Årsredovisning 2012 Grebbestads folkhögskola

Transkript

1 Sida 1(32) Årsredovisning 2012 Grebbestads folkhögskola 1. Sammanfattning och slutsats Grebbestads folkhögskola är en välmående skola som utvecklas kontinuerligt samtidigt som vi behåller och värnar vår historia. Skolan har hantverksutbildningar och allmänna utbildningar med olika inriktningar. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag Skolan har uppdrag från två olika aktörer. Stat (genom folkbildningsrådet) och Västra Götalandsregionen (genom kulturnämndens uppdrag). Huvuduppdraget ligger i att vara en folkbildare lokalt, regionalt, nationellt såväl som internationellt. För Grebbestads folkhögskola tar det sig i uttryck genom en rad olika kurser, möten och aktiviteter med inriktning mot hantverk, marinbiologi, spa och hälsa, grafisk form och friluftsteknik. 3. Medborgarperspektivet Kulturen skapar mening och delaktighet sammanfattar den verksamhet som drivs genom våra kurser. Kurserna är öppna för alla som uppfyller de krav staten ställer. Vi eftersträvar att deltagarantalet på alla våra utbildningar ska ha en jämn könsfördelning då söktrycket medger detta. Grebbestads folkhögskola öppnar sig fortsatt för olika typer av kulturyttringar och samarbetar med ett antal olika aktörer. Gemensamt har de regionsägda folkhögskolorna en bred geografisk spridning. Tillgängligheten för medborgare förbättras ständigt och tillsammans med Västfastigheter. Elevernas engagemang och synpunkter medför en ständig utveckling av både den enskilda kursen och skolans verksamhet i stort. Representanter för deltagarna har alltid möjlighet att närvara vid alla möten. 4. Verksamhetsperspektivet Grebbestads folkhögskola arbetar på en konkurrensutsatt marknad. Deltagare söker till oss inför varje läsår. Detta upplever vi som både en möjlighet och risk, vilket inspirerar oss att vidareutveckla verksamheten. Vi har under hösten 2012 haft 115 deltagare med en genomsnittsålder på år som deltar på våra utbildningar. Förutom själva undervisningen genomför skolan också olika kulturaktiviteter för studerande, allmänhet och personal. Folkhögskolans höst och vårkurser, flera med inriktning på hantverk och hantverkstraditioner, är i sig kulturverksamhet som främjar den regionala utvecklingen i norra Bohuslän. Våra korta kurser med utbildningar inom olika hantverk, kurser om Bohuslän samt kurs i marinbiologi rekryterar deltagare från hela landet och i olika åldrar och är till största delen förlagd till sommaren. 5. Medarbetarperspektivet Vi har under 2012 fortsätta att arbeta med det kontinuerliga arbetsmiljöarbetet. Regelbundna träffar mellan skolans ledning, fackliga företrädare och skyddsombud förbättrar kontinuerligt arbetsmiljön.

2 Sida 2(32) Vi arbetar kontinuerligt för ökad jämställdhet på vår arbetsplats. Bland våra lärare är 50 % män och 50 % kvinnor. I kök, städ, vaktmästeri och expedition har vi en mer traditionell könsfördelning som är svår att bryta p.g.a. den låga personalomsättningen. Vid nyrekryteringar arbetar vi för en jämnare könsfördelning inom dessa områden. Varje år ser vi över lönespridningen mellan olika grupper. Målet för 2012 års löneöversyn har varit att eventuella löneskillnader mellan könen ska minska. 7. Ekonomiperspektivet Våra intäkter är beroende av sommarverksamheten. I denna verksamhet finns möjligheter att få in medel för satsningar samtidigt som det ligger en risk i att sommaren inte ger det förväntade resultatet. Sommarens verksamhet 2012 motsvarade det vi budgeterat. Resultatet för året är negativt mot budget (-163 tkr). Det negativa resultatet ligger främst i ökade personalkostnader kopplat till avtal som blev mer kostsamma än budgeterat samt reparationer av skolans båt. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag UPPDRAG TILL GREBBESTADS FOLKHÖGSKOLA Regionens sju folkhögskolor har en samlad kompetens som ger förutsättningar att vara en viktig aktör på vuxenutbildningens område. Genom att utveckla sin särart som folkbildare är skolorna en aktiv part i utvecklingen av den lokala kulturverksamheten. Utbudet av kurser beslutas av respektive skola, men folkhögskolorna har ett gemensamt ansvar att rikta sig till hela regionen. Folkhögskolorna prioriterar särskilt deltagare med låg formell utbildning och personer som står långt från arbetsmarknaden. I det regionala uppdraget har Grebbestads folkhögskola ett särskilt ansvar för att utveckla sin hantverksprofil. Det ska ske bland annat genom en ökad samverkan med andra aktörer på området. Gemensamma förutsättningar Vision Västra Götaland Det goda livet, den regionala kulturstrategin och Kulturnämndens handlingsplan för mänskliga rättigheter är den självklara basen för de verksamheter som får stöd av regionen. Grebbestads folkhögskolas verksamhetsplan skall, i relation till kulturnämndens bidrag, utgå från visionerna med avseende på jämställdhet, mångfald, tillgänglighet, internationalisering och regionalt mervärde. Grebbestads folkhögskola förutsätts förhålla sig till de handlingsprogram som beslutas under uppdragsperioden (för närvarande: Rätt att vara med, Lust att lära, Det maritima och industriella kulturarvet, Naturoch kulturturism samt Handlingsprogram för att näringslivsutveckla kultursektorn). I arbetet med Grebbestads folkhögskolas verksamhetsplan och i årsredovisningarna skall också Regionfullmäktiges prioriterade mål beaktas: * Barn och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de verksamheter, institutioner och organisationer som regionen stöder.

3 Sida 3(32) * Tillgängligheten till natur- och kulturturistiska anläggningar och aktiviteter ska öka, och omfatta fler perioder under året. * De fria kulturaktörernas roll ska stödjas för att uppnå en god geografiskt spridning av kulturaktiviteter. * Grebbestads folkhögskola förutsätts samverka lokalt och regionalt men också med aktörer på nationell och internationell nivå för ett optimalt uppfyllande av uppdragen. * Grebbestads folkhögskola förutsätts redovisa uppgifter till en kartläggning av jämställdhet och mångfald Uppgifter omkring övriga kvantitativa data rapporteras fortlöpande enligt beställarens former för detta. * Grebbestads folkhögskola förutsätts också medverka i framtagandet av regional kulturplan. Folkhögskolornas statliga uppdrag Genom sitt arbetssätt, beskrivet i det statliga uppdraget, är folkhögskolorna en viktig resurs för att stärka en social hållbarhet i det regionala utvecklingsarbetet. I det statliga uppdraget till folkhögskolorna anges fyra syften med uppdraget samtidigt som sju verksamhetsområden pekas ut. Syftena med statens bidrag till folkbildningen är att: 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2. bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang 3. att delta i samhällsutvecklingen (genom t ex politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete), 4. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet. De sju verksamhetsområden som är fastställda för folkbildningen är: 1. Den gemensamma värdegrunden Syftet med statens bidrag till folkbildningen är att stödja en verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. Att arbeta för att påverka alla människors grundläggande värderingar om bl.a. alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen är en viktig del av folkbildningens uppdrag. 2. Det mångkulturella samhällets utmaningar

4 Sida 4(32) Folkbildningens möjligheter ska vara öppna för alla människor i Sverige. Att människor med olika etnisk, religiös och kulturell bakgrund möts inom folkbildningen skapar en dynamik i verksamheten. Folkbildningen kan erbjuda och aktivt verka för möten på mångkulturella arenor. I folkhögskolor och studieförbund ska människor kunna utveckla metoder för interkulturell dialog och reflektion. 3. Den demografiska utmaningen I arbetet med att möta den demografiska utmaningen behöver studieförbund och folkhögskolor mångfald både i utbud och kontaktvägar. För folkbildningen är det en utmaning att få med ungdomar i en verksamhet som motsvarar en ung generations intressen och behov. Samtidigt är det en stor utmaning för folkbildningen att möta pensionärernas efterfrågan på stimulans, kunskap och nöje genom en inspirerande bildningsverksamhet. 4. Det livslånga lärandet Folkbildningen är en given del av det livslånga lärandet. Folkbildningen har dock en unik ställning i det svenska utbildningssamhället genom sin förankring i civilsamhällets organisationer och sin roll både som institution och som fri och obunden aktör. I det livslånga lärandet är det angeläget att personer som kommer från studieovana miljöer intresseras för fortsatta studier. Folkhögskolor och studieförbund har också i fortsättningen en stor uppgift som anordnare av yrkesinriktad utbildning som bär folkbildningens karaktäristika i metod och inriktning. 5. Kulturverksamhet Folkbildningens uppgift att främja det svenska kulturlivet ska vara oförändrad. Folkhögskolor och studieförbund kan fungera som lokala och regionala drivkrafter för amatörkulturen i dess olika former i samverkan med kommunala och statliga kulturinstitutioner. De kan vara arenor där deltagare inte bara upplever kultur utan också skapar kultur. 6. Personer med funktionshinder Inom folkbildningen finns sedan länge en omfattande verksamhet för personer med funktionshinder. Verksamheten fungerar för många som vägröjare när det gäller att ta stegen från maktlöshet till delaktighet i och möjlighet att påverka samhället. Hög kompetens kring funktionshinder är nödvändig inom folkbildningen. Naturligtvis kan detta uppnås lättare om funktionshindrade finns representerade i personalstyrka, ledning och styrelse. 7. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa I det lokala folkhälsoarbetet kan folkbildningen spela en framträdande roll. För många människor ger deltagandet tillfälle till reflektion över sin livssituation, kontakt med andra människor, ett avbrott i en stressad vardag. Folkhögskolor och studieförbund har ett omfattande utbud av utbildning för hållbar utveckling som spänner över bl a miljö/ekologi,

5 Sida 5(32) ekonomi och lokal utveckling, folkhälsa, demokrati och global solidaritet. För att kunna bidra till en rättvis och hållbar global utveckling, krävs insikt om hur vårt agerande påverkar förutsättningarna för andra. Ett arbete för att stärka kunskapen om de globala utvecklingsfrågorna måste bedrivas av många aktörer. Till dessa hör folkbildningens organisationer. Det finns fördelar med att samordna det regionala uppdraget med det statliga uppdraget för regionens folkhögskolor. I det regionala uppdraget skall varje skola ta fram tre indikatorer med vilka uppdraget följs upp. Dessa indikatorer skall även kunna stödja skolans arbete med det statliga uppdraget. Regionalt uppdrag * Grebbestads folkhögskola ska i samråd med beställaren utveckla och följa upp tillgängligheten till verksamhetens resurser * Grebbestads folkhögskola ska i samråd med beställaren utveckla och följa upp sin regionala roll för en långsiktig och hållbar samhällsutveckling * Grebbestads folkhögskola ska i samråd med beställaren utveckla och följa upp medborgarnas delaktighet i verksamheten Utifrån det regionala uppdraget har följande strategiska mål och indikatorer överenskommits mellan kulturnämnden och Grebbestads folkhögskola för perioden : Mål 1 Skolan som mötesplats Skolan vill vara en mötesplats för olika kulturyttringar och verka för att kursdeltagare såväl som boende i skolans närhet ska få ta del av dessa. Mål 2 Skolan som förändrare Skolan vill vara och är en utbildare av hög kvalité inom hantverksområdet. Vi vill också vara och är en bra skola för deltagare som vill komplettera och/eller uppnå allmän behörighet till högskola universitet. Mål 3 Skolan som socialiserare Skolan vill arbeta med respekt och hänsyn för varje människas sätt att lösa sin vardag. I det arbetet är det viktigt att vi tror att var och en kan och vill göra sitt bästa. Skolan ska i varje situation anpassa verksamheten så att det fungerar för skolan, studiegruppen såväl som den

6 Sida 6(32) enskilde individen. Särskilt under 2012: Beskriv hur skolan arbetar för att öka jämställdhet, mångfald och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Under 2012 ska Grebbestads folkhögskola utarbeta en plan för hur man kan utveckla sitt arbete med att på ett folkbildningsmässigt vis öka antalet behörigheter. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Bra Under 2012 har skolan haft 105 deltagare på vårtermin och 115 deltagare på hösten i våra långa kurser. Sommarkurser, konferenser och andra grupper som kommer till oss har givit över 500 deltagare möjlighet att nyttja skolans lokaler. Kulturarrangemang såsom utställningar har lockat över deltagare till det skolan pressenterar. Totalt har verksamheten omfattat deltagarveckor har inneburit ännu ett steg av utveckling för våra kurser med exempel som textilutbildningens resa till Skottland, nya kontakter för skolans allmänna kurs i spa och hälsa, nya sommarkurser, projekt som "unga arbetssökande i fyrbodal", "LiA", och "Kommidell". Nya nätverk kring skolan växer fram vilket "Grebbestads folkmusikfestival" är ett exempel på samt skolans arbete inom kompetensplattformen i Fyrbodal är ett annat. 3.1 Verksamheternas mål i medborgar-/patient-/kundperspektivet Det uppdrag kulturnämnden gett till Grebbestads folkhögskola står det: "I det regionala uppdraget har Grebbestads folkhögskola ett särskilt ansvar för att utveckla sin hantverksprofil. Det ska ske bland annat genom en ökad samverkan med andra aktörer på området." I arbetet med att fullfölja detta uppdrag har Grebbestads folkhögskola fortsatt att bedriva dessa kurser: - Väv och textilkurs år1 och år2 - Keramisk kurs år1 och år2 - Trä grundkurs - Trä möbelhantverkskurs - Allmän kurs silver och smycke - Allmän kurs grafisk formgivning Förutom reguljär undervisning har de lärare som arbetar på dessa utbildningar kontinuerliga kontakter med företag, konsulenter, andra utbildningsaktörer, mässarrangörer, utställningslokaler, högskola och universitet bland mycket annat. I dessa kontakter utvecklas idéer och nya möjligheter. Under 2012 har detta givit: - Utställning på möbelmässan i Stockholm av Trä Möbelhantverk

7 Sida 7(32) - Resa till Skottland med Väv och Textilkurs år1 och år2 - Förfrågan om en specialinriktad hantverkskurs år 2013 på Grebbestads folkhögskola - Besök av specialister i undervisningen - En veckas fortbildning i sommar för hantverkskonsulenter - Utställningsuppdrag på Lokstallet i Strömstad - Grebbestads folkmusikfestival (tidigare Saltö folkmusikfestival) i skolans lokaler under september 2012, med utställning och föreläsning av instrumentbyggare Barn och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de verksamheter, institutioner och organisationer som regionen stöder. Under 2012 har skolan fortsatt sitt arbete med de långa kurser skolan driver. I det arbetet har skolan alltid en rik flora av olika kulturyttringar såsom musikframträdanden, teater, studiebesök och föreläsare. Under sommaren har skolan öppnat sig mot bredare grupper. Vi har haft deltagare i åldern 9 till 87 år som har deltagit i hantverksdagar, vandringsveckor, kost och matupplevelser, marina upplevelser, föreläsningar och konserter. Sommarkursutbudet gör det möjligt för unga att komma i kontakt med kultur i olika former samtidigt som mötet generationer emellan kommer till stånd Grebbestads folkhögskola ska i samråd med beställaren utveckla och följa upp medborgarnas delaktighet i verksamheten Grebbestads folkhögskola har under 2012 varit öppen för att föra den dialog som efterfrågas och i samråd med beställaren utveckla och följa medborgarnas delaktighet i vår verksamhet Beskriv hur skolan arbetar för att öka jämställdhet, mångfald och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Under 2012 har Grebbestads folkhögskola arbetat fram en mångfaldsplan, på skolan kallad likabehandlingsplan. I denna likabehandlingsplan beskrivs vårt mångfaldsarbete samt hur skolan agerar då någon form av kränkning äger rum. Likabehandlingsplanen antogs av skolans styrelse under september månad Insatser för kommunikation Medborgare - deltagare Kulturen skapar mening och delaktighet kan sammanfatta den verksamhet som drivs genom våra kurser i hantverk. Den öppenhet som finns i alla skolans kurser medverkar till den ständigt pågående dialog med den del av medborgarna som vi kallar deltagare. Ett exempel på detta arbete är den kreativitetsdag som skolan hade i november. Av den kom deltagarna fram med ett antal idéer som förbättrar skolans verksamhet och som under 2013 kommer att förverkligas. Medborgare - lokalområde Vi öppnar oss ständigt för olika typer av kulturyttringar och samarbetar med ett antal olika

8 Sida 8(32) aktörer kring en rad olika aktiviteter. Dialogen som förs inom ramen för dessa aktiviteter bidrar till den utveckling som skolan och samhället är i ständig process att forma. Ett exempel på detta är samarbetet kring Grebbestads folkmusikfestival som anordnades för första gången Medborgare - region och nationellt Vi arbetar aktivt med kortkursverksamhet på sommaren där stora delar av deltagarna kommer från både vår region men också nationellt. Dessa kurser formas och utvecklas efter deltagarnas egna önskningar. Ett exempel på detta är Attention som under en vecka 2012 samarbetade på och med skolan kring den grupp av deltagare de engagerar. Skolan elevråd Representanter för deltagarna har alltid möjlighet att närvara vid alla arbetsplatsmöten på skolan. Skolan har en ur personalen som är utsedd att ansvara för att elevrådet ska ha möjlighet att hitta vägar för sitt arbete. Studeranderättslig standard Skolan har sedan några år en studeranderättslig standard. I den står det beskrivet hur skolan skall agera i en rad frågor. Detta dokument finns publicerad på skolans webbplats ( Förutom hur vi agerar när någon är kränkt fungerar dokumentet som en information om vad som väntar blivande deltagare på skolan vad gäller ekonomi, verksamhet, studier och boende. Planen revideras årligen. 3.3 Rättighetsfrågor Jämställdhetsintegrering Systematiskt arbetsmiljöarbete Grebbestads folkhögskola har under flera år arbetat med händelserapporter. Dessa händelserapporter lämnas in då en incident har inträffat vare sig den ledde till skada eller ej. Ur rapportera kan vi utläsa om det råder skillnader mellan män och kvinnor kring de tillbud vi har. Arbetet har fortsatt under 2012 och vi kan inte utläsa några systematiska arbetsmiljöproblem utan snarare se enstaka förbättringar av arbetsmiljön i vårt arbete. Löner Under lönerevisionen 2012 har vi fortsatt arbetet för att bevaka osakliga löneskillnader mellan könen. Likabehandlingsplan Under 2012 antog skolans styrelse en Likabehandlingsplan. Denna plan beskriver arbete mot kränkande behandling och diskriminering på alla nivåer i verksamheten. I den finns riktlinjer

9 Sida 9(32) för hur arbetet skall bedrivas såväl som handlingsplaner som beskriver arbetssätt om någon blivit utsatt. Funktionsnedsättning Tillgängligheten för funktionsnedsatta medborgare förbättras ständigt och tillsammans med Västfastigheter planeras fortsatta förbättringsåtgärder. Vi anpassade under 2010 stora delar av våra lokaler för funktionshindrade, arbetet med de sista delarna fortsätter västfastigheter att arbete med. Skolan har mer aktivt och strukturerar identifierat de deltagare som har funktionshinder och är i behov av stöd. En ansvarig arbetstagare har utsetts för att ansvara och leda arbetet med identifikation, samtal och planering av åtgärder. Resurser för att tillmötesgå de behov som uppstår söker skolan från specialpedagogiska skolmyndigheten. Mångfald Plan mot diskriminering Vi har under 2011 arbetat med de 7 diskrimineringsgrunderna för att ta fram en plan mot diskriminering. I detta arbete har vi identifierat de delar och områden i skolan där diskriminering av något slag troligtvis förekommer. Vi har arbetat med ett material från diskrimineringsombudsmannen som kallas "Växthuset". Planen är nu antagen av styrelsen och kallas likabehandlingsplan. En ständigt pågående process i att identifiera platser och verksamhetsområden som behöver förbättras beskrivs i denna plan. 4. Verksamhets-/Processperspektivet Skolan arbetar på en konkurrensutsatt marknad. Det innebär att vi utifrån våra olika uppdrag och målbeskrivningar arbetar med att utveckla våra kurser. Bra Folkhögskolans olika kurser, flera med inriktning på hantverk och hantverkstraditioner är i sig kulturverksamhet som främjar den regionala utvecklingen i norra Bohuslän. Folkhögskolans olika verksamheter är ett viktigt led i det livslånga lärandet. Våra olika korta kurser med utbildningar inom olika hantverk, kurser om Bohuslän samt kurs i marinbiologi rekryterar deltagare från hela landet och i olika åldrar. Arbetet med att ta fram en plan för hur vi arbetar med att fler deltagare får behörigheter har lett till kreativa samtal kring pedagogiska bemötandefrågor under I det arbete skolan bedriver finner vi ständigt deltagare i behov av speciella stödinsatser. Vi har under våren 2012 fortsatt att noggrant planera, genomföra och följa upp de insatser skolan gjort. Skolan har en arbetstagare med

10 Sida 10(32) speciellt ansvar för detta. 4.1 Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet I det regionala uppdraget har Grebbestads folkhögskola ett särskilt ansvar för att utveckla sin hantverksprofil. Det ska ske bland annat genom en ökad samverkan med andra aktörer på området. Under 2012 har vi fortsatt att arbeta för ökad samverkan med aktörer inom våra verksamhetsområden. Detta har tagit sig uttryck i: - Planering för fortbildningsdagar för vävlärare - Inbjudningar till utställningar i skolans galleri - Besök av specialister inom olika ämnesområden på våra hantverkskurser - Medverkan på möbelmässan i Stockholm - Resa till och utbyte med Skottland för väv och textilkursen - Utbyte med andra utbildningsaktörer inom hantverk såsom, Carl Malmsten, Stenebyskolan, Snickarakademin med flera Tillgängligheten till natur- och kulturturistiska anläggningar och aktiviteter ska öka, och omfatta fler perioder under året. Under våren 2012 har vi fortsatt att ha en god beläggning på skolans internat. Skolans lokaler har varit i bruk under 50 veckor detta år (inklusive helger då hantverkselever arbetar med sina arbeten). Under hösten har skolan öppnat sig för unga arbetssökande genom de kurser skolan bedrivit i samarbete med arbetsförmedlingar i norra bohuslän De fria kulturaktörernas roll ska stödjas för att uppnå en god geografiskt spridning av kulturaktiviteter. Under 2012 ser vi inte någon ökad användning av vår gymnastiksal i detta avseende även om salen används till andra aktiviteter och föreläsningar. Skolan är fortsatt öppen för de aktörer som önskar vara hos oss. Skolan som mötesplats Skolan vill vara en mötesplats för olika kulturyttringar och verka för att kursdeltagare såväl som boende i skolans närhet ska få ta del av dessa. Indikator: Antalet kulturarrangemang 2012: 25 Antal deltagare på dessa kulturarrangemang: Skolan som förändrare Skolan vill vara och är en utbildare av hög kvalité inom hantverksområdet. Vi vill också vara och är en bra skola för deltagare som vill komplettera och/eller uppnå

11 Sida 11(32) allmän behörighet till högskola universitet. Indikator: Antalet deltagare med allmän behörighet efter studier på Grebbestads folkhögskola: 48 st (84%) Därav kvinnor: 28 st (88%) Därav män: 20 st (80%) Antalet deltagare med någon behörighet som de fått på Grebbestads folkhögskola: 55 st (96%) Därav kvinnor: 31 st (97%) Därav män: 24 st (96%) Skolan som socialiserare Skolan vill arbeta med respekt och hänsyn för varje människas sätt att lösa sin vardag. I det arbetet är det viktigt att vi tror att var och en kan och vill göra sitt bästa. Skolan ska i varje situation anpassa verksamheten så att det fungerar för skolan, studiegruppen såväl som den enskilde individen. I den deltagarenkät skolan gör varje år i maj framkom i år att skolan fortsatt fungerar mycket bra för deltagarna på skolan. Deltagarna är över lag nöjda med skolåret (4,8) och all personals bemötande (4,4-5,7). Skalan som används är mellan 1 och 6 där 6 är utmärkt och 1 motsvarar inte alls nöjd. Skolan har ett arbete som verkar för att stötta deltagane i behov av stöd, detta arbete får också gott omdöme i kommentarer i enkäten. Särskilt under 2012: Under 2012 ska Grebbestads folkhögskola utarbeta en plan för hur man kan utveckla sitt arbete med att på ett folkbildningsmässigt vis öka antalet behörigheter. Skolan arbetar redan idag aktivt för att alla de deltagare som valt att studera hos oss ska lyckas med sina studier. Uppdraget att utarbeta en plan för hur man kan utveckla sitt arbete med att på ett folkbildningsmässigt vis öka antalet behörigheter tror vi kan leda till ännu bättre möjligheter för våra deltagare. Arbetet med denna plan pågår ständigt och kommer fortsätta att vara en del av arbetet även Planen är pressenterad för kultursekritariatet under januari Under 2012 har skolan i denna fråga bland annat diskuterat: - Deltagarnas motivation - Hur ett studerandekontrakt mellan den studerande och läraren sluts - Samtal om deltagare klarar av att systematisera sitt lärande samt minnesträning i olika former har också diskuterats. 4.4 Prestationer Grebbestads folkhögskola har i uppdrag av staten att producera 4000 deltagarveckor. Under 2012 har skolan redovisat deltagarveckor till folkbildningsrådet.

12 Sida 12(32) Deltagarveckorna fördelas på tre olika typer av verksamheter. 1. Långkurserna är de kurser som bedrivs under höst-vår och under 2012 är dessa kurser: Allmän kurs med inriktning arbetspraktik Allmän kurs med inriktning friluftsteknik Allmän kurs med inriktning silver och smycke Allmän kurs med inriktning spa och hälsa Allmän kurs med inriktning grafisk kommunikation Trä möbelhantverk Trä grundkurs Marinbiologisk kurs Textil och väv år 1 Textil och väv år 2 Keramisk kurs år 1 Keramisk kurs år 2 Under våren studerar 105 deltagare, varav 60 kvinnor, på dessa kurser. Under hösten 2012 har 115 deltagare studerat på dessa kurser. 2. Kortkurser Under sommaren har ett antal korta kurser bedrivits av Grebbesatads folkhögskola. Dessa är: Raku Vandra i Bohuslän Skapa i silver Matresa i Bohuslän Livet under havsytan Grafisk workshop Digital bildhantering Väv en trasmatta Sy linnakläder Våga skriva eget Knyppling Hantveksdagar för mellanstadiet Förutom dessa kurser har grupper som skolan samarbetar med varit hos oss och dessa är: Utsiktens gymnasiesärskola Attention Naturläkeriet 3. Öppen fortbildning sker under hela året och är öppna för alla som önskar delta. Egna utställningar har under våren ställts ut i skolans galleri och varit öppna för allmänheten att uppleva. Ett antal föreläsningar av olika slag har varit en del av den reguljära undervisningen även under våren Ibland har dessa varit i samarbete med någon organisation i andra fall har skolan arrangerat dessa.

13 Sida 13(32) Utfall, prestationer Undervisningsperspektivet Under 2012 har skolans kurser fortsatt arbete efter de statliga mål som vi är satta att efterleva. I detta arbete har stödverksamheten som skolan ar utvecklats till det bättre. Den person som har ansvar för elevstödjande aktiviteter hittar tillsammans med skolans pedagogiska personal allt mer sina roller vilket förbättrar situationen för våra deltagare. Det uppdrag skolan fick och som gäller en plan för att förbättra resultaten på ett folkbildningsmässigt sätt har, tillsammans med lärarnas entusiasm, lett till fördjupade diskussioner om vad och hur vi gör i vårt arbete. Detta har inte lett till några ökade kostnader. Boendeperspektivet Under en rad av år har vi identifierat problem i ett av skolans boenden. För att komma till rätta med detta gjorde skolans inför augusti 2011 förändringar i detta boende. Vi ser nu att detta boende fungerar på ett mycket bättre sätt, vilket vi tror beror av de förändringar vi gjorde inför detta läsår. Åtgärderna har inte lett till ökade kostnader. Projekt Under 2012 har skolan varit en del av ESF projektet LiA som arbetar med arbetsplatslärande i 10 kommuner i Fyrbodal. Vi avser fortsätta detta engagemang under hela projkettiden, som vara till sommaren Skolan har vidare under 2012 arbetat med ett Leaderprojekt kallat Kommidell, som stöttar den ideella sektorns utveckling i norra Bohuslän. Skolan är dessutom projektägare för projektet "Unga arbetssökande i Fyrbodal" som riktar sig till just unga arbetssökande i Fyrbodal. Sommaren Skolan har under 2012 fortsatt att arbeta med sommaren. Vi ser att sommaren har varit fylld med aktiviteter där medarbetare har haft nya möten såväl som återseenden. Några nya kurser har gjorts och några har tackat nej till den planerade kursveckan hos oss. Matresa i Bohuslän är en av de nya kurserna som planerats och genomförts i sommar en annan handlade om digital bild. Våra traditionella kurser med vandringar, silversmide, hantverk och upplevelser fungerade väl även detta år. Samarbeten Skolan samarbetar med en rad olika aktörer vilket har skett under en rad av år. Under 2012 har samarbetet med folkhögskolorna i Fyrbodal (Ljungskile och Dalsland) fördjupats och utvecklats. I detta samarbete öppnas ständigt möjligheter till utvecklande möten för våra deltagare såväl som projektidéer och utbyten på lärarsidan. Vidare har samarbetet med Grebbestads folkmusikfestival etablerats, så att de har delar av sin festival i skolans lokaler. Samtal och relationen med arbetsförmedlingen har under våren förbättras och utvecklats så att skolan under hösten 2012 planerar starta en SMF kurs för unga arbetssökande i vår del av regionen. 4.5 Miljömål Skolan har egna miljömål och en miljöpolicy. Dessa dokument revideras varje år genom vårt systematiska miljöarbete. Skolans miljögrupp som består av deltagare och personal bevakar och följer kontinuerligt upp skolans miljömål. Vi har en miljösamordnare som har ett speciellt

14 Sida 14(32) ansvar för att miljömålen följs upp, miljöpolicyn efterlevs och att miljögruppens arbete fungerar. 5. Medarbetarperspektivet Bra Grebbestads folkhögskola har fortsatt arbetet med det kontinuerliga arbetsmiljöarbetet. Skolan har arbetat med rapporteringssystem för alla händelser som sker och som kan knytas till arbetsmiljön för medarbetaren. Regelbundna träffar mellan skolans ledning, fackliga företrädare och skyddsombud sker och förbättrar kontinuerligt arbetsmiljön. Detta arbete har fortsatt och fördjupats under Vi arbetar aktivt med att minska sjukfrånvaron. Vårt mål för 2012 är att minska sjukfrånvaron med 10 % jämfört med de värden vi hade år Vi ser att sjukfrånvaron har minskat med 8%, vilket är bra men inte ända fram till det mål vi satt upp. I en förvaltning med få anställda ger varje individ stort utslag, detta syns tydligt i skolans statistik. Folkhögskolornas tradition präglas av stor öppenhet och delaktighet för samtliga medarbetare. Den dagliga kommunikationen mellan samtliga medarbetare skapar ett engagemang för skolans verksamhet och utveckling. Detta inflytande minskar risken för utbrändhet och sjukskrivning. Vi arbetar kontinuerligt för ökad jämställdhet på vår arbetsplats. Bland våra lärare är 50 % män och 50 % kvinnor. I kök, städ, vaktmästeri och expedition har vi en traditionell könsfördelning som är svår att bryta p.g.a. den låga personalomsättningen (vilket i sig är positivt). Vid nyrekryteringar arbetar vi för en jämnare könsfördelning även inom dessa områden. Vi strävar efter att arbetsplatsen ska spegla samhället sammansättning vad gäller kön och etnicitet. I vårt arbete med löner ser vi varje år över lönespridningen mellan olika grupper. Målet för 2012 års löneöversyn har varit att eventuellt osakliga löneskillnader mellan könen skulle minska var kvinnors del av männens löner i förvaltningen 90%, 2012 års värden är 95,7%. Den lilla förvaltningens möjligheter att rekrytera och behålla kompetent personal är beroende av löneläge, arbetsmarknad och möjligheten att erbjuda attraktiva tjänster. För Grebbestads folkhögskola är det svårt att samtidigt erbjuda heltidstjänster och ha den bredd med kompetens som utbildningarna kräver. Under våren 2012 har medarbetarsamtal hållits med all personal. Under samtalen har kompetensutveckling för den enskilde medarbetaren varit en av områdena. Detta ligger till grund för den enskildes

15 Sida 15(32) kompetensutvecklingsplan. 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Nu upplever arbetsmiljögruppen att arbetsklimatet på skolan är bra varför vi initierar ett arbete kring hur vi hanterar konflikter på arbetsplatsen. Under 2012 kommer en plan och ett arbetssätt att tas fram för hur vi på Grebbestads folkhögskola ska hantera konflikter nu och i framtiden. Mål: Framtagning av plan för konflikthantering Strategi: Vi har under våren 2012 haft samtal i arbetsmiljögrupp om olika strategier. Träff med lämplig samarbetspartner i detta arbete har ägt rum Plan för hur arbetet ska göras har börjat arbetas fram men ej fastställts Beslut i arbetsmiljögrupp om strategi och arbetssätt har inte fastställts Uppföljning: Under december har en tilltänkt person samtalat med skolans ledning krin upplägg och strategi för hur arbetet ska bedrivas under En skola behöver ständigt arbeta med kompetensutveckling av alla sina medarbetare. Särksilt vår skola är i behov av nya influenser, nya tankar och kontakter med omvärld för att vara långt fram i utvecklingen av vuxenlärande inom våra verksamhetsgrenar. Mål: Alla medarbetare ska ha en kompetensutvecklingsplan och möjlighet till fortbildning under 2012 Strategi: Medel för fortbildning har funnits avsatta i budget Vid medarbetarsamtal har många utvecklat idéer och tankar kring sin egen fortbildning Rapporter kring genomgångna fortbildningar har under våren skett kontinuerligt i mindre arbetsgrupper på skolan Utvärdering: En sammanställning av de fortbildningsinsatser som personal genomgått kommer att genomföras under januari Personalstruktur Grebbestads folkhögskola har sitt huvudsakliga uppgrag inom bildning. Detta gör att lärare och personal som stöder lärandeprocessen är de som leder kärnprocesserna i verksamheten. Skolan har en stabil personalgrupp där varje individ är ensam om sin kompetens och detta gör verksamheten sårbar. Denna situation är inget nytt för skolan utan är något som verksamheten vant sig vid att hantera genom åren och också delar med många andra små enheter inom

16 Sida 16(32) bildning både inom och utom regionen. Personalgrupper inom skolan som har en ojämn fördelning av kön och etnicitet ses över då nyrekrytering görs. Skolan har dock en låg personalomsättning och alltså svårt att på kort sikt komma till rätta med dessa ojämnheter. 5.4 Personalvolym Anställda per personalgrupp Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt Administration Summa Förändringarna som skett ligger främst i de tillfälliga anställningar som skolan har under vår höst och sommar. I allt väsentligt är personalsituationen stabil. De förändringar som sker beror av projekt som skolan går in i och timanställningar i kök och städ. Förvaltningen har ett antal anställda med ofrivilliga deltidsanställningar. Dessa fördelar sig på detta sätt: Ofrivilliga deltidsanställningar 2012 Kvinnor Män Totalt Utbildning, kultur och fritid Teknik, hantverkare Kök, städ, tvätt Administration Summa Skolan arbetar aktivt med att hitta finansiering så att vi har möjlighet att öka de ofrivilligt anställdas deltider till heltider. Detta arbete sker bland annat med en stor och aktiv verksamhet under sommaren. Vi bedömmer att vi kommer att ha svårt att nå detta budgetmål utan ytterligare ekonomiskt stöd från ägaren.

17 Sida 17(32) 5.6 Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr Utfall 2012 Utfall 2011 Läkare 0 0 Sjuksköterskor 0 0 Övriga 0 0 Totalt Jämställdhet och mångfald Under 2012 har skolan arbetat fram och antagit en likabehandlingsplan. Denna innehåller beskrivningar om hur skolans pesronal ska arbeta med jämställdhet såväl som mångfald. Planen hanterar även handlingsplaner då diskriminering i omika former uppdagas för delragare, besökare såväl som för personal. 6. Övrigt Grebbestads folkhögskola förutsätts samverka lokalt och regionalt men också med aktörer på nationell och internationell nivå för ett optimalt uppfyllande av uppdragen. Grebbestads folkhögskola samverkar med ett antal olika aktörer för att på bästa sätt fullfölja de uppdrag skolan fått. Skolan har under 2012 fortsatt att spela en roll lokalt genom samarbeten, träffar och samtal med närliggande kommuner, regionalt genom samarbeten med Västra Götalands Bildningsförbund, kommunalförbundet Fyrbodal, LiA projektet som bedrivs i Fyrbodal samt kompetensplattformssamtal med olika aktörer i regionen, nationellt genom arbetet i OFI (Offentligägda Folkhögskolorna Intresseorganisation), hantvekslärarutbyte samt inte minst folkbildningsrådet och internationellt genom samarbete mer Ringsakers Folkhögskola i Norge och utbyte med hantverksskolor i Norge och Skottland Grebbestads folkhögskola förutsätts redovisa uppgifter till en kartläggning av jämställdhet och mångfald Uppgifter omkring övriga kvantitativa data rapporteras fortlöpande enligt beställarens former för detta Grebbestads folkhögskola har under 2012 bistått med de uppgifter som beställare och utförare önskar Grebbestads folkhögskola förutsätts också medverka i framtagandet av regional kulturplan. Grebbestads folkhögskola har under 2012 bidragit i utarbetandet av regional kulturplan. Under mars månad delgav skolan ett underlag till kulturserketariatet för att stötta arbetet med framtagande av regional kulturplan Grebbestads folkhögskola ska i samråd med beställaren utveckla och följa upp

18 Sida 18(32) tillgängligheten till verksamhetens resurser Grebbestads folkhögskola har i samverkan med västfastigheter arbetat med tillgängligheten till skolans lokaler. Under våren 2012 har vi fortsatt att arbeta för ökad tillgänglighet genom att: - Besluta om färdigställande av ett mötesrum som gör det möjligt för alla att delta i enskilda möten. - Se över de förbättringar som gjorts och fortsätta öka tillgängligheten Grebbestads folkhögskola ska i samråd med beställaren utveckla och följa upp sin regionala roll för en långsiktig och hållbar samhällsutveckling Under förra uppdragsperioden togs ett dokument fram där folkhögskolornas roll för en långsiktig samhällsutveckling klargjordes. Detta dokument har presenterats i olika sammanhang och beskriver arbetet, som foklhögskolorna ägda av Västra Götalandsregionen, utför. Grebbestads folkhögskola är en del av dessa skolor och nuläget är därför klarlagt. Skolan har under våren 2012 fortsatt att arbeta aktivt med detta uppdrag genom: - Skolans miljöplan och miljömål - Skolans arbete för deltagare i behov av stöd - Skolans arbete med demokratibegreppet i samhället såväl som på skolan - Arbetet skolan bedriver i tydliggöranden av folkhögskolornas roll i kompetenplattformen. 7. Ekonomiperspektivet Intäkter under perioden OK Statsbidrag tkr +574 tkr (mot budget) Regionbidrag tkr -11 tkr (mot budget) Hyresintäkter tkr +137 tkr (mot budget) Övriga intäkter tkr +851 tkr (mot budget) Verksamhetens intäkter tkr tkr (mot budget) Kostnader under perioden Personalkostnader tkr tkr (mot budget) Hyror tkr +52 tkr (mot budget) Övriga kostnader tkr -741 tkr (mot budget) Avskrivningar 294 tkr 0 tkr (mot budget) Verksamhetens kostnader tkr tkr (mot budget) Finaniella intäkter/kostnader 32 tkr +23 tkr (mot budget) Resultat för perioden mot budget: -163 tkr Kommentarer:

19 Sida 19(32) Statsbidraget är större än budgeterat eftersom vi fått anställningar som uppbringar statsbidrag och ett projekt som genererar statsbidrag. Internatet är så gott som fullbelagt detta ger ett överskott mot budget trots ombyggnation av ett internat under hösten. Personalkostnaderna är högre än budgeterat, detta kan kopplas till de anställningar vi har med anställningsstöd samt det projekt som startades hösten Löneökningarna har under 2012 varit högre än budgeterat inom några avtalsområden och mycket högre än budgeterat för lärarkollektivet. De regioninterna kostnaderna har ökat mer än budgeterat. Samtidigt finansierar folkhögskolorna gemensamt 0,5 tjänst inom IS/IT för att svara upp mot den nya IS/IT organisationen. Inom de övriga kostnaderna finns också ökade kostnader förknippade med sommarverksamheten och höga kostnader för reperationer av skolans båt. 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet För Grebbestads folkhögskola är sommarverksamheten viktig ur ett ekonomiskt perspektiv. Sommaren 2012 har i stora delar motsvarat den planering vi haft och det ekonomiska resultatet är i stort sett enligt budget. Några grupper som planerat att komma valde att avboka medan nya grupper bokade sent och kom. Statsbidraget är baserat på ett antal deltagarveckor och så länge skolan producerar kursverksamhet som motsvarar de tilldelade deltagarveckorna erhåller vi statsbidraget. Skolan kan inte få ett större statsbidrag även om vi producerar fler kurser. Vi kan däremot bli återbetalningsskyldiga om vi inte producerar vår tilldelade kvot som 2012 är Under 2012 producerade skolan deltagarveckor. Vi ser i detta bokslut att personalkostnaderna är högre än budgeterat. Vi kan finna förklaringar i anställningar mad anställningsstöd samt projektanställningar som finansieras av projektmedel. Förutom dessa ökade personalkostnader har löneökningarna varit större än budgeterat och är en av de stora förklaringarna till att skolan under 2012 visar på ett negativt resultat mot budget. 7.2 Ekonomiskt resultat AR05 RR-rapport Årsredov Utförare Tillväxt o Utveckling 792 Grebbestads folkhögskola Ann-Christine Wallström :34 Resultaträkning (mnkr) Årsvärden Avvikelse Förändring Utfall Budget Utfall budget/ utfall/utfall utfall %

20 Sida 20(32) Statsbidrag 7,7 7,1 7,3 0,6 5,8% Erhållna bidrag 10,4 9,8 10,3 0,7 1,6% Övriga intäkter 4,7 4,4 5,0 0,3-6,6% Verksamhetens intäkter 22,8 21,3 22,6 1,6 1,1% Personalkostnader -12,9-11,9-12,7-1,0 1,8% Övriga kostnader -9,8-9,1-9,6-0,7 2,0% Avskrivningar -0,3-0,3-0,3 0,0-10,9% Verksamhetens kostnader -23,0-21,3-22,6-1,7 1,7% Finansiella intäkter/kostnader m.m. 0,0 0,0 0,0 0,0 Obeskattade reserver 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat -0,2 0,0 0,0-0, Analys utfall/helårsprognos Statsbidraget 2012 från folkbildningsrådet motsvarade inte de kostnadsökningarna skolan har haft för löneökningar och prisökningar i övrigt. Detta har och kommer på sikt att utholka den kvalité skolan har haft och arbetar för att behålla och utveckla. Regionbidraget har under 2012 legat på samma nivå som 2011 och alltså inte kompenserat för kostnadsökningar det heller. Deltagare i behov av stöd ökar. Under vårterminen hade skolans 25 deltagare registrerade som var i behov an någon form av stöd, hösten 2012 var siffran 42. Under åren som gått sedan skolans hantvekshus byggdes har inga investeringar krävts för att hålla en god kvalité i de verkstäder som finns där. Nu börjar behover av investeringar att märkas med reparetioner av maskiner ich allt kostsammare underhåll av befintliga. Skolans båt används flitigt och kräver ständigt underhåll vilket under 2012 lett till ökade kostnader för den. 7.3 Åtgärder vid ekonomisk obalans De avtal som slutits i olika avtalsområden har bearbetats i 2013 års budget. Samtidigt som statsbidrag ökar marginellt och regionbidrag minskar förväntas löneökningar och prisökningar som fördyrar för verksamheten. För verksamheten innebär dessa villkor att kostnader på samtliga områden setts över inför budget Skolan ser med oro på en fortsatt utveckling med minskade regionbidrag och minskade statsbidrag som inte kompenserar för de

21 Sida 21(32) kostnadsökningar verksamheten har. De åtgärder skolan tagit under hösten 2012 är återhållsamhet kring pedagogiska resurser för deltagare i behov av stöd samt återhållsamhet i inköp av utrustning till skolans verksamheter. På sikt kommer skolan att ha behov av investeringar och en plan för dessa kommer att utarbetas under Eget kapital Under 2012 vill skolan att finansiera sitt underskott med sitt egna kapital. 7.5 Investeringar Under 2012 har skolan inte gjort några investeringar. 8. Bokslutsdokument och noter Bokslutsdokument RR KF BR Grebbestads folkhögskola :48 Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag 0 0

22 Sida 22(32) Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar 0 7 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 1-1 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 0 0 Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten

23 Sida 23(32) ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens 0 0 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd 0 0 Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner 0 0 Årets resultat Summa eget kapital

24 Sida 24(32) Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Utfall 1212 Utfall Verksamhetens intäkter Statsbidrag Övriga bidrag Driftsbidrag Hyresintäkter Övriga intäkter Totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader interna Övriga kostnader externa Totalt Anläggningstillgångar Utfall 1212 Utfall 1112 Se specifikation ANL Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader & upplupna intäkter Totalt

25 Sida 25(32) 5. Likvida medel Likvida medel, koncernbanken Kassa Totalt Långfristiga skulder Ingående upptagna regionlån Årets regionlån 0 0 Årets amortering Investeringsbidrag 0 0 Totalt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Personalskulder Förutbetalda intäkter & upplupna kostnader Totalt Specifikation Maskiner och inventarier Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Sålt/utrangerat 0-26 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar och nedskrivningar Sålt/utrangerat 0 19 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0

26 Sida 26(32) Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden Restvärde REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL I VERKSAMHETSPERSPEKTIVET V02 Antalet självskador och självmordsförsök ska minska Bra Skolan arbetar hela tiden för folkhälsa. I detta arbete bland våra deltagare finns det varje år de med självskadebeteende. Skolans stödteam arbetar med att identifiera och stötta dessa deltagare efter förmåga och bidra till att de får den vård de är i behov av. V13 Regionala utvecklingsinsatser ska bidra till fler jobb i Västra Götaland OK Grebbestads folkhögskola har 2012 varit öppen för att stötta företag, kommuner, arbetsförmedling och försäkringskassa med olika insatser för att öka anställningsbarheten för personer i Västra Götaland. Detta har bland annat tagit sig uttryck i projekt som "unga arbetssökande i fyrbodal" och "LiA". V14 Andelen kvinnliga entreprenörer som nås av regionala stödinsatser ska öka OK Då skolan under 2012 medverkat i eller lett regionala stödinsatser genom bland annat projektet "unga arbetssökande i Fyrbodal" har skolan medverkat aktivt till att kvinnliga entreprenörer nåtts. V18 Antalet resta mil i tjänsten ska minska OK Måltal 2012 Utfall 2012 Antal körda mil med bil per Minskning med minst 10 % årsarbetare (summan av privat jämfört med 2009 bil, förmånsbil, leasingbilar samt hyrbil) Antal resta mil med flyg Minskning med minst 5 % jämfört med : (3272/24) 136 km/årsarbete 2012: (4522/26,2) 173 km/årsarbete Värden saknas Då skolan är placerad i Grebbestad och möjligheten till kollektivtrafik är begränsad söker skolan ständigt möjligheter att minska antalet körda mil i tjänsten. Vi har som mål att under 2012 minska antal körda mil med 10%