Kompetenscentrum för barn- och mödrahälsovård, Uppdaterat Manual för insamling av statistiskdata Barnhälsovård Jämtland Härjedalen.

Transkript

1 Manual för insamling av statistiskdata Barnhälsvård Jämtland Härjedalen. 1

2 I häls- ch sjukvårdslagen framgår att kvalitén i verksamhet inm häls- ch sjukvården systematiskt ch frtlöpande ska utvecklas ch säkras. Och med ökade krav på eknmisk effektivitet ch minskade resurser i hela häls- ch sjukvården har behvet av rutinmässig uppföljning ch förbättringsarbete ökat i de lika verksamheterna för att kunna visa på vad sm görs i verksamheterna ch vad sm behövs för att kunna fullfölja arbetet på ett säkert ch utvecklande sätt. Barnhälsvården i Sverige har länge arbetat med att systematiskt samla in data i syfte att mäta vissa dela av verksamhetens prgram ch vad för hälsrelaterade levnadsvanr barn i landet får eller inte får ta del av. Sedan 60-talet har exempelvis uppgifter m amning samlats in natinellt såväl sm vaccinatinstäckningen i barnppulatinen sedan Dessutm har data m föräldrars rökvanr sedan Scialstyrelsen föreslg ckså redan 1994 att en mer enhetlig datainsamling för barnhälsvården i kvalitetssäkrande syfte bör ske. Syfte Genm att följa verksamheten med statistikdata värnas säkerheten ch kvalitén på verksamheten. Där jurnaldata kan utgöra ett verktyg för planering av verksamheten samt för att kunna identifiera utvecklingsmråden. I sin tur kan analyser göras av den hälsvård sm erbjudits ch vårdknsumtin samt eventuella effekter av dem utgöra en grund för verksamhetsutveckling samt frskning. Detta ska i förlängningen leda till förbättringar i den hälsvård skall erbjudas. 2

3 Variabler i statistiken Antal barn: Antal barn inskrivna/ anslutna per vårdenhet, ttalt, ch per årskull. För att fullgöra uppgifterna inm barnhälsvården vid en BVC med genmsnittlig vårdtyngd ch ca 55 nyfödda per år, krävs att BHV-sjuksköterskan arbetar heltid med barnhälsvård. För att garantera att alla barn får tillgång till gd barnhälsvård bör, på en BVC med högre vårdtyngd, antal barn/sjuksköterska vara lägre. Uppgiften är vald för att bevaka att antal barn per BVC följer vanstående rekmmendatiner. Antal barn utgör även basdata för beräkning av vårdtyngd, läkarinsats ch psyklginsats på BVC. Uppgiften behöver kpplas till uppgift m sjukskötersketid för barnhälsvård sm inhämtas sm en egenskap hs vårdcentralen. Uppgiften m sjukskötersketid, uttryckt i antal heltidstjänster, ska vara överenskmmen mellan sjuksköterskrna på BVC ch verksamhetschefen. Antal barn utgör ckså en faktr i beräkningen av vårdtyngd. Antal inskrivna barn per varje åldersgrupp 0-5 år det innevarande året statistik samlas in för. 99 % av alla flkbkförda barn per åldersgrupp 0 år, 1 år, 2 år, 3 år respektive 4 år ch 5 år bör ha kntakt med barnhälsvården. Antal övervakade barn/ täckningsgrad: Antal barn i åldersgrupper 0-5 år sm övervakats. Från flkbkföringsregistret kan erhållas uppgift m den ttala ppulatinens strlek för flkbkförda barn 0-5 år. Denna uppgift kan ställas i relatin till de barn sm finns förtecknade inm BHV ch ge infrmatin m täckningsgraden för barnhälsvården. Enligt artikel 24 i knventinen m barnets rättigheter har ett barn rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa. Knventinsstaterna ska ckså säkerställa att alla barn tillhandahålls nödvändig sjukvård ch hälsvård med tnvikt på utveckling av primärhälsvården. Vidare ska staterna säkerställa att alla grupper i samhället, särskilt föräldrar ch barn, får infrmatin m ch har tillgång till undervisning m barnhälsvård ch näringslära, fördelarna med amning, hygien ch ren miljö ch förebyggande av lycksfall samt får stöd vid användning av sådana grundläggande kunskaper. Ur detta perspektiv blir det en viktig 3

4 uppgift för Svenska barnhälsvårdsregistret att följa hur str andel av barnppulatinen sm får tillgång till den generella barnhälsvården. Definitin Med täckningsgrad i detta sammanhang menas den andel av den ttala ppulatinen flkbkförda barn 0-5 år sm under ett givet kalenderår haft kntakt med, eller haft ett giltigt skäl att inte stå i kntakt med, barnhälsvården. Med andra rd det antal barn sm övervakats inm barnhälsvårdens ramar. Den andel barn sm barnhälsvården inte haft kntakt med ch inte kunnat kmma i kntakt med är i statistisk terminlgi liktydigt med det externa brtfallet. Det externa brtfallet i registerppulatinen bör vara så lågt sm möjligt ch är ett viktigt kvalitetsmått för barnhälsvårdsverksamheten. 99 % av alla flkbkförda barn per åldersgrupp 0 år, 1 år, 2 år, 3 år respektive 4 år ch 5 år bör ha kntakt med barnhälsvården ch få åtminstne ett besök per år i åldern 1-5 år, fler under det första levnadsåret. ppulatiner: barn 0 år (0-12 mån), 1 år (11-24 mån), 2-3 år (25-48 mån), 4-5 år (49-72 mån). Första barn: Barnet är första barn till någn eller båda vårdnadshavarna. Uppgiften är vald för att visa andel barn med förstagångsföräldrar. Första barnet är en str förändring i livet ch föräldrarnas behv av infrmatin ch stöd från BVC är ftast strt. Uppgiften kan ckså användas sm fördelningsvariabel vid beskrivning av hembesök ch föräldragrupper. Definitin Med första barn menas att barnet är någn av vårdnadshavarnas första bilgiska barn eller adptivbarn. Med vårdnadshavare 1 avses i första hand mder/ den sm burit barnet/ den sm ett samkönat par väljer ch med vårdnadshavare 2 avses i första hand fader/ partner. Om frågan m första barn besvaras med Ja av båda eller en av vårdnadshavarna räknas barnet sm första barn. Om frågan inte besvaras med Ja är barnet inte första barn till någn av vårdnadshavarna. 4

5 Vårdtyngd: (Beräknat index av 3 variabler.) Vårdtyngd på BVC. I ett nrmalmråde med ca 55 nyfödda per år behöver BHV-sjuksköterskan 40 arbetstimmar per vecka för att fullgöra uppgifterna inm barnhälsvården. I ett mråde med ökad vårdtyngd kan barnantalet behöva reduceras, eller sjukskötersketiden utökas, i förhållande till vårdtyngden. De lika bestämningsfaktrerna till vårdtyngd är kmplexa ch varierar lkalt ch över tid. Allmänt accepterat är att scieknmiska ch demgrafiska faktrer är avgörande för hur arbetskrävande förhållandena är på BVC. Familjer med föräldrar födda i andra länder än Sverige (utlandsfödda) har ftast behv av tlkstöd vilket ökar tidsåtgången vid kntakter med BVC. Familjer sm kmmit till Sverige sm flyktingar är ckså fta påverkade av svåra upplevelser i det tidigare hemlandet, umbäranden under själva flykten ch säkerheten under asylprcessen vilket ökar behvet av psykscialt stöd. Sm nykmlingar i det svenska samhället är invandrare ckså fta bekanta med de framgångsrika, långsiktiga, preventiva hälsprgrammen i Sverige ch kan behöva en särskilt anpassad intrduktin i dessa frågr. Data mäts indirekt genm andel barn med ökad risk för tbc, dvs. andel barn med föräldrar från länder med hög förekmst av tuberkuls (i praktiken länder i Afrika, Asien ch i Eurpa länderna utanför Västeurpa). I Csmic kan vi ckså föra in m föräldern kmmer från annat land ch data kan så plckas ut även där. Rökning i familjen är avsevärt mycket vanligare i familjer med låg scieknmisk psitin. Data mäts indirekt via andelen rökande vårdnadshavare 1 vid 4 veckrs ålder. En tredje faktr sm erfarenhetsmässigt ökar vårdtyngden på BVC är antalet förstabarn (ett barn sm är första barnet till någn av vårdnadshavarna) sm, i förhållande till barn med syskn, erfarenhetsmässigt ger upphv till fler kntakter ch kräver mer tid ch arbete med föräldrastöd. Det är inte vanligt att en del BVC regelmässigt har en större andel förstabarnsfamiljer. I beräkningarna av vårdtyngden har vi begränsat ss till dessa tre nämnda faktrer. Det finns andra mer specifika faktrer sm skulle kunna utveckla vårdtyngden ch dess innehåll men i denna kntext har vi begränsat ss för att så långt möjligt göra vårdtyngden enkel, rbust ch hanterbar, t.ex. att data enkelt kan hämtas ur vår egen verksamhet. Det finns t.ex. en gegrafisk faktr sm för många BVC har str betydelse med långa resr vid hembesök etc., men sm har låg grad av validitet ch reliabilitet. Vi har heller inte tagit med faktrer sm kmmunerna ch andra huvudmän/myndigheter tillhandahåller, t.ex. antalet scialbidragsmttagare, utbildningsnivå, fattigdmsindex mm. För praktisk användning är det även önskvärt att den framräknade vårdtyngden kan sättas i relatin till en önskvärd BHV-sjukskötersketid. D.v.s. hur mycket sjukskötersketid det behövs med hänsyn till både antalet nyfödda ch vårdtyngd för respektive BVC. En principdiskussin i sammanhanget är m beräkningarna av vårdtyngden ska fördela ett 5

6 givet antal sjuksköterskr över BVC-mttagningarna inm respektive landsting, eller m 55 nyfödda per heltidsanställd sjuksköterska är det högsta antalet ch att vårdtyngden används för att minska antalet barn per sjuksköterska i de vårdtunga mrådena. Ett annat användningsmråde för vårdtyngd är att utgöra en del i de beräkningar för kapitering (tilldelning av eknmiska medel) sm en del landsting använder sig av. Definitin Utlandsfödda uttrycks sm andel barn med båda föräldrar födda utanför nrden ch/ eller andel barn med ökad risk för tuberkuls (enligt FHM:s förteckning över länder med ökad förekmst av tuberkuls [29], (> 25 fall per invånare ch år). Rökare: Vårdnadshavare 1 (mder eller mtsvarande) sm röker uttrycks sm andel vårdnadshavare 1, till barn födda under aktuellt år, sm röker när barnet är 4 veckr gammalt. Andel förstfödda är andelen barn födda under aktuellt år där barnet är någn av vårdnadshavarnas första barn. Ett verktyg för att kunna bedöma/ se över bemanning kntra ttala antalet inskrivna barn. För att kunna erbjuda alla barn det fullständiga Natinella Barnhälsvårdsprgrammet ch på så sätt en jämlik vård måste dessa parametrar beskrivas ch tas i beaktning. Bemanning: (samlas in manuellt av BHV-sjuksköterskan) Den arbetstid sm sjuksköterskr ch läkare med BVC haft/ gjrt under det innevarande året sm statistik samlas in för. För att kunna jämföra faktisk arbetad tid kntra nrmtiden för en heltidstjänst samt för att få en rättvis bild alltid bör sammanvägas med vårdtyngd. Definitin Antal timmar per vecka sm BHV-sjuksköterskan samt BHV-läkaren lagt på BVCverksamhet. Ses/ bedöms tillsammans med variabeln för vårdtyngd. 6

7 Föräldrastöd i grupp: Deltagande i föräldragrupp. Begreppet Föräldrastöd innefattar såväl universella sm selektiva ch indikerade stödfrmer. Begreppet Föräldrastöd i grupp eller föräldragrupp avser en av BVC initierad ch ledd grupp föräldrar sm regelbundet träffas för att samtala m frågr kring föräldraskapet. sättningen med föräldragrupper är att ge ökade kunskaper, skapa möjlighet till kntakt ch gemenskap samt att skapa möjlighet till medvetenhet m påverkan av samhällsförhållanden. Data avser att mäta såväl förekmst av föräldragrupp på BVC sm antal grupptillfällen. Data avser ckså att följa fäders/ partners delaktighet i föräldragruppsverksamheten. För detta syfte behöver vårdnadshavarna kunna delas in efter kön. Föräldragrupp: Av BVC initierad ch ledd grupp föräldrar sm regelbundet träffas för att samtala m frågr kring föräldraskapet. Gruppledare skall i huvudsak vara BHVsjuksköterskan eller, då det är aktuellt, MBHV-psyklgen. Ovanstående definitin inkluderar även BVC inm familjecentral, där familjecentralen initierar föräldragruppen, men där BHV-sjuksköterskan är huvudsaklig gruppledare. Med första barn menas att barnet är någn av vårdnadshavarnas första bilgiska barn eller adptivbarn. Med vårdnadshavare 1 avses i första hand mder ch med vårdnadshavare 2 avses i första hand fader. I familjer där vårdnadshavarna är av samma kön avgör dessa rdningsföljden själva. Om både vårdnadshavare 1 ch vårdnadshavare 2 markeras innebär det att båda vårdnadshavarna deltagit i föräldragrupp samma datum. Frågr/ variabler att fylla i efter varje grupptillfälle: Datum för deltagande i föräldragrupp. Vårdnadshavare 1 deltagit. Vårdnadshavare 2 deltagit. Alla nyblivna föräldrar erbjuds att delta. 70 % av alla erbjudna deltar i grupp. 7

8 Hembesök: Antal erbjudna hembesök, erhållit första hembesök. Det tidiga universella hembesöket efter barnets födelse syftar till att skapa kntakt ch presentera barnhälsvårdens verksamhet. Att kmma sm gäst i familjens hem ger en mer jämlik relatin ch grund för den frtsatta kntakten med familjen. Att hembesöket erbjuds till alla innebär att det uppfattas sm en helt naturlig del i verksamheten. Hembesök ger gda möjligheter att identifiera familjer i behv av indikerat stöd ch att upptäcka barn sm riskerar att fara illa. Sjuksköterskr på BVC beskriver hembesöket sm en viktig metd för att etablera en förtrendefull relatin med föräldrarna ch få en bild av familjens situatin. Hembesöket kan ckså användas sm en indikerad insats där en serie av hembesök ges under en krtare eller längre perid baserat på en individuell bedömning av den enskilda familjens behv. Internatinella interventinsstudier med hembesök riktade till riskfamiljer har visat psitiva effekter för relatinen med partnern ch långsiktiga effekter för barnets sklprestatiner. Interventiner med upprepade besök till unga mödrar visade sig i en amerikansk studie förbättra mödrarnas föräldraförmåga. Definitin Första hembesök avser det första hembesöket till nyblivna föräldrar efter att barnet fötts eller, för adptivbarn, i anslutning till hemkmsten till den nya familjen sm syftar till att skapa en relatin till familjen ch presentera BVC:s verksamhet. Av målppulatinerna bör 100 % erbjudas ch minst 85 % få hembesök. ppulatin för det första hembesöket är barn 0 år (0-12 månader). EPDS: Genmförd depressinsscreening, EPDS. Frskning har visat att det tidiga samspelsmönstret kan påverkas negativt av en depressin hs mdern med risk för utveckling av trygg anknytning ch negativa effekter för barnets utveckling. Det finns ckså en ökad risk för kvinnans egen hälsa ch för föräldraparets relatin. För att inm barnhälsvårdens verksamhet lättare kunna upptäcka depressiva symtm ch depressin hs mdern har självskattningsskalan Edinburgh Pstnatal Depressin Scale (EPDS) visat sig vara till gd hjälp. Depressinsscreening med EPDS-skalan ch bedömningssamtal genmförs 6-8 veckr efter barnets födelse. EPDS-skalan är inte 8

9 validerad för depressinsscreening av mödrar utanför tidsintervallet 4 veckr till 3 månader efter barnets födelse. Metden förutsätter att skalan används sm en del av ett lkalt förankrat prgram. Definitin Antal mammr sm erbjudits. Antal mammr sm genmfört EPDS. Antal mammr sm fått stödsamtal av BHV-sjuksköterska (enl. POGS) Antal mammr sm remitterats till FBH psyklg/annan t.ex. psyk.sc. enhet Av målppulatinen barn 0 år (0-12 månader) bör alla mammr (100%) erbjudas EPDS. Amning: Amningsstatus vid 1 vecka, samt 2, 4, 6, 9 ch 12 månader, enbart ammad sedan födelsen. Amning är den mest naturliga ch rådliga vägen till en hälssam tillväxt ch utveckling för barn. Bröstmjölk har många viktiga fördelar, både för spädbarnet ch dess mder, ch amning uppmuntras i all häls- ch sjukvård. Bröstmjölken innehåller ämnen sm stimulerar immunförsvaret hs barnet ch minskar risken för infektiner [47, 48]. Sannlikt medierar bröstmjölk även skydd mt hälsa senare i livet, bl.a. i frm av övervikt ch diabetes. För datainsamling kring aktuell uppfödning förutsätts att man på BVC frågar föräldrarna regelbundet under första levnadsåret. Barnhälsvården avser att registrera samtliga bservatiner av barns uppfödning. Syftet är dels att lngitudinellt kunna analysera barns uppfödningsmönster under första levnadsåret avsett ålder, dels att samla tvärsnittsdata över barns uppfödning vid specifika mätåldrar, se tabell nedan. Den uppgift vars datum närmast mtsvarar respektive mätålder ch faller inm mätintervallet kmmer att utgöra uppgift m aktuell uppfödning vid förtecknade mätåldrar (datum för bservatinen). 9

10 Frågan m aktuell uppfödning gäller de senaste 7 dagarna, avsett barnets ålder. Mätålder Mätintervall (fr..m.-t..m.). M.a.. vid vilka åldrar sm amning definieras vid barnets ålder m: 1 vecka - 2,5 v 2 månader +/- 2 v 4 månader +/- 2 v 6 månader +/- 2 v 9 månader +/- 2 v 12 månader +/- 2 v Bröstmjölk: Inkluderar amning, urpumpad bröstmjölk ch dnatr bröstmjölk samt pyttesmå smakprver. Den lilla mängd av annan kst, mtsvarande ungefär ett kryddmått (1 ml), sm barnet kan få med en sked eller på fingret. Pyttesmå smakprv är i så små mängder att de inte knkurrerar med amningen [54]. Annan kst: Inkluderar bröstmjölksersättning, välling, vatten, drycker ch annan föda. Helt ammad (enbart ammad enl. Scialstyrelsens statistik): Barn sm enbart fått bröstmjölk, inkl. vitaminer (t.ex. D-drppar), mineraler eller läkemedel de senaste 7 dagarna. Delvis ammad (summan av övervägande ammad +delvis ammad): Barn sm förutm bröstmjölk ckså fått annan kst vid 3 eller fler tillfällen de senaste 7 dagarna. (Pyttesmå smakprver räknas inte). Ej ammad: Barn sm enbart fått annan kst än bröstmjölk. Uppgift saknas: Markeras m besöket sker inm datainsamlingsperiden men det av någn anledning är klart hur barnet uppföds eller m besöket inte sker inm datainsamlingsperiden. Fråga 1: Aktuell uppfödning? Datum för bservatin. Vad har barnet fått att äta under de senaste 7 dagarna? Ange endast ett alternativ (Helt ammad, Delvis ammad, Ej ammad) se även mätålder/ mätintervall. Med hjälp av denna uppgift kan avgöras m barnet är helt ammat, delvis ammat eller ej ammat vid förtecknade mätåldrar (datum för bservatinen). 10

11 Fråga 2: Första tillfälle annan kst? Datum (uppskattat datum) för första tillfälle (inklusive vårdtid förlssning/bb /nyföddhetsavdelning) då barnet fått Annan kst (annat än bröstmjölk ). Frågan ställs tills den är besvarad. Med hjälp av denna uppgift beräknas periden för enbart ammad sedan födelsen uttryckt i dagar. 80 % av barnen ammas helt vid 2 månaders ålder. 80 % av barnen ammas helt eller delvis vid 4 månaders ålder. 70 % av barnen ammas helt eller delvis vid 6 månaders ålder. Vaccinatiner: Antal barn vaccinerade vid 2 års ålder mt: Difteri Tetanus Kikhsta Pli HiB Pneumkcker Mässling, påssjuka, röda hund Antal barn med ökad risk för tuberkuls. Vaccinerade 1 ds BCG vid 1 års ålder Vaccinatiner är den insats på BVC sm ur primärpreventiv synvinkel är den allra mest framgångsrika. Både ur ett individuellt ch ett samhällsperspektiv har vaccinatiner på ett avgörande sätt förbättrat hälsläget bland barn. Alla vaccinatiner i det allmänna vaccinatinsprgrammet för barn rapprteras sedan den 1 januari 2013 till ett vaccinatinsregister på Flkhälsmyndigheten. Detta register håller inte infrmatin m vaccinatin mt hepatit-b eller tuberkuls. Hepatit B förväntas dck inm krt att införas i det allmänna vaccinatinsprgrammet för barn. Antal barn vaccinerade enligt allmänna barnvaccinatinsprgrammet samt Hepatit B samt tuberkuls. Barn med ökad risk för tuberkuls definieras sm barn till föräldrar från länder med ökad förekmst av tuberkuls (>25 fall/ invånare ch år). Fråga Ökad risk för tuberkuls? Vaccinerad mt tuberkuls? 11

12 97 % av barnen vaccinerade med MPR före 2 års ålder. 99 % av barnen vaccinerade med DTP-pli - Hib - PCV före 2 års ålder. 96 % av barn från risk-länder vaccinerade med BCG före 2 års ålder. Rökning Rökning hs vårdnadshavarna, rökare i barnets hemmiljö. Redan under fstertiden utsätts barn till rökande mödrar för hälsrisker sm kan leda till såväl minskad intrauterin tillväxt, prematur födsel sm till ett flertal negativa förlssningsutfall. Utsätts spädbarn för passiv rökning ökar riskerna för SIDS, astma, mediatit ch nedre luftvägsinfektiner. Dessutm ökar risken att barnet själv skall bli rökare, m det växer upp i en rökande miljö. Data avser att mäta hur str andel av vårdnadshavarna, fördelat på kvinnr ch män, sm är rökare samt hur str andel barn sm expneras för tbaksrök i hemmet vid 4 veckr, 8 månader, 18 månader respektive 4 år. Rökare : Definieras sm en persn sm röker minst en gång dagligen, dvs. drar i sig rök från cigarett, cigarill, cigarr eller tbak i pipa eller någt annat sm innehåller tbak. Detta gäller även den persn sm alltid röker utmhus. S.k. feströkare, dvs. en persn sm röker någn enstaka cigarett någn gång ibland definieras sm icke rökare. Rökare i barnets hemmiljö : är vårdnadshavare 1, vårdnadshavare 2, samb, äldre syskn, far eller mrförälder eller annan persn sm stadigvarande (minst 14 dagar per månad) br på samma adress sm barnet ch är rökare enligt definitinen van. Scialstyrelsens kntinuerliga statistik över föräldrars rökvanr förutsätter att uppgift m rökning kan fördelas på mödrar respektive fäder, d.v.s. efter kön. Med vårdnadshavare 1 avses därför i första hand mder/ den sm burit barnet ch med vårdnadshavare 2 avses i första hand fader. I familjer där vårdnadshavarna är av samma kön avgör dessa rdningsföljden själva. 96 % rökfria mödrar när barnet är 0-4 veckr. 93 % rökfria föräldrar när barnet är 8 mån. 12

13 Anmälningar ch samverkan från BHV till scialtjänsten vid misstanke m barn sm far illa. (samlas in manuellt av BHV-sjuksköterskan/ -rna per enhet) Antal anmälningar sm gjrts det innevarande år sm statistik insamlas för. Barnhälsvården har ett ansvar för att uppmärksamma ch reagera när ett barn far illa faller under Scialtjänstlagen 14 kap 1. Både barnet ch föräldrarna behöver hjälp i dessa situatiner ch det är viktigt att förmedla kntakt med de sciala myndigheterna för att de ska kunna utreda vilka behv familjen har. Antal anmälningar ch/ eller samverkan sm gjrts. BMI Beräknas av tillväxtdata vid 4 år. Ett barns individuella tillväxt är genetiskt prgrammerad men samtidigt ett känsligt mått på såväl fysiskt ch psykiskt välbefinnande. Tillväxten styrs således av samverkan mellan ärftliga faktrer ch mgivningsfaktrer sm nutritinsförhållanden, krppslig eller psykisk stress ch sjukdm. Uppgift m längd ch vikt vid nyckelålderskntrllerna är grunddata för att beräkna barnets BMI. Uppgift m BMI används för att följa utvecklingen av överviktiga barn. Övervikt: ISO-BMI > 25. Fetma: ISO-BMI >30. >90% nrmalt BMI. 13

14 Språkscreening 3 år Genmförd språkscreening ch avvikelse på språkscreening. Alla barn i Sverige erbjuds språkscreening antingen vid 2,5 eller 3 års ålder. I Jämtland vid 3 års ålder. Ungefär 6-8 % av alla barn i förskleåldern har språk- eller kmmunikatinssvårigheter. Den språkliga utvecklingen är viktig eftersm språket leder vår kgnitiva utveckling framåt. Om barnet har en avvikande kmmunikativ eller språklig utveckling förändras samspelet med andra. Många barn med kmmunikatinssvårigheter har ckså andra diagnser inm det neurpsykiatriska spektret ch kan kmma att lida av utanförskap när de blir äldre. I Sverige används två screeningmetder sm är vetenskapligt utvärderade dvs. språkscreening vid 2,5 år (Miniscalc) samt språkscreening vid 3 år (Westerlund, används i Jämtland i dagsläget). Screeningmetderna används ckså för barn med annat mdersmål än svenska fast genmförs då med hjälp av tlk eller förälder sm kan svenska. Att vara flerspråkig eller att ha föräldrar med annan kulturell bakgrund är en riskfaktr för att inte få en likvärdig vård jämfört med jämnåriga. I flera studier har man visat att andelen flerspråkiga barn sm remitteras till lgped via BVC är signifikant lägre jämfört med enspråkiga barn ch att flerspråkiga barn, jämfört med enspråkiga, i signifikant högre utsträckning remitteras senare än vid fem års ålder. Antal barn under innevarande år sm statistiken efterfrågas sm varit på 3-års teambesök inklusive utvidgad språkscreening. Antal barn vars utfall vid 3-årsbesöket föranlett remiss. Antal barn där remiss skickats till lgpedmttagningen. Antal barn där remiss skickats till Föräldra- ch barnhälsa (FBH). Antal barn där remiss skickats till Barn- ch ungdmshabiliteringen. 100% har erbjudits 95% har genmfört utvidgad språkscreening. Syn (ny i ch med BHVQ) Genmförd ch utfall vid synscreening 4 år. Alla barn erbjuds ögnundersökning vid 4 år. Syftet är att upptäcka barn med synnedsättning då föräldrar inte alltid uppfattat att barnet har en sådan. Möjligheten att 14

15 behandla en synnedsättning rsakad av brytningsfel eller skelning minskar med stigande ålder. Undersökningen utförs av sjuksköterska på BVC. Synskärpprövning genmförs med standardiserad metd (HVOT eller LEA). Om synskärpan understiger referensvärde, görs en förnyad undersökning efter en månad. Om undersökningen då frtfarande ger samma resultat, remitteras barnet till ögnmttagning för bedömning. Vid skelning liksm m föräldrarna misstänker nedsatt synskärpa remitteras ckså barnet till ögnmttagning. Definitin Med synscreening genmförd avses att undersökningen är genmförd enligt screeningprtkll. Jämtlands riktlinje för gdkänd nivå, 0.8, ska användas vid bedömning. Med synscreening avvikelse avses att en grundligare undersökning, remiss eller knsultatin behöver vidtas enligt lkala riktlinjer. 100% av länets 4-åringar erbjuds synscreening. För översikt se dkumentet Lathund för inmatning av statistiskdata BHV. 15