Analys av förutsättningar för en flyglinje mellan Luleå-Tromsö

Transkript

1 Analys av förutsättningar för en flyglinje mellan Luleå-Tromsö Juni 2012 Martin Karlsson Senior konsult

2

3

4

5

6 Presentation Luleå-Tromsö Martin Karlsson

7 Innehåll Bakgrund och syfte Projektets upplägg och genomförande Analys av befintligt material Uppdatering av marknadsförutsättningar - Fritidsresande - Affärsresande - Offentligt resande SWOT-analys Framgångsfaktorer och kritiska faktorer Källor och intervjupersoner

8 Bakgrund och syfte Bakgrund Norrbottens Läns Landsting och Troms fylkeskommune har ett vänregionavtal. Detta avtal omfattas av att man bl.a. ska jobba med infrastrukturfrågor, kommunikation och turism. Vid flera tillfällen har det konstaterats att representanter i båda regionerna har en positiv inställning till en direkt flygförbindelse mellan Luleå och Tromsö. Man tror att det finns förutsättningar för att en sådan linje kan förlösa en potential kring bl.a. handel och turism. Under perioden fanns också en flyglinje mellan Luleå och Tromsö (via Kiruna) som trafikerades av Nordkalottflyg. Mål och syfte I samband med att vänregionavtalet ska revideras vintern 2012/2013 behöver man fatta beslut om man ska gå från ord till handling i frågan kring en flyglinje mellan Luleå och Tromsö. Syftet med denna undersökning är därför att få svar på frågan; finns det förutsättningar för en direkt flygförbindelse mellan Luleå och Tromsö?

9 Projektets upplägg och genomförande Analys av befintligt material Då det tidigare tagits initiativ i denna fråga och också funnits en direktlinje fanns det en del material att tillgå, främst i form av projektbeskrivningar, projektförslag och utvärderingar. HUI Research har sammanfattat erfarenheterna från befintliga dokument. Uppdatering av marknadsförutsättningar, djupintervjuer Som komplement till tidigare gjorda analyser har ett tiotal djupintervjuer gjorts med representanter från respektive region som bidragit med aktuella marknadsbedömningar av underlaget för både affärs-, fritids- och det offentliga resandet. Definitioner Fritidsresande resor gjorda på fritiden, enskilt eller i grupp. Affärsresande resor gjorda i tjänsten, enskilt eller i grupp i samband med konferenser/möten Offentligt resande resor gjorda i tjänsten, enskilt eller i grupp av organisationer och institutioner som kommun/fylke, länsstyrelse/landsting, universitet, kultur- och föreningsliv

10 Källor och intervjupersoner Källor Projektförslag Direktflyg Luleå-Kiruna-Tromsö (2011) Jolimont AB Projektbeskrivning för sökt stöd för marknadsutveckling avseende flygförbindelse mellan Luleå Kiruna Tromsö Luftfartsverket Tvärflyg Tromsö-Luleå, en marknadsanalys (2001) Bergwall Analys Marknadsföring av flygtrafik mellan Luleå Kallax Flygplats och Tromsö (2007) Luftfartsverket Strong, Specific and Promising (Towards a Vision for the Northern Sparsely Populated Areas in 2020) - Nordregio European High North Investment Catalogue Lapland Chamber Of Commerce Trafikstatistik Luleå-Tromsö Swedavia TEM Norrbotten 2011 (Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Norrbotten 2011, inklusive åren ) Resurs AB Intervjupersoner Andreas Lind, Norrbottens Handelskammare Graeme Richardson, Visit Luleå Victoria Bakken, Visit Tromsö Jan-Erik Jaenson, f.d. VD Swedish Lapland Jalle Svanberg, t.f. VD Swedish Lapland Trond Agnar Hanssen, Troms Näringsförening Björn Kavli, Troms Fylke Robert Forsberg, Norrbottens Handelskammare Lars Karbin, f.d. Flygplatschef Luleå Kallas Airport

11 Analys av befintligt material Bakgrund och historik Under perioden fanns en flygförbindelse mellan Luleå-Kiruna-Tromsö som trafikerades av flygbolaget Nordkalottflyg under varumärket Barents Air Link. Syftet med att starta linjen var att bidra till regionens utveckling genom en kostnads- och resurseffektiv flygförbindelse. Denna skulle främja näringslivets utveckling samt stimulera kontakter mellan offentliga aktörer som myndigheter, organisationer, universitet och föreningsliv. Som underlag för beslutet att starta linjen fanns bl.a. en omfattande utredning/marknadsanalys som pekade på en potential på resor tur och retur på årsbasis. Inom ramen för satsningen på denna flyglinje fanns också några delprojektet som bl.a. syftade till att öka kännedomen om linjen och att systematiskt jobba med marknadsföring av den i respektive regioner på den svenska och norska sidan. Dessa projekt genomfördes som ett samarbete mellan flera aktörer, t.ex. Länsstyrelsen i Norrbottens län, Nordkalottrådet, Luleå-, Boden och Piteå kommuner, Troms fylkeskommun, LFV Luleå Airport och Avinor Troms Lufthavn.

12 Analys av befintligt material Erfarenheter och lärdomar Nedan följer i korthet de viktigaste erfarenheterna och lärdomarna från tidigare försök att starta en flyglinje mellan Luleå-Tromsö Flygplanets storlek Ett 12-sätes flygplan skrämde bort en del passagerare (bl.a. bristande komfort) Ett 12-sätes flygplan försvårade/begränsade en viss typ av gruppresande Ett större flygplan ökade volymerna ca 20% (uppgradering från 12 till 19 säten år 2007) Flyglinjens balans Ca 75% av passagerarna var svenskar vilket skapade obalans Sned målgruppsbalans och svagt fokus på fritidsresor (60% affärs- och 15% fritidsresande) Vid nedläggning av flyglinjen 40% rundresa, 40% bilresa, 20% ingen resa alls Långsiktighet och uthållighet i satsningen Bristande marknadsföring och information (Det tar tid att etablera en ny flyglinje) Relativt låg kännedom om linjen (främst på den norska sidan) Lågkonjunkturen slog till när projektet skulle lyfta SAMMANTAGET: Den potential som beskrevs i marknadsanalysen uppnåddes aldrig.

13 Utveckling Levi Erfarenheter och lärdomar Nedan följer i korthet de viktigaste erfarenheterna och lärdomarna från tidigare försök att starta en flyglinje mellan Luleå-Tromsö Levi Kiruna Tromsö Internationella passagerare per capita 16,7 0,2 0,4 Källa: Hur har man skapat direktflyg till perifera nordiska destinationer? - TUI på uppdrag av Swedavia

14 Uppdatering av marknadsförutsättningar Djupintervjuer en översikt I syfte att uppdatera marknadsförutsättningarna för en flyglinje har ett tiotal djupintervjuer gjorts med personer med insikt i vilka drivkrafter och behov affärs-, fritids- och det offentliga resandet har (se källor och intervjupersoner). Nedan följer i korthet de viktigaste iakttagelserna: Fritidsresande Besöksnäringen en global framtidsbransch Ökade satsningar på svensk turism generellt Ökade satsningar på turismen i Kiruna (12 miljoner under tre år) Norrbotten en väletablerad turistdestination bland norrmän Ökat antal norska fritidshusägare i Norrbottens län Kraftig ökning av svenska gästnätter i Tromsö (främst en effekt av affärsresande/arbetspendling?) God tillgänglighet - en viktig pusselbit i samband med utveckling av besöksnäringen God tillgänglighet skapar förutsättningar för gemensam utveckling av besöksnäringen mot den internationella marknaden

15 Global tillväxt inom turism 2030 UNWTO långtidsprognos

16 Svensk turism vision/strategi 2020

17 Utveckling av norska gästnätter i Norrbotten Norska gästnätter (HSV) Norrbottens län Källa: SCB/HUI Research

18 Utveckling av svenska gästnätter i Tromsö Svenska gästnätter (H) Troms Källa: Statistikknett.com

19 Uppdatering av marknadsförutsättningar Djupintervjuer en översikt forts. I syfte att uppdatera marknadsförutsättningarna för en flyglinje har ett tiotal djupintervjuer gjorts med personer med insikt i vilka drivkrafter och behov affärs-, fritids- och det offentliga resandet har (se källor och intervjupersoner). Nedan följer i korthet de viktigaste iakttagelserna: Affärsresande Luleå och Tromsö är två i grunden expansiva regioner Flera kraftigt växande industrigrenar i regionerna (olja, gas, mineraler, besöksnäring) Framtida behov av en integrerad arbetsmarknad ökad/breddad kompetens och arbetskraft Förväntad ökning av kort- och långtidsarbetspendling Potential för ökat Incentiveresande Skapar möjlighet att länka till fler intressanta destinationer (Murmansk, Uleåborg, Stockholm) Från tillgänglig till lättillgänglig - täthet mellan regionerna skapar kritisk massa och större aktivitet hönan eller ägget?

20 Uppdatering av marknadsförutsättningar Djupintervjuer en översikt forts. I syfte att uppdatera marknadsförutsättningarna för en flyglinje har ett tiotal djupintervjuer gjorts med personer med insikt i vilka drivkrafter och behov affärs-, fritids- och det offentliga resandet har (se källor och intervjupersoner). Nedan följer i korthet de viktigaste iakttagelserna: Offentligt resande Nationellt fokus i både Sverige och Norge på High North Omfattande investeringar planerade i norra Skandinavien fram till år 2025 Stor framtidstro i båda regionerna Gemensam strategisk agenda Ökad och fördjupad samverkan mellan nordskandinaviska regioner (ex. Nordic Business Link) Ökat utbyte bidrar till ökad aktivitet och regional ekonomisk utveckling Starkt politiskt tryck på förbättrade kommunikationer

21 Positivt Styrkor Två expansiva regioner Kraftiga investeringar 2025 Fördjupat samarbete i regionen Nationellt intresse av norr Flera starka reseanledningar Bred enighet i frågan Lärdomar från tidigare projekt Möjligheter S Växande besöksnäring (rymdturism, paketering) Växande råvaruindustrier Arbetspendling Kompetensförsörjning Länka till fler destinationer Internt W O T Svagheter Ojämn nationell balans Ojämn målgruppsbalans Hot Fortsatt lågkonjunktur Turbulent flygmarknad Teknisk utveckling, videokonferenser Negativt Externt

22 Framgångsfaktorer och kritiska faktorer Framgångsfaktorer och kritiska faktorer Det är inte svårt att hitta goda argument för en flyglinje mellan Luleå-Tromsö (via Kiruna). Det finns också gott om bra idéer kring vad som kan utvecklas vidare. Det finns dock en krass verklighet och vardag och det gäller att få alla bitar på plats också i praktiken. Nedan följer som avslutning ett antal viktiga framgångsfaktorer samt kritiska faktorer att beakta: Framgångsfaktorer Flygplanets storlek (minst 19 säten) Tidtabell som fungerar för flera målgrupper (affärsresor, arbetspendling, fritidsresande) Marknadsföring Bygg stabilt fundament på både norska och svenska sidan o o o Bra balans mellan affärs-, fritids och offentligt resande Bredda i möjligaste mån det regionala upptagningsområdet (ej enbart Luleå-Tromsö) Skapa bredd bland intressenterna (Hurtigruten, Icehotel, Kiruna Space Center, Swedish Lapland, Regioner, kommuner och fylke, länsstyrelse, handelskammare, näringsförening, kultur, universitet osv.) Skapa samverkan på flera plan (partnerskap osv) Skapa en brett förankrad projekt- och styrgrupp med strategiskt viktiga intressenter (se ovan)

23 Framgångsfaktorer och kritiska faktorer Framgångsfaktorer och kritiska faktorer forts. Det är inte svårt att hitta goda argument för en flyglinje mellan Luleå-Tromsö (via Kiruna). Det finns också gott om bra idéer kring vad som kan utvecklas vidare. Det finns dock en krass verklighet och vardag och det gäller att få alla bitar på plats också i praktiken. Nedan följer som avslutning ett antal viktiga framgångsfaktorer samt kritiska faktorer att beakta: Kritiska (omvärlds)faktorer Fördjupad och långvarig lågkonjunktur Fortsatt turbulent och sårbar flygindustri Säkerställ långsiktighet i satsningen o Destinationsutveckling tar tid Skapa finansiell uthållighet (minst 3+2 år) Skapa modell för riskdelning (förlusttäckning och vinstdelning)

24 Tack! Takk! Postadress HUI Research, Stockholm Besöksadresser Regeringsgatan 60, Stockholm Viktoriagatan 13, Göteborg Tel: Fax: E-post: info@hui.se