Eures. verksamhetsberättelse

Transkript

1 Eures verksamhetsberättelse

2 Innehåll Europeiska arbetsförmedlingstjänsten Eures erbjuder Vad är Eures?... 2 Ledaren: Kunnigt folk från utlandet... 3 Arbetsmarknadsöversikt... 4 Eures-evenemang... 5 Katarzyna Kawka-Kopeć: Tiderna förändras... 6 Brobyggare... 8 Samarbete i Nordkarelen... 9 Det behövs fler arbetstagare till Helsingfors Framtidsutsikter rådgivning för arbetssökande som önskar arbeta i Europa rådgivning för arbetsgivare som vill anställa en arbetstagare från Europa Eures arbetsförmedlingsnät i Europa omfattar nästan 800 Eures-rådgivare I Finland verkar sammanlagt 27 rådgivare vid de största arbetskraftsbyråerna Närmare information: och År 2007 Eures-rådgivarna i Finland svarade på över förfrågningar från arbetssökande och arbetsgivare Över 500 finländare hittade en arbetsplats utomlands med hjälp av Eures rekryteringsevenemang Eures deltog i över tusen evenemang i Finland och övriga Europa 2 Kunnig arbetskraft till Finland Finland marknadsförs med en dvd för arbetssökande som är intresserade av att arbeta utomlands. Broschyren EURES arbetstagare från Europa ger arbetsgivarna klara anvisningar om hur man rekryterar arbetskraft från EU/EES-länderna.

3 Ledaren Kunnigt folk från utlandet! År 2007 hade var tredje arbetsgivare i Finland svårigheter att rekrytera nya arbetstagare. Den vanligaste orsaken till rekryteringsproblemen var bristen på arbetskraft. Bristen på arbetstagare medförde svårigheter bland annat inom trafikbranschen samt inom affärslivet och den offentliga servicen. De ökade rekryteringsproblemen syntes också i Eures-nätverkets verksamhet. Under den gångna perioden ökade förfrågningarna från arbetsgivarna ytterligare. Hundratals arbetsgivare har via oss sökt utländsk arbetskraft till sina lediga arbetsplatser och många av dem har också rest utomlands tillsammans med Eures-rådgivarna för att marknadsföra sina företag och intervjua arbetssökande. Därtill har vi intensifierat våra kontakter till arbetsgivar- och företagarorganisationerna både på nationell och regional nivå. Vårt mål är att nå små och medelstora företag som har svårt att få arbetskraft och att sänka deras tröskel att avlöna arbetskraft från EU/EES-länderna. Vi erbjuder också rådgivning för utlänningar som kommer till Finland för att arbeta, så att de snabbt ska komma in i det finländska arbetslivet. I och med den avtagande ekonomiska tillväxten kan rekryteringsproblemen tillfälligt minska nästa år. Under det nästa årtiondet är emellertid andelen personer som når pensionsåldern klart större än de yngre åldersklasserna som kommer ut i arbetslivet. För att rekryteringsproblemen inte ska begränsa företagens verksamhet och tillväxt, har den offentliga sektorn beslutat stärka sin ställning när det gäller internationella rekryteringar. Detta framgår av regeringsprogrammet, där ett av målen är att främja arbetsrelaterad immigration. Katja Helander, projektchef Uppgifterna om rekryteringsproblemen i artikeln har plockats från Mika Tuomalas rapport Työvoiman hankinta toimipaikoissa 2007 (Anskaffning av arbetskraft på arbetsplatserna 2007), ANM-Analyser webbpublikation 3

4 Arbetsmarknadsöversikt Under år 2007 blev Finlands ekonomi starkare och sysselsättningen utvecklades gynnsamt. I samband med att man fastställde uppgifterna för det nya arbets- och näringsministeriet, som inledde sin verksamhet i början av år 2008, lyfte man fram tillgången till kunnig arbetskraft som ett av de viktigaste målen. I detta arbete har Eures en betydande roll. Antalet arbetslösa minskade klart år 2007 och arbetslöshetsnivån minskade från 7,7 procent till 6,9 procent. Efterfrågan på arbetskraft ökade, vilket också syntes i ett större antal lediga arbetsplatser som meddelades till arbetsförmedlingen. Arbetskraftens rörlighet ökade och under de senaste åren har det också flyttat allt fler utländska arbetstagare till Finland. År 2007 flyttade nästan personer från utlandet till Finland, dvs. 22 procent mer än året innan. Samtidigt har andelen arbetslösa utlänningar sjunkit. Allt flera företag hade svårigheter att rekrytera arbetskraft. Upp till 13 procent av de arbetsgivare som sökte ny arbetskraft blev delvis eller helt utan nya arbetstagare. Den största enskilda orsaken till rekryteringsproblemen var bristen på arbetskraft. Sammanlagt 29 procent av de sökande företagen stötte på detta problem. Bristen på arbetstagare belastade speciellt hälsovårdssektorn och metall- och transportbranschen. Andelen utländska arbetstagare höll sig fortsättningsvis på en låg nivå: de utgjorde tre procent av arbetskraften. Utlänningarna arbetade inom många branscher, de flesta inom jord- och skogsbruk (11 %) och industrin (6 %). De flesta av dem rekryterades från Estland (34 %) och Ryssland (25 %). Förvaltningen av immigrationsärenden koncentrerades till inrikesministeriet den 1 januari Koordineringen av Euresnätverket, som stöder arbetsrelaterad immigration, sköts emellertid fortsättningsvis arbets- och näringsministeriet. Arbetskraftsbyråerna betjänar fortsättningsvis arbetsgivare som är intresserade av att rekrytera arbetstagare från utlandet samt arbetssökande som åker utomlands för att arbeta. 4 Arbetskraftens rörlighet ökar. Andelen utländska arbetstagare i Finland är emellertid fortsättningsvis endast tre procent av arbetskraften.

5 Eures-evenemang VÅREN 1.4 Eures verksamhetsperiod börjar 12.4 Skandinavien Tag, Tyskland nd International Job Fair, Ostrava 15.5 Cross Border-samarbetsmöte mellan Helsingfors och Tallinn, Tallinn Arbetsplatsmässa Job Days 2008, Prag: Mässan samlade tusentals deltagare som var intresserade av arbetsmöjligheter utomlands. De högt utbildade och språkkunniga arbetstagarna betraktade Finland som ett beaktansvärt sysselsättningsland. SOMMAREN Arbetsförvaltningens förhandlingsdagar för utvecklande av samarbetet mellan Euresnätverket och arbetsgivarna, Tusby Strategiska högnivågruppens sammanträde, Nürnberg 28.6 Job Fair, Katowice hösten Temaveckor European Job Days Hundratals rekryteringsmässor, seminarier och informationsinslag runtom i Europa. Finländska arbetsgivare och Eures-rådgivare besökte mässorna i Rumänien, Estland, Polen, Bulgarien, Ungern och Portugal rd International Job Fair, Lublin, Polen st International Job Fair, Rzeszow, Polen Rekryteringsevenemang inom hälsovårdsbranschen, Stockholm International Job Fair, Warschava European Job Fair, Oviedo Finnish-Danish Days, Warschava Kampus/European Job Days, Åbo: Åbo arbetskraftsbyrå ordnade tillsammans med högskolorna i Åbo en populär mässa, i vilken det deltog nästan 60 företag från Finland och utlandet. Under dagens lopp besöktes mässan av nästan personer som var intresserade av arbetsmöjligheterna i Finland och utomlands. VINTERN 16.1 Arbetsmarknadsevenemanget PESTI 2008, Uleåborg Next Step-mässa, Lahtis Oppia ja työtä-mässa, Joensuu 30.1 Evenemanget Eurooppaan tai etäämmälle, Helsingfors 30.1 Rekryteringsmässa, Tammerfors Osaajat kohtaavat-mässa, Jyväskylä Rekryteringsmässa på Cypern th International Emigration Fair, Utrecht; Holland Nordic-Baltic-seminarium för de europeiska nätverken för rörlig arbetskraft (Eures, Europassi. Euroguidande), Riga 18.3 Rekryteringsevenemang, Poznan: Mäss- och intervjuresa för sydösterbottniska företag till Polen. Under dagen visade arbetssökande intresse för företagens lediga arbetsplatser. De Eures-rådgivare som deltog i resan berättade om Finlands levnadsoch arbetsförhållanden och arbetsgivarna intervjuade de sökande med hjälp av en polsk tolk Eures verksamhetsperiod slutar Olika evenemang och möten utgör en väsentlig del av Eures arbete. Det allra viktigaste är emellertid det praktiska arbete som görs för att de som söker arbete och de som erbjuder arbete ska mötas över de europeiska landsgränserna. 5

6 Eures-rådgivare Katarzyna Kawka-Kopeć, Warschava: Tiderna förändras Eures-tjänsterna behövs! 6 Polen har blivit rikare under de senaste åren och även arbetslösheten har sjunkit kraftigt. Det har funnits många som velat resa utomlands för att arbeta, varför Eures-tjänsterna varit mycket populära. Fortfarande finns det många som är intresserade av ett arbeta utomlands och som aktivt besöker Eures-rådgivarna och rekryteringsmässorna. Polen får också besök av finländska arbetsgivare som reser till landet för att söka yrkeskunnig arbetskraft.

7 Personlig rådgivning utgör en språngbräda för många som vill åka utomlands. Information underlättar anpassningen till de nya förhållandena. Redo att stå till tjänst! Eures-rådgivarna för ett nära samarbete. Då Katarzyna Kawka-Kopeć började som Eures-rådgivare i Warschava år 2005 pågick ännu de galna åren. Polen hade anslutit sig till Europeiska unionen och levnadsnivån i landet var tämligen låg. Polen hade en arbetslöshet på 18 procent. Eures-rådgivarna hade ett digert arbetsfält: det fanns många som ville skaffa sig en arbetsplats utomlands. De kom arbetstagare från många olika branscher även till Finland, trots språksvårigheterna. Nu har situationen förändrats något, berättar Katarzyna. Lönerna har stigit också hos oss, en yrkeskunnig svetsare får nu en nettoinkomst på euro. Arbetslöshetsnivån har nästan halverats från de tiderna när den var som störst. Eures-rådgivarna arbetsuppgifter har också blivit mångsidigare: vi förmedlar även arbetstagare från andra länder till Polen! Rörligheten har kommit för att stanna Det finns fortfarande många här som vill åka utomlands för att arbeta, försäkrar Katarzyna Kawka-Kopeć. Speciellt bland de unga ökar rörligheten hela tiden. De lockas av att få lära känna nya människor och nya kulturer. Under de senaste åren har Finland fått många arbetstagare speciellt inom metallbranschen från Polen, vilkas arbetsinsats har räddat många företag från stora svårigheter. Konkurrensen om utbildad arbetskraft har blivit allt hårdare i västländerna, där befolkningen blir allt äldre. Kontakterna ger resultat De ESR- & Eures-finanserade Tulevaisuus metalissa-projekten som genomfördes tillsammans med Finland för att få utbildad arbetskraft till metallbranschen har lyckats väl. Arbetsgivarna intervjuade villiga arbetssökande och fann lämpliga arbetstagare till sina företag, berättar Katarzyna. Eures-rådgivare Katarzyna Kawka-Kopeć värdesätter finländarnas punktlighet. Vi ordnar en internationell arbetsmässa i Warschava varje år. På mässan år 2007 presenterade vi Danmarks och Finlands arbetsmarknad. Ländernas ambassader var värdar för mässan och många arbetstagare och organisationer var med och berättade om arbetsförhållandena och lediga arbetsplatser i respektive land. Denna typ av evenemang är ett mycket effektivt sätt att skapa kontakt mellan arbetsgivare och arbetssökande. Inget att klaga över! Språkkunskaperna är ett stort problem, eftersom alla här inte ens kan engelska. Tolken är en viktig medhjälpare vid arbetsintervjuerna, berättar Katarzyna. Jag har också själv varit på besök i Finland några gånger och träffat polacker som arbetar där. De verkar ha anpassat sig bra till livet i Finland och många har också tagit med sig hela familjen. Språket lär det sig effektivt i det praktiska livet, men det är nog också nödvändigt att gå på kurs. Jag är faktiskt lite överraskad av hur lite mina landsmän klagade över de finländska förhållandena. De har tydligt anpassat sig mycket bra till de nya levnadsförhållandena, eftersom vi polacker är duktiga på att klaga! Och visst verkade också deras arbetsgivare vara belåtna. Jag är glad över att få sköta rekryteringar till Norden, eftersom jag tycker mycket om er natur och design, bekänner Katarzyna. Alldeles speciellt värdesätter jag finländarnas punktlighet: ni kommer alltid i tid! 7

8 Utvecklingschefen vid Kust-Österbottens Företagare Tuula Töyli: Det känns bra att vara brobyggare! För att lyckas krävs ofta många aktörer och en gemensam vilja. Alla arbetsgivare känner ännu inte till de tjänster som Eures erbjuder och som kunde rädda dem från stora svårigheter. I Vasaregionen axlade Kust-Österbottens Företagare ansvaret som informationsspridare och kontaktknytare. 8 De österbottniska företagen har redan länge brottats med svårigheter på grund av brist på kunnig arbetskraft. I Vasaregionen ville man göra någonting åt saken. Efter att ha lyssnat till sina medlemmar inledde Kust-Österbottens Företagare ett intensivt samarbete med Euresrådgivarna. Företagen har goda ekonomiska utsikter här, berättar utvecklingschef Tuula Töyli. Bristen på arbetskraft skapar emellertid svårigheter. För ett par år sedan började vi därför bygga upp ett samarbete mellan företagarna och Eures-nätverket och vi har redan fått goda resultat. Nu känner företagarna till dessa avgiftsfria tjänster och vågar meddela sina lediga arbetsplatser via Eures för att sökas av utländska arbetstagare. Eftersom vi är en ganska liten organisation här i Vasaregionen, kan vi vidta snabba och flexibla åtgärder, beskriver Töyli. Vi har tillsammans med företagare t.ex. deltagit i mässor i Polen för att intervjua och välja ut arbetstagare. Snart åker vi till Budapest. Samarbetet med Eures-rådgivarna fungerar utmärkt. Vi har ett gemensamt mål: att få hit kunnig arbetskraft. Då detta emellertid är ett nationellt problem, kunde vi kanske önska någon form av resebidrag, eftersom företagarna för tillfället betalar kostnaderna för rekryteringsresorna helt själva. Mapromec har redan gjort flera rekryteringsresor Mapromec, som tillverkar dieselmotorkomponenter, har inte alltid kunnat ta emot alla order på grund av skriande brist på arbetskraft. Störst var bristen på ingenjörer och CNC-mekaniker. Caj-Erik Karp och Tuula Töyli anlitar Eures-tjänsterna när de söker yrkeskunnigt folk till Österbotten. Nu ser situationen ljus ut, säger verkställande direktör Caj-Erik Karp, vars företag sysselsätter 140 arbetstagare. Mapromecs produkter exporteras till ett flertal länder och i nuvarande energiläge ökar efterfrågan på dem hela tiden. Vi har sålda beställningar långt in på nästa år. Tack och lov har vi fått kunnig arbetskraft från bland annat Polen. Jag har redan varit med på tre mässor för att välja ut lämpliga arbetstagare. Genom att själv intervjua arbetssökandena får vi en bra bild av deras kompetens och lämplighet för vårt företag. För tillfället har vi 10 yrkeskunniga polacker som vi är mycket nöjda med. De har anpassat sig bra till Finland. Jag vill rikta ett stort tack för det till Eures-rådgivarna och arbetskraftsbyrån, där det till och med finns en som talar polska.

9 Minneslista för rekryterade arbetsgivare Ta kontakt med närmaste Eures-rådgivare. Tillsammans med rådgivaren kartlägger ni ditt behov av arbetskraft. Meddela den lediga arbetsplatsen via arbetsförvaltningens webbsidor på adressen Arbetsplatserna överförs automatiskt även till Eures-portalen som varje dag besöks av över tiotusen personer. Vid behov informerar vi dig också om hur du kan marknadsföra dina lediga arbetsplatser direkt i vissa EU/EES-länder. Du kan delta i rekryteringsmässor för att marknadsföra ditt företag och intervjua arbetssökande. Vi erbjuder rådgivning i alla skeden av rekryteringsprocessen. Vi berättar om de tillstånd som en utländsk arbetsgivare behöver och ger rådgivning i ordnandet av de praktiska ärendena som gäller arbetstagaren, t.ex. beskattning och socialskydd. Försök få nya arbetstagare att känna sig hemmastadda. Ta med arbetstagaren i fritidsaktiviteterna på din arbetsplats och hjälp honom eller henne att finna t.ex. lämpliga språkkurser eller hobbyer. Ju bättre arbetstagaren trivs på sin arbetsplats och i sin boendekommun, desto sannolikare stannar han eller hon kvar i arbetet. Samarbetet ger resultat också i Nordkarelen Hittills har vi oftast haft tillräckligt med arbetstagare, men på grund av de kommande pensioneringarna kommer vi inom en snar framtid att behöva mer arbetskraft, och vi kommer inte att finna tillräckligt med arbetstagare i närområdet, berättar Eures-rådgivare Taru Asikainen vid Joensuuregionens arbetskraftsbyrå. Arbetsgivarnas intresse för utländsk arbetskraft håller klart på att öka. Många företag inom t.ex. metall- och ICT-branschen och inom trafikbranschen har redan publicerat sina lediga arbetsplatser via Eures. Så småningom börjar företagen känna till att hur smidigt det går att få kunnig arbetskraft via Eures. Eures tjänster marknadsförs direkt genom företagsbesök och på olika evenemang. Det behövs ett effektivt samarbete mellan olika aktörer inom regionen för att kunna göra lyckade internationella rekryteringar, konstaterar Taru Asikainen. Vi har marknadsfört Eures tjänster och kanaler tillsammans med handelskammaren, företagarorganisationer och regionala utvecklingsbolag. Kontakterna fungerar bra och vi har också nya gemensamma planer. 9

10 planerare Olga Silfver: De behövs fler arbetstagare till Helsingfors! 10 Det finns flera invandrare i Helsingfors än i det övriga landet. Redan om 17 år kommer var fjärde invånare i huvudstaden att ha ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2025 kommer var fjärde skolelev att ha en invandrarbakgrund. Det behövs effektiva åtgärder för att anpassa denna för oss viktiga grupp av utlänningar till det finländska samhället. Antalet invandrare är stort, men vi behöver mer arbetskraft, konstaterar planerare Olga Silfver på invandraravdelningen vid Helsingfors stad. Även om alla arbetslösa invandrare skulle kunna rekryteras, räcker deras antal inte på långt när till att täcka den växande bristen på arbetskraft. Eures är ett bra forum för att hitta lämpliga arbetstagare och för att få hjälp med den utmaning det innebär inom många branscher att kunna locka arbetskraft till Finland. Eures-nätverket fungerar effektivt. Via detta europeiska samarbete har vi en möjlighet att få högt utbildad arbetskraft, som vi kommer att behöva i allt högre grad i framtiden, konstaterar Olga Silfver. Det krävs samarbete mellan myndigheter och huvudstadsregionens kommuner för att vi ska få nödvändig arbetskraft och för att även kunna hålla den kvar i landet! Stöd till utländska arbetstagare Helsingfors har redan gjort mycket för att förbättra invandrarnas förhållanden. Olga Silfver har god insikt i de utländska arbetstagarnas situation, eftersom hon själv kommit hit från Ukraina med sin pappa när han kom hit för att arbeta. Olga har studerat till politices magister i Helsingfors med sociologi som huvudämne. Hon har forskat speciellt i hur de ryskspråkiga högt utbildade invandrarna har anpassat sig till Finland. Att lära sig språket är det första viktiga steget för alla som kommer från utlandet, eftersom det behövs i nästan alla arbeten, konstaterar Olga Silfver. För att stöda möjligheterna att lära sig finska håller vi på att bygga upp en gemensam databas, med hjälp av vilken vi utreder efterfrågan på kurser i finska och strävar efter att arrangera tillräcklig språkundervisning. Det är också mycket viktigt att stöda utlänningarnas kunskaper i deras eget modersmål på alla utbildningsstadier. För att utlänningarna ska känna sig hemmastadda krävs emellertid ofta personlig betjäning och det är någonting som Helsingfors nu vill satsa på, berättar Silfver. Staden har beslutat satsa mera pengar på tjänster som stöder sysselsättningen av invandrare. Förhandlingar om en avsiktsförklaring med staten pågår. Man planerar också många andra åtgärder för att stöda invandrarnas anpassning. Det är också mycket viktigt att internt introducera stadens personal i att förstå och kunna betjäna invandrare. Då man känner till invandrarnas kultur och behov, är det lättare att förstå och ordna saker och ting. Man sporrar till företagsamhet och erbjuder rådgivning Helsingfors har också en servicecentral, FöretagsHelsingfors, som betjänar alla som har för avsikt att bli företagare samt redan befintliga företag och som också har många invandrarbesökare. Att sysselsätta sig själv är ett naturligt sätt för många utlänningar att förtjäna sin inkomst.många invandrare har också specialkunskaper som behövs både inom servicesektorn och inom andra branscher. Rådgivning för dessa nyfinländare erbjuds på många sätt, också i samarbete med Eures och ESR. Vid socialverkets östra rådgivningspunkt för invandrare erbjuds rådgivning med låg tröskel för alla som behöver hjälp. Även kulturcentret Caisa, Infobanken, familjehuset Sahrami och bibliotekens läsekretsar är exempel på lyckade tjänster. Även om alla arbetslösa invandrare skulle kunna rekryteras, räcker deras antal inte på långt när till att täcka den växande bristen på arbetskraft, konstaterar Olga Silfver.

11 Framtidsutsikter Rekryteringen av kompetent arbetskraft blir år för år en allt större utmaning i Finland. Från och med år 2010 slutar det årligen fler människor i arbetslivet än det kommer in arbetsföra nya personer på arbetsmarknaden. Eures-verksamhetens betydelse som rekryteringshandledare och medhjälpare ökar - speciellt för att sköta behovet av arbetskraft i små och medelstora företag. Arbetsgivarna kommer att behöva tillgång till sakkunniga Eures-rådgivare även i framtiden. Utöver personlig rådgivning tar de även fram skräddarsydda lösningar för arbetsgivarnas behov. De publicerar till exempel uppgifter om lediga arbetsplatser i den europeiska arbetsförmedlingsportalen och ordnar resor där företag som söker utländsk arbetskraft kan intervjua arbetssökande. På de flesta större orterna i Finland kan Eures-nätverket tillsammans med Europeiska socialfonden (ESR) erbjuda arbetsgivarna allt mångsidigare tjänster. Introduktionen av de arbetstagare som kommer till Finland kan t.ex. påbörjas redan i hemlandet: arbetstagarna kan erbjudas språkutbildning och utbildning som stöder anpassningen till de nya förhållandena. Denna utbildning kan sedan kompletteras i Finland enligt behov. 11

12 Eures-rådgivare i Finland Helsingfors/Gloets arbetskraftsbyrå Tuula Kinnunen Aila Mackel Lella Mobiglia-Wikström Esbo arbetskraftsbyrå Katriina Dag Åbo arbetskraftsbyrå Tuula Matikainen Tjänster för arbetsgivare Tomi Puranen Ålands arbetskraftsbyrå Suzanne Sjölund Björneborgsregionens arbetskraftsbyrå Leena Nyman Anne Helin Tammerfors arbetskraftsbyrå Tuula Suihko Kati Ahonen Päijänne-Tavastlands arbetskraftsbyrå Aija Sievänen Kouvolaregionens arbetskraftsbyrå Helena Sommarberg St. Michels arbetskraftsbyrå Pirkko Nyström Vasa arbetskraftsbyrå Kristina Rönnblom Seinäjokiregionens arbetskraftsbyrå Elina Koivulahti Jyväskylä arbetskraftsbyrå Mari Turunen Tavastehusregionens arbetskraftsbyrå Hannele Soirila Kuopio arbetskraftsbyrå Leena Pellikka Vesa Liesivuori Nyslotts arbetskraftsbyrå Anna Kokkonen Joensuuregionens arbetskraftsbyrå Taru Asikainen Västra Kajanalands arbetskraftsbyrå Hannele Ojalehto Uleåborgsregionens arbetskraftsbyrå Tina Sundqvist Outi Parhankangas Havs-Lapplands arbetskraftsbyrå, Torneå Pertti Tikkala Rovaniemi arbetskraftsbyrå Irma Tervo Cross Border Tornedalen, HaparanDa projektet främjar arbetskraftens rörlighet mellan de norra delarna av Sverige och Finland. Koordinator Lars Kero lars.kero@arbetsformedlingen.se E-post: fornamn.efternamn@mol.fi Samtalens pris: se Vasa Seinäjoki Rovaniemi Haparanda, Torneå Uleåborg Kajana Kuopio Joensuu Jyväskylä Björneborg Tammerfors Nyslott St. Michel Tavastehus Kouvola Lahtis Åbo Mariehamn Helsingfors Esbo Layout: Porkka & Kuutsa Oy, Copy: Liisa Lithovius / KEDM, Fotografi: Nanni Akkola, Kari Likonen / Studio Kari, Aarre Rinne / plugi.fi, arbets- och näringsministeriet, Tryckeri: Libris Ab 2008 Europeiska kommissionen har financierat denna publikation. Komissionen är inte ansvarig för publikationens innehåll.