Detaljplan för Uvbergsviken, inom Torsång, delplan 2 i Borlänge kommun, Dalarnas län

Transkript

1 Diarienr Plan nr Ks 2015/ SAMRÅDSHANDLING Ornäs Uvberget Uvbergsviken Ösjön Björklunda Torsång i Borlänge kommun, Dalarnas län upprättad i november 2015

2 Om inget annat anges är samtliga fotografier i planbeskrivningen tagna av Gabriel Barrioz, Borlänge kommun. 2

3 HANDLINGAR Planhandlingarna består av två plankartor i skala 1:1000 med planbestämmelser samt planbeskrivning med genomförandedel. Övriga handlingar utgörs av illustrationskarta och fastighetsförteckning. Plankartans samrådshandling är upprättad på utdrag ur kommunens baskarta. I planbeskrivningen kommer begreppen gällande plan och föreslagen plan att användas. Med gällande plan avses den nu juridiskt bindande detaljplanen som täcker en del av planområdet och med föreslagen plan avses den nya detaljplanen som dessa handlingar beskriver. SYFTE OCH HUVUDDRAG Detaljplanen syftar till att pröva möjligheten till ny bostadsbebyggelse strax söder om Uvbergsviken, norr om Björklunda i Torsång (se framsida). Planen möjliggör för en flexibel exploatering där förutsättningar för både småhus och flerbostadshus ges. HANDLÄGGNING Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen (2010:900). Planprocess med normalt förfarande. Planen är just nu i samrådsskedet FÖRENLIGT MED 3, 4 och 5 kap MILJÖBALKEN De åtgärder detaljplanen medger bedöms vara förenliga med en ur allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna enligt bestämmelserna i miljöbalkens (MB) 3 kap 1. Då planområdet berörs av riksintresse för kulturmiljö kan detaljplanen bedömas att beröras av 3 kap 6. I detaljplaneförslaget har det dock tagits hänsyn till riksintresset för att skydda mot åtgärder som kan påtagligt skada kulturmiljön. Planområdet berörs inte av övriga punkter inom miljöbalkens 3 kap. Något riksintresse enligt 4 kap MB berörs inte. PLANDATA Läge Areal Markägoförhållanden Planområdet ligger norr om Torsångs tätort längs Torsångsvägen mot Ornäs (se framsida). Söderut gränsar planområdet mot befintligt bostadsområde i Björklunda och i väster till befintligt bostadsområde på Uvberget. I norr och öster gränsar planområdet till Uvbergsviken och Ösjön. Planområdet är ca 22 ha stort. All mark inom planområdet är i kommunal ägo. 3

4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE Översiktsplan I Översiktsplan FalunBorlänge, antagen i juni 2014, är området utpekat som ett planerat bostadsområde (inom en tidsperiod på 10 år). Översiktsplanen anger målsättningen att prioritera bostadsbyggandet och pekar på vikten att planera för attraktiva och trygga mötesplatser i bl.a. bostadsområden. Det ger möjligheter för människor med olika åldrar och bakgrund - kulturell, etnisk och socioekonomisk att träffas. Vidare anges att en blandning av upplåtelseformer inom samma bostadsområde främjar integrationen. Enligt översiktsplanen är den prioriterade bostadsstrategin att förtäta inom Borlänge tätort men att förtätning även bör ske i ett antal utpekade serviceorter som ligger längs kollektivtrafikstråk. Torsång är en sådan serviceort. Översiktsplanen rekommenderar att ny bebyggelse bör hänvisas utanför strandskyddsområdet och att bryggor ska koncentreras till vissa platser. Detaljplanen följer översiktplanens intentioner. Fördjupad översiktsplan Den fördjupade översiktsplanen Samordnad översiktlig planering för Falun Borlänge, antagen september 1997, pekar ut planområdet som intresse för naturmiljö. Eventuell nytillkommande bebyggelse ska lokaliseras med hänsyn till befintliga naturresurskrav samt till natur- och kulturmiljöintressen. Bebyggelse bör tillkomma endast som komplement till befintliga bebyggelsegrupper och anpassas till deras struktur och utformning. I det här fallet motsäger den fördjupade översiktsplanen gällande översiktsplan med hänsyn till planområdets rekommenderade markanvändning. I sådant fall gäller det som uttalas i Översiktsplan FalunBorlänge. När Översiktsplan FalunBorlänge redovisar planeringsinriktningar och rekommendationer som inte har behandlats i aktuell fördjupad översiktsplan gäller dessa tillsammans med tidigare beslut. Detaljplanen följer den fördjupade översiktsplanens intentioner. Detaljplaner Gällande detaljplan för del av planområdet är (se figur, s 5): - Utvidgning av stadsplan för Torsång delplan II (nr 215) fastställd 24 januari Enligt denna plan ska marken som berör nu föreslagen detaljplan användas som allmän plats för park eller plantering. Strandskydd Utmed strandlinjen gäller strandskyddsförordnande inom 100 m från strandkanten både på land och i vattenområdet och inkluderar även undervattensmiljön. Strandskyddet upphävs inom på plankartan utpekade områden. 4

5 Planområde Ösjön Uvbergsviken Hagudden Detaljplan nr 474 Badplats Giraffberget Detaljplan nr 215 Planområde för föreslagen detaljplan inkl. gällande detaljplaner. Illustrationen visar även områdets variation i marknivå. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Natur Nuvarande Planområdet är ett skogsområde med en mycket varierad vegetation. Björk, gran, sälg, rönn och asp är de mest förekommande arterna. Här finns även ett stort antal tallar (Pinus sylvestris) som bedöms värdefulla p g a deras höga ålder. Dessa tallar är utspridda över hela planområdet. Variationen i olika arter bidrar till att skogsområdet även varierar i vegetationstäthet. Detta anses vara en stor tillgång för den biologiska mångfalden men skapar också ett rekreativt värde då man kan uppleva olika typer av natur. För att kunna bevara detta förekommer gallring utifrån kommunala initiativ. Inom planområdet finns långa strandlinjer och kontakten med vattnet varierar i olika delar av planområdet. Längst ner i viken ligger en badplats. Den består främst av en öppen gräsyta där kontakten med vatten är stor. I planområdets östra del består strandkanten mot Ösjön av mycket tätare vegetation med inslag av tall, gran, björk, rönn och sälg. Strandzonerna på Hagudden utmärks av enstaka äldre tallar och björkar, partier med granar och mindre inslag av sälg förekommer också. 5

6 Vegetationen i området är varierad vad gäller både ålder och arter. Bild tagen på Giraffberget i nordlig riktning. Planområdet varierar i marknivå. Mest utmärkande är en höjd som kallas Giraffberget som ligger i södra delen av planområdet. Från den högsta punkten på höjden planar marken ut mot strandlinjen. En mindre höjd (se figur s 5) finns strax norr om Giraffberget. Borlänge Energi tog 2008 fram ett förslag till en skötselplan för delar av Hagudden, planområdet samt delar av strandkanten ner mot Torsång. Man tog dessutom fram ett förslag till utveckling av själva Hagudden. Båda föreslår ett bevarande av vegetationens variation för att skapa en rekreativ intressant miljö samt för att bevara den biologiska mångfalden. De föreslår även att Hagudden utvecklas genom kompletteringar i motionsspåret och platser för båtförtöjning, sitt- och grillplatser. Förslag Skogsområdet är en mycket stor tillgång för både boende i närområdet men även kommunen i stort. Det ger möjligheter till att uppleva en varierad natur samtidigt som att man är långt ifrån bebyggelse. Förutsättningarna för detta är att grönområdet förblir sammanhängande men även att variationen i artmångfald och täthet fortfarande finns kvar. Detta är även viktigt för den biologiska mångfalden. För att begränsa att de naturmässiga värdena inte ödeläggs föreslås i detaljplanen att grönområdet förblir sammanhängande och att ingen ny bebyggelse skär av eller skapar barriärer för framkomligheten. Det är viktigt att kopplingen mellan Hagudden, Giraffberget och strandkanterna förblir intakt. I plankartan koncentreras därför bebyggelsemöjligheterna till två områden (se nedan under Bebyggelse ). Mellan de två områdena förblir ett grönt släpp som garanterar att grönområdet förblir obehindrat och sammanhängande. Detta gör att bebyggelse inte upplevs som påträngande eller barriärskapande och främjar upplevelsen av att vara i ett sammanhängande grönområde. 6

7 Hagudden, Giraffberget och strandzonerna bedöms vara grundläggande för områdets fortsatta varande som grönområde. De anges med bestämmelsen NATUR i plankartan för att ge dem ett planmässigt skydd mot exploatering. Utöver detta föreslår detaljplanen inga förändringar för Hagudden eller Giraffberget. Kommunen har fortsatt möjlighet att utveckla områdena utifrån behov av rekreation och/eller biologisk mångfald. I detaljplanen föreslås att gammeltallarna ska skyddas. Tallar (Pinus sylvestris) med en brösthöjdsdiameter större än 36 cm ska skyddas med marklov. Det skrivs in som en planbestämmelse på plankartan och betyder att lov måste sökas för att fälla tallarna. Geotekniska förhållanden I samband med att detaljplanen för Uvbergsviken delplan 1 togs fram, vilken berör bostadsområdet uppe på Uvberget, gjordes en geoteknisk utredning I utredningen undersöktes bl a markförhållandena i ett framtida ledningsstråk som löper mellan bebyggelsen på Uvberget ner mot Ösjön. Ledningsstråket, där ledningar ligger idag, korsar många delar av bebyggelsen i föreslagen detaljplan. Den geotekniska undersökningen visar att jorden vid ledningsstråket domineras av siltjordar, vilken kan vara mycket flytbenägen i vattenmättat tillstånd. Bergschakt kommer att erfordras. En ny geoteknisk undersökning ska tas fram för bebyggelsen i föreslagen detaljplan. Fornlämningar Bebyggelseområden Nuvarande - närliggande bebyggelse utanför planområdet Det finns fornlämningar inom planområdet. På Haguddens norra spets finns påträffade fornlämningar som består av en järnframställningsplats och en stensättning. Om man vid utgrävning eller annat arbete skulle påträffa fornlämningar som inte tidigare varit kända föreligger anmälningsplikt enligt kulturmiljölagen. Inom planområdet finns ingen bebyggelse. Strax söder om planområdet ligger bostadsområdet Björklunda. Där består bebyggelsen av friliggande villor i ett system av två rader som kantar en väg. Bebyggelsen är enplansvillor med röda fasader och tegeltak. Utmärkande för området är att bebyggelsen står tätt vilket även förstärks av ett stort antal komplementbyggnader på tomterna. På andra sidan Torsångsvägen, sydväst om planområdet, ligger bebyggelse med en kringbyggd gårdskaraktär med ett större antal komplementbyggnader. Fasadfärgen är främst röd även om andra färger förekommer på de mindre byggnaderna. Väster om planområdet för föreslagen detaljplan ligger bostadsområdet på Uvberget. Närmast ligger en obebyggd fastighet som är planlagd utifrån detaljplan nr 474 (se s 5). Detaljplanen ger möjligheten för bebyggelse i två våningar av högst 20 lägenheter. Här kan även förskola byggas. 7

8 Uppe på Uvberget finns en utifrån våningsantal och utformning varierad bebyggelse. Bebyggelsen utgörs av friliggande villor som består av träfasader och takmaterial i varierande färger. Våningsantalet varierar mellan 1-2 våningar. Förslag A B C Illustration över föreslagen detaljplans bebyggelseområden. Föreslagen detaljplan föreslår två områden där bostadsexploatering möjliggörs. I planbeskrivningen är de för tydlighetens skull benämnda A, B och C (se figur ovan). I detaljplanen ges möjlighet till en varierad bebyggelse. Det är viktigt att kunna erbjuda olika exploateringsmöjligheter för att gynna en blandning av olika upplåtelseformer och bostadsmöjligheter. Det ökar chansen till möten bland människor av olika bakgrund och är en grundförutsättning för en väl fungerande integration. I bebyggelseområde A, vilket ligger i den västra delen av planområdet närmast Torsångsvägen ges möjligheter till både friliggande villor i två våningar och flerbostadshus i 3 våningar. Flerbostadshusen kommer att vara möjliga att bygga närmast Torsångsvägen. I området märkt som B föreslås en tätare bebyggelse i två våningar som exempelvis skulle kunna bebyggas med radhus. I bebyggelseområdet i den östra delen av området (markerat som C i figuren ovan) ges möjligheter till friliggande hus i två våningar. Utformning av fasad, tak och även komplementbyggnader och avstånd har anpassats till bostadsområdet i Björklunda. 8

9 - riksintresse Planområdet ligger inom utpekat område för riksintresse kulturmiljö benämnt som Torsångsbygden. Det finns ett flertal olika faktorer som bedöms ha en stor påverkan på kulturmiljön. Den agrara bebyggelsen inom Torsångsbygden bedöms ha en kontinuitet tillbaka till 1800-talet. Bondgårdar är ofta spridda och flertalet med kringbyggd karaktär och bevarat månghussystem. Odlingslandskapets är omväxlande öppet med trädridåer som kan skapa utblickar. Enligt Länsstyrelsens beskrivning av riksintresset finns ett antal förutsättningar som måste mötas för att kulturmiljövärdet ska bevaras. Länsstyrelsens rekommenderar att försiktighet bör råda med ytterligare fritids- och villabebyggelse. Eventuell nytillkommande bebyggelse bör därför anpassas till den befintliga bebyggelsens utseende och karaktär. Odlingslandskap och vägsystem bör bibehållas i nuvarande utsträckning. I nuläget bedöms närliggande bebyggelse på andra sidan Torsångsvägen vara av äldre jordbruksbebyggelse. Denna bebyggelse har en kringbyggd gårdskaraktär med ett större antal komplementbyggnader med främst rödfärgade fasader. Närliggande bostadsområden, Uvberget och Björklunda, har båda planlagda förutsättningar för att gynna riksintresset. Detta innefattar främst träfasader och val av färg. För att inte påtagligt skada kulturmiljön i området föreslås att samtliga fasader inom den föreslagna bebyggelsen vara gjorda av trä och vara rödfärgade. Takpannorna ska även de vara rödfärgade. Det ska även finnas möjligheter till komplementbyggnader på tomterna som kan härledas till det äldre månghussystemet. Planförslaget bedöms inte påverka utblickarna ut över odlingslandskapet. - hållbart byggande Enligt Borlänge kommuns energi- och klimatstrategi ska samhällsplaneringen i Borlänge utföras klimatsmart. Bebyggelsens struktur, täthet och lokalisering ska planeras för att minimera transporter och energianvändning. Tillförd energi till bebyggelse ska minimeras. Byggande, förvaltning och drift ska därmed ske energieffektivt. Den tillförda energin ska komma från förnyelsebara källor. I energi- och klimatstrategin står även att energiberäkningar ska baseras på ett livcykelperspektiv. Det innebär att byggmaterial ska väljas ur ett livscykelperspektiv utefter hur mycket energi som har använts i framställningen av materialet. Trots att detaljplanen berör oexploaterad mark så är den till stor del även ett komplement till befintlig bebyggelse i Uvbergsviken. Därmed koncentreras ny bebyggelse till befintlig samtidigt som det skapar större underlag för att utveckla hållbara trafikmedel såsom nya gång- och cykelvägar och kollektivtrafik. 9

10 Friytor Nuvarande Planområdet är en del av ett större rekreationsområde som sträcker sig längs med Ösjöns strandkant från Torsång upp till Hagudden och Uvberget. Inom planområdet finns därför möjligheter för olika typer av rekreation. Idrottare, vardagsmotionärer och bärplockare förekommer. Området används både av boende i närområdet och av invånare från andra delar av kommunen. Höjden Giraffberget används som skolskog. Förutsättningarna för rekreation i området är många. Ett grusat spår, som är mycket populärt, går igenom stora delar av planområdet. Det fortsätter även ned mot Torsång och upp på Uvberget. Det används av både vardagsmotionärer och idrottare. Då spåret är grusat kan det användas till skidåkning på vintern. Motionsspåret har sköts utifrån privata initiativ. Motionsspåret är grusat och väl använt, sommar som vinter. Badplatsen är även den en viktig plats för rekreation. Speciellt då Borlänge endast innehar ett fåtal badplatser inom kommunen. Som nämnt tidigare är även planområdets naturmässighet en viktig del av dess rekreativa värden. Här har man möjlighet att uppleva olika typer av natur. Området innehar en stor och upplevelserik variation av vegetationstyper vilket främjar upplevelsen av både rekreationsvärden och naturmässiga värden. Grundförutsättningar för att bevara områdets rekreativa värden är att bevara tillgängligheten till badplatsen, motionsspåret, Hagudden och Giraffberget. Samtidigt är det viktigt att området förblir stort och sammangängande. Avbrott i miljön, i form av barriärer (byggnader, vägar etc) gör att det rekreativa värdet kan ta skada. 10

11 Förslag Planförslaget tar hänsyn till det rekreativa värdet och anpassar ny bebyggelse till dess förutsättningar. Det är viktigt att kopplingen mellan Hagudden, Giraffberget och strandkanterna förblir intakt. I plankartan koncentreras därför bebyggelsemöjligheterna till två områden (se ovan under Bebyggelse ). Mellan de två områdena förblir ett grönt släpp som garanterar att området förblir obehindrat och sammanhängande. Detta gör att bebyggelse inte upplevs som påträngande eller barriärskapande och främjar upplevelsen av att vara i ett sammanhängande rekreationsområde. Enligt kommunens folkhälsopolitiska program ska kommunens medborgare ges goda förutsättningar för en hälsosam livsstil med möjligheter till fysisk aktivitet. Samtidigt är rekreation och fysisk aktivitet en möjlighet till social delaktighet där fysiska miljöer kan främja möten och integration. Området vid Uvbergsviken har goda förutsättningar för att inneha fortsatta möjligheter till rekreation och det visar på betydelsen att dessa värden och möjligheter till rekreation bevaras. Motionsspåret bedöms som en grundförutsättning för områdets fortsatta användning som rekreationsområde. I förslaget till detaljplan lämnas därför möjligheter för stora delar av spåret att vara kvar. Förslaget visar att motionsspåret kan gå via det gröna släppet mellan bebyggelsen och delas inte upp av några barriärer. Detta betyder också att spåret inte behöver korsa några hårdgjorda vägar. I plankartan anges motionsspåret som en illustrationslinje vilket betyder att motionsspårets sträckning inte låses fast. Det ger möjligheten att kunna flytta motionsspåret där det är som bäst. Det kan även vara fortsatt grusat. Teknisk försörjning Dagvatten Enligt kommunens dagvattenstrategi ska dagvatten avledas på ett säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt sätt så att invånarnas säkerhet, hälsa och ekonomiska intressen inte hotas. Dagvatten ska i första hand tas omhand lokalt (infiltreras) och i andra hand ska det renas och fördröjas. Exempel på insatser kan vara regnrabatter som kan infiltrera, rena och fördröja vatten innan det åker vidare till ledningssystemet eller recipient. I detaljplanen försvinner en stor del vegetation pga exploateringen. Därmed försvinner även en stor naturlig dagvattenhantering, en ekosystemtjänst. Det kan även leda till att större vattenflöden skapas vid skyfall Att kompensera den minskade vegetationen, och därmed även begränsa hårdgjorda ytor på fastigheterna, är ett sätt att öka möjligheterna för lokalt omhändertagande av dagvatten. Det ska undvikas att förorenat dagvatten rinner ner vid badplatsen vid Uvbergsviken. Värme Den nya bebyggelsen planeras att anslutas till fjärrvärmenätet. Ledningar finns i Torsångsvägen och i Björklunda. Antalet nya bostäder bestämmer dock i vilken grad fjärrvärmenätet bör byggas ut för ett erhålla tillräcklig kapacitet. 11

12 El VA Tele Bredband Avfall Ledningar finns dragna i närhet till planområdet. En ny nätstation kan bli aktuell i området för att ansluta den nya bebyggelsen till elnätet. Vatten- och avloppsledningar löper nästintill parallellt med de föreslagna trafikmatningarna. Det saknas dock kapacitet för spillvatten för att i nuläget ansluta fler bostäder. Ny ledning mellan Dalsjö-Storsten-Uvberget behöver byggas. Anslutning till telenät kan ske för planområdet. Anslutning till stadsnät kan ske för planområdet. Strax söder om planområdet ligger befintliga optokablar. Närmaste avfallsstation för inlämning av avfall och återvinning ligger söderut längs Torsångsvägen. Störning och risker Vägtrafikbuller Brandkrav För vägtrafikbuller gäller följande riktvärden vid nybyggnad av bostäder: 30 dba ekvivalentnivå inomhus 45 dba maximalnivå inomhus nattetid 55 dba ekvivalentnivå utomhus vid fasad 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad. Räddningsstation ligger ca 11 kilometer från planområdet. Insatstiden för räddningstjänsten beräknas vara ca 20 minuter. Framkomlighet för räddningstjänstens fordon ska säkerställas. Avståndet mellan uppställningsplats för räddningstjänstens fordon och punkten för räddningsinsats ska vara maximalt 50 meter. Grundprincip för utrymning är att människor alltid ska ha tillgång till minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. I byggprocessen ska även åtkomlighet och uppställningsplats för utrymning via räddningstjänstens stegutrustning säkerställas. Övriga störningar och risker Hästgårdar finns bland närliggande bebyggelse vilket kan påverka allergiker. Gator och trafik Gatunät - nuvarande En grusad väg fungerar idag som infart från Torsångsvägen ned mot badet. Den fortsätter även vidare längs med Uvbergsviken upp mot scoutstugan och ett antal fritidstugor. - förslag Då den föreslagna bebyggelsen är uppdelad i två områden föreslås även två separata trafikmatningar (markerat som LOKALGATA i plankartan). Den första infarten, för bebyggelseområdena A och B (se ovan, s 8) föreslås ligga där nuvarande infarten ligger idag och ger möjlighet att nå badplats och infart till scoutstugan. Den andra infarten kopplar på befintlig infart från Ymervägen (Björklunda) för att nå bebyggelseområde C. Vändplaner för sopbilar är placerade i slutet av infarterna. 12

13 GC-trafik - nuvarande Sydväst om planområdet och parallellt med Torsångsvägen går en gång- och cykelväg mellan Torsång och Ornäs. - förslag I anslutning till den befintliga gång- och cykelvägen föreslås i detaljplanen att en ny gång- och cykelväg. Den löper parallellt med den befintliga infarten ned mot badplatsen. Kollektivtrafik Busslinje 211 ger möjligheter för att ta sig till planområdet via kollektivtrafik. Parkering - nuvarande Parkering till badet, och även rekreationsområdet i stort, finns vid infarten från Torsångsvägen. Parkering har också observerats ske längs med kanten av den befintliga infarten ned mot badet. - förslag Utefter föreslagen detaljplan är parkering för området placerad på den västra sidan av infarten från Torsångsvägen. Där ska parkering till badplats och rekreationsområde ske. Parkering på bostadstomter sker på kvartersmark. Behovsbedömning Om detaljplanen antas medföra en betydande miljöpåverkan så ska kommunen enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900 4 kap 34 ) samt miljöbalken (MB 6 kap 11 ) göra en miljöbedömning. För varje detaljplan är det nödvändigt att avgöra om miljöbedömning behövs, d.v.s. om planen kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Bedömning om sådant behov föreligger görs genom en behovsbedömning. Kriterierna för bedömningen finns i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (MKBförordningen) och dess bilagor. Utifrån det som redovisas under rubriken konsekvenser av planens genomförande ovan görs bedömningen att detaljplanens genomförande inte innebär en betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. 12 miljöbalken behöver därför inte göras. Behovsbedömningen har gjorts till föremål för samråd med Länsstyrelsen samtidigt som detaljplanen. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Strandskydd I detaljplanen upphävs delar av strandskyddet inom planområdet. Som visas på plankartan är upphävandet (a 1 ) av strandskyddet koncentrerat till två områden. På nästa sida finns en bild som översiktligt visar vilka delar av strandskyddet som upphävs inom planområdet. 13

14 A B C Översiktlig illustration över vilka strandskyddsområden (orange) som upphävs. Bebyggelseområden A-C. De strandskyddsområden som påverkas upphävs till förmån för den föreslagna bebyggelsen. För samtliga bostadsområden (A-C) upphävs 30 m av strandskyddet. Alla strandområden och all vattenkontakt är därmed fortsatt strandskyddade, om än i förkortade avstånd. Att upphäva strandskyddet genom bestämmelser i en detaljplan förutsätter att det finns särskilda skäl enligt 7 kap. 18 c-d miljöbalken. För samtliga områden är det särskilda skälet som åberopas för att upphäva strandskyddet att området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget intresse som inte kan tillgodoses utanför området. Borlänge kommun är i stort behov av bostäder, därför undersöks alla olika möjligheter för en utbyggnad av bostadalternativen. Detaljplanen för Uvbergsviken ger i motsats till förtätning till Borlänge tätort, vilket är den prioriterade bostadsstrategin, möjligheter till andra alternativ till upplåtelseformer och exploatering. Placeringen är därför en förutsättning för att skapa nya bostadsmöjligheter samtidigt som det kan bidra till en blandning av upplåtelseformer. Detaljplanens syfte bedöms väga tyngre än strandskyddsintresset. Även om strandskyddet upphävs bevaras den fria passagen till och parallellt med vattnet. 14

15 PLANENS GENOMFÖRANDE ORGANISATORISKA FRÅGOR Tidplan Jan 2011 Nov 2015 Nov 2015 Jan 2011 Dec 2015 Feb 2016 April 2016 Juni 2016 Juli 2016 Samråd för detaljplanen hålls under december 2015 till februari Detaljplanen beräknas kunna antas av kommunfullmäktige tidigast juni Genomförandet av detaljplanen kan påbörjas när detaljplanen vunnit laga kraft, vilket sker tidigast tre veckor efter att detaljplanen är antagen. Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid är fem år från den dag detaljplanen vinner laga kraft. Under genomförandetiden får planen bara ändras mot berörda fastighetsägares vilja om det är av stor allmän vikt eller till följd av nya förhållanden av stor vikt som inte kunde förutses vid planläggningen. Ändras eller upphävs detaljplanen under genomförandetiden har fastighetsägaren rätt till ersättning från kommunen för den skada det medför. Efter genomförandetidens slut fortsätter detaljplanen med dess rättigheter att gälla men den kan ändras eller upphävas utan rätt till ersättning till fastighetsägaren. Ansvarsfördelning Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän plats inom planområdet. Kommunen är huvudman för allmänna vatten- och avloppsledningar inom planområdet. Borlänge Energi ansvarar för utbyggnad, drift och underhåll av allmänna ledningar. Avtal Ett genomförandeavtal ska tecknas med exploatör inom detaljplaneområdet. 15

16 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsbildning, Gemensamhetsanläggning Erforderliga åtgärder för fastighetsbildning initieras hos lantmäterimyndigheten av fastighetsägaren. Allmänna ledningar som passerar över kvartersmark (u-betecknade i plankartan) ska säkerställas genom ledningsrätt. Ett servitut för snöupplag till ska bildas 1,25 m in på kvartersmark närmast allmän väg. Dessa 1,25 meter breda områden får inte förses med anordningar såsom staket, murar, häckar eller dyl. som kan försvåra nyttjande för snöupplag. TEKNISKA FRÅGOR Ledningar för vatten och avlopp finns utbyggda i området. Som ett led i genomförandet av detaljplanen behöver delar av motionsspåren i området dras om. EKONOMISKA FRÅGOR Kommunen står för kostnader för utbyggnad av vägar inom planområdet. Gatukostnaden kommer att inkluderas i tomtpriserna. Kommunen står för kostnader för VA-ledningar fram till anslutningspunkt. Kommunen står för kostnader för anläggning och underhåll av parkoch naturmark. Detta innefattar även omdragning av motionsspår och utveckling av området. Anläggande av allmän parkering till förmån för besökande till området sker på kommunens bekostnad. På kvartersmark svarar fastighetsägaren för alla kostnader i samband med genomförandet. Fastighetsbildningskostnad ingår i markpriset vid försäljning. Samhällsbyggnadssektorn Plan- och markkontoret November 2015 Linda Nilsson Plan- och markchef Gabriel Barrioz Planarkitekt 16