Årsredovisning för Vallentuna kommun 2016 KS

Transkript

1 Årsredovisning för Vallentuna kommun KS

2 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Årsredovisning för Vallentuna kommun 2016 (KS ) Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner årsredovisning för Vallentuna kommun Anteckning Timo Grönlund (MP) deltar ej i beslutet. Ärendebeskrivning Vallentuna kommuns årsredovisning för 2016 innehåller bland annat förvaltningsberättelse, uppföljning av mål, personalberättelse, sammanfattningar av nämndernas verksamhetsberättelser och kommunens räkenskaper. Yrkanden Ordförande, Parisa Liljestrand (M) yrkar, med bifall från Jaana Tilles (S), att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner årsredovisning för Vallentuna kommun Jaana Tilles (S) yrkar bifall med undantag. (Se bilaga 4 - (S) yrkande årsredovisning Vallentuna kommun 2016). Beslutsgång Ordförande, Parisa Liljestrand (M) ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag Årsredovisning för Vallentuna kommun Årsredovisning för Vallentuna kommun 2016 Expedieras till Akten Paragrafen är justerad Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 14

3 Soc ia ldem0[< raterna FRÂMTIÐSFARTIET Komm unstyrelse Bilaga 4 - (S) yrkande årsredovisning Vallentuna kommun2o Ånsredovisning ftir Vallentuna kommun 2016 Socialdemokraterna yrkar bifall till årsredovisningen fär Vallentuna kommun med undantag av delen av måluppfyllelse där en del av målen har bedömts uppfyllda alldeles fär låittvindigt. i I i t t I I I, ll, 5

4 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Årsredovisning för Vallentuna kommun 2016 (KS ) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner årsredovisning för Vallentuna kommun Anteckning Jaana Tilles (S) deltar ej i beslutet. Nicklas Steorn (MP) deltar ej i beslutet. Ärendebeskrivning Vallentuna kommuns årsredovisning för 2016 innehåller bland annat förvaltningsberättelse, uppföljning av mål, personalberättelse, sammanfattningar av nämndernas verksamhetsberättelser och kommunens räkenskaper. Yrkanden Ordförande, Parisa Liljestrand (M) yrkar att kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner årsredovisning för Vallentuna kommun Beslutsgång Ordförande, Parisa Liljestrand (M) ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Årsredovisning för Vallentuna kommun Årsredovisning 2016, Vallentuna kommun Expedieras till Akten Paragrafen är justerad Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 16

5 2016 Årsredovisning 7

6 8

7 Innehåll Nyckeltal 4 Kommunalrådet 5 Årets händelser 6 Förvaltningsberättelse 8 Ekonomi och ställning 8 Förväntad utveckling 12 Finansiell analys 14 Driftredovisning 19 Personalberättelse 24 Verksamhetsmål 26 Måluppfyllelse 27 Verksamhetsberättelser 28 Kommunstyrelsen 28 Barn- och ungdomsnämnden 30 Utbildningsnämnden 31 Socialnämnden 32 Fritidsnämnden 33 Kulturnämnden 35 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 36 Överförmyndarnämnden 37 Sammanställd redovisning 39 Rapporter 41 Resultaträkning 41 Kassafödesanalys 42 Balansräkning 43 Noter 44 Driftredovisning 50 Nämndernas budget och prognoser 50 Investering 51 Exploatering 52 Redovisningsprinciper 53 Revisionsberättelse 54 Ordförande 55 I Vallentuna kommun har vi en professionell verksamhet, som präglas av kvalitet och kundfokus. Engagemang, allas lika värde och utveckling genomsyrar vår organisation Text: Vallentuna kommun Produktion: Kreation Reklambyrå Tryck: Tryckservice AB Foto: Lise-Lotte Willborg, Eva Edsjö, Anna-Karin Bäck, Saga Eriksson, Martin Skoog och Vallentuna kommun Omslag: Optimus i Vallentuna kommun 3 9

8 Nyckeltal Befolkning 31 december varav 1 5 år varav 6 15 år varav år varav 80 år och äldre Antal årsarbetare per invånare Andel av huvudverksamhet i extern regi, % Andel personalkostnader av verksamhetens kostnader, % Skattesats, kr 31:08 31:08 31:08 31:08 31:08 varav kommunen 19:00 18:98 18:98 18:98 18:98 4 Årets resultat, mnkr Årets resultat enligt balanskravet, mnkr Årets resultats andel av bruttokostnaden, % 2,6 2,8 1,1 1,1 1,9 Årets resultats andel av skatteintäkter och generella bidrag, % 3,1 3,3 1,3 1,2 2,2 Nämdernas budgetavvikelse, mnkr Nämndernas budgetavvikelse 2, % Verksamhetens nettokostnader exkl. avskrivningar, mnkr per invånare, kr Nettoinvesteringar, mnkr per invånare, kr Självfnansieringsgrad 3, % Eget kapital, mnkr per invånare, kr Låneskuld, mnkr per invånare, kr Soliditet 4, % inklusive ansvarsförbindelse för pensionsåtaganden Kassalikviditet 5, % Källa Statistiska centralbyrån 2 Budgetavvikelse visar nämndernas budgetavvikelse i relation till verksamhetens kostnader. 3 Självfnansieringsgrad visar årets resultat tillsammans med avskrivningarna i relation till årets investeringar. 4 Soliditet visar hur stor del av tillgångarna som har fnansierats med skatteintäkter. 5 Kassalikviditet visar kortfristiga fordringar och likvida medel i relation till skulder som ska betalas inom ett år. 10

9 Kommunalrådet Vallentuna: Centralt beläget i en av världens mest innovativa tillväxtregioner. För att fortsätta vår resa framåt måste vi våga se våra möjligheter. Länge har vår självbild byggt på att vi är en kommun i utkanten, men vi befnner oss faktiskt centralt mellan Stockholm, Arlanda och Uppsala. När jag skrev texten till förra årets årsredovisning konstaterade jag att Vallentuna aldrig står stilla. Det gäller fortfarande. Barn föds, människor fyttar hit och bostadsområden tar form. Roslagsbanan susar genom kommunen (nåja, förutom när den byggs om) och i föreningslivet hittar många en meningsfull fritid. Vallentuna ska vara en kommun där människor har bästa möjliga förutsättningar att leva ett meningsfullt liv och där företag kan startas och växa. Vallentuna utvecklas i snabb takt och att vi är på rätt väg har vi fått många bevis på det senaste året: Vi är landets minst sårbara kommun när det kommer till arbetsmarknad, vi är bland de mest företagsamma kommunerna i Sverige och som arbetsgivare har vi blivit utsedda till Sveriges bästa kommun på strategisk kompetensförsörjning. Våra invånare är engagerade och ställer höga krav, vilket får oss att alltid sträva framåt. Inte minst arbetar vi hårt för att lyfta resultaten i skolorna. I snart två år har jag haft äran att vara kommunalråd. Det har varit en händelserik tid och jag har lärt mig mycket. Vart än vägarna bär i livet så är det speciellt en sak jag kommer att bära med mig: Vikten av samarbete. Några exempel på vad vi har åstadkommit tillsammans med andra under det senaste året: Tillsammans med Vallentunas alla företagare och Svenskt näringsliv har vi skapat nätverk och forum för samverkan och tagit ett stort steg mot att bli den företagarvänliga kommun vi ska vara. Tillsammans med polisen har vi tagit fram en handlingsplan för att göra Vallentuna till en ännu tryggare plats, med samverkan som nyckelord. Tillsammans med Swedavia och kommunerna kring Arlanda fygplats har vi fortsatt kämpa för en bra utveckling för regionen och för en förlängning av Roslagsbanan. Bland annat genom att arrangera ett lyckat seminarium där både ministrar och ledande företrädare för näringslivet fanns på plats. Utvecklingen av Vallentuna är som sagt snabb. Men har man hög hastighet måste man också veta vart man är på väg. Därför arbetar vi nu på en ny riktning för Vallentuna. En riktning som tar fasta på att våra förutsättningar är goda och att vi ska addera värden till vår redan underbara kommun. Det handlar om att öka attraktionskraften och att ha mod att gå före, samtidigt som vi säkerställer en kommunal service i toppklass. Till sist: Jag vill tacka alla invånare som ideellt gör insatser för att välkomna människor som har fytt krig och kommit hit till oss. En bra integration bygger på samarbete, inte minst mellan kommunen och civilsamhället. Genom att arbeta tillsammans kan vi se till att ge alla människor möjligheten att leva ett bra och tryggt liv här i Vallentuna. Parisa Liljestrand Kommunstyrelsens ordförande tillika kommunalråd 5 11

10 Årets händelser Vallentuna här växer människor och företag 6 En bra kommun att bo i Vallentuna placerar sig på plats 33 av Sveriges 290 kommuner i rankingen över Sveriges bästa kommuner att bo i. Jämfört med 2015 avancerar kommunen 16 placeringar. Rankingen omfattar 43 olika variabler och sammanställs årligen av tidningen Fokus i samarbete med Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Tryggt Vallentuna är den näst tryggaste och säkraste kommunen i Stockholms län, samt bland de 15 tryggaste och säkraste kommunerna i landet. Detta enligt Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, senaste ranking från Inom det fortsatta arbetet för trygghetsskapande åtgärder har kommunen under 2016 fastställt folkhälsopolicy, folkhälsostrategi, handlingsplan mot våldsbejakande extremism och reviderad säkerhetspolicy. Kommunen har i samarbete med polisen tagit fram en handlingsplan för ett tryggare Vallentuna. Minst sårbar Vallentuna kommun är minst sårbar av alla kommuner. Tillväxtverket har sammanställt en rapport över hur sårbara Sveriges kommuner är när det gäller företagsamhet och arbetsmarknad. Kommunerna bedöms efter fera faktorer: Beroende av enskilda tjänste- och tillverkningsföretag Pendlingens omfattning Andel av befolkningen i arbete Lokalt företagsklimat Företagandets omfattning Kommunen rankas högt i samtliga kategorier och totalt är Vallentuna minst sårbar av landets alla kommuner. Det innebär att Vallentuna står väl rustat inför framtiden och har goda förutsättningar att skapa ett så bra företagsklimat som möjligt i kommunen. Vallentuna arbetar för att bli en ännu mer företagsvänlig kommun. Samarbetet med Svenskt näringsliv har intensiferats och kommunen har hittat nya vägar att träffa och lyssna på kommunens företagare. Under hösten inledde kommunen tillsammans med SKL ett arbete, Förenkla Helt enkelt!, där tjänstemän från olika förvaltningar inom kommunen deltar. Inspiration till integration Ett handlingsprogram för integration i kommunen har antagits. Programmet omfattar kommunens arbete med integration inom kompetensområdena bosättning, samverkan, sysselsättning, utbildning, fritid och kommunikation. Under året har kommunens olika verksamheter arbetat intensivt för en bra integration. I november genomfördes en heldag under parollen Inspiration till integration där en mängd olika verksamheter, föreningar och församlingar deltog. Inspirationsdagen gav möjlighet till erfarenhetsutbyte för olika grupper som redan fnns i civilsamhället och arbetar med integration. Miljömål Under året har en miljöplan fastställts med fokusområden och lokala miljömål som ska införas under kommande år. De tre lokala miljömålen är att klimatpåverkan ska minska, miljöanpassade inköp ska öka samt osorterat avfall och farliga kemikalier ska minska. Under 2016 ökade andelen ekologiska livsmedel i Vallentunas kommunala förskolor, grundskolor och gymnasiet från cirka 15 procent till cirka 20 procent. Vallentuna bygger Ett program för utveckling av centrala Vallentuna har varit ute på samråd. Utifrån ledorden förena, blanda och koppla ska en sammanhållen stadskärna skapas på båda sidor av järnvägen. En markanvisningstävling på tomten 12

11 7 vid Gärdesvägen och angränsande område har genomförts. Förslagen har utvärderats efter kriterier om hållbarhet, arkitektonisk kvalitet och pris. En vinnare har utsetts och 100 nya lägenheter ska byggas. I markanvisningstävlingen för Kristineberg etapp 1 lämnades 170 anbud från företag som vill vara med och utveckla Vallentuna. Sju vinnare har utsetts utifrån bedömning av kriterierna gestaltning, miljö och hållbarhet samt pris. Träningsskola En träningsskola har byggts i anslutning till Hammarbacksskolan på Ekebyvägen i centrala Vallentuna. Träningsskolan tar emot elever i behov av särskilt stöd och lokalerna har anpassats för att kunna möta elevernas behov. Gymnasium med hockeyprofl Vallentuna gymnasium har skapat en ny och stark hockeyprofl på skolan i samverkan med Vallentuna Hockey och Djurgården Hockey. Djurgården Hockey har under året valt ut ett mycket begränsat antal hockeyklubbar i Storstockholm för en fördjupad regional samverkan kring elitutbildning av ishockeyspelare en av dessa klubbar är Vallentuna Hockey. Bibliotek och bio Kårsta nya bibliotek har invigts. I samband med att Kårsta skola har byggts om har biblioteket bytt lokal. Den nya lokalen är mer lättillgänglig för allmänheten. Biblioteket har fått kommunens första meröppet-funktion och en dator för allmänheten fnns tillgänglig. Även släktforskningsmöjligheter fnns på plats. Tuna Bio hade premiär i oktober med digitala direktsändningar i Vallentuna Teater. Upplev Vallentuna En ny webbplattform, Upplev Vallentuna, har skapats för att invånarna på ett enkelt sätt ska kunna ta del av allt Vallentuna har att erbjuda. 13

12 Förvaltningsberättelse Ekonomi och ställning Årets resultat blev positivt med 50,8 miljoner kronor. 8 Årets resultat Vallentuna kommuns resultat var 50,8 miljoner kronor Resultatet var budgeterat till 18,1 miljoner kronor och utfallet blev 32,7 miljoner kronor bättre. Avvikelsen består till stor del av + 38,5 mnkr från överskott i nämnderna + 15,7 mnkr i exploateringsvinster - 13,7 mnkr för ökade pensionskostnader - 13,4 mnkr för att Ormstaskolan delvis revs Kommunen har, efter att realisationsvinsterna räknats av, ett positivt balanskravsresultat på 50,4 miljoner kronor, se fgur 1. Kommunallagen ställer krav på att Sveriges kommuner för varje enskilt år ska ha sin ekonomi i balans, det så kallade balanskravet. Det innebär att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. Under perioden 2004 till 2016 har kommunen redovisat ett resultat som uppfyller balanskravet och målet om god ekonomisk hushållning. Det ekonomiska resultatet 2016 är lika bra som 2015 (50,9 mnkr). I fgur 2 visas resultatet enligt resultaträkningen för Avvikelserna mellan utfall och budget beskrivs mer detaljerat senare. Finansiella mål Kommunfullmäktige beslutade i kommunplanen för att det fnansiella resultatmålet ska vara ett årligt positivt resultat enligt balanskravsutredningen. Vallentuna kommuns bokslut för 2016 visade ett positivt resultat på 50,4 miljoner kronor enligt balanskravsutredningen. Därmed är målet uppnått. Måluppfyllelsen för kommunens övriga mål beskrivs i avsnittet verksamhetsmål. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Kommuner får intäkter i form av kommunalskatt baserade på kommunens skatteunderlag. Intäkterna ska bekosta den kommunala verksamhet som politikerna har beslutat att bedriva. För att garantera att alla medborgare ska få samma välfärd oavsett var i landet de bor sker utjämning av skatteintäkterna mellan kommunerna. Utjämning görs bland annat för att kompensera för skillnader i beskattningsbar inkomst, antal barn, antal äldre och geografska förutsättningar. Figur 2. Årets resultat, mnkr Mnkr Figur 1. Balanskravsutredning Belopp i mnkr Årets resultat 50,8 50,9 Samtliga realisationsvinster (-) 0,4 19,4 Årets balanskravsresultat 50,4 31, Årets resultat Årets balanskravsresultat Budgetvärden enligt kommunplan

13 Skattesatsen i Vallentuna var 19,00 procent under 2016, en ökning med 0,02 procentenheter mot förra året till följd av skatteväxling. Landstingsskatten sänktes i motsvarande grad. Kommunens skatteintäkter ökade med 88,7 miljoner kronor jämfört med 2015, en ökning med sex procent. Ökningen av skatteintäkter berodde främst på en ökning av antalet invånare. Intäkter från skatter och utjämning beräknas öka med i genomsnitt 47 miljoner kronor per år under perioden Två generella statsbidrag fnns med i årets resultat, ett tillfälligt fyktingstöd på 3,5 miljoner kronor och ett bidrag för att stimulera ökat byggande på 4,4 miljoner kronor. Skatteintäkter samt generella statsbidrag och utjämning hade ett utfall i nivå med budget på totalnivå. Pensioner Vallentuna kommuns pensionsåtaganden redovisas enligt kommunala redovisningslagens blandmodell, se fgur 3. Den mindre delen av kommunens pensionsåtaganden, intjänade från och med år 1998, redovisas som en skuld på 36,8 miljoner kronor och som en avsättning med 172,0 miljoner kronor. Pensionsåtagandets större del, 500,7 miljoner kronor, intjänade till och med år 1997, redovisas istället som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. I beloppen ingår löneskatt med 24,26 procent. Skulden ökade med fem procent under året och består av den individuella delen av den avgiftsbestämda pensionen. Den tjänas in under året, men betalas ut i mars året därpå till de externa förvaltare som arbetstagarna har valt. Avsättningen ökade med 15 procent under 2016 och består av den förmånsbestämda ålderspensionen, som är en kompletterande pension för höginkomsttagare. Avsättningen beräknas som nuvärdet av framtida pensionsutbetalningar. Den stora ökningen i år beror på att fer anställda har fått högre lön och därmed en kompletterande pension. För ansvarsförbindelsen tas kostnaden först när utbetalning sker till pensionären. Ansvarsförbindelsen har minskat de senaste åren med utbetalda pensioner eftersom inget nytt intjänande sker. Årets kostnader för utbetalda pensioner har ökat jämfört med förra året. Eftersom stora pensionsavgångar är att vänta de närmaste åren kommer utbetalningarna att vara fortsatt höga. Den senaste femårsprognosen från kommunens pensionsbolag, KPA Pension, visas i fgur 4. Enligt fastställt reglemente ska pensionsmedel förvaltas internt inom kommunens redovisning, det vill säga återlånas. Det innebär att kommunen använder dem i verksamheten utan att ha medel som är fnansiellt placerade för syftet. Exploatering Att exploatera innebär att förnya användningen av mark och att bygga bostäder, kontor, industrier och vägar. När infrastrukturen är klar tas ersättning ut av byggherrar och boende. I kapitlet rapporter fnns en tabell som visar alla exploateringsområden med över en miljon kronor i årets utfall. Inkomster och utgifter inom exploatering syns som en förändring i balansräkningen. I fgur 5 visas de exploateringsområden där kommunen haft mest utgifter under De största exploateringsutgifterna är oftast byggen av vägar. Vägar som kommunen bygger blir en del av kommunens investeringar. Läs mer i avsnittet investeringar. Kommunens utgifter översteg inkomsterna med 7,0 miljoner kronor i år. De största projekten var utbyggnad inom områdena Tingvalla, Haga 3 och Åby ängar. I Tingvalla har kommunen gjort i ordning vägnätet samt gjort det möjligt att bygga 72 villor. I Haga 3 har äldre bebyggelse kompletterats med VA- och gatunät, så att 60 tomtägare kan uppföra egna villor i området. I Åby ängar har vägar byggts och Figur 4. Prognos för pensionsutbetalningar från ansvarsförbindelsen inklusive löneskatt per år, mnkr Mnkr Figur 3. Pensionsmedel inklusive löneskatt Belopp i mnkr Förändring Skuld 36,8 34,9 1,8 Avsättning 172,0 149,5 22,6 Ansvarsförbindelse 500,7 521,5-20,

14 Förvaltningsberättelse 10 totalt ska åtta kvarter med ferbostadshus, småhus i grupp och friliggande villor byggas. Arbetet med att bygga husen kommer att pågå under fera år. Intäkter för fastigheter som kommunen säljer visas i resultaträkningen. Under 2016 såldes fastigheter till byggherrar som ska bygga bostäder för 16,2 miljoner kronor. I Fågelsångens industriområde grävdes en luftledning ner till en kostnad av 5,0 miljoner kronor. Investeringar Vallentuna kommun investerade för 203,8 miljoner kronor under 2016, se fgur 7. Utfallet utgjorde 56 procent av budget. Investeringsbudgeten för 2016 bestod av årets del i kommunplan samt överförda medel från I kapitlet rapporter fnns en tabell som visar alla investeringar med över en miljon kronor i utfall. Figur 6 visar hur projekten fördelat sig inom olika verksamhetsområden. Några av årets projekt: Anläggande av mark och installationer för paviljonger har kostat 29,3 miljoner kronor. Paviljongerna har hyrts in som bostäder åt de nyanlända personer som kommunen blivit anvisad att ta emot av staten. Finansiering sker dels genom att de nyanlända debiteras hyresavgifter, dels genom ersättningar från Migrationsverket. Stora exploateringsprojekt pågår i områdena Tingvalla, Haga 3 och Åby ängar. De vägar och andra anläggningsarbeten som blivit klara i år har kostat 49,5 miljoner kronor i år. Arbetet med att rusta upp torget för att skapa ett trivsamt och levande centrum väntas bli klart Under 2016 har en öppning gjorts för biltrafken från Banvägen och byte av markbeläggning. Nu fnns nya soffor, planteringsytor och papperskorgar mellan kommunalhuset och Tunahuset. Strix träningsskola har fyttat till ett nytt hus. Huset är i två plan på cirka kvadratmeter. Huset har anslutits mot den befntliga byggnaden så att man invändigt kan gå till Hammarbacksskolans matsal. Kårstaskolan har lokaleffektiviserats. Etapp ett gjordes klar under oktober. Hagaskolan ska dimensioneras för en F 9-skola med tre klasser i varje årskurs samt en förskola för 80 barn. En totalentreprenör är upphandlad och förberedande arbeten och förprojektering har påbörjats. Skolan ska vara klar för verksamhetsstart till höstterminen På Össeby idrottsplats har naturgräset bytts ut mot konstgräs och platsen har fått belysningsmaster, läktare, staket, fångstnät och avbytarbås. Delar av Ormstaskolan revs 2015 och ersattes med paviljonger på grund av stora brister i inomhusmiljön. Under 2016 fortsatte rivningen av skolan och årets kostnad blev 13,4 miljoner kronor, se not 8 Jämförelsestörande poster. När Hagaskolan står klar hösten 2019 ska verksamheten fytta dit. Årets realisationsvinst blev 0,4 miljoner kronor för såld mark. Årets realisationsförlust blev 1,9 miljoner kronor för utrangeringar i anläggningsregistret, se not 8 jämförelsestörande poster. Ökningen i fnansiella anläggningstillgångar består av 20 bostadsrätter som köpts in för 36,9 miljoner kronor. Figur 5. Fördelning av årets utgifter i exploateringsprojekt Figur 6. Fördelning av årets investeringar Tingvalla, 38 % Haga 3, 19 % Åby ängar, 18 % Fågelsången, 8 % Kristineberg, 4 % Nyborg, 2 % Åbyholm, 1 % Övriga projekt, 10 % Infrastruktur 39 % Skolor 30 % Bostadsrätter 19 % Fritidsanläggningar 7 % Förskolor 4 % Kultur och bibliotek 1 % Erhållna investeringsbidrag och gatukostnadsersättningar har minskat värdet för infrastruktur. 16

15 Likviditet och kapital Enligt kommunens fnanspolicy ska kommunen ha en hantering som säkerställer betalningsförmågan på kort och lång sikt. Finansieringsverksamheten ska arbeta för att ha bra räntevillkor och en god intern kontroll. Kommunens upplåning ska ske inom ramen för den lånevolym som kommunfullmäktige årligen beslutar om. Några avvikelser från fnanspolicyn har inte gjorts. Kommunen hade vid årsskiftet 13,7 miljoner kronor mindre på banken än vid förra årsskiftet. Likvidläget har varit mer osäkert än andra år eftersom det inte gått att förutse när Migrationsverket skulle betala ut de bidrag kommunen ansökt om. Vid årsskiftet var kommunens fordran på dem 35,1 miljoner kronor. Låneskulden var vid årets början 413,0 miljoner kronor. Ett nytt lån togs på 200 miljoner kronor för att täcka investeringar och en slutamortering av ett lån på 100 miljoner kronor. Det nya lånet är rörligt och förfaller i juni Låneskulden var 513,0 miljoner kronor vid årets slut. Enligt kommunplanen var lånebehovet beräknat till 138,3 miljoner kronor. Lånen är låsta på olika betalningstider, se fgur 8. Alla lån är amorteringsfria. För mer information om lånen, se not 18. Räntekostnaderna blev lägre än budget med 4,2 miljoner kronor tack vare ett bra ränteläge och lägre upplåning. Årets aktieutdelningar blev 2,2 miljoner kronor, en positiv avvikelse mot budget med 1,9 miljoner kronor. Sammantaget gav de fnansiella posterna en positiv budgetavvikelse med 7,2 miljoner kronor. 11 Figur 7. Investeringar och lån, mnkr Figur 8. Lånens förfalloår och belopp, mnkr Mnkr Mnkr Investeringar Lån Budgetvärden enligt kommunplan

16 Förvaltningsberättelse Förväntad utveckling 12 Omvärldsanalys Den svenska ekonomin avslutade året starkt. SKL gör bedömningen att tillväxten i Sveriges ekonomi under 2017 kommer att bli fortsatt hög. Under 2016 ökade Sveriges tillväxt mätt i BNP (bruttonationalprodukt) med 3,5 procent. Ett relativt stort antal arbetsdagar bidrog till den höga nivån. För att kunna jämföra med andra år som har färre arbetsdagar görs en korrigering, BNP blir då 3,2 procent, se fgur 9. För 2017 beräknar SKL att tillväxten ska öka med 2,8 procent, främst beroende på ökad export och hushållens konsumtion. Däremot beräknas investeringar och offentlig konsumtion växa i något långsammare takt. Den starka tillväxten innebär också att sysselsättningen fortsätter växa i snabb takt. SKL bedömer att arbetslösheten kommer att sjunka under 2017 för att mot slutet av året nå ner till de nivåer som rådde föregående högkonjunktur, det vill säga strax innan fnanskrisens utbrott. SKL räknar med att infationen för året inte kommer att överstiga två procent, och att Riksbanken därmed inte kommer att höja styrräntan. Löneutvecklingen förväntas bli fortsatt dämpad. Utvecklingen av BNP, sysselsättning och skatteunderlag beräknas bli svagare under 2019 och 2020 i samband med att konjunkturläget blir sämre. Enligt SKL beräknas BNP bli 2,8 procent år 2017 för att sedan sjunka till 1,5 procent år Sysselsättningen i form av arbetade timmar beräknas inte längre öka efter Det innebär att under får Sveriges kommuner en betydligt svagare utveckling av skatteunderlaget än åren innan. Det beror framför allt på att den långa perioden med sysselsättningsökning upphör när konjunkturtoppen passeras. Skatteunderlaget beräknas växa under , men SKL bedömer att tillväxten avtar något för år Till största delen förväntas det bero på att sysselsättningen i antal arbetade timmar sjunker samt att utbetalningar av sjukpenning och arbetslöshetsersättningar minskar. Befolkning och bostadsbyggande Enligt SKL:s prognos från oktober 2016 väntas antalet invånare i Sverige, fram till år 2020, öka med Det beror på den stora fyktinginvandringen och ett ökat barnafödande. Det påverkar verksamheter i kommuner och landsting, inte minst skolan. Under 2016 ökade antalet folkbokförda i Sverige med personer och vid årets slut uppgick folkmängden till personer. Även den relativa folkökningen, det vill säga folkökningen i relation till folkmängden i landet, är förhållandevis stor under Sveriges befolkning ökade med 1,46 procent, den största ökningen sedan år Vallentuna kommun har sedan 1970-talet haft en jämn och hög befolkningstillväxt. Under den senaste tioårsperioden har Vallentunas befolkning ökat med 18 procent eller cirka nya invånare, se fgur 10. Under 2016 ökade Vallentunas befolkning med 405 invånare och var den 31 december invånare. Befolkningstillväxten för året blev 1,3 procent, en lika stor ökning som 2015, att jämföra med kommunens mål om en årlig ökning med 2,0 procent. Kommunen planerar för en fortsatt ökning av befolkningen som år 2026 beräknas uppgå till cirka Ökningen av befolkningen och dess sammansättning har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten. Det är utgångspunkt för investeringar inom förskola, skola, äldreomsorg och fritidsanläggningar. Figur 9. Nyckeltal för den svenska ekonomin, SKL Belopp i mnkr BNP* 3,9 3,2 2,8 2,2 1,6 1,5 Sysselsättning, timmar 1,0 1,9 1,5 0,3 0,0 0,0 Relativ arbetslöshet 7,4 6,9 6,5 6,4 6,5 6,7 Realt skatteunderlag 2,1 2,3 2,0 0,8 0,4 0,5 *Kalenderkorrigerad utveckling 18

17 13 Stockholms län har cirka 26 procent av landets befolkningsökning enligt SCB. En central fråga för regionen, för att klara befolkningsökningen, är bostadsbyggandet. Vallentuna arbetar aktivt med att bidra till en växande storstadsregion. Historiskt sett påbörjas byggandet av cirka 200 nya bostäder per år i Vallentuna. Under 2016 påbörjades 180 bostäder. Ambitionen är att öka bostadsbyggandet i kommunen över tid. Vallentuna kommun fortsätter således att planera för en hög utbyggnadstakt av nya bostäder de närmaste tio åren. Planen innehåller i genomsnitt 480 nya bostäder per år. Antalet bygglov och förhandsbesked uppgick under 2016 till totalt 545. Utvecklingen ska enligt kommunens översiktsplan för åren ske i ett möte mellan stads- och landsbygd. Den övervägande delen av nya bostäder, arbetsplatser, handel och service kommer att ligga utefter Roslagsbanan och Arningevägen från kommungränsen mot Täby till och med Molnby/Ubby. Dessutom fnns planer på en större samlad utbyggnad i Lindholmen och i Karby och Brottby som med bra kollektivtrafk blir centrum för den omgivande landsbygden. För landsbygden i de norra delarna av kommunen är en fortsatt utveckling av Kårsta betydelsefull. Figur 10. Antal igångsatta bostadsbyggen och kommunens folkökning Antal Bostadsbyggande (bostäder) 2016 Befolkningsökning (personer) 19

18 Förvaltningsberättelse Finansiell analys 14 Utvärdering av ekonomisk ställning Vallentuna kommun har låtit KommunForskning i Västsverige (KFi) ta fram en fnansiell profl för kommunen. Rapporten jämför Vallentuna kommuns fnansiella nyckeltal med Stockholms läns kommuner under I rapporten konstateras bland annat att Vallentunas resultatnivå varit alltför låg åren men sedan stärkts och att kommunens långsiktiga handlingsförmåga hamnade över länssnittet KFi:s sammanfattning visas nedan. I kapitlet görs en utvärdering av den ekonomiska ställningen. Analysen visar på ekonomiska möjligheter och risker för Vallentuna kommun. Värden i texten fnns antingen återgivna i fgurer i kapitlet eller på sida 4 Nyckeltal. Till hjälp fnns en kassafödesanalys över fem år på nästa uppslag. Värden och slutsatser för är delvis hämtade ur KFi:s rapport. De kommuner som har starkast fnansiella handlingsutrymme har goda förutsättningar att anpassa sig till framtiden utan skattehöjningar och alltför omfattande neddragningar i verksamheten. Kommuner ska bedriva sin verksamhet enligt god ekonomisk hushållning. Offentliga medel ska användas på ett effektivt och säkert sätt och varje generation ska bära kostnaderna för den kommunala service som konsumeras. Vallentuna kommuns mål för god ekonomisk hushållning är att verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. En sund ekonomi är en förutsättning för att kunna förverkliga den politiska visionen. Den innebär också att kommunen kan möta oförutsedda konjunktursvängningar eller demografska förändringar. Resultat Ett sätt att mäta och jämföra ekonomisk hushållning är årets resultat i förhållande till bruttokostnaden, se fgur 11. Resultatet bör ligga mellan två och tre procent över en längre tidsperiod för kommuner med Vallentunas investeringstakt års goda resultat blev ett värde på 2,6 procent för Vallentuna, ett värde inom rekommenderat intervall för god ekonomisk hushållning. Under låg värdet under två procent. År 2015 förbättrades resultatet och utgjorde 2,8 procent av bruttokostnaden. Vallentuna uppvisade en starkare resultatutveckling mellan 2013 och 2015 och ett något svagare resultat under 2015 jämfört med snittet av kommuner i länet. Ett annat vanligt mått är att mäta årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Vallentuna kommun har gått från 1,3 procent 2014, till 3,3 procent 2015 och 3,1 procent I kommunplanen för 2017 beräknas värdet sjunka till 0,7 procent. Kommunen budgeterar inte realisationsvinster eller försäljning av tomter varför resultatet kommer att bli högre om dessa händelser blir av. Om resultatet för räknas om Under året har KommunForskning i Västsverige (KFi) analyserat Stockholms läns kommuner och dess finansiella profiler. Analysen baseras på åren KFi skriver att Vallentuna uppvisade 2013 och 2014 en resultatnivå som ligger under det generella kravet för god ekonomisk hushållning. Under 2015 uppgick dock resultatet före extraordinära poster till 2,8 procent och kommunens långsiktiga handlingsförmåga i form av soliditet hamnade detta år över länssnittet. Kommunen bör i framtiden stabilisera sin resultatnivå kring två procent av verksamhetens kostnader. Då kommer soliditetsnivån att tryggas och ge ökade möjligheter för att möta lågkonjunkturer i framtiden. De närmaste åren innebär för många kommuner ökade investeringar och ökade kostnader på grund av befolkningsförändringar. Detta måste finansieras och en viktig grundpelare är då att redovisa ett resultat som finansierar merparten av investeringarna för att slippa öka skuldsättningen alltför kraftigt i kommunen. Då kommer framtida generationer inte tvingas finansiera vad tidigare generationer har konsumerat, utan kan få använda sina skatteintäkter fullt ut för egen konsumtion. 20

19 till exklusive dessa poster samt exklusive återbetalning av försäkringspremier från AFA (post av engångskaraktär) blev det genomsnittliga resultatet 0,7 procent, det vill säga i nivå med det som budgeterats för Det fnansiella resultatmålet under planperioden är ett årligt positivt resultat. För att visa hur olika händelser skulle kunna påverka ekonomin redovisas en känslighetsanalys, se fgur 12. Känslighetsanalysen innehåller händelser som kan påverkas av både kommunens beslut eller beslut i omvärlden. Budgetföljsamhet Budgetföljsamhet är ett mått på kommunens fnansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. En budgetavvikelse på plus eller minus en procent utgör normalt inga större problem, utan det är stora negativa budgetavvikelser per nämnd som bör undvikas. Kommunens värden har legat under en procent men varit två procent de senaste två åren, se nyckeltal på sidan 4. Soliditet Soliditeten beskriver kommunens fnansiella handlingsutrymme på lång sikt och visar hur stor del av tillgångarna som har fnansierats med skatteintäkter, se fgur 13. Om soliditeten är hög är skuldsättningen låg och tvärtom. Vid utgången av år 2016 var soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen 49 procent, det är en sänkning med tre procent jämfört med vid förra årsskiftet. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen ger en bättre bild av kommunens totala långsiktiga fnansiella handlingsutrymme. För 2016 var den 25 procent för Vallentuna kommun, en ökning med en procent jämfört med föregående år. Kommunens soliditet är högre än snittet för länet men hade en svagare ökning än länet under När soliditeten stiger ökar det framtida fnansiella handlingsutrymmet. Soliditeten har varit hög under ett fertal år men de närmaste åren väntas den minska till följd av att investeringarna delvis behöver fnansieras med lån. Vid utgången av år 2019 väntas soliditeten vara 18 procent inklusive ansvarsförbindelsen. Figur 12. Känslighetsanalys Händelse mnkr Löneförändring med 1 procent 9,1 10 genomsnittliga helårstjänster 6,6 Prisförändring varor och tjänster med 1 procent 2,3 Ändring av försörjningsstöd med 10 procent 1,5 Förändrade taxor och avgifter med 10 procent 9,0 Förändrad kommunalskatt med 10 öre 7,8 15 Figur 11. Årets resultat i förhållande till bruttokostnader, % Procent 3,0 Figur 13. Utveckling av soliditeten, % Procent ,5 2, ,5 20 1,0 10 0,5 0, Exkl ansvarsförbindelse Inkl ansvarsförbindelse 2019 Budgetvärden enligt kommunplan Budgetvärden enligt kommunplan

20 Förvaltningsberättelse 16 Självfnansiering För att uppnå god ekonomisk hushållning bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna fnansiera årets investeringar. Självfnansieringsgraden visar hur stor del av investeringarna som kommunen fnansierar med egna medel. Årets resultat tillsammans med avskrivningarna ställs i relation till årets investeringar. Allt över 100 procent kan användas till att amortera skulder och/eller stärka likviditeten. Under 2016 har självfnansieringsgraden sjunkit till 55 procent från 84 procent året innan, se fgur 14. Kommunen har behövt låna 100 miljoner kronor till årets investeringar på 203,8 miljoner kronor. Åren var investeringsvolymen betydligt lägre vilket delvis förklarar den höga självfnansieringsgraden. Den andra förklaringen är att kommunen under fera år har sålt fastigheter som köptes från Stockholms stad Nu återstår naturmark som ska vara kvar i kommunens ägo. Kommunen planerar att ha en avsevärt högre investeringstakt de kommande åren, se fgur 7. Självfnansieringsgraden väntas sjunka till 20 procent år För många kommuner krävs en god självfnansieringsgrad av investeringarna, så att inte skulderna ökar mer inför framtiden och därigenom minskar framtida skattebetalares konsumtionsutrymme. Kommunen har en låg skuld per invånare, kr, jämfört med Stockholms läns kronor per invånare år Fler invånare i kommunen ger högre skatteintäkter, men det ställer samtidigt krav på en utbyggd kommunal verksamhet. Kommunen har en hög andel unga och investerar främst i nya förskolor och skolor. Nya ska byggas under den kommande femårsperioden i bland annat Haga, Karby/ Brottby, Åbygläntan och Kristineberg. Det fnns även ett nytt kommunhus med i de planerade investeringarna. Fler invånare kräver också att kommunen möjliggör för nya bostadsområden och tillhörande vägar och nät för vatten och avlopp. Dessa investeringar påverkar självfnansieringsgraden men eftersom kommunen räknar med att ta in ersättning från byggherrar och boende påverkas inte lånebehovet. Ytterligare ett sätt att fnansiera dessa investeringar är försäljning av tomter i exploateringsområden. Investeringsvolymen har ökat under de senaste åren i svenska kommuner och en förklaring är att de större investeringar som gjordes under och 70-talen i infrastruktur och lokaler nu måste refnansieras. I Vallentuna håller en underhållsplan på att tas fram för kommunens fastigheter. Vallentuna kommun redovisade en lägre investeringsvolym än genomsnittet i länet men länet har en högre investeringsvolym än övriga landet. Kassalikviditet Kassalikviditet är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. Kortfristiga fordringar och likvida medel ställs i relation till skulder som ska betalas inom ett år. Måttet värderas i relation till soliditetens utveckling eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning. I Vallentuna har soliditeten stärkts de senaste fyra åren samtidigt som kassalikviditeten har försämrats. Kassalikviditetens försämring 2016 beror på att lån på 250 miljoner kronor förfaller inom ett år. I genomsnitt har kommunens lån under 2016 kortare löptider än tidigare år. Lånen som förfaller 2017 ska kommunen förlänga. Om dessa räknas bort utgör den omräknade kassalikviditeten 100 procent. KFi rekommenderar en nivå på över 60 procent för kommuner. Enligt kommunplanen räknar kommunen med att öka lånen med i snitt 272,9 miljoner kronor per år. Skattesats Vallentunas skattesats 2016 var 19:00 kronor. Det var tolv öre lägre än genomsnittet bland kommunerna i Stockholms län. Att kommunen har en låg skattesats innebär att det fnns utrymme att höja skatten om det skulle behövas. I känslighetsanalysen visas att en höjning av skattesatsen med 10 öre skulle ge skatteintäkter med 7,8 miljoner kronor, se fgur 12. Figur 14. Självfnansieringsgrad av investeringar, % Procent Budgetvärden enligt kommunplan

21 Dolda marknadsvärden Kommunens lägenheter har ett genomsnittligt inköpsvärde på kronor. I balansräkningen fanns vid årets slut 213 bostadsrätter bokförda till ett sammanlagt anskaffningsvärde av 45,2 miljoner kronor. Vid en försäljning skulle de ha ett högre värde. Även de noterade aktier som kommunen äger i Elverket Vallentuna AB har ett högre marknadsvärde, 45,1 miljoner kronor mer, än vad de är bokförda till. Avsättning Tingsrätten slog 2016 fast att det inte fanns giltiga grunder för avskedandet av en anställd. Vallentuna kommun har beslutat att överklaga domen. Avsättningen på 1,9 miljoner kronor är baserad på domen att kommunen ska betala skadestånd, lön, rättegångskostnader och ränta till den anställde. Övriga ansvarsförbindelser Kommunens övriga ansvarsförbindelser uppgick till 351,7 miljoner kronor vid årsskiftet. Vallentunavatten fck en utökad borgen med nio miljoner kronor under året. Koncernföretag och kommunala uppdragsföretag där kommunen har ett ekonomiskt engagemang står för 344,8 miljoner kronor. De får kommunal borgen för investeringar de gör som ryms inom kommunens ansvarsområde. Därför bedöms risken för borgensinfriande som liten. I ett särskilt anställningsavtal har åtagandet ökat med 1,7 miljoner kronor. Vallentuna kommun är medlem i Kommuninvest ekonomisk förening och har ett solidariskt borgensansvar som motsvarar kommunens andel. Den var vid årsskiftet värderad till 664,4 miljoner kronor. Upplands Väsby och Vallentuna har ett avtal med Vägverket om medfnansiering av väg 268. Avtalet är på totalt 90,0 miljoner kronor, men innehåller ingen fördelning om respektive kommuns andel. Kostnadsfördelningen mellan kommunerna kommer att bli beroende av var vägen dras. 17 Figur 15. Kassafödesanalys för kommunen över fem år Belopp i mnkr utfall 2013 utfall 2014 utfall 2015 utfall 2016 budget 2017 Kassaföde från den löpande verksamheten 35,6 98,3 110,0 74,0 89,3 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar -91,8-92,6-135,0-203,8-453,1 Gatukostnadsersättning till materiella anläggningstillgångar 3,0 5,2 18,4 44,9 12,9 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2,3 5,2 19,5 0,2 0,0 Försäljning av tomter inom exploatering 3,9 5,8 15,5 15,7 0,0 Investering i fnansiella anläggningstillgångar -1,2-2,1-25,2-36,9 0,0 Försäljning av fnansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 2,2 0,0 0,0 Kassaföde från investeringsverksamheten -83,9-78,4-104,6-179,9-440,2 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 100,0 40,0 50,0 200,0 371,9 Amortering av lån -100,0-25,0-50,0-100,0 0,0 Ökning (-) av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0-7,8-21,0 Kassaföde från fnansieringsverksamheten 0,0 15,0 0,0 92,2 350,9 Årets kassaföde -48,3 34,9 5,4-13,7 0,0 Budgetvärden enligt kommunplan

22 24

23 Driftredovisning Vallentuna kommuns verksamhet är organiserad i åtta nämnder samt en valnämnd som träder i kraft när det är valår. Varje nämnd är ansvarig för sin budget. Nämndernas nettokostnader, det vill säga kostnader minus intäkter, uppgick till 1 580,0 miljoner kronor. Det är en ökning med 67,1 miljoner kronor eller 4,4 procent jämfört med Nämndernas intäkter uppgick till 1 107,5 miljoner kronor och kostnaderna till 2 687,5 miljoner kronor. Nämnderna redovisade en positiv avvikelse mot budget med 38,5 miljoner kronor. Intäkter och kostnader som inte hör till någon nämnd bokförs centralt hos fnansieringsenheten. Tabeller med nämndernas driftredovisning, budget och prognoser fnns i kapitlet rapporter. Nämndernas nettokostnader och budgetavvikelser Nämnderna redovisade tillsammans ett överskott om 38,5 miljoner kronor jämfört med budget, vilket motsvarade 2,4 procent av årets budget. I kommunstyrelsens budget ingick medel för oförutsedda utgifter på 5,0 miljoner kronor. Kommunstyrelsen tog beslut om att överföra 0,5 miljoner kronor till politisk verksamhet inom kommunledningskontoret för att täcka kostnader för arvoden. Kommunfullmäktige beslutade även att bevilja fritidsnämndens hemställan om medel på 0,2 miljoner kronor för vinterunderhåll. Figur 16. Verksamhetens intäkter Varor 4 % Taxor och avgifter 21 % Hyror och arrenden 13 % Bidrag 49 % Såld verksamhet och andra tjänster 8 % Jämförelsestörande intäkter 5 % Kommunstyrelsen redovisade ett överskott på 0,1 miljoner kronor. Överskottet beror till största delen på att budgeten för oförutsedda utgifter inte utnyttjats till fullo. Barn- och ungdomsnämnden inklusive skolpeng redovisade ett överskott på 20,5 miljoner kronor. Överskottet kommer till stor del från skolpengen där ett överskott på 10,8 miljoner kronor beror på ett lägre antal elever än beräknat. Utbildningsnämnden inklusive gymnasieskolpeng redovisade ett överskott på 2,8 miljoner kronor. Nämnden och myndighetsutövningen lämnade ett överskott på 9,6 miljoner kronor och det kom främst från vuxenutbildningen och bidrag från Migrationsverket, medan gymnasieskolpengen redovisade ett underskott på 7,3 miljoner kronor, beroende på att det faktiska antalet elever var fer än prognostiserat. Socialnämnden visade ett överskott på 15,2 miljoner kronor. Överskottet kommer främst från äldreomsorgen samt från verksamheten ensamkommande barn där det förbättrade resultatet beror både på lägre placeringskostnader samt högre ersättning från Migrationsverket. Fritidsnämnden bidrog med ett överskott på 1,5 miljoner kronor främst beroende på lägre personalkostnader. Kulturnämnden redovisade ett underskott på 0,4 miljoner kronor. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden visade ett underskott på 2,1 miljoner kronor, till största delen beroende på minskade intäkter inom verksamhet bygglov. Överförmyndarnämnden redovisade ett överskott på 0,8 miljoner kronor. Främsta orsaken är att en ny modell för kostnadsfördelning har trätt i kraft under Verksamhetens intäkter Kommunens största intäkter är skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. De ingår inte i driftredovisningen, läs istället om dem i avsnitt skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Verksamhetens totala verksamhetsintäkter 2016 var 428,6 miljoner kronor, en ökning med 73,2 miljoner kronor eller 21 procent jämfört med förra året. Bidragen ökade 19 25

24 Förvaltningsberättelse 20 med 95,2 miljoner kronor och de jämförelsestörande intäkterna minskade med 25,3 miljoner kronor. Bidrag samt taxor och avgifter står för de största intäktsposterna, se fgur 16. Bidragen ökade med 83 procent jämfört med förra året. 73,2 miljoner kronor var ökade bidrag till verksamheter för nyanlända familjer och ensamkommande fyktingbarn. Kommunen tog emot 90 nyanlända och tio barn under året och har vid årsskiftet ansvar för 108 ensamkommande barn. Kommunen fck också 16,3 miljoner kronor mer i bidrag från Skolverket jämfört med förra året till fera olika satsningar inom skolområdet. Jämförelsestörande intäkter minskade med 53 procent jämfört med förra året. I årets utfall fanns realisationsvinster och sålda tomter med 22,6 miljoner kronor. Taxor och avgifter som kommunen debiterar kommuninvånare och företag består bland annat av intäkter för förskola, fritidshem och avfallshantering. Taxor och avgifter har ökat med 6,0 miljoner kronor från 84,1 miljoner kronor förra året. Verksamhetens kostnader En kommun har ansvar för viktiga samhällsfunktioner som individ- och familjeomsorg, omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning, för-, grund- och gymnasieskola, plan- och byggfrågor, miljö- och hälsoskydd, renhållning och avfallshantering, vatten och avlopp, räddningstjänst, civilt försvar, biblioteksverksamhet och förutsättningar för bostadsbyggande. Kommuner kan även fatta beslut om frivilliga verksamheter som fritid, kultur, energi, sysselsättning och näringslivsutveckling. Verksamhetens kostnader 2016 var 1 959,2 miljoner kronor, de ökade med 171,3 miljoner kronor eller tio procent. Vallentuna kommuns kostnader fördelade per verksamhet visas i fgur 17. Kostnader för pedagogisk verksamhet samt vård och omsorg stod för 70 procent av kommunens totala kostnader. Kostnaderna för båda verksamhetsområdena har ökat med sex procent vardera under året vilket totalt motsvarar 77,7 miljoner kronor. Båda verksamheterna påverkas till stor del av befolkningsförändringar. Särskilt riktade insatser ökade med 62,8 miljoner kronor jämfört med förra året. Ökningen bestod framför allt av kostnader för välkomnandet av nyanlända och ensamkommande fyktingbarn. För att täcka dessa kostnader fck kommunen bidrag från Migrationsverket. Ett annat sätt att visa hur kostnaderna har fördelat sig är att dela upp dem per kostnadsgrupp, se fgur 18. Det har inte skett någon förändring i fördelningen jämfört med Personalen utgjorde kommunens enskilt största kostnad med 913,6 miljoner kronor. Kostnaderna har ökat med 75,2 miljoner kronor jämfört med föregående år, en ökning med nio procent. Ökningen bestod till största delen av högre löner men även av att kommunen anställt fer. Läs mer i personalberättelsen. Den näst största kostnadsposten utgörs av köpt huvudverksamhet. Huvudverksamhet består av omsorgs- och utbildningsplatser, räddningstjänst, avfallshantering, vägdrift, halkbekämpning, parkdrift och drift av sim- och sporthallar. Kommunen har köpt in huvudverksamhet för 693,4 miljoner kronor, en ökning med 67,6 miljoner kronor jämför med Ökningen bestod till största delen av omsorgs- och utbildningsplatser. Läs mer under avsnittet verksamhet i extern regi. Figur 17. Kostnader fördelade per verksamhet, mnkr Figur 18. Uppdelning per kostnadsgrupp Politisk verksamhet 18,7 Infrastruktur 82,9 Fritid och kultur 62,8 Pedagogisk verksamhet 888,3 Vård och omsorg 489,9 Särskilt riktade insatser 115,1 Affärsverksamhet 24,5 Kommungemensamma kostnader 277,0 Personal 47 % Varor 5 % Köp av huvudverksamhet 35 % Övriga tjänster 7 % Bidrag 2 % Hyror 3 % Jämförelsestörande kostnader 1 % 26

25 Jämförelsestörande kostnader uppgick till 21,8 miljoner kronor och bestod av kostnader för sålda tomter och kostnader för att Ormstaskolan delvis revs. Verksamhet i extern regi I Vallentuna kommun drivs en stor del av verksamheten i extern regi. Det är ett politiskt ställningstagande för att främja mångfald och valfrihet. Av kommunens kostnader utgjorde 35 procent, motsvarande 693,4 miljoner kronor, betalning för huvudverksamhet som är utförd i extern regi. Jämfört med genomsnittet för Sveriges kommuner, där verksamhet i extern regi 2015 utgjorde 18 procent av kostnaderna, är Vallentunas andel betydligt högre. Generellt gäller att kommunen har det övergripande ansvaret för verksamheten även om själva utförandet ligger utanför kommunens organisation. Det gäller både uppföljning av innehåll och fnansiering. Undantaget är tillsynsansvaret för grundskola och gymnasieskola, som ligger hos Skolinspektionen. Olika delar av kommunens verksamheter har olika stor andel i extern regi. Högst andel fnns inom avfallshantering samt särskilt riktade insatser, se fgur 19. Mest vanligt är att privata företag utför verksamheten, men kommunen köper även delar av sin verksamhet från andra kommuner, kommunalförbund, landsting, statliga myndigheter, föreningar och stiftelser. 83 procent köper kommunen av privata företag och 11 procent köps från andra kommuner. Den politiska verksamhet som utförs i extern regi är kostnader från Täby kommun för gemensamt överförmyndarkansli. Verksamhet inom infrastruktur, skydd med mera som utförs i extern regi uppgick till 34,4 miljoner kronor, se fgur 20. Flera olika entreprenörer står för parkskötsel och vägdrift. Figur 19. Andel av huvudverksamhet i extern regi, % Procent Politisk Infrastruktur Kultur & fritid Pedagogisk Vård & omsorg Riktade insatser Avfall Figur 20. Huvudverksamhet i extern regi, mnkr Mnkr Politisk Infrastruktur Kultur & fritid Pedagogisk Vård & omsorg Riktade insatser Avfall

26 Förvaltningsberättelse 22 Av barn- och ungdomsförvaltningens verksamheter drivs en stor del av förskolor, grundskolor och gymnasieskolor i fristående regi och fnansieras genom ett skolpengssystem. Det är mest vanligt inom gymnasieskolan och förskolan, där kommunen köpte 72 procent av gymnasieutbildningen av andra kommuner eller friskolor samt 69 procent av förskoleverksamheten bedrevs i extern regi, se fgur 21. För att säkra att de fristående förskolorna uppfyller de kvalitetskrav som kommunen ställer gör barn- och ungdomsförvaltningen regelbundna tillsynsbesök. Alla fristående förskolor lämnar årligen en kvalitetsredovisning till kommunen. Information om både kommunala och fristående förskolor fnns på kommunens webbplats. Vallentuna kommun tar också del av friskolornas kvalitetsredovisningar för att kunna göra jämförelser med de kommunala skolorna. Den kommunala vuxenutbildningen är organiserad i Kunskapscenter Nordost som ligger i Täby och är gemensam för Danderyd, Täby, Vallentuna, Vaxholm och Österåker. Socialförvaltningens verksamheter bedrevs till 32 procent i extern regi, se fgur 19. Inom hemtjänsten har individen rätt att välja utförare. Individ- och familjeomsorg hade 22 procent av verksamheten i extern regi. Främst avsåg det hem för vård eller boende med specifka behov. För äldre och personer med funktionsnedsättning var andelen köpt verksamhet 33 procent. De särskilda boenden för äldre som fnns bedrevs till 40 procent av externa utförare, se fgur 22. Inom området LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) bodde 39 procent i boenden som bedrevs i extern regi, se fgur 22. Socialnämnden kvalitetssäkrar att den externa verksamheten når upp till kommunens krav genom avtal och förfrågningsunderlag vid upphandling samt genom tillsynsbesök. Av kommunens särskilt riktade insatser utfördes 65 procent i extern regi, se fgur 19. Särskilt riktade insatser utgörs främst av boenden för ensamkommande fyktingbarn. Avfallshantering hade 84 procent av verksamheten i extern regi, se fgur 19. Hela vatten- och avloppsverksamheten utförs av Roslagsvatten AB som kommunen är delägare i. Figur 21. Andel extern regi inom pedagogisk verksamhet Internkontroll Internkontrollen syftar till att verksamheten ska bedrivas effektivt och säkert. Målet med internkontrollen är att ha ordning och reda på kommunens processer och rutiner. I början av 2016 antog varje nämnd en internkontrollplan som angav vad som skulle granskas under året. Uppföljning av internkontrollen har genomförts och omfattade, bland andra, följande områden: kriskommunikation, hantering av inköpskort, riskbedömning vid farliga arbeten, värnar och vårdar kulturmiljöer samt bygglov-, plan-, och tillsynsavgifter. Kommunstyrelsens bedömning är att internkontrollen inom de olika verksamhetsområdena upplevs god och kommunens interna kontrollsystem upplevs fungera bra. Där brister har konstaterats har åtgärder vidtagits. Vallentuna kommuns förtroendevalda revisorer har granskat och lämnat rapporter inom områden som exempelvis: internkontroll av löner och ersättningar, offentlighetsprincipen, IT-verksamheten samt kommunens beredskap gällande etik, korruption och oegentligheter. Kommunen svarar på revisionsrapporterna enligt de regler som kommunfullmäktige har fastställt och använder rapporterna som underlag i förbättringsarbetet. Under 2016 har kommunen till exempel givit svar på granskning om kommunens fastighetsunderhåll. Där beskrivs bland annat att kommunen under året undersökt samtliga fastigheters skick samt påbörjat revidering av underhållsplanen som beräknas vara klar under början av Figur 22. Särskilt boende och korttidsboende i extern regi, omsorgstagare Antal Fördelning % mnkr 40 Förskola ,7 Fritidshem 15 9,8 Förskoleklass 17 4,6 Grundskola 5 19,4 Gymnasieskola , Äldreomsorg Vuxna enligt LSS 28

27 29 23

28 Personalberättelse Medarbetarnas prestationer är grunden för en god service till kommunens invånare. Kärnan i kommunens personalarbete är därför att ge medarbetarna rätt förutsättningar för att kunna göra ett bra arbete. 24 Att utveckla och upprätthålla god service är en betydelsefull uppgift. Det är viktigt att Vallentuna kommun är en attraktiv arbetsgivare som rekryterar och behåller rätt kompetens. När omvärlden förändras måste verksamheterna kunna anpassa sig genom att balansera långsiktighet och kontinuitet med kreativitet och nytänkande. Det goda ledarskapet och medarbetarskapet måste kontinuerligt utvecklas och underhållas. Kommunen som arbetsgivare Rekrytering Kommunen har på ett mer aktivt sätt börjat använda sociala medier vid rekrytering, både genom att annonsera på LinkedIn, Monster och Facebook och genom att aktivt söka upp potentiella kandidater för att tipsa om lediga tjänster. Kommunen har genom de nya kanalerna lyckats attrahera kandidater till lediga tjänster och säkrat rätt kompetens till verksamheten. I maj 2016 tilldelades Vallentuna kommun av LinkedIn utmärkelsen som bäst i kommunsverige och Norden på strategisk kompetensförsörjning. Kommunen har också under våren 2016 utsetts av Karriärföretagen till en av de 50 mest spännande arbetsgivarna inom offentlig sektor. Kompetens- och ledarutveckling Genom en uppmärksammad prisutdelning som anordnas av Framtidsverket och SKL hyllas unga talanger inom offentlig sektor. Bland över 400 nomineringar hade Vallentuna kommun tre fnalister på Framtidsgalan. Syftet med galan är att lyfta den unga drivkraften inom offentlig sektor. Kommunens anställda har goda möjligheter att utvecklas för att klara nya krav. Utöver individuella utvecklingsplaner erbjuder kommunen ett varierat och stort kursutbud och ett årligt ledarutvecklingsprogram. En förstudie har under året genomförts när det gäller metoder för kompetensinventering och kartläggning av kompetensutvecklingsbehov, i syfte att under 2017 ta fram en strategisk plan för kompetensförsörjning för kommunen som helhet. Jämställdhet och mångfald Kommunen har arbetat för att få in olika aktiva åtgärder utifrån jämställdhets- och mångfaldsplanen i det systematiska arbetsmiljöarbetet, det vill säga in i respektive verksamhets arbets- miljöårshjul. Riksdagen har fattat beslut om förändringar i diskrimineringslagen som träder i kraft i januari Utifrån den nya lagstiftningen har kommunfullmäktige beslutat att Jämställdhets- och mångfaldsplanen utgår, till förmån för ett förnyat systematiskt arbetssätt med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering. Kommunen har under många år arbetat aktivt med lönekartläggning och handlingsplaner för jämställda löner. Chefer utbildas kontinuerligt i att sätta lön på ett könsneutralt sätt. Under året startade ett omfattande arbete med att göra en förnyad arbetsvärdering, som grund för det fortsatta lokala lönebildningsarbetet. Arbetsmiljö och hälsa Arbetsmiljö, förebyggande hälsoarbete och friskvård Vallentuna kommun lägger stor vikt vid det hälsofrämjande arbetsmiljöarbetet. Det innebär att kommunen arbetar med insatser som gynnar en god organisatorisk och social arbetsmiljö med en frisk och engagerad personal. Det löpande arbetet med att främja och förebygga sker i nära samarbete med företagshälsovården, till exempel genom seminarium och utbildningar för såväl chefer, medarbetare som skyddsombud. Kommunens systematiska arbetsmiljöarbete pågår kontinuerligt i verksamheterna och medarbetare kan aktivt bidra till förbättringar och det förebyggande arbetsmiljöarbetet genom att dela med sig av riskobservationer, tillbud och olyckor på arbetsplatserna via ett incidentrapporteringssystem. Ett partsgemensamt arbete med fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö har genomförts, utifrån den nya arbetsmiljöföreskriften som trädde i kraft den 31 mars Med anledning av den nya arbetsmiljöföreskriften gjordes en större utbildningssatsning under året. Samtliga chefer har erbjudits ett stort utbud av utbildningar i arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor. Särskilt fokus låg på det som den nya föreskriften reglerar: arbetsbelastning, arbetstid samt kränkande särbehandling. I november började kommunen tillämpa en webbaserad tjänst med ett brett utbud av friskvårdsaktiviteter och en enklare administration av friskvårdsbidraget. Medarbetarenkätens mätning av den psykosociala arbetsmiljön, som genomfördes hösten 2016, visar att medarbetare 30

29 överlag trivs med sin arbetssituation och sina chefer. Mätningen som genomförs vartannat år har givit kommunens chefer och verksamheter underlag för att under 2017 ta fram handlingsplaner inom det systematiska arbetsmiljöarbetets ramar. Andelen långtidssjukskrivna (mer än 60 dagar) utgjorde 53,8 procent av den totala sjukfrånvaron, medan 30 procent av kommunens tillsvidareanställda inte hade någon sjukfrånvaro alls. Medarbetarna i sifror Kommunen hade den 31 december tillsvidareanställda eller årsarbetare. Av dessa var 80 procent kvinnor och 20 procent män. Personalomsättning Personalomsättningen i hela kommunen har ökat markant och uppgick till 16,6 procent 2016, jämfört med 13,8 procent Omsättningen har ökat inom alla förvaltningsområden, men främst inom socialtjänsten, samhällsbyggnad och fritidssektorn. Åldersstruktur och pensionsavgångar Genomsnittsåldern för kommunens tillsvidareanställda 2016 var 46,4 år. Enligt pensionsavtalet kan en anställd gå i pension mellan 61 och 67 år. Vanligast är fortfarande att gå i pension vid 65 år. Under året gick 44 anställda i pension vilket var tio fer än Personalkostnader och lönebildning Personalkostnaderna uppgick till 913,6 miljoner kronor fördelade enligt fgur 25. Jämfört med föregående år är det en kostnadsökning på nio procent. En löneöversyn har genomförts under året med ett genomsnittligt löneökningsutfall på 2,97 procent, baserat på alla tillsvidareanställdas löner. De kraftigt ökade lönekostnaderna, utöver utfallet i årets löneöversyn, beror dels på ökad personalomsättning med högre ingångslöner för nyrekryteringar och en viss ökning i antal årsanställda. Ökningen kommer också från den statliga lärarlönesatsningen, med satsning på karriärtjänster och lärarlönelyftet, vilket även har bidragit till en kraftigt ökad lönespridning för lärare. Den genomsnittliga månadslönen för lärare har ökat med kronor sedan Figur 24. Fördelning av tillsvidareanställda per förvaltning Kommunledningskontoret 5 % Samhällsbyggnadsförvaltningen 8 % Kultur- och fritidsförvaltningen 5 % Barn- och ungdomsförvaltningen 51 % Socialförvaltningen 31 % 25 Figur 23. Sjukfrånvaro i procent av arbetstiden Kön Kvinnor 8,2 8,0 6,8 Män 4,5 4,0 4,1 Totalt 7,3 7,1 6,1 Åldersgrupp år och yngre 4,3 5,5 4, år 7,4 7,3 6,2 50 år och äldre 8,2 7,3 6,6 Långtidsfrånvaro 53,8 50,1 49,0 Figur 25. Personalkostnader Belopp i mnkr Löner 631,5 584,3 Pensioner 71,5 63,0 Sociala avgifter 210,7 191,1 Summa personalkostnader 913,6 838,4 31

30 Huvudrubrik Verksamhetsmål I kommunallagen står det att mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning ska fnnas för den kommunala verksamheten. Målen och riktlinjerna ska omfatta både kommunens ekonomi och verksamhet. 26 Det har sedan länge funnits regler om att kommuner ska hushålla med sina resurser och sträva efter att få ut så mycket som möjligt av varje skattekrona. Kommunallagen innehåller det så kallade balanskravet, som innebär att kommunens löpande intäkter ska vara minst lika stora som de löpande kostnaderna. Lagen innehåller också ett krav på god ekonomisk hushållning. Begreppet preciseras inte mer än så, men en generell tolkning är till exempel att verksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt och att varje generation ska bära kostnaden för den service den själv beslutar om och konsumerar. Ett visst överskott ska fnnas i verksamheten så att det egna kapitalet inte urholkas genom infation eller av för låg självfnansiering av investeringar. Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Vid varje ny mandatperiod beslutar de styrande politikerna i Vallentuna om en politisk handlingsplan som ska styra verksamheten de kommande åren. Utifrån denna har kommunfullmäktige fastställt mål grupperade inom fyra strategiska inriktningar, samt ett femte mål hämtat ur kommunens jämställdhets- och mångfaldsplan: Kund/invånare God ekonomisk hushållning Tillväxt och utveckling Energi och miljö Jämställdhet och mångfald De kommungemensamma målen, tillsammans med de mål nämnderna själva antar, utgör sedan grunden för respektive nämnds verksamhetsplan. Dessutom fnns fera olika styrdokument som kommunfullmäktige har antagit. Tillsammans skapar dessa förutsättningar för en god utveckling av Vallentuna kommun. Kommunens mål De kommungemensamma målen för 2016 var formulerade som strävansmål som verksamheterna ska uppnå på längre sikt. Kommunen har bedömt måluppfyllelsen på ett strukturerat sätt. Bedömningen har gjorts både på en samlad kommunövergripande nivå och genom att summera nämndernas måluppfyllelse. Om fyra av sju nämnder bedömde målet som uppnått är den kommungemensamma bedömningen att målet var uppnått. Uppföljningen av de kommungemensamma målen för 2016 visade att fyra av fem mål är uppnådda. Figur 26, Kommungemensamma mål, visar måluppfyllelsen för respektive nämnd och mål. Är målet uppnått visas det med grön markering. Gul färg indikerar att målet är delvis uppnått. Röd färg skulle ha använts om något mål inte hade uppnåtts. Figur 26. Måluppfyllelse per nämnd och strategiskt område Nämnd Kund/invånare God ekonomisk hushållning Tillväxt och utveckling Energi och miljö Jämställdhet och mångfald Kommunstyrelsen Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden Socialnämnden Fritidsnämnden Kulturnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Sammantagen bedömning Grön färg indikerar att målet är uppnått. Gul färg indikerar att målet är delvis uppnått. Röd färg indikerar att målet ej är uppnått. 32

31 Måluppfyllelse Kund/invånare Kommungemensamma mål Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. Uppnått Kommentar Målet anges som uppnått då fyra av sju nämnder anger att de har uppnått målet. Tre nämnder anger att målet är delvis uppnått. Inom arbetet för trygghetsskapande åtgärder har kommunfullmäktige fastställt handlingsplan mot våldsbejakande extremism, reviderad säkerhetspolicy, folkhälsopolicy och folkhälsostrategi. Socialnämnden har fastställt nya riktlinjer för arbetet med våld i nära relationer. Lokala rutiner har utarbetats i ett stort antal verksamheter som tydliggör hur personal ska agera om de misstänker våld i nära relationer. God ekonomisk hushållning Kommungemensamma mål Kommentar Verksamheterna ska bedrivas kostnadsefektivt. Uppnått Målet anges som uppnått då den kommunövergripande bedömningen är att verksamheterna har bedrivits kostnadsefektivt under Vallentuna kommuns bokslut för 2016 visar ett positivt ekonomiskt resultat som utgjorde 2,6 procent av bruttokostnaden och kommunen har sedan tidigare en soliditet högre än genomsnittet i riket. Det fnansiella resultatmålet är ett årligt positivt resultat enligt balanskravsutredningen. Utfallet visar ett positivt balanskravsresultat på 50,4 miljoner kronor. 27 Tillväxt och utveckling Kommungemensamma mål Kommentar Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion. Uppnått Målet anges som uppnått då fem av sju nämnder anger att de har uppnått målet. Vallentuna kommun fortsätter aktivt att bidra till fer bostäder i regionen. Tre detaljplaner har godkänts under året och åtta detaljplaner har skickats på remiss. Kommunen har genomfört två markanvisningstävlingar omfattande sammanlagt cirka 600 nya bostäder. I Vallentuna råder fortsatt låg arbetslöshet, 2,1 procent, att jämföra med rikets snitt på 6,1 procent. Kommuninvånarna i Vallentuna ligger högst i Sverige i sitt självupplevda allmänna hälsotillstånd. Energi och miljö Kommungemensamma mål Kommentar Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar. Delvis uppnått Målet anges som delvis uppnått då bara tre av sju nämnder anger att de har uppnått målet. Fyra nämnder anger att målet är delvis uppfyllt. Kommunen har under året kartlagt hur den egna verksamheten påverkar miljön och en miljöutredning har identiferat de betydande miljöaspekterna. Kommunfullmäktige har fastslagit en miljöplan med fokusområden och lokala miljömål. Kommunen har gjort utredningar om platser för laddstationer, tankmöjligheter för förnybara drivmedel och fossilbränslefri fordonsfotta. Jämställdhet och mångfald Kommungemensamma mål Kommentar Arbeta enligt jämställdhetsoch mångfaldsplan. Uppnått Målet anges som uppnått då fem av sju nämnder anger att de har nått målet. Kommunfullmäktige har utifrån den reviderade diskrimineringslagen beslutat att Jämställdhetsoch mångfaldsplanen utgår från och med 2017, till förmån för ett förnyat systematiskt arbetssätt med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering. Uppgifter om deltidsanställda som har önskemål om företräde till högre sysselsättningsgrad beaktas innan rekrytering av personal påbörjas. 33

32 Verksamhetsberättelser En kort beskrivning av nämnderna och ett urval av årets händelser samt en framåtblick. Figur 27. Nämndernas andel av nämndernas nettokostnad Kommunstyrelsen 10,3 % Barn- och ungdomsnämnden 45,0 % Utbildningsnämnden 9,4 % Socialnämnden 28,6 % Fritidsnämnden 3,1 % Kulturnämnden 2,7 % Mijö- och samhällsbygg nadsnämnden 0,8 % Överförmyndarnämnden 0,1 % 28 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens uppgift är bland annat att: leda och samordna samhällsutvecklingen i Vallentuna genom planering och uppföljning av kommunens verksamheter och ekonomi, fullgöra kommunens uppgifter avseende den översiktliga planeringen och ansvaret för exploatering och infrastruktur, ansvara för översiktlig planering av mark och vatten, en god livsmiljö i kommunen samt energiplanering och energihushållning, ansvara för strategisk planering för trafk- och miljöfrågor, ansvara för integration, arbetsmarknads- och näringslivsfrågor, turist- och besöksnäringsfrågor, ansvara för en effektiv IT-struktur, översiktsplanering och samverkan med övriga delar av samhället samt vara kommunens centrala personalorgan med ansvar för att en gemensam personalpolitik utvecklas och efterlevs. Viktiga händelser under året Vallentuna kommun är minst sårbar av alla kommuner. Tillväxtverket har sammanställt en rapport över hur sårbara Sveriges kommuner är när det gäller företagsamhet och arbetsmarknad. Vallentuna får bäst resultat och står således väl rustad inför framtiden. Vallentuna kommun har tilldelats utmärkelsen bäst i kommunsverige på strategisk kompetensförsörjning. En viktig del i arbetet med strategisk kompetensförsörjning är rekrytering. Kommunen har utvecklat sitt arbetssätt och använder bland annat nya kanaler för att nå potentiella kandidater. Under hösten arrangerade Kommunförbundet i Stockholms län konferensen Mötesplats Storsthlm. Som en del av konferensen var Vallentuna kommun värd för ett seminarium på temat trygghet i kommuner. Kommunen har även i ett samarbete med polisen tagit fram en handlingsplan, som innehåller fera konkreta aktiviteter för ett tryggare Vallentuna. Kommunen inledde under 2016 ett strategiskt arbete som ska bidra till att Vallentuna blir en av Sveriges företagsvänligaste kommuner. Vallentunas utveckling är stark med fer bostäder och företag. Det ställer höga krav på kommunens service till näringslivet. Projektet Förenkla helt enkelt ska bidra till att utbilda men även utmana tjänstemän och politiker att tänka nytt och identifera förbättringspunkter. En miljöplan med fokusområden och lokala miljömål har fastslagits under året. De tre lokala miljömålen är att klimatpåverkan ska minska, miljöanpassade inköp ska öka samt osorterat avfall och farliga kemikalier ska minska. 100 nya lägenheter ska byggas i centrala Vallentuna. En markanvisningstävling på tomten vid Gärdesvägen och angränsande område har genomförts. Förslagen har utvärderats efter kriterier om hållbarhet, arkitektonisk kvalitet och pris. En vinnare har utsetts och byggstart planeras till år Första infyttningen beräknas bli i slutet av Planeringen för den nya stadsdelen Kristineberg börjar ta form och företagen visar stort intresse för att bidra till framtidens Vallentuna. I markanvisningstävlingen för Kristineberg etapp ett kom det totalt in 170 anbud från företag som vill vara med och utveckla vår kommun. 34

33 Anbuden är fördelade på 21 olika kvarter i området. Utvärdering av bidragen har skett genom poängsättning i tre olika kriterier: gestaltning, miljö och hållbarhet samt pris. Vallentuna kommun avser nu att gå vidare till slutlig utformning av detaljplanen med de sju företag som blev vinnare av markanvisningstävlingen. Samråd om program för centrala Vallentuna har genomförts. Programmet redovisar en övergripande fysisk utvecklingsstrategi för centrala Vallentuna, som underlag för kommande detaljplanering och annan planering i området. Utifrån ledorden förena, blanda och koppla ska en sammanhållen stadskärna skapas på båda sidor av järnvägen. Vallentuna centrum ska förnyas, utvecklas och få en rejäl ansiktslyftning. Målet är att få ett trivsamt och levande småstadscentrum. Torgytorna och gågatorna i centrum rustas upp och görs delvis om. Projektet är indelat i fem etapper, varav etapp ett och två är klara och etapp tre pågår. Framtiden Vallentunas ambition är att skapa den bästa platsen för människor och företag att växa på. För att bli denna plats måste kommunen i nära samverkan med invånare, föreningar och företag utvecklas i takt med att invånarnas verklighet förändras. Arbetsmarknaden förändras, invånarna blir fer, pendlingen ökar och kraven på hög kvalitet inom exempelvis skolan ökar. Kommunens organisation, ledning och prioriteringar utgår från de strategiska inriktningarna. Utgångspunkten för allt arbete är våra kommuninvånare och deras möjligheter att växa och utvecklas i kommunen. Särskild vikt ska under de kommande åren läggas vid att öka attraktionskraften för familjer samt att öka antalet företag i kommunen. Det handlar om att utveckla Vallentuna kommun som plats att bo och leva i, att förbättra företagsklimatet och om att verka för att förbättra pendlingsmöjligheterna till och från kommunen

34 Verksamhetsberättelser 30 Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämndens uppgift är att med barnet och eleven i centrum ansvara för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Barn- och ungdomsnämnden ansvarar också för öppen förskola och ungdomsmottagning. Viktiga händelser under året Kommunen har genomfört en omorganisation under året, där förändringarna syftar till att bidra till utvecklingen av Vallentuna som en av Sveriges 30 bästa skolkommuner. Förändringarna omfattar bland annat ett förnyat arbetssätt som handlar om att vända fokus från åtgärdande arbete, via förebyggande, till främjande arbete. Kommunfullmäktige har beslutat om förändringar av den politiska organisationen. Två nya utskott inrättades vid sidan av arbetsutskottet, dels ett förskoleutskott, dels ett individutskott. Utskotten har till syfte att tydligare lyfta fram förskolefrågor och individärenden. Flyktingmottagandet fortsatte under inledningen av Ett stort antal ensamkommande barn och ungdomar i åldrarna år har börjat i Vallentunas skolor. Under året har fera av dessa elever deltagit i undervisning i årskurs 9 under vårterminen för att sedan fortsätta i språkintroduktionen på gymnasiet under höstterminen. En ny träningsskola blev klar för infyttning i december och därmed har Vallentuna kommun Sveriges mest moderna träningsskola. Karbyskolans förskola och Kårsta skola har byggts om. Kommunen har upphandlat byggentreprenad för Hagaskolan. Ormstaskolan har börjat planera för infyttning i Hagaskolan och verksamheten kommer även innefatta årskurs 7 till kommande läsår och därefter successivt ökas till treparallelliga klasser i årskurs 7 9 i nya Hagaskolan Framtiden Under 2017 behöver utvecklingen och dialogen i större utsträckning än idag inkludera fristående huvudmän. Samverkan inom kommunen är också ett viktigt förbättringsområde för ökad måluppfyllelse och en än mer attraktiv skolkommun. Kommunen ser också hur den successiva perspektivförskjutningen från "elevens förutsättningar" till "skolans förmåga" påverkar såväl organisation som fnansiering framöver. Perspektivet innebär att synen på eleven som en unik individ där framgångsfaktorer är skolans förmåga att stimulera till lärande och anpassa metoder efter behov växer sig allt starkare. 36

35 Utbildningsnämnden Utbildningsnämndens uppgift är att ansvara för gymnasieskola inom kommunen och låta elever fritt få välja gymnasieskola och gymnasiesärskola. Utbildningsnämnden ansvarar också för vuxenutbildning, svenska för invandrare och uppföljning av alla åringar. Viktiga händelser under året Vallentuna kommun har beslutat om och tillsatt de första tillsvidareanställda förstelärarna. Beslutet avser två gymnasielärare och anställningarna gäller från och med läsåret 2016/2017. Vallentuna gymnasium har under året deltagit i lärarlönelyftet, en statsbidragsfnansierad lönesatsning, med permanenta lönelyft för en stor del av skolans lärare. Vallentuna gymnasiums samverkan med grundskolorna i kommunen har påtagligt fördjupats genom såväl internationaliseringsarbetet som genom spetsliknande undervisning. Allt fer grundskolor har därför kunnat dra nytta av gymnasiets erfarenheter, kontaktnät och lärarkompetens. Utbildningsnämnden fattade under året beslut om att införa lärlingsutbildningar på gymnasiet, vilket startar med barnoch fritidsprogrammet hösten Vallentuna gymnasium har skapat en ny och stark hockeyprofl på skolan i samverkan med Vallentuna Hockey och Djurgården Hockey. Verksamheten språkintroduktion fortsatte att växa under vårterminen Nytt för verksamheten är den omfattande volymökning och den nivågruppering som Vallentuna gymnasium utvecklat under En ny samverkan påbörjades med mottagningsenheten Optimus där eleverna i årskurs 9 undervisades i gymnasiets lokaler för att skapa kontakter med lärare och åstadkomma en smidigare övergång till språkintroduktion. Kommunen införde ett nytt elevadministrativt system och implementeringsarbetet påbörjades under höstterminen. Framtiden För att möta såväl en förändrad arbetsmarknad som efterfrågan på bristyrken kommer vuxenutbildningen att behöva erbjuda omskolningsinsatser. Utbildningsnämnden har beslutat att utöka möjligheterna till vuxenutbildning. Antalet elever i gymnasieålder ökar de kommande åren och det ställer krav på gymnasieskolans anpassning av utbud till efterfrågan. Vallentuna gymnasium behöver fortsatt utveckla sitt programutbud för att attrahera eleverna utifrån deras önskemål om utbildning

36 32 Socialnämnden Socialnämndens uppgift är bland annat att bedriva verksamhet i enlighet med social lagstiftning och hälso- och sjukvårdslag upp till kommunal nivå, omfattande: individ- och familjeomsorg, familjerättsfrågor och familjerådgivning, stöd i samband med familjevåld, stöd till brottsoffer, äldre- och handikappomsorg, stöd till personer med psykisk eller annan funktionsnedsättning, riksfärdtjänst samt tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen, tobakslagen och lagen om försäljning av nikotinläkemedel och receptfria läkemedel. Viktiga händelser under året Kommunen påbörjade 2015 projektet Intensivstöd för ökad självständighet. Målet med projektet var att skapa förutsättningar för att stärka individers självständighet genom förebyggande och rehabiliterande arbete. Arbetet har bland annat resulterat i en arbetsmodell som kallas "Trygg hemgång i Vallentuna" där syftet är att skapa förutsättningar till en trygg hemgång efter sjukhusvistelse, minska onödiga återinläggningar och minska behovet av korttidsplatser. I december 2016 startade en pilotverksamhet utifrån den nya arbetsmodellen. Under 2016 har Lagen om valfrihet (LOV), valmöjlighet att kunden själv väljer utföraren, införts inom daglig verksamhet LSS. Syftet med att tillämpa Lagen om valfrihet är att öka kvaliteten för kunderna samtidigt som det skapas en mer rättvis och kostnadseffektiv ersättningsmodell för verksamheten. Kommunen har fortsatt arbetet med att införa tekniska lösningar inom olika verksamheter. Nattillsyn via webbkamera inom hemtjänsten har startat under Sjuksköterskor inom hälso- och sjukvårdsorganisationen har infört mobil hantering av läkemedelsordination. Kommunen har börjat använda en digital tjänst som hämtar information från olika myndigheter som underlag vid prövning av bistånd. Framtiden En stabil kommunal service med hög kvalitet, valfrihet, tillgänglighet och fexibilitet är basen för att Vallentuna ska vara en attraktiv kommun. Kommunens myndighetsutövning ska vara enkel, förutsägbar och syfta till att underlätta utveckling. Kommunen ser möjligheter i att använda ny teknik och en utvidgad digitalisering. Det kan leda till nya sätt att ge bättre service, större insyn, tillgänglighet och nya möjligheter till resurseffektivitet. Kommunalisering av hemsjukvården har genomförts i alla Sveriges län förutom i Stockholms län. Kommunförbundet Stockholms läns styrelse och landstingets styrelse har beslutat att under 2017 återuppta arbetet med kommunalisering av hemsjukvården. Den politiska ledningsgruppen för samverkan inom vård- och omsorgsområdet i Stockholms län kommer att leda arbetet. I samband med avtalsrörelsen 2016 har frågan om rätt till heltid inom Kommunals avtalsområde varit föremål för intensiva förhandlingar mellan de centrala avtalsparterna (SKL och Kommunal). Målsättningen är att tillsvidareanställning på heltid ska vara norm vid nyanställning och att redan anställda medarbetare i högre utsträckning erbjuds att utöka sin sysselsättningsgrad. Därför ska alla arbetsgivare, med utgångspunkt från verksamhetens behov och resurser, ha en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka. Planen ska fnnas på plats senast

37 Fritidsnämnden 33 Nämndens uppgift är bland annat att: vara huvudman för kommunens fritidsfrågor, främja en meningsfull fritid för kommunens invånare, ansvara för kommunens sport- och friluftsanläggningar, bedriva och samordna kommunens förebyggande ungdomsarbete samt stödja föreningslivet. Viktiga händelser under året Kommunfullmäktige beslutade om en delning av kulturoch fritidsförvaltningen där kulturförvaltningen lyder under kulturnämnden och fritidsförvaltningen under fritidsnämnden från och med Under 2016 har kommunen arbetat med dialogen med olika intressenter som exempelvis föreningslivet. Frågor som diskuterades var fördelning av tider på anläggningarna, utbildningar, integration och föreningsbidrag. Föreningar, förtroendevalda och kommunens tjänstemän har träffats vid två stora möten. Ett samarbete mellan polis, räddningstjänst och kommunen startades i syfte att säkerställa ett tryggt Vallentuna där invånarna kan ta del av ett rikt fritidsutbud. Idrottens dag genomfördes i augusti tillsammans med ett stort antal av kommunens föreningar. Dagen var uppskattad och hade många besökare som provade på aktiviteter. En konstgräsplan anlades på Össeby IP. Framtiden Fritidsnämnden har påbörjat en långsiktig planering för anläggningarna. Samtidigt sker en genomgång av riktlinjer för verksamheterna. Under mandatperioden genomförs med dessa byggstenar ett stort plattformsarbete som ska resultera i ett fritidspolitiskt program. Fokus under de närmaste åren är att förbättra marknadsföring och kommunikation av den service och det utbud för fritid och rekreation som fnns i kommunen, stärka kommunens trygghetsarbete, öka aktiviteter för tillgänglighet och delaktighet, integration samt kvalitetsarbete. En jämställdhetskartläggning kommer att genomföras under mandatperioden. Anläggningar för spontanidrott och utveckling av ett friluftsområde, utveckling av kommunens friluftsbad och elljusspår i alla tätorter kommer att utredas under perioden. Vidare ser kommunen över tillgängligheten för att få ett mer effektivt nyttjande och öka sin attraktivitet för alla kommuninvånare. Service- och kvalitetsnivåer på samtliga ungdomsgårdar kommer att defnieras. Möjligheter att utveckla och differentiera aktiveter för barn och unga kommer att utredas under perioden för att bättre möta de ungas situation i dag. Även trygghets- och preventionsarbetet kommer att utvecklas både för målgruppen och i form av föräldrastöd. 39

38 Verksamhetsberättelser 34 40

39 Kulturnämnden Nämndens uppgift är bland annat att: främja kulturlivet i kommunen, bedriva kulturskola och biblioteksverksamhet, värna, vårda och visa Vallentunas kulturmiljöer, fullgöra utsmyckningsuppdrag och konstinköp samt vara huvudman för Vallentuna Teater och Vallentuna Kulturhus. Viktiga händelser under året Kommunfullmäktige beslutade om en delning av kulturoch fritidsförvaltningen till två förvaltningar från och med 2017, en kulturförvaltning under kulturnämnden och en fritidsförvaltning under fritidsnämnden. I samband med att Kårsta skola byggdes om fck Kårsta bibliotek nya lokaler, som invigdes under året. Den nya lokalen är mer effektiv, modern och lättillgänglig för allmänheten. Biblioteket har fått kommunens första meröppet-funktion och en dator för allmänheten fnns nu tillgänglig liksom möjlighet till släktforskning. Kommunen gjorde ett omfattande arbete med omvärldsanalys och inventering för att ta fram en ny biblioteksplan för Vallentuna kommun, en plan som skickats på remiss till samtliga nämnder. Kommunen har även genom kulturen gjort en stor satsning på integration av nyanlända elever. Projektet Skapande skola, där elever både deltar och bestämmer innehållet i projektet, blev mycket framgångsrikt och resulterade i ytterligare ett ljusprojekt som kallades My Light Future. Biblioteket har utvecklat sina språkcaféer som har blivit mycket populära och kulturskolan startade två nya kurser särskilt för nyanlända. Tuna Bio hade i oktober premiär med digitala direktsändningar i Vallentuna Teater. Även Traversen öppnades och en operasångare underhöll besökarna. Konceptet att ha digitala livesändningar och att kombinera evenemang på teatern med merutbud i Traversen var mycket lyckat och kommer att arrangeras fer gånger. Nytt för 2016 var Rocktober. Kulturhuset och Vallentuna teater hade ett fullspäckat program med flmvisningar, konserter och utställningar i rockens tema under hela oktober månad. En helt ny webbplats, Upplev Vallentuna, lanserades. Där kan invånare och besökare ta del av kommunens kulturella utbud och få tips på olika evenemang och information om kommunens rika kulturarv. Kulturskolan har ingått ett samarbetsprojekt om regional samverkan mellan länets kulturskolor. Ett samarbetsprojekt som handlar om att utbyta resurser, erfarenheter och kunskaper i avseende att utveckla utbudet och kvaliteten i länets kulturskolor. Det inleddes bland annat med en skolstartsturné där Vallentuna Kulturskola genomförde tre föreställningar för alla lågstadieelever, som på så vis fck möjlighet att se och ta del av kulturskolans utbud. Frågor om att mäta konstens och kulturens värde har fått nytt intresse i regionen, och kulturnämnden deltar i ett forskningsprojekt med Handelshögskolan med fokus att lyfta upp och diskutera området Att mäta det omätbara. Framtiden Vallentuna kommun kommer att arbeta för att profleras som kulturkommun i regionen och riket. Kommunen erbjuder trygga och integrerande mötesplatser och verksamheter för alla som är intresserade av kultur. Det regionala samarbetet är på väg att stärkas och kulturfrågorna lyfts tydligare in i samverkansprojekt gällande fysisk planering, både inom kommunen och regionalt. Kulturnämnden är en aktiv part i samverkansprojektet tillsammans med Stockholms läns landsting och majoriteten av kommunerna i länet. Projektet fokuserar på kulturskolor och idrottsanläggningar. Kulturskolans placering och lokaler ska utredas i syfte att stärka verksamheten inför framtiden. På nationell nivå pågår ett arbete med ny strategi för den kommunala kulturskolan

40 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 36 Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens uppgift är tillsyn, offentlig kontroll och övrig myndighetsutövning inom bland annat: miljöbalken, miljö- och hälsoskyddsområdet, smittskydd, strålskydd, rökfria miljöer enligt tobakslagen, livsmedelslagstiftning, plan- och bygglagen, bostadsanpassning, parkeringstillstånd till funktionshindrade, mätningsteknisk verksamhet och kartproduktion, lägeskontroll och utsättning, utveckling av kommunens geografska informationssystem samt att fastställa och ajourhålla belägenhetsadresser. Viktiga händelser under året Kommunen inledde under 2016 ett strategiskt arbete som ska bidra till att Vallentuna blir en av Sveriges mest företagsvänliga kommuner. Vallentunas utveckling är stark med fer bostäder och företag. Det ställer höga krav på kommunens service till näringslivet. Projektet Förenkla helt enkelt ska bidra till att utbilda men även utmana tjänstemän och politiker att tänka nytt och identifera förbättringspunkter. Under året har ett tillsynsprojekt bedrivits med inriktning på vatten och kemikalier i Okvista. Syftet med inventeringen var att identifera hur avlopps- och dagvattenanläggningarna ser ut i området för att motverka att vattenkvaliteten försämras längs avrinningsområdet och i Angarnssjön. Bakgrunden till inventeringen är att föroreningar har hittats i dagvattensystemet i Okvista. Kommunen har tillsammans med Miljösamverkan Stockholms län varit med i projektet Kemikalier i förskolan. Projektet syftade till att öka kunskapen och medvetenheten om kemikalier i förskolan och hur dessa kan minskas med enkla medel. Kommunen kommer att utföra tillsynsbesök för ett fortsatt arbete med en giftfriare miljö i Vallentuna kommun. Brandövningsplatsen och delar av blivande bostadsområdet Åby Ängar sanerades under sommaren från miljöoch hälsoskadliga ämnen, PFAS (högfourerade ämnen). Ämnena härstammar från brandsläckningsskum. Förorenad jord grävdes bort och ersattes med noga provtagen jord. Marken är nu lämplig för bostadsändamål. Under 2016 levererades 155 nybyggnadskartor till sökanden, vilket är fer än något tidigare år. Det är områdena Tingvalla och Haga 3 som står för den största delen av levererade nybyggnadskartor. Alla detaljplaner är nu digitaliserade. Kommunen har lagrat alla egenskaper, användningsområden samt planområden för kommunens samtliga planer i en databas. Digitaliseringen bidrar till att effektivisera och förbättra bland annat planeringsunderlag. Framtiden Särskild vikt ska under de kommande åren läggas på att öka attraktionskraften för familjer samt att öka antalet företag i kommunen. Det handlar om att utveckla Vallentuna kommun som plats att bo och leva i, att förbättra företagsklimatet och om att verka för att förbättra pendlingsmöjligheterna till och från kommunen. 42

41 Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämndens uppgift är att: utöva tillsyn över förordnade gode män, förvaltare och förmyndare. Nämndens tillsynsansvar regleras i framför allt föräldrabalken och förmyndarskapsförordningen. Vallentuna samverkar med kommunerna Norrtälje, Täby och Österåker kring överförmyndarfrågor. Det gemensamma överförmyndarkansliet har sitt säte i Täby. Viktiga händelser under året En ny kostnadsfördelningsmodell har tagits fram i samråd mellan kommunerna. Syftet med den nya fördelningsmodellen är en mer rättvis kostnadsfördelning mellan samarbetskommunerna. Länsstyrelsen inspekterade Vallentuna kommuns överförmyndarverksamhet i april Länsstyrelsen riktade kritik mot överförmyndarnämnden gällande lång handläggningstid för anordnande av god man för ensamkommande samt bristande bevakning av att få in redovisningshandlingar. Länsstyrelsen framhöll dock att många av ärendena handlades relativt snabbt. Länsstyrelsen konstaterade också att en del problem hade orsakats av bristfällig samordning mellan de olika inblandande myndigheterna och långa handläggningstider hos både Migrationsverket och socialnämnden. Den situation som rådde under hösten 2015 var extraordinär och efter att tillströmningen av nya ärenden minskat kraftigt har också handläggningstiderna normaliserats. Tillgången på gode män och förvaltare är mycket god. Överförmyndarkansliet startade 2016 med en kraftigt ökad ärendemängd, den stora ökningen återfanns inom gruppen ensamkommande barn. Ökning får även effekt för 2017 och 2018 då merparten av de registrerade är år gamla. Framtiden Regeringen inför ett nytt ersättningssystem för mottagande av ensamkommande barn och unga som träder i kraft 1 juli I det nya ersättningssystemet kommer en enhetlig schablonersättning utbetalas till anvisningskommunen. Ersättningen ska täcka transportkostnader, socialtjänstens utrednings- och uppföljningskostnader, tolkkostnader samt kostnader för god man och andra relaterade kostnader. Idag får kommunen ersättning för de faktiska kostnaderna för god man till ensamkommande barn. Syftet med ett nytt ersättningssystem är att förenkla regelverket, förbättra kommunernas planeringsförutsättningar, minska den administrativa bördan och öka kostnadseffektiviteten. Kommunfullmäktige i Vallentuna har givit kommundirektören uppdraget att utreda möjligheterna till ny organisation av överförmyndarverksamhet

42 Huvudrubrik Vallentuna kommuns samlade verksamhet Vallentuna kommuns samlade verksamhet Kommunkoncernen Kommunala uppdragsföretag 38 Kommunens nämnder Kommunens koncernföretag Samägda företag utan betydande infytande Kommunala entreprenader * Kommunstyrelsen AB Össebyhus 100 % Roslagsvatten AB 16,7 % Nytida Solhaga Sverige AB Barn- och ungdomsnämnden Vallentuna Förvaltnings AB 100 % Elverket Vallentuna AB 10,6 % Norlandia Care AB Utbildningsnämnden Socialnämnden Fritidsnämnden Kulturnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Överförmyndarnämnden Valnämnden Söderhalls Renhållningsverk AB 5,0 % Käppalaförbundet 4,7 % Storstockholms brandförsvar 2,5 % Norrvatten 3,1 % Stockholmsregionens Försäkring AB 2,6 % Vallentunavatten AB 1,0 % AB Vårljus 0,6 % Stångberga omsorg AB Attendo Sverige AB Ragn-Sells Kommunpartner AB Billbag Aktiebolag Svevia AB Steg1 Stöd och omsorg Handelsbolag AB Solskens omsorg och service Kommuninvest ekonomisk förening 0,1 % * Kommunala entreprenader är företag som helt ägs av andra juridiska personer och som utför kommunala tjänster. De nio företag som har störst andel av köpt huvudverksamhet visas i fallande ordning. Köp av externa skolplatser visas inte eftersom de agerar efter tillstånd från Skolverket. 44

43 Sammanställd redovisning Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en helhetssyn på kommunens verksamhet och ekonomi samt åstadkomma en organisationsneutral redovisning. Det möjliggör bättre jämförbarhet mellan kommuner och skapar bättre förutsättningar för politiskt ansvarsutkrävande. Det handlar om att ge en bild av verksamheten oavsett om den bedrivs i egen regi eller utförs av interna eller externa bolag. Kommunens samlade verksamhet Kommunens samlade verksamhet består av kommunkoncernen och kommunala uppdragsföretag där kommunen har ett ekonomiskt engagemang, se bild till vänster. Det innebär att verksamhet köps av externa entreprenörer efter upphandling eller tillståndsgivning. Köp av externa skolplatser räknas inte in eftersom de externa entreprenörerna agerar efter tillstånd från Skolverket. Den kommunala koncernen innehåller samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 procents infytande. De kommunala uppdragsföretagen innehåller samägda företag där kommunen äger mindre än 20 procent och andra företag som utför kommunala tjänster, så kallade kommunala entreprenader. En utförlig beskrivning fnns i avsnittet om verksamhet i extern regi. Kommunfullmäktige antog 2016 ett program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare. Kommunens politiska mål ska vara vägledande i förfrågningsunderlag och vid utformning av valfrihetssystem. Vid avvikelse mot avtalet kontaktas leverantören och bristerna dokumenteras. Insynen för allmänheten ökas genom avtalskatalog och jämförelsetjänst på kommunens hemsida. Möjligheten för allmänheten att begära ut information från leverantören har ökat. Kommunkoncernen I kommunkoncernen Vallentuna ingår de helägda dotterbolagen AB Össebyhus och Vallentuna Förvaltnings AB. Det har inte varit några förändringar i den kommunala koncernen under året. Vallentuna Förvaltnings AB är vilande. Inga anställda fnns i bolagen. Koncernens siffror redovisas i särskilda kolumner i resultat- och balansräkning samt kassafödesanalys. En samlad bild av de koncerninterna förhållandena fnns i not 23. Koncernbolagens kostnader utgör 0,4 procent av koncernens kostnader och 3,4 procent av balansomslutningen varför bolagens resultat har liten effekt och risk i koncernen. Det gör att den förväntade utvecklingen för kommunen även gäller för koncernen, läs mer i avsnittet fnansiell analys. Koncernen gjorde ett positivt resultat med 49,5 miljoner kronor. Föregående års resultat var 51,0 miljoner kronor. Koncernens resultat var något lägre än kommunens. Koncernens investeringar i materiella anläggningar var 203,8 miljoner kronor, jämfört med föregående år 145,6 miljoner kronor. Dotterbolaget AB Össebyhus har inte investerat i år. AB Össebyhus använder kommunal borgen för sina lån och betalar för det en borgensavgift. Koncernens soliditet uppgick till 25 procent, inklusive kommunens pensionsåtagande, samma som för kommunen. KommunForskning i Västsverige har gjort en koncernanalys för år 2015 där Vallentuna kommunkoncern jämförs med kommunkoncerner i Stockholms län. Kommun och koncern i Vallentuna jämförs mot genomsnittet för koncerner i länet. Analysen bygger på de fyra nyckeltalen soliditet, kassalikviditet, resultat och intäktsfnansieringsgraden av investeringar för år I alla fyra nyckeltalen hamnade Vallentuna kommunkoncern på en trea i en femgradig skala

44 Huvudrubrik Sammanställd redovisning 40 AB Össebyhus Ändamålet med AB Össebyhus verksamhet är att med iakttagande av kommunal likställighetsprincip främja bostadsförsörjningen i kommunen. Bolaget äger och förvaltar hyreslägenheter och lokaler i kommunen. Fastighetsbeståndet omfattar 96 lägenheter uppdelat på sex byggnader. Den totala lägenhets- och lokalytan är kvadratmeter. En brand i september orsakade att nio lägenheter totalförstördes, vilket har drabbat bolaget hårt. Rivningsarbete påbörjades 2016 och arbete med återuppbyggnad kommer att ske under Årets omsättning uppgick till 8,5 miljoner kronor och årets förlust till 0,6 miljoner kronor. Vallentuna kommun fck en utdelning på kronor från AB Össebyhus under året. Balansomslutningen var 73,9 miljoner kronor den 31 december AB Össebyhus mål är, enligt ägardirektivet, att sträva efter: en soliditet om cirka 10 procent samt en avkastningsnivå på eget kapital om cirka 15 procent per år. Soliditeten var 37 procent vid årets slut. Bolaget fck ingen avkastning på eget kapital eftersom resultatet blev negativt. Därför är målen bara delvis uppnådda. Vallentuna kommun sköter den tekniska och administrativa förvaltningen åt AB Össebyhus. För mer information om AB Össebyhus, se bolagets egen årsredovisning. Avfallskollektivet Avfallshanteringen utförs till största delen av en extern entreprenör, men en viss del är kvar i kommunens regi. Årets omsättning uppgick till 23,7 miljoner kronor och årets underskott till 0,3 miljoner kronor. Avfallstaxan är beräknad på att 30 procent av abonnenterna ansluter sig till matavfallsinsamling. Hittills har 30 procent av abonnenterna i småhus och 13 procent i ferbostadshus valt att sortera matavfall. Kostnaderna för insamling har ökat något. Avfallshanteringen omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip som innebär att kommunen inte får ta ut högre avgifter än de verkliga kostnaderna för verksamheten. Det gör att det sparade överskottet inte tillfaller kommunen utan ska återföras till kollektivet. Figur 28. AB Össebyhus Belopp i mnkr Omsättning 8,5 6,7 Årets resultat -0,6 0,1 Balansomslutning 73,9 74,4 Investeringar 0,0 9,8 Soliditet 37 % 38 % Avkastning på eget kapital -5 % 1 % Figur 29. Avfallskollektivet Belopp i mnkr Taxor och avgifter 23,7 23,7 Årets resultat -0,3 2,0 Ackumulerad vinst 1,5 1,8 46

45 Rapporter Resultaträkning Belopp i mnkr Not Koncern utfall 2016 Koncern utfall 2015 Kommun budget 2016 Kommun utfall 2016 Kommun utfall 2015 Verksamhetens intäkter 1, 8 435,7 361,5 329,6 428,6 355,4 Verksamhetens kostnader 2, , , , , ,0 Avskrivningar 3-63,8-63,5-66,6-62,3-62,4 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,0 Skatteintäkter , , , , ,6 Generella statsbidrag och utjämning 5 174,7 167,3 178,3 174,7 167,3 Finansiella intäkter 6, 8 2,3 3,6 0,4 2,4 3,7 Finansiella kostnader 7, 8-11,6-14,6-16,0-10,7-13,6 Årets resultat 49,5 51,0 18,1 50,8 50,9 Koncerninterna ekonomiska förhållanden framgår av not

46 Rapporter Kassafödesanalys Belopp i mnkr Not Koncern utfall 2016 Koncern utfall 2015 Kommun budget 2016 Kommun utfall 2016 Kommun utfall 2015 Inbetalda skatter, generella statsbidrag och utjämning 1 651, , , , ,1 Inbetalning från kunder och bidrag 455,4 334,0 329,6 448,2 327,9 Återbetalda premier från AFA Försäkring 8 0,0 7,2 0,0 0,0 7,2 Utbetalning till leverantörer, anställda och bidrag , , , , ,6 Erhållen ränta och utdelning 2,3 3,6 0,4 2,4 3,7 Betald ränta och utdelning -10,6-14,3-16,0-9,7-13,3 Kassaföde från den löpande verksamheten 73,4 94,5 82,6 74,0 110,0 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar 9, ,8-145,6-260,2-203,8-135,0 Gatukostnadsersättning till materiella anläggningstillgångar 18 44,9 18,4 60,3 44,9 18,4 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 8 0,2 19,5 0,0 0,2 19,5 Försäljning av tomter inom exploatering 8 16,4 15,5 0,0 15,7 15,5 Investering i fnansiella anläggningstillgångar 11-36,9-25,2 0,0-36,9-25,2 Försäljning av fnansiella anläggningstillgångar 8 0,0 2,2 0,0 0,0 2,2 Kassaföde från investeringsverksamheten -179,2-115,1-199,9-179,9-104,6 42 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 18, ,0 58,0 138,3 200,0 50,0 Amortering av lån 18, ,0-55,0 0,0-100,0-50,0 Ökning (-) av långfristiga fordringar 11-7,8 0,0-21,0-7,8 0,0 Kassaföde från fnansieringsverksamheten 92,2 3,0 117,3 92,2 0,0 Årets kassaföde -13,6-17,7 0,0-13,7 5,4 Likvida medel vid årets början 145,9 163,6 39,9 138,4 132,9 Likvida medel vid årets slut 132,3 145,9 39,9 124,7 138,4 Förändring i likvida medel -13,6-17,7 0,0-13,7 5,4 Koncerninterna ekonomiska förhållanden framgår av not

47 Balansräkning Belopp i mnkr Not Koncern 2016 Koncern 2015 Kommun 2016 Kommun 2015 Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar , , , ,2 Maskiner och inventarier 10 46,6 45,5 45,8 44,7 Finansiella anläggningstillgångar ,8 69,1 114,4 69,7 Summa anläggningstillgångar 1 882, , , ,6 Omsättningtillgångar Exploateringsfastigheter och lager 12 26,6 13,7 26,6 13,7 Kortfristiga fordringar ,3 112,3 149,4 111,6 Kassa, bank ,3 145,9 124,7 138,4 Summa omsättningstillgångar 309,2 271,9 300,7 263,7 Summa tillgångar 2 191, , , ,3 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Årets resultat 49,5 51,0 50,8 50,9 Övrigt eget kapital 1 008,5 957,8 980,2 929,3 Summa eget kapital , , ,0 980,2 varav pensionsreserv 15 71,7 71,7 43 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ,0 149,5 172,0 149,5 Andra avsättningar 17 1,9 1,9 Summa avsättningar 173,9 149,5 173,9 149,5 Skulder Långfristiga skulder ,8 439,5 388,9 396,1 Kortfristiga skulder ,5 378,4 524,8 376,6 Summa skulder 959,4 817,8 913,7 772,6 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 191, , , ,3 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna ,7 521,5 500,7 521,5 eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser ,7 341,4 351,7 341,4 Koncerninterna ekonomiska förhållanden framgår av not

48 Rapporter Noter Budget 2016 i not 1-8 avser kommunens värden, inte koncernens. Not 1. Verksamhetens intäkter Belopp i mnkr Koncern 2016 Koncern 2015 Budget 2016 Kommun 2016 Kommun 2015 Varor 22,1 21,1 15,3 14,9 15,0 Taxor och avgifter 90,1 84,1 88,9 90,1 84,1 Hyror och arrenden 56,9 54,9 55,2 56,9 54,9 Bidrag 210,0 114,8 152,3 210,0 114,8 Såld verksamhet och andra tjänster 34,0 38,7 17,9 34,0 38,7 Jämförelsestörande poster, se not 8 22,6 47,9 22,6 47,9 Summa 435,7 361,5 329,6 428,6 355,4 Not 2. Verksamhetens kostnader Belopp i mnkr Koncern 2016 Koncern 2015 Budget 2016 Kommun 2016 Kommun 2015 Personal 913,9 838,7 891,3 913,6 838,4 Varor 91,7 91,8 126,5 91,4 91,7 Köp av huvudverksamhet 693,4 625,8 674,0 693,4 625,8 Övriga tjänster 148,6 135,7 116,8 143,2 132,2 Bidrag 44,9 41,5 28,8 44,9 41,5 Hyror 50,9 37,3 42,4 50,9 37,3 Jämförelsestörande poster, se not 8 21,8 21,1 1,8 21,8 21,1 Summa 1 965, , , , ,0 Not 3. Avskrivningar 44 Belopp i mnkr Koncern 2016 Koncern 2015 Budget 2016 Kommun 2016 Kommun 2015 Mark, byggnader och teknisk anläggningar 53,4 54,6 57,1 52,0 53,5 Maskiner och inventarier 10,4 9,0 9,5 10,3 8,9 Summa 63,8 63,5 66,6 62,3 62,4 För uppgift om avskrivningstider, se avsnittet redovisningsprinciper. Not 4. Skatteintäkter Belopp i mnkr Koncern 2016 Koncern 2015 Budget 2016 Kommun 2016 Kommun 2015 Preliminär kommunalskatt 1 482, , , , ,2 Preliminär slutavräkning innevarande år -6,7 1,4-6,7 1,4 Slutavräkningsdiferens föregående år 1,3-2,4 1,3-2,4 Mellankommunal kostnadsutjämning 0,4 0,4 Summa 1 477, , , , ,6 Not 5. Generella statsbidrag och utjämning Belopp i mnkr Koncern 2016 Koncern 2015 Budget 2016 Kommun 2016 Kommun 2015 Inkomstutjämning 22,0 29,0 31,3 22,0 29,0 Strukturbidrag 3,3 3,4 3,3 Regleringsavgift/Regleringsbidrag -1,1-1,2-7,7-1,1-1,2 Kostnadsutjämning 66,8 59,2 68,3 66,8 59,2 LSS-utjämning 25,0 22,8 26,2 25,0 22,8 Kommunal fastighetsavgift föregående år -0,2-0,2 Kommunal fastighetsavgift innevarande år 54,1 51,9 53,4 54,1 51,9 Övrigt generellt bidrag kompensation höjda arbetsgivaravgifter 2,4 2,4 Övrigt generellt bidrag för tillfälligt fyktingstöd 3,5 3,5 3,5 Övrigt generellt bidrag för att stimulera ökat byggande 4,4 4,4 Summa 174,7 167,3 178,3 174,7 167,3 De generella statsbidragen är resultatförda i sin helhet Not 6. Finansiella intäkter Belopp i mnkr Koncern 2016 Koncern 2015 Budget 2016 Kommun 2016 Kommun 2015 Aktieutdelning 2,2 1,3 0,3 2,2 1,4 Ränteintäkter 0,1 0,1 0,1 0,2 0,2 Realisationsvinst bostadsrätter, jämförelsestörande 2,2 2,2 Summa 2,3 3,6 0,4 2,4 3,7 50

49 Not 7. Finansiella kostnader Belopp i mnkr Koncern 2016 Koncern 2015 Budget 2016 Kommun 2016 Kommun 2015 Räntekostnader 10,0 12,6 13,4 9,2 11,7 Ränta på pensionsavsättning 1,5 1,9 1,9 1,5 1,9 Övriga fnansiella kostnader 0,1 0,1 0,7 0,1 0,1 Summa 11,6 14,6 16,0 10,7 13,6 Not 8. Jämförelsestörande poster Belopp i mnkr Koncern 2016 Koncern 2015 Budget 2016 Kommun 2016 Kommun 2015 Försäljning tomter inom exploatering 22,9 21,2 22,2 21,2 Återbetalda premier från AFA Försäkring 7,2 7,2 Realisationsvinster 0,4 19,5 0,4 19,5 Medfnansiering -1,8 Ormstaskolan revs delvis och ersattes med pavilionger -13,4-15,4-13,4-15,4 Realisationsförluster -1,9-1,9 Kostnad såld exploateringsfastighet -6,5-5,7-6,5-5,7 Realisationsvinst bostadsrätter 2,2 2,2 Summa 1,5 29,0-1,8 0,8 29,0 Not 9. Mark, byggnader och tekniska anläggningar Belopp i mnkr Koncern 2016 Koncern 2015 Kommun 2016 Kommun 2015 Verksamhetsfastigheter IB anskafningsvärde 1 536, , , ,1 Årets investering 90,2 17,1 90,2 17,1 Årets utrangering -20,0-20,0 UB anskafningsvärde 1 606, , , ,2 IB ackumulerade avskrivningar -645,1-602,2-645,1-602,2 Årets avskrivningar -41,8-42,9-41,8-42,9 Årets försäljning, avskrivningar 19,4 19,4 UB ackumulerade avskrivningar -667,5-645,1-667,5-645,1 Summa 938,8 891,1 938,8 891,1 Publika fastigheter IB anskafningsvärde 312,4 339,2 312,4 339,2 Byte anläggningstyp -40,0-40,0 Årets investering 38,8 13,3 38,8 13,3 UB anskafningsvärde 351,2 312,4 351,2 312,4 45 IB ackumulerade avskrivningar -60,6-50,7-60,6-50,7 Byte anläggningstyp Årets avskrivningar -9,5-9,9-9,5-9,9 UB ackumulerade avskrivningar -70,1-60,6-70,1-60,6 Summa 281,1 251,8 281,1 251,8 Fastigheter annan verksamhet IB anskafningsvärde 95,8 39,0 26,8 25,4 Årets investering 56,8 1,4 UB anskafningsvärde 95,8 95,8 26,8 26,8 IB ackumulerade avskrivningar -16,9-15,2-10,7-10,0 Årets avskrivningar -2,1-1,8-0,7-0,7 Årets försäljning, avskrivningar UB ackumulerade avskrivningar -19,0-16,9-11,4-10,7 Summa 76,8 78,9 15,5 16,1 Markreserv IB anskafningsvärde 180,2 140,2 177,5 137,5 Byte anläggningstyp 40,0 40,0 Årets investering 1,5 0,0 1,5 0,0 Omklassifcering till exploatering -0,2-0,2 UB anskafningsvärde 181,5 180,2 178,8 177,5 Summa 181,5 180,2 178,8 177,5 Pågående investeringar ny-/till- och ombyggnad IB anskafningsvärde 187,6 136,7 187,6 91,1 Omklassifcering till exploatering -4,9-4,9 Årets nettoinvesteringar i verksamhetsfastigheter 20,3 21,9 20,3 21,9 Årets nettoinvesteringar i publika fastigheter 41,6 74,7 41,6 74,7 Årets nettoinvesteringar i fastigheter annan verksamhet -45,6 Årets utrangering -1,1-1,1 Summa 243,5 187,6 243,5 187,6 Ackumulerat anskafningsvärde 2 478, , , ,6 Ackumulerade avskrivningar -756,6-722,6-749,0-716,4 Summa 1 721, , , ,2 51

50 Rapporter Not 10. Maskiner och inventarier Belopp i mnkr Koncern 2016 Koncern 2015 Kommun 2016 Kommun 2015 IB anskafningsvärde 143,4 130,3 142,4 130,0 Årets investering 9,3 13,1 9,3 12,3 Årets försäljning/utrangering -0,1 0,0-0,1 UB anskafningsvärde 152,6 143,4 151,6 142,4 IB ackumulerade avskrivningar -97,9-88,9-97,7-88,7 Årets avskrivningar -10,3-9,0-10,2-8,9 Årets försäljning/utrangering, avskrivningar 0,0 0,0 0,0 UB ackumulerade avskrivningar -108,1-97,8-107,9-97,7 Summa 44,5 45,5 43,7 44,7 Pågående investeringar maskiner/inventarier IB anskafningsvärde 5,6 5,6 Årets nettoinvestering 2,1-5,6 2,1-5,6 Summa 2,1 2,1 Ackumulerat anskafningsvärde 154,7 143,4 153,7 142,4 Ackumulerade avskrivningar -108,1-97,8-107,9-97,7 Summa 46,6 45,5 45,8 44,7 Not 11. Finansiella anläggningstillgångar Belopp i mnkr Koncern 2016 Koncern 2015 Kommun 2016 Kommun 2015 Aktier och andelar 29,7 29,7 30,3 30,3 Bostadsrätter 45,2 8,3 45,2 8,3 Långfristiga fordringar 38,8 31,0 38,8 31,0 Summa 113,8 69,1 114,4 69,7 Not 12. Exploateringsfastigheter och lager 46 Belopp i mnkr Koncern 2016 Koncern 2015 Kommun 2016 Kommun 2015 Industriexploatering 2,4 0,8 2,4 0,8 Bostadsexploatering 23,8 12,5 23,8 12,5 Lager 0,4 0,4 0,4 0,4 Summa 26,6 13,7 26,6 13,7 Not 13. Kortfristiga fordringar Belopp i mnkr Koncern 2016 Koncern 2015 Kommun 2016 Kommun 2015 Kundfordringar 24,7 24,2 25,2 24,1 Ingående moms och momskompensation 19,3 20,6 19,3 20,6 Övriga statsbidrag 43,3 17,3 43,3 17,3 Fastighetsavgift 29,0 25,5 29,0 25,5 Upplupna skatteintäkter 2,9 1,5 2,7 1,4 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 31,0 23,1 29,8 22,7 Summa 150,3 112,3 149,4 111,6 Not 14. Kassa och bank Belopp i mnkr Koncern 2016 Koncern 2015 Kommun 2016 Kommun 2015 Bank 132,3 145,9 124,7 138,4 Summa 132,3 145,9 124,7 138,4 Kommunen har en kontokredit på 10 miljoner kronor som ej var utnyttjad vid bokslutstillfället. 52

51 Not 15. Eget kapital Belopp i mnkr Koncern 2016 Koncern 2015 Kommun 2016 Kommun 2015 Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 1 008,5 957,8 980,2 929,3 Årets resultat 49,5 51,0 50,8 50,9 Summa 1 058, , ,0 980,2 I koncernen ingår obeskattade reserver med 78,0 % i eget kapital. Reserv till framtida pensionsutbetalningar ingår med 71,7 mnkr. Not 16. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Belopp i mnkr Koncern 2016 Koncern 2015 Kommun 2016 Kommun 2015 Specifkation Avsatt till pensioner Pensioner och liknande förpliktelser 137,1 118,5 137,1 118,5 Särskilda avtals- och visstidspensioner 1,3 1,7 1,3 1,7 Löneskatt 33,6 29,2 33,6 29,2 Summa avsatt till pensioner 172,0 149,5 172,0 149,5 Antal visstidsförordnanden Politiker Tjänstemän Avsatt till pensioner Ingående avsättning 149,5 135,4 149,5 135,4 Ränte- och basbeloppsuppräkning 1,5 2,0 1,5 2,0 Årets utbetalningar -4,4-3,7-4,4-3,7 Intjänad förmånsbestämd ålderspension 19,7 11,8 19,7 11,8 Nya efterlevandepensioner 0,9 0,4 0,9 0,4 Nyintjänad PBF/PRF och OPF-KL 0,6 11,8 0,6 Arbetstagare som pensioneras 0,2 1,0 0,2 1,0 Övrig post -0,3-0,1-0,3-0,1 Förändring löneskatt 4,4 2,7 4,4 2,7 Summa avsatt till pensioner 172,0 149,5 172,0 149,5 Aktualiseringsgrad 94 % 92 % 94 % 92 % Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet redovisningsprinciper. 47 Not 17. Andra avsättningar Belopp i mnkr Koncern 2016 Koncern 2015 Kommun 2016 Kommun 2015 Avsatt enligt domslut 1,9 1,9 Summa andra avsättningar 1,9 1,9 Not 18. Långfristiga skulder Belopp i mnkr Koncern 2016 Koncern 2015 Kommun 2016 Kommun 2015 Låneskulder, långfristig del 297,0 356,5 263,1 313,1 Förutbetalda intäkter som regleras över fera år Investeringsbidrag 9,9 4,8 9,9 4,8 Ackumulerade periodiserade investeringsbidrag -1,0-0,8-1,0-0,8 Gatukostnadsersättning 129,3 89,5 129,3 89,5 Ackumulerad periodiserad gatukostnadsersättning -12,4-10,5-12,4-10,5 Summa förutbetalda intäkter 125,8 83,0 125,8 83,0 Summa 422,8 439,5 388,9 396,1 Investeringsbidrag och gatukostnadsersättningar periodiseras linjärt under samma nyttjandetid som motsvarande tillgång. 53

52 Rapporter Uppgifter om lån i banker och kreditinstitut (inklusive kortfristig del) Belopp i mnkr Koncern 2016 Koncern 2015 Kommun 2016 Kommun 2015 Genomsnittlig ränta 2,0 % 2,8 % 2,0 % 2,8 % Genomsnittlig räntebindningstid 3,1 år 4,0 år 2,5 år 3,4 år Lån som förfaller inom 1 år 259,5 100,0 250,0 100,0 2 3 år 156,0 109,5 150,0 100,0 3 5 år 48,0 154,0 40,0 140,0 5 år 93,0 93,0 73,1 73,1 Summa 556,5 456,5 513,1 413,1 Låneskuld per långivare Kommuninvest 356,5 456,5 313,0 413,0 Banker 200,0 200,0 Koncernbolag 0,1 0,1 Summa 556,5 456,5 513,1 413,1 Not 19. Kortfristiga skulder 48 Belopp i mnkr Koncern 2016 Koncern 2015 Kommun 2016 Kommun 2015 Låneskulder, kortfristig del 259,5 100,0 250,0 100,0 Leverantörsskulder 107,6 105,4 106,1 105,1 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 12,9 11,5 12,9 11,5 Statsbidrag 8,9 16,2 8,9 16,2 Löner och övertidsersättning 6,6 6,8 6,6 6,8 Semesterlön 51,9 47,0 51,9 47,0 Sociala avgifter 24,7 22,7 24,7 22,7 Pensionskostnad avgiftsbestämd ålderspension 29,6 28,1 29,6 28,1 Övriga upplupna kostnader 17,4 19,7 17,2 19,0 Förutbetalda skatteintäkter 6,7 2,2 6,7 2,2 Övriga förutbetalda intäkter 7,1 9,9 6,5 9,2 Övrigt 3,8 8,7 3,8 8,7 Summa 536,5 378,4 524,8 376,6 Not 20. Ansvarsförbindelser, pensionsförpliktelser Belopp i mnkr Koncern 2016 Koncern 2015 Kommun 2016 Kommun 2015 Ingående pensionsförpliktelse 521,5 540,4 521,5 540,4 Ränte- och basbeloppsuppräkninguppräkning 5,5 7,7 5,5 7,7 Årets utbetalningar -20,4-20,6-20,4-20,6 Nyintjänande -0,4-0,6-0,4-0,6 Aktualisering -2,9-1,6-2,9-1,6 Övrig post 1,5-0,2 1,5-0,2 Förändring löneskatt -4,1-3,7-4,1-3,7 Utgående pensionsförpliktelse 500,7 521,5 500,7 521,5 Aktualiseringsgrad 94 % 92 % 94 % 92 % Not 21. Övriga ansvarsförbindelser Belopp i mnkr Koncern 2016 Koncern 2015 Kommun 2016 Kommun 2015 Vallentunavatten AB 240,6 231,6 240,6 231,6 Käppalaförbundet 49,7 49,9 49,7 49,9 AB Össebyhus 43,5 43,5 43,5 43,5 Roslagsvatten AB 11,0 11,0 11,0 11,0 Föreningar 4,0 4,1 4,0 4,1 Särskilt anställningsavtal 2,5 0,7 2,5 0,7 Förlustansvar för egna hem 0,4 0,5 0,4 0,5 Summa 351,7 341,4 351,7 341,4 Vallentuna kommun har i augusti 2010 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den fnansiella efekten av Vallentuna kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 346,1 miljarder kronor och totala tillgångar till 338,2 miljarder kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 664,4 miljoner kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 651,6 miljoner kronor. 54

53 Not 22. Operationell leasing Belopp i mnkr Kommun 2016 Kommun 2015 Erlagda leasingavgifter för maskiner och fordon 0,2 0,1 lokaler 20,4 19,0 Summa 20,6 19,1 Prognos leasingavgifter inom ett år 23,4 20,1 senare än ett år men inom fem år 67,3 50,0 senare än fem år 12,3 12,2 Not 23. Koncerninterna förhållanden Belopp i mnkr Ägd andel Utdelning Försäljning Kort fordran/skuld Given Mottagen Intäkt Kostnad Kund Leverantör Kommunen 0,0 1,3 0,6 AB Össebyhus 100 % 0,0 1,3 0,6 Vallentuna förvaltnings AB 100 % Belopp i mnkr Ägd andel Lån Räntor och borgensavgifter Borgen Givare Mottagare Intäkt Kostnad Givare Mottagare Kommunen 0,1 0,1 43,5 AB Össebyhus 100 % 0,1 43,5 Vallentuna förvaltnings AB 100 % 0,

54 Rapporter Driftredovisning 50 Nämnd Budget Bokslut Belopp i mnkr netto intäkt kostnad netto Avvikelse netto Kommunstyrelse 162,9 271,9 434,7 162,8 0,1 147,0 Barn- och ungdomsnämnd 143,5 513,1 646,9 133,8 9,7 132,4 Skolpeng 588,2 79,2 656,6 577,4 10,8 557,0 Utbildningsnämnd 30,2 49,7 69,7 20,0 10,2 29,1 Gymnasieskolpeng 121,0 4,0 132,3 128,3-7,3 120,6 Socialnämnd 466,9 165,0 616,7 451,7 15,2 428,1 Fritidsnämnd 49,8 4,7 53,0 48,3 1,5 46,1 Kulturnämnd 42,0 5,6 48,1 42,4-0,4 40,2 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd 11,1 12,1 25,3 13,3-2,1 9,9 Överförmyndarnämnd 2,8 2,2 4,1 1,9 0,8 2,4 Nämndernas nettokostnader 1 618, , , ,0 38, ,9 Kapitalkostnader -98,9-92,4-92,4-6,5-92,1 PO-pålägg -232,3-238,1-238,1 5,8-215,3 Sociala avgifter och pensionsavsättningar 232,3 250,7 250,7-18,4 216,2 Pensionsutbetalningar 30,4 31,5 31,5-1,1 30,9 Övriga intäkter och kostnader 1,8 24,4 23,3-1,1 2,9-20,0 Summa fnansieringsenheten -66,7 24,4-25,0-49,5-17,2-80,3 Verksamhetens nettokostnad exkl avskrivningar 1 551, , , ,6 21, ,6 Nämndernas budget och prognoser Nämnd 2016 Avvikelse Belopp i mnkr Utfall Budget 1 (KP ) Prognos 1 april Prognos 2 augusti Budget 2 (inkl. förändring) Budget 2 mot utfall Kommunstyrelse 162,8 158,8 159,2 163,9 162,9 0,1 Barn- och ungdomsnämnd 133,8 143,5 142,5 145,0 143,5 9,7 Skolpeng 577,4 588,2 587,6 580,7 588,2 10,8 Utbildningsnämnd 20,0 30,2 29,3 28,7 30,2 10,2 Gymnasieskolpeng 128,3 121,0 121,0 124,0 121,0-7,3 Socialnämnd 451,7 468,0 452,9 456,9 466,9 15,2 Fritidsnämnd 48,3 49,6 49,6 49,6 49,8 1,5 Kulturnämnd 42,4 42,0 42,0 42,0 42,0-0,4 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd 13,3 11,1 11,1 12,5 11,1-2,1 Överförmyndarnämnd 1,9 2,5 2,8 2,0 2,8 0,8 Nämndernas nettokostnader 1 580, , , , ,5 38,5 56

55 Investering Tabellen visar investeringar per nämnd. Projekt som är större än en miljon kronor i årets utfall specifceras Projekt som sträcker sig över fera år Belopp i mnkr Årets budget Årets utfall Total projektbudget Utfall t.o.m. år 2015 Beräknad totalsumma Klar år Kommunstyrelsen 216,6 121,5 Paviljonger 29,3 29,3 30, Infrastruktur Tingvalla 3,5 25,7 41,0 49,4 41, Upprustning torgytor 34,2 19,9 50,0 32,3 50, Infrastruktur Haga 3 8,7 11,9 34,7 34,7 34, Infrastruktur Åby ängar 20,0 11,8 54,2 49,1 69, Trafksäkerhetsåtgärder 4,9 4,1 Utbyte kvicksilverbelysning 9,6 3,3 15,0 8,7 15, Tingvalla vändhållplats 3,1 3,1 3,1 3,1 3, Energisparåtgärder 3,2 3,0 Beläggning vägar 2,3 IT-utrustning 3,0 1,8 Cykelnätet 2,0 1,8 Barn- och ungdomsnämnd 109,3 64,4 Strix träningsskola 29,9 27,7 44,6 38,9 44, Kårsta lokalefektivisering 12,1 9,3 12,4 9,6 12, Hagaskolan 21,2 6,9 462,1 16,7 462, Årliga investeringsanslag 4,0 4,2 Åby Ängar ny förskola 19,1 3,8 57,0 5,6 57, Karby förskolekapacitet 4,8 3,8 5,0 4,0 4, Granåsa förskola golvbyte 3,7 0,0 3,7 5, Ormstaskolan ny förskola 4,0 2,1 45,0 2,1 45, Utbildningsnämnd 0,5 0,3 Socialnämnd 1,7 0,1 Fritidsnämnd 24,3 14,5 Konstgräsanläggning Össebyhus IP 9,0 5,4 9,1 5,4 9, Veda 5,8 4,4 12,0 10,6 12, Ishallar byggteknisk 1,7 21,2 1,7 21, Vallentuna IP 3,3 2,6 3,3 2,6 3, Kulturnämnd 3,9 2,5 Vallentuna Kulturhus lös inredning 3,3 2,1 20,8 19,6 19, Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 1,7 0,4 Summa 358,1 203,8 Projekt som sträcker sig över fera år har förutom årets budget och årets utfall även en totalprojektbudget, ett ackumulerat värde för utfall till och med år 2016, en ny beräknad totalsumma samt uppgift om det år projektet beräknas bli färdigställt. Budgetvärdena är hämtade ur kommunplan för

56 Rapporter Exploatering Tabellen visar exploatering per område. Projekt som är större än en miljon kronor i årets utfall specifceras. Inkomster (+) / utgifter (-) netto i balansräkningen Belopp i mnkr Årets budget Årets utfall Vinst (+) / förlust (-) i resultaträkningen Utfall t.o.m. år 2016 Årets budget Årets utfall Bostadsexploatering Centrala delen av Vallentuna tätort -0,1-1,8 1,4 Norra delen av Vallentuna tätort 20,3 19,3-63,7 27,5 16,2 Åby ängar 35,8 20,0 7,6 28,5 13,6 Haga 3-2,7 0,5-22,2 1,8 Södra delen av Vallentuna tätort -10,7-21,6-34,5 Nyborg -14,0-1,6-6,1 Kristineberg -60,5-2,2-7,8 Tingvalla 6,5-14,2-37,9 Lindholmen, Markim-Orkesta, Frösunda -0,2-0,5 Östra Vallentuna och Kårsta -12,7-1,0-4,0 52 Industriexploatering -0,2-5,2-6,7-5,1 Fågelsången -5,0-5,0 Summa -60,4-7,0-119,7 27,5 11,1 Budgetvärden är tagna ur kommunplan för

57 Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad enligt lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) vilket bland annat innebär att: intäkter redovisas när det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och att intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas infyta, tillgångar och skulder har tagits upp till anskaffningsvärde, periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed samt värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärde. Förändrade redovisningsprinciper och rättelser av fel RKR har inte publicerat några nya rekommendationer under Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 procent infytande. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår av bild på sidan 38. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas i not till respektive post i resultaträkning och/eller i kassafödesrapport när dessa förekommer. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger en miljon kronor. Dessutom redovisas kommunens realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar samt kostnader och intäkter vid tomtförsäljning i samband med markexploatering som jämförelsestörande. Jämförelsestörande poster framgår av not 8. Intäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande publicerade SKL en ny prognos i februari 2017 som pekar på en positiv avvikelse med 1,3 miljoner kronor jämfört med decemberprognosen. Investeringsbidrag och gatukostnadsersättningar tas upp som förutbetalda intäkter och redovisas bland långfristiga skulder. De periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Kostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning, det vill säga lika stora nominella belopp varje år, baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. I kommunen tillämpas normalt avskrivningstiderna tre, fem eller tio år för maskiner och inventarier och 20 eller 33 år för byggnader. För byggnader ersätts detta successivt med komponentavskrivning (läs mer nedan). Avskrivningen påbörjas när tillgången tas i bruk. En samlad bedömning av nyttjandeperiod för respektive tillgångstyp görs. Arbetet med att gå över till komponentavskrivning har fortsatt. Alla nya verksamhetsfastigheter och publika fastigheter har delats upp i komponenter från och med Uppdelning i komponenter av gamla publika fastigheter med ett värde överstigande fem miljoner kronor blev klar Gamla verksamhetsfastigheter med kvarvarande värden på mer än fem miljoner kronor ska delas upp i komponenter under Resultateffekten för verksamhetsfastigheter och publika fastigheter som år 2016 delats upp i komponenter blev 7,7 miljoner kronor i lägre driftskostnader. Det fnns internt upparbetade immateriella tillgångar för egenutvecklade program. Anskaffningsvärdet var 4,3 miljoner kronor, de är helt avskrivna. Kommunen använde tre procent som internränta och tilllämpade inte SKL:s föreslagna internränta. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod på minst tre år klassifceras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde är kronor och gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella tillgångar samt för fnansiella leasingavtal. Kommunen tillämpar huvudmetoden så lånekostnader ingår inte i investeringars anskaffningsvärde. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt den så kallade RIPS07-modellen (riktlinjer för beräkning av pensionsskuld). För avtal med samordningsklausul utgår beräkningen från förhållanden som är kända vid bokslutstillfället. Om inget annat är känt görs beräkningen utifrån att ingen samordning kommer att ske. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som en avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte har lösts ut redovisas som en ansvarsförbindelse

58 LEVANDE Revisionsberättelse KOLUMTITEL 54 Vi har granskat kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet och genom utsedda lekmannarevisorer i AB Össebyhus, Vallentuna Förvaltnings AB, Roslagsvatten AB och Vallentunavatten AB även verksamheten i dessa företag under år Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit de resultat som redovisas i bilagan, Revisorernas verksamhetsberättelse för 2016 och övriga till berättelsen bifogade bilagor. Vi instämmer i kommunens bedömning att kommunen lever upp till kommunallagens krav på ekonomi i balans enligt kommunallagen 8 kap 5 a-b för räkenskapsåret Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad enligt lag, normer och i övrigt god redovisningssed och att räkenskaperna är rättvisande. Enligt kommunallagen 9 kap 9 skall revisorerna bedöma om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål som kommunfullmäktige fastställt i syfte att skapa en god ekonomisk hushållning. Vår bedömning är att det fnansiella mål som kommunfullmäktige beslutat har uppnåtts, vilket också sammanfaller med kommunstyrelsens bedömning. Vi bedömer, utifrån årsredovisningens återrapportering, att verksamhetens utfall i huvudsak är förenligt med fullmäktiges övergripande mål för verksamheten. Uppföljningen av de kommungemensamma målen för 2016 visar att 4 av 5 mål är uppnådda. Styrelsens och nämndernas interna kontroll bedöms ha varit i stort sett tillräcklig. Vi tillstyrker att: Kommunstyrelsen, barn-och ungdomsnämnden, fritidsnämnden, kulturnämnden, miljö-och samhällsbyggnadsnämnden, utbildningsnämnden och överförmyndarnämnden, samt ledamöterna i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för 2016 års förvaltning. Socialnämnden är föremål för särskild granskning och vi återkommer med utlåtande i ansvarsfrågan när granskningen är slutförd. Kommunens årsredovisning godkänns. Vallentuna Staffan Modig Hans Strandin Britt-Marie Heidmark Åke Eriksson Åke T Carlestam Claes-Robert von Post 60

59 Ordförande Ray Idermark (M) Kommunfullmäktiges ordförande Parisa Liljestrand (M) Kommunstyrelsens ordförande Johan Skog (M) Barn- och ungdomsnämndens ordförande Lars Carlsson (C) Fritidsnämndens ordförande 55 Lovisa Kronsporre (C) Kulturnämndens ordförande Ylva Mozis (L) Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Björn Furugren Beselin (C) Socialnämndens ordförande Roswitha Melzer (L) Utbildningsnämndens ordförande Stig Alexandersson (M) Överförmyndarnämndens ordförande Lars-Bertil Ohlsson (KD) Valnämndens ordförande Stafan Modig (L) Revisionens ordförande 61

60 kommunledningskontoret tuna torg vallentuna tfn kommun@vallentuna.se 62

61 VALLENTUNA KOMMUN REVISIONEN REVISIONSBERATTELSC ZO ro KOM MU NFU LLMÄKTIGE I VALLENTUNA KOMMUN Revisionsberättelse Vi har granskat kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet och genom utsedda lekmannarevisorer i AB Össebyhus, Vallentuna Förvaltnings AB, Roslãgsvatten AB och vallentunavatten AB även verksamheten i dessa företag urã", år zo16.- Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommungnls r-evisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit de resultat som redovisas i bilagãn, Revisorernas verksamhetsberättelse för zo16 och övriga till berättelsen bifogade bilagor. Vi instämmer i kommunens bedömning att kommunen lever upp till kommunallagens krav på ekonomi i balans enligt kommuìallagen 8 kap $ s a-b fbr räkenskapsåret zot6. Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad enligt lag, normer och i öwigt god redovisningssed och att räkenskaperna äriãtwisande. Enligt kommunallaggn 9 kap $ g skall revisorerna bedöma om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål som kommunfullmäktige fastställt i syftã att skapa en god ekonomisk hushållning. Vår bedömning är att det finansiella mål som kommunfullmäktige beslutat har uppnåtts, vilket också sammanfaller med kommunstyrelsens bedömning. Vi bedömer, utifrån årsredovisningens återrapportering, att verksamhetens utfall i hur'udsak är förenligt med fullmäktiges övergripande mål ftir verksamheten. Uppftiljningen av de kommungemensamma målen för zo16 visar att 4 av s mål är upprrådiu.- - Styrelsens och nämndernas interna kontroll bedöms ha varit i stort sett tillräcklig. Vi tillstyrker att: bt4 { ' Kgmm-unstyrelsen, barn-och ungdomsnämnden, fritidsnämnden, kulturnämnden, m-iljö-ocþ samhällsbyggnadsnämnden, utbildningsbildningsnämnden och överförm,ndarnämnden, samt ledamöterna iäessa ors;.t beviljas ansvarsfrihet för zo16 års förvaltning. Socialnämnden är förõmål ftir särskild granskning o9h vi återkommer med utlåtande i ansvarsfrågan när granskningen är slutförd. REVISIONEN TUNA TORG 1, VALLENTUNA TFN s0 00. FAX KOMM U NG)VALLENTU NA. SE Ødtø,ura VALLENTU NA. SE 63 lûmr E Vallentuna kommun

62 VALLENTUNA KOMMUN REVTSToNSBERÄTTELSE 2o 16 REVISIONEN KOMMUNFULLMÄKTIGE I VALLENTUNA KOMMUN Kommunens årsredovisning godkänns. Vallentuna 2c16-c,4-c,4 fur /r^'þ1 staffan Modig I Hans Strandin Britt-Marie ø/. r/*/,/* Åke Eriksson Åke T Carlestam Claes-Robert von Post TTll revisionsberättelsen hör bilagorna: Revisorernas verksamhetsberättelse för år zo 16 De sakkunnigas rapporter i olika granskningar Granskningsrapporter från lekmannarevisorerna i AB Össebyhus, Vallentuna Förvaltnings AB, Roslagsvatten AB och Vallentunavatten AB REVISIONEN TUNA TORG 1 ' VALLENTUNA TFN FAX KOM MUN )VALLENTUNA. SE NA. SE mt r Vallentuna kommun 64

63 1 Revisorernas verksa m hetsberättelse 2lJL6 zo16 överlämnar vi här- För uppföljning av revisionsplanen fcjr verksamhetsåret med vår verksamhetsberättelse. Vår revisionsberättelse för zo16 har avgivits den 4 april zor7. Förutsättningar für revisionen Revisorerna granskar med stöd av kommunallagen årligen all den verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. Revisorerna skall varje år till fullmäktige avge en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det föregående budgetåret. Granskningen omfattar kommunens verksamhet, räkenskaper och årsredovisning. Revisionens inriktning och syfte är att pröva; om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig. Revisionen har en oberoende ställning i förhållande till nämnderna och avgör självständigt i förhällande till nämnderna vilken granskning som skall bedrivas. Revisorerna eftersträvar i sin revision, utan att ge avkall på revisionens syfte, att upprätthålla ett förtroendefullt förhållande till de reviderade nämnderna och deras personal. Bemanning Revisorer för verksamhetsåret zo16 har varit Staffan Modig, Hans Strandin, Britt*Marie Heidmark, Claes Robert von Post, Äke Eriksson och Åke T Carlestam. För fullgörande avvårt uppdrag har vi under året biträtts av pwc. Ekonomi Revisorerna har för zo16 haft en budget som uppgått till r z6o tkr. Revisorerna redovisar en positivbudgetawikelse med zo8 tkr. Genomförda revisionsinsatser REVISIONEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN 0B FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW. VALLENTU NA, SE Æ ø æ a",, a,{6* 65 ril TE Vallentuna kommun

64 2 är i nivå med erhållen budget, dock har ca 2oo tkr felaktigt belastat zott pä. grund av periodiseringsfel. Redogörelse Nedan lämnas en kortfattad redogörelse över granskningsinsatser som genomförts under revisionsåret För samtliga granskningar har rapporter upprättats och tillställts respektive styrelse/nämnd. Sedan hösten zoot redovisar revisionen löpande genomförda granskningar i samband med ordinarie fullmäktigesammanträden. Vi ser positivt på att såväl kommunstyrelsen som nämnderna i sina svar visar på följsamhet till de rekommendationer och förslag till förbättringar som lämnats i granskningsrapporterna. Nedan redovisas planering och genomförande av årets revision. t ^4 Rislc- o ch u äs entlíghet s oino,lg s Vi har som underlag för våra granskningsinsatser under året gjort en risk - och väsentlighetsanalys. Riskbedömningens syfte är att ringa in väsentliga granskningsområden, samt definiera förslag på inriktning och omfattning av olika insatser. Med utgångspunlt i upprättad risk- och väsentlighetsanalys har vi sedan valt inriktning på granskningsinsatserna under året. Grainskníng au &rsred.ouísning 2o.76 - Bílaga t Med utgångspunkt från ställda revisionsfrågor lämnas följande sammanfattande revisionella bedömningar: a vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Vi bedömer att förvaltningsberättelsen innehåller den information som ska ingå enligt lag om kommunal redovisning och god redovisningssed. a vi bedömer att årets resultat är förenligt med fullmäktiges mål för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Det finansiella målet för zo16 är uppfyllt. vi bedömer, utifrån årsredovisningens återrapportering, att verksamhetens utfall är förenligt med fullmäktiges övergripande mål för verksamheten. De verksamhetsmässiga målen för zo16 är delvis uppftllda eller uppfi'llda för samtliga nämnder. Uppfötjningen av de kommungemensamma målen för zo16 visade att 4 av s mål är uppnådda. REVISIONEN TUNA TORG 1, VALLENTUNA TFN FAX KOMM U N@VALLENTUNA. SE 'rá wwìv.vallentu NA. SE M M,øu- 66 tffir U Vallentuna kommun

65 3 o vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rätmsande. Ä.rsredovisningen är upprättad enligt god redovisningssed. Inga väsentliga awikelser mot god redovisningssed har påträffats. Gra:nskníng au del&rsrapport zot6 - BíIøgaz En översiktlig granskning av kommunens delårsrapport genomfördes och utifrån granskningen gjordes följande bedömningar: a a Det framkom inga omständigheter som tydde på att kommunens delårsrapport var upprättad i strid med lagens krav och god redovisningssed. Prognostiserat resultat var förenligt med det finansiella mål som fullmäktige fastställt för zot6. o Prognostiserat resultat var i huvudsak är förenligt med de verksamhetsmässiga mål som fullmäktige fastställt i budget zot6. Kommunstyrelsen gjorde bedömningen målen kommer att uppnås för fyra av fem strategiska inriktningar vid årets slut. vad denna bedömning byggde på framgick dock inte på ett tydligt sätt av delårsrapporten, vilket försvårade bedömningen. Inom ramen för granskningen av delårsrapporten framkom dock inget som gjorde att vi kunde göra någon annan bedömning än vad kommunstyrelsen gjorde. Lämnad bedömningen byggde dock på försättningen att åtgärder vidtogs under hösten för de mål som inte uppnåtts vid delårsuppföljningen. Gra;nskníng aú offentlíghetspríneþen - BíIago g syftet med granskningen var att bedöma om styrelse och granskade nämnder levde upp till bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (zoo9:4oo) avseende följande aspekter: o Kommuniceringen av offentlighetsprincipen till anställda inom nämnden samt till medborgare. Registrering av allmänna handlingar. Förvaring av allmänna handlingar o Utlämning av allmänna handlingar Hantering av sekretessbelagda handlingar Efter genomförd granskning gjordes bedömningen att kommunstyrelsen och granskade nämnder delvis levde upp till bestämmelserna i offentlighetslagstiftningen och att vissa åtgärder behövde vidtas för att ge bättre förutsättningar att efterleva lagstiftningen. M,A \ REVISIONEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VA LLE NTU N A. SE TU NA. SE Mør^,á /Å 67 iffiil û Vallentuna kommun

66 4 I missivbrevet lämnades en särskild notering kring noterade brister i de sekretessbelagda akter som omfattades av granskningen. Förstudíe - Lãngsíktíg plolneríng - Bílagø4 Syftet med förstudien var att ge en bild av förekomsten av långsiktiga analyser, kalþler och långsiktig planering i kommunen. I förstudien belystes följande frågeställningar: o Hur arbetar kommunstyrelsen med omvärldsanalyser i syfte att öka kunskapen om nuläge och utveckling?. Vilka långsiktiga ekonomiska kalþler och bedömningar gör styrelsen och nämnderna?. Görs riskanalyser och finns det alternativa strategier för att skapa handlingsberedskap?. Finns det ett resursfördelningssystem som beaktar objektiva parametrar som befolkningsstruktur? Hur arbetar styrelse och nämnder för att säkra kompetensförsörjningen? Efter genomförd förstudie gjordes bedömningen föreföll vara god i kommunen. att den långsiktiga planeringen Grc:nskníng aú kotnrnu tens bered,skap gäuande etík, kornryttíon och oegentlígheter (EI<O) - Bíløgø g Syftet med granskningen var att kontrollera om kommunstyrelsens arbete och internkontroll gällande etik, korruption och oegentligheter var tillräcklig. Granskningen syftade även till att följa upp den granskning som gjordes Efter genomförd granskning gjordes bedömningen att kommunstyrelsen (och nämnderna) sedan 2ot2 i avsevärd utsträckning förbättrat arbetet med att säkerställa att EKO-frågor behandlas systematiskt och ändamålsenligt. Bedömningen grundade sig bl.a. på följande: O a a Riktlinjer och rutiner som rör flera frågor med bäring på granskningsområdet har tagits fram sedan PwC:s granskning är zotz. Kultur och medvetenhet har ly{ts fram som det främsta verktyget i det förebyggande arbetet. Regler för bisysslor och förtroendeskadlig verksamhet är kända och insamling och kartläggning görs årligen enligt antagna riktlinjer. Nämnderna gör en uppföljning två gånger per år inom ramen för arbetet med internkontroll. Därtill gör kommunstyrelsen en samlad bedömning REVISIONEN. TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX s0 88. KOMMUN@VALLENTUNA.SE ll.t/ \. á p æ, 7,,ø y'fá- 68,ffiIl E Vallentuna kommun

67 5 av hur kommunens interna kontrollsystem fungerar och föreslår förbättringsåtgärder vid brister. Dock noterades att det fortfarande fanns förbättringspotential, gällande bl.a. följande: o a a EKO-frågor hanteras i hur,rrdsak inom ramen för det ordinarie internkontrollarbetet och tas upp i de riskanalyser som nämnder och kommunstyrelsen gör. Det finns dock ingen dokumenterad, systematiserad eller kommunicerad rutin för bakgrundskontroller vid rekrytering. Kontroller görs i huvudsak inom ramen för det ordinarie internkontrollarbetet. Nya rutiner har skapats kring resor och representation, användning av inköpskort och attestering av fakturor. Det genomförs däremot inga systematiska kontroller, såsom stickprov, för att kontrollera att samtliga bisysslor har redovisats. Det saknas riktlinjer eller rutiner för hantering av en händelse (oegentlighet) och det finns ingen formaliserad visselblåsarfunktion. I(artläg g níng : Rutíner fi)r &ter s ökníng au stats b ídr ag ftr fly ktíng - rnottaga:ndet- Bíløga6 En kartläggning har genomförts av kommunens rutiner för återsökning av statsbidrag för flyktingmottagande i syfte att ta ställning till om ytterligare granskning var nödvändig inom området. Utifrån genomförd kartläggning bedöms ingen ytterligare granskning som nödvändig. Dock noterades att det kunde vara skäl att rutinerna för återsökning dokumenterades. För studíe : Ggrnnøsíeskoløns eleuutu ecklíng - Bílø.g ø 7 Förstudien syftade till att undersöka på vilket sätt utbildningsnämnden tagit del av information kring grmnasieskolans elevtalsutveckling och om nämnden utifrån detta fattat beslut som kan påverka den kommunala gymnasieskolans utveckling och inriktning. Efter genomförd förstudie önskade revisonen få svar på ett antal frågeställningar. Detta för att kunna ta ställning till om ytterligare granskningsinsats är aktuell inom området. \ REVISIONEN TUNA TORG 1 ' VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE SE ÆÆ w Ø x- 69 iñil IU Vallentuna kommun

68 6 Gr sn sknílng aú ínternkontr oll au s e ende löner o ch er s ättníng ar - Bílaga I Syftet med granskningen var att bedöma om kommunstyrelsens och öwiga nâmnders iáterna koñtroll var tillräcklig avseende löner och ersättningar. Efter genomförd granskning gjordes bed.ömningen att det fanns påtagliga brister i den internkontrollen. Med bakgrund av granskningens resultat och att lönekostnaderna utgör en stor del av kjmmunens kostnadei, lyftes särskilt vikten av att kommunen genomfcir en översyn av lönehanteringen där bland annat roller och ansvar tydliggörs och det säkeiställs att relevanta kontroller de facto blir genomförda. I granskningens enkätundersökning hade endast 68 procent av de tillfrågade särat, vilkeì bedömdes som anmärkningsvärt. Av den anledningen lämnades - även en notering till kommunstyrelsen och nämnderna att de behöver medverka för till att skärpã vikten av att alla svarar när revisionen frågar. Grcrnsknírrg au exploøteríng suerksstnheten - Bílag ø 9 S 'ftet med granskningen var attbedöma om kommunstyrelsen hade en ändamålsenlig eiploateringsprocess. Efter genomförd granskning gjordes bedömningen Jt t ó*^,rnrtytãlr"tt i allt väsentligt hade en ändamålsenlig exp]o,atering"sprocess. Bedömningen grundade sig på att process och ansvarsfördelning i huäràsak var tydlig och ãtt det fanns en röd tråd i planeringen ochi styrdokumenten. Oet främkãm även att det fanns en tydlig och transparentbudgetering, redovisning och uppföljning. I granskningen noterades dock att redovisningen till den poñtirku tti ra.t i.rtrã" förbättras samt att vissa styrdokument behövde uppdateras. P M - Gr sn skníng au olru o den o ch et s ättníng ør tíll frir tr o endeu ø;ldø' (tíuåigg tílllönegroinskníngen) Bìlo.ga to - Sftet med granskningen var attbedöma om kommunstyrelsen och nämnderna här en tiflrä-cklig internkontroll avseende arvoden och ersättningar till förtroendevalda. Efter gãnomförd granskning gjordes bedömningen att den interna kontrollen i hur,udsak var tillräcklig. ß{^ I L Öurígainsatser Utöver ovanstående granskningar har även kartläggningar genomförts av kommunens miljöarbete samt av kommunens tillsynsverksamheter. Díalog och kontskter tned. nätrtnd.er och kotntnunstyrelse m Ín protokoll och tillhörande handlingar. På samma Vi följer löpande nämndernas REVISIONEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE WWW,VALLENTUNA. SE ftr 70 iffil TE Vallentuna kommun

69 7 sätt följer utsedda lekmannarevisorer handlingar. löpande bolagens protokoll och tillhörande Kornp ete tsutu ecklíng o ch erfarenhet sutbg te Vi har varit representerade vid regionala revisionskonferenser med såväl landstinget som andra kommuner avseende erfarenhetsutbyte under året. Dessutom har vi medverkat På KOMMEK tillsammans med SKL. v 2ot6-o4-o4 o ÉØr Modig Britt-Marie Heidmark c,e 7á,á/* Åke T Carlestam,.r Hans Strandin Åke Claes-Robert von Post REVISIONEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMM U NTU NA. SE SE iml 5 Vallentuna kommun 71