nyanlända Sammanfattning av remissärendet Till samtliga nämnder och styrelser i Halmstads kommun för yttrande. Kommunstyrelsen har bjudit in nämnder och styrelser i Halmstads kommun att yttra sig över Fördelningsmodell avseende statlig schablonersättning för nyanlända. Syftet med fördelningsmodellen för den statliga schablonersättningen för nyanlända personer är att skapa en tydlig, transparent styrning och uppföljning av resurser och förbrukning inom integrationsverksamheten. Men även att möjliggöra en effektiv strategisk samverkan genom koncerngemensamma resurser. Modellen innebär att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden erhåller och fördelar ersättningen till berörda nämnder. Respektive nämnd fördelar själva, efter egna behov och prioriteringar, medlen till sina verksamheter. Av de årliga ersättningarna avsätts dessutom en gemensam utvecklingsresurs för koncernövergripande insatser inom integrationsområdet som inte avser ordinarie verksamheter. Resursen hanteras av kommunstyrelsen. Förslaget på fördelningsmodell bygger på en uppskattning av kostnadsfördelningen mellan nämnder och verksamheter samt på undersökning av hur andra kommuner i landet har fördelat ersättningen. Effekten av fördelningsmodellen ska vara att förbättra utrikesfödda nya halmstadbors inkludering, mottagande, etablering och delaktighet i linje med mål och uppdrag i planeringsdirektiv med budget och Halmstads kommuns strävan att bli den inkluderande kommunen. Kommunledningsförvaltningen önskar yttrande, protokollsutdrag samt tjänsteskrivelse från remitterade nämnder senast Frågeställningar I remissen vill kommunstyrelsen ha synpunkter på förslaget till fördelningsmodell. 1. Vad betyder förslaget i utredningen för nämndens/styrelsens verksamhetsområde? 2. Vad betyder förslaget i utredningen för Halmstads kommun? Att svara på remiss Nämndens/styrelsens yttrande får gärna vara kort och med nämndens/styrelsens ställningstaganden tydligt markerade i punktform. Utredningens förslag ska inte återges i yttrandet, men om nämnden ändå vill referera till något som sagts i yttrandet är det viktigt att särskilja vad som sagts i yttrandet och vad som är nämndens eget Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

17 Remissmissiv Kommunledningsförvaltningen KS 2019/00296 ställningstagande. Detta kan göras till exempel genom underrubriker eller kursivering av text. För vidare instruktioner finns texten Svara på remiss hur och varför att hämta på regeringens webbplats (se under informationsunderlag). Informationsunderlag 1. Utredning fördelningsmodell för statliga ersättningar för nyanlända 2. Protokollsutdrag KS Instruktion om att svara på remiss: Kommunledningsförvaltningen Handläggare, Hanna Glans, Strateg Halmstads kommun, kommunledningsförvaltningen, Box 153, Halmstad Sida 2(2)

18 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2019/00309 Ärende UAN 2019/00309 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Socialstyrelsen Remiss: Förslag till nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden antar yttrande remiss: förslag till nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården, daterat och skickar det till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen upprättat ett förslag på en handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Regeringen har definierat syftet och behovet av en handlingsplan med målet att bidra till en nationell kraftsamling för att stärka huvudmännens arbete med systematiska patientsäkerhetsarbetet och förebygga att patienter drabbas av vårdskador. Handlingsplanen ska bidra till att utveckla och samordna arbetet med patientsäkerhet i landet. Handlingsplanen ska kunna användas av regioner och kommuner för att etablera principer, prioriteringar och målsättningar för patientsäkerhetsarbetet. Ärendets beredning Ärendet bereds hos utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen innan vidare hantering hos kommunledingsförvaltningen Halmstads kommun. Socialstyrelsen kräver svar senast Beskrivning av ärendet Bakgrund På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen upprättat ett förslag på en handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Regeringen har definierat syftet och behovet av en handlingsplan med målet att bidra till en nationell kraftsamling för att stärka huvudmännens arbete med systematiska patientsäkerhetsarbetet och förebygga att patienter drabbas av vårdskador. Handlingsplanen ska bidra till att utveckla och samordna arbetet med patientsäkerhet i landet. Handlingsplanen ska kunna användas av regioner och kommuner för att etablera principer, prioriteringar och målsättningar för patientsäkerhetsarbetet. För att nå övergripande mål med handlingsplanen, där kommuner som en aktör ska kunna använda planen i sitt arbete har fyra grundläggande förutsättningar ramats in som områden där kommunen kan utgå från; - En god säkerhetskultur - Kunskap och kompetens Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(3)

19 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2019/ Ledning och styrning - Patienten som medskapare De huvudsakliga utmaningarna inom patientsäkerhetsarbetet utgör handlingsplanens fem fokusområden vilka utgör en struktur för planens nationella åtgärder. Fokusområdena påvisar handlingsplanens syfte, mål och på vilket sätt huvudmännen kan komma att behöva stöd och insatser i samt på vilket sätt huvudmännen kan komma att behöva aktivt bidra och bedriva systematiskt underlag gällande. Fokusområdena är; - Öka kunskap om inträffade vårdskador - Tillfälliga och säkra system, processer och rutiner - Öka medvetenhet om hur säker vården är idag - Stärka analys, lärande och utvecklig - Öka riskmedvetenhet och beredskap Genom handlingsplanen görs en kraftsamling i att öka samverkan och samordning av insatser på nationell nivå. Samtidigt tydliggörs roller och ansvar i arbetet med patientsäkerhetsabetet. I handlingsplanen finns därmed förslag på nationella åtgärder; - Inrätta ett nationellt samordningsorgan för patientsäkerhet i syfte att samordna och prioritera föreslagna åtgärder i handlingsplanen - Etablera et centrum för patientsäkerhet i syfte att skapa ett långsiktigt och kraftfullt nationellt patientsäkerhetsarbete - Insatser för att utveckla och stärka samarbetet mellan nationella aktörer i arbetet för ökad patientsäkerhet - Bidra till att skapa forum för dialog och spridning av kunskap på nationell, regional och kommunal nivå - Medverka i och stödja det internationella patientsäkerhetsarbetet Analys och förslag Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ser en tydlig linje i handlingsplanens syfte och förhoppningar i att nämndens verksamheter som berörs kommer att genom planen få en ökad kunskap, stödjande insatser genom kraftsamling av nationella insatser och ramar för utbildningsinsatser som kan komma att behövas i såväl nuvarande arbete som i kommande utmaningar framöver. Handlingsplanen är uppbyggd med en bra struktur och tydligt syfte samt beskrivningar av förutsättningar och förväntningar på kommunen. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens verksamheters som främst berörs är daglig verksamhet och skolverksamheterna. Några områden där ökad kunskap, stöd och struktur via handlingsplanen kan komma att vara till fördel i våra verksamheters utvecklingsarbete är gällande felmedicinering, informationsdelning (vi har idag olika system för dokumentering vilka kräver olika nivåer av handpåläggning). Förslaget att anta en handlingsplan ser utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden som en del i att minska risk för felaktigheter och ökad kunskap i hur våra processer kan säkerställas, utvecklas och effektiviseras. En röd tråd genom handlingsplanen noterar nämnden är att en nationell kraftsamling Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(3)

20 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2019/00309 framförallt kommer att stödja, utbilda och öka samverkansmöjligheter med andra aktörer såväl inom kommun som externa. Konsekvenser av förslaget Handlingsplanen kan initialt och även framöver komma at kräva underlag och statistik från kommunen men där nämnden ser det som en viktig del i det egna systematiska arbetet där förändringar i processer således kan upptäcka möjligheter och förbättringsåtgärder. I nuläget anser nämnden inte att det blir påtagliga hinder eller stora förändringar i våra arbetsprocesser jämfört med idag. Initialt kan verksamheterna få en ökad handpåläggning av administration och i viss mån kan det komma att saknas eventuella strukturer och metoder för att initialt ta fram material till den kartläggning som socialstyrelsen kommer att bedriva inom ramarna för handlingsplanen. Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden ser det som en positiv konsekvens snarare än negativ Bra om det efterfrågas annat underlag är tidigare, på så vis kan även verksamheterna och huvudman hitta delar i processer som kan förbättras och- eller förändras. Beaktande och förberedelser av resurser ska ändå nämnas i samband med en viss oro för ökad administration där det innebär resurser och personalkostnader och arbetstid. Kompetenshöjande insatser kommer att behövas initialt och framöver Andra kostnader som kan komma att tillkomma, främst initialt, är systemkostnader och utbildningskostnader för ökad kunskap i system. Viktigt i utvecklingsarbete som detta är också att noggrant arbeta med vår säkerhet i våra system, dels genom att se över avtal mm. Ärendets beslutsgång Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar i ärendet Beslut önskas in till kommunledningsförvaltningen senast Socialstyrelsen begär svar från kommunen senast Beslutsunderlag 1. Yttrande remiss: förslag till nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården, daterat Information om beslutet Tf. Verksamhetschef, daglig verksamhet Gymnasiechef Sturegymnasiet, ansvarig för kommunala gymnasieskolans elevhälsa. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm, förvaltningschef Handläggare, Sanna Bengtsson, Kvalitetsutvecklare Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(3)

21 Yttrande Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden UAN 2019/00309 Remiss: Förslag till nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden antar ett positivt ställningstagande till Socialstyrelsens förslag på nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bedömer att innehåll och förslag i Socialstyrelsens remiss och medföljande förslag på handlingsplan inte negativt påverkar nämndens verksamhetsområden. Innehållet är i stor omfattning redan i linje med det systematiska och riskmedvetna arbete som syns i våra skolor och hos daglig verksamhet. Förslagen är i stor utsträckning i linje med den hantering som finns gällande statistik och i de arbetsprocesser som berörs hos våra verksamheter och konsekvenserna av dem skulle varken på enhets-, förvaltnings och kommunnivå leda till några försvårade processer. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bedömer att förslag på handlingsplan på kort sikt inte ger negativa konsekvenser varken ekonomiskt, socialt eller organisatoriskt. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ser positivt på Socialstyrelsen aktiva arbete för att främja och förebygga patientsäkerhetsarbetet genom ett nationellt krafttag som utgångspunkt för förbättrad systematik på kommunnivå. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Christofer Lundholm (M), ordförande Halmstads kommun, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad Sida 1(1) direkt@halmstad.se

22 REMISS Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälsooch sjukvården Remissversion juni 2019 REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

23 2 REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

24 Förord Svensk hälso- och sjukvård har en lång tradition av aktivt patientsäkerhetsarbete. De två senaste decennierna har kunskapen om patientsäkerhet vuxit snabbt och i takt med den har patientsäkerhetsarbetet utvecklats. Trots detta drabbas fortfarande många patienter av skador som hade kunnat undvikas (vårdskador). Regeringen ser därför behov av en nationell kraftsamling för att stärka huvudmännens arbete med patientsäkerhet och stärka den nationella samordningen. Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta en nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet, vilken ska bidra till att utveckla och samordna arbetet med patientsäkerhet i landet. Visionen med denna handlingsplan är God och säker vård överallt och alltid. Målet är att ingen patient ska behöva drabbas av en vårdskada. Handlingsplanen riktar sig till myndigheter, beslutsfattare och huvudmän. Den ska kunna användas av regioner och kommuner för att dessa i upprättandet av regionala handlingsplaner ska ha möjlighet att etablera principer, prioriteringar och målsättningar för patientsäkerhetsarbetet. Denna handlingsplan är framtagen i bred samverkan med myndigheter, representanter från huvudmän och nationella organisationer inklusive företrädare för patienter och närstående, experter och studenter samt andra berörda aktörer inom patientsäkerhetsområdet. Socialstyrelsen vill tacka alla externa aktörer som har medverkat i arbetet. Juni 2019 Olivia Wigzell Generaldirektör REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 3

25 4 REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

26 Innehåll Förord... 3 Handlingsplanen i korthet... 7 Inledning och bakgrund... 8 En god och säker vård... 8 Många patienter drabbas fortfarande av vårdskador... 8 Mycket har gjorts och görs för att skapa en säkrare vård... 8 Det är dags att ta nästa steg!... 9 Säkerhet handlar om mognad... 9 Arbeta för närvaro av säkerhet...10 Omvärldsanalys av styrdokument inom patientsäkerhetsområdet...10 Handlingsplanen ger förutsättningar att stödja huvudmännens patientsäkerhetsarbete...11 Andra nationella satsningar och initiativ med en påverkan och koppling till arbetet med patientsäkerhet...11 Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet...12 Nationell samverkan och samordning för ökad patientsäkerhet Handlingsplanen genomförs i samverkan...15 Grundläggande förutsättningar för en säker vård En god säkerhetskultur...18 Kunskap och kompetens...19 Ledning och styrning...21 Patienten som medskapare...22 Fem prioriterade fokusområden Fokusområde 1: Öka kunskap om inträffade vårdskador...23 Fokusområde 2: Tillförlitliga och säkra system, processer och rutiner...25 Fokusområde 3: Öka medvetenheten om hur säker vården är idag...27 Fokusområde 4: Stärka analys, lärande och utveckling...29 Fokusområde 5: Öka riskmedvetenhet och beredskap...32 Nationell och regional uppföljning och rapportering Uppföljning och återkoppling nödvändig för olika målgrupper...34 Utveckling av mått och metoder för uppföljning...34 Uppföljning och redovisning av patientsäkerhetsområdet på nationell och regional nivå...35 Flera aktörer följer upp och redovisar...36 Aktörer och resurser Andra nationella satsningar, strategier och handlingsplaner Referenser REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 5

27 6 REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

28 Handlingsplanen i korthet Visionen för den nationella handlingsplanen: God och säker vård överallt och alltid. Övergripande mål: Ingen patient ska behöva drabbas av en vårdskada 1. Både visionen och det övergripande målet är formulerade för att betona en bred ansats i säkerhetsarbetet, vilket både inkluderar perspektiven frånvaro av skador och närvaro av säkerhet. Det signalerar dessutom att alla verksamhetsområden berörs i alla situationer, i hela hälso- och sjukvården inklusive tandvården. Syftet med handlingsplanen: Regeringen ser behov av en nationell kraftsamling för att stärka huvudmännens arbete med det systematiska patientsäkerhetsarbetet och förebygga att patienter drabbas av vårdskador. Handlingsplanen ska bidra till att utveckla och samordna arbetet med patientsäkerhet i landet. Handlingsplanens målgrupper: Handlingsplanen ska kunna användas av regioner och kommuner för att genom regionala handlingsplaner etablera principer, prioriteringar och målsättningar för patientsäkerhetsarbetet. Grundläggande förutsättningar för säker vård: För att arbeta mot visionen och det övergripande målet har fyra grundläggande förutsättningar för arbetet lyfts fram: En god säkerhetskultur Kunskap och kompetens Ledning och styrning Patienten som medskapare. Fem prioriterade fokusområden: Handlingsplanen innehåller fem prioriterade fokusområden för arbetet mot en säkrare vård. Fokusområdena utgår från de huvudsakliga utmaningarna inom patientsäkerhetsarbetet och utgör en struktur för handlingsplanens nationella åtgärder: Öka kunskap om inträffade vårdskador Tillförlitliga och säkra system, processer och rutiner Öka medvetenheten om hur säker vården är idag Stärka analys, lärande och utveckling Öka riskmedvetenhet och beredskap. Utveckling i bred samverkan: Uppdraget har genomförts av Socialstyrelsen i bred samverkan med myndigheter, representanter från huvudmän samt nationella organisationer inklusive företrädare för patienter och närstående, experter och studenter samt andra berörda aktörer inom patientsäkerhetsområdet. 1 Med vårdskada avses enligt 1 kap. 5 patientsäkerhetslagen (2010:659): lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 7

29 Inledning och bakgrund En god och säker vård I hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) står det att hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Det innebär att den särskilt ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet, vara lätt tillgänglig, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen samt tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. God vård är ett även samlingsbegrepp för de mål och kriterier som är vägledande när hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader följs upp. Med begreppet god vård menas där att vården är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. Att vården är säker är en grundsten i allt kvalitetsarbete inom hälso- och sjukvården. Många patienter drabbas fortfarande av vårdskador Svensk sjukvård har i viktiga avseenden mycket goda medicinska resultat, enligt flera av de internationella jämförelser som görs. Men dagens vård kan bli säkrare. Uppskattningsvis drabbas patienter varje år av vårdskador i somatisk sjukhusvård 2, vilket motsvarar ungefär en vårdskada vart tionde vårdtillfälle. Detta får konsekvenser både för de drabbade individerna, för personalen, för patienters förtroende för vården och för vårt gemensamma resursutnyttjande. Vårdskadorna alltså skador som kan undvikas medför förlängda sjukhusvistelser för cirka patienter varje år. Cirka patienter får bestående men, och vid ungefär dödsfall varje år bedöms en vårdskada ha varit en bidragande orsak. Kostnaden för de extra vårddagar som beror på vårdskador beräknas vara cirka 7 miljarder kronor per år, vilket motsvarar ungefär en sjundedel (drygt 14 procent) av de totala kostnaderna för somatisk sjukhusvård. Hur situationen ser ut utanför den somatiska sjukhusvården för vuxna det vill säga inom barnsjukvården, hemsjukvården, prehospitala vården, primärvården, psykiatrin och tandvården är dock otillräckligt eller inte alls belyst. Mycket har gjorts och görs för att skapa en säkrare vård Svensk hälso- och sjukvård har en lång tradition av aktivt patientsäkerhetsarbete. Redan för 80 år sedan utgjorde lex Maria en startpunkt för detta 2 Somatisk sjukhusvård för vuxna. 8 REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

30 arbete genom införandet av krav på anmälan av skador till följd av vård och behandling. De senaste decennierna har kunskapen om patientsäkerhet vuxit snabbt, och i takt med denna kunskap har patientsäkerhetsarbetet utvecklats. Viktiga områden har varit statlig reglering (till exempel patientsäkerhetslagen (2010:659) och föreskrifter för ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete) samt det regionala och kommunala arbetet i form av satsningar, styrdokument och kunskapsstyrning. Patientsäkerhetsöverenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för perioden utgjorde också ett viktigt steg i utvecklingen genom att sätta fokus på säkerhetskultur, uppföljning och synliggörande av hälso- och sjukvårdens resultat. På nationell nivå pågår i dagsläget ett flertal satsningar och initiativ (några exempel finns längre fram i handlingsplanen) som på olika sätt påverkar och syftar till att stärka patientsäkerheten. Sverige deltar också aktivt i det internationella patientsäkerhetsarbetet, bland annat genom Världshälsoorganisationens (WHO:s) resolutionsarbete inom Global Action on Patient Safety. Det är dags att ta nästa steg! Utvecklingen mot en säker vård ska hantera såväl utmaningarna i hälso- och sjukvården som den pågående utvecklingen och förändringen av hälso- och sjukvårdssystemet. Några viktiga exempel är kompetensförsörjningen, tillgängligheten, omställningen till en nära vård, den digitala och tekniska utvecklingen, informationssäkerheten och ett proaktivt skadeförebyggande arbete. Utvecklingen mot en säker vård sker stegvis. För att ta nästa steg behöver vi bygga vidare på det goda arbete som bedrivs och samtidigt kraftsamla inom nya områden. Säkerhet handlar om mognad Hälso- och sjukvården är en komplex verksamhet i ständig förändring som är beroende av samspelet mellan människor, teknik och organisation. Riskerna i ett sådant system är många och varierande. Säkerheten och säkerhetsarbetet är därför avgörande. När ett system mognar och säkerheten utvecklas sker ett fokusskifte, vilket visualiseras i figur 1. Först och främst inser vi överhuvudtaget inte att vi skadar, det vill säga förnekande. När vi inser att vi faktiskt skadar flyttas vårt fokus framför allt på att hantera inträffade skador, det vill säga skadebegränsning. Nästa stora steg tar vi när vi inser vikten av att i första hand identifiera risker för skada samt förebygga eller minimera risken att skador över huvud taget inträffar, det vill säga ett aktivt förebyggande patientsäkerhetsarbete. Denna handlingsplan tar sin utgångspunkt i detta resonemang. REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 9

31 Figur 1. Vägen till ett aktivt förebyggande patientsäkerhetsarbete ett fokusskifte i tre steg Arbeta för närvaro av säkerhet En central faktor för att lyckas är att bredda innebörden av det vi menar när vi säger att vi arbetar för en säker vård. Det fokus på redan inträffade negativa händelser, som fortfarande är dominerande idag, behöver kompletteras dels med systemförståelse för hur pass säkra våra vårdprocesser och system är, dels med riskmedvetenhet, beredskap och förmåga att agera både i nuläget och i framtiden. Dessutom behövs betydligt mer analys, lärande, utveckling och spridning av kunskap. Genom detta kan vi närma oss de två perspektiven frånvaro av skada respektive närvaro av säkerhet. Ytterligare viktiga faktorer är att fortsätta utvecklingen bort från att skuldbelägga enskilda individer till att söka orsaker på systemnivå, samt att i ännu större utsträckning integrera patientsäkerhetsarbetet i det breda kvalitets- och arbetsmiljöarbetet. Tydliga roller och ansvar i patientsäkerhetsarbetet för såväl ledning som medarbetare är också centralt, liksom att patienter och närstående på riktigt blir medskapare i patientsäkerhetsarbetet. Omvärldsanalys av styrdokument inom patientsäkerhetsområdet En omvärldsanalys, som Socialstyrelsen har genomfört, av tio länders strategier och handlingsplaner (styrdokument) för patientsäkerhetsarbete samt tre internationella organisationers arbete inom patientsäkerhetsområdet visar att kontexten har stor betydelse för patientsäkerhetsarbetets uppbyggnad och genomslag. En faktabaserad bild bidrar till att fokusera innehållet i handlingsplanen på de mest prioriterade delarna av patientsäkerhetsområdet. Därigenom ökar möjligheten för en nationell handlingsplan att få genomslag och förutsättningar skapas för en gedigen och hållbar utveckling av patientsäkerhetsarbetet. I de flesta länder som undersökts påbörjades ett samlat patientsäkerhetsarbete under början på 2000-talet. Vilka aktörer som driver det nationella 10 REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

32 patientsäkerhetsarbetet varierar däremot det kan vara såväl en fristående organisation som statliga aktörer och därmed varierar också aktörens mandat. Det vanligaste tidsperspektivet för styrdokumenten är fyra till fem år. I flera fall är styrdokumentet en del av ett övergripande styrdokument eller ingår som en del i ett mer övergripande kvalitetsdokument. Generellt utgår merparten av styrdokumenten från en snävare definition av patientsäkerhet, med målformuleringar som är inriktade på minskad risk för vårdrelaterade skador. I några finns dock ett större inslag av generell kvalitetsutveckling. Tematiskt utgår många styrdokument från framgångsområden och traditionella utfallsområden. En generell lärdom är att det är mycket viktigt att ha dels en plan för själva genomförandet av handlingsplanen, dels en uppföljningsmodell där resultat kan kopplas till de åtgärder som beskrivs i handlingsplanen. Handlingsplanen ger förutsättningar att stödja huvudmännens patientsäkerhetsarbete Det är viktigt att den nationella handlingsplanen för patientsäkerhet både utgår från och tar hänsyn till det regionala och kommunala patientsäkerhetsarbete som redan pågår runt om i landet. Kartläggningen som Socialstyrelsen genomfört visar att den nationella handlingsplanen har goda förutsättningar att stödja huvudmännens pågående säkerhetsarbete kring negativa utfall och samtidigt bidra till att bredda fokus till fler områden. Handlingsplanen kan även bidra med en struktur gällande områden och en röd tråd med tydlig koppling mellan vision, mål, åtgärder och uppföljning, vilket kan återspeglas i huvudmännens patientsäkerhetsarbete. Andra nationella satsningar och initiativ med en påverkan och koppling till arbetet med patientsäkerhet Flera pågående nationella satsningar och initiativ inom hälso- och sjukvården har bäring på en handlingsplan för ökad patientsäkerhet. Ett urval av dessa satsningar och initiativ vilka bedöms ha en påverkan och koppling till arbetet med patientsäkerhet och val av åtgärder i handlingsplanen för patientsäkerhet beskrivs övergripande i avsnitt Andra nationella satsningar, strategier och handlingsplaner. Insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården m.m. Samordnad utveckling för god och nära vård. Bättre samverkan och snabbare utskrivning från sjukhus. Stärkt stöd till den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården. Standardiserade vårdförlopp. Ändamålsenligt klagomålssystem. Samverkan kring kompetensförsörjningsfrågor i hälso- och sjukvården Framtidens vårdkompetens. REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 11

33 Utvecklade förutsättningar för vårdens medarbetare. Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Framtidsscenarier för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Vision e-hälsa Nationell läkemedelsstrategi NLS. Nationell läkemedelslista. Samverkansfunktion och handlingsplan för arbetet mot antibiotikaresistens. VRI 3 -proaktiv. Regeringens strategi inom området psykisk hälsa Nationellt handlingsprogram för suicidprevention. Ökad kunskap om suicidprevention och stöd till efterlevande. Ökad tillgänglighet och jämlikhet i mödra- och förlossningsvården samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa. Nationellt system för kunskapsstyrning i hälso- och sjukvård. Genomförandet av ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård. Partnerskap för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård. Partnerskapet samverkan för en kunskapsbaserad socialtjänst och näraliggande hälso- och sjukvård. Nationella kvalitetsregister. Utveckling av nationell uppföljning. Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet Mot bakgrund av de utmaningar och förändringar som hälso- och sjukvården står inför ser regeringen behov av en nationell kraftsamling för att stärka huvudmännen i det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att samordna och stödja patientsäkerhetsarbetet på nationell nivå. Socialstyrelsen har tagit fram den nationella handlingsplanen inom ramen för uppdraget. Arbetet har skett i nära samråd med berörda myndigheter, företrädare för huvudmännen, nationella organisationer, professionsföreningar, företrädare för patienter och närstående, studenter samt experter inom patientsäkerhetsområdet. Syftet med handlingsplanen är att stärka huvudmännens arbete med det systematiska patientsäkerhetsarbetet och förebygga att patienter drabbas av vårdskador. Handlingsplanen ska bidra till att utveckla och samordna arbetet med patientsäkerhet i landet. Planen ska kunna användas av regioner och kommuner för att genom regionala handlingsplaner etablera principer, prioriteringar och målsättningar för patientsäkerhetsarbetet. Vision och övergripande mål Visionen för den nationella handlingsplanen är: God och säker vård överallt och alltid 3 Vårdrelaterad infektion 12 REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

34 Handlingsplanens övergripande mål: Ingen patient ska behöva drabbas av en vårdskada. Visionen och det övergripande målet är formulerade för att betona en bred ansats i säkerhetsarbetet, vilket inkluderar perspektiven frånvaro av skador och närvaro av säkerhet. Detta signalerar att alla verksamhetsområden i alla situationer, i hela hälso- och sjukvården berörs. Grundläggande förutsättningar för säker vård För att arbeta mot visionen och det övergripande målet har fyra grundläggande förutsättningar för arbetet identifierats: 1. En god säkerhetskultur 2. Ledning och styrning 3. Patienten som medskapare 4. Kunskap och kompetens. Fem fokusområden Handlingsplanen innehåller fem prioriterade fokusområden för arbetet mot en säkrare vård. Dessa utgår från de huvudsakliga utmaningarna inom patientsäkerhetsarbetet och utgör en struktur för handlingsplanens nationella åtgärder. De fem fokusområdena är: 1. Öka kunskap om inträffade vårdskador 2. Tillförlitliga och säkra system, processer och rutiner 3. Öka medvetenhet om hur säker vården är idag 4. Stärka analys, lärande och utveckling 5. Öka riskmedvetenhet och beredskap. Figur 2. Illustration över handlingsplanens områden REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 13

35 Handlingsplanens uppbyggnad I kommande avsnitt beskrivs förutsättningarna för arbetet samt de fem prioriterade fokusområdena. Inom varje fokusområde beskrivs följande: En förklaring och motivering till området. Viljeriktning för det nationella arbetet och för huvudmännens arbete för patientsäkerhet. Nationella åtgärder för att möjliggöra och underlätta huvudmännens arbete. Förslag på berörda aktörer. Exempel på vad huvudmän, som når en säkrare vård inom de prioriterade fokusområdena, säkerställer. 14 REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

36 Nationell samverkan och samordning för ökad patientsäkerhet Handlingsplanen genomförs i samverkan Många aktörer är berörda av patientsäkerhetsarbetet regionalt, kommunalt och nationellt. För att få kraft i genomförandet av handlingsplanen och för att få tydlighet i ansvar och roller behöver berörda myndigheter och organisationer samarbeta och berörda aktörer samordna insatser och åtgärder. Samverkan och samordning för ökad patientsäkerhet Insatser för att öka patientsäkerheten behöver involvera och engagera aktörer på alla nivåer i hela hälso- och sjukvården. Förutom regioner och kommuner berörs myndigheter, SKL, Nationellt system för kunskapsstyrning i hälsooch sjukvård, patientnämnder, Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (Löf) samt olika professionsföreningar. Även lärosäten, studenter och experter berörs, liksom företrädare för patient- och närståendeorganisationer. I den omvärldsanalys som Socialstyrelsen låtit genomföra lyfts det fram att det är viktigt att ha en plan för genomförande av handlingsplanen och en uppföljningsmodell där resultat kan kopplas till de åtgärder som beskrivs i handlingsplanen.. En annan lärdom från omvärldsanalysen är också att det är viktigt med en sammanhållande kraft som har ansvar för att samordna och stödja genomförandet av en nationell handlingsplan. Utifrån denna bakgrund ser Socialstyrelsen att det finns behov av att skapa en nationell plattform som stöd för genomförandet av handlingsplanens åtgärder och för samordning och samverkan mellan myndigheter, nationella organisationer och berörda aktörer som stödjer och kompletterar befintliga samverkansstrukturer på regional och kommunal nivå. Internationellt arbete Sveriges bidrag till Agenda 2030 specifikt till målet om förbättrad hälsa globalt sker på ett antal arenor och i olika sammanhang. Sverige deltar aktivt i det internationella arbetet och bidrar med kunskap och erfarenheter och inhämtar lärdomar från andra länder. Det innebär att det svenska patientsäkerhetsarbetet påverkas av det som sker inom Norden, EU och även globalt. Världshälsoorganisationen (WHO) har fastställt resolutioner för ökad patientsäkerhet och initierat Global Action on Patient Safety. Två andra exempel på initiativ och samarbetsformer på global nivå som både inspirerar och är vägledande i det svenska patientsäkerhetsarbetet är Global Ministerial Summits on Patient Safety samt instiftandet av en Global Patient Safety Day. REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 15

37 Åtgärder på nationell nivå för att uppnå samarbete För att åstadkomma ett kraftfullt patientsäkerhetsarbete på nationell nivå, en god samverkan och samordning av insatser liksom tydliga roller och ansvar som ger vägledning och tydlighet i arbetet med patientsäkerhet, innehåller handlingsplanen fem förslag på nationella åtgärder: Inrätta ett nationellt samordningsorgan/råd för patientsäkerhet i syfte att samordna och prioritera föreslagna åtgärder i handlingsplanen. Etablera ett centrum för patientsäkerhet/nationell plattform i syfte att skapa ett långsiktigt och kraftfullt nationellt patientsäkerhetsarbete. Insatser för att utveckla och stärka samarbetet mellan nationella aktörer i arbetet för ökad patientsäkerhet. Bidra till och skapa forum för dialog och spridning av kunskap på nationell, regional och kommunal nivå. Medverka i och stödja det internationella patientsäkerhetsarbetet. Organisation för genomförande av nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet Den nationella handlingsplanen har tagits fram av Socialstyrelsen i bred samverkan och rapporteras till regeringen. Arbetet med genomförandet av åtgärderna i den nationella handlingsplanen föreslås samordnas och ledas av ett nationellt samordningsorgan/råd för patientsäkerhet med representanter från berörda myndigheter och organisationer, såsom Arbetsmiljöverket, E- hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, företrädare för kommuner och Nationellt system för kunskapsstyrning i hälso- och sjukvård, företrädare för patientnämnder, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Löf, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, SKL samt Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Ytterligare aktörer kan ingå i nationella samordningsorganet/rådet vid behov. Med anledning av att Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att stödja och samordna arbetet med patientsäkerhet på nationell nivå föreslås Socialstyrelsen vara sammankallande för samordningsorganet/rådet. Det nationella samordningsorganet/rådet för patientsäkerhet, föreslås ha en rådgivande funktion för genomförandet av den nationella handlingsplanen, samt ha i uppdrag att: konkretisera, prioritera och dela upp de insatser och åtgärder som framgår av handlingsplanen mellan de berörda aktörerna. förankra prioriterade insatser och åtgärder inom de egna organisationerna. bistå med expertis för handlingsplanens genomförande utifrån respektive aktörs uppdrag och mandat. säkerställa och medverka i uppföljning och revidering av handlingsplanen. 16 REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

38 Som stöd till nationella samordningsorganet/rådet inrättas en referensgrupp med företrädare för patienter och närstående, representanter från professionsföreningar och fackliga organisationer samt företrädare för lärosäten och experter med särskild sakkunskap inom patientsäkerhet. För att skapa ett kraftfullt och långsiktigt hållbart patientsäkerhetsarbete i linje med det som det nationella samordningsorganet/rådet prioriterar, föreslås att det på Socialstyrelsen inrättas ett centrum för patientsäkerhet/en plattform som stöd i genomförandet av handlingsplanen liksom för samordning och uppföljning på nationell nivå. Genomförande av handlingsplanen Arbetet inom ramen för den nationella handlingsplanen utförs så långt som möjligt i redan befintliga strukturer. För att säkerställa att arbetet går i målens riktning och för att skapa framförhållning och struktur följer arbetet en årlig process för uppföljning och revidering. Den nationella handlingsplanen gäller för perioden och revideras årligen. De årliga genomförandeplanerna beskrivs förslagsvis på Socialstyrelsens webbplats Samlat stöd för patientsäkerhet. Den årliga processen för den nationella handlingsplanen redovisas i figur 3. Figur 3. Årsprocessen för den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 17

39 Grundläggande förutsättningar för en säker vård En god säkerhetskultur En grundläggande förutsättning för en säker vård är en god säkerhetskultur. Det är i organisationen som förutsättningar för en kultur som främjar säkerhet skapas. För att så få patienter som möjligt ska drabbas av vårdskador behöver säkerhetskulturen kännetecknas av följande: ett öppet arbetsklimat där personalen tryggt kan rapportera, diskutera och ställa frågor om säkerhet ett icke skuldbeläggande förhållningssätt en organisation där alla lär av de negativa händelser som inträffat och risk för sådana händelser samt av positiva resultat. Arbetet med säkerhetskulturen behöver vara aktivt, långsiktigt och synligt En god säkerhetskultur innebär att alla i hälso- och sjukvården är medvetna om och vaksamma på de risker som kan uppstå. Det innebär även att organisationskulturen skapar en öppen dialog om vilka risker, tillstånd och omständigheter som påverkar patientsäkerheten. Säkerhetskulturen påverkar allt arbete från högsta ledningen av hälso- och sjukvården till vårdteamens och personalens dagliga arbete. Arbetet med att skapa en god säkerhetskultur behöver prioriteras av högsta ledningen och vara både långsiktigt och synligt. Säkerhetskultur handlar om förhållningssätt och ansvar Säkerhetskultur handlar om våra individuella förhållningssätt, våra attityder till varandra och vår gemensamma uppmärksamhet på risker i hälso- och sjukvården. Hur vi tar ansvar och agerar, både med kollegor och patienter, och hur alla beter sig mot varandra och samarbetar påverkar hur man hanterar risker och lär sig av både positiva och negativa händelser. Om en patient drabbas av en vårdskada är det viktigt att patienten blir väl omhändertagen. Det är också centralt att den hälso- och sjukvårdspersonal som var inblandad i händelsen får stöd. Även organisationen kan behöva stöd efter en allvarlig händelse. Dessa faktorer bidrar till trygghet och en god säkerhetskultur. Alla har ett ansvar för säkerhetskulturen Chefer och ledare i hälso- och sjukvården har ett uttalat ansvar för att säkerhetsrelaterade frågor tas på allvar och aktivt hanteras, men var och en i organisationen bidrar och påverkar säkerhetskulturen oavsett yrke eller roll. Chefer och ledare behöver dock skapa förutsättningar för att personalen ska kunna arbeta systematiskt för att förhindra vårdskador och för att verksamheten ska hålla en hög kvalitet och säkerhet. 18 REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

40 Arbetet för ökad patientsäkerhet och en god säkerhetskultur kräver tydlighet och uthållighet bland alla chefer och ledare från den politiska ledningen till första linjens chefer. Patientsäkerhet och arbetsmiljö hänger ihop Såväl övergripande arbetsmiljöfaktorer (till exempel i form av bemötande och beteenden eller stöd från chefer och i arbetsgruppen) som mer arbetsnära arbetsmiljöfaktorer (till exempel hög arbetsbelastning, otydliga roller eller bristande tid för återhämtning) påverkar möjligheterna att utföra ett säkert arbete. Här kan ett integrerat systematiskt patientsäkerhets- och arbetsmiljöarbete ge både förutsägbarhet och trygghet i hälso- och sjukvården. Det kan också bidra till att personalen kan och vågar rapportera de risker och avvikelser som observeras. En god säkerhetskultur innebär att erfarenheter både från personal, patienter och närstående tas tillvara och används som underlag för lärande, utveckling och förbättringar, vilket kan minska risken för att liknande händelser och vårdskador uppstår. Kunskap och kompetens En grundläggande förutsättning för en säker vård är att det finns tillräckligt med hälso- och sjukvårdspersonal som har adekvat kompetens och goda förutsättningar för att utföra sitt arbete. Kompetensförsörjning är en av flera samverkande faktorer som påverkar riskerna för vårdskador. Yrkeskompetensen säkerställer att personalen behärskar både de arbetsuppgifter och den vård och behandling som de utför på ett säkert sätt. Kunskap om patientsäkerhet nödvändig både i verksamheten och i vårdens ledning och styrning Kunskap om patientsäkerhet behövs på alla nivåer i hälso- och vården, hos enskilda medarbetare, hos chefer och ledare liksom hos beslutsfattare och politiker. Vidare är det viktigt att beslut fattas utifrån relevant forskning och utifrån kunskapsläget inom området. Kunskapen behövs för att kunna fatta väl avvägda beslut utifrån olika systemövergripande faktorer, men också för att kunna bedöma risker samt föreslå och vidta åtgärder kring den enskilda patienten. Med patientsäkerhet som tema i både grundutbildning och fortbildning kan hälso- och sjukvårdpersonalen ställa medvetna krav på och bidra till en säker arbetsplats för både sig själva och patienterna. En ökad medvetenhet om och mer kunskap om riskerna samt förmåga att hantera dessa förutsätter dock även kunskap i förbättrings- och implementeringsarbete samt ökad kunskap och forskning inom och beteendevetenskap och psykologi. Kombinerat med kunskap i patientsäkerhet behövs även kunskap om systemets påverkan för att förstå vad som skapar en säker vård. Med ett systembaserat synsätt finns möjlighet att upptäcka och åtgärda brister i organisationen. Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete förutsätter både förbättrings- och implementeringskunskap, kunskap och kapacitet att analysera uppföljningsdata och omsätta det i utvecklingen av vården. REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 19

41 Kompetens en kombination av kunskap, förmågor och beteenden Det är viktigt att i bemanningsplanering och sammansättning av team ta hänsyn till teammedlemmarnas individuella kunskap och kompetens så det skapas förutsättningar för en bredd av kompetenser och erfarenheter. Bemanningsplanering, schemaläggning och sammansättning av team ställer krav på samverkan över verksamhets- och professionsgränser. Samverkan över professionsgränserna och att träna förmågan att jobba i team behöver påbörjas redan under utbildningen och sedan fortsätta under hela yrkeslivet. Hälso- och sjukvårdspersonalen behöver förutsättningar för att kunna utföra ett gott arbete med hög arbetsmotivation och behöver ges möjlighet att reflektera över det dagliga arbetet. Faktorer som stress, arbetsbelastning och återhämtning är avgörande för att kunna utföra ett säkert arbete. Kunskap om arbetsmiljöns betydelse för patientsäkerheten är med andra ord centralt. För en säker vård behöver personalen ha både tekniska och icke tekniska färdigheter Tekniska färdigheter innefattar praktisk kunskap om exempelvis hur diagnostiska undersökningar, bedömningar av fynd och procedurer ska utföras, men också om tekniska stöd. Dagens hälso- och sjukvård ställer krav på omfattande tekniska färdigheter för att klara av det patientnära arbetet. Icke tekniska färdigheter handlar om situationsnärvaro, kommunikation, ledarskap, beslutsfattande och teamarbete. Det handlar också om förmåga att sätta sig in i patientens behov, lösa problem och hantera stress. Både tekniska och icke tekniska färdigheter är kvaliteter som behöver tränas och utvecklas kontinuerligt. Hälso- och sjukvården behöver personal med adekvat kompetens Där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det finnas den personal som behövs för att en god vård ska kunna ges. Kompetensförsörjning är en process som innebär att på såväl kort som lång sikt säkerställa att verksamheten har tillgång till personal med adekvat kompetens. Förändringarna av vården ställer krav på kompetens Omstruktureringen och digitaliseringen av vården kommer att påverka förutsättningarna för såväl kompetensförsörjningen som patientsäkerhetsarbetet. Mer vård utanför sjukhusen samt mer hemsjukvård och primärvård kommer ställa andra krav på bemanning och kompetens. Denna omställning innebär bland annat att utredning, behandling och eftervård ska kunna ske på olika platser. Alltmer avancerad vård kan utföras i patientens hem av personal från olika vårdgivare. Förutsättningar för kontinuitet i kontakter med patienten, arbete i olika vårdteam och vårdkedjor kommer ställa nya krav på kompetens och dessutom kommer nya kompetenser att behövas. 20 REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

42 Ledning och styrning En grundläggande förutsättning för en säker vård är en engagerad ledning och tydlig styrning av hälso- och sjukvården på alla nivåer från den politiska nivån till beslutsfattare på regional och kommunal nivå samt operativa chefer och ledare. Vårdgivaren har ett övergripande ansvar Ledningens ställningstaganden, kunskap, förhållningssätt, agerande och beslut är avgörande för en hög patientsäkerhet. Hos alla vårdgivare ska det finnas ett ledningssystem dels för systematiskt kvalitetsarbete, dels för systematiskt patientsäkerhetsarbete. Detta följer av lag och föreskrifter. Att verksamheten bedrivs på detta sätt som åsyftas i den rättsliga regleringen är vårdgivarens ansvar. Vårdgivaren ska bland annat planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvården upprätthålls. Ledningen är bärare av organisationskulturen Ledningen är en tongivande förebild och har en avgörande roll i arbetet att stärka och upprätthålla en hög säkerhet. God kvalitet och patientsäkerhet utvecklas bäst i organisationer med en kultur där medarbetarna är delaktiga och gemensamt med ledningen strävar efter att förbättra verksamheten. Genom fortlöpande egenkontroll där information om verksamhetens resultat inhämtas och genom att ta ansvar för att åtgärder genomförs och utvärderas kan ledare på alla nivåer skapa förutsättningar för ett systematiskt förbättrings- och patientsäkerhetsarbete. Faktorer på alla nivåer påverkar patientsäkerheten Många faktorer av stor vikt finns i den patientnära vårdprocessen, t.ex. förutsättningar för bemanning, kommunikation, informationsutbyte och ändamålsenliga processer. Men många faktorer som traditionellt inte förknippas med patientsäkerheten har också stor inverkan. Resursfördelning, arbetsmiljö, ekonomistyrning, kompetensutveckling, organisation och principer för bemanning är exempel på områden där samverkan behöver ske med hänsyn till kvalitet- och patientsäkerhet. Patientsäkerhet är ett ansvar för politiker samt ledning och chefer på alla nivåer i vårdens organisation. Beslut på den politiska nivån, t.ex. i frågor kring ekonomi eller tillgänglighet, kan utöver önskvärda effekter leda till målkonflikter som ytterst riskerar att påverka patientsäkerheten negativt. Kunskap om patientsäkerhet och förståelse för ledningens centrala betydelse för en hög patientsäkerhet gäller på alla nivåer inom hälso- och sjukvårdssystemet. Förutsättningar måste finnas för ett hållbart ledarskap och för ledning och styrning, som på ett ändamålsenligt sätt eftersträvar hög patientsäkerhet. REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 21

43 Patienten som medskapare En grundläggande förutsättning för en säker vård är patientens och närståendes delaktighet. Vården ska även så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Vården blir således säkrare om patienten är välinformerad, deltar aktivt i sin vård och i patientsäkerhetsarbetet och kan påverka vården utifrån sina önskemål och individuella förutsättningar. Även närstående har en central roll, i de fall patienten så önskar. Att patienten känner sig respekterad och kan lita på att vården ges på lika villkor skapar tillit och förtroende, men aspekter som tillgänglighet, samordning och kontinuitet är också centrala. Varje patient har unik kunskap om sig själv och sina behov, förväntningar och resurser Patientens berättelse och hens behov och resurser är avgörande. Relationen mellan patient och personal behöver präglas av ömsesidig respekt och förståelse. Formerna för och graden av patientens delaktighet behöver utgå från patientens behov och önskemål och anpassas individuellt. En patient som inte vill eller kan ta aktiv del i sin vård och behandling ska inte riskera att få en sämre anpassad vård, utan vårdpersonalen måste säkra att patientens perspektiv tas tillvara. Involvera patienten Att kunna vara delaktig i sin vård kräver kunskap och insikt. Patienten behöver därför få god och anpassad information om bland annat sin vård och behandling och om eventuella risker. Den patient som är väl insatt i varför och hur olika moment i undersökning och behandling ska genomföras, bidrar även till att vårdförloppet blir som det är tänkt och till att avvikelser uppmärksammas och kan åtgärdas. Den välinformerade patienten har också bättre förutsättningar att ta ansvar för sin egenvård. Kommunikation och dialog är centralt. Det innebär att alla som arbetar i vården behöver involvera och efterfråga patientens synpunkter, möta patienten med empati och dela med sig av sin kunskap. Gör patienten delaktig på alla nivåer i hälso- och sjukvården Patienten som medskapare innebär att patienten är delaktig på varje nivå i vårdsystemet: i mötet mellan patienten och personalen, samt på regional och nationell nivå. Patienten behöver också göras delaktig vid planering av ny hälso-och sjukvård, i utbildningen av vårdpersonal, i forskningen och i utformning av policys och reglering av hälso- och sjukvård. IVO ska i sin tillsyn höra patienter och deras närstående. Vidare ska vårdgivaren ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Vi behöver bättre ta tillvara patienters och närståendes erfarenheter, kunskaper och resurser i patientsäkerhetsarbetet och stärka patienternas ställning. Vi behöver även utveckla metoder och stöd för att skapa förutsättningar för patienter att vara medskapare i sin egen vård på alla nivåer och aktivt bidra till en säkrare vård. 22 REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

44 Fem prioriterade fokusområden Fokusområde 1: Öka kunskap om inträffade vårdskador Genom identifiering, utredning samt mätning i vården av skador och vårdskador får vi information om vad som drabbar patienterna när resultatet av vården inte blivit det som avsetts. Vi vet relativt mycket om skadorna inom somatisk sjukhusvård för vuxna, men mindre om skador inom primärvård, kommunal hälso- och sjukvård, barnsjukvård, psykiatri, prehospital vård och tandvård. Kunskapen om patienters erfarenheter från vården är också begränsad och utnyttjas bara i liten omfattning för utvecklings- och förbättringsarbete. Samtidigt pågår en omvandling av struktur och organisation i hälso- och sjukvården med bland annat nivåstrukturering av vård och flytt av vård från sjukhus till andra vårdformer. När vi vet vilken typ av vårdskador som drabbar patienterna och förstår vad som bidrar till att skadorna uppkommer har vi bättre förutsättningar att arbeta förebyggande och med hög patientsäkerhet. Kunskap om bakomliggande orsaker och konsekvenser för patienterna ger underlag för utformning av åtgärder och prioritering av insatser. För att komma vidare behöver arbetet med identifiering, utredning samt mätning av skador utvecklas till att inkludera alla delar av hälso- och sjukvården. Såväl befintliga som nya metoder för identifiering, mätning och uppföljning behöver utvecklas. Vi behöver även synliggöra väsentliga och omotiverade skillnader ur ett jämlikhetsperspektiv samt efterfråga patienternas upplevelser. När arbetsformer och metoder för utredning och analys utvecklas kan de bakomliggande orsakerna på systemnivå lättare identifieras, relevanta åtgärder sättas in och kunskapen spridas. Resultaten från utredning av inträffade händelser och från mätningar och uppföljning med relevans för patientsäkerheten behöver sammanställas, överblickas och analyseras så att de kan ge underlag för utvecklings- och förbättringsarbete. För analys, lärande och dialog behövs kompetens, kapacitet och forum på flera organisatoriska nivåer från det vårdnära till det nationella, systemövergripande perspektivet. Vad vill vi uppnå med fokusområde 1? Detta fokusområde syftar till att öka kunskapen om förekomst av skador och vårdskador och bakomliggande orsaker. identifiera adekvata områden att prioritera för åtgärder, t.ex. orsaker till allvarliga 4 eller frekventa vårdskador och omotiverade könsskillnader, så att säkerheten ökar i vården. 4 Definitionen av allvarlig vårdskada enligt 1 kap. 5 andra stycket patientsäkerhetslagen (2010:659): Med allvarlig vårdskada avses vårdskada som 1. är bestående och inte ringa, eller 2. har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 23

45 förbättra förutsättningarna för forskning och utveckling som ökar kunskapen om hur arbetssätt i vården bidrar till risker och hur dessa kan motverkas. öka kunskapen om konsekvenserna av vårdskador för patienter, profession, vårdgivare, huvudmän, politiker samt för samhället. Nationella åtgärder för att möjliggöra och underlätta huvudmännens arbete 1.1 Främja utvecklingen av befintliga och nya metoder och indikatorer för att identifiera och mäta vårdskador, framför allt inom områden där kunskap saknas. 1.2 Stödja utvecklingen av modeller och metoder för utredning och analys av inträffade händelser och bakomliggande orsaker. 1.3 Identifiera behov av nya metoder för sammanställning, aggregering och visualisering av data kring vårdskador så att förutsättningarna för utveckling, förbättringsarbete och lärande stärks. 1.4 Ta fram kunskapsstöd och medverka till utbildning för identifiering, mätning och analys av vårdskador. 1.5 Efterfråga, sammanställa och analysera patienters och närståendes upplevelser av vården så att faktorer som påverkar patientsäkerheten och innebär risk för vårdskador kan identifieras. 1.6 Utveckla principer och former för att etablera hälsoekonomiska aspekter på patientsäkerhet så att kostnader för vårdskador och för förebyggande åtgärder tydliggörs inför prioriteringar och beslut. Förslag på berörda aktörer Folkhälsomyndigheten, Forte, IVO, Läkemedelsverket, Löf, Nationell samverkansgrupp för patientsäkerhet (NSG), Patientnämnderna, SKL, Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, m.fl. Vad kan huvudmännen göra? Huvudmän som har kunskap om förekomsten av vårdskador når dit bland annat genom att säkerställa att: vårdgivarna i alla delar av vården bedriver systematisk insamling, sammanställning och analys av händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada vårdgivarna följer upp och utreder händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada, identifierar bakomliggande orsaker och vidtar adekvata åtgärder vårdgivarna använder sig av adekvata metoder för identifiering och mätning av skador och vårdskador eller risk för sådana händelser och anpassar metoder utifrån verksamhetens förutsättningar vårdgivarna utbildar i mät- och analysmetoder vårdgivarna efterfrågar och i vården använder patienters och närståendes upplevelser och synpunkter 24 REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

46 vårdgivarna informerar berörda om resultatet av utredning av händelser och sprider lärdomar. Fokusområde 2: Tillförlitliga och säkra system, processer och rutiner Rätt patient ska få rätt vård, på rätt plats, i rätt tid. Om vi har tillförlitliga och säkra system, processer och rutiner skapar det förutsättningar för hälso- och sjukvårdspersonalen att arbeta säkert, effektivt och enligt bästa tillgängliga kunskap. Inom hälso- och sjukvården finns flera olika områden där arbetet med säkerhet är centralt. Dessa områden syftar till att vården ska vara säker, även om de styrs av olika förutsättningar och krav. Det handlar exempelvis om personalens säkerhet, medicintekniska produkters säkerhet, läkemedelssäkerhet, miljösäkerhet, informationssäkerhet, strålsäkerhet, brandsäkerhet och transportsäkerhet. För att skapa en god och säker vård behöver hänsyn tas till dessa olika aspekter och till verksamhetens alla olika delar. Hälso- och sjukvården är komplex. Den omfattar många olika processer med såväl kända som okända riskmoment i aktiviteterna. Det kan t.ex. handla om bedömning och diagnostik, samverkan i vårdkedjan, informationsöverföring eller ordination och hantering av läkemedel. Det är viktigt att skapa förutsättningar för en sammanhållen vård där kontinuiteten för patienten säkerställs. Ändamålsenliga processer och rutiner, informationssäkerhet, teamarbete och säker utrustning bidrar till patientsäkerheten. Om vi har en samsyn om hur olika processer och arbetsuppgifter ska utföras, arbetar för att minska oönskad variation i hur arbetet utförs och följer upp och tydliggör resultaten så kan vi skapa en förutsägbarhet i arbetet och ökad patientsäkerhet. Digitaliseringen av vården och den pågående förändringen av vårdens organisation, där mer vård kommer att bedrivas utanför sjukhusen, innebär att vi behöver ompröva såväl etablerade processer och arbetssätt, lokaler och utrustning som behov av bemanning och kompetens. Nya metoder, arbetssätt och rutiner kommer att införas och inaktuella måste fasas ut. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sådant sätt att kraven på god vård upprätthålls. Det kräver ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande kunna utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Ett systematiskt patientsäkerhetsarbete är nödvändigt för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. Vidare behöver personalen ha kunskap, kompetens samt förutsättningar att jobba säkert både vad gäller stöd, utrustning och arbetsmiljö. Vad vill vi uppnå med fokusområde 2? Detta fokusområde syftar till att stärka patientsäkerheten genom att öka kunskap och medvetenhet om hur arbetet utförs på ett säkert sätt. möta förändringarna i hälso- och sjukvården genom utveckling av ändamålsenliga processer med fokus på patientens väg genom vården. stärka patientens perspektiv genom att minska oönskade variationer REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 25

47 skapa en jämlik, säker, sammanhållen och tillgänglig vård. Nationella åtgärder för att möjliggöra och underlätta huvudmännens arbete 2.1 Bidra till utveckling av säkra vård- och arbetsprocesser som omfattar patientens väg i hälso- och sjukvården. Det kan exempelvis vara genom att utveckla standardiserade vårdförlopp och andra standardiseringar i enlighet med bästa tillgängliga kunskap, nationella riktlinjer och vägledningar med rekommendationer. 2.2 Stödja utveckling av verktyg och metoder för att identifiera säkerhetskritiska processer, dvs. vilka aktiviteter i den dagliga vården som innebär speciella risker och kan ge upphov till vårdskador. Skapa en gemensam bild av hur processen ska utföras och med vilket utfall. Medverka i utveckling och implementering av kunskapsstöd och vägledningar, med fokus på säkerhetskritiska processer samt utfasning av inaktuella kunskapsstöd, riktlinjer och rutiner. 2.3 Stödja insatser för att identifiera, utvärdera, vidareutveckla och sprida kunskap om befintliga metoder, verktyg och arbetssätt i hälso- och sjukvården. Det kan exempelvis vara skattningsverktyg för att bedöma patienters sjukdomsläge eller verktyg för strukturerad kommunikation. 2.4 Medverka i och stödja insatser för en strukturerad vårddokumentation, exempelvis nationell informationsstruktur och pågående aktiviteter med Nationell läkemedelslista och Uppmärksamhetsinformation. 2.5 Verka för att patientsäkerhet speglas i indikatorer och uppföljning av nationella riktlinjer och andra nationella kunskapsunderlag. 2.6 Stärka och stödja en återkommande indikatorbaserad uppföljning inom patientsäkerhetsområdet som inleds med att inventera befintliga indikatorer som speglar tillförlitliga och säkra processer. Därefter utvecklas nya mått och indikatorer inom de områden där det finns ett behov. 2.7 Vid behov följa upp, uppdatera eller utveckla föreskrifter och tillhörande handböcker med fokus på patientsäkerhet samt insatser för att stödja implementering. Förslag på berörda aktörer E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, IVO, Läkemedelsverket, Löf, Nationell samverkansgrupp för patientsäkerhet (NSG), SKL, Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, m.fl. Vad kan huvudmännen göra? Huvudmän som har tillförlitliga och säkra system, processer och rutiner når dit bland annat genom att säkerställa att: vårdgivare arbetar med system, processer och rutiner som underlättar att göra rätt och gör det svårt att göra fel, exempelvis i vårdens övergångar, i utredning och behandling 26 REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

48 vårdgivare kontinuerligt utvecklar, anpassar och tillämpar stöd och standardiseringar för att arbeta i enlighet med bästa tillgängliga kunskap vårdgivare säkerställer god följsamhet till regelverk, riktlinjer och rutiner vårdgivare är organiserade för samverkan och en sammanhållen vård vårdgivare erbjuder god tillgänglighet och kontinuitet i vården vårdgivare bedriver ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i alla delar av vården vårdgivare minimerar negativa följdeffekter genom att stödja patienter och personal som varit inblandade i händelser som har eller hade kunnat medföra en vårdskada vårdgivare implementerar respektive fasar ut metoder, utrustning och rutiner på ett säkert sätt vårdgivare involverar patienter och närstående i planering och utformning av processer vårdgivare hanterar vårdinformation strukturerat vårdgivare i sin egenkontroll följer tillförlitlighet i processer och system, exempelvis kontinuitet och följsamhet till riktlinjer och rutiner. Fokusområde 3: Öka medvetenheten om hur säker vården är idag Medvetenhet om hur säker vården är idag handlar om kunskap om och förmågan att dels upptäcka risker och vara medveten om möjligheten av en oförutsedd händelse eller störning och dels att hantera och agera här och nu innan patientsäkerheten är hotad. Det är centralt att anpassa vården utifrån störningarna och riskerna så att den även under påfrestning eller ändrade förutsättningar är hållbar och kan fungera säkert och prestera som det är tänkt. Både chefer och medarbetare behöver vara medvetna om och vaksamma på de risker som kan uppstå och ha en öppen dialog om tillstånd och omständigheter som kan påverka patientsäkerheten. Att upprätthålla ett säkert arbetssätt förutsätter en god säkerhetskultur där var och en i organisationen bidrar och agerar och ett ledarskap som främjar och skapar förutsättningar för säker vård. Som chef och ledare är det viktigt att ha en klar och tydlig bild av verksamheten som bedrivs och förstå den variation som alltid finns och förstå när variationen ger störningar som innebär en risk för patientsäkerheten och vad som krävs för att hantera denna. En riskmedvetenhet och förmåga att hantera störningar och risker kräver dels yrkeskunskap, dels kunskap om patientsäkerhet. Det omfattar såväl chefer som medarbetare. Patienters delaktighet i den egna vården kan göra vården säkrare. Patienter som förstår syftet med sin behandling, vad som kommer att hända såväl som de möjliga riskerna med behandlingen, kan uppmärksamma vårdpersonalen på när något inte stämmer. Det är viktigt att vi har ett arbetssätt där personal REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 27

49 och ledning aktivt efterfrågar patienters och närståendes upplevelse av vården, i syfte att identifiera faktorer som skapar en säker vård. För att skapa överblick över verksamheten och kunna förstå hur säker vården är här och nu samt hantera risker och störningar behöver metoder och verktyg anpassas och tillämpas utifrån specifika förutsättningar i vårdens olika delar. Det kan t.ex. handla om metoder för riskbedömning, realtidsdata, säkerhetsronder, arenor för dialog om säkerhet, samtal och avstämningar i arbetsgrupper och team, mellan chefer och medarbetare samt patientintervjuer. Vad vi vill uppnå med fokusområde 3? Detta fokusområde syftar till att uppnå stärkt kunskap om patientsäkerhet hos medarbetare, chefer, beslutsfattare. ökad medvetenhet, förmåga och flexibilitet att på alla organisatoriska nivåer i hälso- och sjukvården upptäcka, reagera och agera på störningar i närtid och minska risk för att patient drabbas av vårdskada. stärka patienters och närståendes delaktighet och medverkan i patientsäkerhetsarbetet. Nationella åtgärder för att möjliggöra och underlätta huvudmännens arbete 3.1 Åtgärder riktade till alla nivåer i hälso- och sjukvårdssystemet för att öka medvetenheten och kunskapen kring patientsäkerhet, t.ex. kommunikationsoch informationsinsatser. 3.2 Utbildningsinsatser för beslutsfattare, chefer, medarbetare och studenter, exempelvis: Inventera, främja och vid behov utveckla nationella utbildningar inom patientsäkerhet som är anpassade till olika målgrupper. Kartlägga förekomst av patientsäkerhet i grundutbildning av hälso- och sjukvårdspersonal. Ta del av och undersöka möjligheten till en svensk anpassning av WHO:s Patient Safety Curriculum. 3.3 Verka för att patientsäkerhet finns som examensmål i examensbeskrivningar för legitimerade yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården och att de examensmålen ingår i utvärderingarna av dessa utbildningar. 3.4 Stödja insatser för att inventera, utvärdera, vidareutveckla och sprida kunskap om befintliga metoder, verktyg och arbetssätt som syftar till att identifiera och hantera situationer i närtid som kan medföra risk för att patient drabbas av vårdskada. 3.5 Genomföra insatser som bidrar till att öka att patienter och närståendes delaktighet i patientsäkerhetsarbetet. Det kan vara genom att inventera och vid behov utveckla nya samt sprida kunskap om metoder, verktyg och arbetssätt för att exempelvis aktivt efterfråga patienters och närståendes synpunkter och erfarenheter av vården eller genomföra insatser som bidrar till att öka att patientens delaktighet i den egna vården. 28 REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

50 3.6 Stärka och stödja en indikatorbaserad uppföljning som exempelvis speglar förståelse av riskerna i verksamheten, ledning av arbetsförhållanden och arbetsprocesser och säkerhetsledning. Arbetet inleds med att inventera befintliga indikatorer. Därefter utvecklas nya mått och indikatorer där det finns ett behov. 3.7 Medverka till att skapa förutsättningar till uppföljning som synliggör det aktuella patientsäkerhetsläget och ger underlag för flexibel situationsanpassning. Förslag på berörda aktörer Folkhälsomyndigheten, IVO, Läkemedelsverket, Lärosäten, Löf, Nationell samverkansgrupp för patientsäkerhet (NSG), Patientnämnderna, SKL, Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, m.fl. Vad kan huvudmännen göra? Huvudmän som har medvetenhet om hur säker vården är idag når dit bland annat genom att säkerställa att: vårdgivaren har en hög riskmedvetenhet och förmåga att agera på alla organisatoriska nivåer vårdgivaren har en god säkerhetskultur som genomsyrar alla delar av vården vårdgivaren följer upp och säkerställer dagligen patientsäkerheten på alla nivåer vårdgivaren säkerställer yrkeskompetens och patientsäkerhetskunskap genom kompetensutveckling och fortbildning i alla delar av vården vårdgivaren skapar möjlighet för patienter och närstående till delaktighet i patientsäkerhetsarbetet utifrån individens förutsättningar och vilja att vara delaktig vårdgivaren anpassar och använder erfarenhets- och evidensbaserade metoder och verktyg för att identifiera och hantera situationer som kan hota patientsäkerheten vårdgivaren identifierar, kommunicerar och planerar för risker i närtid vårdgivaren tillämpar en säker bemanning och schemaläggning som utgår från kunskap om medarbetarnas erfarenhet och kompetens vårdgivaren säkerställer arenor för reflektion och en öppen kommunikation kring identifierade risker för att skapa och upprätthålla ett säkert arbetssätt. Fokusområde 4: Stärka analys, lärande och utveckling Om vi som arbetar inom hälso- och sjukvården lär av erfarenheter såväl positiva som negativa och använder resultaten för att förstå vad som bidrar till säkerhet, risker och avvikelser går det att utveckla verksamheten så att kvaliteten och säkerheten ökar och risken för vårdskador minskar. När ledning och personal har överblick över vad som sker i den egna organisationen samt mellan verksamheter och vårdgivare och i omvärlden REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 29

51 finns viktiga förutsättningar för lärande och utveckling. Olika källor för information om säkerhet behöver integreras om vi ska kunna förstå, prioritera och agera effektivt. Det kan t.ex. handla om riskanalyser, utredning av händelser och avvikelser, data om vårdskador, synpunkter och klagomål från patienter och närstående, kvalitetsindikatorer, observationer, informella samtal i verksamheten och om trender och mönster. Resultat från analys av bakomliggande orsaker och förutsättningar som påverkat händelseutvecklingen är då viktiga både när resultatet blivit positivt och när det blivit negativt. Det handlar också om analys för bättre förståelse av hur det praktiska arbetet genomförs och vad som bidrar till säkerhet och goda resultat. Kompetens, kapacitet och organisation för aggregering, analys och värdering av data med relevans för patientsäkerhetsarbetet måste finnas på flera organisatoriska nivåer från den nationella nivån med ett övergripande systemperspektiv till enskilda enheter. Mätning och datainsamling ger då underlag för analys och lärande som behövs i hälso- och sjukvårdssystemet och som kan leda till forskning, utveckling och vara en viktig grund för prioriteringar och beslut om åtgärder som förbättrar patientsäkerheten. Hur vi genomför analyser och tar tillvara lärdomarna är centralt, liksom hur vi sedan omsätter och använder kunskapen i praktiken. Det är också centralt att vi på olika nivåer i och mellan verksamheter och vårdgivare sprider kunskapen till varandra för att skapa förutsättningar för gemensamt och mer effektivt lärande med långsiktiga effekter. Vad vill vi uppnå med fokusområde 4? Detta fokusområde syftar till att öka systemförståelsen och stärka det organisatoriska minnet inom hälso- och sjukvården. öka kunskapsutvecklingen samt det individuella och organisatoriska lärandet för att skapa förutsättningar för säker vård. stärka det proaktiva patientsäkerhetsarbetet inom hälso- och sjukvården och ta tillvara lärdomar både från det som har fungerat bra och från det som inte fungerat för att öka förutsättningarna för en god och säker vård. i högre utsträckning ta tillvara och använda patienters och närståendes synpunkter, klagomål och förbättringsförslag i analys- och utvecklingsarbetet. Nationella åtgärder för att möjliggöra och underlätta huvudmännens arbete 4.1. Skapa förutsättningar i form av organisation, kompetens och kapacitet för analys och lärande från aggregerade data med relevans för patientsäkerhet. Utveckla samverkan kring sammanställning, analys, lärande och återkoppling mellan myndigheter vars verksamhet påverkar förutsättningarna för patientsäkerhet. Inventera kunskapsunderlaget för hur analyser av aggregerade resultat inom hälso- och sjukvården kan genomföras. 30 REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

52 Verka för att stärka kompetens och kapacitet för analys nationellt och på olika organisatoriska nivåer. 4.2 Nationellt övergripande och på andra organisatoriska nivåer genomföra samordnade riskanalyser, t.ex. utifrån patientsäkerhet, arbetsmiljö och säkerhet kring läkemedel, medicinteknisk utrustning, användning av strålning, etc. 4.3 Utforma metoder för att identifiera och analysera välfungerande och framgångsrika processer med låg risk för vårdskador. Faktorer som kan stärka patientsäkra arbetssätt kan då identifieras och ge underlag för lärande och verksamhetsutveckling. 4.4 Etablera långsiktig samverkan mellan regioner, kommuner, patientnämnder och IVO för analys och återkoppling av synpunkter och klagomål som bidrar till lärande och utveckling. 4.5 Analysera och på nationell nivå genom publikationer, mötesfora och seminarier sprida lärdomar från goda exempel, risker och händelser som har eller hade kunnat medföra en vårdskada. Förslag på berörda aktörer Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten, Forte, IVO, Läkemedelsverket, Löf, Nationell samverkansgrupp för patientsäkerhet (NSG), SKL, Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, m.fl. Vad kan huvudmännen göra? Huvudmän som lär och utvecklas av det som inträffat och av det som händer idag når dit bland annat genom att säkerställa att: vårdgivarna kontinuerligt använder verktyg och utvecklar metoder för att analysera data, trender och mönster och för att visualisera information från organisationen om säkerhet vårdgivarna på alla nivåer använder information från flera olika källor för att analysera och lära av tidigare erfarenheter, såväl positiva som negativa vårdgivarna kommunicerar risker och sprider kunskap och lärdomar i den egna verksamheten och till andra vårdgivare, vårdgivarna återkopplar resultat och följer upp åtgärder i ett systematiskt arbete för utveckling av kvalitet och patientsäkerhet i organisationen vårdgivarna involverar patienter och närstående i analys, lärande, åtgärder och uppföljning vårdgivarna använder och i samverkan med andra lokalt och nationellt utvecklar mått och indikatorer som speglar olika aspekter av säkerhet i organisationen. REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 31

53 Fokusområde 5: Öka riskmedvetenhet och beredskap Oavsett var i vården vi befinner oss behöver vi planera för en hälso- och sjukvård som kan anpassa sig till förändrade förhållanden i framtiden med bibehållen funktionalitet och säkerhet. Det kan till exempel handla om övergripande strategiska förändringar som omställningen till nära vård, digitaliseringen av vårdtjänster eller om förändringar av resurser som kräver omprioriteringar i verksamheten. Morgondagens utmaningar kräver en hög medvetenhet om och beredskap för att hantera risker som kanske rentav är okända idag. Behovet av att vara beredd till anpassningar kan tränas genom metod- och färdighetsträning, teamträning, simuleringsövningar, beredskaps- och katastrofövningar m.m. Vidare behövs systematisk träning i relation till nya arbetsuppgifter och ny teknik. Ett systematiskt arbete för introduktion av nyutexaminerade i form av introduktionsprogram främjar både förmågan till anpassningar och kompetensförsörjningen inom organisationen. Dessutom är det av vikt att det finns möjligheter till kontinuerlig fortbildning och kompetensutveckling. Beredskap till anpassningar kräver lämpliga förutsättningar i arbetsmiljön, såsom möjlighet att fördela arbetsbelastning och återhämta sig. Tillgången till vårdpersonal med adekvat kompetens är centralt och långsiktig kompetensförsörjning är en förutsättning för säker vård. Även strukturella förändringar, politiska beslut, förändringar av vårdbehov och kapacitet är viktiga faktorer att ta hänsyn till för att stärka förmågan till att reducera potentiella patientsäkerhetsrisker. I en god säkerhetskultur är kommunikationen om både risker och resultat öppen och transparent, både när allt löper på som planerat och vid tillfällen när det oväntade inträffar. Om vi identifierar och har överblick över risker i verksamheten skapar vi oss bättre handlingsutrymme samt förutsättningar att hantera riskerna och agera förebyggande. Omvärldsbevakning och hälsoekonomiska analyser kan bidra till att åtgärder som främjar patientsäkerheten värderas och prioriteras. Slutligen kan patienten och den närstående ge ett viktigt bidrag för att minska risker utifrån sina erfarenheter. Vad vill vi uppnå? Detta fokusområde syftar till att uppnå robust och anpassningsbar hälso- och sjukvårdsverksamhet där uppdraget klaras med god patientsäkerhet och god arbetsmiljö under både förväntade och oväntade förhållanden. Nationella åtgärder för att möjliggöra och underlätta huvudmännens arbete 5.1 Främja och medverka till att stärka insatser för färdighetsträning och simulering, till exempel: inventera kunskapsläget kring färdighetsträning och klinisk simulering identifiera behov av nationellt stöd och vägledning kring träning och simulering 32 REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

54 stödja insatser i hela hälso- och sjukvården för att främja träning av tekniska och icke tekniska färdigheter. 5.2 Stärk tillgång till och användning av verktyg, metoder och arbetssätt för identifiering och hantering av risker. Inventera hälso- och sjukvårdens behov av nya och komplementära verktyg för identifiering av risker. Det kan vara att integrerat följa sjukfrånvaro, bemanning etc. 5.3 Stärka och stödja en indikatorbaserad uppföljning som exempelvis speglar identifiering och hantering av risker eller proaktiv säkerhetsutveckling. Arbetet inleds med att inventera befintliga indikatorer. Därefter utvecklas nya mått och indikatorer där det finns behov. 5.4 Genomföra samordnade riskanalyser, t.ex. utifrån patientsäkerhet, arbetsmiljö och strålsäkerhet etc. 5.5 Inventera och utvärdera metoder för integrerad uppföljning av säkerhetskultur och arbetsmiljö. 5.6 Medverka i och stödja insatser för att omvärldsbevaka ur ett patientsäkerhetsperspektiv och sprida informationen. 5.7 Bidra till ökad samverkan och samordning mellan lärosäten och huvudmän gällande kompetensförsörjning i enlighet med förslag om nationell samordning av kompetens- och utbildningsfrågor. 5.8 Efterfråga, sammanställa och analysera patienters och närståendes erfarenhet eller upplevelse av risker i vården. Förslag på berörda aktörer IVO, Läkemedelsverket, Löf, Nationell samverkansgrupp för patientsäkerhet (NSG), SKL, Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, UKÄ, m.fl. Vad kan huvudmännen göra? Huvudmän som har en riskmedvetenhet och beredskap för att arbeta säkert i framtiden når dit genom att säkerställa bland annat att: vårdgivare har strategier för patientsäkerhet som styr och stödjer det lokala arbetet vårdgivare identifierar, kommunicerar och planerar för risker på lång sikt vårdgivare stärker sin beredskap genom träning, simulering och kompetensutveckling vårdgivare bedriver en aktiv omvärldsbevakning vårdgivare har en god framförhållning i sin kompetensförsörjning vårdgivare beaktar långsiktiga konsekvenser för patientsäkerhet i sina planerings- och prioriteringsbeslut vårdgivare skapar möjlighet för patienter och närstående att delta i patientsäkerhetsarbetet vårdgivare följer och utvärderar beredskap och förutsättningar för att proaktivt identifiera och hantera risker. REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 33

55 Nationell och regional uppföljning och rapportering Genom uppföljningen ska patientsäkerhetsläget synliggöras och utgöra ett kunskapsunderlag till stöd för det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Uppföljningen ska redovisa det som inträffat såväl som nuläget samt synliggöra och analysera skillnader i utfall t ex. ur ett jämlikhetsperspektiv. Uppföljningen behöver göras med standardiserade metoder som kan säkerställa jämförbara resultat mellan olika typer av verksamheter, olika organisatoriska nivåer och olika delar av landet, samt baseras på relevanta patientsäkerhetsindikatorer och mått. Uppföljningen inom patientsäkerhetsområdet behöver omfatta indikatorer och andra mått som speglar: påverkbara omständigheter som inverkar på processerna och som kan förändras för att göra vården säkrare. i vilken omfattning vården identifierar risker och vidtar åtgärder som förebygger vårdskador. i vilken utsträckning patienter har drabbats av vårdskador. Uppföljning och återkoppling nödvändig för olika målgrupper För att veta huruvida processerna följs och har önskad effekt behövs uppföljning. Där evidens saknas för vilka arbetssätt och åtgärder som bäst främjar en god patientsäkerhet ska uppföljning och utvärdering av strukturer, processer och resultat bidra till ökad kunskap. Uppföljningen bör vara i nära anslutning till där vården utförs, med mått och mätetal som kan användas för att anpassa och utveckla det dagliga arbetet. Genom systematisk uppföljning, analys och återkoppling av resultat på olika organisatoriska nivåer stöds utvecklingen av hög patientsäkerhet i alla delar av hälso- och sjukvården, inklusive tandvården. Utvecklade uppföljningsmöjligheter ska också utnyttjas till att återkoppla resultat inom patientsäkerhetsområdet till olika målgrupper exempelvis medarbetare, ledning på olika organisatoriska nivåer samt patienter och närstående. Detta ökar kunskaperna och kan skapa motivation till att fortsätta utvecklas inom patientsäkerhetsområdet. Utveckling av mått och metoder för uppföljning Pågående och planerad förändring av vårdens organisation och fördelning av resurser och ansvarsområden innebär att allt mer vård kommer att bedrivas utanför sjukhusen, vilket ställer krav på utveckling av anpassade mått och metoder för att följa upp patientsäkerheten. 34 REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

56 Barnsjukvård, primärvård inklusive kommunal hälso- och sjukvård, psykiatrisk vård och tandvård är exempel på vårdformer där patientsäkerhetsläget har beskrivits i begränsad omfattning. Detta eftersom det saknas underlag, till skillnad från den somatiska slutenvården för vuxna. De verksamhetsområden som hittills endast haft begränsade möjligheter till uppföljning av patientsäkerheten är prioriterade i utvecklingen av mått, indikatorer och mätmetoder. Ett annat utvecklingsområde inom uppföljning är indikatorer och mått som speglar framgångsområden samt indikatorer som mäter riskmedvetenhet och risk för vårdskador. En stor del av dagens indikatorer och mått belyser patientsäkerheten ur vårdgivarens och professionens perspektiv. Därmed finns det ett behov av att utveckla mått och metoder som också beskriver patienters och närstående upplevelse av hur säker vården är. Flera myndigheter och nationella organisationer redovisar fakta inom patientsäkerhetsområdet. En utveckling av mått, indikatorer och metoder för mätning och redovisning av data är ett utvecklingsarbete som behöver göras i samverkan mellan myndigheter, nationella organisationer och huvudmän. Det pågår även ett internationellt arbete med utveckling av mått och indikatorer inom patientsäkerhetsområdet som kan inspirera den svenska utvecklingen. En utveckling av internationella mått och indikatorer möjliggör internationella jämförelser. Sverige ska delta som en aktör och medskapare av mått och indikatorer i det internationella utvecklingsarbetet. Uppföljning och redovisning av patientsäkerhetsområdet på nationell och regional nivå Den årliga rapporteringen av patientsäkerhetsområdet i Socialstyrelsens lägesrapporter 5 syftar till att ge en samlad nationell bild av det aktuella läget. Redovisningen ska bland annat spegla förekomst av vårdskador, patienters och närståendes bild av hur säker vården är, andra resultat med koppling till patientsäkerhetsområdet (t.ex. vårdplatssituationen) samt beskriva pågående utvecklingsarbete. Redovisningen baseras till stor del på data från myndigheter, nationella organisationer och huvudmän, men den ska också spegla olika verksamhetsområden och genusperspektivet. Fördjupade analyser inom prioriterade områden, såsom patientsäkerhetsläget inom en viss typ av verksamhet eller gällande vissa riskområden. Återkommande indikatorbaserad uppföljning inom patientsäkerhetsområdet. Denna uppföljning inleds med att inventera befintliga indikatorer som speglar patientsäkerhet. Därefter utvecklas nya mått och indikatorer inom områden där det finns ett behov. Utvecklingen av indikatorer och mått ska spegla de fem fokusområdena samt den förflyttning av patientsäkerhetsarbetet som eftersträvas med åtgärderna i handlingsplanen. 5 Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvården och tandvård respektive Vård och omsorg om äldre. REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 35

57 Uppföljning av handlingsplanens genomförande ska göras årligen och en metod för uppföljningen ska tas fram. Utöver uppföljning av implementeringen av den nationella handlingsplanen ska innehåll och utveckling av regionala och kommunala handlingsplaner följas över tid. En plan för uppföljning av åtgärderna i handlingsplanen tas fram i samband med att aktiviteter i respektive åtgärdsområde planeras. Uppföljningsdata är sedan underlag för revidering och uppdatering av den nationella handlingsplanen. Flera aktörer följer upp och redovisar Socialstyrelsen tillhandahåller statistik om hälso- och sjukvård, bland annat i form av publikationer och databaser. Myndigheten följer, analyserar och rapporterar om hälso- och sjukvård med mera genom statistikframställning, uppföljning och utvärdering. Socialstyrelsen ska årligen lämna lägesrapporter om tillståndet och utvecklingen inom bland annat hälso- och sjukvård inklusive tandvård och har i uppdrag att analysera utvecklingen på patientsäkerhetsområdet. Sveriges Kommuner och Landsting förvaltar Vården i siffror som är ett verktyg för kvalitetsindikatorer och andra mått och ger faktaunderlag för analys och dialog inom och mellan huvudmän och vårdgivare. Kommunernas och regionernas verksamheter går också att följa i databasen Kolada, där nyckeltalen ofta bygger på nationell statistik från de statistikansvariga myndigheterna. 36 REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

58 Aktörer och resurser Aktörer och resurser för ett gemensamt agerande Förutom hälso- och sjukvårdspersonalen, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering, chefläkare och chefer i den direkta hälso- och sjukvården är politiker, myndigheter, organisationer, professionsföreningar, lärosäten och forskare involverade i genomförandet av handlingsplanen. Riksdagen ger ramarna för hälso- och sjukvården genom lagstiftningen på hälso- och sjukvårdsområdet. Regeringen har det övergripande ansvaret för den politiska färdriktningen, beslut om åtaganden, strategier för särskilda insatser och satsningar och beslut om hur offentliga medel ska användas. Inom regeringskansliet har Socialdepartementet det övergripande ansvaret för frågorna som rör patientsäkerhet och hälso- och sjukvård. De huvudsakliga resurserna för genomförandet av den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet kommer anslag från respektive myndighet det vill säga de pengar som tilldelats myndigheten från statens budget. Men det finns en rad andra resurser som bidrar ytterligare till det samlade arbetet. Många aktörer har ansvar och uppdrag i sin verksamhet som bidrar till en säkrare vård och som direkt eller indirekt påverkar patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Det gäller såväl huvudmän som myndigheter, organisationer, lärosäten och enskilda forskare. Nationella myndigheter med särskilt uppdrag inom patientsäkerhetsområdet Myndigheterna har en viktig roll i genomförandet av den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. Flera myndigheter har uppdrag inom patientsäkerhet och dessa ska ge vårdgivarna tillräckliga förutsättningar för att främja en hög patientsäkerhet. Myndigheterna styr på olika sätt, till exempel genom föreskrifter och allmänna råd eller tillsyn. De ska också stödja huvudmännen och vårdgivarna med kunskap, kunskapsutveckling och metodutveckling. Vissa uppdrag finns redan inskrivna i respektive myndighets instruktion eller regleringsbrev. Uppdragen finansieras både i form av förvaltningsanslag och särskilda regeringsuppdrag. I följande avsnitt presenteras ett urval av myndigheter. Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket har i uppdrag att se till att företag och organisationer följer lagar om arbetsmiljö och arbetstider. Målet är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv. Alla arbetsgivare ska regelbundet undersöka om det finns risker i arbetsmiljön och åtgärda dem. Arbetsmiljön omfattar både den fysiska, psykiska och sociala miljön på en arbetsplats. Arbetsmiljöverket ansvarar för att ta fram föreskrifter som förtydligar arbetsmiljölagen, där några av de mest grundläggande reglerna handlar om REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 37

59 systematiskt arbetsmiljöarbete. Vidare ansvarar myndigheten för att kontrollera att lagstiftningen följs, vilket de i stor utsträckning gör genom att inspektera arbetsplatser. Att ta fram statistik om arbetsmiljö och främja samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare på arbetsmiljöområdet är några andra centrala uppgifter. E-hälsomyndigheten E-hälsomyndigheten samordnar regeringens initiativ och de nationella initiativen inom e-hälsa. Myndigheten ska bidra till ett bättre informationsutbyte inom hälsa, vård och omsorg och ansvarar dessutom för register och it-funktioner som vårdgivare och apotek behöver, bland annat för att förskriva och expediera recept. Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten ansvarar för folkhälsofrågor och verkar för en god folkhälsa. Många av myndighetens aktiviteter är direkt eller indirekt kopplade till patientsäkerhet. Bland annat har myndigheten ansvar för frågor som rör vårdrelaterade infektioner eller vårdhygien där de samlar in, analyserar och förmedlar kunskap i frågor som rör antibiotikaresistens. Folkhälsomyndigheten tar fram kunskapsunderlag och åtgärdsprogram som kan användas inom vården och utgör också ett expertstöd. Bland annat ansvarar Folkhälsomyndigheten för att övervaka antibiotikaresistens, antibiotikaanvändning, vårdrelaterade infektioner inom äldreomsorg och särskilt boende (förkortat HALT). Folkhälsomyndigheten har även utvecklat ett infektionsverktyg för hälso- och sjukvården som fungerar som ett stöd i registreringen av vårdrelaterade infektioner. Forte Forte är ett statligt forskningsråd som finansierar forskning inom tre ansvarsområden: hälsa, arbetsliv och välfärd. Det är således forskning som berör alla människor och som ger oss kunskap att utvecklas både som individer och som samhälle. Forskning inom hälsa omfattar dels förekomst av sjukdomar, dels vilka faktorer som påverkar risken för att drabbas. Forskningen berör även insatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa, rehabilitering och omvårdnad samt hälso- och sjukvårdens processer och system. Vårdforskning innefattas också i ansvarsområdet hälsa, vilket syftar till att utveckla vården och omsorgen av patienter, sjuka samt deras anhöriga. För att förbättra kliniska resultat behövs både en samordnad forskning om vården som sektor och en utvärdering av effektiva metoder för implementering. Inspektionen för vård och omsorg IVO Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har tillsyn över all hälso- och sjukvård i Sverige genom att och inspektera vårdverksamheterna och utreda vissa anmälningar. IVO ansvarar också för tillsyn av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Resultaten från tillsynen återförs till vårdgivarna och allmänheten, både i enskilda ärenden via beslut och genom att systematisera och analysera iakttagelser på nationell och regional nivå. IVO tar också tillvara patienternas erfarenheter. För att bidra till utvecklingen av patientsäkerheten och främja ett lärande i vården arbetar IVO dessutom med dialog och vägledning i sitt arbete. 38 REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

60 Läkemedelsverket Läkemedelsverket ansvarar för att patienten och hälso- och sjukvården har tillgång till godkända läkemedel och verkar för att de används på ett ändamålsenligt sätt. Läkemedel granskas och godkänns för marknadsföring av Läkemedelsverket eller den gemensamma europeiska läkemedelsmyndigheten European Medicines Agency (EMA). Samtliga misstänkta läkemedelsbiverkningar ska rapporteras till Läkemedelsverket. Det gäller även biverkningar till följd av fel i läkemedelshantering, överdosering, missbruk, exponering i arbetet eller vid så kallad off-label användning. Vidare följer Läkemedelsverket och EMA löpande upp säkerheten för läkemedel. Läkemedelsverket har också tillsyn över medicintekniska tillverkare och produkter och övervakar att tillverkarna följer de lagar och föreskrifter som finns inom området. Myndigheten utreder olyckor och tillbud och vidtar åtgärder för att samma sak inte ska hända igen. Ett viktigt underlag för detta är hälso- och sjukvårdens inrapportering av allvarliga händelser och tillbud med medicintekniska produkter. Läkemedelsverket publicerar regelbundet tillverkarnas säkerhetsmeddelanden. Socialstyrelsen Socialstyrelsen har en verksamhet som riktar sig mot hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att samordna och stödja patientsäkerhetsarbetet i landet. Socialstyrelsens patientsäkerhetsarbete är myndighetsövergripande och sker i samverkan med flera olika myndigheter och parter. Myndigheten tar fram bindande regler i form av föreskrifter samt kunskapsstödjande och vägledande produkter som hjälper hälso- och sjukvården att utveckla praxis och arbetssätt. Det kan vara nationella riktlinjer, andra rekommendationer och indikatorer. Dessutom förvaltar och utvecklar Socialstyrelsen flera olika register och är statistikansvarig myndighet för vård- och omsorgsområdet. Det är Socialstyrelsen som prövar och utfärdar legitimationer för hälsooch sjukvårdspersonal. Strålsäkerhetsmyndigheten SSM Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har krav om rapportering av oplanerade händelser av betydelse ur strålskyddssynpunkt. SSM ska säkerställa att inträffade händelser, som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig oavsiktlig bestrålning av en patient, personal eller allmänhet har utretts i nödvändig omfattning och att tillståndshavaren har vidtagit de åtgärder som krävs för att uppnå god strålsäkerhet. Det är tillståndshavaren, som också samtidigt är vårdgivaren, som är ansvarig för utredningen. Hälso- och sjukvårdspersonalen anmäler det inträffade till tillståndshavaren enligt de interna rutinerna för avvikelsehantering. Om händelsen har betydelse ur strålskyddssynpunkt ska tillståndshavaren anmäla det inträffade till Strålsäkerhetsmyndigheten. Nationella organisationer Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en arbetsgivar- och intresseorganisation för alla kommuner och regioner. SKL:s uppgift är att REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 39

61 stödja medlemmarna och bidra till att utveckla deras verksamhet, bland annat när det gäller patientsäkerhet. SKL ger därför ut handböcker, vägledningar och kunskapsunderlag för riskområden. Dessutom administrerar SKL databaser för mätningar av viktiga patientsäkerhetsindikatorer, vilket ger verktyg för uppföljningar och analyser. De publicerar också rapporter som beskriver patientsäkerhetsområdet, lyfter fram goda exempel och sprider kunskap om nya arbetssätt och metoder. En annan viktig roll är att hålla samman nätverk med experter och medlemmar i syfte att stimulera till erfarenhetsutbyte och lärande. Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (Löf) är ett rikstäckande försäkringsbolag som ägs av regionerna. Löf försäkrar de vårdgivare som finansieras av regionerna. Uppdraget är att utreda och lämna ersättning enligt patientskadelagen (1996:799) till patienter som skadas i vården och arbeta för en ökad patientsäkerhet. Löf arbetar därför skadeförebyggande genom riktade insatser, utbildningar och forskningsstöd. Löf har tillsammans med yrkesorganisationer startat flera patientsäkerhetsprojekt som är riktade mot hälso- och sjukvården. Almega Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och branschorganisation för privata vårdgivare. Målet är att medlemmarna ska ge en högkvalitativ, säker och effektiv vård och omsorg. Organisationen deltar bland annat i nationella samverkansgrupper och driver frågor om transparens, nationella kvalitetsindikatorer och redovisning av dessa för profession, patienter och närstående. Professionsföreningar Professionsföreningarna inom hälso- och sjukvården arbetar aktivt med kvalitets- och patientsäkerhetsarbete och tar fram metoder och verktyg till stöd för hälso- och sjukvården. Svensk sjuksköterskeförening, Svenska läkaresällskapet, Sveriges arbetsterapeuter, Fysioterapeuterna, Dietisternas riksförbund och Sveriges Tandläkarförbund har exempelvis tillsammans tagit fram skriften Säker vård en kärnkompetens för säker vård. Skriften beskriver vilka kunskaper som medarbetarna behöver för att kunna ge en säker vård och vad som karaktäriserar en organisation, där patientsäkerheten sätter prägel på hela verksamheten. Den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet är uppbyggd utifrån samma fokusområden som denna skrift för att skapa tydlighet och vägledning. Huvudmännens ansvar Med huvudman menas den region eller den kommun som ansvarar för att erbjuda hälso- och sjukvård. Inom en huvudman kan en eller flera vårdgivare bedriva verksamhet. Regionen ska erbjuda en god hälso- och sjukvård, bland annat åt de som är bosatta i regionen. Regionen ska även erbjuda öppen vård åt de som omfattas av en annans regions ansvar för hälso- och sjukvård. Kommunerna ska erbjuda en god hälso- och sjukvård åt de individer som bor i särskilda boenden och åt de som vistas i dagverksamhet. Kommunen får även erbjuda de individer som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i det egna hemmet. Kommunerna ska som regel inte erbjuda hälso- och sjukvård som ges av läkare. 40 REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

62 Regioner och kommuner får, med bibehållet huvudmannaskap, sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som regionen eller kommunen ansvarar för. Även om en huvudman har avtalat med någon annan om att utföra vården har huvudmannen fortfarande ett aktivt ansvar för att säkerställa att invånarna får en god vård. Huvudmannen har dessutom skyldighet att kontrollera att överlåten verksamhet följer lagar och föreskrifter och andra krav enligt avtal, till exempel genom att ställa relevanta krav i avtal. Det offentliga ansvaret som huvudman innebär däremot inte bestämmanderätt över vårdgivarnas dagliga verksamhet. Det fråntar inte heller vårdgivaren ansvaret som följer med rollen som vårdgivare. En vårdgivares ansvar En vårdgivare kan vara en statlig myndighet, region, kommun eller annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård. En vårdgivare ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård uppfylls. Vårdgivaren ansvarar för verksamheten och har ett uttalat ansvar för patientsäkerhetsfrågorna i lagstiftningen. Vårdgivaren ansvarar också för att verksamheten har ett ledningssystem som ska anpassas efter verksamhetens inriktning och omfattning. Ledningssystemet ska innehålla de processer och rutiner som behövs för att verksamheten ska hålla hög kvalitet. Utöver detta är vårdgivaren skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Detta innebär bland annat att vårdgivaren ska göra följande: planera, leda och kontrollera verksamheten så att kraven på en god hälso- och sjukvård och tandvård upprätthålls arbeta förebyggande för att minska risken att patienter drabbas av vårdskador utreda händelser som medfört en vårdskada eller hade kunnat göra det ge patienter och närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till IVO informera patienter som har drabbats av en vårdskada dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat inom verksamheten och årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Patientnämndernas ansvar Patientnämnder finns i varje region och i vissa kommuner och har till uppgift att stödja och hjälpa patienter och deras närstående inom i stort sett alla offentligt finansierad hälso- och sjukvård i regioner och kommuner. Nämndernas huvudsakliga uppgift är att på ett lämpligt sätt hjälpa patienter att föra fram synpunkter och klagomål till vårdgivare och se till att de blir besvarade. De ska även hjälpa patienter att få den information de kan behöva för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården. Om patienten är ett barn ska patientnämnden särskilt beakta barnets bästa. Patientnämnderna återkopplar också till vården när det gäller iakttagelser och REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 41

63 avvikelser som har betydelse för patienterna. Syftet med detta är att vården ska få kännedom om eventuella förbättringar som behöver göras. Genom att årligen analysera de klagomål och synpunkter som har kommit in, uppmärksammar nämnderna regionen eller kommunen på riskområden och hinder för utveckling av hälso- och sjukvården. Patientnämnden är däremot inget övervakande organ och har heller inga disciplinära befogenheter. Gemensamma ansvarsområden för alla som arbetar i hälso- och sjukvården Alla som arbetar i hälso- och sjukvården ansvarar för hur de utför sitt arbete. Personalen ska utföra sitt arbete så att det stämmer överens med vetenskap och beprövad erfarenhet och ge patienterna en sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård. Det är inte bara legitimerade yrkesutövare som ingår i gruppen hälso- och sjukvårdspersonal och dessutom innebär vissa befattningar ett särskilt ansvar. Som exempel finns det arbetsuppgifter som bara får utföras av en viss yrkesgrupp eller vissa yrkesgrupper, eller som kräver särskild utbildning, kompetens eller befattning. Inom hälso- och sjukvårdspersonalen finns också roller som innebär ett särskilt ansvar. En sådan är verksamhetschef, som är en övergripande befattning med särskilt ansvar inom hälso- och sjukvården och tandvården. Verksamhetschefen har det samlade ansvaret för en verksamhet och ska säkerställa att verksamheten tillgodoser patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i hälso- och sjukvården. Andra centrala roller är medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) samt chefläkare. Inom den kommunala hälso- och sjukvården ska det finnas minst en MAS med särskilda angivna ansvarsområden, men det kan finnas flera MAS i samma kommun som ansvarar för det verksamhetsområde som kommunen bestämt. MAR är motsvarande befattning inom rehabilitering. I regionerna finns det chefläkare. Ofta är det en chefläkare som ansvarar för att anmäla händelser som har medfört en allvarlig vårdskada eller händelser som hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till IVO, så kallade lex Maria-anmälningar. Chefläkaren är ofta en kliniskt erfaren läkare med chefserfarenhet och lokal kännedom som arbetar övergripande med att utveckla patientsäkerhet och kvalitet. Begreppet chefläkare är dock inte rättsligt reglerat. Med andra ord kan arbetsuppgifter fördelas på olika sätt. De flesta arbetsuppgifter är inte reglerade på så vis att det finns krav på vem som får utföra dem. Därmed finns alltså en stor frihet inom hälso- och sjukvården och tandvården när det gäller hur man kan fördela de arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade. Däremot gäller de allmänna reglerna om en god och säker vård på hälso- och sjukvårdens område, vilket indirekt kan påverka hur arbetet kan fördelas. 42 REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

64 Andra nationella satsningar, strategier och handlingsplaner Flera pågående nationella satsningar och initiativ inom hälso- och sjukvården bedöms ha en påverkan och koppling till arbetet för ökad patientsäkerhet och val av åtgärder i handlingsplanen. Ett urval av dessa satsningar och initiativ beskrivs övergripande i detta avsnitt. Insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården m.m. Staten och SKL slöt i juni 2019 en överenskommelse som omfattar sex insatsområden6 och där det främst är områdena Mot en säkrare vård och Läkemedel som har påverkan och koppling till handlingsplanen för ökad patientsäkerhet. Exempel på aktiviteter som ingår i överenskommelsen är att i samverkan med Socialstyrelsen stödja arbetet med att identifiera vårdskador inom primärvården och den prehospitala vården och att utveckla arbetet med markörbaserad journalgranskning i hemsjukvård. Vidare att fortsätta genomföra nationella mätningar av skador inom psykiatrisk vård, genomföra årliga punktprevalensmätningar avseende t. ex. VRI, stödja genomförandet i den nationella strategin mot antibiotikaresistens, stödja en enhetlig och strukturerad dokumentation om patientens läkemedelsbehandlingar samt arbeta för en långsiktig hantering och integrering av det nationellt gemensamma patientsäkerhetsarbetet som en del av kunskapsstyrningssystemet. Samordnad utveckling för god och nära vård Sedan mars 2017 pågår utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård. Uppdraget är att stödja landsting, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordna och utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredningen tar avstamp i en fördjupad analys av förslag i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) och har överlämnat tre delbetänkanden 7. Slutbetänkande överlämnas i mars Insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården - Mot en säkrare vård - Läkemedel - Långsiktig inriktning för vård och behandling av sällsynta sjukdomar - Hälso- och sjukvårdens arbete med civilt försvar - Sexuell och reproduktiv hälsa 7 God och nära vård En gemensam färdplan och målbild (SOU 2017:53), God och nära vård En primärvårdsreform (SOU 2018:39) och God och nära vård Vård i samverkan (SOU 2019:29). REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 43

65 Bättre samverkan och snabbare utskrivning från sjukhus Staten har en överenskommelse med SKL att stödja processen vid utskrivning från sjukhus. Syftet med satsningen är att förbättra samverkan mellan kommun och landsting för att öka tryggheten för patienter med fortsatt vårdbehov. Inför 2019 lyftes ett antal prioriteringar, bland annat uppföljning av den enskildes egna upplevelser samt behovet av att utveckla en samordnad vård och omsorg i hemmet för äldre med sammansatta vårdbehov. Arbetets resultat ska redovisas till Socialdepartementet senast den 31 mars Stärkt stöd till den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att stärka stödet till den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården. Rapporten Kommunalt finansierad hälsooch sjukvård förstudie är en utgångspunkt för uppdraget. Förstudien pekar ut sju utvecklingsområden och stöden ska omfatta dels den kunskap som behövs för att utveckla vården på systemnivå, dels den kunskap som behövs för att säkerställa en god kvalitet i möten med patienten. Uppdraget ska redovisas till Socialdepartementet senast den 31 mars 2021, med en delredovisning senast 31 mars Standardiserade vårdförlopp Staten och SKL har en överenskommelse om att ta fram nya standardiserade vårdförlopp som ska kunna omfatta en hel vårdkedja utredning, uppföljning och rehabilitering. De standardiserade vårdförloppen ska tas fram inom minst fem nya sjukdomsområden och implementeras i vården Regionernas kunskapsstyrningsorganisation tar fram de standardiserade vårdförloppen, målen för arbetet och följer upp, med stöd från SKL. Relevant myndighet kommer sedan få i uppdrag att följa och utvärdera arbetet. SKL ska delrapportera till Socialdepartementet senast den 15 november 2019 och en verksamhetsrapport ska lämnas senast den 15 mars Ändamålsenligt klagomålssystem Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att stödja utvecklingsarbetet av klagomålshanteringen inom hälso- och sjukvården genom att samordna insatser för att skapa ett ramverk för klagomålshantering, tydliggöra begrepp och definitioner samt medverka i och stödja den långsiktiga samverkansstrukturen. Uppdraget bygger på en förstudie om hur patienter och närstående ska kunna anmäla klagomål och synpunkter på ett enkelt, enhetligt och säkert sätt och hur vården ska hantera, utreda och analysera dem. Uppdraget ska redovisas till regeringen den sista december REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

66 Samverkan kring kompetensförsörjningsfrågor i hälso- och sjukvården Framtidens vårdkompetens Socialstyrelsen och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har regeringens uppdrag att se över hur tillgången på utbildad personal inom hälso- och sjukvården kan säkras genom ökad samverkan mellan berörda aktörer. Ett mål är att analysera och ge konkreta förslag på hur olika regionala och nationella samverkansarenor för kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården kan utformas och utvecklas för att fungera över en längre tidsperiod. Ett annat mål är att, som en del i detta, förbättra tillgången till relevant statistik och relevanta prognosmodeller för kompetensbehovet för olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården. Senast den 31 augusti 2019 ska myndigheterna slutrapportera till regeringen. Utvecklade förutsättningar för vårdens medarbetare Överenskommelsen mellan staten och SKL är en sammanslagning av de tidigare överenskommelserna Professionsmiljarden och Goda förutsättningar för vårdens medarbetare (personalmiljarderna). Det handlar övergripande om att öka medarbetarnas tid för patientnära insatser och utvecklingsarbete samt att stärka landstingens och kommunernas planering av sitt kompetensbehov i syfte att utveckla vårdens verksamheter mot en god och nära vård. Landstingens redogörelser för arbetet under 2019 ska ha inkommit till Socialstyrelsen senast den 31 mars Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården Myndigheten för vårdanalys publicerade i april 2019 rapporten Åt samma håll på uppdrag av regeringen. Rapporten är ett underlag till ett nationellt program för samordning av ledarskapsfrågor i hälso- och sjukvården. Tre mål eller områden är identifierade inom vilka nationella insatser kan bidra till att stärka ledarskapet. Förslagen baseras på rapporten Visa vägen i vården ledarskap för stärkt utvecklingskraft. Framtidsscenarier för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning Socialstyrelsen har påbörjat ett arbete med att ta fram scenarier för hur kompetensförsörjningen i hälso- och sjukvården kan se ut år Syftet med detta är att bidra till en ökad medvetenhet om vilka kritiska frågor som är viktiga att bevaka för att skapa en hållbar kompetensförsörjning. Scenarierna kommer att utgå från drivkrafter och trender i omvärlden och arbetas fram i samverkan med en bred grupp initierade personer inom den svenska hälso- och sjukvården. REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 45

67 Vision e-hälsa 2025 Vision e-hälsa 2025 är en överenskommelse mellan staten och SKL. Syftet är att ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen ger i hälso- och sjukvården respektive i socialtjänsten. Målet är att en ökad digitalisering ska stödja både brukarnas, klienternas och patienternas situation samt ge mer ändamålsenliga stöd för medarbetarna. Detta för att säkra en socialtjänst, hälso- och sjukvård och (i tillämpliga delar) tandvård som är jämlik, jämställd, tillgänglig och av god kvalitet. Visionen pekar ut tre insatsområden: regelverk, enhetligare begreppsanvändning och standardiseringsfrågor. Till visionen kopplas en handlingsplan för perioden Nationell läkemedelsstrategi År 2015 enades regeringen och SKL tillsammans med ett flertal andra aktörer inom läkemedelsområdet om en nationell läkemedelsstrategi (NLS) för perioden Syftet med strategin är att hantera utmaningar som kräver samverkan mellan dessa aktörer och ett strategiskt tillvägagångssätt. Inriktningen för NLS för formuleras i en vision samt genom tre långsiktiga målområden. Kopplat till strategin finns en handlingsplan som år 2018 omfattade 21 aktiviteter. Under 2019 pågår aktiviteterna i handlingsplanen, där ramarna för det fortsatta arbetet fastställs under hösten av regeringen och SKL. Nationell läkemedelslista Riksdagen beslutade i juni 2018 om ett lagförslag till nationell läkemedelslista. Nationella läkemedelslistan blir en rikstäckande informationskälla som ger både vården, omsorgen, apoteken och patienten tillgång till samma information om patientens förskrivna och uthämtade läkemedel och varor i Sverige. E-hälsomyndigheten har regeringens uppdrag att utveckla och införa Nationella läkemedelslistan och andra myndigheter, nationella organisationer och aktörer deltar i det arbetet. Lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista träder i kraft den 1 juni 2020 (prop. 2017/18:223 nationell läkemedelslista). Krav på hälso- och sjukvårdens aktörer och deras uppgiftsskyldighet träder i kraft den 1 juni Samverkansfunktion och handlingsplan för arbetet mot antibiotikaresistens Regeringen beslutade 2016 om en svensk strategi för arbetet mot antibiotikaresistens. Strategin omfattar både nationellt och internationellt arbete och gäller fram till år Folkhälsomyndigheten och Statens jordbruksverk har ett gemensamt ansvar för att samordna berörda aktörer och främja ett samordnat arbete mot 46 REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

68 antibiotikaresistens samt att ta fram en gemensam tvärsektoriell handlingsplan för perioden Handlingsplanen utgår från strategins sju målområden. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december VRI-proaktiv Vinnovaprojektet VRI-proaktiv är ett nationellt samarbetsprojekt mellan professionen, akademin och industrin som syftar till att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) och förbättra behandlingen av VRI. I projektet utvecklas ett it-baserat beslutsstöd som bland annat flaggar upp för riskpatienter i datajournalsystemen och anger vilka rutiner som gäller för att minska risken för VRI samt nya arbetssätt och utbildningsinsatser. Utöver detta ingår bland annat att öka patienters kunskap om vanliga smittvägar och basala hygienrutiner för att minska risker för VRI. Regeringens strategi inom området psykisk hälsa Regeringen har tagit fram en strategi för arbetet med psykisk ohälsa. Det pekas på sex förutsättningar för att förstärka arbetet med att utveckla ett samhälle som bättre kan motverka psykisk ohälsa: hela samhällets ansvar, personcentrering, använda rätt data på rätt sätt, effektivt kunskapsstöd, kostnadseffektivitet och samarbete. Statens fokus är att samordna och ge stöd till verksamheten med kunskap, uppföljning och tillsyn. Nationellt handlingsprogram för suicidprevention Riksdagen beslutade 2008 om ett nationellt handlingsprogram för arbetet med att minska antalet självmord. Programmet består av nio åtgärdsområden som omfattar insatser på såväl individnivå som befolkningsnivå. Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att samordna arbetet med suicidprevention på nationell nivå. Ökad kunskap om suicidprevention och stöd till efterlevande Regeringen gav i maj 2019 Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram och sprida kunskap som kan stödja hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens arbete med att förebygga suicid. Socialstyrelsen ska även ta fram och sprida kunskap för att kunna stärka stödet till personer som förlorat en anhörig eller närstående i suicid. En delrapportering av uppdraget ska ske årligen, och det ska slutredovisas senast den 30 november REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 47

69 Ökad tillgänglighet och jämlikhet i mödra- och förlossningsvården samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa Regeringen och SKL har sedan 2015 haft överenskommelser om att satsa på en förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. Satsningen pågår fram till och med 2022 och omfattar hela vårdkedjan inklusive förebyggande insatser. Medlen ska stärka kompetensförsörjningen och bemanningen samt förbättra arbetsmiljön, utveckla vårdkedjan och eftervården, insatser inom neonatalvården samt kunskapsstöd och utbildning för medarbetarna. Nationellt system för kunskapsstyrning i hälso- och sjukvård Under 2018 etablerade regionerna, med stöd av SKL, ett gemensamt system för kunskapsstyrning som ska göra det enklare att samordna kunskapsstöden som används i hälso- och sjukvården. Kunskapsstyrningssystemet handlar om att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom hälso- och sjukvården. Kunskapsstyrningens tre delar är kunskapsstöd, uppföljning och analys samt stöd till verksamhetsutveckling och ledarskap. Systemet består i dagsläget av 24 programområden (NPO) och åtta samverkansområden (NSG), till exempel patientsäkerhet. Nationell samverkansgrupp patientsäkerhet samordnar regionernas patientsäkerhetsarbete och ska bland annat analysera och lägesbeskriva samt stödja utveckling, drift och förvaltning av uppföljningssystem kopplat till patientsäkerhet. Genomförandet av ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård (kommittédirektiv 2018:95) I takt med att landstingen tar ett allt större ansvar för att uppnå en kunskapsbaserad och jämlik vård genom det landstingsgemensamma kunskapsstyrningssystemet behöver staten på motsvarande sätt utveckla sin styrning med kunskap. Detta för att staten och sjukvårdshuvudmännen tillsammans kan skapa ett sammanhållet nationellt system för en kunskapsbaserad och jämlik vård. En särskild utredare ska stödja utformningen av ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård 8. Systemet ska förstärka statens och sjukvårdshuvudmännens förutsättningar för att använda bästa 8 Utredaren ska bl.a. - stödja utformandet av ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård - stödja utvecklingen av nära och regelbundna samråd mellan regeringen och sjukvårdshuvudmännen - stödja utvecklingen av en förbättrad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården - ytterligare analysera och utveckla valda förslag och bedömningar i betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48). 48 REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

70 tillgängliga kunskap i varje patientmöte. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni Partnerskap för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård Med syftet stärka den nationella kunskapsstyrningen har ett antal myndigheter bildat ett partnerskap med kommuner och regioner. År 2018 ingick Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) ett partnerskap tillsammans med regionerna. Syftet med partnerskapet är bland annat att bidra till samordning av initiativ som kan bidra till behovsanpassad kunskapsutveckling och bättre stöd för implementering. Partnerskapet samverkan för en kunskapsbaserad socialtjänst och näraliggande hälso- och sjukvård Partnerskapet är en samverkansform mellan Socialstyrelsen, SKL och de regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS). Inom partnerskapet samverkar regional och nationell nivå kring frågor om kunskapsstyrning och kunskapsutveckling inom socialtjänst och närliggande hälso- och sjukvård. Nationella kvalitetsregister Regeringen och SKL har en överenskommelse om en fortsatt utveckling av nationella kvalitetsregister för För närvarande finns drygt 100 nationella kvalitetsregister i drift. Gemensamt för alla register är att de är individbaserade och innehåller diagnos, insatta åtgärder och resultat för patienten. Kvalitetsregistren ska vara en integrerad del i ett nationellt hållbart system för den samlade kunskapsstyrningen och uppföljningen av hälso- och sjukvården. SKL ska lämna en verksamhetsrapport till Socialdepartementet senast den 31 mars Utveckling av nationell uppföljning Socialstyrelsen regeringens uppdrag att påbörja ett arbete för att utveckla den nationella uppföljningen, inklusive analysen av hälso- och sjukvården. Myndigheten har tagit fram en målbild för arbetet, förslag på utvecklingsåtgärder samt urval av indikatorer. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har ett motsvarande uppdrag med fokus på patientperspektivet. REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 49

71 Referenser Inledning och bakgrund Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) Patientsäkerhetslag (2010:659). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete. Hälso- och sjukvårdsrapporten 2018 Öppna jämförelser. Sveriges Kommuner och Landsting; Hälso- och sjukvårdsrapporten 2019 Öppna jämförelser. Sveriges Kommuner och Landsting; Skador i somatisk vård januari 2013 december 2018, nationell nivå. Sveriges kommuner och landsting; Global Action on Patient Safety. Hämtad från: Nationell samverkan och samordning för ökad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? RiR 2015:12. Riksrevisionen; WHO. Global action on patient safety, A72/26. Hämtad från WHO. Extracts from document EB144/2019/REC/1 for consideration by the Seventy-second World Health Assembly. Hämtad från: DEC-en.pdf. Grundläggande förutsättningar för en säker vård En god säkerhetskultur Samlat stöd för patientsäkerhet Säkerhetskultur. Hämtad från: Waterson P ed. Patient Safety Culture Theory, Methods and Application. CRC Press: Patientsäkerhet och arbetsmiljö. En vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö. Sveriges Kommuner och Landsting; Kompetensförsörjning och patientsäkerhet Hur brister i bemanning och kompetens påverkar patientsäkerheten. Socialstyrelsen; Kompetens och kunskap Hälso- och sjukvårdslag (2017:30). Tandvårdslag (1985:125). Kompetensförsörjning och patientsäkerhet Hur brister i bemanning och kompetens påverkar patientsäkerheten. Socialstyrelsen; REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

72 Ledning och styrning Patientsäkerhetslag (2010:659). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Vårdanalys; Patienten som medskapare Patientlag (2014:821). Hälso- och sjukvårdslag (2017:30). Patientsäkerhetslag (2010:659). Tandvårdslag (1985:125). Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård. Vårdanalys; Förnuft och känsla Befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården. Vårdanalys; Fem prioriterade fokusområden Safer Healthcare Strategies for the Real World. Vincent C, Amalberti R. Springer International Publishing; Vincent C, Burnett S, Carthey J. Safety Measurement and monitoring in healthcare: a framework to guide clinical teams and healthcare organisations in maintaining safety. BMJ Quality Safety April Chatburn E, Macrae C, Carthey J, Vincent C. Measurement and monitoring of safety: impact and challenges of putting a conceptual framework into practica. BMJ Quality Safety mars Säker vård en kärnkompetens för vårdens samtliga professioner. Svensk sjuksköterskeförening, Svenska läkaresällskapet, Fysioterapeuterna, Sveriges arbetsterapeuter, Dietisternas riksförbund, Sveriges tandläkarförbund; Nationell uppföljning Health at a Glance OECD Indicators. Hämtad från: Aktörer och resurser Hälso- och sjukvårdslag (2017:30). Kommunallag (2017:725). Lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården. Patientsäkerhetslag (2010:659). Tandvårdslag (1985:125). Proposition 2016/17:166 om privata sjukförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 51

73 Andra nationella satsningar, strategier och handlingsplaner: Insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården m.m.: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Hämtad från: 3.html. Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01): Hämtad från: Bättre samverkan och snabbare utskrivning från sjukhus: Hämtad från: Stärkt stöd till den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården: Kommunalt finansierad hälso- och sjukvård förstudie. Socialstyrelsen; Standardiserade vårdförlopp: Hämtad från: skapsstyrning/overenskommelsestandardiseradevardforlopp html Ändamålsenligt klagomålssystem: Förstudie om klagomålshantering i hälso- och sjukvården. Ett enkelt, enhetligt och säkert klagomålssystem som bidrar till lärande. Socialstyrelsen; Samverkan kring kompetensförsörjningsfrågor i hälso- och sjukvården Framtidens vårdkompetens. Hämtad från: Utvecklade förutsättningar för vårdens medarbetare: Hämtad från: halsoochsjukvard/overenskommelseutveckladeforutsattningarforvardensm edarbetare html. Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården: Åt samma håll. Vårdanalys; Visa vägen i vården: Vårdanalys; Framtidsscenarier för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning: Hämtad från: Vision e-hälsa 2025: Hämtad från: respektive Nationell läkemedelsstrategi: Hämtad från: Lakemedelsverket/Nationell-lakemedelsstrategi/. Nationell läkemedelslista: Hämtad från: /. Samverkansfunktion och handlingsplan för arbetet mot antibiotikaresistens: Hämtad från: VRI-proaktiv: Hämtad från: 52 REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN

74 Regeringens strategi inom området psykisk hälsa : Hämtad från: (dir ). Nationellt handlingsprogram för suicidprevention: Hämtad från: Ökad kunskap om suicidprevention och stöd till efterlevande: Hämtad från: Ökad tillgänglighet och jämlikhet i mödra- och förlossningsvården samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa: Hämtad från: och ardkvinnorshalsa/overenskommelseforattframjakvinnorshalsa html. Nationellt system för kunskapsstyrning i hälso- och sjukvård: Hämtad från: skapsstyrning html. Genomförandet av ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård (kommittédirektiv 2018:95): Hämtad från: 1fd81a7f58/genomforandet-av-ett-nationellt-sammanhallet-system-forkunskapsbaserad-vard-dir.-2018_95.pdf. Partnerskap för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård: Hämtad från: Partnerskapet samverkan för en kunskapsbaserad socialtjänst och näraliggande hälso- och sjukvård: Hämtad från: Nationella kvalitetsregister: Hämtad från: och Utveckling av nationell uppföljning: Utvecklad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen; Med örat mot marken. Vårdanalys; REMISS NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD PATIENTSÄKERHET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOCIALSTYRELSEN 53

75 Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Skiss under bearbetning exempelsidor juni 2019 UTKAST

76 Förord Svensk hälso- och sjukvård har en lång tradition av aktivt patientsäkerhetsarbete. De två senaste decennierna har kunskapen om patientsäkerhet vuxit snabbt och i takt med den har patientsäkerhetsarbetet utvecklats. Trots detta drabbas fortfarande många patienter av skador som hade kunnat undvikas (vårdskador). Regeringen ser därför behov av en nationell kraftsamling för att stärka huvudmännens arbete med patientsäkerhet och stärka den nationella samordningen. Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta en nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet, vilken ska bidra till att utveckla och samordna arbetet med patientsäkerhet i landet. Visionen med denna handlingsplan är God och säker vård överallt och alltid. Målet är att ingen patient ska behöva drabbas av en vårdskada. Handlingsplanen riktar sig till myndigheter, beslutsfattare och huvudmän. Den ska kunna användas av regioner och kommuner för att dessa i upprättandet av regionala handlingsplaner ska ha möjlighet att etablera principer, prioriteringar och målsättningar för patientsäkerhetsarbetet. Denna handlingsplan är framtagen i bred samverkan med myndigheter, representanter från huvudmän och nationella organisationer inklusive företrädare för patienter och närstående, experter och studenter samt andra berörda aktörer inom patientsäkerhetsområdet. Socialstyrelsen vill tacka alla externa aktörer som har medverkat i arbetet. Juni 2019 Olivia Wigzell Generaldirektör UTKAST 2

77 Innehåll Förord Handlingsplanen i korthet Med gemensamma krafter kan vi göra vården ännu säkrare En god och säker vård Många patienter drabbas fortfarande av vårdskador Mycket har gjorts och görs för att skapa en säkrare vård Det är dags att ta nästa steg! Säkerhet handlar om mognad Arbeta för närvaro av säkerhet Omvärldsanalys av styrdokument inom patientsäkerhetsområdet Handlingsplanen ger förutsättningar att stödja huvudmännens patientsäkerhetsarbete Andra nationella satsningar och initiativ med en påverkan och koppling till arbetet med patientsäkerhet Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet Nationell samverkan och samordning för ökad patientsäkerhet Handlingsplanen genomförs i samverkan Grundläggande förutsättningar för en säker vård En god säkerhetskultur Kunskap och kompetens Ledning och styrning Patienten som medskapare Fem prioriterade fokusområden Fokusområde 1: Öka kunskap om inträffade vårdskador Fokusområde 2: Tillförlitliga och säkra system, processer och rutiner Fokusområde 3: Öka medvetenheten om hur säker vården är idag Fokusområde 4: Stärka analys, lärande och utveckling Fokusområde 5: Öka riskmedvetenhet och beredskap Nationell och regional uppföljning och rapportering Uppföljning och återkoppling nödvändig för olika målgrupper Utveckling av mått och metoder för uppföljning Uppföljning och redovisning av patientsäkerhetsområdet på nationell och regional nivå Flera aktörer följer upp och redovisar Aktörer och resurser Andra nationella satsningar, strategier och handlingsplaner Referenser UTKAST 3

78 UTKAST Med vårdskada avses enligt 1 kap. 5 patientsäkerhetslagen (2010:659) lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. 4

79 Handlingsplanen i korthet Vision Visionen för den nationella handlingsplanen är: God och säker vård överallt och alltid. Övergripande mål Ingen patient ska behöva drabbas av en vårdskada Både visionen och det övergripande målet är formulerade för att betona en bred ansats i säkerhetsarbetet, vilket både inkluderar perspektiven frånvaro av skador och närvaro av säkerhet, och signalerar att alla verksamhetsområden, i alla situationer, i hela hälso- och sjukvården och tandvården berörs. Syftet med handlingsplanen Regeringen ser behov av en nationell kraftsamling för att stärka huvudmännens arbete med det systematiska patientsäkerhetsarbetet och förebygga att patienter drabbas av vårdskador. Handlingsplanen ska bidra till att utveckla och samordna arbetet med patientsäkerhet i landet. Målgrupper Handlingsplanen ska kunna användas av regioner och kommuner för att genom regionala handlingsplaner etablera principer, prioriteringar och målsättningar för patientsäkerhetsarbetet. Grundläggande förutsättningar för säker vård För att arbeta mot visionen och det övergripande målet har fyra grundläggande förutsättningar för arbetet lyfts fram: En god säkerhetskultur Kunskap och kompetens Ledning och styrning Patienten som medskapare Fem prioriterade fokusområden Handlingsplanen innehåller fem prioriterade fokusområden för arbetet mot en säkrare vård. Fokusområdena utgår från de huvudsakliga utmaningarna inom patientsäkerhetsarbetet och utgör en struktur för handlingsplanens nationella åtgärder: Öka kunskap om inträffade vårdskador Tillförlitliga och säkra system, processer och rutiner Öka medvetenhet om hur säker vården är idag Stärka analys, lärande och utveckling Öka riskmedvetenhet och beredskap Utveckling i bred samverkan Uppdraget har genomförts av Socialstyrelsen i bred samverkan med myndigheter, representanter från huvudmän samt nationella organisationer, inklusive företrädare för patienter och närstående, experter och studenter samt andra berörda aktörer inom patientsäkerhetsområdet. UTKAST 5

80 Med gemensamma krafter gör vi vården ännu säkrare Svensk sjukvård har i viktiga avseenden mycket goda medicinska resultat, enligt flera av de internationella jämförelser som görs. Men dagens vård kan bli säkrare. I hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) står det att hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Det innebär att den särskilt ska vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, vara lätt tillgänglig, bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan patienten och hälsooch sjukvårdspersonalen samt tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. En god och säker vård God vård är ett även samlingsbegrepp för de mål och kriterier som är vägledande när hälso- och sjukvårdens processer, resultat och kostnader följs upp. Med begreppet god vård menas där att vården är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. Att vården är säker är en grundsten i allt kvalitetsarbete inom hälso- och sjukvården. Många patienter drabbas fortfarande av vårdskador Svensk sjukvård har i viktiga avseenden mycket goda medicinska resultat, enligt flera av de internationella jämförelser som görs. Men dagens vård kan bli säkrare. Uppskattningsvis drabbas patienter varje år av vårdskador i somatisk sjukhusvård, vilket motsvarar ungefär en vårdskada vart tionde vårdtillfälle. Detta får konsekvenser både för de drabbade individerna, för personalen, för patienters förtroende för vården och för vårt gemensamma resursutnyttjande. Vårdskadorna alltså skador som kan undvikas medför förlängda sjukhusvistelser för cirka patienter varje år. Cirka patienter får bestående men, och vid ungefär dödsfall varje år bedöms en vårdskada ha varit en bidragande orsak. Kostnaden för de extra vårddagar som beror på vårdskador beräknas vara cirka 7 miljarder kronor per år, vilket motsvarar ungefär en sjundedel (drygt 14 procent) av de totala kostnaderna för somatisk sjukhusvård. Hur situationen ser ut utanför den somatiska sjukhusvården för vuxna det vill säga inom barnsjukvården, hemsjukvården, prehospitala vården, primärvården, psykiatrin och tandvården är dock otillräckligt eller inte alls belyst. UTKAST Mycket har gjorts och görs för att skapa en säkrare vård Svensk hälso- och sjukvård har en lång tradition av aktivt patientsäkerhetsarbete. Redan för 80 år sedan utgjorde lex Maria en startpunkt för detta arbete genom införandet av krav på anmälan av skador till följd av vård och behandling. De senaste decennierna har kunskapen om patientsäkerhet vuxit snabbt, och i takt med denna kunskap har patientsäkerhetsarbetet utvecklats. Viktiga områden har varit statlig reglering (till exempel patientsäkerhetslagen (2010:659) och föreskrifter för ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete) samt det regionala och kommunala arbetet i form av satsningar, styrdokument och kunskapsstyrning. Patientsäkerhetsöverenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för perioden utgjorde också ett viktigt steg i utvecklingen genom att sätta fokus på säkerhetskultur, uppföljning och synliggörande av hälso- och sjukvårdens resultat. På nationell nivå pågår i dagsläget ett flertal satsningar och initiativ (några exempel finns längre fram i handlingsplanen) som på olika sätt påverkar och syftar till att stärka patientsäkerheten. Sverige deltar också aktivt i det internationella patientsäkerhetsarbetet, bland annat genom Världshälsoorganisationens (WHO:s) resolutionsarbete inom Global Action on Patient Safety. 6

81 UTKAST 7

82 Vägen till ett aktivt förebyggande patientsäkerhetsarbete ett fokusskifte i tre steg Figur 1. Det är dags att ta nästa steg! Utvecklingen mot en säker vård ska hantera såväl utmaningarna i hälso- och sjukvården som den pågående utvecklingen och förändringen av hälso- och sjukvårdssystemet. Några viktiga exempel är kompetensförsörjningen, tillgängligheten, omställningen till en nära vård, den digitala och tekniska utvecklingen, informationssäkerheten och ett proaktivt skadeförebyggande arbete. Utvecklingen mot en säker vård sker stegvis. För att ta nästa steg behöver vi bygga vidare på det goda arbete som bedrivs och samtidigt kraftsamla inom nya områden. Säkerhet handlar om mognad Hälso- och sjukvården är en komplex verksamhet i ständig förändring som är beroende av samspelet mellan människor, teknik och organisation. Riskerna i ett sådant system är många och varierande. Säkerheten och säkerhetsarbetet är därför avgörande. När ett system mognar och säkerheten utvecklas sker ett fokusskifte, vilket visualiseras i figur 1. Först och främst inser vi överhuvudtaget inte att vi skadar, det vill säga förnekande. När vi inser att vi faktiskt skadar flyttas vårt fokus framför allt på att hantera inträffade skador, det vill säga skadebegränsning. Nästa stora steg tar vi när vi inser vikten av att i första hand identifiera risker för skada samt förebygga eller minimera risken att skador över huvud taget inträffar, det vill säga ett aktivt förebyggande patientsäkerhetsarbete. Denna handlingsplan tar sin utgångspunkt i detta resonemang. UTKAST Arbeta för närvaro av säkerhet En central faktor för att lyckas är att bredda innebörden av det vi menar när vi säger att vi arbetar för en säker vård. Det fokus på redan inträffade negativa händelser, som fortfarande är dominerande idag, behöver kompletteras dels med systemförståelse för hur pass säkra våra vårdprocesser och system är, dels med riskmedvetenhet, beredskap och förmåga att agera både i nuläget och i framtiden. Dessutom behövs betydligt mer analys, lärande, utveckling och spridning av kunskap. Genom detta kan vi närma oss de två perspektiven frånvaro av skada respektive närvaro av säkerhet. Ytterligare viktiga faktorer är att fortsätta utvecklingen bort från att skuldbelägga enskilda individer till att söka orsaker på systemnivå, samt att i ännu större utsträckning integrera patientsäkerhetsarbetet i det breda kvalitets- och arbetsmiljöarbetet. Tydliga roller och ansvar i patientsäkerhetsarbetet för såväl ledning som medarbetare är också centralt, liksom att patienter och närstående på riktigt blir medskapare i patientsäkerhetsarbetet. 8

83 Omvärldsanalys av styrdokument inom patientsäkerhetsområdet En omvärldsanalys, som Socialstyrelsen har genomfört, av tio länders strategier och handlingsplaner (styrdokument) för patientsäkerhetsarbete samt tre internationella organisationers arbete inom patientsäkerhetsområdet visar att kontexten har stor betydelse för patientsäkerhetsarbetets uppbyggnad och genomslag. En faktabaserad bild bidrar till att fokusera innehållet i handlingsplanen på de mest prioriterade delarna av patientsäkerhetsområdet. Därigenom ökar möjligheten för en nationell handlingsplan att få genomslag och förutsättningar skapas för en gedigen och hållbar utveckling av patientsäkerhetsarbetet. I de flesta länder som undersökts påbörjades ett samlat patientsäkerhetsarbete under början på 2000-talet. Vilka aktörer som driver det nationella patientsäkerhetsarbetet varierar däremot det kan vara såväl en fristående organisation som statliga aktörer och därmed varierar också aktörens mandat. Det vanligaste tidsperspektivet för styrdokumenten är fyra till fem år. I flera fall är styrdokumentet en del av ett övergripande styrdokument eller ingår som en del i ett mer övergripande kvalitetsdokument. Generellt utgår merparten av styrdokumenten från en snävare definition av patientsäkerhet, med målformuleringar som är inriktade på minskad risk för vårdrelaterade skador. I några finns dock ett större inslag av generell kvalitetsutveckling. Tematiskt utgår många styrdokument från framgångsområden och traditionella utfallsområden. En generell lärdom är att det är mycket viktigt att ha dels en plan för själva genomförandet av handlingsplanen, dels en uppföljningsmodell där resultat kan kopplas till de åtgärder som beskrivs i handlingsplanen. Handlingsplanen ger förutsättningar att stödja huvudmännens patientsäkerhetsarbete Det är viktigt att den nationella handlingsplanen för patientsäkerhet både utgår från och tar hänsyn till det regionala och kommunala patientsäkerhetsarbete som redan pågår runt om i landet. Kartläggningen som Socialstyrel- sen genomfört visar att den nationella handlingsplanen har goda förutsättningar att stödja huvudmännens pågående säkerhetsarbete kring negativa utfall och samtidigt bidra till att bredda fokus till fler områden. Handlingsplanen kan även bidra med en struktur gällande områden och en röd tråd med tydlig koppling mellan vision, mål, åtgärder och uppföljning, vilket kan återspeglas i huvudmännens patientsäkerhetsarbete. Andra nationella satsningar och initiativ med en påverkan och koppling till arbetet med patientsäkerhet Flera pågående nationella satsningar och initiativ inom hälso- och sjukvården har bäring på en handlingsplan för ökad patientsäkerhet. Ett urval av dessa satsningar och initiativ vilka bedöms ha en påverkan och koppling till arbetet med patientsäkerhet och val av åtgärder i handlingsplanen för patientsäkerhet beskrivs övergripande i denna handlingsplan. Insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården m.m. Samordnad utveckling för god och nära vård. Bättre samverkan och snabbare utskrivning från sjukhus. Stärkt stöd till den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården. Samverkansfunktion och handlingsplan för arbetet mot antibiotikaresistens. Regeringens strategi inom området psykisk hälsa Nationellt handlingsprogram för suicidprevention. Ökad kunskap om suicidprevention och stöd till efterlevande. UTKAST Standardiserade vårdförlopp. Ändamålsenligt klagomålssystem. Samverkan kring kompetensförsörjningsfrågor i hälso- och sjukvården Framtidens vårdkompetens. Utvecklade förutsättningar för vårdens medarbetare. Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Framtidsscenarier för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Vision e-hälsa Nationell läkemedelsstrategi Nationell läkemedelslista. VRI-proaktiv. Ökad tillgänglighet och jämlikhet i mödra- och förlossningsvården samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa. Nationellt system för kunskapsstyrning i hälso- och sjukvård. Genomförandet av ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård. Partnerskap för kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård. Partnerskapet samverkan för en kunskapsbaserad socialtjänst och näraliggande hälso- och sjukvård. Nationella kvalitetsregister. Utveckling av nationell uppföljning. 9

84 Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet Hälso- och sjukvården står inför många utmaningar och förändringar. Därför ser regeringen behov av en nationell kraftsamling för att stärka huvudmännen i det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Mot bakgrund av de utmaningar och förändringar som hälso- och sjukvården står inför ser regeringen behov av en nationell kraftsamling för att stärka huvudmännen i det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att samordna och stödja patientsäkerhetsarbetet på nationell nivå. Socialstyrelsen har tagit fram den nationella handlingsplanen inom ramen för uppdraget. Arbetet har skett i nära samråd med berörda myndigheter, företrädare för huvudmännen, nationella organisationer, professionsföreningar, företrädare för patienter och närstående, studenter samt experter inom patientsäkerhetsområdet. Syfte Syftet med handlingsplanen är att utveckla och samordna arbetet med patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården. Planen ska kunna användas av regioner och kommuner för att genom regionala handlingsplaner etablera principer, prioriteringar och målsättningar för patientsäkerhetsarbetet. Vision och övergripande mål Visionen för den nationella handlingsplanen är: God och säker vård överallt och alltid Övergripande mål Ingen patient ska behöva drabbas av en vårdskada i sin kontakt med hälsooch sjukvården. Grundläggande förutsättningar för säker vård För att arbeta mot visionen och det övergripande målet har fyra grundläggande förutsättningar för arbetet identifierats: En god säkerhetskultur Ledning och styrning Patienten som medskapare Kompetens och kunskap Fem fokusområden Handlingsplanen innehåller fem prioriterade fokusområden för arbetet mot en säkrare vård. Dessa utgår från de huvudsakliga utmaningarna inom patientsäkerhetsarbetet och utgör en struktur för handlingsplanens nationella åtgärder. De fem fokusområdena är: Öka kunskap om förekomsten av vårdskador Tillförlitliga och säkra system, processer och rutiner Öka medvetenhet om hur säker vården är idag Stärka analys, lärande och utveckling Öka riskmedvetenhet och beredskap Visionen och det övergripande målet är formulerade för att betona en bred ansats i säkerhetsarbetet, vilket inkluderar perspektiven frånvaro av skador och närvaro av säkerhet. Detta signalerar att alla verksamhetsområden i alla situationer, i hela hälso- och sjukvården berörs. UTKAST 10

85 Öka riskmedvetenhet och beredskap Öka kunskap om inträffade vårdskador Stärka analys, lärande och utveckling Ledning och styrning Figur 2. Illustration över handlingsplanens områden Patienten som medskapare God och säker vård överallt och alltid En god säkerhetskultur Öka medvetenhet om hur säker vården är idag Kunskap och kompetens UTKAST Tillförlitliga och säkra system, processer och rutiner Handlingsplanens uppbyggnad I följande avsnitt beskrivs förutsättningarna för arbetet samt de fem prioriterade fokusområdena. Inom varje fokusområde beskrivs följande: En förklaring och motivering till området. Viljeriktning för det nationella arbetet och för huvudmännens arbete för patientsäkerhet. Nationella åtgärder för att möjliggöra och underlätta huvudmännens arbete. Förslag på berörda aktörer. Exempel på vad huvudmän, som når en säkrare vård inom de prioriterade fokusområdena, säkerställer. 11

86 Nationell samverkan och samordning för ökad patientsäkerhet Många aktörer är berörda av patientsäkerhetsarbetet regionalt, kommunalt och nationellt. För att få kraft i genomförandet av handlingsplanen och för att få tydlighet i ansvar och roller behöver berörda myndigheter och organisationer samarbeta och berörda aktörer samordna insatser och åtgärder. Samverkan och samordning för ökad patientsäkerhet Insatser för att öka patientsäkerheten behöver involvera och engagera aktörer på alla nivåer i hela hälso- och sjukvården. Förutom regioner och kommuner berörs myndigheter, SKL, Nationellt system för kunskapsstyrning i hälso- och sjukvård, patientnämnder, Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (Löf) samt olika professionsföreningar. Även lärosäten, studenter och experter berörs, liksom företrädare för patient- och närståendeorganisationer. I den omvärldsanalys som Socialstyrelsen låtit genomföra lyfts det fram att det är viktigt att ha en plan för genomförande av handlingsplanen och en uppföljningsmodell där resultat kan kopplas till de åtgärder som beskrivs i handlingsplanen. En annan lärdom från omvärldsanalysen är också att det är viktigt med en sammanhållande kraft som har ansvar för att samordna och stödja genomförandet av en nationell handlingsplan. Utifrån denna bakgrund ser Socialstyrelsen att det finns behov av att skapa en nationell plattform som stöd för genomförandet av handlingsplanens Internationellt arbete Sveriges bidrag till Agenda 2030 specifikt till målet om förbättrad hälsa globalt sker på ett antal arenor och i olika sammanhang. Sverige deltar aktivt i det internationella arbetet och bidrar med kunskap och erfarenheter och inhämtar lärdomar från andra länder. Det innebär att det svenska patientsäkerhetsarbetet påverkas av det som sker inom Norden, EU och även globalt. Världshälsoorganisationen (WHO) har fastställt resolutioner för ökad patientsäkerhet och initierat Global Action on Patient Safety. Två andra exempel på initiativ och samarbetsformer på global nivå som både inspirerar och är vägledande i det svenska patientsäkerhetsarbetet är Global Ministerial Summits on Patient Safety samt instiftandet av en Global Patient Safety Day. åtgärder och för samordning och samverkan mellan myndigheter, nationella organisationer och berörda aktörer som stödjer och kompletterar befintliga samverkansstrukturer på regional och kommunal nivå. Åtgärder på nationell nivå för att uppnå samarbete För att åstadkomma ett kraftfullt patientsäkerhetsarbete på nationell nivå, en god samverkan och samordning av insatser liksom tydliga roller och ansvar som ger vägledning och tydlighet i arbetet med patientsäkerhet, innehåller handlingsplanen fem förslag på nationella åtgärder: Inrätta ett nationellt samordningsorgan/råd för patientsäkerhet i syfte att samordna och prioritera föreslagna åtgärder i handlingsplanen. Etablera ett centrum för patientsäkerhet/nationell plattform i syfte att skapa ett långsiktigt och kraftfullt nationellt patientsäkerhetsarbete. Insatser för att utveckla och stärka samarbetet mellan nationella aktörer i arbetet för ökad patientsäkerhet. Bidra till och skapa forum för dialog och spridning av kunskap på nationell, regional och kommunal nivå. Medverka i och stödja det internationella patientsäkerhetsarbetet. UTKAST 12

87 Organisation för genomförande av nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet Den nationella handlingsplanen har tagits fram av Socialstyrelsen i bred samverkan och rapporteras till regeringen. Arbetet med genomförandet av åtgärderna i den nationella handlingsplanen föreslås samordnas och ledas av ett nationellt samordningsorgan/råd för patientsäkerhet med representanter från berörda myndigheter och organisationer, såsom Arbetsmiljöverket, E-hälsomyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, företrädare för kommuner och för Nationellt system för kunskapsstyrning i hälso- och sjukvård, företrädare för patientnämnder, Inspektionen för vård och omsorg, IVO, Löf, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, SKL samt Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Ytterligare aktörer kan ingå i nationella samordningsorganet/rådet vid behov. Med anledning av att Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att stödja och samordna arbetet med patientsäkerhet på nationell nivå föreslås Socialstyrelsen vara sammankallande för samordningsorganet/ rådet. Det nationella samordningsorganet/ rådet för patientsäkerhet, föreslås ha en rådgivande funktion för genomförandet av den nationella handlingsplanen, samt ha i uppdrag att: konkretisera, prioritera och dela upp de insatser och åtgärder som framgår av handlingsplanen mellan de berörda aktörerna. förankra prioriterade insatser och åtgärder inom de egna organisationerna. UTKAST bistå med expertis för handlingsplanens genomförande utifrån respektive aktörs uppdrag och mandat. säkerställa och medverka i uppföljning och revidering av handlingsplanen. Som stöd till nationella samordningsorganet/rådet inrättas en referensgrupp med företrädare för patienter och närstående, representanter från professionsföreningar och fackliga organisationer samt företrädare för lärosäten och experter med särskild sakkunskap inom patientsäkerhet. För att skapa ett kraftfullt och långsiktigt hållbart patientsäkerhetsarbete i linje med det som det nationella samordningsorganet/rådet prioriterar, föreslås att det på Socialstyrelsen inrättas ett centrum för patientsäkerhet/en plattform som stöd i genomförandet av handlingsplanen liksom för samordning och uppföljning på nationell nivå. 13

88 14 UTKAST

89 Möte nationellt samverkansorgan/rådet Reviderings- och uppföljningsarbete Statusuppdateringar HP-åtgärder Figur 3. Årsprocessen för den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet Genomförande av handlingsplanen Årssammanställning Statusuppdateringar HP-åtgärder Referensgruppsmöte Möte nationellt samverkansorgan/rådet Okt Sep Arbetet inom ramen för den nationella handlingsplanen utförs så långt som möjligt i redan befintliga strukturer. För att säkerställa att arbetet går i målens riktning och för att skapa framförhållning och struktur följer arbetet en årlig process för uppföljning och revidering. Den nationella handlingsplanen gäller för perioden och revideras årligen. De årliga genomförandeplanerna beskrivs förslagsvis på Socialstyrelsens webbplats Samlat stöd för patientsäkerhet. Den årliga processen för den nationella handlingsplanen redovisas i figur 3. Nov Aug Dec Jan Årsprocess nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet Juli Juni Plats för mer fakta Feb Maj Möte nationellt samverkansorgan/rådet Referensgruppsmöte Mars Apr Uppföljningsarbete Lägesrapportering Möte nationellt samverkansorgan/rådet Statusuppdateringar HP-åtgärder Referensgruppsmöte UTKAST Ex endit aligeni metur? Natibusant magnisc ipicipis inum que nimoles volupti beaque aut quat a volorest eosaped et perepernam aut omnihil explibu santor alit qui cus que sum num quam simet eumendi tet apedipsae cus si asitate illuptis solupta sperest aut officiminimo escitibus eumquamus re eum vendis dolla ipsum faccaep elendam adi unt liat percipidesto molende pa aspedio omni dolorem remo min poritiberum et, omni des debist, volupicipsam cus as eatempo ribusam, ium eum es re quis dente ende eseque pediscius debit remporro bea expe vidus. Ad moditat exces diae cus r 15

90 Fokusområde 1: Öka kunskap om inträffade vårdskador Genom identifiering, utredning och mätning i vården av skador och vårdskador får vi information om vad som drabbar patienterna när resultatet av vården inte blivit det som avsetts. Vi vet relativt mycket om skadorna inom somatisk sjukhusvård för vuxna, men mindre om skador inom primärvård, kommunal hälso- och sjukvård, barnsjukvård, psykiatri, prehospital vård och tandvård. Kunskapen om patienters erfarenheter från vården är också begränsad och utnyttjas bara i liten omfattning för utvecklings- och förbättringsarbete. Samtidigt pågår en omvandling av struktur och organisation i hälso- och sjukvården med bland annat nivåstrukturering av vård och flytt av vård från sjukhus till andra vårdformer. När vi vet vilken typ av vårdskador som drabbar patienterna och förstår vad som bidrar till att skadorna uppkommer har vi bättre förutsättningar att arbeta förebyggande och med hög patientsäkerhet. Kunskap om bakomliggande orsaker och konsekvenser för patienterna ger underlag för utformning av åtgärder och prioritering av insatser. Vi behöver synliggöra skillnader För att komma vidare behöver arbetet med identifiering, utredning och mätning av skador utvecklas till att inkludera alla delar av hälso- och sjukvården. Såväl befintliga som nya metoder för identifiering, mätning och uppföljning behöver utvecklas. Vi behöver även synliggöra väsentliga och omotiverade skillnader ur ett jämlikhetsperspektiv samt efterfråga patienternas upplevelser. När Nationella åtgärder för att möjliggöra och underlätta huvudmännens arbete UTKAST arbetsformer och metoder för utredning och analys utvecklas kan de bakomliggande orsakerna på systemnivå lättare identifieras, relevanta åtgärder sättas in och kunskapen spridas. Resultaten från utredning av inträffade händelser och från mätningar och uppföljning med relevans för patientsäkerheten behöver sammanställas, överblickas och analyseras så att de kan ge underlag för utvecklings- och förbättringsarbete. För analys, lärande och dialog behövs kompetens, kapacitet och forum på flera organisatoriska nivåer från det vårdnära till det nationella, systemövergripande perspektivet. 1.1 Främja utvecklingen av befintliga och nya metoder och indikatorer för att identifiera och mäta vårdskador, framför allt inom områden där kunskap saknas. 1.2 Stödja utvecklingen av modeller och metoder för utredning och analys av inträffade händelser och bakomliggande orsaker. 1.3 Identifiera behov av nya metoder för sammanställning, aggregering och visualisering av data kring vårdskador så att förutsättningarna för utveckling, förbättringsarbete och lärande stärks. 1.4 Ta fram kunskapsstöd och medverka till utbildning för identifiering, mätning och analys av vårdskador. 1.5 Efterfråga, sammanställa och analysera patienters och närståendes upplevelser av vården så att faktorer som påverkar patientsäkerheten och innebär risk för vårdskador kan identifieras. 1.6 Utveckla principer och former för att etablera hälsoekonomiska aspekter på patientsäkerhet så att kostnader för vårdskador och för förebyggande åtgärder tydliggörs inför prioriteringar och beslut. 16

91 Vad vill vi uppnå med fokusområde 1? Detta fokusområde syftar till att öka kunskapen om förekomst av skador och vårdskador och bakomliggande orsaker. identifiera adekvata områden att prioritera för åtgärder, t.ex. orsaker till allvarliga eller frekventa vårdskador och omotiverade könsskillnader, så att säkerheten ökar i vården. förbättra förutsättningarna för forskning och utveckling som ökar kunskapen om hur arbetssätt i vården bidrar till risker och hur dessa kan motverkas. öka kunskapen om konsekvenserna av vårdskador för patienter, profession, vårdgivare, huvudmän, politiker samt för samhället. UTKAST Förslag på berörda aktörer: Folkhälsomyndigheten, Forte, IVO, Läkemedelsverket, Löf, Nationell samverkansgrupp för patientsäkerhet (NSG), Patientnämnderna, SKL, Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, m.fl. Vad kan huvudmännen göra? Huvudmän som har kunskap om förekomsten av vårdskador når dit bland annat genom att säkerställa att: vårdgivarna i alla delar av vården bedriver systematisk insamling, sammanställning och analys av händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada vårdgivarna följer upp och utreder händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada, identifierar bakomliggande orsaker och vidtar adekvata åtgärder vårdgivarna använder sig av adekvata metoder för identifiering och mätning av skador och vårdskador eller risk för sådana händelser och anpassar metoder utifrån verksamhetens förutsättningar vårdgivarna utbildar i mät- och analysmetoder vårdgivarna efterfrågar och i vården använder patienters och närståendes upplevelser och synpunkter vårdgivarna informerar berörda om resultatet av utredning av händelser och sprider lärdomar. 17

92 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2019/00313 Ärende UAN 2019/00313 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Revidering av delegationsordning för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att ändra punkt samt i delegationsordningen från delegat chef för uppföljningsenheten till kvalitetsutvecklare. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att i punkt i delegationsordningen ändra lagrum från i samråd med HR-chef till i samråd med HR-utvecklare. Sammanfattning av ärendet Under hösten 2019 kommer ett digitalt system för hantering av avvikelser samt lex Sarah att införas. I samband med konfiguration uppmärksammades att det finns vissa svårigheter med att hantera för många delegater gällande beslut i lex Sarah ärenden. Samråd om lönesättning vid nyanställning ska normalt ske med HR-utvecklare som har lönebildning som arbetsuppgift. Genom delegering till HR-utvecklare säkerställs en god tillgänglighet för cheferna att genomföra samråd om lönesättning och lönebildningsfrågor hanteras samlat inom förvaltningen vilket ger goda förutsättningar för att bedriva en enhetlig lönepolitik. Ärendets beredning Ärendet är berett av kvalitetsutvecklare på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens uppföljningsenhet samt HR-utvecklare inom HR-funktionen. Beskrivning av ärendet Bakgrund Delegationsordningen är till för att tydliggöra den kommunala verksamhetens styrning och genom det belysa beslutanderätten i olika frågor. Genom delegation förs beslutet i detaljfrågor ut i verksamheten, vilket skapar en effektivare verksamhet genom kortare beslutsvägar och medför att nämnden kan ägna sig åt övergripande frågor. Delegationsordningen visar beslutanderätten i enskilda sakfrågor eller sakområden. I delegationsordningen ska det tydligt anges vilken beslutanderätt som delegeras och till vem beslutanderätten överlåts. Till ärendena ges en juridisk hänvisning (om sådan finns preciserad) som i sin tur illustrerar verksamheternas roll och skyldighet enligt gällande lagar och förordningar. Delegationsordningen redogör förvaltningens rätt att besluta i olika sakfrågor på nämndens vägnar. Genom delgiven delegation bestämmer utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Halmstad den egna förvaltningens (utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens) beslutanderätt. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(2)

93 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2019/00313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens möjlighet att delegera beslutanderätt regleras av kommunallagen (KL). Delegering av nämndärenden sker i enlighet med 6 kap KL samt 7 kap. 5-8 KL. Analys och förslag - Konsekvenser av förslaget - Ärendets beslutsgång Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden ska besluta i ärendet. Beslutsunderlag 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens delegationsordnings antagen Information om beslutet Hela förvaltningen informeras beslutet. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Hammargren Sjöholm Handläggare, Nafiseh Nazem, Kvalitetsutvecklare Handläggare, Ann Larsson, HR-utvecklare Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(2)

94 Delegationsordning Fastställd av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

95 Innehåll 1. Allmänt Delegationsordningens syfte Delegationsordningens användningsområde Delegationsordningens utformning Delegering av beslutanderätt Delegationsförbud Delegationsbegränsningar Delegationsbeslut giltighet och procedur Delegeringens innebörd Anmälningsskyldighet till nämnd Vidaredelegering Underrättelse om beslut Anmälan av delegationsbeslut till nämnd Förkortningar Grundlagar, lagar och förordningar Delegater inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Delegationsordning Administration Offentlighet och sekretess Ekonomi Inköp och upphandling Avtal Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Ekonomiskt bistånd Lex Sarah Överklaganden Yttranden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens individutskott Personaladministrativa ärenden Besvär Beslutad: UAN Beslutsändringar: UAN , UAN , UAN , UAN , UAN , UAN , UAN , UAN , UAN , UAN , UAN , UAN , UAN , UAN , UAN , UAN , UAN Delegationsordning, fastställd av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

96 1. Allmänt 1.1 Delegationsordningens syfte Delegationsordningen är till för att tydliggöra den kommunala verksamhetens styrning och genom det belysa beslutanderätten i olika frågor. Genom delegation förs beslutet i detaljfrågor ut i verksamheten, vilket skapar en effektivare verksamhet genom kortare beslutsvägar och medför att nämnden kan ägna sig åt övergripande frågor. Delegationsordningen visar beslutanderätten i enskilda sakfrågor eller sakområden. I delegationsordningen ska det tydligt anges vilken beslutanderätt som delegeras och till vem beslutanderätten överlåts. Till ärendena ges en juridisk hänvisning (om sådan finns preciserad) som i sin tur illustrerar verksamheternas roll och skyldighet enligt gällande lagar och förordningar. 1.2 Delegationsordningens användningsområde Delegationsordningen redogör förvaltningens rätt att besluta i olika sakfrågor på nämndens vägnar. Genom delgiven delegation bestämmer utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Halmstad den egna förvaltningens (utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens) beslutanderätt. Nämnden kan alltid ta upp ett ärende till eget avgörande, även om beslutanderätten delegerats. I de fall där detta är aktuellt måste delegaten i förväg meddelas om att nämnden tänker fatta ett eget beslut. De ärenden som inte omfattas av delegationsordningen är utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutfattare för. I kommunallagen görs en skillnad mellan beslut som måste delegeras och beslut som innebär ren verkställighet. Delegationsordningen ska inte innehålla ärenden av rent verkställande karaktär. Vid verkställighet sker övervägande enligt fastställda regler och principer ofta i enighet med tidigare fattat beslut. Vid verkställighet saknas normalt utrymme för beslutsalternativ och valmöjligheter. 1.3 Delegationsordningens utformning I delegationsordningen anges alltid lägsta beslutsnivå. Det innebär att överordnad chef upp till förvaltningschef har motsvarande beslutanderätt. Delegationen är begränsad till området och/eller den verksamhet tjänstemannen arbetar inom och gäller inom respektive befattnings normala kompetensområde. Delegationen innefattar både bifall och avslag, samt i aktuella fall upphörande av insats, om inte annat anges. Rätten till att fatta beslut i ärenden medför inte att delegaten har en skyldighet att fatta beslut. Delegaten kan i de fall ärendet är svårbedömt eller då andra orsaker finns som påverkar viljan till att fatta beslut, överlämna ärendet till närmaste chef eller utskott för beslut. Om överordnad chef för lägsta delegat fattar beslut i ett ärende utan att denna ombett det, är chefen skyldig att meddela det till lägsta delegat. Det för att skapa ordning i användandet av delegationsordningen, och för att lägsta delegat ska ha kunskap om vilka beslut som tagits. 2. Delegering av beslutanderätt Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens möjlighet att delegera beslutanderätt regleras av kommunallagen (KL). Delegering av nämndärenden sker i enlighet med 6 kap KL samt 7 kap. 5-8 KL. Dessa regler kompletteras därtill av särskilda föreskrifter i annan lagstiftning. Delegationsordning, fastställd av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

97 Delegering av nämndärenden sker i enlighet med kommunallagen; En nämnd får uppdra åt presidiet, ett utskott, en ledamot eller ersättare att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. (6 kap. 37 KL) En nämnd får även uppdra åt en anställd att besluta enligt 7 kap 5-8 KL. 2.1 Delegationsförbud Rätten att delegera beslutanderätt begränsas på olika nivåer. Kommunallagen innehåller en allmän begränsningsregel (6 kap. 38 KL) som begränsar beslutanderätten när det gäller: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till nämnden, 5. ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras 2.2 Delegationsbegränsningar Utöver delegationsförbuden finns det särskilda begränsningsregler för socialtjänsten. Delegation får endast ges till utskott bestående av ledamöter och/eller ersättare i nämnden beträffande vissa ärenden enligt socialtjänstlagen (SoL). I dessa ärenden föreligger så kallad begränsad delegation, och beslut i de typer av ärenden kan inte delegeras till tjänstemän. 3. Delegationsbeslut giltighet och procedur 3.1 Delegeringens innebörd Genom delegering flyttas beslutanderätten över från nämnden till delegaten. Delegaten träder helt i nämndens ställe. Beslut som fattas med stöd av delegering är juridiskt sett ett nämndbeslut. Det betyder bland annat att delegatens beslut kan överklagas på precis samma sätt som ett nämndbeslut. Nämnden kan inte ändra ett beslut som fattats av delegaten men kan när som helst återkalla lämnad delegation 3.2 Anmälningsskyldighet till nämnd De beslut som fattas med stöd av delegering ska anmälas till nämnden. Anmälningsskyldigheten gäller oavsett vad nämnden bestämmer. Delegationsbesluten ska anmälas till nämnden, som bestämmer hur och i vilken omfattning det ska göras. 3.3 Vidaredelegering Vidaredelegering är ett sätt för nämnden att uppdra åt förvaltningschefen att på nämndens vägnar fatta beslut och samtidigt ha rätten att i sin tur utse en delegat inom nämndens verksamhetsområde. En vidaredelegering från förvaltningschef innebär en förändring i anmälningsskyldigheten. Den delegat som i nästa led utses (av förvaltningschefen) har skyldighet att redovisa delegationsbeslut till nämnden. En delegat får inte själv överlåta åt någon annan att fatta beslut i delegatens ställe, så kallad vidaredelegering. Det är endast tillåtet för kommunchef och förvaltningschef. Delegationsordning, fastställd av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

98 3.4 Underrättelse om beslut Underrättelse ska ske när beslut är fattat med stöd av delegation. Den som är berörd av beslutet ska underrättas. Det är viktigt att delegaten har kunskap om att denne övertar nämndens skyldigheter och rättigheter. Detta innebär att delegaten är skyldig att meddela parten om hur hen kan överklaga, om beslutet är överklagbart. 4. Anmälan av delegationsbeslut till nämnd Beslut som fattas med stöd av delegering ska anmälas till nämnden enligt 6 kap. 40 KL. Anmälan har främst som syfte att tillgodose rättssäkerhetsaspekter och nämndens informationsoch kontrollbehov. Nämnden bestämmer själv när och hur anmälan ska ske. Det viktigaste är inte metoden och rutinerna, utan att man genom nämndens protokoll kan identifiera varje delegationsbeslut för att de bl. a ska kunna överklagas. Tidpunkten för anmälan tas som utgångspunkt för beräkning av överklagandetiden när beslutet överklagas med laglighetsprövning enligt kommunallagen. Överklagandetiden räknas från den dag då justeringen av nämndprotokollet, vid vilket delegationsbeslutet har anmälts, tillkännages på kommunens anslagstavla. Delegationsordning, fastställd av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

99 5. Förkortningar 5.1 Grundlagar, lagar och förordningar AB FL GDPR GyF GySärF KL LMA LoU LSS OSL PSL SL SoF SoL TF VuxF ÄB Allmänna bestämmelser (enligt gällande kollektivavtal) Förvaltningslagen Dataskyddsförordningen/General Data Protection Regulation Gymnasieförordning Förordningen om gymnasiesärskolan Kommunallagen Lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Lagen om offentlig upphandling Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Offentlighets- och sekretesslagen Patientsäkerhetslagen Skollagen Socialtjänstförordningen Socialtjänstlagen Tryckfrihetsförordningen Förordning om vuxenutbildning Ärvdabalken 5.2 Delegater inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Bec Ekc Enc FC Gyc Hrc IU Ku Ordf R Rbe Soc.sek Soc.ass Uec Vc Chef för beställarenheten Ekonomichef Enhetschef Förvaltningschef Gymnasiechef HR-chef Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens individutskott Kvalitetsutvecklare Ordförande för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rektor Rektor beställarenheten Socialsekreterare Socialassistent Chef för uppföljningsenheten Verksamhetschef Delegationsordning, fastställd av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

100 6. Delegationsordning 6.1 Administration Ärende Delegat Anmälan Lagrum, villkor m.m. 1. Brådskande ärenden Ordf Efterföljande nämnd 6 kap. 39 KL 2. Firmatecknare Ordf, FC Efterföljande nämnd Rätt att företräda nämnden inom dess ansvarsområde om löpande förvaltningsåtgärder som inte uttryckligen delegerats till annan funktionär. 3. Ansvarig för upprättande av inventarieförteckningar: a. Förvaltningskansli b. Verksamheter 4. Kurser/konferenser för nämnden 5. Rätt att företräda nämnden i enlighet med den behörighet som anges i rättegångsbalken 12 kap Beslut att polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet 7. Att utse verksamhetschef för elevhälsans medicinska del 8. Beslut om anmälan till socialstyrelsen i samband med skolhälsovård, Lex Maria 9. Beslut om rättelse eller radering av personuppgifter eller begränsning av behandling efter begäran från den registrerade 10. Avslå begäran om rättelse eller radering av personuppgifter eller begränsning av behandling från den registrerade 11. Beslut att avslå parts begäran om att myndigheten ska avgöra ärendet FC Vidaredelegering (7:6 KL): a. Ekc b. Gyc, Vc Ordf Kommunjurist FC Vidaredelegering (7:6 KL): Gyc, Vc, Hrc, Ekc, Uec, Bec, R FC a. Efterföljande nämnd b. Efterföljande nämnd År År Efterföljande nämnd Efterföljande nämnd Delegationen avser polisanmälan av brott såsom bedrägeri, hot, misshandel, sexualbrott, trakasserier och liknande. Verksamhetschef för elevhälsans medicinska del Efterföljande nämnd 3 kap. 5 PSL FC Efterföljande nämnd GDPR artiklar 4.3, Vidaredelegering (7:6 KL): Hrc, Ekc, Uec, Gyc, Vc, Bec FC Efterföljande nämnd GDPR artiklar 4.3, Vidaredelegering (7:6 KL): Hrc, Ekc, Uec, Gyc, Vc, Bec FC Efterföljande nämnd 12 FL 6.2 Offentlighet och sekretess Ärende Delegat Anmälan Lagrum, villkor m.m. 1. Beslut om avslag på begäran om utlämnande av allmän handling eller uppgift ur sådan till enskild eller annan myndighet samt uppställande av förbehåll i samband med utlämnande Hrc, Ekc, Uec, Gyc, Vc, Bec, Kommunjurist Efterföljande nämnd TF 6 kap. 7 OSL (Om handlingen har levererats till kommunarkivet för slutförvaring, så ansvarar kommunarkivet för utlämningen.) Delegationsordning, fastställd av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

101 6.3 Ekonomi Ärende Delegat Anmälan Lagrum, villkor m.m. 1. Attesteringsrätt för fakturor från skolor eller andra huvudmän 2. Slutattestant avseende objektskonton för UAN 3. Beslut om bokföringsmässig av- eller nedskrivning av fordran 4. Sluta avtal med bindande ekonomiskt åtagande FC Vidaredelegering (7:6 KL): Ekc FC FC Vidaredelegering (7:6 KL): Ekc Hrc, Uec, Ekc, Bec, Gyc, Vc År År År Efterföljande nämnd 6.4 Inköp och upphandling Ärende Delegat Anmälan Lagrum, villkor m.m. 1. Inköp som genomförs som förnyad konkurrensutsättning 2. Direktupphandling för kr kr (2018) 3. Beslut att utse anbudsöppnare vid upphandling 4. Tilldelningsbeslut efter genomförd upphandling 5. Upphandlingsuppdrag till Upphandlingsenheten från kr (2018) Inköpare Efterföljande nämnd Certifierad inköpare tecknar avtal med vald leverantör. Inköpare Efterföljande nämnd Certifierad inköpare tecknar avtal med vald leverantör. Direktupphandlingsmodul ska användas. FC Vidaredelegering (7:6 KL): Ekc, Vc, Bec FC, Ekc, Vc, Bec FC Efterföljande nämnd Efterföljande nämnd Efterföljande nämnd 6.5 Avtal Ärende Delegat Anmälan Lagrum, villkor m.m. 1. Ingå och avsluta hyresavtal för bostadsändamål 2. Ingå och avsluta lokalhyresavtal 3. Tecknande av avtal vid inköp av plats i annan kommun eller hos annan vårdgivare 4. Tecknande av avtal vid inköp av plats i annan kommun eller hos annan huvudman FC Efterföljande nämnd Gäller inom enheten för administration och integration (arbetsmarknadsenheten) FC Efterföljande nämnd Vc Efterföljande nämnd Gäller inom daglig verksamhet Ekc Efterföljande nämnd Gäller inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen Delegationsordning, fastställd av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

102 5. Teckna personuppgiftsbiträdesavtal FC Vidaredelegering (7:6 KL): Den som har ingått huvudavtalet med leverantören Efterföljande nämnd GDPR artiklar Avtal tecknas i samråd med UAF:s dataskyddsansvarige 6.6 Gymnasieskolan 1. Antagning till gymnasieskola 2. Antagning till gymnasiesärskola Ärende Delegat Anmälan Lagrum, villkor m.m. 3. Antagning vid senare tidpunkt, samt beslut om ev. inträdesprov vid senare antagning 4. Mottagande av elever som önskar fullfölja utbildning som påbörjats i annan kommun 5. Yttrande över elevs skolgång i annan kommun 6. Förlängd undervisning på ett nationellt program 7. Fastställa studieplan för reducerat program för enskild elev FC Vidaredelegering (7:6 KL): Uec FC Vidaredelegering (7:6 KL): R (rektor med antagningsansvar) FC Vidaredelegering (7:6 KL): R FC Vidaredelegering (7:6 KL): R FC Vidaredelegering (7:6 KL): Uec FC Vidaredelegering (7:6 KL): R FC Vidaredelegering (7:6 KL): R 8. Läsårstider FC Vidaredelegering: (7:6 KL): Uec 9. Undervisningstid a. Antalet undervisningstimmar för varje kurs, varje ämnesområde och gymnasiearbete samt gymnasiesärskolearbetet b. Fördelning av undervisningstid 10. Arbetsplatsförlagd utbildning (APL): beslut om att APL-platser ej erbjuds FC Vidaredelegering (7:6 KL): a. R b. R FC Vidaredelegering (7:6 KL): R Efterföljande nämnd Efterföljande nämnd År År Halvår Läsår Läsår Efterföljande nämnd a. År b. År Läsår 7 kap. 6-7 GyF I samråd med Ekc 7 kap. 13 GyF 7 kap. 8 GyF SL SL 9 kap. 7 GyF SL 3 kap. 2 GyF 3 kap. 2-5 GySärF 4 kap. 22 GyF 4 kap. 13 GyF Delegationsordning, fastställd av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

103 11. Programfördjupning: Vilka kurser som ska erbjudas inom programfördjupning 12. Målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever 13. Åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling 14. Upprättande av plan mot kränkande behandling 15. Mottagande och utredning av anmälan till huvudman om elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling 16. Mottagande och utredning av klagomål mot utbildningen FC Vidaredelegering (7:6 KL): R År 4 kap. 5-6 GyF FC År 6 kap. 6 SL Vidaredelegering (7:6 KL): R FC År 6 kap. 7 SL Vidaredelegering (7:6 KL): R FC År 6 kap. 8 SL Vidaredelegering (7:6 KL): R Ku Efterföljande nämnd 6 kap. 10 SL Ku Efterföljande nämnd 4 kap. 7-8 SL 6.7 Vuxenutbildningen Ärende Delegat Anmälan Lagrum, villkor m.m. 1. Mottagande och utredning av anmälan till huvudman om elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling 2. Mottagande och utredning av klagomål mot utbildningen 3. Antagning till vuxenutbildning och lärvux 4. Mottagande till vuxenutbildning och lärvux 5. Upphörande av studier (kurs/kurser) vid vuxenutbildning och lärvux 6. Återantagning till vuxenutbildning och lärvux 7. Yttrande över elevers skolgång i annan kommun. Ku Efterföljande nämnd 6 kap. 10 SL FC Vidaredelegering (7:6 KL): Rbe FC Vidaredelegering (7:6 KL): Rbe FC Vidaredelegering (7:6 KL): R FC Vidaredelegering (7:6 KL): R FC Vidaredelegering (7:6 KL): Rbe FC Vidaredelegering (7:6 KL): Bec Efterföljande nämnd Halvår Halvår Halvår Halvår År 4 kap. 7-8 SL 20 kap. 23 SL 20 kap. 14 SL 21 kap. 7 SL 20 kap. 22 SL 20 kap. 9 SL 20 kap. 9 SL 20 kap st SL 20 kap. 21 SL Delegationsordning, fastställd av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

104 8. Beslut om nationella kurser FC Vidaredelegering (7:6 KL): Bec År 2 kap. 9 VuxF 6.8 Ekonomiskt bistånd Ärende Delegat Anmälan Lagrum, villkor m.m. 1. Beslut om försörjningsstöd och stöd i livsföring i övrigt - Enligt riksnorm - UAF:s tillämpningsanvisningar - Socialstyrelsens rekommendationer Nedanstående punkter 2. Förhöjt bistånd vad gäller posterna i riksnormen 3. Tandvård: a. upp till kr b. upp till kr 4. Skuld: a. hyresskuld upp till kr b. uppvärmning och el upp till kr c. övriga skulder upp till kr 5. Högre boendekostnad än högsta godtagbara enligt tillämpningsanvisningar 6. Eget boende för person under 21 år där föräldrar inte är försörjningsskyldiga Soc.sek Soc.ass Enc a. Soc.sek/Soc.ass b. Enc a. Enc b. Enc c. Enc Enc Enc Efterföljande nämnd Efterföljande nämnd a. Efterföljande nämnd b. Efterföljande nämnd a. Efterföljande nämnd b. Efterföljande nämnd c. Efterföljande nämnd Efterföljande nämnd Efterföljande nämnd 7. Magasineringskostnader Enc Efterföljande nämnd 8. Flyttning och sammanhängande kostnader upp till kr Enc Efterföljande nämnd 9. Resor och rekreation upp till kr 10. Resor för sjukvård och färdtjänst a. upp till kr/månad b. över kr 11. Umgängesresor: a. upp till kr/år b. upp till kr/år Enc a. Soc.sek/Soc.ass b. Enc a. Soc.sek/Soc.ass b. Enc Efterföljande nämnd a. Efterföljande nämnd b. Efterföljande nämnd a. Efterföljande nämnd b. Efterföljande nämnd Efterföljande nämnd 12. Umgängeskostnader Soc.sek/Soc.ass utöver varannan helg 13. Läromedel Soc.sek/Soc.ass Efterföljande nämnd 14. Juridiskt ombud och Enc Efterföljande nämnd rättshjälpskostnader 4 kap. 1 SoL 4 kap. 2 SoL Delegationsordning, fastställd av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

105 15. Hemutrustning a. upp till kr a. Soc.sek/Soc.ass a. Efterföljande b. över kr b. Enc nämnd b. Efterföljande nämnd 16. Spädbarnsutrustning Soc.sek/Soc.ass Efterföljande nämnd 17. Begravningskostnader: a. upp till ½ prisbasbelopp b. över ½ prisbasbelopp a. Soc.sek/Soc.ass b. Enc a. Efterföljande nämnd b. Efterföljande nämnd Efterföljande nämnd 18. Kostnad för IDhandlingar Soc.sek/Soc.ass 19. Särskilda behov Enc Efterföljande nämnd upp till kr 20. Beslut om ekonomiskt Soc.sek/Soc.ass Efterföljande nämnd bistånd till cykel enligt tillämpningsanvisningar 21. Bistånd för att förhindra Soc.sek/Soc.ass Efterföljande nämnd nödlidande 22. Rätt att i socialjouren Socialsekreterare i Efterföljande nämnd Halland utanför kontorstid social jour fatta beslut som ekonomiskt bistånd enligt antagna anvisningar 23. Beslut rörande ekonomiskt bistånd vid praktik 24. Beslut om egna medel Soc.sek Efterföljande nämnd 25.Återkräva ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. 1 SoL a. enligt 9 kap. 2 1 st SoL b. enligt 9 kap. 2 2 st SoL 26. Beslut om eftergift av återbetalning av ekonomiskt bistånd som beviljats enligt 9 kap. 2 SoL 27. Beslut om ekonomiskt bistånd till asylsökande enligt SoL 28. Beslut om ekonomiskt stöd till asylsökande enligt LMA Soc.sek/Soc.ass Efterföljande nämnd 4 kap. 4 SoL I samråd med Arbetsförmedlingen a. Soc.sek/Soc.ass b. Enc a. Efterföljande nämnd b. Efterföljande nämnd 4 kap. 1 och 9 kap. 2 1 st och 2 st SoL Enc Efterföljande nämnd 9 kap. 2 SoL Soc.sek/Soc.ass Efterföljande nämnd 4 kap. 1-2 SoL Soc.sek/Soc.ass Efterföljande nämnd 9, LMA 29. Dödsboanmälan Soc.sek/Soc.ass Efterföljande nämnd 20 kap. 8 a ÄB 30. Beslut om coachinsats Enc Efterföljande nämnd 6.9 Lex Sarah Ärende Delegat Anmälan Lagrum, villkor m.m. 1. Beslut om att inleda utredning 2. Beslut om anmälan till IVO som gäller enskild och har insatser enligt LSS eller SoL 3. Beslut om att avsluta utredning Ku Efterföljande nämnd 14 kap. 6 SoL 24 e LSS Uec Efterföljande nämnd 14 kap. 7 SoL ändras till 24 f LSS KU Uec Efterföljande nämnd 14 kap. 6 SoL ändras till 24 e LSS KU Delegationsordning, fastställd av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

106 6.10 Överklaganden Ärende Delegat Anmälan Lagrum, villkor m.m. 1. Beslut att avvisa överklaganden som inkommit för sent 2. Rättelse av beslut som innehåller en uppenbar felaktighet 3. Beslut huruvida ändring ska ske samt ändring av beslut. 3. Avgivande av yttrande till förvaltningsrätt/kammarrätt/ högsta förvaltningsdomstolen 4. Överklagande av allmän domstols eller allmän förvaltningsdomstols dom samt begäran om inhibition avseende a. beslut som ursprungligen fattats av individutskott b. övriga beslut som fattats av delegat 5. Beslut om att föra talan i ärenden eller mål vid allmän domstol eller förvaltningsdomstol samt utseende av ombud att föra nämndens talan FC Vidaredelegering (7:6 KL): Enc FC Vidaredelegering (7:6 KL): R, Enc FC Vidaredelegering (7:6 KL): Delegat i ursprungsbeslutet Delegat i ursprungsbeslutet a. IU b. Vc FC Vidaredelegering (7:6 KL): Vc Efterföljande nämnd Efterföljande nämnd Efterföljande nämnd Efterföljande nämnd a. Efterföljande nämnd b. Efterföljande nämnd Efterföljande nämnd 45 FL 36 FL 45 FL FL 10 kap. 1-2 SoL 10 kap. 1-2 SoL 10 kap. 2 SoL 6.11 Yttranden Ärende Delegat Anmälan Lagrum, villkor m.m. 1. Avge yttrande i individärenden till Skolinspektionen och diskrimineringsombudsmannen (DO) FC Efterföljande nämnd 6.12 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens individutskott Ärende Delegat Anmälan Lagrum, villkor m.m. 1. Hyresskuld överstigande IU Efterföljande nämnd kr 2. Skuld uppvärmning och el IU Efterföljande nämnd överstigande kr 3. Tandvård över kr IU Efterföljande nämnd 4. Ansökningar om ekonomiskt bistånd avseende övriga kostnader som ej är delegerat till tjänsteman IU Efterföljande nämnd 4 kap. 1-2 SoL Delegationsordning, fastställd av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

107 5. Beslut om yttrande till tillsynsmyndighet avseende individärende 6. Att föra talan om ersättning som enskild inte återbetalar frivilligt för ekonomisk hjälp som avses i 9 kap. 1-2 SoL 7. Beslut om godkännande av rektors beslut om avstängning av elev IU Efterföljande nämnd 13 kap. 5 SoL (Gäller ej Lex Sarah) IU Efterföljande nämnd 9 kap. 1-2 SoL 10 kap. 4 2 st SoL IU Efterföljande nämnd 5 kap SL 6.13 Personaladministrativa ärenden Ärende Delegat Anmälan Lagrum, villkor mm 1. Anställning av medarbetare underställd: a. Förvaltningschef b. Ekonomichef c. HR-chef d. Chef uppföljningsenheten e. Gymnasiechef f. Rektor g. Verksamhetschef h. Enhetschef i. Chef beställarenheten 2. Anställning av ej behörig lärare, för en period längre än 6 månader a. FC b. Ekc c. Hrc d. Uec e. Gyc f. R g. Vc h. Enc i. Bec Efterföljande nämnd (a-i) R Efterföljande nämnd 2 kap. 19 SL Innan beslut om anställning ska samråd ske med Hrc och/eller FC. I samråd med HR. 3. Beslut i fråga om bisyssla Närmsta chef Efterföljande nämnd 4. Lönebeslut vid nyanställning Medarbetare underställd: a. Förvaltningschef b. Ekonomichef c. HR-chef d. Chef uppföljningsenheten e. Gymnasiechef f. Rektor g. Verksamhetschef h. Enhetschef i. Chef beställarenheten a. FC b. Ekc c. Hrc d. Uec e. Gyc f. R g. Vc h. Enc i. Bec Efterföljande nämnd (a-i) 5. Uppsägning på egen begäran samt förkortad uppsägningstid. Medarbetare underställd: a. Förvaltningschef b. Ekonomichef c. HR-chef d. Chef uppföljningsenheten e. Gymnasiechef f. Rektor g. Verksamhetschef h. Enhetschef i. Chef beställarenheten a. FC b. Ekc c. Hrc d. Uec e. Gyc f. R g. Vc h. Enc i. Bec Efterföljande nämnd (a-i) Anställning av ej behörig lärare är möjligt < 1 år i taget. 2 kap. 18 SL I samråd med HR-chef. Ändras till: I samråd med HR-utvecklare I samråd med HR-chef. Delegationsordning, fastställd av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

108 6. Uppsägning pga. arbetsbrist eller personliga skäl: Medarbetare underställd: a. Förvaltningschef b. Ekonomichef c. HR-chef d. Chef uppföljningsenheten e. Gymnasiechef f. Rektor g. Verksamhetschef h. Enhetschef i. Chef beställarenheten 7. Beslut om avstängning från tjänstgöring 8. Beslut om disciplinär åtgärd enligt gällande avtal Efterföljande nämnd (a-i) a. FC b. Ekc c. Hrc d. Uec e. Gyc f. R g. Vc h. Enc i. Bec Hrc Efterföljande nämnd AB 10 Hrc Efterföljande nämnd AB Avsked Hrc Efterföljande nämnd 12. Beslut om och planering av strategisk kompetensutveckling 13. Beslut om och planering av individuell kompetensutveckling 14. Fördelning av arbetsmiljöansvar FC Vidaredelegering (7:6 KL): Hrc, Ekc, Uec FC Vidaredelegering (7:6 KL): Närmsta ansvariga chef FC Vidaredelegering: (7:6 KL): Hrc, Ekc, Uec, Gyc, Vc, R, Enc, Bec Efterföljande nämnd Efterföljande nämnd Efterföljande nämnd I samråd med HR-chef. Se Anvisning för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Halmstads kommun ( ) samt under UAF på intranätet. 7. Besvär Om ett beslut är överklagbart finns det två olika former av besvär som behöver urskiljas; kommunalbesvär och överklagande enligt förvaltningslagen (förvaltningsbesvär). Delegationsordning, fastställd av utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

109 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2019/00301 Ärende UAN 2019/00301 Beslutsinstans: Ärendets ursprung: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Samhällsbyggnadskontoret Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens fastighetsinvesteringar Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att begära fastighetsinvesteringar för Daglig verksamhet enligt bilagor Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att begära fastighetsinvesteringar för gymnasieskolan enligt bilagor Sammanfattning av ärendet För att samhällsbyggnadskontoret ska kunna bedöma investeringsbehov och fastighetskontoret ska kunna kostnadsberäkna investeringarna för planeringsdirektiv med budget ska förvaltningschefen eller utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens inkomma med investeringsäskanden avseende fastigheter senast För att samhällsbyggnadskontoret ska kunna planera för framtagande av tomter i översikts- och detaljplaner behöver utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens kända behov fram till 2030 ingå i underlaget. I investeringsäskandena/förändringarna ska det framgå på vilket sätt som det bidrar till måluppfyllelse samt konsekvenser av om förslaget inte genomförs. Beställande nämnd kommer att få bära självkostnaden för de underlag som tas fram i samband med att inkomna investeringsäskanden kalkyleras. Om kommunfullmäktige fattar beslut om att projektet ska genomföras läggs kostnaden för underlaget in i projektets investeringsmedel och faktureras inte ut till förvaltningen. Respektive nämnd beslutar om verksamhetsbehov medan kommunstyrelsen beslutar hur behovet skall tillfredsställas. Antalet personer, som enligt Lagen om särskilt stöd för vissa funktionshindrade (LSS), som har rätt till daglig verksamhet kommer att öka under planeringsperioden med 1-15 per år. Behovet av nya lokaler för dessa verksamheter är fyra nya verksamheter, samt ett BODA 2 i samarbete med socialförvaltningen, fram till Daglig verksamhet 1, 20 deltagare 2023 Daglig verksamhet 2, 20 deltagare 2025 Daglig verksamhet 3, 20 deltagare 2027 Daglig verksamhet 4, 20 deltagare 2029 BoDa, 4 deltagare 2023 Skulle fastighetsinvesteringar för Daglig verksamhet utebli kommer det att leda till platsbrist. Konsekvensen blir att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden inte kan verkställa de av Socialnämnden fastställda besluten, som syftar till att ge personer med funktionsvariationer en meningsfull vardag, vilket i sin tur kan leda till att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) utdömer vite. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(7)

110 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2019/00301 Gymnasieskolans står inför en stark elevtalsutveckling vilket gör att det uppstår ett behov av fler utbildningsplatser. De tre kommunala gymnasieskolorna har idag ( ) tillsammans ca elever som förväntas öka till ca (2023) och ca 4 300(2030). Idag förfogar skolorna tillsammans över ca elevplatser. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden behöver snarast få tillgång till fler utbildningslokaler. I begäran om fastighetsinvesteringar ingår: Kattegattgymnasiet, elever 2021 Kattegattgymnasiet, idrottshall 2023 Sannarpsgymnasiet, utbyggnad 300 elever 2024 Sannarpsgymnasiet, idrottshall 2023 vilken bör prioriteras Sturegymnasiet, anpassning bageri 2023 Gymnasieskola för Bygg- och anläggningsprogrammet 360 elever 2023 Ny gymnasieskola för elever 2028 Under förutsättning att ovanstående investeringar görs för gymnasieskolan är utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens behov av utbildningsplatser enligt nu gällande prognoser täckt förbi Ärendets beredning Berörda gymnasiechefer och verksamhetschefer på utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen har varit delaktiga i framtagande av ärende. Fackliga samverkan Ärendet behandlas enligt MBL 11 i HUKSAM Beskrivning av ärendet Bakgrund För att samhällsbyggnadskontoret ska kunna bedöma investeringsbehov och fastighetskontoret ska kunna kostnadsberäkna investeringarna för planeringsdirektiv med budget ska förvaltningschefen eller utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens inkomma med investeringsäskanden avseende fastigheter senast Dessa kommer sedan att ligga till grund för arbetet med prioriteringar inför planeringsdirektiven För att samhällsbyggnadskontoret ska kunna planera för framtagande av tomter i översikts- och detaljplaner behöver utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens kända behov fram till 2030 ingå i underlaget. I investeringsäskandena/förändringarna ska det framgå på vilket sätt som det bidrar till måluppfyllelse samt konsekvenser av om förslaget inte genomförs. Samtliga investeringar som ska vara med i planperioden skall rapporteras in oavsett om de varit med tidigare eller inte. Beställande nämnd kommer att få bära självkostnaden för de underlag som tas fram i samband med att inkomna investeringsäskanden kalkyleras. Kostnaden kommer att faktureras efter kommunfullmäktiges beslut om planeringsdirektiv med budget i juni. Om kommunfullmäktige fattar beslut om att projektet ska genomföras läggs kostnaden för underlaget in i projektets investeringsmedel och faktureras inte ut till förvaltningen. Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 2(7)

111 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2019/00301 Generellt gäller att respektive nämnd beslutar om verksamhetsbehov medan kommunstyrelsen beslutar hur behovet skall tillfredsställas. Analys och förslag Daglig verksamhet Antalet personer, som enligt Lagen om särskilt stöd för vissa funktionshindrade (LSS), som har rätt till daglig verksamhet kommer att öka under planeringsperioden. Den prognostiserade ökningen, nya deltagare pensionsavgångar, är per år. De nya deltagarna får sin dagliga verksamhet som individuella placeringar på företag, företagsgrupper eller i kommunalt drivna verksamheter Individuella placeringar Företagsgrupper Egna verksamheter I den kommande planeringsperioden, , förväntas antalet deltagare i egna verksamheter öka till ca 300. Fram tills 2030 kan antalet öka till ca 370. Under 2019/2020 görs lokaleffekterviseringar då flera mindre verksamheter förläggs till en och samma adress med flera mindre verksamheter under ett tak samt extern förhyrning i anslutning till tidigare verksamhet. Dessa effektiveringar ger en kostnadseffektivisering och kapacitetsökning vilket gör att tidigare begärda investeringar kan flyttas fram i tid. Nya förhyrningar Adress m 2 Antal Årshyra Kommentar deltagare Ågatan Ågatan 25 Patrikshillsvägen Plan 1 och del av plan 2 Karl Ivarsson gatan Nybyggnation, ersättning av tidigare DV Tvätten Totalt Uppskattad årshyra, ej fastställd Följande förhyrningar sägs upp: Adress m 2 Antal Årshyra Kommentar deltagare Vattugatan sammanslagna lägenheter som kommunen äger i en bostadsrättsförening Bäckagårdsvägen Extern förhyrning Bohusgatan Kommunal fastighet Klockarevägen Villa som kommunen äger Slättvägen Kommunal fastighet, tidigare förskola Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 3(7)

112 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2019/00301 Lummervägen Extern förhyrning Karl Ivarsson gatan Numera riven och ersätts av ny byggnad, se ovan Bohusgatan 2 A Rosa huset, tidigare förskola som skulle förhyras för att klara volymökning Brukshundsklubben Använder klubbens lokaler utan kostnad Totalt Behovet av nya lokaler under planperioden är en daglig verksamhet vilken redan är beslutat i planeringsdirektiv med budget Fram till 2030 behövs ytterligare tre nya verksamheter a 20 deltagare för den prognostiserade volymökningen. I vissa fall behövs det en nära koppling mellan dagliga verksamheten och den enskildes boende, så kallad BODA. Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen och Socialförvaltningen har tidigare samverkat kring detta vilket ledde fram till BODA 1 där boendet och den dagliga verksamheten är integrerad med varandra. Det finns behov att bygga ett BODA 2 i samarbetet med socialförvaltningen. Gymnasieskolan Gymnasieskolans står inför en stark elevtalsutveckling vilket gör att det uppstår ett behov av fler utbildningsplatser. De tre kommunala gymnasieskolorna, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet, har idag ( ) tillsammans ca elever. I planeringsperioden, , förväntas elevantalet öka till ca förväntas antalet elever som läser vid de kommunala gymnasieskolorna ha stigit till ca Elever Platser(beslutade) Fyllnadsgrad 86 % 84 % 89 % För närvarande bedriver Kattegattgymnasiet undervisning på flera adresser. I väntan på Kattegattgymnasiet nybyggnad sker utbildningen på Byggskolan, kvarvarande 80-talsdelar på Skeppargatan, paviljonger på Skeppargatan samt evakueringslokaler på Skånegatan. Kattegattgymnasiet bedöms ha plats i dessa lokaler för ca elever. Sannarpsgymnasiet bedöms ha plats för ca elever, Sturegymnasiet bedöms ha plats för ca elever samt Kristinehedsgymnasiet 160 elever. Idag förfogar skolorna tillsammans över drygt elevplatser. Dessa platser går inte att fylla till 100 % då det skulle innebära att elever får placeras i klasser/undervisningsgrupper utan hänsyn till vad de sökt för gymnasieutbildning. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens ambition är att de sökande i så stor omfattning som möjligt erbjuds plats på sökt utbildning och organisationen anpassas därefter i möjligaste mån utifrån avsatta ekonomiska medel. En uppskattning är att det maximalt går att uppnå en fyllnadsgrad på 85 % vilket gör att skolorna idag är fyllda till bristningsgränsen. För att kunna möta den förväntade elevtalsutvecklingen behöver utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden snarast få tillgång till fler utbildningslokaler. Att förhyra externa lokaler leder ofta till splittrade verksamheter med flera adresser/lokaler vilket kan leda till en pedagogisk verksamhet Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 4(7)

113 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2019/00301 som inte fullt ut kan arbeta effektivt vilket riskerar att uppsatta kunskapskrav inte nås. En förhyrning av externa lokaler är oftast inte kostnadseffektivt för kommunen och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden förordar att de kommunala skolorna bedriver sin verksamhet i kommunalt ägda lokaler av hög kvalité som är väl anpassade för dagens och morgondagens pedagogik. Kattegattgymnasiet I tidigare planeringsdirektiven har det avsatts investeringsmedel för Nya Kattegattgymnasiet vilken färdigställs i två etapper. Etapp 1 inflyttningsklar 2020 och etapp för totalt ca elever. Kattegattgymnasiet, idrottshall När skolan växer till ca elever uppstår ett behov av ytterligare en idrottshall för att kunna bedriva undervisning i ämnet idrott och hälsa. I planeringsdirektiv med budget finns delvis avsatta medel med ett färdigställande efter 2024 vilken behöver tidigareläggas till Sannarpsgymnasiet, utbyggnad Sannarpsgymnasiet är en skola som bl.a. har en idrottsprofil, både Nationellt godkänd idrottsutbildning och lokal idrottsprofil, vilket gör att skolan har ett högt söktryck och skulle om plats fanns kunna ta in fler elever. I området finns många av de idrottsanläggningar som behövs för att kunna bedriva en idrottsprofil av hög nationell klass. Skolan kan mycket väl byggas ut då det finns möjlighet att bredda enkelkorridor, förlänga nuvarande korridorer samt bygga ut matsalen. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden begär att en utbyggnad sker för motsvarande 300 elever vilket gör att Sannarpsgymnasiet kan ta emot ca elever. I planeringsdirektiv med budget finns avsatta medel med ett färdigställande till Sannarpsgymnasiet, idrottshall Elever som läser Nationellt godkänd idrottsutbildning och lokal idrottsprofil har mer idrott än övriga elever, 3 timmar istället för 1 timmer per vecka, vilket gör att behovet av idrottshallar är större än på övriga skolor. Redan idag med ca elever på skolan finns behov av ytterligare en idrottshall. När skolan växer till ca elever uppstår ett än större behov av ytterligare en idrottshall för att kunna bedriva undervisning i ämnet idrott och hälsa samt specialiseringskurser inom ämnet. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden begär att en idrottshall finns på plats 2023 i anslutning till skolan. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden vill prioritera denna investering. Sturegymnasiet, anpassning bageri Det finns idag ett stort utbildningsbehov inom restaurang, kök och bageribranscherna. Idag sker utbildning inom bageri i lärlingsform men det finns idag inte tillräckligt många platser att tillgå. För att kunna möta arbetsmarknadens behov av arbetskraft behövs fler utbildningsplatser och då behöver en ombyggnad av lokalerna på Sture göras. Gymnasieskola för Bygg- och anläggningsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet bedriver idag sin utbildning på byggskolan och nuvarande tomt skall av Samhällsbyggnadskontoret användas för andra ändamål. I planeringsdirektiv med budget finns avsatta medel med ett färdigställande av nya lokaler för bygg- och anläggningsprogrammet på Kristinehed med ett färdigställande till Ny gymnasieskola för elever Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 5(7)

114 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2019/00301 Under förutsättning att ovanstående investeringar görs för gymnasieskolan är utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens behov av utbildningsplatser enligt nu gällande prognoser täckt fram till För att möta den fortsatta elevtalsutvecklingen behövs investeringar för nyproduktion av ytterligare en gymnasieskola, centralt belägen, och som bör vara inflyttningsklar Ett alternativ till en nyproduktion är en utbyggnad av någon eller några av de befintliga gymnasieskolorna vilket då behöver ske tidigare. Konsekvenser av förslaget Fastighetsinvesteringar enligt förslaget innebär att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden kan utföra det uppdrag som är fastställt av kommunfullmäktige. Uteblivna fastighetsinvesteringar leder till platsbrist inom daglig verksamhet. Konsekvensen blir att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden inte kan verkställa de av Socialnämnden fastställda besluten, som syftar till att ge personer med funktionsvariationer en meningsfull vardag, vilket i sin tur kan leda till att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) utdömer vite. Uteblivna investeringar för gymnasieskolans del innebär att elever inte kan få sin gymnasieutbildning i Halmstad kommun enligt deras önskemål. Kommunen är skyldig att erbjuda alla ungdomar, i egen regi eller via samverkan med andra utbildningsanordnare, en utbildning och idag finns inga sådana alternativ. Att inte kunna erbjuda sina gymnasieungdomar en adekvat gymnasieutbildning leder till att ungdomarna får sämre förutsättningar för vidare studier eller etablering på arbetsmarknaden. Ett annat alternativ är att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden tvingas till tillfälliga externa förhyrningar som generellt sett är mycket kostsamma för kommunen. Kommunala medel får då användas till höga hyror istället för pedagogisk verksamhet Ärendets beslutsgång Samhällsbyggnadskontoret sammanställer investeringsbehovet, fastighetskontoret kostnadsberäknar och kommunfullmäktige beslutar i kommande planeringsdirektiv med budget om begärda fastighetsinvesteringar ska bifallas eller ej. Beslutsunderlag 1. Bilaga 1 Fastighetsinvesteringar inför planeringsdirektiv Bilaga 2 Daglig verksamhet 1 3. Bilaga 3 Daglig verksamhet 2 4. Bilaga 4 Daglig verksamhet 3 5. Bilaga 5 Daglig verksamhet 4 6. Bilaga 6 Daglig verksamhet BoDa 7. Bilaga 7 Kattegattgymnasiet, idrottshall 8. Bilaga 8 Sannarpsgymnasiet, utbyggnad 9. Bilaga 9 Sannarpsgymnasiet, idrottshall 10. Bilaga 10 Sturegymnasiet, anpassning bageri 11. Bilaga 11 Ny gymnasieskola, Bygg- och anläggningsprogrammet 12. Bilaga 12 Ny gymnasieskola, elever Information om beslutet Begärda fastighetsinvesteringar förs in i Stratsys senast Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 6(7)

115 Tjänsteskrivelse Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2019/00301 Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Ann-Sofie Sjöholm, förvaltningschef/bolagschef Handläggare, Jörgen Krantz, Enhetschef Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad Sida 7(7)

116 Bilaga 1 Investeringar inför planeringsdirektiv Utbildnings- och arbetsmarknadsföravltningen Investering Funktionsprogram nr Daglig verksamhet 1 X 2 Daglig verksamhet 2 X 3 Daglig verksamhet 3 X 4 Daglig verksamhet 4 X 5 Daglig verksamhet BoDa X 6 Kattegattgymnasiet, nybyggnad Kattegattgymnasiet, idrottshall X 7 Sannarpsgymnasiet utbyggnad X 8 Sannarpsgymnasiet, idrottshall X 9 Sturegymnasiet, anpassning bageri X 10 Ny gymnasieskola, Bygg- och anläggningsprogrammet X 11 Ny gymnasieskola, elever X 12 Fyll i de investeringar som förvaltningen planerar under perioden. Markering avser när byggnationen/funktionen ska vara klar. Funktionsprogram för respektive investering bifogas Rapportering ska ske med en tioårig tidshorisont för investeringsanslag. Nya verksamhetsförändringar ska inte anges för budgetåret eller det första planeringsåret (dvs varken för år 2019 eller 2020). Första året för att rapportera nya verksamhetsförändringar är således år Samtliga investeringar som ska vara med i planperioden skall rapporteras in oavsett om de varit med tidigare eller inte.

117 Bilaga 2 Funktionsprogram till investeringar Daglig verksamhet 1, 20 deltagare Funktioner Antal Fyllnadsgrad Antal personer Beskrivning Aktivitetsrum 1 6 Allmänt Aktivitetsrum 2 4 Allmänt Aktivitetsrum 2 1 Allmänt, insynsskyddat från korridor med överljus Aktivitetsrum 1 6 Skapande verkstad Entre/kapprum 1 Skåp/klädavhängning Kontor 1 4 Personalarbetsplatser Konferensrum 1 8 Whiteboard, kanon Personalrum 1 4 Kök matplats 1 25 Möjlighet att värma mottagen mat Förråd 1 I anslutning till skaparverkstad för utrustning Förråd 1 Allmänt Kopiering 1 Plats för administrativa hjälpmedel WC/RWC I tillräcklig omfattning Uteplats 1 20 För rekreation Kommentarer Samtliga ytor där deltagare och personal befinner sig skall ha trådlös uppkoppling Samtliga rum för personal skall ha fast uppkoppling Samtliga konferens/motsvarande skall utrustas med whiteboards och aw-utrustning Samtliga ytor skall ha en ventilation på fyllnadsgraden + 2

118 Bilaga 3 Funktionsprogram till fastighetsinvesteringar Daglig verksamhet 2, 20 deltagare Funktioner Antal Fyllnadsgrad Antal personer Beskrivning Aktivitetsrum 1 6 Allmänt Aktivitetsrum 2 4 Allmänt Aktivitetsrum 2 1 Allmänt, insynsskyddat från korridor med överljus Aktivitetsrum 1 6 Skapande verkstad Entré/kapprum 1 Skåp/klädhängning Kontor 1 4 Personalarbetsplatser Konferensrum 1 8 Whiteboard, kanon Personalrum 1 4 Fungerar även som pausrum Kök matplats 1 25 Möjlighet att värma mottagen mat Förråd 1 I anslutning till skaparverkstad för utrustning Förråd 1 Allmänt Kopiering 1 Plats för administrativa hjälpmedel WC/RWC I tillräcklig omfattning Uteplats 1 20 För rekreation Kommentarer Samtliga ytor där deltagare och personal befinner sig skall ha trådlös uppkoppling Samtliga rum för personal skall ha fast uppkoppling Samtliga konferens/motsvarande skall utrustas med whiteboards och aw-utrustning Samtliga ytor skall ha en ventilation på fyllnadsgraden + 2

119 Bilaga 4 Funktionsprogram till fastighetsinvesteringar Daglig verksamhet 3, 20 deltagare Funktioner Antal Fyllnadsgrad Antal personer Beskrivning Aktivitetsrum 1 6 Allmänt Aktivitetsrum 2 4 Allmänt Aktivitetsrum 2 1 Allmänt, insynsskyddat från korridor med överljus Aktivitetsrum 1 6 Skapande verkstad Entré/kapprum 1 Skåp/klädhängning Kontor 1 4 Personalarbetsplatser Konferensrum 1 8 Whiteboard, kanon Personalrum 1 4 Fungerar även som pausrum Kök matplats 1 25 Möjlighet att värma mottagen mat Förråd 1 I anslutning till skaparverkstad för utrustning Förråd 1 Allmänt Kopiering 1 Plats för administrativa hjälpmedel WC/RWC I tillräcklig omfattning Uteplats 1 20 För rekreation Kommentarer: Samtliga ytor där deltagare och personal befinner sig skall ha trådlös uppkoppling Samtliga rum för personal skall ha fast uppkoppling Samtliga konferens/motsvarande skall utrustas med whiteboards och aw-utrustning Samtliga ytor skall ha en ventilation på fyllnadsgraden + 2

120 Bilaga 5 Funktionsprogram till fastighetsinvesteringar Daglig verksamhet 4, 20 deltagare Funktioner Antal Fyllnadsgrad Antal personer Beskrivning Aktivitetsrum 1 6 Allmänt Aktivitetsrum 2 4 Allmänt Aktivitetsrum 2 1 Allmänt, insynsskyddat från korridor med överljus Aktivitetsrum 1 6 Skapande verkstad Entré/kapprum 1 Skåp/klädhängning Kontor 1 4 Personalarbetsplatser Konferensrum 1 8 Whiteboard, kanon Personalrum 1 4 Fungerar även som pausrum Kök matplats 1 25 Möjlighet att värma mottagen mat Förråd 1 I anslutning till skaparverkstad för utrustning Förråd 1 Allmänt Kopiering 1 Plats för administrativa hjälpmedel WC/RWC I tillräcklig omfattning Uteplats 1 20 För rekreation Kommentarer: Samtliga ytor där deltagare och personal befinner sig skall ha trådlös uppkoppling Samtliga rum för personal skall ha fast uppkoppling Samtliga konferens/motsvarande skall utrustas med whiteboards och aw-utrustning Samtliga ytor skall ha en ventilation på fyllnadsgraden + 2

121 Bilaga 6 Funktionsprogram till investeringar Daglig verksamhet BoDa, 4 deltagare Funktioner Antal Fyllnadsgrad Antal personer Beskrivning Aktivitetsrum 5 1 Högt sittande fönster, dörr ut, inkl garderob/förråd, hög säkerhet dörrar fönster, ingen lös inredning Sinnesrum 1 1 Högt sittande fönster, dörr ut, inkl garderob/förråd, hög säkerhet dörrar fönster, ingen lös inredning Rörelserum 1 1 Större rum, högt sittande fönster, dörr ut, inkl garderob/förråd, hög säkerhet dörrar/fönster, ingen lös inredning, plats för mattor, pelatesbollar m.m Vattenrum 1 1 Högt sittande fönster, dörr ut, inkl garderob/förråd, hög säkerhet dörrar fönster, ingen lös inredning, vattensäng Entre/kapprum 1 Skåp/klädavhängning, samutnyttjas med boendepersonal Kontor 1 2 Personalarbetsplatser Konferensrum 1 8 Whiteboard, kanon, samutnyttjas med boendepersonal Personalrum 1 8 Samutnyttjas med boendepersonal Förråd 1 Allmänt Kopiering 1 Plats för administrativa hjälpmedel WC/RWC I tillräcklig omfattning Kommentarer Samtliga ytor där deltagare och personal befinner sig skall ha trådlös uppkoppling Samtliga rum för personal skall ha fast uppkoppling Samtliga konferens/motsvarande skall utrustas med whiteboards och aw-utrustning Samtliga ytor skall ha en ventilation på fyllnadsgraden + 2

122 Bilaga 7 Funktionsprogram till investeringar Kattegattgymnasiet, idrottshall Funktioner Antal Fyllnadsgrad Antal personer Beskrivning Idrottshall 1 22 * 44 meter med tillhörande förråd, arbetsrum och omklädningsrum Kommentarer Samtliga ytor där elever och personal befinner sig skall ha trådlös uppkoppling Samtliga rum för personal skall ha fast uppkoppling Samtliga undervisningsytor skall utrustas med whiteboards och aw-utrustning Samtliga ytor skall ha en ventilation på fyllnadsgraden + 2

123 Bilaga 8 Funktionsprogram till fastighetsinvesteringar Sannarpsgymnasiet, utbyggnad Funktioner Antal Fyllnadsgrad Antal personer Beskrivning Klassrum 9 32 Utformas som övriga delar av skolan. Flexisal Biologi/Fysik 1 32 Diskbänk, bänkskåp, väggskåp, lådfack, mörkläggning, draghuv Grupprum 3 12 Utformas som övriga delar av skolan. Arbetsrum lärare 3 6 Fast och trådlös uppkoppling Samtalsrum 3 3 I anslutning till ovan Matsal Utbyggnad av befintlig matsal Elevskåp 300 Förråd 2 Läromedel WC/RWC Tillräcklig omfattning och i anslutning till elev- och personalytor Kommentarer Samtliga ytor där elever och personal befinner sig skall ha trådlös uppkoppling Samtliga rum för personal skall ha fast uppkoppling Samtliga undervisningsytor skall utrustas med whiteboards och aw-utrustning Samtliga ytor skall ha en ventilation på fyllnadsgraden + 2

124 Bilaga 9 Funktionsprogram till investeringar Sannarpsgymnasiet, idrottshall Funktioner Antal Fyllnadsgrad Antal personer Beskrivning Idrottshall 1 22 * 44 meter med tillhörande gym för NIU/idrottselever, förråd, arbetsrum och omklädningsrum Kommentarer Samtliga ytor där elever och personal befinner sig skall ha trådlös uppkoppling Samtliga rum för personal skall ha fast uppkoppling Samtliga undervisningsytor skall utrustas med whiteboards och aw-utrustning Samtliga ytor skall ha en ventilation på fyllnadsgraden + 2

125 Bilaga 10 Funktionsprogram till investeringar Sturegymnasiet, anpassning bageri Funktioner Antal Fyllnadsgrad Antal personer Bageri och konditorilokal Beskrivning 1 16 Bakbord, trä Bakbord, sten Degblandare Teddy blandare 2 st Kavlingsmaskin Stenugn Jässkåp/rum Kyl/frys Bullrivare Rotorugn Ombyggnad av befintligt metodkök Kommentarer Samtliga ytor där elever och personal befinner sig skall ha trådlös uppkoppling Samtliga rum för personal skall ha fast uppkoppling Samtliga undervisningsytor skall utrustas med whiteboards och aw-utrustning Samtliga ytor skall ha en ventilation på fyllnadsgraden + 2

126 Förråd 1 Byggskivor, isolering och lister Förråd 1 Konstruktionsvirke Förråd 1 Verktyg, spik, skruv Miljöstation 1 Källsortering och återvinning för alla delar av programmet Avskiljare 1 Samtliga övningsytor bör ha avskiljare i avlopp Klassrum 1 32 Whiteboard kanon, i anslutning till yrkeshallarna Klassrum 7 24 Whiteboard kanon, i anslutning till yrkeshallarna Grupprum 5 16 Whiteboard kanon, i anslutning till yrkeshallarna Grupprum 4 8 Whiteboard kanon, i anslutning till yrkeshallarna Konferensrum 1 16 Whiteboard kanon Rektorsrum 1 1 Arbetsrum inkl konferensbord, 6 personer Arbetsrum, administration 1 1 Arbetsrum, elevhälsa 1 Arbetsrum lärare 11 3 I anslutning till yrkeshallarna Omklädningsrum, personal 2 Kvinnor/män Omklädningsrum, elever 360 Kvinnor/män WC/RWC Tillräcklig omfattning och i anslutning till elev- och personalytor Matsal Samverkan/utbyggnad med matsal på Fordon- och transportprogrammet Idrottshall På Sannarpsgymnasiet Kommentarer Samtliga ytor där elever och personal befinner sig skall ha trådlös uppkoppling Samtliga rum för personal skall ha fast uppkoppling Samtliga undervisningsytor skall utrustas med whiteboards och aw-utrustning Samtliga ytor skall ha en ventilation på fyllnadsgraden + 2

127 Bilaga 11 Funktionsprogram till fastighetsinvesteringar Gymnasieskola för Bygg- och anläggningsprogrammet, 360 elever varav 16 inom anläggningsfordon, 36 inom måleri och, 36 inom plåtslageri Funktioner Antal Fyllnadsgrad Antal personer Beskrivning Entré, studielandskap, 1 40 Öppet landskap uppehållsyta Snickarhall Kan vara en och samma, innehålla justersåg, bandsåg, bänksåg, kap-klyv-gersåg, Murahall 2 16 Kan vara en och samma, innehålla övningsytor Anläggningshall 1 16 För markanläggningsövningar Klinker/kakelhall 1 16 Övningsbås Byggård 1 För utomhusarbeten inom branschen Armeringsstation 1 8 Plats för armeringssax, armeringbockar, hydraulisk arbetsbock, bockbord samt övningsyta Upplag till armeringsstation 1 I anslutning till ovan Blandningsstation 1 Plats för betongblandare, manövercentral, torrbruksficka, cementficka, grusfickor Sågstation 1 8 Uppställning av 2 sågstationer, plats för formbyggnad Snickeristation 1 8 Övning för karm, fönster och kök Plåtverkstad 1 16 Innehåll plåtsax(fin och grov), kantbockmaskin, rundbockningsmaskin, bockmaskin, klippmaskin, bandvaggor, riktbord, sickmaskin, revolverstans, bandslip, rundsax, pelarborr, kantvik, arbetsbord, slagbord, svetsbås m.m Plåthall 1 16 Övning takkupor, ränndaler Målarhall 1 16 Övningsbås tapet, övningsbås våtrum, arbetsbord, Tvättrum 1 Verktygstvätt måleri Sprutbox/torkrum 1 För sprutlackering Plotterrum 1 För schablonframställning Förråd 1 Färg, tapet, Förråd 1 Plåtdetaljer Förråd 1 Mursten Förråd 1 Klinker, fog, fix

128 Backoffice 1 2 I anslutning till ovan Arkiv 1 I anslutning till ovan Arbetsrum, kurator 3 1 Vilrum 1 1 I anslutning till ovan Arbetsrum, skolsköterska 3 1 Utrustas som skolsköterskemottagning Arbetsrum, studie- och 3 1 yrkesvägledning Konferensrum 1 12 Konferensmöblerat Konferensrum 1 24 Konferensmöblerat Vaktmästeri 1 3 Verkstad, vaktmästare 1 I anslutning till ovan Godsmottagning 1 I anslutning till ovan Matsal För servering i treskift Kök 1 Tillagningskök Café 1 50 Servering av mellanmål m.m Idrottshalll 1 22 * 44 meter med tillhörande förråd, arbetsrum och omklädningsrum Kopiering 10 Plats för administrativa hjälpmedel i anslutning till personalarbetsplatser WC/RWC I tillräcklig omfattning Kommentarer Samtliga ytor där elever och personal befinner sig skall ha trådlös uppkoppling Samtliga rum för personal skall ha fast uppkoppling Samtliga undervisningsytor skall utrustas med whiteboards och aw-utrustning Samtliga ytor skall ha en ventilation på fyllnadsgraden + 2 Samtliga aulor skall ha gradängsittning

129 Bilaga 12 Funktionsprogram till fastighetsinvesteringar Ny gymnasieskola för elever Funktioner Antal Fyllnadsgrad Antal personer Beskrivning Klassrum Grupprum Grupprum 6 6 Flexsal Fysik 2 32 Diskbänk, bänkskåp, väggskåp, lådfack, mörkläggning, draghuv Prepsal Fysik 1 Diskbänk, bänkskåp, väggskåp, lådfack, mörkläggning, draghuv samt plats för vagnar Flexsal Biologi 2 32 Diskbänk, bänkskåp, väggskåp, lådfack, mörkläggning, draghuv Flexsal Biologi/Fysik 1 32 Diskbänk, bänkskåp, väggskåp, lådfack, mörkläggning, draghuv Flexsal Kemi 1 32 Diskbänk, bänkskåp, väggskåp, lådfack, mörkläggning, draghuv Labsal kemi 1 32 Diskbänk, bänkskåp, väggskåp, lådfack, mörkläggning, dragskåp Prepsal kemi 1 Diskbänk, bänkskåp, väggskåp, lådfack, mörkläggning, dragskåp, giftskåp, gasskåp, syraskåp, basskåp samt plats för vagnar Specialiseringssal kemi 1 18 Diskbänk, bänkskåp, väggskåp, lådfack, mörkläggning, dragskåp Bildsal 1 32 Diskbänk, bänkskåp, väggskåp Bildförråd 1 Kopplat till bildsal Musiksal 1 20 Ljudisolerad Musikrum 1 6 Redigering/inspelning, ljudisolerad Musikförråd 1 Kopplat till musiksal Hjärngym 1 18 Infocenter/bibliotek 1 50 Biblioteksyta Arbetsrum 1 1 Inom infocenter Arbetsrum 1 3 Inom infocenter Tyst rum 1 6 Inom infocenter Kompaktförrås 1 Inom infocenter Läsesal 1 18 Inom infocenter Studielandskap 3 40 Öppet landskap tillika uppehållsyta Aula Miniaula 4 32 Miniaula 1 64 Miniaula 1 96 Arbetsrum, lärare 17 6 Kontorsmöbler Samtalsrum 17 3 I anslutning till ovan Arbetsrum 6 1 Rektorsrum, fast och trådlös uppkoppling, konferensbord + stol 4 personer Arbetsrum 5 1 Administrativ personal Frontoffice 1 2 Informationsdisk i anslutning till entré och administration

130 Informationsärende Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen UAN 2019/00006 Ärende UAN 2019/00006 Beslutsinstans: Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Information 1. Genomgång inför revisionens besök i september, Ann-Sofie Hammargren Sjöholm 2. Stärkt kommunal arbetslinje, Camilla Samuelsson, Maria Woxius Jönsson 3. Information om VUX-projektet INVÄST, Maria Ortlieb Melander 4. Handlingsplaner vuxenutbildningen, Solveig Lagerhall, Patrik Andersson Informationsunderlag 1. Svar på frågor till Revisionen Sammanfattning handlingsplaner vuxenutbildningen Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Anna Carlgren, Nämndsekreterare Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Box 248, Halmstad direkt@halmstad.se Sida 1(1)

131 Inför träff med revisonen. Revisionen har på uppdrag av kommunfullmäktige till uppgift att granska all verksamhet. Detta för att fullmäktige ska få vägledning inför deras beslut i ansvarsfrågan. I Kommunallagens 9 kap 9 framgår det att Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Som en del i den årliga granskningen träffar kommunens revisorer respektive nämnd för att få svar på vissa frågor. Inför dessa träffar önskar revisorerna ett dokumenterat svar kring nedan frågor. Nämndens svar ska skickas till Carl-Magnus Stenehav, PwC på carlmagnus.stenehav@pwc.com innan träff. Vid mötet diskuteras frågorna samt eventuella följdfrågor. Grunden är densamma oavsett nämnd medan vissa frågeställningar/uppföljningar blir specifika. Samtliga träffar dokumenteras och ligger sedan till grund för revisorernas ställningstagande i ansvarsfrågan. Någon skriftlig återrapportering till nämnd görs inte. Redogör för hur nämnden styr och följer upp verksamheten? Nämnden fastställer årligen sin verksamhetsplan(vp) som formellt sett följs upp tre gånger per år, delårsrapport i maj, delårsbokslut i september samt verksamhetsberättelse efter årets slut. Som komplement till denna formella och av kommunledningsförvaltningen styrda modell av rapportering och uppföljning, sker även löpande redovisningar till nämnden från förvaltningens olika ingående verksamheter. Detta kan exempelvis ske i form av kvalitetsrapporter, i vilka det finns förslag på strategier för bättre måluppfyllelse relaterat till respektive verksamhets mål och mätetal. Nämnden erhåller även inspel varje månad från förvaltningens verksamhetschefer och gymnasiechefer, där utmaningar presenteras i relation till gällande planeringsförutsättningar och mål i verksamhetsplanen. Vid dessa tillfällen presenteras också strategier för ökad måluppfyllelse, vilka nämnden beaktar inför beslutsfattande avseende mål, mätetal och strategier. Under 2019 har denna process ytterligare utvecklats genom att väsentligt fler forum för möten mellan förvaltningens chefer och nämndens ledamöter har tillskapats, vilket förväntas medföra ännu högre grad av delaktighet från båda parter. Den förväntade effekten är en tydligare kommunicerad viljeinriktning och styrning från nämndens sida avseende beslutade mål. Förvaltningen har kunnat konstatera att den sedan januari nytillträdda nämnden har uppvisat ett utomordentligt stort engagemang, ansvar och aktivt deltagande vid alla tillfällen som erbjudits rörande verksamhetspresentationer och besök, uppföljningar och problematiseringar kring utmaningar i nutid och framtid. Detta upplevs som mycket positivt från verksamhetsföreträdare/chefer. Ledamöterna är dessutom kontaktpolitiker för utvalda verksamheter och gör besök inom verksamheterna för att möta personal och elever/studerande/deltagare/klienter. Besöken återrapporteras och diskuteras vid påföljande nämndsmöte. Även här har märkts ett påtagligt engagemang hos denna nya nämnd. Redovisa vilka ev åtgärder som vidtagits med anledning av bristande måluppfyllelse eller följsamhet mot lagkrav?

132 Det finns en beredskap för att om enskilda målområden inte uppnås i samband med delårsrapport/bokslut kan nämnden fatta beslut nästkommande månad om åtgärder om bristerna i måluppfyllelse bedöms vara av sådan karaktär att ett nämndbeslut är nödvändigt. Utöver detta genomförs ett antal undersökningar för de olika verksamheterna och som återkopplas till nämnden enligt fastställda rutiner, exempelvis Arbetsmarknadsenheten: Kvalitetsrapport Daglig verksamhet: Brukarundersökning Ekonomiskt bistånd: Statistikuppföljning Gymnasieskola: Resultatrapport och elevbarometer Vuxenutbildning: Resultatrapport och elevbarometer I februari 2019 anordnades en särskild VB-dag för nämnden (fokus Verksamhetsberättelse 2018) då verksamhetschefer och gymnasiechefer kommenterade de mål och mätetal där full måluppfyllelse ej uppnåtts och skälen till detta. Vidare beskrev verksamhetscheferna och gymnasiecheferna de utmaningar som funnits under 2018 och vilka åtgärder som man planerade att genomföra under 2019, i syfte att höja resultaten. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden uttryckte att man var nöjd med både redovisning och planering för ökad måluppfyllelse. Ett utvecklingsområde är att komplettera dessa kvalitetsredovisningar och uppföljningar med en tydligare tidsplan för när och hur beslutade åtgärder ska genomföras och återrapporteras till nämnden. Detta har PWC påpekat och en sådan process kommer nu att utvecklas. Hur arbetar nämnden med intern kontroll, görs årliga riskbedömningar? Vilken är nämndens samlade bedömning av intern kontrollen? Vilka eventuella åtgärder har vidtagits som resultat från föregående års uppföljningar? PwC har vid sin granskning funnit att alla kontrollmoment inte har genomförts enligt den framtagna policyn för internkontrollplanen. Nämnden strävar dock efter att öka medvetenheten avseende uppdraget att göra löpande risk- och väsentlighetsanalyser.