Plan mot diskriminering och kränkande behandling Astrid Lindgrens skola Läsåret

Transkript

1 Barn och ungdomsförvaltning Astrid Lindgrens skola F-6 och fritidshem Gullvivans fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Astrid Lindgrens skola Läsåret

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 BAKGRUND FRÄMJA BARN OCH ELEVERS RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER REKTORS STÄLLNINGSTAGANDE VISION DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARING FRÄMJA LIKABEHANDLING OAVSETT KÖN, FUNKTIONSVARIATION, SEXUELL LÄGGNING, ETNISK TILLHÖRIGHET OCH RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING FÖR ATT FRÄMJA ARBETET MOT DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖREBYGGA DISKRIMINERING, KRÄNKANDE BEHANDLING OCH TRAKASSERIER 2.1 KARTLÄGGNING UTVÄRDERING OCH ANALYS MÅL FÖR KOMMANDE VERKSAMHETSÅR/LÄSÅR 2018/ ÅTGÄRDER UPPFÖLJNING UPPTÄCKA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UTREDA OCH ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KRÄNKNINGAR PÅ NÄTET KARTLÄGGNING UTVÄRDERING OCH ANALYS MÅL ÅTGÄRDER UTREDA UPPFÖLJNING Bilaga 1 Bilaga 2 Telefonnummer och hemsidor Likabehandlingsteam 1

3 Bakgrund Barnkonventionens grundläggande principer: Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionsvariation eller andra liknande skäl. Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. Barn och unga ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Barn och unga ska ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem. (Konventionen om barns rättigheter) Den 1 januari 2009 trädde en ny Diskrimineringslag (2008:567) i kraft, vilket innebär att skolan har skyldighet att främja lika rättigheter och möjligheter på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning eller ålder. Enligt Skollagen, 6 kap. 7, ska huvudmannen se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling trädde en ny skollag i kraft där det gjordes ett tillägg i portalparagrafen om de mänskliga rättigheterna och ett förtydligande om att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Följande har medverkat vid framtagandet av likabehandlingsplanen: Rektor All personal Vårdnadshavare/målsman tar del av information som skickas hem, möjlighet att ge synpunkter genom enkäter, föräldramöten, utvecklingssamtal mm. Skolans elever genom klassråd, elevråd och samtal 2

4 1. Främja barn och elevers rättigheter och möjligheter 1.1 Rektors ställningstagande Min vision är att alla elever som går på Astrid Lindgrens skola F-6, Astrid Lindgrens fritidshem och Gullvivans fritidshem ska känna glädje, inspiration, nyfikenhet och trygghet på sin skola. Vår skolverksamhet har en värdegrund som bygger på demokrati, jämställdhet och allas lika värde, och där vi känner en samhörighet med alla som går på skolan. Därför arbetar jag aktivt tillsammans med personalen och samverkar med vårdnadshavare med att förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vimmerby Rektor Anna Ljungqvist 1.2 Vision Hos oss känner alla glädje, trygghet, gemenskap, delaktighet och lust i lärandet. Hos oss visar alla respekt för varje individ och vi tar ett gemensamt ansvar för varandra. Vårdnadshavare, personal och skolans ledning har ett bra och nära samarbete för barnens bästa. 1.3 Definitioner och ordförklaring Det förebyggande arbetet siktar på att minimera risken för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling medan det främjande arbetet handlar mer om att hitta och stärka de positiva förutsättningarna för att alla elever ska ha lika rättigheter och möjligheter. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna: Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck (könsidentitet vilket kön eleven identifierar sig med eller en könslös identitet) Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsvariation Sexuell läggning Ålder 3

5 Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering är när en elev diskrimineras och det har direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Indirekt diskriminering är när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på grund av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: Fysiska slag Verbala (hot, svordomar, öknamn) Psykosociala (utfrysning, blickar, grimaser, alla går när eleven kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier, sms, mms, msn, och meddelanden på olika webbcommunities) Trakasserier Är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att reta, mobba, frysa ut någon, knuffa eller att rycka någon i håret. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling och till trakasserier. Sakliga skäl för särbehandling Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte diskriminering. Det är skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl. Befogade tillsägelser Förbudet för skolpersonal att utsätta elever för kränkningar gäller naturligtvis inte tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. 4

6 1.4 Främja likabehandling oavsett kön, funktionsvariation, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Eleverna tillåts att bära huvudduk/slöja. Vi ser eleven utifrån individen, inte etnisk tillhörighet. Skolmaten är anpassad till de barn som av religiösa skäl inte får äta vissa livsmedel. Vi har tillgång till mångkulturell almanacka. Vi uppmärksammar olika religioners högtider och traditioner. Vi lyssnar på elevernas önskemål om att fira religiösa högtider och informerar elever och vårdnadshavare om vilka möjligheter det finns att ansöka om ledighet enstaka dagar. Modersmålsläraren i arabiska deltar på olika lektioner för att på modersmålet förklara och hjälpa barnen. Det finns en avdelning med mångkulturell litteratur på skolans bibliotek. Vi skickar hem viss information på några modersmål. Vi erbjuder språkstöd eller tolk vid utvecklingssamtal. Kön Vi strävar efter att ha en jämn fördelning av pojkar och flickor i elevrådet. När det gäller sexuella trakasserier råder nolltolerans. Det är alla vuxnas ansvar att ingripa vid minsta tecken på sådant. Funktionsvariation När vi upptäcker att en elev är i svårigheter på grund av funktionsvariation, anpassar vi elevens studiesituation. De elever som behöver hjälp har tillgång till alternativa hjälpmedel. Sexuell läggning Under de yngre åldrarna, lågstadiet, ska vi se till att komma ifrån den stereotypa förställningen om familjen som heterosexuell, vi pratar om olika sammansättningar på en familj. När barnen blir äldre, mellanstadiet, ska vi lägga fokus på att ifrågasätta normer istället för att tala om tolerans. Sedan är det viktigt att vi tydligt markerar då vi hör kränkande ord som har koppling till sexuell läggning, t.ex. bögjävel. 1.5 För att främja arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling För att främja arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska vi på skolan: Skolenhetsnivå (Ansvarig för arbetet: Rektor, klasslärare och övrig personal) 5

7 All personal känner till och är förtrogen med likabehandlingsplanen. Tydliga trivselregler och konsekvenser för alla i skolan och på fritidshemmen. Skriftlig överenskommelse med elever, föräldrar och lärare. Rastvärdar med reflexvästar finns ute på morgonen och på samtliga raster enligt fastställt schema. Bussvärdar finns ute eftermiddagen när eleverna åker hem. Rastpedagoger tar emot de barnen i kapprummet vid matsalen. Rastpedagoger har också hand om den styrda rastverksamheten. Styrgruppen träffas tre gånger i månaden varav en gång med hela likabehandlingsteamet (LBT). Likabehandlingsteamen F-9 träffas minst en gång per termin. Elevhälsoteamet (specialpedagog, kurator, skolsköterska och rektor) träffas varje vecka och diskuterar elevärenden. Pedagogerna ansvarar för gruppindelningar och placering i klassrum och matsal. Fortbildning och kompetensutveckling för personal. Skolan har utomhuspedagogik i sin skolskog, Hörestadhult, samt i närmiljön för att skapa sammanhållning mellan eleverna. Nätmobbing och etik på nätet diskuteras kontinuerligt i klasserna. För tryggheten i omklädningsrummet ska skolan, så långt det är möjligt, undvika krockar med högstadiet. Vid ombyte ska det finnas en vuxen tillgänglig ute i idrottshallen tills alla är klara. Mobiltelefoner får inte användas. Klass/gruppnivå (Ansvarig för arbetet: Pedagoger) Värdegrundsarbete ska genomsyra alla ämnen. Regelbundna samtal om etik. Regelbundna samtal kring språket mellan elever. Klassråd och elevråd. Klassen utarbetar egna klassregler. Klasslärarna går igenom med eleverna vad likabehandlingsplanen innebär. Spelschema för fotbollsplanerna och förhållningssätt till fotbollsregler upprättas vid höstterminens start. Fritidshemmens pedagoger utarbetar, tillsammans med barnen, regler för allas trevnad. Fritidshemmens pedagoger låter värdegrundsarbete styra verksamheten. Fritidshemmens pedagoger lyfter upp Barnkonventionen och arbetar utifrån att verksamheten ska utgå från barnens bästa när man planerar verksamheten. Individnivå (Ansvarig för arbetet: Pedagoger) Seriesamtal och sociala berättelser vid behov, belöningssystem, segerbok. 6

8 2. Förebygga diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2.1 Kartläggning Kartläggning sker genom att: Klasslärare/mentor ansvarar för att loggbok förs över händelser som sker under skoldagen. Dessa tas med till LBT- möten och diskuteras och sammanställs av styrgruppen. Klasslärare/mentor genomför trivselenkät inför utvecklingssamtal på vårterminen och lämnar vidare eventuella ärenden till styrgruppen. Ansvarig för arbetet: Styrgruppen och klasslärare/mentorer Information som framkommer i olika kartläggningsprocesser förs kontinuerligt till elevhälsoteamet. Ansvarig för arbetet: LBT Föräldrasamtal genomförs vid minst ett tillfälle per termin då information om elevernas trivsel samlas in. På vårterminen får vårdnadshavarna möjlighet att skriftligt ge synpunkter på likabehandlingsarbetet. Ansvarig för arbetet: Klasslärare/mentor och styrgrupp Elevernas närvaro följs upp vid elevhälsoteamets möten. Ansvarig för arbetet: Rektor Utvärdering av målen i likabehandlingsplanen tillsammans med eleverna för läsåret ska ske kontinuerligt under året på klassrådet. Ansvarig för arbetet: Klasslärare Utvärdering av målen tillsammans med personal två gånger/år. Ansvarig för arbetet: Rektor Utvärderingarna av målen sammanställs i juni. Ansvarig för arbetet: Styrgruppen Genomgång av dokumenterade fall av diskriminering, trakasserier och kränkningar görs på varje LBT-möte. Ansvarig för arbetet: Rektor och LBT 2.2 Utvärdering och analys Utvärdering av målen för läsåret 18/19 1. Få fler elever aktiverade genom organiserade rastvaktaktiviteter Vi har under året haft ett rastteam och fler pedagoger ute på rasterna. Under läsåret har det funnits organiserade rastaktiviteter och möjlighet för eleverna att föreslå aktiviteter. De flesta upplever det som positivt. Målet uppnått 2. Få en trevligare och lugnare stämning på fotbollsplanen. 7

9 Under höstterminen har det fungerat väl men under vårterminen har resurserna minskat från VIF. Eleverna upplever då att konflikterna har ökat då det är färre vuxna vid fotbollsplanen. Målet på väg att uppnås 3. Få en bättre samsyn och ett gemensamt ansvar för alla elever på vår skola F-9. Positivt att ett LBT samarbete har inletts mellan F-9. Vi har under året haft fler gemensamma träffar för att försöka uppnå en bättre samsyn. Målet på väg att uppnås Nulägesanalys Skolan har följt det främjande arbetet för likabehandling enligt plan. Skolan har också arbetat med kartläggningen enligt likabehandlingsplanen. Trivselenkäten visar att majoriteten känner sig trygga på skolan. 5 % av eleverna tycker dock att korridorerna känns jobbiga då de är trånga och det blir högljutt. Personalen och elever tycker att det under året har fortsatt varit lugnt på skolgården. De upplever det positivt med rastteamet och dess aktiviteter. All personal har varit på en föreläsning gällande barnkonventionen som blir lag Vi har även haft gemensamma träffar med F-9 både styrgrupp och hela likabehandlingsteamet. Vårdnadshavarna fick under våren ge synpunkter på likabehandlingsplanen samt ge önskemål på det fortsatta likabehandlingsarbetet. Under året har rektor mottagit 64 incidentrapporter varav ett ärende gick vidare till likabehandlingsteamet för vidare åtgärder. 2.3 Mål för kommande verksamhetsår/läsår 2019/ Eleverna ska uppleva högre trivsel genom ett bättre språkbruk. 2. Få en trevligare och lugnare stämning på fotbollsplanerna. 3. Få en bättre samsyn och ett gemensamt ansvar för alla elever på vår skola F Ökad trygghet i trapphus, korridorer och omklädningsrum. 2.4 Åtgärder 1. Alla elever ska bli medvetna om vad ett bra språkbruk innebär genom att arbeta förebyggande i klassrummen. All personal ska alltid reagera och agera vid olämpligt språkbruk. 2. På måndagar kommer rastvärd och någon från Mötesplatsen finnas vid fotbollsplanerna. Rastteamet kommer att finnas vid fotbollsplanerna tisdagarfredagar. Tisdagar - torsdagar har de sällskap av någon från Mötesplatsen. 8

10 3. Likabehandlingsteamen F-6 och 7-9 kommer att ha fler gemensamma träffar, med ledning av försteläraren, under året för att få en bättre samsyn där det tydligt framgår ett gemensamt ansvar för våra elever oavsett stadie. 4. Ökad vuxennärvaro i trapphus, korridorer och omklädningsrum. Arbete med rutiner för ökad trygghet på dessa platser genom att personalen delger varandra goda exempel och utarbetar gemensamma rutiner. Elevrådet deltar också i arbetet med att utarbeta rutiner. Ansvarig för målens genomförande Rektor, klasslärare, övrig personal Detta kännetecknar att målen är uppnådda Kartläggningen av elevernas trivsel på skolan ger oss stöd i vårt arbete för en trygg skolmiljö. 2.5 Uppföljning Vi ska ha uppföljning och kartläggning av målen regelbundet på LBT-mötena. Två stora uppföljningar ska ske under året. En under hösten och en under våren. Alla uppföljningar och kartläggningar ska ligga till grund för den nya planen för vår skola. Ansvarig för arbetet: Rektor 3. Upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling På Astrid Lindgrens skola har vi följande forum och rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Elevintervjuer Rast- och bussvärdar Utvecklingssamtal med trivselenkät Uppmärksamma ensamma elever Samarbete med vårdnadshavare 9

11 4. Utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Rutiner för anmälan av kränkande behandling och trakasserier Vid en kränkning ska elever och vårdnadshavare anmäla det till klasslärare, rektor eller annan personal som skriver en anmälan. Den lämnas till rektor och vidare till huvudmannen. Om en kränkning konstateras skrivs en incidentrapport som lämnas vidare till rektor som avgör om ärendet ska vidare till LB-teamet. Incidentrapporten ska också skickas ner till huvudmannen. Utreda Insamling av fakta sker av LB-teamet genom att läsa incidentrapporten samt enskilda samtal med den elev/elever som utsatts för kränkande behandling, tillsammans med två vuxna från likabehandlingsteamet (samtalsledare och sekreterare). Efter det samtalet hämtas den/de eleverna en i taget som utsatt för samtal med LB-teamet. Samtalen dokumenteras på dokumentet Anteckningar och kartläggning. I samtalet informeras eleven om att beteendet inte accepteras och att det omedelbart måste upphöra. Därefter upprättas, i samråd med berörda parter, en handlingsplan där det tydligt ska framgå vilka åtgärder som ska sättas in, vilka åtagande eleverna har och hur det ska följas upp. Om detta inte hjälper ska en ny handlingsplan upprättas med nya åtgärder. Exempel på åtgärder kan vara: Samtal Vårdnadshavare/målsman kallas för samtal med eleven, rektor och någon annan representant från Likabehandlingsteamet (EVK). Samtal med skolkurator. Omorganisation i och av grupper. Samtal med skolpsykolog Kontakt med socialtjänsten och/eller polis. Om eleven upplever att våra åtgärder inte hjälper ska de veta var de kan vända sig, t.ex. BO, BEO och DO för att få hjälp med sitt ärende (se bilaga 1). Likabehandlingsteamet ansvarar för att dokumentation görs och arkiveras. Rektor är ytterst ansvarig och ingår i Likabehandlingsteamet. 10

12 Att åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling mellan personal elev Rektor informeras Rektor samtalar med berörda parter och tar reda på fakta. Samtalen dokumenteras skriftligt. Rektor förvarar dokumentationen. Rektor tar kontakt med vårdnadshavare. Rektor vidtar lämpliga åtgärder. Båda parter erbjuds stöttning. Uppföljning sker inom en månad och därefter kontinuerligt tills samtliga berörda anser ärendet avslutat. 5. Kränkningar på nätet 5:1 Kartläggning Kartläggning sker genom att vi under vårterminen genomför en trivselenkät där eleverna får svara på om de har blivit utsatta av kränkningar på nätet. Ansvarig för arbetet: Styrgruppen och klasslärare/mentor Utvärdering av målen i likabehandlingsplanen tillsammans med eleverna för läsåret ska ske kontinuerligt under året. Ansvarig för arbetet: Styrgruppen och klasslärare/mentor Utvärdering av målen i likabehandlingsplanen tillsammans med kollegerna för läsåret ska ske två gånger per år. Ansvarig för arbetet: Styrgruppen 5:2 Utvärdering och analys Utvärdering av målen för läsåret 18/19 1. Delge vårdnadshavare information om möjligheter att fördjupa sina kunskaper om nätet. Information till vårdnadshavare har gjorts på föräldramöten men många föräldrar har inte närvarat. Behöver bli bättre på att informera vårdnadshavare kontinuerligt om olika länkar. Målet på väg att uppnås 11

13 2. Få igång ett systematiskt arbete kring hur vi uppträder på nätet. Vi har arbetat fram en plan och gjort i ordning materialpärmar till varje årskurs. Målet uppnått 5:3 Mål 1. Delge vårdnadshavare information om var de kan fördjupa sina kunskaper om nätet. 2. Arbeta regelbundet med ett sunt nätanvändande. 5:4 Åtgärder 1. Fortsätta informera föräldrarna om nätet via föräldramöten. Vi ska även informera om olika länkar via veckobrev/månadsbrev. 2. Varje årskurs arbetar regelbundet med materialet i pärmen vaket nätanvändande. 5:5 Utreda När vi får in information om att en kränkning har skett på nätet ska vi följa samma gång som alla andra ärenden. Gången i det hela kan läsas under rubriken: 4 Utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 5:6 Uppföljning Vid läsårets slut utvärderar personalen tillsammans hur arbetet med kränkningar på nätet gått och hur vi ska arbeta vidare. 12

14 Bilaga 1 Upptäcker du att någon är utsatt för kränkande behandling eller trakasserier anmäl till: Klassläraren Rektor Kurator Skolsköterska Behöver du råd och stöd finns även dessa organisationer BRIS Rädda barnens anonyma föräldrar Röda korsets jourhavande kompis Barnombudsmannen Diskrimineringsombudsmannen Barn- och elevombudet beo@skolinspektionen.se 13

15 Bilaga 2 Likabehandlingsteamet vid Astrid Lindgrens skola F-åk 6 Bakgrund: I början av vårterminen 1998 bildades ett antimobbningsteam på vår skola bytte teamet namn till Likabehandlingsteamet. Teamets viktigaste uppgift är att stoppa pågående diskriminering, trakasserier och kränkningar. Det förebyggande arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkningar pågår ständigt i den dagliga skolverksamheten. Tillsammans med övrig personal på skolan vill vi arbeta för att: Skapa en skola med en trygg och positiv skolmiljö för alla. Vi vill ha en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi kan skapa en tryggare och positivare skolmiljö genom: ökad kunskap om diskriminering, trakasserier och kränkningar och dess mekanismer, att våga säga ifrån, bryta negativa beteenden och sätta gränser Likabehandlingsteamet F-åk 6, läsåret 2019/2020 Fritidshemmen: Ginnie Paulsson Förskoleklass: Felicia Karlsson Åk 1: Angeli Karlsson Åk 2: Rose Nelander Åk 3: Helené Arvidsson Smith Åk 4: Victoria Harrysson Rinaldo Åk 5: Therése Holgersson Åk 6: Lena Josefsson Kurator: Frida Ljung Rektor: Anna Ljungqvist 14

16 Teamet träffas en till två gånger i månaden. Minnesanteckningar skrivs. Vid träffarna sker en avstämning av läget på skolan, händelser som kan vara av vikt i likabehandlingsarbetet. En gång per termin träffar teamet Astrids Änglar, likabehandlingsteamet på 7-9. En förstelärare arbetar med att få en röd tråd F-9 i likabehandlingsarbetet. I likabehandlingsteamet finns också en styrgrupp som planerar och har ett större ansvar för arbetet i likabehandlingsteamet. De träffas en gång mellan varje träff med likabehandlingsteamet och har samverkan med styrgruppen för 7-9. Styrgrupp: Helené Arvidsson Smith Rose Nelander Therése Holgersson 15