Patientsäkerhetsberättelse Division Närsjukvård 2017

Transkript

1 Redovisande dokument Rapport Sida 1 (26) Patientsäkerhetsberättelse Division Närsjukvård 2017

2 Sida 2 (26) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäker-hetsarbetet... 6 Struktur för uppföljning/utvärdering... 7 Uppföljning genom egenkontroll... 9 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Avvikelser Informationssäkerhet Klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Resultatmått Övergripande mål och strategier för kommande år... 24

3 Sida 3 (26) Sammanfattning Under 2017 har patientsäkerhetsarbetet har tappat lite fart inom division Närsjukvård, Bland annat har ett stort projekt gällande flödesprocessledning tagit mycket tid från cheferna, vilket gjort att fokus har flyttats något från avvikelsehanteringsprocessen. Ser man till ledningens engagemang, så har från och med 2016 patientsäkerhetsronder blivit en stående inslag av divisionschefen. 35 ronder är genomförda under 2017 fördelat över hela länet. Ronderna har varit uppskattade och de har även genererat i förbättringsarbeten. Att patientsäkerhetsläget ändå går framåt kan dock utläsas avläsas i resultat. 95 % (93 %)(resultat inom parentes avser föregående år om inte annat anges) av cheferna anger att de tar del av den årliga patientsäkerhetsberättelsen. Dock anger endast 63 % (65 %) av alla chefer att de presenterar patientsäkerhetsberättelsen för sina medarbetare. 82 % (65 %) anger att de har en utsedd patientsäkerhetssamordnare med skriftligt uppdrag på sin enhet. Avvikelserapporteringen har minskat med 30 %, men fler ärenden blir handlagda som negativa händelser med vårdskada. Färre handläggare har lett till bättre kvalitet. Något fler avvikelser ligger i inkorgen utan att ha påbörjats 516 st. (474) än tidigare år. Antalet Lex Maria ärenden har minskat 29 st. (39). Det vanligaste ärendet är suicid 12 st. (9) följt av 5 st. försenas diagnos och 4 st. ärenden gällande fall. 28 st. (14) patienter har under året avlidit på grund av allvarlig vårdskada och 21st (26) patienter har erhållit behandlingskrävande skada med bestående men. 726 st. (611)vårdskador finns totalt rapporterade för 2017, vilket är en ökning från föregående år med 19 %. Detta kan ses som ett resultat av rätt ärendehantering och handläggning även om rapporteringen har minskat. Avvikelseprocessen ses över allmänt och verksamheterna organiserar sig med lokala patientsäkerhetssamordnare, uppdaterar rutiner. Under året har ca 1300 personer, genomgått utbildning personal i grundläggande patientsäkerhet. Att något positivt är på gång kan även avläsas i att 100 % (95 %) av alla chefer har valt att bidra till patientsäkerhetsberättelsen. Det insamlade materialet är stort med alla kommentarer om vad som pågår ute i verksamheten. Ingen patientsäkerhetskulturmätning är genomförd Den senaste gjordes i december 2016 och då deltog endast 18 % av alla medarbetare. Av de svar som inkommit visade på ett förbättrat läge än vid tidigare mätning Benägenheten att rapportera hade ökat till 67 % (42 % 2013), samt at återkopplingen kring avvikelser har ökat till 68 % (58 % 2013). Andelen enheter som har mindre än 10 inrapporterade avvikelser för 2016 är 34 % (24 %)..

4 Sida 4 (26) 2017 är det fjärde året det görs en gemensam patientsäkerhetsberättelse för hela närsjukvården. Problem tidigare har varit att faktainsamlingen från berörda enheter har varit väldigt varierande och tungarbetad. Det har helt enkelt varit svårt att få in fakta. På grund av detta har division närsjukvård valt att även detta år gå ut med en webbenkät till alla berörda verksamhetschefer i syfte att förenkla arbetet, samt att snabba upp processen. Denna webbenkät har skickats till 44 verksamhetschefer i närsjukvården, Region Norrbotten. Enkäten skickades ut via mail i slutet av december Alla chefer har valt att svara på enkäten. Ser man till resultatet för Närsjukvården 2017, så har antalet insända avvikelserapporter har volymen minskat med 30 % senaste året st. (6 700) rapporter har inkommit. Minskningen gäller alla närsjukvårdsområden (NO). Tittar man på handläggning, så har det skett minskning av antalet ärenden, vilka handläggs som negativa händelser, men det har skett en ökning av negativa händelser, där man har klassificerat vårdskadan, samt att en riskbedömning av händelsen är genomförd vilken innebär att man tittar på om händelsen kan återupprepa sig. Tidigare har dessa moment ofta hoppats över och då har det inte kunna påvisas vilka vårdskador patienter har drabbats av eller om händelsen är av frekvent natur. Antalet ärenden vilka handläggs som förbättringsområden i systemstödet Synergi har minskat. Det finns fortfarande enheter, vilka handlägger alla typer av ärenden till förbättringsförslag, kanske för att kunna avsluta dem. Ingen vårdskadebedömning eller riskbedömning görs vid denna typ av handläggning. Dessa moment upplevs av många som svår att genomföra. Utbildning genomförs kontinuerligt för att överbrygga dessa svårigheter. Under året har 28 st. (14) avlidit på grund av allvarlig undvikbar vårdskada i närsjukvården enligt inrapportering i avvikelsehanteringssystemet Synergi. 21 st. (26) har drabbats av vårdskada med bestående men och 168 st. (126) har drabbats av behandlingskrävande vårdskador, utan bestående men. Att fler har drabbats av vårdskador kan tolkas som ett bevis på att fler ärenden rapporteras och handläggs korrekt i avvikelsehanteringssystemet. För att bekräfta att så är fallet, kan man jämföra resultaten med den markörbaserade journalgranskningen, vilken kontinuerligt pågår. Där ser vi inte att antalet vårdskador skulle öka markant, snarare tvärtom. Markörbaserad journalgranskning innebär att en given mängd slumputvalda journaler granskas varje månad av ett utsedda granskningsteam i länet. De följer upp ett antal parametrar som visar på om patienter har drabbats av vårdskada. Samverkan med patienter och anhöriga är fortfarande ett stort förbättringsområde. Klagomål omhändertas i möjligaste mån på verksamhetsnivå, men dokumentationen behöver förbättras. Alla typer av klagomål ska handläggas i avvikelsehanteringssystemet med en hänvisning i journalsystemet att det är genomfört. Idag anger 70 % (38 %) att detta sker. Patienter och närstående ska även informeras på respektive vårdenhet om att de även kan lämna sitt klagomål till patientnämnden PaN och är det allvarligt, så kan PaN vidarebefordra ärendet till IVO. Vid genomförande av händelseanalyser inbjuds patient/närstående till dialog kring den inträffade negativa händelsen. De ger sin beskrivning av vad som in-

5 Sida 5 (26) träffat, samt att de kan ge förslag på förbättringsåtgärder. Patientmedverkan vid händelseanalyser sker idag vid 90 % (88 %) av alla enheter. En utbildning för lokala patientsäkerhetssamordnare har genomförts i 5 omgångar sen 2014 i avsikt att öka kompetens kring patientsäkerhetsarbete på verksamhetsnivå. Över 83 % (60 %) av enheterna anger att de har utsett en patientsäkerhetssamordnare med skriftligt uppdrag inom området. Verktyg för säker kommunikation och informationsöverföring SBAR används inom 73 % (72 %) av närsjukvårdens enheter enligt enkäten. Användandet SBAR behöver intensifieras. Tech-back metoden för återkoppling av information är ett komplement till SBAR. 55 % (68 %) av enheterna uppger att de arbetar med detta verktyg. Den kontinuerliga uppföljningen av hygien och klädregler BHK på enhetsnivå har inte fungerat tillfredsställande. Resultatet för de enheter som fullföljer mätningen visar på hög följsamhet och överensstämmer med resultat från PPMmätningarna. Dock bör fler enheter delta i de månatliga mätningarna. Av enkät framgår att 70 % (78 %) uppger att det deltar i de månatliga mätningarna, vilket inte stämmer när man går in i databasen och där ser att endast ett mindre antal registrerar in sina månatliga mätvärden. Arbete pågår för närvarande att ta fram ett bättre anpassat verktyg för inrapportering och datauttag på alla nivåer. Det kommer att lanseras under våren Varför det dröjt beror på att systemet inte erbjudit tillfredställande statistik för uttag. Andel patienter med trycksår är i paritet med mätningar tidigare år 15 %. Under 2018 har ledningsgruppen beslutat att särskilt fokus ska riktas mot detta område. Gröna korset är ett effektivt omvårdnadsverktyg för att få en minskning av antalet trycksår men även Se upp rundor och riskbedömning vid inskrivning och utskrivning av patienter. När det gäller vårdrelaterade urinvägsinfektioner VUVI håller divisionen fortfarande resultat, vilket motsvarar uppsatt mål. Fortsatt mätningar kommer att sker under 2018, dock deltar väldigt få enheter i mätningarna. Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Division Närsjukvårds patientsäkerhetsarbete bygger på ett systemperspektiv och det övergripande målet för området är att eliminera förekomsten av vårdskador. Strategin är att identifiera omfattning och typ av vårdskada, inklusive risker genom ett aktivt riskförebyggande arbete och systematiskt förbättringsarbete. I divisionen finns fem olika närsjukvårdsområden. Alla verksamhetschefer har blivit anmodade att fylla i en enkät med beskrivning hur patientsäkerhetsarbetet har genomförts under Verksamhetschefernas svar ligger till grund för närsjukvårdsområdens patientsäkerhetsberättelser. 100 % av alla chefer har svarat anger att målet att succesivt minska antalet vårdskador för att kunna erbjuda patienten god, jämlik, kunskapsstyrd och säker vård är känt och förankrat i den egna verksamheten.

6 Sida 6 (26) NO Lu/Bo skriver: Alla verksamheter ska ha ett ledningssystem som styr hur avvikelser, risker och klagomål ska registreras, handläggas, åtgärdas och återkopplas till involverade medarbetare och patienter/närstående. Alla verksamheter ska regelbundet utföra egenkontroller, sammanställa och analysera resultatet och när det är befogat vidta förbättringsåtgärder för att kvalitetsäkra sin verksamhet. Inom närsjukvården Luleå/Boden så har alla enheter utom två hälsocentraler ett ledningssystem för avvikelsehantering, riskanalys, egenkontroll och klagomål som ska ge struktur och vägledning i arbetet med patientsäkerhet. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Den övergripande planen för Region Norrbotten ligger till grund för divisionsplanen. Utifrån denna så utformar varje division sin egen divisionsplan. Ledningssystem för patientsäkerhetsarbete med styrdokument finns på regionnivå och gäller även division närsjukvård. Divisionen bryter ned regionplanen och anger övergripande mål och ansvarsförhållanden. Divisionsplanen godkänns av Regiondirektören efter dialog med berörd divisionschef. Det är divisionschefen som har det övergripande ansvaret som vårdgivare för patientsäkerheten i division närsjukvård. Chefen för verksamhet och utveckling har ansvar för att driva och utveckla patientsäkerhetsarbetet i närsjukvården mot de uppställda mål som finns i divisionsplanen. I staben för närsjukvård har medarbetare ansvar för olika områden inom patientsäkerhet. Varje enhet på verksamhetsnivå utformar sina egna planer med divisionsplanen som utgångspunkt. Dessa planer fastställs varje höst i dialog med närmaste närsjukvårdschef. Närsjukvårdschef/ verksamhetschef ansvarar tillsammans för att ta fram gemensamma rutiner och regler för hur patientsäkerhetsarbetet skall säkras inom det egna närsjukvårdsområdet enligt ledningssystemet för Region Norrbotten. Varje verksamhet har en lokal rutin för avvikelsehanteringsprocessen och patientsäkerhetsarbete. Dessa lokala rutiner är baserade på den övergripande riktlinjen för avvikelsehantering och patientsäkerhetsstrategin som finns för Region Norrbotten. Utsedd avvikelseansvarig eller enhetschef ansvarar på enhetsnivå för bearbetning och analys av enhetens avvikelser. Denne ansvarar även för bedömning om avvikelsen ska gå vidare till analysgrupp eller verksamhetschef för handläggning. Verksamhetschefen är ansvarig för att händelseanalyser och riskanalyser genomförs vid allvarliga händelser eller tillbud och om bedömning om Lex Maria anmälan av chefläkare skall genomföras.

7 Sida 7 (26) Verksamhetsutvecklare finns inom varje närsjukvårdsområde. De utgör en stödfunktion i patientsäkerhetsarbetet. Antal utvecklare eller uppdragets storlek är beroende på närsjukvårdsområdet omfattning. Samverkansmöten finns löpande mellan verksamhetsutvecklare på närsjukvårdsområdesnivå och stabsnivå. Enkätsvaren från verksamhetscheferna visar 2017 att 85 % av alla enheter har idag ett planerat och organiserat patientsäkerhetsarbete utifrån sitt eget ledningssystem. 93 % (85 %) av all personal i närsjukvården NS har fått utbildning i att rapportera avvikelser och de har grundläggande kunskap om patientsäkerhet. När det gäller egenkontroller, så utför 73 % (77 %) kontinuerligt egenkontroller i sin verksamhet. NO Piteå beskriver: Flera av verksamheterna har utbildade patientsäkerhetssamordnare som även samverkar över verksamhetsgränserna inom närsjukvårdsområdet förutom att stödja ledningen i kvalitetsarbetet inom avvikelsehanteringsprocessen på den egna enheten. NO Kiruna beskiver: Avvikelseansvariga finns i varje verksamhet och utsedda patientsäkerhetssamordnare finns också. Enheterna arbetar systematiskt med patientsäkerhet och uppföljning, i varierande grad, men arbetet inom och mellan enheterna kan förbättras. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Målet i landstingsplan och divisionsplan är att eliminera undvikbara vårdskador. Antal vårdskador mäts på enhets-, divisions- och närsjukvårdsområdesnivå i landstingsgemensamt IT-stöd, Synergi för avvikelsehantering, samt via strukturerad journalgranskning. Inträffade vårdskador och dess allvarlighetsgrad registreras i avvikelsesystemet och följs upp via dashboard på den egna enheten. I dashboard har verksamheten alltid tillgång till daglig statistik. Uppföljning sker även via tertialrapportering, årsrapportering, samt via den årliga patientsäkerhetsberättelsen. I avvikelsesystemet kan varje verksamhet identifiera inom vilka områden de har flest risker, tillbud eller negativa händelser. De kan även finna bakomliggande orsaker till dessa och därmed hitta förbättringsområden. Ett flertal mål i divisionsplanen redovisas på divisionens uppföljningsportal och divisionens årsrapport. Ett sätt att arbeta med att minska vårdskadorna, är att implementera de åtgärdspaket vilka SKL tagit fram. När det gäller systematisk uppföljning av patientsäkerhetarbetet, så anger i stor sett alla chefer att de uppfyller det kravet. Systematiskt följer de upp patientsäkerhetsarbetet lokalt, samt att återkoppling av resultatet sker.

8 Sida 8 (26) De analyserar och återkopplar resultat avseende negativa händelser, enskilda klagomål, Lex Maria ärenden och Pan-ärenden. Däremot är det färre som presenterar den årliga patientsäkerhetsberättelsen för sin personal. Här anger endast 63 % att de instämmer på frågan om de presenterar den för sin personal. När det gäller riskbedömningar genomför 73 % av alla enheter dessa och 63 % anger att de dokumenteras de i journalsystemet VAS. Över 85 % anser att det är viktigt att de delta i nationella punktprevalensmätningarna PPM-mätningarna för basal vårdhygien och klädregler (BHK). Detsamma gäller mätningar av förekomst av trycksår och vårdrelaterade infektioner (VRI).

9 Sida 9 (26) Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Egenkontroll Omfattning Källa Kommunikation av resultatet Ledningssystemet: Handläggningstider för avikelser och lex Maria ärenden och Enskilda klagomål 1-2 gånger per år Synergi ger handläggningstider för avvikelser. Rapporteras årligen via Patientsäkerhetsberättelsen. Löpande, samt 1 gång per år Synergi Vårdskador avseende kvalité utredning Patientsäkerhetsberättelsen Dashboard som kan ses av varje verksamhet Patientsäkerhetskultur mätning 1 gång var 2-3 år Eva Sys enkät Rapport efter mätningen samt via patientsäkerhetsberättelsen. Följsamhet till basala hygienrutiner Månadsvis, samt riksomfattande PPM 1 gång per år BHK webb, samt central databas Rapport efter PPM mätningarna på våren samt i patientsäkerhetsberättelsen Vårdrelaterade infektioner PPM mätning 1 gång per år Markörbaserad journalgranskning Central databas Efter PPM mätningarna på våren samt MJG redovisas halvårsvis. Patientsäkerhetsberättelsen Hygienronder Avrop mot vårdhygien Vårdskador antal Markörbaserad journalgranskning, löpande statistik från Synergi Synergi samt databas för MJG Löpande via dashboard på APT och utvecklingsdagar samt via patientsäkerhetsberättelse Trycksår PPM mätning Central databas Rapport när alla PPM mätningar är genomförda Gröna korset löpande Fall mm Avvikelserapporter i Synergi samt MJG Synergi Central databas Tertialrapport och patientsäkerhetsberättelsen Patientsäkerhetsrond Löpande hela året Britas egen kalender. Patientsäkerhetsberättelsen PAN Varje halvår Skickas ut av PaN Rapport från PaN Divisionen har genomfört egenkontroll under I stort sett alla verksamheter har deltagit i de nationella mätningarna. Egna mätningar har även genomförts

10 Sida 10 (26) varje månad inom BHK och VUVI. Många enheter har egna mått som de följer som egenkontroll. När det gäller infektionsverktyget, så har resultatuttag påbörjats under Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Under 2017 har patientsäkerhetsarbetet har bedrivits på bred front i närsjukvården. Arbete pågår lokalt på de enskilda enheterna, men även inom varje närsjukvårdsområde och centralt på Region nivå. Patientsäkerhet tagit ett steg framåt, speciellt på de enheter som avsatt tid för medarbetare att genomgå utbildning och som fått uppdrag som lokal patientsäkerhetssamordnare. Man har organiserat sig och patientsäkerhetsgrupper har skapats, vilka träffas löpande under året för att utvärdera det egna arbetet på respektive närsjukvårdsområde. För att förstärka arbetet kring patientsäkerhet har en del större enheter har skapat egna organisationer. Under 2017 har utbildning av lokala patientsäkerhetssamordnare fortsatt inom närsjukvården. Utbildningen bedrivs numer från HSE och är öppen för alla divisioner. Syftet med utbildningen har varit att på verksamhetsnivå säkra en funktion med kompetens att arbeta som lokalt stöd i patientsäkerhetsarbete. Bakgrund till utbildningssatsningen var att närsjukvårdens kompetenscentra och hälsocentraler saknade tillräckligt många utbildade personer inom området patientsäkerhet, vilka kunde skapa strukturer, samt att se över processer inom området. Patientsäkerhetssamordnare på verksamhetsnivå hjälper till att skapa ett lokalt ledningssystem för patientsäkerhet, vilket ska vara känt och följas av medarbetare, men även att man på den egna enheten ska ha kunskap om hur man genomför en mindre eller mer omfattande händelseanalys av inträffade allvarliga avvikelser eller tillbud på ett kvalitetssäkert sätt. För kontinuerlig utveckling av en patientsäkerhetskultur inom alla verksamheter, behövs att ett lärande och systematiskt förbättringsarbete av inträffade händelser säkerställas. Efter utbildning så erbjuds patientsäkerhetssamordnare att delta i nätverksträffar. De har genomförts 2 gånger per termin i syfte att utveckla patientsäkerhetsarbetet. Många har valt att delta i dessa träffar.

11 Sida 11 (26) Ytterligare en utbildning till patientsäkerhetssamordnare på verksamhetsnivå är planerad att genomföras under hösten Under våren 2018 kommer utbildningen att uppdateras med hänsyn till alla nya lagar som trätt i kraft senaste året. Kortare utbildningspaket kommer att tas fram för chefer. NO Gällivare skriver: Inom GE NO har man en patientsäkerhetsgrupp som träffas 4 g/år, där man tar upp avvikelser, identifierar förbättringsområden, samt att man har genomgång av eventuell händelseanalys. I stort sett all personal inom GE NO har fått utbildning i rapportering av avvikelser och inom grundläggande patientsäkerhet och har utbildade patientsäkerhetsamordnare. NO LuBo skriver: Genom att riskbedöma patienter över 70 år samt patienter med alvarliga sjuk-domstillstånd för fall, trycksår, undernäring och ohälsa i munnen samt blåsöverfyllnad så ska vårdpreventiva åtgärder sättas in för att förebygga vårdskador. Den förändrade dokumentationen via VAS istället för i Senior Alerts register har ökat de registrerade riskbedömningarna. Utbildning till rollen som patientsäkerhetssamordnare har bidragit till att öka patientsäkerheten och idag har 80 procent i Närsjukvården Boden/Luleå att verksamheten har utsett en patientsäkerhetssamordnare på sin enhet. Verksamheten beskriver hur patientsäkerhetsarbetet bedrivis: Gröna korset ska införas - pulstavla för daglig styrning. Framta gemensamma rutiner för de två avd. som sammanslagits på avd. 41 Personalens synpunkter och idéer på förbättringar tas om hand via förbättringsmöten 1 ggr/v. Där uppkommer även patientsäkerhetsrisker som åtgärdas. När vi gått igenom avvikelser har vi analyserat på djupet och enträget fortsatt att hitta grundorsak. Vi är stolta över det! Att klara av höga toppar av akuta patienter är en utmaning. Brist på vårdplatser på sjukhuset innebär att patienterna kan bli kvar på akutmottagningen lång tid med ökade risker som följd. Vi är stola över att vi har många förbättringsarbeten igång som ökar patientsäkerheten. Förebyggande utbildningar årligen. Frekventa risker är fall och läkemedel. Vi har haft en ökning av trycksår vid mätningar - utbildningsinsatser pågår. Vi har kontinuerlig utb. av all personal genom workshops där pratiska moment ingår; NEWS, SBAR, Tech-back, vårdhygien samt patientsäkerhet och arbetet med Synergi. Klagomålshantering har vi redan infört i Synergi, dokumenterar även klagomål i patientjournalen och informerar patienten. Patientsäkerhetssamordnaren kontaktar patienter vid klagomål, händelsekedjor för dialog och deras upplevelse. Syftet är att händelser inte ska upprepas och att vi följer upp.

12 Sida 12 (26) Läkarbristen är en stor risk, medför att patienter kan få vänta länge på återbesök och träffa nya olika stafetter. Nytt avtal där bara allmänspecialister är stafetter har höjt patientsäkerheten rejält. Arbete med rutiner och kring patientsäkerhet i alla yrkeskategorier, genomgång av synergier lär. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 3 p 3 Samverkan för att förebygga vårdskador har de senaste åren fått stort fokus. Dels för att man ser att vårdskador inträffar i högre grad i vårdens övergångar. På stabsnivå pågår sen flera år ett kontinuerlig samverkan med länssjukvården i form av gemensamma projekt och gemensamma verksamhetsutvecklingsmöten. På alla områden som är gemensamma söker divisionerna i största grad samverkan. Samverkan med i stort sett alla divisioner sker via deltagande och arbete i patientsäkerhetsrådet som har sina möten 1 gång per månad. Även PaN deltar i detta råd. Ser man till de kommentarer som verksamhetscheferna gjort i enkäten, så framkommer det att arbete med samverkan pågår i stort sett över allt i alla verksamheter. NO Kalix beskriver: Nätverksträffar mellan kommun, primärvård och sjukhus. Regelbundna möten med kommunen, 2ggr termin, för att undvika fel i vårdens övergångar samt vårdplaneringar. NO Piteå skriver: Ett gemensamt rutindokument som samtliga verksamheter arbetar efter är Göra klart vilket ökar patientsäkerheten när patienten handläggs färdigt så långt som är möjligt vid besöket i vården. Vi undviker att skicka vidare arbetsuppgifter eller att hänvisa patienter vidare till annan enhet. Verksamheten beskriver samverkan: Kontinuerliga samerkansmöten med övriga vårdgivare både inom och utanför närsjukvårdsområdet. När andra aktörer är inblandade och när vi behöver ytterligare kompetens har vi tagit kontakt. Ex vid händelseanalyser. När vi haft samtal med berörda personer har det ibland gett en annan bild än första intrycket gav sken av. Nätverksträffar mellan kommun, primärvård och sjukhus. Regelbundna möten med kommunen för att undvika fel i vårdens övergångar. Samverkan med Bodens kommun avseende avvikelser som rör våra gemensamma brukare/patienter i ordinärt boende och SÄBO.

13 Sida 13 (26) Regelbundna träffar 2 ggr/termin med chefer från HC och soc.förvaltningen. Samverkan med externa aktörer t.ex. kommun, primärvård vid vårdens övergångar - vårdplanering Process- och flödesutb med patientperspektiv - följa patientens flöde genom vårdkedjan ; tex, ambulans, akuten, slutenvård, primärvård Samverkan med kommunen - avvikelser är en regelbunden punkt på dagordningen vid möten med kommunen. Samverkan med kommunen vid utskrivning av pat från obs-avd. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Metod för riskanalys utgör ett viktigt verktyg i ledningssystemet i det förebyggande patientsäkerhetsarbetet. Intresset för att både lära sig mer om detta och att genomföra riskanalyser har ökat under 2017 inom samtliga verksamhetsområden. 58 % av cheferna anger att de arbetar med riskanalys. Dock finns endast enstaka riskanalys registrerad i verksamhetsstödet Synergi för Kortare utbildning har genomförts i metoden under 2017 på en nätverksträff. 58 % anger att de har kompetens att utföra riskanalys enligt metoden HFMEA. Rapportering av risker och tillbud har ökat och flertalet verksamheter har skapat analysteam, där man internt arbetar med dessa områden eller ingår i team där flera divisioner deltar, vilket skapar ett öppnare klimat och ökar lärandet. Reflekterande samtal med riskbedömning, är en del av det dagliga arbetet på många av divisionens enheter. I enkäten anger 95 % av alla chefer att de kontinuerligt gör riskbedömningar av inkomna avvikelser. Verksamheten beskriver riskanalyser som genomförts: Analys av säkerheten på asyl då det saknas larm i vissa rum Dagvård S48. Neddragning inför sommaren. IVO har genomfört en oanmäld inspektion av akutmottagningen i Kalix med fokus på patientsäkerhet för de patienter som vårdas kvar på akutmottagningen i väntan på vårdplats Inför sommaren, flytt till nya lokaler, ombyggnation, förändrade arbetssätt...

14 Sida 14 (26) Inga strukturerade riskanalyser, riskbedömningar/genomgångar görs dock hela tiden! Personalen och ledningen är väldigt patientsäkerhetsmedvetna. Omorganisera Bodens primärvård Riskanalys genomförs vid organisationsförändring och/eller annan verksamhetsförändring som kan påverka vården. Vid verksamhetsförändringar gör vi detta. Under 2016/2017 utförde vi risk och konsekvensanalys kring en förändring av IVA platser i länet och hur en förändring av läkarbemanningen skulle påverka befolkningen i länet. Vid reflektion efterarbetsdagens slut är risker man sett under dagen en stående punkt. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser I stort sett alla chefer 99 % anger att deras personal känner till sin skyldighet att rapportera risker och tillbud, samt inträffade negativa händelser. De anger att de har rutiner som stöder avvikelserhanteringsprocessen, vilket innebär att händelser rapporteras, utreds sammanställs, analyseras och återkopplas. 18 % anger även att i verksamheten så analyserar man mönster trender i avvikelseprocessen löpande varje månad, samt att 25 % anger att detta arbete görs varje tertial. 34 % anger att det sker årligen samt att 23 % svarar att detta arbete inte genomförs. Verksamheten beskriver rapporteringsskyldigheten: Vi har utvecklat arbetet med avvikelsehantering i att ärenden tas upp till de som berörs men övergripande på samverkansmöte samt APT. Rapportera! Så vi kan lära av misstag, och bli bättre.

15 Sida 15 (26) Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården; 7 kap. Patientsäkerhetsberättelse 75 % av alla chefer anser att det finns en medvetenhet hos personalen kring övergripande mål och åtgärder gällande informationssäkerhet. 73 % svarar att man under det gångna året har genomfört några åtgärder, vilka de tror kan kopplas till informationssäkerhetsarbetet. 65 % anser att de har etablerade rutiner för löpande uppföljning och kontroll. 70 % anger att de har personal med uppgift att dokumentera genomföra kontroll på sin enhet. 35 % instämmer i att samverkan mellan enheter/avdelningar gällande informationsarbetet fungerar. NO Kalix beskriver: Samverkan mellan avdelningar/enheter styrs i hög grad av behörigheten att ta del klinikens information. Ansvarsfördelning är tydlig för loggkontroll, journalgranskning. Enhetscheferna ansvara för introduktion i sekretess. Under 2017 har vi haft två IVO ärenden; misstänkt journalintrång där IVO har avskrivit ärendet utan åtgärd samt ett gällande bristande journalföring där IVO har lämnat komentarerer till vederbörande. Brister i dokumentation förekommer och dokumentationsskyldighet tas upp bland annat på APT. Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 75 % av alla chefer har svarat att de har lokala rutiner som stödjer att klagomål och synpunkter från patienter och närstående rapporteras, utreds, sammanställs, analyseras samt återkopplas. Tittar man i avvikelsesystemet så ser man dock att klagomål i mycket liten omfattning dokumenteras på riktigt sätt. 24 st. (45) klagomål finns inrapporterade och handlagda på rätt sätt i avvikelsehanteringssystemet. Väljer man att även titta på klagomål via PaN och IVO, så tillkommer ett antal ärenden. Verksamheten följer inte fastlagda riktlinjer för hur klagomål ska handläggas, men läget har förbättrats. Tittar man på ärenden från Patientnämnden PaN så det kommit in 517 ärenden Under 2016 då kom det in 462 st. ärenden. 60 % gäller kvinnor. Vård och behandling är den vanligaste ärendetypen, vilket även statistiken från Synergi visar på. Ser man till Enskilda klagomål till IVO, så följer vi nu volymen via Synergi. 103 st. ärenden finns registrerade i avvikelsehanteringssystemet under Dessa ärenden är inte uppdelade per år, utan kan gälla flera olika år. NO Lu/BO skriver: Klagomål och synpunkter från patient och närstående tas emot, värderas och rapporteras i Synergi. När klagomålet/synpunkten är analyserad och åtgärdad så återrapporteras insatserna till anmälaren. Patient och närstående kontaktas i samband med händelseanalyser inför Lex Maria ärenden och får ge sin aspekt på händelsen.

16 Sida 16 (26) Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6, 7 kap.2 Analys av klagomål och synpunkter visar att handläggningen av dessa ärenden i avvikelsesystemet inte fungerar optimalt. Det finns brister i att ärenden inte rapporteras in i avvikelsesystemet, samt att man inte följer sina lokala rutiner på en del enheter. Väldigt få klagomål finns registrerade och det innebär att endast ett fåtal ärenden handläggs systematiskt i avvikelsesystemet. Att det dessutom finns fortfarande enheter som inte alls rapporterar eller har mycket få avvikelser per år, gör att vi har ingen kännedom om hur många klagomål från patienter/anhöriga och närstående som inkommer. Ärenden gällande PaN och IVO läggs inte heller dessa in i systemet rutinmässigt överallt. Några få enheter har fått igång processen. Detta gör också att vi inte får en rättvisande statistik. Statistiken från PaN visar dock att det kommer många klagomål 517 ärenden. Av dessa är ca 10 % inlagt i avvikelsehanteringssystemet. Ser man till inkommande rapportering, så ligger i systemet idag nästan 516 st. (474) ärenden avvikelserapporter vilka inte har tagits om hand. De ligger fortfarande i inkorgen. Det går inte i nuläget att avgöra hur många av dem som är klagomål från patienter och anhöriga. Nya klagomålsföreskriften med målet att de patienter och anhöriga ska få en väg in för sina synpunkter och klagomål kan vara en väg att får ordning på detta. Utbildningsinsatser har genomförts i den nya föreskriften om klagomål och en funktionsmail finns utlagd på utsidan som patienter kan använda sig av när de vill påtala ett klagomål. Kanske blir det bättre när klagomålen kommer skriftligt och att man förstår vikten av att systematisk hantering är nödvändig. NO Gällivare skriver: Synpunkter och klagomål från patienter och anhöriga har hanterats i avvikelsesystemet samt dokumenterats i patientjournal att avvikelse skickad. Återkoppling till patienter och anhöriga ska ske efter att synpunkter, klagomål handlagts. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Samverkan sker i form av patientenkäter, patient- och närståendemöten, deltagande i händelseanalyser. I Norrbotten kan patienterna nå sin egen journal via nätet Användandet av webbtidböcker är också på inmarsch, där patienterna själv bokar in sina tider för besök. Enligt uppföljningen så anger drygt hälften av verksamhetscheferna att strukturerad samverkan sker med patienter och närstående. Ser man till samverkan vid

17 Sida 17 (26) utredning av vårdskador och vid händelseanalyser, så anger nästan 90 % att samverkan sker. När det gäller avancerad samverkan med patienter och anhöriga i att delta i verksamhetsutveckling, så anger endast ett fåtal att så sker. NO Kiruna skriver: Patienter och närståendes synpunker respekteras och tillvaratas. Enhetschef eller verksamhetschef kontaktar patienter och närstående för inhämtande av upplysningar och uppföljning. Klagomål registreras i Synergi och utreds. NO Kalix skriver: Patienter och anhöriga blir informerade om riskbedömningar samt patientsäkerhetsarbete som rör den enskilda patienten och dessa anhöriga. I patientrådet får patientföreningar information och har även möjlighet att vara delaktiga i det övergripande patientsäkerhetsarbetet. Delaktighet kan vara på individnivå, verksamhetsnivå eller systemnivå. Pågående och avslutade händelser används som en del i ett lärande och i förbättringsarbeten för att patientsäkerheten skall höjas i närsjukvårdsområdet. Instrument för samverkan är bl.a. Nationella patientenkäter (NPE) Patient- och närstående möten Arbete med etikfrågor/etiska ombud Journal via nätet/1177 Verksamheten beskriver samverkan: Alla måste se med samma "glasögon" den patient man möter på mottagningen. Vilka risker kan jag se eller vad innebär denna situation för patienten jag har framför mig. Vilka risker känner jag till, vad kan man undanröja och samtidigt måste patienten få kännedom om risker för att hen kan göra ett val. Planera aktivt för att patienten ska vara delaktig i sin vårdprocess, planera för att anhöriga ska vara delaktiga i vården ( för att få bra följsamhet i behandling) samt utveckla samarbete/samplanering med andra vårdgivare.

18 Sida 18 (26) Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Strukturmått Närsjukvården använder i arbetet med händelseanalyser Nitha. Nitha infördes december Utbildning i Nitha har genomförts, samt utbildning i riskanalys. När det gäller markörbaserad journalgranskning utförs det löpande av granskningsteam i hela länet. Även psykiatrin genomför journalgranskning löpande. Man har infört infektionsverktyget i närsjukvården, men uttaget av data och analys behöver intensifieras. Ca 1300 personer har under året fått grundläggande utbilning i patientsäkerhet. 15 personer har genomgått utbildning till patientsäkerhetssamordnare i 8 steg, samt att en regional konferens har genomförts gällande patientsäkerhet. Nätverksmöten i patientsäkerhet har genomförts. Gällande organisationsbeskrivning för patientsäkerhets se sidan 6. Processmått PPM-mätningar 2017 Bild 1. Översikt PPM mätningar 2017 närsjukvården.

19 Sida 19 (26) Resultatmått Bild 1. Rapportering i avvikelsehanteringssystemet Synergi Rapporteringen av avvikelser har minskat under det senaste året. Det är svårt att förstår vad den minskningen beror på, men under 2017 har fokus varit på flödesprocessarbetet, vilket har pågått under hela året. Detta kan ha gjort att fokus har vikt en aning från avvikelsehanteringsprocessen. Bild 2. Avslutade ärenden närsjukvården 2017 Många ärenden avslutas, men fortfarande ligger det avvikelser kvar i systemet.

20 Sida 20 (26) Bild 3. Öppna ärenden, samt ärenden som ej omhändertagits = registrering av avvikelse eller förbättringsförslag Här kan man se hur många ärenden som ligger kvar i systemet ej hanterade och avslutade. Även många ärenden som handlagts som negativa händelser ligger kvar ej avslutade. Bild 4. Händelse/iakttagelse genererat avvikelser Närsjukvården 2017 Denna bild visar att vård och behandling är den vanligaste händelsen eller iakttagelsen som rapporteras i närsjukvården. Detsamma gäller den statistik som kommer via PaN.

21 Sida 21 (26) Bild 4. Negativa händelser utveckling över tid avslutade ärenden. Även antalet negativa händelser har minskat sen förra året efter en lång trend på tre år med ökat antal. Detta kan bero på den minskade rapporteringen som varit under året. Bild 5. Vårdskador enligt skadeklass per NO Trots minskad rapportering och minskat antal negativa händelser, så ökar antalet negativa händelser vilka klassificeras med vilken skadeklass patienten ådragit sig. Detta är positivt att man i ökad grad händlägger ärenden på rätt sätt.

22 Sida 22 (26) Bild 6. Enskilda klagomål, Lex Maria, Händelseanalyser samt Pan registrerade i avvikelsehanteringssystemet. Att verksamheten idag via avvikelsesystemet idag kan följa antal Lex Maria ärenden, enskilda klagomål och PaN ärenden är ett steg i rätt riktning. 58 av över 500 Pan ärenden är idag inlagda i systemet. Detta är något som bara kan bli bättre. Bild 7. Ärenden som blivit handlagda som förbättringsområden 2017 per NO Fortfarande handläggs många ärenden som förbättringsförslag. Dock har det minskat sen föregående år, vilket är positivt. Här behövs mer utbildning för att få ut kunskapen hur ärendehandläggning gällande patientsäkerhet ska göras.

23 Sida 23 (26) Bild 8. Antal och andel ärendet avslutade inom 60 dagar samt andel De flesta avvikelser som blir avslutade håller tidsmarginalen 60 dagar eller upp till 121 dagar. Här tar man inte hänsyn till ärenden som inte ännu är avslutade. Graf för dagar ligger längst bak.

24 Sida 24 (26) Bild 9. Klagomål från patient- och närstående registrerade i avvikelsehanteringssystemet Synergi Väldigt få klagomål registreras som en avvikelse idag. Det ska bli spännande att se vad den nya lagen kommer att innebära och om fler ärenden blir registrerade som klagomål från patienter/anhöriga och närstående. Övergripande mål och strategier för kommande år Ser man till de över gripande mål och strategier för 2018, så noteras det att patientsäkerhet har blivit ett område där många verksamhetschefer engagerar sig mycket mer än tidigare. Strategin för 2018 bör vara att fortsätta följa uppgjorda handlingsplaner som tas fram för Region Norrbotten. Ledningen visar vägen och ska fortsätta arbeta för att hjälpa och stötta verksamheten att strukturera, skapa processer, samt följa upp resultat gällande patientsäkerhet. Kompetensutveckling inom området ska fortsätta, vilket innebär att utbilda medarbetare i grundläggande patientsäkerhet, samt fortsätta att utbilda medarbetare till patientsäkerhetssamordnare. Uppdragen till denna roll formar de själva och de ser mycket olika ut beroende på verksamhet. Utbildningen har breddats och flyttas upp till HSE, så att alla divisioner kan ta del av utbildningen. Ett verktyg för händelseanalyser, Nitha har introducerats under året och arbetet med detta kommer att fortsätta under analyser finns i dag registrerade i systemet för närsjukvården. Verktyget bidrar till att händelseanalyserna blir lättare att genomföra, samt att man får en enhetlig struktur på deras innehåll. Ett forum är tillsatt för att granska pågående händelseanalyser, vilka ska anmälas som Lex Maria till IVO. Detta för att uppnå så bra kvalitet som möjligt på utredningarna, samt för att utveckla de personer som arbetar som metodstöd i händelseanalysprocessen. Vidare arbetar verksamhetscheferna se till att avvikelsehanteringsprocessen är fastlagd, känd och att det finns en kultur som manar medarbetarna till att rapportera när man upptäcker risker och felhändelser i vården. Det är viktigt att återkoppla till medarbetare resultatet, så att felhändelser leder till ett kontinuerligt lärande hur vi ska bli bättre. Under året kommer också fler att komma igång med omvårdnadsverktygen Gröna korset och Se Upp Ronder även om många redan idag anger att de arbetar med verktygen. Dessa verktyg är förutsättning för att andelen patienter med vårdskador ska minska som t.ex. trycksår och vårdrelaterade infektioner. Fortsatt arbete med riskbedömningar är också ett fokusområde som kommer att fortgå under Ett område som behöver lyftas är PPM mätningarna gällande basal vårdhygien och klädregler BHK. Resultaten är inte tillfredställande och fler behöver komma igång och mäta följsamheten till Regionens hygien policy. Ett nytt verktyg är nu framtaget och under våren 2018 bör verksamheten att sätta igång och mäta. Mätningarna bör föresgås av utbildning av personalen i basal vårdhygien och klädregler. Utbildningen ska genomföras av verksamheten själva och det finns material framtaget av Vårdhygien. Vårdhygien ansvarar också för utbildning av observatörer som har i uppgift att genomföra följsamhetsmätningarna.

25 Sida 25 (26) Vad som också behöver förbättras och utvecklas är samverkan med patienter. Den nya klagomålsföreskriften är på gång att sjösättas i hela organsationen. Den innebär att avvikelser måste hanteras snabbare och mer effektivt. Patienter och anhöriga måste få svar på sina klagomål. Vi behöver i större utstäckning lyssna till deras synpunkter hur vården ska utvecklas och bli mer patientsäker. Verksamheten beskriver sina strategier för kommande år: Förbättringsarbeten Strukturerade morgonmöten med all personal i syfte att fånga upp avvikelser Inte släppa taget, ständigt påminna alla om vikten av att arbeta och tänka förebyggande. Fortsätta med riskbedömningar och kopplade åtgärder Fortsätta att påminna om hygienrutiner Fortsätta med återkoppling från aktuella fall Följa PPM-mätningar. Ständigt förbättra bemötande, kommunikation och flöden. Rutingenomgångar Följa klädkod. Uppdatera/anpassa rutiner. Rekrytera personal så att vi är fullbemannade. Förebyggande arbete för att minska risker. Fortsätta PPM-mätningarna. Informerar medarbetare om mätningarna och deras betydelse, nya rutiner m.m. Gröna Korset SE UPP rundor Hålla öppet så många vårdplatser som möjligt och öka antalet anställda sjuksköterskor Gröna korset. Utbildning i patientsäkerhet/synergi för alla medarbetare. Fortsatt implementering av Se upp ronder. Patientsäkerhetssamordnare medverkar vid arbetsplatsträffar och utbildar och uppdaterar medarbetare i patientsäkerhetsarbete, klagomålshantering, riskmedvetenhet mm. Åstadkomma en patientsäkerhetsgrupp, med ett uppdrag och tydliga rutiner. Sätta fokus på Patientsäkerhet. Se över våra rutiner med fokus på patientsäkerhet. Öka medvetenheten inom arbetsgruppen att synliggöra risker genom att skriva synergiärenden inom egen enhet. Gemensam handläggning av inkomna ärenden i synergi. Personalrekrytering och minska personalomsättning.

26 Sida 26 (26) Patientsäkerhet- analys mätdata 2017 "MATTAN" Mätområde Närsjukvård Piteå LuBo Kalix Gällivare Kiruna Kommentarer 1. Trycksår 1.1 PPM mars 16,% (15,3%) 6% (22%) 25,% (7,9%) 10 % (16,1%) 20 % (16%) 8 % (20%) Mål 0% 1.2 Andel av riskpat. som fått minst två relevanta åtgärder insatta 73% (73%) 72% (75%) 72% (56%) 42% (66%) 66% (66%) 50% (100%) Mål 80% 2. Basala hygienregler BHK 3. Vårdrelaterade infektioner VRI 71% (76%) 75% (86%) 65% (73%) 80 % (76%) 58% (76%) 65% (70%) Minskning BHK webb fungerar ej 3.1 PPM VRI mars 7% (9%) 2% (3%) 21 % (12%) 0 % 13% 2 % (5%) 6 % (19%) Minskning 2% 3.2 Vårdrelaterade VUVI/månad 3% 3% 3% 3% 3% 3% < 3% Mycket få mäter 5/33 4. Journalgranskning markörbaserad 742 (648) 120 (88) 141 (125) 120 (119) 120 (79) 241 (237) Antal granskade journaler 4.1 Vårdskador 7,3 % (5%) 4 % (0%) 12% (12%) 3 % (3%) 5 % (0%) 9 % (5%) En del patienter har flera vårdskador Vårdskador antal pat 54 (33) 6 18 (17) 5 (3) 6 22 (12) Kiruna granskar många journaler 4.2 Blåsöverfyllnad antal 10 (7) st 7 (6 )st 3 (1 )st 4.3 Kirurgiska skador 5 (2 )st Läkemedelsrelaterade skador 4 (2) st Annat 7 st 1 (2) st 1 5 (1)st 4.5 Vårdrelaterade infektioner 25 (12 )st 2 (1 )st 7 st (5) 1 (2 )st 3 st 12 (5 )st Infektion övrig CD infektion Pneumoni 2 2 (1 )st Postoperativ sårinfektion Sepsis UVI 13 (5 )st 2 3 (1 )st (4 )st 4.6 Trycksår kat Svikt i vitala parametrar 4.8 Fallskada Avvikelser inlagda i Synergi 4734 (6706) 1055 (1544) 2193 (2856) 417 (730) 719 (897) 350 (679) Minskat med 30% 5.1 Rapporter ej ännu handlagda ärenden (474) 137 (70) 254 (250) 83 (62) 20 (34) 46 (58) 5.2 Antal avslutade ärenden Antal negativa händelser avslutade 722 (902) 154 (193) 326 (465) 39 (86) 156 (110) 47 (48) -20% 5.3 Antal negativa händelser öppna ärenden Vårdskador 726 (611) 155 (118) 328 (328) 39 (39) 156 (86) 48 (40) + 20% Vårdskador allvarliga och dödsfall 28 st 21st 6 st 5 st 11 st 13 st 0 7 st 1 st 4 st 2 st 5.4 Tillbud avslutade ärenden (1977) 281 (328) 824 (899) 121 (132) 296 (452) Risker 703 (808) 181 (207) 350 (347) 31 (98) 46 (43) Förbättringsområden 498 (829) 132 (151) 158 (341) 106 (133) 49 (119) 85 Minskning mkt bra 5.7 Lex Maria anmälningar 29 (39) En del registrerarde på Länssjuv 5.8 Handläggningstid över 60 dagar antal 1218 (1380) st 160 (333) 687 (663) st 112 (156) st 154 (141) 105 (87) Mindre antal som handläggs längre tid 5.9 Fall 371 (335) 37 (27) 155 (149) 45 (21) 100 (80) 34 (58) GE registerar även fall i hemmet 5.10 Suicid/suicidförsök 25 (23) 8 (5) 10 (12) 1 (1) 4 (5) 2 (0) Suicid 12 (9) 5.11 Öppna ärenden ej avslutade i Synergi tot 1066 (876) 224 (75) 498 (411) 114 (112) 162 (240) 68 (37) 6. Enskilda klagomål 6.1 Registrerade IVO ärenden 58 (67) 17 (16) 21 (31) 5 (5) 7 (9) 7 (6) 6.2 Kritik 5 (16) 1 (5) 3 (4) 1 (1) 0 (1) 0 (4) 6.3 Påminnelser Tillsynsbesök PaN (462) Ökning med 12% 8. SIP > 65 år 307 (331) st 35 (17) st 39 (12) st 131 (215) st 81 (75) st 21 (12) st MÅL öka med 25% från % 105% 225% -40% 8% 75% Förändring Läkemedelsgenomgångar 75 år 5365 (3523) st 1593 (770) 1522 (1304) 1192 (642) 881 (750) 203 (107) Antal 9.1 Andel av målgrupp som fått genomgång 21% (14%) 27 % (13%) 15% (13%) 26% (14%) 29 % (24%) 12 %(6%) 50 % av målgrupp ska få 10. Läkemedelsberättelser 75 år 3004 (3014) 971 (882) 1037 (999) 533 (611) 328 (274) 212 (318) Antal 10.1 Andel av målgrupp som fått 66% (65%) 84 % (81%) 52 % (52%) 69 % (68 %) 43 % (41%) 87 % (82%) 75 % av målgruppen ska få 11. Patientsäkerhetskulturmätning < 70% 11.1 Benägenhet att rapportera avvikelser 67% 67% 67% 67% 67% 67% 11.2 Ledningens stöd 47% 47% 47% 47% 47% 47% >70% 12. Andel riskpat som fått Riskbedömning 52% 49% 55% 58 % 44% 54% 100% 12.1 Andel som fått insatta åtgärder 33% 59% 33% 8% 24% 24%