VårKultur 2014 Barn och böcker - Läsglädje i vardagen

Transkript

1 VårKultur 2014 Barn och böcker - Läsglädje i vardagen Ordkalas, boktips, kurser, utställningar Storytelling in English Kirjavinkkivideoita, näyttelyitä, kursseja takasivulla

2 2 LÄSGLÄDJE 2014 VårKultur 2014 läsglädje för barn och unga Läsglädje och läsinspiration Att kunna läsa är en förutsättning för mycket i livet. Pisaresultaten för speciellt svenska skolelever har den senaste tiden visat sjunkande läsförståelse och har fått många att reagera. Läsprojekten är många och satsningarna stora. Inom VårKultur valde vi att satsa på temat barn och böcker läsglädje i vardagen. Det finns många spännande projekt och det finns otaliga sätt att jobba med ord och med litteratur. Vi vill i år lyfta fram läsandets glädje, visa på det som görs, inspirera till nya projekt och satsningar och ge möjligheter att lära av varandra. I programmet ingår seminarier och kurser som handlar om berättande, läsning och litteratur. Barn och unga i årskurs 3-9 kan göra boktipsfilmer som publiceras på webben, Sydkustens interaktiva fantasiutställning Ordboet kommer till Åboland, illustratören Linda Bondestams utställning visas på Villa Lande och mycket annat är på gång. I den här tidningen presenterar vi en del av programmet för VårKultur. Vi berättar också om Tommy, som läser böcker i sin mobiltelefon, vi presenterar Produforums ordkonstnärer i regionen, ordkonstgruppen i Pargas presenterar sig och ger boktips och så berättar vi också om hur man jobbar med läsning i årskurs 7-9 i en skola. Förhoppningsvis stimulerar årets satsning till flera läsande barn och vuxna. Det viktiga är att läsning är roligt och njutbart. Att läsa tillsammans är att förstärka läsupplevelsen. Läsglädje! Lena Långbacka VårKultur är ett samarbete mellan Sydkustens landskapsförbund och kultursektorerna i Pargas stad, Åbo och Kimitoön. År 2014 ordnas VårKultur för åttonde gången och har planerats och arrangeras tillsammans med biblioteken, Åbolands Ungdomsförbund, Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia. Vi tackar för stöd från Svenska Kulturfonden, Martha och Albin Löfgrens fond, Nygréns stiftelse samt förlagen Fontana Media och Schildts & Söderströms. Varför är barnboken viktig? Hur kan jag inspirera mitt barn till att läsa? Hur kan jag själv bli bättre på att läsa och berätta för mitt barn? Torsdag kl Villa Lande, Kimito Agneta Möller-Salmela delar generöst med sig av sina erfarenheter och ger glädjefulla råd och tips som gör läsandet till en upplevelse. Välkommen alla föräldrar, far- och morföräldrar och andra intresserade. Fritt inträde! Agneta Netta Möller-Salmela är bibliotekarie och läsinspiratör från Hangö med långvarig erfarenhet av läfrämjande verksamhet. Netta tror på sagans oändliga möjlighet. Då kan vi sätta ord på känslor och tankar blir livet större och rikare, säger hon. På Kimitoön besöker Netta skolor och dagisar och på kvällen berättar hon för vuxna om betydelsen av att läsa för och med barnen. Arrangör: Kimitoöns kulturenhet i samarbete med Kimitoöns hem och skola -förening samt Kimitoöns bibliotek. En barnbok för alla Boktips är underbara, att berätta om en läsupplevelse så att någon annan blir sugen, att peka på att här blir du road, här skrämd, här lär du dig fakta är roligt. Att se barn kasta sig över böcker är alltid lika fint. Men vi behöver inte bara diskussionen om vad barn läser, minst lika mycket behöver vi diskussionen om hur barn läser. Vad är egentligen läskunnighet? Har läskunnigheten förändrats? Måste vi också kunna läsa bilder? I barnbokssammanhang är det alltid väsentligt att bilden ingår i ett berättande sammanhang och kombinationen mellan bildberättande och textberättande berikar barnboken. Visuell läskunnighet och allåldersappeal Vi genomlever just nu en digital revolution som inverkar på läsandet. Det syns på den mängd elektroniska läsvägar som finns i form av applikationer, e-böcker och hybridprodukter. Att Tove Janssons Hur gick det sen? (1946) nu kanske möter barnläsaren som app ställer nya krav. Krävs en ny visuell läskunnighet av oss? På väg mot ett barnkalas hejdas jag i min framfart av en mamma/lärare som i förbifarten ställer mig frågan: Vilka böcker ska barnen läsa? Du kan väl skicka en lista?. Jag måste ha sett ertappad ut eftersom hon snabbt mumlar att det inte är så bråttom. Visst kan jag skicka listor, många och långa. Men min förvånade min hade mer att göra med att jag får frågan så ofta. Betydligt oftare än frågan: Hur ska barn läsa böcker? Gränsdragningen mellan vilka böcker som riktar sig till barn och vilka till vuxna blir allt otydligare. Till läskunnigheten hör därför förmågan att röra sig mellan genrer, format och estetiska konventioner. Ta till exempel en bilderbok som Anna Höglunds Om detta talar man endast med kaniner (2013), en melankolisk tonårsbilderbok med stämningsmättade bilder och en collageestetik där kitsch blandas med melankoliska stämningar. Visst kan det bli bra om den bilderboken hamnar i händerna på ett mycket litet barn, men det kan också väcka onödig förskräckelse, faktiskt ofta hos den vuxna förmedlaren som ibland drabbas av tvivel: Är det bra för barn att läsa detta?. Vad som anses lämpligt är en fråga om vad individen kan ta till sig. De farliga bråddjupen var något som redan Tove Jansson förespråkade då hon talade om en glimt av ett bråddjup i barnboken, det bråddjupet gäller för övrigt både för hennes text- och hennes bildvärldar. I bästa fall bjuder den samtida barnboken in både stora och små läsare till tankeväckande och estetiskt utmanande konstupplevelser som dessutom genererar spännande samtal. Ta till exempel Jockum Nordströms bilderbok Vart ska du? (2013). Den saknar helt rygg, och är istället ett uppfällbart dragspel, på boksidorna möter läsarna knapp dialog och djur i människokläder. Boken har varken början eller slut och porträtterar djurfigurer som elefanten som hälsar på sin syster som sitter fängslad på zoo, pudeln som rastar hundar eller myran som ska se en insektutställning på Biologiska muséet. Genom sitt grepp ställer bilderboken spännande frågor om vad det är att vara djur, vad människa, brännande frågor i vår tid. Prata om det lästa Ungdomsromanen har under de senaste decennierna allt mer utvecklats till en gränskategori, och det blir allt vanligare att vuxna läser inom en genre och struntar i om boken utkommit med en annan målgrupp i sikte som exempelvis Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens Engelsforstrilogi eller Sara Kadefors Lex bok (2013). Det kryllar dessutom av ungdomsskildringar i vuxenromanerna, böcker som snabbt blir ungdomsläsning inte minst i skolorna, Johanna Holmströms Asfaltänglar (2013) är ett exempel. Det utmanande med kategorin barn- och ungdomslitteratur idag är faktiskt att de estetiska utmaningarna ligger i gränsöverskridningen. Så frågan Vad ska barnen läsa? vill jag kontra med att de kan läsa vad de vill. Det viktiga är att de också får ta del av undersökande diskussioner av det lästa. Vad handlar den här boken egentligen om? Hur berättar den här boken i bild? Vilka känslor och tankar väcker boken hos mig? Vilka idéer vill den förmedla? Påverkar bokens material läsupplevelsen, spelar skärmens sken eller pappersarkets strävhet någon roll för hur vi läser idag? Det riktigt roliga med den läsutmaning som dagens barn- och ungdomsbok erbjuder är just att den bjuder in till ett åldersöverskridande samtal om konst, och att det faktiskt är allt vanligare att vuxna läser bilderböcker eller ungdomsromaner utan ett medläsande barn. Text: Mia Österlund

3 LÄSGLÄDJE Workshop i berättande i Åbo Den skotska berättaren Claire Hewitt besöker Finland i april och håller en berättarworkshop för alla intresserade fredag-lördag Under verkstaden, som hålls på engelska, blir det både teori och praktiska övningar. Verkstaden har temat finding your own voice and making it heard och fokuserar på olika sätt att använda berättarkonsten i pedagogiskt syfte. Hur kan man med hjälp av berättande öka läslusten hos barn och unga? På vilka sätt kan storytelling hjälpa oss att förstå oss själva och vårt samspel med omgivningen? Hur kan vi skapa miljöer för berättande? Alla som är intresserade av att utveckla sitt eget berättande eller hitta nya sätt att använda storytelling i sitt arbete är hjärtligt välkomna! Storytelling Workshop in Turku Scottish storyteller Claire Hewitt will again visit Finland in April and lead an open storytelling workshop Friday and Saturday Claire is a dynamic and respected storyteller who has conducted many workshops for different groups during her visits to Finland. The workshop is organised by Novia University of Applied Sciences in cooperation with Sydkustens landskapsförbund and will include both a theoretical base and practical exercises. The main theme of the workshop is finding your own voice and making it heard ; focusing on using storytelling as a pedagogical tool. How can we use storytelling to awaken a joy of reading in children and young people? In what way can storytelling help us create a sense of place and understand our relationship with our local environment? How can we create spaces for storytelling? The workshop is open to all who wish to develop their storytelling skills or find new ways of using storytelling. Visit Claire s website for more information about her storytelling När? Fredag, 11.4 kl Lördag, 12.4 kl Var? Yrkeshögskolan Novia, Nunnegatan 4, Åbo Pris: 20 Anmälningar (senast 7.4) och mera information: Lena Långbacka, lena.langbacka@sydkusten.fi Arr: Sydkustens landskapsförbund och Yrkeshögskolan Novia When? Friday, 11.4 at and Saturday, 12.4 at Where? Novia University of Applied Sciences, Nunnankatu 4, Turku Price: 20 Deadline for applying 7.4 Please contact Lena Långbacka for more information: lena.langbacka@sydkusten.fi Barnlitteratur och läsglädje Tid: kl Infotorget öppnas redan kl Plats: Åbo Akademi, Fabriksgatan 2, Åbo Arr: Sydkustens landskapsförbund r.f. och Åbo Akademi/Litteraturvetenskap Program Infotorget öppnas VårKultur startar välkomna! Lena Långbacka, Sydkustens landskapsförbund Mia Österlund, docent, litteraturvetenskap vid Åbo Akademi Visuell läskunnighet- nya sätt att läsa och berätta Elspeth Randelin, skolbibliotekarie i Ytternäs skola i Mariehamn Livslångt läsande i Ytternäs skola i Mariehamn Aktuella satsningar och projekt Sirkkala skola, Folkhälsan, Läscentrum, Ordboet, m.fl Kaffepaus och infotorg FD Maria Lassén-Seger, ledande informationsspecialist vid Åbo Akademis bibliotek Världens bästa barnlitteratur? Nedslag bland de senaste årens ALMA- pristagare Slutdiskussion och avslutande av seminariet VÄLKOMMEN! Mera information och anmälningar: Lena Långbacka, tfn , lena.langbacka@sydkusten.fi, Docent Mia Österlund Universitetslärare vid litteraturvetenskapen, Åbo Akademi och expert på barn- och ungdomslitteratur. Mia forskar kring genus i bilder- och ungdomsböcker. Känd som kritiker och kolumnist i bland annat HBL och ÅU. Hon är redaktör för tidskriften Barnboken och sitter i Nordiska rådets barnlitteraturpris-jury. Hon har suttit i studentexamensnämndens provmakargrupp och är just nu med om att skriva den nya läroplanen för grundskolan. FD Maria Lassén-Seger Ledande informationsspecialist vid Åbo Akademis bibliotek. Expert på barn- och ungdomslitteratur. Föreläsare, kritiker. Just nu redigerar hon en bok om finlandssvenska bilderboksillustratörer och en om Alf Pröysens Teskedsgumma som firar 100-årsjubileum Medlem i ALMA-juryn. Skolbibliotekarie Elspeth Randelin I Ytternäs skola i Mariehamn har Elspeth Randelin under flera år lett läsprojektet Livslångt läsande för att få barn och unga att läsa mycket. Läskojor, läshund, sommarlovssolrosor, fotbollsläsare, bokbindning, läsnatt på skolan, läståg för ettorna, vimmelfest för femmorna och mycket mera. Skolbibliotekarien Elspeth Randelin är en outsinlig källa med sprakande idéer.

4 4 LÄSGLÄDJE 2014 Barn och böcker på biblioteken Sagor, superhjältar och saft Ordkalas i biblioteken lördagen den 26 april Du kan pyssla ett löv till bibbans bokträd och göra en sagolåda i miniatyr, boktipsfilmer visas och priser lottas ut bland dem som bidragit med boktipsfilmer. Saftservering. Dessutom program och annat skoj för hela familjen. Dalsbruks bibliotek, kl Dansande Sagotanten Marianne Petters En blommas liv kl. 11. Houtskärs bibliotek, kl Sånger och berättelser från Knotteland. Kimito bibliotek, kl Åbo Svenska Teater visar Mamma Mu & Kråkan i auditoriet i Villa Lande kl. 11. Inträdet är 5 euro för över 2-åringar. Mamma Mu-pussel, Mamma Mu bokutställning i Kimitobibban. Musikuppträdande av skolelever i biblioteket. Café Lalla Vinde håller öppet. Pargas bibliotek, kl Apan Anders och Renkipoika Kaj uppträder med Sånger ur sagor kl. 11. Åbo stadsbibliotek, kl Vilken superkraft skulle du helst vilja ha? Kom och klä ut dig! En superhjälte håller sagomottagning! De som kommer färdigt utklädda till festen får ett litet pris. Ordkalas ordnas också i: Korpo bibliotek, söndag 13.4 kl Familjedag i samarbete med Folkhälsan. Nagu bibliotek, tisdag 22.4 kl Ordkalas i samarbete med Lyan. Sagostund, café och mycket annat. På biblioteken kan vad som helst hända. Där finns äventyr, sagor, hjältar, fakta, spel, historia och mycket, mycket mer. I april är det mycket på gång. Annat program på biblioteken i april: Kimito bibliotek, Villa Lande Barnboksillustratören Linda Bondestams utställning pågår hela månaden under Villa Landes öppettider. Onsdag, 2.4 kl Sagostund med Bondestam-tema. Onsdag, 9.4 kl Tvåspråkig sagostund med brandbilstema och besök av en brandman. Också brandbilen på plats! I samarbete med Kimito FBK. Onsdag, 9.4 kl : Biblioteket firar 1 år i Villa Lande och bjuder på kaffe och kaka samt livemusik av skolelever. Linda Bondestam och författaren Annika Sandelin besöker Villa Lande. Program för eftisgrupper kl. 16. Utställningsvernissage för alla intresserade kl. 17. Onsdag, 16.4 kl Tvåspråkig sagostund med en hästskötare. Grupper kan anmäla sig till sagostunderna: Pargas bibliotek Monday, April 7th at Storytelling with Claire Hewitt Tisdagar 8.4 och 6.5 kl Sagostunder på svenska Keskiviikot 9.4. ja 7.5. klo Satuhetkiä suomeksi Lördag 29.3 kl. 11. Barnens lördag med föreställningen Mästerkatten i stövlar. I rollerna ser vi Anders Grönroos och Malin Olkkola. Lauantaina klo 11. Nukketeatteri Taigamatto: Lumityttö Kontaktuppgifter till biblioteken Dalsbruks bibliotek Tullbacksvägen 3, Dalsbruk (02) , bibliotek.dalsbruk@kimitoon.fi Hitis bibliotek Stormnäsvägen 20, Hitis , bibliotek.hitis@kimitoon.fi Houtskärs bibliotek Näsbyvägen 197, Houtskär , biblioteket.houtskar@pargas.fi Iniö bibliotek Norrby, Iniö , biblioteket.inio@pargas.fi Kimito bibliotek Engelsbyvägen 8, Kimito (02) , bibliotek.kimito@kimitoon.fi Korpo bibliotek Verkanvägen 1, Korpo , biblioteket.korpo@pargas.fi Nagu bibliotek Sportgränd 1 A, Nagu , biblioteket.nagu@pargas.fi Pargas bibliotek Strandvägen 28, Pargas (låne-expedition), (info), biblioteket.pargas@pargas.fi Västanfjärds bibliotek Lammalavägen 106, Västanfjärd (02) , bibliotek.vastanfjard@kimitoon.fi Åbo stadsbibliotek Slottsgatan 2, Åbo (02) , kvällstid, veckoslut (02) , kaupunginkirjasto@turku.fi är de åboländska bibliotekens gemensamma webbplats. Där hittar du information om alla biblioteken i Pargas och Kimitoön. Åbobiblioteken finns samlade på Åbo stadsbibliotek Lördag 12.4, Ordbagaren dyker upp Man får smaka på ord i performancekonstnär Padda de Foots interaktiva ordlek. Vi säger att vi smälter det vi läser, likaså smälter vi vår mat. Har de här två smältanden någonting med varandra att göra? VÄLKOMMEN TILL BIBLIOTEKET! För mera information: Kimito bibliotek: Victoria Hudd, victoria.hudd@kimitoon.fi, Pargas stadsbibliotek: Sebastian Slotte, sebastian.slotte@pargas.fi, tel Åbo stadsbibiotek: Leena Pylkkö, leena.pylkko@turku.fi, tel Boktipsfilmen gör en boktipsfilm och delta i utlottningen av fina priser! Du som går i årskurs 3 9! Vill du berätta om en bok du läst? I vår kan du göra det på Gör så här: 1. Gör en film om en bok du läst. Du kan använda foton och filmsnuttar tagna med allt från systemkamera till telefon och använda valfritt program, t.ex. imovie eller MovieMaker för filmen. 2. Filmen ska vara minst ½ minut och högst 2 minuter lång. Bokens titel och författarens namn ska framgå. Berätta också om bokens handling, men avslöja inte för mycket. 3. Du kan ladda upp filmen på t.ex. eller och skicka länken till filmkurs@live.com. Du kan också lämna in filmen på en minnessticka till närmaste bibliotek eller skicka den per post. Stickan returneras bara du lämnar dina adressuppgifter. 4. Fyll i kampanjens tillståndsblankett alla som är under 18 år och deltar måste ha tillstånd av sin vårdnadshavare. Blanketten finns på biblioteken och kan också laddas ner från eller 5. Kampanjen pågår Filmen och blanketten ska lämnas in till arrangören senast 23 april. Alla som deltar får vara med i utlottningen av priser. 6. Filmerna visas på där du också hittar exempelfilmer från och med Mera information på och på eller på biblioteken. LYCKA TILL! Bokfilmsverkstäder Kom med och gör bokfilmer, på verkstäderna får du hjälp med teknik, utrustning och rekvisita. Biblioteken är dessutom fulla av inspirerande böcker som kan användas. I Åbo finns också luckor och skåp med fantasilandskap. Kanske skulle du kunna använda dem i din film? Pargas stadsbibliotek, måndagar kl Drop-in, ingen förhandsanmälan. Dalsbruks bibliotek, onsdag 26.3 kl Kimito bibliotek, torsdag 3.4 kl Västanfjärds bibliotek, måndag 24.3 kl Åbo stadsbibliotek, måndag 7.4 kl onsdag 9.4 kl Anmälan till Åboverkstäderna: leena.pylkko@turku.fi VÄLKOMMEN! Mera info på

5 LÄSGLÄDJE Tommy Mattsson läser böcker på sin smarttelefon Jobbar som sjukskötare, för tillfället föräldraledig, läser böcker på sin smarttelefon. Mamma Mu och Kråkan på upptäcksfärd i Villa Lande 26.4 De två vännerna Mamma Mu och Kråkan beger sig ut på upptäcktsfärd. Lördagen den 26 april kommer de till Villa Lande, där de uppträder för alla barn och vuxna kl Mamma Mu är en nyfiken, orädd och envis ko som vill prova på nya saker och på allt det som mänskor gör och som verkar roligt. En dag bestämmer hon sig för att lära sig cykla. Kråkan är hennes bästa vän men han är försiktig av sig och rädd för att Mamma Mu ska göra bort sig inför andra. När Mamma Mu vill gunga precis som bondens flicka brukar göra, kommer Kråkan med en massa olika argument för att hindra henne. Men de biter inte på henne för hon har redan bestämt sig och bryr sig inte om regler. När Mamma Mu berättar att hon har varit i simhallen och tagit ett simmärke blir Kråkan av någon anledning väldigt ledsen. Då får Mamma Mu lov att vara riktigt påhittig för att lyckas att få honom på gott humör igen I Åbo Svenska Teaters Mamma Mu och kråkan ser vi Soffi Sonck som den äventyrliga kossan Mu och Pekka Sonck som hennes mer ängsliga vän, Kråkan. Föreställningen passar för barn i åldern 3 6 år och den är ca 35 minuter lång. Biljettpriset är 5. Du har övergått från att läsa pappersböcker till att läsa böcker på din telefon, varför? Av flera orsaker. Det är behändigt eftersom jag alltid har telefonen med mig så jag kan läsa när som helst. Oftast läser jag ändå på kvällen innan jag somnar, då somnar jag ofta med telefonen i handen och den slocknar ju av sig själv efter ett tag så jag behöver inte släcka lampan. Dessutom stör jag inte andra när jag läser på telefonen, den lyser inte så starkt att det skulle störa och det prasslar inte heller när jag läser. Hur är läsbarheten? Bra, men det tog en tid innan jag vande mig. Det är nu ett halvt år sedan jag övergick till att läsa på telefonen. Den är förstås ganska liten så jag får bläddra ofta. Men det är bra när man kan justera ljusstyrkan, ändra font och storlek på texten. Klart att sebarheten förstås skulle vara bättre på en läsplatta, men jag har inte upplevt det som ett problem att läsa på telefonen trots att den är betydligt mindre. Telefonen slukar också förvånansvärt lite batteri när man läser, jag kan ligga och läsa en hel natt utan att batteriet tar slut. Tror du att pappersböckerna kommer att försvinna i framtiden? Antagligen kommer allt fler att övergå till att läsa elektroniskt, men jag tror inte att pappersböckerna helt och hållet kommer att försvinna. Det är ändå så många som uppskattar dem. Men jag kommer inte att övergå till pappersböcker nu längre. Hur mycket läser du? Det brukar bli tre böcker i månaden. Jag laddar ner böckerna från nätet, en bok kostar ungefär 5 10 euro, sen har jag den i mitt bokkonto i läsprogrammet så jag kan läsa den så många gånger jag vill. Det enda problemet är att jag inte ser hur tjock boken är innan jag köper den. Jag kan visserligen se filstorleken och på så vis härleda ungefär hur många sidor boken har, men exakt hur tjock den är kan jag inte veta. Vad läser du nu? Ingen lätt dag av Mark Owen och Kevin Maurer. Den berättar om hur det gick till när den amerikanska specialstyrkan dödade Usama bin Ladin. Jag läser främst självbiografier, men jag är nog en allätare när det gäller böcker. Vilka böcker kan du ge som lästips? Jag rekommenderar varmt Shantaram av Gregory David Roberts, Skära för sten av Abraham Verghese och en Halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie. Text: Maria Saanila Mysig Mamma Mu -stund för hela familjen 22.4 kl. 17 i Åbo Vem är det som är mjuk och brun och ko, och vill pröva på att göra allt det som människor gör? Jo, Mamma Mu, förstås! På tisdag 22.4 kl. 17 besöker Mamma Mu (Soffi Sonck, känd från teateruppsättningen på ÅST) babyveckan på Gamla Rådhuset (Salen, våning 3) i Åbo. Då berättar Mamma Mu sagor om sig själv en mysig sagostund som passar för hela familjen. Sagoberättandet tar cirka 35 minuter, sen kan du stanna kvar en stund efter sagan och prata med Mamma Mu du får kanske en kram om du vill! Inträdet till sagotillfället är fritt. Om du vill vara säker på att rymmas med, kan du anmäla dig till johanna.slotte@turku.fi senast måndag Sagostunden för hela familjen ingår i programmet för Babyveckan Vauvaviikko Babyveckan har arrangerats av Åbo stads fritidssektor sedan 2009 och lockar till uppemot 1000 kundbesök under en veckas tid. Du får mera information om den tvåspråkiga kulturveckan för bebisar och knattar på sidan Svenni till ÅUCS Svenni, Svenska veckans maskot i Åbo, åkte på Alla hjärtans dag in till ÅUCS med en bokdonation till barnklinikens avdelningar. Böckerna var köpta för biljettintäkterna från Arne Alligators konserter. Svenni och arbetsgruppen för Svenska veckan ville satsa på just svenska barnböcker och filmer för att barn som är sjuka ska få tiden att gå lite snabbare när de är sjuka. Sjukt bra böcker Text: Johanna Slotte Snuva, hosta, magsjuka, feber, vattkoppor, en bruten arm Att vara sjuk är förstås inte roligt och extra tråkigt blir det om man är tvungen att åka till sjukhuset. Här kommer tre tips på böcker som handlar om sjukhus och som passar för barn upp till skolåldern. Alla böcker som nämns finns att låna på VASKI- och Blanka-biblioteken. Vem är sjuk? av Stina Wirsén. Boken handlar om Nallen som har ont i magen och måste skjutsas till sjukhuset. Den här boken är tänkt för de allra minsta, ca 1,5-åringar. Billy på sjukhus av Birgitta Stenberg handlar om Billy som ramlar och hamnar på sjukhus. Boken passar lite äldre barn, 3-6-åringar, som vill läsa om Billys sjukhusäventyr. I Ring 112 av Helena Bross och Christel Rönns får vi träffa Maja som bryter benet när hon studsar på studsmatta. Boken ingår som fristående del i bokserien om klass 1 b och passar bra för den som håller på att lära sig läsa. Det finns förstås en massa andra böcker som handlar om spännande äventyr på sjukhus, som till exempel Sjukhusmysteriet som är en av böckerna i serien om LasseMajas detektivbyrå, eller Spökoperationen om spöket Henri som har riktigt otur: han får mässlingen och gulsot, slår sig, blir omplåstrad och gipsad och till råga på allt måste doktor Bobo operera honom. Om du vill ha flera tips på böcker om sjukhus, så kan du fråga din bibliotekarie!

6 6 LÄSGLÄDJE 2014 Berättarkonstens många dimensioner Det finns flera sorters skribenter och berättare. Med ord och berättarglädje kan man göra mycket. Man kan dansa, fantisera, rimma och rita ord, höra varandra berätta, skriva fantasy och lokalhistoria och mycket annat. Här presenteras ett urval åboländska kulturaktörer som delar med sig av sin berättarglädje i sina jobb och genom uppdrag. De har alla varit med i kulturnätverket Produforum Åboland. Text: Kristin Mattsson Paola Fraboni sagoberättare med inlevelse Paola Fraboni berättar sagor med livfulla gester, med hjälp av fingerdockor och annan rekvisita. Hon har utvecklat några metoder som hon kommit att kalla berättartäcket och ordplask. Lite större barn tar hon med sig på berättartäcket och med mindre plaskar hon i ord. På berättartäcket försöker hon få barnen att se kopplingen mellan tankar och uttryck: Vi stimulerar fantasin med hjälp av ord och det är inte enkelt alla gånger. Det kan vara utmanande att beskriva det man tänker och känner med ord. Det är inte heller självklart att andra förstår, alla ser saker på olika sätt. En annan utmaning är att berätta med så många detaljer man kan och för detta behöver man många ord. Jag försöker ge barnen smakbitar av retorik, konsten att tala. Enligt Paola har redan mycket små barn glädje av ord och språklekar. Små barn attraheras väldigt mycket av språk. Då vi plaskar i orden handlar det om musik, dans, rörelser och poesi. Barnen får en bild av kommunikation och lär sig grunderna för ordkonst. Bambi. Den fick min mamma läsa om och om igen. Det är en sorglig bok men den slutar bra, den visar att livet inte alltid är rättvist men att man får det man jobbar för och förtjänar. Och teman som skog, djur, hjältar och rättvisa har alltid intresserad mig. Irene Poutanen jobbar med ordkonst och fantasi Irene Poutanen jobbar som ledande ordkonstledare på Sydkustens landskapsförbund. I Sydkustens ordkonstskola erbjuds ordkonstverksamhet för helt små i form av babypoesi, Rimjam för lite äldre och ordkonstverkstäder för barn i skolåldern. I ordkonst är det tillåtet att blanda olika konstformer och berätta genom att använda drama, text, muntligt berättande, bilder och former. Ordkonst är ett flertal metoder som gör det lätt att glädjas åt språket. Språkglädjen är viktig för den möjliggör upptäcktsfärder i fantasin, bygger gemenskap mellan människor och väcker intresset att kreativt forska i sin omvärld. Ordkonst är att utöva berättande på olika sätt och fantasin har inga gränser. En av mina absoluta favoriter är Snödrottningen av H.C. Andersen. Jag gillar äventyret i den oändligt vackra och komplexa värld som Kaj och Gerda lever i. Boken jag läste i min barndom hade också fantastiska bilder. Jenny Wiik - ritar och skriver fantasy Jenny Wiik kom ut med sin första bok Bildbindaren för två år sedan. Boken som är i fantasy genren har hon både skrivit och illustrerat. Böcker och skrivande har alltid funnits närvarande i hennes uppväxt och lusten att skriva väcktes redan i ett tidigt stadium. Jag har haft lust att skriva och har haft idéer till böcker och tecknade serier redan som barn. Jag har en förälder som skriver mycket, och har fått mycket uppmuntran att skriva, även om ingen uttryckligen pratat om att jag skulle kunna bli författare. Att läsa och höra skrivande människor tala om sitt arbete har varit inspirerande. Då har jag tänkt att det där vill jag också ägna mitt liv åt. Varför vill du skriva böcker för barn och unga? Barndoms- och ungdomstiden fascinerar mig. Allt stort och överväldigande som händer då, att lära sig hur saker och ting fungerar, att vara ny för världen. Försöka förstå vem man är. Det verkar också vara lättare för mig att skriva för yngre människor. När jag försökt skriva för vuxna har jag känt mig naiv eller dum, eller inte tillräckligt djup av någon anledning. Jag tycker att jag har barnet så starkt kvar i mig när jag skriver. Att skriva är en förlängning av att leka som ett barn. Men samtidigt vill jag inte heller begränsa mina texter till någon viss ålder, utan hoppas kunna säga något åt alla. Jag brukar alltid nämna Michael Endes Den oändliga historien när den här frågan kommer. Älskar Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter och Mio min Mio. Jag skulle också vilja slå ett slag för mytologi. Läste särskilt grekisk och nordisk mytologi som barn och de historierna har ju allt och lite till. Förutom att de har äventyr, monster, vackra hjältar och hjältinnor säger de något om varifrån vi kommer. Och de kunskaperna sitter kvar länge och är mycket värdefulla. Marianne Petters dansar med sagor När man kommunicerar med ord är förutsättningen att man förstår varandras språk. Därför ger dans och rörelse möjligheter att umgås med varandra över språkgränserna. Rörelsespråk, som dansaren Marianne Petters talar om, är globalt och universellt. Marianne har satt ihop en liten soloföreställning som förbinder dans med berättelser. Hon turnerar med föreställningen som går att visa överallt där det finns barn. Sagotanten dansar, pratar, har fantasifull dräkt och använder musik och mycket rekvisita. Jag tycker om att använda alla möjligheter till att berätta sagor, till att få fram budskapet. Och man kan dansa allt! Ord, känslor, tankar... till och med smaker, dofter, bilder... Man visar allt detta med sin kropp. En annan sak är om och hur andra förstår budskapet men det problemet finns i all form av kommunikation, inte fattar vi ju alla ord heller på samma sätt, inte ens när vi använder samma språk. Johanna Slotte skriver lokalhistoria Johanna Slotte har skrivit texten till boken Barnen i Råttfällan, om livet på en bruksort i början av 1900-talet. Bokprojektet fick sin början när Johanna jobbade på Sagalunds museum. Museichef Li Näse hade en vision om en lokalhistorisk faktabok för barn och frågade Johanna om hon ville skriva ihop texten till boken. När jag skrev tänkte jag mycket i banor om likheter och olikheter: vad kan barn idag känna igen från huvudpersonerna Valters och Astrids barndom? Vilka saker är annorlunda idag jämfört med då? Sen föreställde jag mig att jag var Valter och Astrid och vilka saker jag skulle vilja berätta om då. Jag tror att människor är rätt likadana genom århundraden, att vi bär på liknande rädslor och förhoppningar. Samtidigt är mycket runtomkring oss annorlunda genom tiderna, som klassamhället till exempel, eller arbete, eller lek och skolgång. Johanna menar att en hel del fiktion kan användas för att berätta lokalhistoria och visa hur livet kunde te sig förr: Som Elsa Beskows böcker, till exempel, eller Emil i Lönneberga. När det gäller lokalhistoriska böcker föreställer jag mig att det är viktigt att hålla fakta och fiktion tydligt åtskilda, så att påhittat inte blir taget som sanning i senare skeden. Barnen som berättar om sitt liv i Dalsbruk är en produkt av fantasin. Men jag har också forskat i material om livet i Dalsbruk i början av 1900-talet. Att det baserade sig på fakta gav konkreta ramar som i sin tur hjälpte till att få igång fantasin. Marjatta Kurenniemi: Onneli ja Anneli -böckerna. De är roliga, lagom spännande och mycket fantasifulla. Språket är vackert och beskrivande. Karaktärerna är mycket personliga. Böckerna efterlämnar en varm och tolerant stämning och ett leende på läpparna. Jag älskar Hur gick det sen? av Tove Jansson. Den är ett stycke poesi med så fullständigt genialisk formgivning att jag blir förstummad varje gång jag läser den. Ingenting förmår ta mig tillbaka till barndomens stämningar och landskap som den boken. Den är fantastisk.

7 LÄSGLÄDJE Tove Hagström jobbar med yttrandekonst Orden är Toves jobb. Hon är företagare och modersmålslärare. Hennes företag Yttra erbjuder verkstäder i kommunikation och uttrycksförmåga. Hon är också utbildad inom psykodrama och leder psykodramagrupper. I mitt arbete med Kommunikationsverkstäder eller Emotionera! arbetar vi med att uttrycka det som är svårt att sätta ord på, eller med att hitta nya ord. Psykodrama ska vara mycket handling, men också en möjlighet att uttrycka ord som behöver få bli sagda och att omvandla orden till symboler, färger, bilder. Jag pratar mycket, undervisar allt från grammatik till svenskans vardagligaste ord. I mina verkstäder använder vi ord för att beskriva känslor och stämningar och dessutom skriver jag - och hjälper andra att skriva texter av olika slag, allt från information till berättelser om livet. Totte bakar av Gunilla Wolde. Jag har alltid älskat att baka. Orden och bilderna blir till en kaka som jag fortfarande känner doften och smaken av. Mariella Lindén berättar myter och sagor Mariella använder sig av berättande på de retreater, träffar och kurser som hon ordnar. Dessa handlar ofta om att tänka efter och reflektera över sitt liv, bl.a. sitt arbetsliv, och som verktyg använder Mariella berättande och skrivande. Ofta kombineras skrivande med bildarbete. Mariella föredrar ansikte mot ansikte -kommunikation. Hon berättar gärna sagor och myter. Med myter menar jag berättelser ur andliga traditioner som ger symboliska speglar för existensens mysterier. Men det är viktigt att komma ihåg att vi berättar också när vi talar om vardagliga saker. Något som hände för en stund sedan kan förvandlas till en berättelse, precis som madeleinekakorna ur vår barndom. Att berätta, att lyssna på varandra är som att tillsammans gå in i en tavla av ord. Läsning gör att vi genom avstånd i rum och tid kan lyssna till avlägsna röster och ta in dem i just våra egna rum. Marjo Paavola Rim och rörelser Marjo blandar ordkonst med dans och rörelselekar. Rimsalabim är namnet på hennes koncept för barn i dagisåldern. Konceptet fick sin början med att ett dagis kontaktade Marjo och ville ha ordkonst för barn. Jag hade gått och funderat på ett program för barn som skulle innehålla rörelse, musik, samspelslekar, rim och ramsor. Det program jag inledde med var omtyckt och nu har jag slipat det och lagt till olika delar så jag kan variera innehållet enligt ålder och grupp. Många daghem i Pargas har anlitat Marjo att hålla Rimsalabim för barnen det senaste året. Jag vill hämta med mig lite magisk känsla till en helt vanlig dagisdag. Jag önskar att barn skulle våga uttrycka sitt unika jag. Att man aldrig skulle sluta leka och se det möjliga. Stämningen och närvaron är de viktigaste ingredienserna för att fånga barns intresse enligt Marjo. Dans och rörelseglädje kommer naturligt för barn och spännande ramsor sätter fart på fantasin. Det finns inga krav på prestation eller jämförelser om vem som kan vad. Vi gör och upplever oss själva, tillsammans. Vad är egentligen en berättelse? Förutom berättelser som vi tänker berättelse eller saga om när vi hör dem, är berättelser också våra tolkningar av vad som har hänt och skett. Politik, arbetsliv, vetenskap och religion bygger alla på berättelser. De förvandlar det ogripbart varande till något naturligt och hanterligt. När berättelser förändras, när vi inte känner oss hemma med dem börjar vi kalla dem för myter. Vi använder ordet myt för att ta avstånd från sådant vi förstår som helt felaktigt. Berättelser är viktiga för att vi genom dem begrundar och känner efter, skapar sammanhang och sorterar upp i hur vi ser på saker och ting vi berättar om tillvaron. Berättande är som att veckla ut en karta, eller som att skapa ett landskap: Vi undersöker var vi är och vem vi är. Den första som just nu kom i mitt huvud är en engelsk barnbok, av John Masefield, When the Woolves are Running. Så poet Masefield var, skrev han i den där engelska härliga fantasigenren, jag har alltid gillat den. Som ungefär elvaårig hittade jag Edith Nesbits Huset Ardens gåta på biblioteket. Sen dess har jag varit en trägen läsare av barnlitteratur. Heidi von Wright poet och redaktör Heidi von Wright arbetar för närvarande med en diktsamling som börjar vara klar och med ett novellprojekt. Hon är redaktör för tidskriften Presens som ges ut av Finlands svenska litteraturföreningar. Heidi berättar att hon började skriva dikter i tonåren: I årsåldern började jag skriva ner dagliga anteckningar i en anteckningsbok jag bar med mig. Efter ett par år insåg jag att det jag skrev ner oftast blev något slags dikter. När jag som 22-åring vann första pris i Arvid Mörne -tävlingen fick jag bekräftelse på att det jag skrev fungerar litterärt. På senare tid har jag gjort försök att skriva lite längre helheter. Det är en utmaning, men utmaningar är alltid bra! Heidi håller fantasiverkstäder för barn där barnen får göra allt från att skriva och teckna till att göra små mer eller mindre vetenskapliga experiment. Ibland har vi också jonglerat och gjort andra cirkuskonster! När det kommer till skrivandet brukar jag uppmuntra deltagarna till att framställa samma berättelse i dikt-, tecknad serie- och novellform. På verkstäderna och på en del författaruppträdanden brukar Heidi ibland ta fram sin inspirationskappsäck. Det är en medelstor brun kappsäck som Heidi packar ner material hon behöver i. Hon berättar att den för tillfället innehåller kritor, färgglada papper, en linjal, en sax, ett pysselhäfte jag gjort, tre uppsättningar jongleringsbollar, inspirationsfotografier, en tom vattenflaska och ett par yllesockor. Bröderna Lejonhjärta, en odödlig berättelse om hopp, kampen för det goda och om att hålla ihop. Produforum Åboland är ett ESF-projekt som ägs av Sydkustens landskapsförbund. Projektet har pågått sedan november 2009 och tar slut i juni Projektet har erbjudit kompetensutveckling och marknadsföring för de kreativa branscherna i regionen. Jag vill nämna två bilderböcker jag kommer ihåg från min barndom, jag hörde dem som högläsningsböcker. Den ena är Nu ska här bli andra bullar, av Gunilla Hansson. Den andra är Fyra lejon äter middag, skriven av Allan Rune Pettersson. Båda böckerna handlar om barns verklighet, hur det är att vara barn. De har något av oro hängande över sig men det ordnar upp sig i båda fallen och slutar lyckligt. Det jag speciellt minns med de här böckerna är bilderna och färgerna, hur jag både genom det jag såg och det jag hörde lockades in i berättelserna.

8 8 LÄSGLÄDJE 2014 Sarlinska skolan i Pargas satsar stort på läsande Det är ett resultat av diskussioner kring kvalitetshöjning av undervisningen, berättar utbildningschef Ulrika Lundberg. Alla svenska skolor är engagerade och tanken är att temat ska genomsyra all verksamhet och alla ämnen. Startskottet på hösten var en flash-mob, där alla elever i hela Pargas läste utomhus under en lektion. Det blev en bra början och gav synlighet åt verksamheten, säger Lundberg. I Sarlinska skolan, som är en skola för årskurserna 7 9, sprudlar modersmålslärarna Lotta Dammert och Daniela Granvik av idéer. De hade redan länge funderat på att ha läsning som tema i skolan när de fick beskedet att alla svenska skolor i Pargas stad skulle satsa på läsning. Det gav en möjlighet att få med hela lärarkåren och att göra extra mycket för att stimulera skolans elever att läsa mera. Varför är det så viktigt att läsa? Det framgår tydligt att läsandet och skolframgång har ett samband, säger Lotta. Dessutom vidgar läsning vyerna och ökar elevernas medkänsla och empati. En annan viktig sak är att det hjälper eleven att förstå sig själv i förhållande till andra, läsning ökar med andra ord självkännedomen. Att Pisaresultaten visar sjunkande läsförståelse verkar inte oroa Lotta och Daniela. Vi har trots allt goda resultat om man ser undersökningarna i ett internationellt perspektiv, menar de. I dagens värld behöver man kunna ta till sig information snabbare än tidigare och det leder till att man läser på ett annat sätt. Det långsamma och djupa läsandet kanske minskar, men läsande som helhet minskar inte. Jag tror förresten att läsandet kommer tillbaka, säger Lotta. Det finns ett behov av lugna stunder i det hektiska tempo vi lever i. Läsning och läslust är ett debatterat ämne just nu och många läsprojekt är på gång. I Pargas stad har man valt göra en långsiktig satsning, där läsandet och läslusten lyfts fram. och högläsning, författaren Kaj Korkea-aho har besökt skolan och man har haft läsprat och Runebergsvandringar i årskurs 9. I skolan har man också lästimme en gång per vecka under några perioder av läsåret. Lästimmen har inte varit knuten till modersmålet utan har kunna infalla under vilket ämne som helst. De flesta lärarna har varit med på noterna och insett att läsförståelse behövs i alla ämnen, berättar Daniela. Också lärarna läser under lästimmen. Vi lärare ska vara läsande förebilder och då kan vi inte sitta och rätta prov eller något liknande under lästimmen. Och eleverna gillar det verkligen - det är aldrig så tyst i skolan som när vi har lästimme. Läsnatt för årskurs 8 Den verkligt stora satsningen var en läsnatt för årskurs 8. Hela årskursen på ca 90 elever spenderade natten i skolans gymnastiksal. Man började med att ha olika verkstäder i klasserna. Utomstående aktörer hade engagerats och eleverna fick pröva på dramaövningar och annat som tangerar läsning och böcker. Efter kvällsmålet var det dags för kvällens överraskning: rockgruppen Max in the Croud som består av unga lokala förmågor. De spelade musik och berättade om böcker de tycker om. Det visade sig vara en succé, men det var inte så lätt att sova efter den upplevelsen, varken för eleverna eller för lärarna som var på plats. Både Lotta och Daniela är mycket nöjda med satsningen och berättar att lånen från skolans eget bibliotek ökat. Ett viktigt mål har varit att skapa en positiv attityd till läsandet och att visa på läsandets glädje. Vi vill erbjuda våra elever upplevelser via litteraturen. Hur kan vi föräldrar och andra vuxna stöda barnens läsande? Prata positivt om läsandet, erbjud böcker och prata böcker med barnen och ungdomarna, hälsar Lotta och Daniela. Det är vi vuxna som är förebilder och förmedlar attityder vidare. Dessutom vill de lyfta fram högläsningens betydelse. Man behöver inte sluta läsa högt för sina barn fastän de blir tonåringar. Vi brukar läsa för sjuorna och de älskar det! Runebergsvandring med Magnus Sundman som guide Text & bild: Lena Långbacka Alla nior i Sarlinska skolan har gått på en guidad vandring i Johan Ludvig Runebergs spår. När vi lärare hörde om att det ordnas Runebergsvandringar i Pargas tyckte vi att det passade bra in i vårt lästema. Runeberg har ju bott en tid i Pargas, så det hör till allmänbildningen att som Pargasbo känna till honom, säger läraren Daniela Granvik. I den här gruppen är det 18 elever och en lärare med på vandringen. Det är en grå vinterdag, men humöret är gott. Guiden Magnus Sundman förmår levandegöra historien med berättelser, dikter och sång och under vandringen stannar man på platser där också Runeberg och Fredrika rört sig. Vi får höra dikter som handlar om Pargas och får också veta att Runeberg främst skrev kärleksdikter under sin tid här. Vandringen avslutas med Runebergstårtor, som en annan klass bakat. Alla verkar ha lärt sig något och platserna som Runeberg och Fredrika vistats på får en ny innebörd. Att läsa Runeberg känns för många ganska svårt. Språket är lite gammalmodigt och det blir en tröskel, säger läraren Daniela. På det här sättet blir historien mera levande och det blir lättare att förstå och sätta in det i ett sammanhang. Flera av eleverna berömmer läsprojektet och säger att de har läst mera än vanligt. Men att ge tips på böcker är inte så lätt. En av eleverna berättar i alla fall att han är intresserad av fantasy och skulle rekommendera Ringarnas herre. Men jag läste mera när jag var yngre, säger han, efter 12-års ålder blev det mycket annat som intresserade. Vad har man då gjort i Sarlinska skolan? Jag får en lång lista på aktiviteter man satsat på under året. Bland annat har skolan ett samarbete med finska skolan i grannhuset, man har haft lästävling mellan klasserna, man deltog i flashmobben, årskurs 7 har läst egna sagor för yngre barn, man har satsat på parläsning Daniela Granvik och Lotta Dammert är nöjda med satsningen på läsande.

9 Den förträfflige Herr Glad i Villa Lande Under hela april månad kan man bekanta sig med den förträfflige herr Glad och hans vänner i Villa Lande i Kimito. Det handlar om Linda Bondestams färglada utställning av barnboksillustrationer. Utställningen väcker liv i många humoristiska figurer och konstiga kryp som är bekanta för barnen från böcker av bl.a. Annika Sandelin, Ulf Stark, Sinikka Nopola, Stella Parland, Eppu Nuotio och Mikaela Sundström. I utställningen får vi träffa Gekko, Gnatto Pakpak, Businnan och Linnea och förstås den förträfflige Herr Glad. Utställningen är en hyllning till den inhemska barnboken. Linda Bondestams utställning utstrålar positiv glädje, med symbolik och djup. Bilderna består av otaliga fascinerande detaljer som trollbinder såväl barn som vuxna. Utställningen, som ägs av Kulturhuset Valve i Uleåborg, kommer till Villa Lande på sin turné via Esbo, Tavastehus, Kotka och Idensalmi. Till utställningen hör ord konstövningar som skolorna kan använda sig av. Utställningen är öppen under Villa Landes öppettider under hela april. Vernissage hålls onsdagen den 9 april kl då Linda Bondestam och författaren Annika Sandelin besöker Villa Lande. Kl håller de program för barn. LÄSGLÄDJE Linda Bondestam (född 1977) är en av Finlands mest kända illustratörer. Hon har gett ut ett tiotal barnböcker tillsammans med olika författare. Förutom Businnan kan du träffa författaren Annika Sandelin och illustratören Linda Bondestam i Villa Lande onsdagen den 9 april. Ordboet till Åboland Text & bild: Lena Långbacka Det finns många sätt att lära sig och utveckla sitt språk. Med hjälp av Ordboet blir lärandet lustfyllt och spännande. Ordboet bygger på ordkonst en konstform där orden och berättelserna är i fokus. Ordkonst stöder språkutvecklingen med kreativa metoder och med hjälp av flera olika konstformer, där barnens egen fantasi är grunden till allt skapande. Vad är då Ordboet? Ordboet är en interaktiv, mobil utställning, en fantasirik miljö för alla sinnen. I Ordboet finns fyra rum där man jobbar med språk på olika sätt. I Ordboet arbetar vi med fantasi, kreativitet, skrivglädje och läslust berättar Sydkustens projektplanerare Filippa Sveholm. De metoder som lyfts fram har använts inom Sydkustens ordkonstskola i flera år och har här modifierats och utvecklats. I Kunskapsknuten betonas det skrivna ordet, i Harmonihålan lyfts det muntliga berättandet fram, i Kaoskalaset är det Filippa Sveholm bygger upp Ordboet. dramatiska berättandet grunden för övningarna och i Farozonen får eleverna skapa en egen skuggteater, berättar hon. Ordboet har turnerat i skolor, främst i huvudstadsregionen, i drygt två år. I medeltal är Ordboet i en skola i tre veckor. För det mesta har det varit så populärt att både lärare och elever tycker att det är för kort tid, men vi vill kunna erbjuda Ordboet till så många skolor som möjligt, berättar Filippa. Nu står Åboland i tur. Först kommer Ordboet att vara i Dalsbruk, därefter fortsätter turnén till Cygnaeus skola i Åbo och i slutet av terminen kommer utställningen att vara i Malms skola i Pargas. Handledning för lärare Innan Orboet kommer till skolan ordnas introduktion för lärarna. Det är viktigt att alla lärare är med så att de vet vad det går ut på, eftersom det är de som håller i trådarna för all verksamhet för eleverna i skolan. När vi byggt upp Ordboet i skolan, så ordnar vi handledning, där lärarna i praktiken får testa på de möjligheter som Ordboet ger, säger Filippa. Här finns redskap att skapa berättelser, att berätta sagor, att göra små teaterstycken, att leka redaktör och mycket mer. Den som vill passa på att bekanta sig med Ordboet kan besöka någon av de skolor som Ordboet besöker. Fredagen den 4 april blir det öppet hus i Ordboet i Cygnaeus skola i Åbo kl Det börjar med en allmän presentation kl. 18 och från kl är det fritt fram att bekanta sig med utställningen och dess möjligheter. Alla intresserade varmt välkomna. Vad är Ordboet? Samarbetsprojekt mellan Sydkusten, Helsingfors kulturcentral, Folkhälsan och nätverket Aladdins lampa. Riktas till elever i åk 1 6. Turnerar sedan februari 2012 i skolor i södra Finland. I Åboland besöker Ordboet följande skolor: v , Dalsbruks skola v Cygnaeus skola i Åbo v Malms skola i Pargas Mera information: Projektplanerare Filippa Sveholm filippa.sveholm@sydkusten.fi

10 10 LÄSGLÄDJE 2014 Ordkonst i Pargas Ordkonstgruppen i Pargas träffas varje torsdag i Pargas bibliotek. Här kan du läsa deras boktips och andra texter som deltagarna skrivit. Verkstaden är för dig som går i årskurs 3 6 och ordnas av Sydkustens ordkonstskola. Ledare är Paola Fraboni, som hittar på allt möjligt roligt som man kan göra med ord. Om du är intresserad så kan du läsa mera på Det var en gång en bok Buckel bodde på biblioteket. Han hade en helt egen hylla och många vänner. Men hans stora problem var att ingen någonsin lånade honom. Alla hans vänner blev lånade. Men aldrig han. En dag kom en bibliotekarie och tog honom. Han blev slängd i en låda för böcker som skulle ges bort. Han blev jätterädd och ledsen. Inte ville han lämna sina vänner. Men han kom till en fattig familj som inte hade någonting. En liten flicka tog hand om honom. Och till slut fick Buckel ett gott hem. Varför borde man läsa? Du får bättre ordförråd. Det är roligt. Du lär dig saker. Text: Ingrid, 11 år Du kan välja böcker i olika genrer. Du kanske får idéer till att skriva egna historier. Du kan börja med t.ex. serietidningar om du tycker att andra böcker är för långa eller har mycket text. Det är skönt. Många böcker är serier. Alltså, fortsättning på samma bok. Intervju med en 12-årig läsare Vilken är din favoritbok? Böckerna om Narnia är favoriter, men ännu har jag bara läst fem av de sju böckerna. Varför tycker du om boken? Den är spännande. Vad handlar den om? Den handlar om ett land fullt med monster. Det finns sju öppningar som bara går att använda en gång. Det finns inga huvudpersoner, utan det varierar vem som har huvudrollen. Är den svårläst? Mittimellan. Är den läskig? Nej, det är den inte. Har boken bilder? Den har ungefär en bild per kapitel. Hur har du hittat boken? Jag har sett filmerna och blev nyfiken. Du har allstå både sett filmerna och läst böckerna vad tycker du är bättre? Det finns bara tre filmer av sju böcker. Tredje filmen är bäst för i den är det inget blod och det var spännande när de dödade en sjöorm. Vilken av de fem böckerna är bäst? Alla är lika bra. Berätta om en detalj som finns i boken! Jag tycker om landet Narnia som byter årstid hela tiden. Text: Carina, 11 år Boktips av Simon, 12 år: 1. Narnia 2. Ringarnas Herre 3. Trollkarlen från OZ Kära föräldrar det här vill era barn läsa! 3 5 år Kalle börjar på hunddagis (Kajsa Gordon) Pappa kommer (Inger Lind) 6 7 år Tio vilda hästar: en räknesaga (Grethe Rottböll) Mia och Mette spelar handboll (Jørn Jense) Den stora finalen (Martin Waddel) Simon blir matchhjälte (Jørn Jense) 8 år De nya skorna (Annika Thor) Emily och Sheebas föl (Gull Åkerblom) Guldmysteriet (Martin Widmark) Lilla Vargens Spökeribok (Ian Whybrow) 9 10 år Molly Moons Hypnotiska tidsresa (Georgia Byng) Främlingens grav (Martin Widmark) Gröna Kråkor (Johan Unenge) år Narnia: Häxan och Lejonet (C.S.Lewis) Dörren i trädet (William Corlett) Text: Ida, 11 år Boktips av Fanny, 10 år: 1. Harry Potter 2. Fablehaven 3. Dagen som försvann 4. Alice i underlandet 5. LasseMajas Detektivbyrå 6. En drake till pappa 7. Judy Moody 8. Eva och Adam 9. Den gyllene stjärnan 10. Skinn Skerping Kommentarer av de andra ordkonstdeltagarna: Ida, 11 år: Min favoritbok var Molly Moons fantastiska bok om hypnos (av Georgia Byng). Eva och Adam är också jättebra. Ingrid, 11 år: Jag håller med, Harry Potter är bäst, men alla böcker på listan är bra! Skinn Skerping är kuslig Carina, 11 år: Har sett filmen om Alice. Femböckerna är mina favoritböcker.