Sammanträdesrummet, kommunhuset Torsby. Ärendelista Nr Inte offentliga ärenden Diarienr Föredragande Sid

Transkript

1 KOMMUNSTYRELSEN Kallelse/underrättelse Tid Måndag 5 maj 2014 kl. 11:00 Plats Sammanträdesrummet, kommunhuset Torsby Val av justerare Tid för justering Tid och plats för gruppmöten kl Ärendelista Nr Inte offentliga ärenden Diarienr Föredragande Sid 1 Information om Fair Trade i Torsby kommun KST 2014/248 AnnaÖhgren 2 Månadsuppf61jning - mars KST Angela Birnstein 2 3 Svar på revisionsrappoli om samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa KST 2013/237 Anders Björck 8 Nr Offentliga ärenden Diarienr Föredragande Sid 4 Information om algblomning i Sirsjön KST 2014/361 Per-Arne Persson och Tina Näslund 5 Miljömålsarbete KST 2014/68 Tina Näslund Svar på motion beträffande bolagsstämmorna i Torsby Kommuns helägda aktiebolag. Bolagsstämma - 3 ägarrepresentanter från kommunfullmäktige. - Anders Wiss (M) 7 Svar på motion beträffande Torsby Energi Anders Wiss (M) 8 Svar på motion beträffande Torsby Industrifastigheter AB (ub) - nytt bolag. Anders Wiss (M) 9 Svar på motion beträffande Torsby Förvaltning AB - antal ledamöter i styrelsen, Anders Wiss (M) 10 Svar på motion beträffande Torsby Förvaltning AB helägda dotterbolag - antal KST 2013/587 Mikael Westin 15 KST 2013/636 Mikael Westin 17 KST 2013/586 Mikael Westin 19 KST 2013/583 Mikael Westin 22 KST 2013/584 Mikael Westin 24 Kommunstyrelsen Torsby kommun ks@torsby.se Besöksadress Torsby

2 TORSBY KOMMUN Kommunstyrelsen sid 2 Kallelse/underrättelse Nr Offentliga ärenden Diarienr Föredragande Sid ledamöter i styrelsen. Anders Wiss (M) 11 Svar på motion beträffande Torsby Bostäder AB - aktieutdelning, Anders Wiss (M) KST 2013/585 Mikael Westin Svar på motion om hantering av Stjerneskolans program KST 2014/335 Ulf B lomquist Taxor och avgifter inom kulturavdelningen 2015 KST 2014/331 Ann-Katrin Järåsen Taxor miljöbalkens och livsmedelslagstiftningens område 2015 KST 2014/285 Torbjörn Almroth Taxor räddningstjänsten 2015 KST Torbjörn Almroth Taxor sotnings- och brandskyddskontroll 2015 KST 2014/282 Torbjörn Almroth Taxor plan- och bygglagens områden 2015 KST 2014/284 Torbjörn Almroth Taxa för kopiering Ann-Margreth Edberg Övrig information och frågor KST 2014/91 Ann-Katrin Järåsen 20 Meddelanden redovisade i kommunstyrelsen och arbetsutskottet. KST 2014/122 Johanna Lundkvist Redovisning av delegerings beslut 2014 KST 2014/46 Johanna Lundkvist 70 Ann-Katrin Järåsen ordförande Johanna Lundkvist sekreterare Presskonferens kl Kontaktuppgifter tjänstemän Namn Titel Anders Björck bitr kommunchef Angela Birnstein ekonomichef Annette Lauritzen informationsstrateg Karlsson Jan Esping teknisk chef Johanna Lundkvist kommunsekreterare Jon Wiggh planarkitekt Thomas Stjerndorff kommunchef E-post anders.bjorck@torsby.se angela.birnstein@torsby.se annette.lauritzen@torsby.se j an. esping@torsby.se johanna.lundkvist@torsby.se jon.wiggh@torsby.se thomas.stjerndorff@torsby.se Telefon

3 Fairtrade produkters förekomst i Torsbys näringsliv Sammanfattning av enkät skickad till 450 företag i Torsby under februari-mars Torsby - Fairtrade City? Säljer ditt företag Fairtrademärka produkter? Vel ej O Ja 7 24 % Nej % Vet ej 4 14 % Om ja, vilka produkter säljer ni?(frisvar) Vi säljer ju inte direkt men indirekt bjuder vi på kaffe, bananer, vin, kakao som är fair trade. Alla kioskvaror som finns att köpa som fairtrade i Torsby. 81.a. kaffe, te, choklad, cola. Kaffe, te Fairtradeprodukter ingår också till en del i våra bakverk som vi tillverkar på plats. Choklad Kaffe Godis Te M.m. Kaffe, ägg, olika maträtter Alla Vestre företagen är klimatneutrala genom C02 focus. Vi kompenserar för alla utsläpp vi gör till miljön- Omfattande. I princip de mesta som finns på marknaden inom dagligvaror. Dock kan lokala avvikelser förekomma. Serveras Fairtradeprodukter på er arbetsplats, t ex personalkaffe eller liknande? Ja % Nej % Vet ej 5 17% Övriga O 0% Om intresse och förutsättningar finns för Torsby att ansöka om att bli Fairtrade City, är du intresserad av att ingå i en lokal styrgrupp? Ja 5 17 % Nej % Vet ej 5 17% Övriga 1 3 %

4 Datum Antal sidor Månadsuppföljning till och med mars 2014 Torsby kommun Nämnder och kommunstyrelsen Inger Thörngren ekonom Ekonomiavdelningen direkt inger. thorngren@torsby.se Till kommunstyrelsen "" ~=== to-r-sb-y-.s-e-

5 In nehållsförteckn ing Driftsredovisning... 3 Kommunfullmäktige... 4 Kommunstyrelsen... 4 Barn- och utbildningsnämnden... 4 Socialnämnden... 5 Miljö-, bygg- och räddningsnämnden... 6 Valnämnden... 6 Överförmyndarnämnden

6 1 Driftsredovisning IImlra~lfri~li~:ff~;j~;~c 'c,;ji~:~;::n~itoj)qrlger, NettO:~~fall=!o~"\ljltå~~fNei~lifc!lg~~~1 RlGlf[~'~'ijo~ltll p "":,::;;?J'l~? "'!',-z';;, "'c' " ,;'3[, ',,': g-g1'~, ' '?z%",yf;1:' ~iifl "*:q r..ftdlj~l"" 4J '" ~~~" '0' s 0.> ~ "'_ z/if ~!ii 0 '" Jii,), f rlja,,~, HelarIiI',''011 7J'wHe '"'~ if, ~,,;;, -I ~ '" '" '",,~_ N '"' ~, <'«~1i3'",~M/ ~"~ ~~~, ~,=",_ Ol",,/; :±I=~ ~~,,"," all' ~lil(!j~~""iic' =",!il W"4fXiW,ti.j>~'""""''&.i$QC '~II Kommunfullmäktige O Kommunstyrelsen O Kommunalråd O Kommunledningskansliet O Ekonomiavdelningen O It-avdelningen '-S 800 O HR-avdelningen O Tekniska avdelningen O Fritidsavdelningen O Kulturavdelningen O Kost- och städavdelningen O O O Skogsförvaltningen O Fastighetsförsäljning O O O O Fiberutbyggnad O O O O O O Barn- och utbildningsnämnden O Barnomsorg O Grundskola O Gymnasieskola O Kulturskola -765 " O Förvaltningsövergripande BUN O Socialnämnden O Vård och omsorg O Handikappomsorg O Individ- och familjeomsorg ~ O Förvaltningsövergripande omsorg O Miljö-, bygg- och räddningsnämnden O Miljö- och byggförvaltn O Räddningstjänst : O Valnämnden O" Överförmyndare O Driftnetto O Nämnder och kommunstyrelsen redovisar ett plusresultat på 17,9 mkr per 31 mars Då det är i början på året finns det kostnader internt som ännu ej belastat nämnder och kommunstyrelsen. Kostnader som man måste ha i beaktande att de ännu inte ingår är: Kapitalkostnader som totalt är budgeterat till 16,1 mkr för januari- mars Försäkringskostnader 3

7 Då vi nu i dagsläget inte har så tidiga månadsstängningar kan det finnas vissa avvikelser när det gäller rapporterade siffror till nämnd och mot denna rapportens redovisade siffror. Från och med maj månad kommer det att införas snabbare månadsstängning och då kommer det inte att vara differens mellan siffror som presenteras i nämnd och kommunstyrelsens arbetsutskott mot den totala driftredovisningen som rapporteras till kommunstyrelsen. 2 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige redovisar ett plusresultat på los tkr till och med mars. Då det fortfarande är i början av året har verksamheten inte haft några större kostnader. För helår bedöms prognosens utfall bli i nivå med budget. 3 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen redovisar ett positivt resultat på 20,7 mkr för mars månad. Större delen av avvikelsen avser kapitalkostnader som ännu ej redovisats. Dessa är budgeterade till1s,2 mkr för kommunstyrelsen varav 14,8 mkr avser tekniska avdelningen. Under kommunledningskansliet finns en avvikelse på +1 mkr. Detta avser främst bidrag för pågående och nystartade projekt som inte är budgeterat. IT-avdelningen redovisar ett plusresultat på 984 tkr. Avvikelsen beror på budgeterad kostnad för fiberutbyggnad som inte använts. Utöver detta finns det en del budgeterade kostnader som ännu inte använts. HR-avdelningen redovisar ett plus resultat på 2 981tkr för perioden. Avvikelsen avser tkr i bidrag för ev-projektet som ännu inte nyttjats. Tekniska avdelningens avvikelse på -14,7 mkr beror som till största delen på kapitalkostnader som ännu ej redovisats. Kost- och städavdelningen avvikelse på +499 tkr beror på budgeterade kostnader som ännu inte nyttjats. Ekonomiavdelningen redovisar ett plusresultat på närmare 348 tkr. Avvikelsen beror på att budget på SOO tkr för att finansiera lönen för aktivitetssamordnare på Valbergsgården ligger på ekonomiavdelningen. Enligt beslut i kommunstyrelsen ska budgeterade medel på SOO tkr flyttas till fritidsavdelningen. För helår bedöms prognosens utfall bli i nivå med budget. 4 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett minusresultat på drygt 1,1 mkr till och med 31 mars. Skolbarnomsorgen redovisar ett underskott på närmare 400 tkr för perioden vilket till största delen beror på högre bemanning vid Holmesskolan till följd av fler inskrivna barn än beräknat. 4

8 Underskott inom grundskolan på drygt 500 tkr beror på bemanningen vid ytterskolorna Asped, Oleby, Stöllet och Kvistbergsskolan. Vid dessa enheter har det under våren inte varit möjligt att inrymma behovet av bemanningen inom tilldelad budget. Totalt handlar det om cirka 5 tjänster utöver budget som det inte kommer att vara möjligt att spara in under hösten. Om planerad bemanning enligt budget för höstterminen kan klaras så blir underskottet 1,5-2 mkr för helåret. Detta kommer inte övriga enheter inom grundskolan kunna hjälpa till att spara in. Även Holmesskolan har behövt göra förstärkningar där bedömningen i dagsläget är att inte heller de kommer att inrymmas i årets budget. För Holmeskolans del sker även förändringar till höstterminen som kan komma att leda till högre kostnader. Gymnasieskolan redovisar ett underskott på 250 tkr. Detta underskott kan härledas till särskolegymnasiet och komvux. Interkommunala ersättningar redovisar ett preliminärt överskott för perioden vilket skulle innebära att utfallet för våren kommer att bli tkr. Inför hösten är läget osäkert då man efter första ansökningsomgången till höstens antagning kan se att fler elever sökt utbildningar utanför Torsby jämfört med hösten Då det är i början av året är det svårt att uttala sig om prognos för helåret då flera faktorer kommer att påverka. Dels är det de interkommunala ersättningarna inom gymnasiet och dels är det lönerevisionen för Att friskolan i Sörmark läggs ner innebär en besparing på ca 1,2 miljoner kronor för 2014 men de pengarna måste gå till att täcka en utökning av verksamheten vid de skolor som nu får fler elever. Många av de förstärkningar som varit tvungna att genomföras under vårterminen kommer inte att sparas in under höstterminen utan de kommer att påverka det totala utfallet. Förändringarna vid Holmesskolan från höstterminen kommer att leda till kostnadsökningar då den organisationen blir något större. Hur det kommer att påverka årets budget återkommer nämnden om i delårsavstämningen per 30 april då de har nästa nämndsammanträde. 5 Socialnämnden Socialnämnden redovisar ett minusresultat på drygt 2 mkr. Bidrag från Migrationsverket på 3 mkr avseende januari-mars som ännu ej redovisats påverkar till ett plusresultat mot budget. Dessa bidrag avser verksamhet "Individ och familjeomsorg" och verksamhet "Förvaltningsövergripande omsorg" som per 31 mars visar ett minus. När bidragen kommer in kommer dessa verksamheter att vara i nivå med budget. Av överskottet kan 570 tkr hänföras till budget för familjecentralen och det boendestödteam som kommer att startas upp under våren. Eftersom året precis påbörjats så är det lite tidigt att redan nu prognostisera ett utfall för helåret. Förutom den stora utmaningen med sommarens vikarier i verksamheterna. Utöver detta så kan andra utmaningar snabbt dyka upp som leder till svårigheter att 5

9 hålla tilldelad budget. Vad man kan se idag så finns det inget som indikerar att all verksamhet inte kommer att inrymmas i årets budget för socialnämnden. 6 Miljö-, bygg- och räddningsnämnden Miljö-, bygg- och räddningsnämnden redovisar ett resultat på 83 tkr gentemot budget. Miljö- och byggförvaltningen har en avvikelse på -258 tkr. Detta beror bland annat på lägre bygglovsintäkter och upparbetade kostnader för detaljplaner som förvaltningen ännu inte har fått intäkt för. Intäkt för detaljplaner kommer under de närmaste månaderna och när det gäller bygglov förväntas de öka kommande månader. Tjänstledigheter på avdelningen påverkar till lägre personalkostnader än budgeterat. Räddnings~änsten har en avvikelse på +340 tkr. Detta beror till största delen på budgeterad kapitalkostnad på 399 tkr för januari till och mars som ännu inte finns med i redovisningen. Intäkterna är lägre än budgeterat beroende på att flera intäkter faktureras kvartalsvis. Dessa intäkter inkommer under april och maj månad. Intäkter som faktureras per kvartal är intäkt för automatlarm, IVP A-larm och lyfthjälp till Landstinget. Restvärdesräddning som avser efterarbete och sanering efter olycka och brand faktureras också kvartalsvis. Brandsläckarservice har i stort sett avslutats och intäkt för detta kommer under våren. För helår bedöms prognosen vara i nivå med budget. 7 Valnämnden Valnämnden redovisar ett plusresultat på 351 tkr. Under 2014 genomförs två val; Allmänna val och val till Europaparlamentet. I samband med dessa val kommer kostnader att uppstå. För helår bedöms prognosen vara i nivå med budget. 8 Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden redovisar en avvikelse på -128 tkr mot budget. Avvikelsen beror på att budgeterat bidrag från rnigrationsverket och socialförvaltningen inte har återsökt ännu. Dessa återsök påbörjas under maj månad. Från socialförvaltningen kommer bidrag relativt snabbt men från Migrationsverket kan det dröja någon månad. Minusresultatet minskas något beroende på lägre kostnader för arvoden. Dessa är periodiserade med 1/12 per månad, men merparten av dessa kostnader kommer under perioden mars-juni. För helår bedöms prognosen vara i nivå med budget. 6

10 Datum Kommunstyrelsen Ärende; Svar angående revision kring huvudmännens samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Revisorerna i Torsby kommun har tillsammans med revisorerna i länets övriga kommuner samt landstinget genomfört en granskning av samverkan mellan huvudmännen avseende samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG har genomfört granskningen på uppdrag av revisorerna. Av granskningen framgår det att det behöver ske förbättringar inom följande fyra områden. Arbetet med att åstadkomma gemensamma utgångspunkter mellan huvudmännen för en första linjens vård avseende barn och unga med psykisk ohälsa bör påskyndas. Med första linjen avses den funktion som först möter barn eller unga med problem. Arbetet bör struktureras med en tydlig koppling till den politiska nivån och bedrivas gemensamt mellan huvudaktörerna. Huvudmännen bör inledningsvis definiera sitt eget ansvar och sin roll innan former för samverkan utarbetas. Utgångspunkten bör vara att huvudmännens insatser följer en röd tråd över åldersgränserna. Uppdrag, roller och ansvar för samverkansorganisationen i länet bör ses över, så att de formella beslutsforumen i kommunerna och landstinget kan ta ett reellt ansvar för styrning och intern kontroll avseende samverkan. Gemensamma styrdokument avseende samverkan mellan och inom huvudmännen bör ses över med inriktning att uppnå bättre förankring och delaktighet från verksamhetsföreträdare. Översynen bör också säkerställa överensstämmelse mellan styrdokumenten. Kommunens svar på de påtalade förbättringsområdena Torsby kommun ser vikten av att förbättra samverkan kring de barn och unga som upplever eller har drabbats av någon form av psykisk ohälsa. Det arbete som sker internt i kommunen är främst att förbättra samverkan mellan skolverksamheten och Anders Björck Torsby kommun direkt anders.bjorck@torsby.se Sida Bitr. kommunchef 1. Kommunkansliet mobil ks@torsby.se 1 (2) Besöksadress Torsby växel Nya Torget 8, Torsby fax

11 den sociala verksamheten. Arbetet påbörjades för snart ett år sedan och syftar till att så tidigt som möjligt kunna fånga upp de barn och unga som har drabbats eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Skolan och socialijänsten har bildat en styrgrupp bestående av respektive verksamhets förvaltnings chefer samt en arbetsgrupp som består av mer verksamhetsnära personal. Syftet är att förbättra det praktiska arbetet kring barnen och de unga samtidigt som man skall ta fram styrdokument som skall vara till hjälp och stöd för de olika verksamheterna. Vad det gäller samverkan med landstinget i Värmland så ser kommunen familjecentralen som en viktig del att tidigt kunna fånga upp och samverka kring barn och unga som har eller riskerar att drabbats av psykisk ohälsa. Tyvärr så har en familjecentral ännu ej etablerats i Torsby kommun, trots ett stort tryckt och vilja från kommunens sida. Vad det gäller att utveckla samverkan på en regional nivå så ser kommunen att Region Värmland är en viktig part och då främst genom projektet Nya perspektiv. Man skulle genom Nya perspektiv kunna ta fram gemensamma länsövergripande dokument så som handlingsplaner, samverkans dokument och processdokument. Med processdokument menar kommunen att man kartlägger de olika processerna kring barn och unga med psykisk ohälsa och att det tydligt framgår vilken del av processen som de olika huvudmännen har ansvar för. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås ställa sig bakom förslaget till svar till revisorerna avseende granskning kring huvudmännens samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. För }>0:t':fUii.pnstyrelsen -' 2

12 Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa Torsby kommuns revisorer har tillsammans med revisorerna i Landstinget i Värmland och kommunrevisorerna i Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Gmms, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Storfors, Sunne, Säffle och Årjäng genomfdrt en gemensam granskning av samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa i Värmland. En styrgmpp bestående av revisorer från de ingående parterna har varit sammanhållande får projektet. KPMG har genomfårt granskningen på uppdrag av revisorerna. Granskningens syfte har varit att bedöma om Landstinget i Värmland och kommunerna, utifrån sina respektive ansvar och uppdrag, har inrättat ändamålsenliga arbets~ och samverkansformer samt mtiner får infonnationsöverfdring fdr att kunna tillgodose barn och ungas behov av psykiatrisk vård, omsorg och stöd. Granskningen har visat att det finns behov av att utveckla samverkan inom och mellan Landstinget i Värmland och kommunerna fdr att säkerställa goda och jämlika insatser fdr barn och ungdomar i Värmland med psykisk ohälsa. Olika initiativ har tagits fdr att utveckla samarbetet men framgången har hittills varit liten. Samverkan i individ ärenden kan många gånger fungera bra men det bygger då snarare på kompetens och relationer hos enskilda medarbetare i kommunerna och landstinget än en ändamålsenlig stmktur fdr samverkan. Granskningen har visat att det i länet fmns en upparbetad stmktur får samverkan men att denna bör fdrbättras inom framfdr allt fdljande områden: Arbetet med att åstadkomma gemensamma utgångspunkter mellan huvudmännen fdr en första linjens vård avseende barn och unga med psykisk ohälsa bör påskyndas. Med fdrsta linjen avses den funktion som fdrst möter barn eller unga med problem. Arbetet bör struktureras med en tydlig koppling till den politiska nivån och bedrivas gemensamt mellan huvudaktörerna. Huvudmännen bör inledningsvis definiera sitt eget ansvar och sin egen roll innan former får samverkan utarbetas. Utgångspunlcten bör vara att huvudmännens insatser fdljer en röd tråd över åldersgränserna. Uppdrag, roller och ansvar fdr samverkansorganisationen i länet bör ses över, så att de formella beslutsfommen i kommunerna och landstinget kan ta ett reellt ansvar fdr styrning och intern kontroll avseende samverkan. Gemensamma styrdokument avseende samverkan mellan och inom huvudmännen bör ses över med inriktning att uppnå bättre fårankring och delaktighet från verksamhetsfdreträdare. Översynen bör också säkerställa överensstämmelse mellan styrdokumenten.

13 Revisorerna översänder härmed rapporten och emotser kommunstyrelsens svar, med redogörelse av vilka åtgärder kommunstyrelsen avser att vidta med anledning av iakttagelserna i l'appolien, senast den Kommunens revisorer

14 Datum KS Information om algblomning i Sirsjön Algblomning Sedan 2011 har algblomning - massförekomst av växtplankton - förekommit varje sommar i Sirsjön Vissa alger, s.k blågröna alger, producerar gifter. Symptomen för algförgiftning liknar de som uppstår vid t.ex. matförgiftning; alltså illamående, kräkningar, diarre och evenhlellt feber. Man kan också få öron- och huvudvärk samt ögonirritationer. Det är särskilt viktigt att inte små barn och husdjur får i sig av algblommande sjövatten. De alger som blommat i Sirsjön har genom analyser visat sig till stor del bestå av blågröna giftproducerande alger. Sirsjöområdet Vid Sirsjön finns ett levande jordbruk, ath'aktivt boende, en nyrestaurerad badplats, en pågående utveckling av besöksnäringen kring Sahlströmsgården mm. Tråkigt nog har det samtidigt med denna utveckling vmje sommar uppstått algblomning. Det skulle vara förödande om dessa problem skulle bestå eller förvärras. Orsakerna till algblomningen Orsakerna till algblomning generellt sett är bl a övergödning p.g.a näringsläckage till vattnet. De viktigaste källorna för tillförsel av näringsämnen till Sirsjön är enskilda avlopp och det jordbruk som bedrivs kring sjön. Det är heller inte otroligt att de senaste årens varmare och blötare väderlek har haft en betydelse. Med de klimatförändringar som förutspås inför framtiden så kan sådana förhållanden kan komma att bli allt vanligare. Per-Arne Persson Torsby kommun direkt perarne.persson@torsby.se Sida 1:e miljö- och hälsoskyddsinspektör5. Miljö- och byggkontoret mobil mbr@torsby.se 1 (2) Besöksadress Torsby växel Nya Torget 8, Torsby fax

15 Undersökningar och åtgärder Miljö-, bygg- och räddningsnämnden har påbörjat en närmare utredning för att kartlägga källorna och ta fram förslag till åtgärder. Nämnden har sökt och fått sk LOVA-bidrag som administreras av länsstyrelsen för en utredning av Sirsjön. LOVA är ett statligt stöd till lokala vattenvårdsprojekt som syftar till att få fram lokala åtgärder som ska minska mängderna kväve och fosfor i Västerhavet ochi Östersjön. Undersökningar genomfördes under 2012 med hjälp av LOVA-bidraget och arbetsinsatser av miljö- och byggkontoret. Resultatet från dessa gav dock inga entydiga svar om orsakerna eller vilka åtgärder som skulle vara möjliga att vidta. Miljö-, bygg- och räddningsnämnden har sedan tidigare inventerat de enskilda avlopp som finns i sjöns tillrinningsområde och även i samband med LOVA-ansökan kartlagt omfattningen av den gödsling som sker på jordbruksmarken runt sjön. Åtgärder för att minska denna påverkan på Sirsjön kommer sannolikt att vidtas av miljö-, bygg- och räddningsnämnden i nämndens roll som lokal tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Behov av ytterligare undersökningar Hur näringsämnen ev kan frigöras från sjöns botten, vilken betydelse fosfor och kväve från enskilda avlopp och jordbruket har och framför allt vilka åtgärder som skulle kunna vidtas blev tyvärr inte helt utrett vid de första undersökningarna under Vad som saknas är i första hand en utredning av de biologiska förhållandena, förhållandena för växt- och djurplankton, genomförande provfiske mm. Detta skulle ge ett bättre underlag för att vidta lämpliga åtgärder. Dessutom skulle detta också sannolikt göra det lättare för nämnden att kunna ställa rimliga och riktiga krav i sitt tillsynsarbete mot jordbrukare och boende med egna avlopps anläggningar med otillräcklig reningsfunktion. Arets LOVA-ansökan Miljö-, bygg- och räddningsnämnden har ansökt om LOVA-bidrag även för dessa undersökningar men har inte beviljats bidrag. Om, och i så fall när, det skulle vara möjligt att återigen ansöka/bli beviljade bidrag för dessa undersökningar är idag osäkert. I samband med denna ansökan om medel har två offerter tagits in där kostnaderna för de biologiska undersökningarna anges till ca 200 kkr. Detta förutsätter att miljö- och byggkontoret kan bistå med en del av det praktiska med provtagning mm under sommaren. miljö och byggkontoret 2

16 Datum KS dm 2014/68 Till Kommunstyrelsen Miljömålsarbete Ärendet Uppstart av miljörnålsarbete i Torsby Kommun Bakgrund Vid tidigare KS-möte , informerades om uppdraget till landets alla kommuner att aktivt medverka i omställningen till ett mer hållbart samhälle genom miljörnålen. Där presenterades beslutade 16 nationella miljörnål med exempel på lokala miljörnål från annan kommun följt av förslag på viktiga delar i miljömålsarbete. Tina Näslund fick i uppdrag att upprätta ett förslag på en första inriktning av miljörnålsarbetet i Torsby kommun. Miljörnålsarbete är ett gemensamt ansvar, vilket för kommunens organisation berör samtliga nämnder och förvaltningar att inom sina ansvarsområden medverka till att nå de beslutade nationella miljömålen. Olika nationella systemverktyg som miljöledningssystem, indikatorer och ny handbok kan nyttjas för ett mer systematiskt arbetssätt. Vi är nu i dialogfas där nästa steg blir att i samråd med förvaltningarna göra nulägesbeskrivningar och nulägesanalys för att få en kunskapsbas att utgå från inför beslut om miljörnålsprogram med lokala mål och handlingsplan. För att integrera miljörnålsarbetet i kommunens verksamheter bör varje förvaltning ha en kontaldperson som miljöombud med avdelad tid för uppdraget inkl fortbildning. Handlingar i ärendet Tidigare kort informationspunkt KS-möte Miljömålsarbete. 1. Tjänsteskrivelse av Tina Näslund Presentation av Hållbar Utveckling, som pdf-fil. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att miljömålsarbete nu har startat och att samtliga nämnder och förvaltningar har i uppdrag att inom sina ansvarsområden medverka till att nå de nationella miljörnålen. För att integrera miljörnålsarbetet utser varje förvaltning en kontaktperson som miljöombud med avsatt tid för ombudsarbete inkl fortbildning. Tina Näslund Miljöstrateg Tina Näslund Torsby kommun direkt tina.naslund@torsby.se Sida Miljöstrateg 5. Miljö- och bygg kontoret mobil mbr@torsby.se 1 (1) Besöksadress Torsby växel Nya Torget 8, Torsby fax

17 Datum Svar på motion - bolagsstämmorna i Torsby kommuns helägda aktiebolag Kommunstyrelsen dm KST 2013/587 Sammanfattning Anders Wiss (M) har lämnat en motion som lyder: "Torsby kommuns helägda aktiebolag Torsby Förvaltnings AB och dess dotterbolag håller sina bolagsstämmor 1 juli varje år. Detta brukar ske vid ett och samma tillfälle. På bolagsstämman kontrollerar ägarna att bolagets verksamhet stämmer överens med bolagsordningen, ägardirektiv och den målsättning som satts upp. Ägarna tillskjuter resurser vid behov och eventuellt kräver avkastning på de satsade resurserna. Bolagsstämman tar även beslut om styrelsens sammansättning. Undertecknad motionerar om att kommunfullmäktige beslutar om att utse tre ledamöter från fullmäktige att representera vid bolagsstämman. Syftet med detta är att ge flera av de valda kommunfullmäktigeledamöterna insyn, insikt och erfarenhet om den värld och vilka förutsättningar som de olika bolagen lever och verkar i." Torsby kommun äger andelar i bolagen Torsby Förvaltnings AB (moderbolag, 100 % ägarandel), Torsby Bostäder AB (100 % ägarandel), Torsby Flygplats AB (100 % ägarandel) och Fritid i Nordvärmland AB (80,3 % ägarandel). Vid en bolagsstämma i något av bolagen måste ägaren vara representerad för att besluta ska kunna fattas. Fullmäktige har utsett en ägarrepresentant som ska vara den som röstar på bolagsstämman. Samtliga frågor som formellt ska beslutas på en bolagsstämma behandlas av kommunfullmäktige. Det kan vara både frågor om bolagsordning och styrelseledamöter men även årsstämmans beslut om fastställande av resultat- och balansräkning samt beslut om ansvarsfrihet. Fullmäktiges ledamöter har därigenom möjlighet att få all information som behövs för att kunna fatta ett beslut. Bolagens årsredovisningar delges fullmäktige och de verkställande direktörerna brukar vanligtvis finnas på plats och informera om verksamheten. Fullmäl<tiges beslut i dessa frågor är det beslut som ägarrepresentanten ska följa vid bolagsstämman, något annat mandat har inte ägaren gett. Bolagsstämman blir därmed bara en formalitet då det är i fullmäktigeförsamlingen frågorna avgörs. Mikael Westin Torsby kommun direkt mikael.westin@torsby.se Sida förvaltningsekonom 2. Ekonomiavdelningen mobil ekonomiavdelningen@torsby.se 1 (2) Besöksadress Torsby växel ks@torsby.se Nya Torget 8, Torsby fax

18 \ Motionärens syfte att fler av ge flera av de valda kommunfullmäktigeledamöterna insyn, insikt och erfarenhet om den värld och vilka förutsättningar som de olika bolagen lever och verkar i är lovvärd men detta kan lösas på andra sätt. I styrelsen för bolagen sitter nästan uteslutande politiskt valda ledamöter och i partigrupper kan med fördel bolagens verksamheter diskuteras. Fullmäktiges ledamöter är också alltid välkomna att vända sig direkt till de tjänstemän som arbetar i och med de kommunala bolagen för att informera sig om verksamheten och de villkor de verkar under. Handlingar i ärendet 1. Motion från Anders Wiss (M) lämnad till kommunfullmäktige Förslag till beslut 1. Fullmäktige har redan i dag möjlighet att få information i frågor som ska beslutas på bolagsstämman i de av kommunen hel- och delägda bolagen. 2. Motionen avslås. Beslutet expedieras till Anders Wiss Johanna Lundkvist MikaelWestin förvaltningsekonom 2

19 Datum Svar på motion - angående Torsby Energi Kommunstyrelsen dm KST 2013/636 Sammanfattning Anders Wiss (M) har länmat en motion som lyder: "Torsby kommun är en stor energiförbrukare. Säkerställa framtidens behov av energi är angeläget för att kunna utföra kommunens kärnverksamhet enligt medborgarnas önskemål. Energi köps från flera leverantörer med olika produktionsformer samt leveranssätt. Det arbetas idag med vattenkraft, vindkraft, solenergi, eldning, fjärrvärme, pellets m.m. Hur framtidens energi framställs och levereras vet vi litet om. Undertecknad motionerar om att kommunfullmäktige beslutar att långsiktigt skaffa sig rådighet över energi, produktion och leveransformer i hela kommunen. Det gäller även att arbeta med energispm;åtgärder på olika sätt. Detta arbete med Torsby Energi kan ske i egen regi eller i samarbete med andra intressenter." Bakgrund Torsby kommun har genom dåvarande dotterbolaget AB Torsby Värme tidigare varit en producent av energi i kommunen. I Torsby och i Stöllet fanns fjärrvärmeanläggningar. Efter beslut i kommunfullmäktige år 1999 och 2000 överläts dessa anläggningar till bolaget Gullspång Värme AB (som senare blev Birka Värme AB och numera heter Värmevärden). Birka Värme AB byggde ut fjärrvärmenätet och både kommunala och privata fastighetsägare kunde anslutas vilket innebar en klar miljövinst. Överskottet från försäljningen, 5,9 mkr, användes till att lösa en del av kommunens pensionsskuld. Nuvarande situation De kommunala verksamheterna är stora förbrukare av energi och precis som motionären skriver produceras den på olika sätt. Såväl fjärrvärme, direktverkande el och oljeeldning förekommer. Torsby kommun har sedan 2011 arbetat med det stora energisparprojektet EPC, Energy Performance Contracting, där en rad åtgärder genomförts för att minska energiförbrukningen i de av kommunen ägda fastigheterna. Projektet slutförs under våren 2014 och vi kan redan nu se en minskad energikonsumtion. Mikael Westin Torsby kommun direkt mikael.westin@torsby.se Sida förvaltningsekonom 2. Ekonomiavdelningen mobil ekonomiavdelningen@torsby.se 1 (2) Besöksadress Torsby växel ks@torsby.se Nya Torget 8, Torsby fax

20 Parallellt med detta har kommunen också tillsammans med en privat aktör byggt en fjärrvärmeanläggning i Sysslebäck. Genom denna anläggning har oljeberoendet kunnat minskas för såväl kommunala fastigheter som för de privata fastighetsägare som haft möjlighet att ansluta sig till anläggningen. Torsby kommun övertog 2010 ett mindre fjärrvärmeverk i Östmark som försörjer de kommunala fastigheterna och ett mindre antal privata fastigheter med värme i Östmark. Torsby kommun är således i dag en av aktörerna på energimarknaden i kommunen men att därifrån ta steget till att långsiktigt skaffa sig rådighet över energiproduktionen enligt motionärens intentioner är förenat med stora kostnader. Även om kommunen och dess bolag är stora energikunder så har kommunen ekonomi i dag stora skulder i form av banklån och pensionsskulder. Befolkningsminskningen får till följd att skatteintäkterna minskar och verksamheterna måste då ständigt se över hur de kan effektivisera sina processer för att anpassa sig till en minskad efterfrågan. Att i detta läge lägga resurser, både personal- och driftmedel, på något som inte tillhör kärnverksamheten är ytterst riskabelt. För att få en ekonomi i Torsby Energi krävs en större leveransvolym än vad en krympande kommun som Torsby kan erbjuda. I stället bör kommunen fortsätta att arbeta med olika energisparlösningar för att minska energibehovet. Att minska oljeberoendet innebär både miljömässiga och ekonomiska besparingar. Handlingar i ärendet 1. Motion från Anders Wiss (M) lämnad till kommunfullmäktige Förslag till beslut 1. Kommunen kan inte gå in i ett riskfyllt projekt för att långsiktigt skaffa sig rådighet över energiproduktionen. 2. Tekniska avdelningen har fortsatt uppdraget att se över hur energianvändningen kan minskas i de kommunala fastigheterna. 3. Motionen anses därmed besvarad. Beslutet expedieras till Anders Wiss Tekniska avdelningen Johanna Lundkvist Mikael Westin Förvaltningsekonom 2

21 {, Datum, " /ZST 26J3j5Cf( /cj (S~) '-..-/ Svar på motion - angående industrifastigheter AB {ub)-nytt bolag Kommunstyrelsen dm KST 2013/586 Sammanfattning Anders Wiss (M) har lämnat en motion som lyder: "Torsby Förvaltning AB äger idag tre dotterbolag. Torsby Förvaltning AB har ett latent krav på aktieutdelning om ca 30 miljoner kronor från ett av sina dotterbolag. Ca 25 miljoner av detta kapital borde kunna avsättas för att bilda ett nytt bolag som heter Torsby/lndustrifastigheter AB (ub). Denna investering med ett helägt fastighetsbolag säkerställer en god långsiktig utveckling inom Torsby kommun. Undertecknad motionerar om att kommunfullmäktige beslutar att ge Torsby Förvaltning AB direktiv om att snarast bilda det fjärde dotterbolaget Torsby Industrifastigheter AB med ett tillräckligt stort aktiekapital. att Torsby Förvaltnings AB formulerar och beslutar om såväl bolagsordning som ägardirektiv till det nya dotterbolaget så att det nya dotterbolaget kan agera fritt och självständigt för en god långsiktigt samhällsutveckling i hela kommunen. Grundläggande affärsiden för Torsby Industrifastigheter AB (ub) bör vara att bolaget skall kunna projektera, bygga, äga, förvalta, försälja fast egendom och därmed liknande verksamhet. att Torsby IndustrifastigheterAB skall i enlighet med de andra dotterbolagen ha 5 ordinarie styrelseledamöter och två styrelsesuppleanter i bolagsstyrelsen. Vidare så skall två av de ordinarie styrelseledamöterna i dotterbolagen utses bland folkvalda politiker och tre skall ha erfarenhet från ett aktivt och operativt näringsliv, gärna inom branschen. Att ordförande i dotterbolagsstyrelsen skall vara lätt att nå såväl fysiskt, epost och via telefon." Bakgrund Torsby kommun äger i dagsläget ett stort antal industrilokaler i hela kommunen, från Sysslebäck i norr via Ambjörby söderut till Torsby. Totalt handlar det om kvm och omsättningen uppgår till cirka 17 mkr. Redovisat underskott uppgick 2013 till 2,1 mkr. Mikael Westin Torsby kommun direkt mikael.westin@torsby.se Sida förvaltningsekonom 2. Ekonomiavdelningen mobil ekonomiavdelningen@torsby.se 1 (3) Besöksadress Torsby växel ks@torsby.se Nya Torget 8, Torsby fax

22 I Torsby Bostäder AB finns det ett så kallat fritt eget kapital på cirka 40 mkr. Även om detta är ägarnas pengar så innebär det inte att Torsby Förvaltnings AB kan begära en aktieutdelning. I ett allmännyttigt bostadsföretag är möjligheten till så kallad värdeöverföring (aktieutdelning) begränsad. Under ett räkenskapsår är det begränsat till räntan på det insatta kapitalet, dvs det aktiekapital som respektive ägare tillskjutit kontant. Den ränta som ska användas är den genomsnittliga statslåneräntan under året före räkenskapsåret adderat med en procentenhet. Det kapital som Torsby Förvaltnings AB skjutit till uppgår till kr. Den genomsnittliga statslåneräntan uppgick 2013 till 2,01 procent. Det innebär att värdeöverföringen för 2014 begränsas till kr. Vidare får värdeöverföringen inte överstiga hälften av bolagets nettoöverskott (Lag om allmännyttiga bostadsaktiebolag 3). I Lag om allmännyttiga bostadsaktiebolag finns möjlighet till större värdeöverföringar om dessa används för sådana åtgärder som ligger inom ramen för kommunens bostadsförsöljningsansvar som främjar integration och social sammanhållning eller som tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar. Ett bildande av ett industrifastighetsbolag kan inte räl<nas in under kommunens bostadsförsörjningsansvar. Motionärens förslag Det finns absolut fördelar med att lägga kommunens industrifastigheter i ett bolag. Ett al<:tiebolag ska/bör gå med vinst för att kunna frigöra medel för att utveclda och investera i sin verksamhet. Ett fastighetsbolag är däremot lite annorlunda. Ett sådant bolag måste bygga upp likviditet och resultat under ett flertal år som sedan kan användas löpande till underhållsarbete. Enskilda år kan det då vara så att underhållsarbetena är så omfattande att ett underskott uppstår. Det är således i ett aktiebolag möjligt att fondera medel till framtida behov, förutsatt att bolaget också behåller rådigheten över den likviditeten. En kommun däremot får inte gå med förlust och möjligheten att fondera medel för framtiden är därmed besvärligare sett till de krav som stipuleras i kommunallagen. En förlust ett år måste återställas inom tre år och vad gäller fastighetsunderhåll kan det handla om betydande summor under ett flertal på varandra följande år. Att frikoppla industrifastigheter från den kommunala förvaltningen skulle innebära en ökad transparens vad gäller industrifastigheternas förvaltning och den kommunala förvaltningen blir mer inriktad mot kärnverksamheten. Nackdelen med att föra över industrifastigheter till ett bolag är att befintliga hyresavtal följer med och kostnaderna för den löpande förvaltningen kommer att vara densamma. I nuläget redovisar kommunens industrifastigheter ett driftunderskott vilket inte ger långsiktigt utrymme för nödvändiga underhållsåtgärder. Kommunfullmäktige skulle därmed i egenskap av enda ägare vara tvungna att fortsatt täcka underskott i förvaltningen av industrifastigheter. Vad gäller bolagisering i kommunala bolag så gäller enligt kommunallagen, 3 kap 18, att om bolaget ska drivas tillsammans med någon annan så ska fullmäktige se till så att beslutanderätten blir rilnlig med hänsyn till ägarförhållandena. Således ska kommunen, så länge den är majoritetsägare, ha ett bestämmande inflytande över 2

23 bolaget. Det innebär att en majoritet av styrelsens ledamöter ska utses av fullmäktige. Därmed faller motionärens förslag om att en majoritet av styrelseledamöterna inte nödvändigtvis ska utses bland de folkvalda. Handlingar i ärendet 1. Motion från Anders Wiss (M) lämnad till kommunfullmäktige Förslag till beslut 1. Motionen avslås. Beslutet expedieras till Anders Wiss Johanna Lundkvist Mikael Westin förvaltningsekonom 3

24 Datum Svar på motion - antal ledamöter i styrelsen för Torsby Förvaltnings AB Konununstyrelsen dnr KST 2013/583 Sammanfattning Anders Wiss (M) har lämnat en motion som lyder: "Konununfullmäktige beslutar idag om bolagsordning, ägardirektiv samt antal och vilka ledamöter som skall sitta i bolagsstyrelsen för Torsby Förvaltning AB. Undertecknad motionerar om att konununfullmäktige beslutar om att antalet ordinarie ledamöter i ovan nämnda bolag skall vara 5 med endast två suppleanter i bolagsstyrelsen. Vidare så skall två av de ordinarie styrelseledamöterna utses bland folkvalda politiker och tre skall ha erfarenhet från ett operativt näringsliv, gärna inom branschen. Ordförande i dotterbolagsstyrelsen skall vara lätt att nå såväl fysiskt, epost och via telefon. Bolagsstyrelsen kan och skall helt ägna sig åt den strategiska, taktiska och operativa verksamheten för bolaget och vara ett stöd för den verkställande direktören." Bakgrund Konununfullmäktige är det organ som beslutar om bolagsordning, ägardirektiv samt vilka som ska sitta i styrelsen för de konununala bolagen. Korrununfullmäktige utser även ordförande och vice ordförande i bolagen. Torsby Förvaltnings AB är det bolag som Torsby korrunun äger direkt. Torsby Förvaltnings AB äger sedan i sin tur de tre bolagen Torsby Bostäder AB, Torsby Flygplats AB och Fritid i Nordvärmland AB. Tillsarrunans bildar de en koncern i vilken Torsby korrunun har ett bestärrunande inflytande gellom att vara enda ägare till moderbolaget Torsby Förvaltnings AB. I Torsby Förvaltnings AB bedrivs i dag ingen verksamhet utöver att förvalta aktierna i dotterbolagen och enligt bolagsordningen ska ingen annan verksamhet heller bedrivas. Det finns ingen verkställande direktör i bolaget. Motionärens förslag Motionären önskar begränsa antalet styrelseledamöter i Torsby Förvaltnings AB till fem och antalet suppleanter till två. Det finns i dag ingenting som hindrar just det, det avgörs av bolagsordningen som kan ändras av konununfullmäl<tige. Mikael Westin Torsby kommun direkt mikael.westin@torsby.se Sida förvaltningsekonom 2. Ekonomiavdelningen mobil ekonomiavdelningen@torsby.se 1 (2) Besöksadress Torsby växel ks@torsby.se Nya Torget 8, Torsby fax

25 Däremot så ska fullmäktige enligt kommunallagen, 3 kap 18, se till att beslutanderätten i kommunala bolag, om de drivs tillsammans med någon annan, blir rimlig med hänsyn ägarförhållandena. Det betyder att så länge kommunen är majoritetsägare så ska kommunen även ha en majoritet av rösterna i styrelserna. Därmed faller motionärens förslag om att en majoritet av styrelseledamöterna inte ska utses bland de folkvalda. Handlingar i ärendet 1. Motion från Anders Wiss (M) lämnad till kommunfullmäktige Förslag till beslut 1. Motionen avslås. Beslutet expedieras till Johanna Lundkvist Anders Wiss Mikael Westin förvaltningsekonom 2

26 Datum Svar på motion - antal ledamöter i Torsby Förvaltnings AB helägda dotterbolag Konununstyrelsen dm KST 2013/584 Sammanfattning Anders Wiss (M) har lämnat en motion som lyder: "Torsby Förvaltning AB beslutar om bolagsordning, ägardirektiv samt antal och vilka ledamöter som skall sitta i bolagsstyrelsen för dotterbolaget Fritid i Nordvärrnland AB. Undertecknad motionerar om att konununfullmäktige beslutar att ge Torsby Förvaltning AB direktiv om att alla bolagsstyrelser i dotterbolagen så skall antalet ordinarie ledamöter vara 5 med endast två suppleanter i dotterbolagsstyrelsen. Vidare så skall två av de ordinarie styrelseledamöterna i dotterbolagen utses bland folkvalda politiker och tre skall ha erfarenhet från ett al<tivt och operativt näringsliv, gärna inom branschen. Ordförande i dotterbolagsstyrelsen skall vara lätt att nå såväl fysiskt, epost och via telefon. Bolagsstyrelsen kan och skall helt ägna sig åt den strategiska, taktiska och operativa verksamheten." Bakgrund Konununfullmäktige är det organ som beslutar om bolagsordning, äg ar direktiv samt vilka som ska sitta i styrelsen för de konununala bolagen. Konununfullmäktige utser även ordförande och vice ordförande i bolagen. Att dessa frågor sedan konfirmeras av respektive bolags bolagsstänuna är enbart en formalitet då det enligt aktiebolagslagen formellt ska fastställas av bolagsstänunan. Därmed så kan bolagen uteslutande ägna sig åt strategiska frågor och se till att den operativa driften sköts enligt aktiebolagslagen och fastställda ägardirektiv. Motionärens förslag Motionären önskar begränsa antalet styrelseledamöter i dotterbolag till fem och antalet suppleanter till två. Det finns i dag ingenting som hindrar just det, det avgörs av bolagsordningen som kan ändras av konununfullmäktige. Däremot så ska fullmäktige enligt konununallagen, 3 kap 18, se till att beslutanderätten i konununala bolag, om de drivs tillsanunans med någon annan, blir rimlig med hänsyn ägarförhållandena. Det betyder att så länge konununen är Mikael Westin Torsby kommun direkt mikael.westin@torsby.se Sida förvaltningsekonom 2. Ekonomiavdelningen mobil ekonomiavdelningen@torsby.se 1 (2) Besöksadress Torsby växel ks@torsby.se Nya Torget 8, Torsby fax

27 majoritets ägare så ska kommunen även ha en majoritet av rösterna i styrelserna. Därmed faller motionärens förslag om att en majoritet av styrelseledamöterna inte ska utses bland de folkvalda. Handlingar i ärendet 1. Motion från Anders Wiss (M) lämnad till kommunfullmäktige Förslag till beslut 1. Motionen avslås. Beslutet expedieras till Johanna Lundkvist Anders Wiss Mikael Westin förvaltningsekonom 2

28 KST 2 t573j':j65: lo Datum 11/ Svar på motion - Torsby Bostäder ABaktieutdelning Kommunstyrelsen dnr KST 2013/585 Sammanfattning Anders Wiss (M) har lämnat en motion som lyder: "Torsby Bostäder AB har i dag ett eget kapital på drygt 60 miljoner kronor. Detta är helt förkastligt ur företagsekonomisk synvinkel. Torsby kommun har idag ett lagstadgat avkastningskrav på 6 procent per år på det egna kapitalet i sina helägda bolag inldusive sina dotterbolag. För Torsby Bostäder AB gör detta att det egna kapitalet ökar med cirka 3,6 miljoner kronor per år. Avkastningskravet i kronor räknat kommer att öka för vmje år på grund av att det egna kapitalet ökm' i Torsby Bostäder AB. Torsby Bostäder AB har idag en årsomsättning på knappt 70 miljoner kronor. Undertecknad motionerar om att kommunfullmäktige beslutar ge Torsby Förvaltning AB direktiv om att begära en al<tieutdelning från Torsby Bostäder AB på cirka 30 miljoner kronor. Denna aktieutdelning från dotterbolaget Torsby Bostäder AB till moderbolaget Torsby Förvaltning AB innebär att man minskar det egna kapitalet till ca 30 miljoner kronor och därmed även vinstkravet i kronor räknat med cirka 1,8 miljoner kronor per år vilket gör att kravet på att höja hyrorna i Torsby Bostäders AB minskas. Aktieutdelningen som moderbolaget erhåller skapar goda förutsättningar för modern att göra andra långsiktiga intäkts givande investeringar för framtiden. Vidare så skall den årliga aktieutdelningen årligen anpassas så att bolagets verksamhet och långsiktiga soliditet bibehålles." Bakgrund Kommunfullmäktige fastställde ägardirektiv för Torsby Bostäder AB Genom ägardirektiv tydliggör ägaren syfte, inriktning och mål med ett bolagets verksamhet. Ett av de mål som fastställs i ägardirektivet för Torsby Bostäder AB är ett avkastningskrav på sex procent. Det motsvarade vid fastställandet det genomsnittliga utfallet för medlemsföretagen i SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag). Mikael Westin Torsby kommun direkt mikael.westin@torsby.se Sida förvaltningsekonom 2. Ekonomiavdelningen mobil ekonomiavdelningen@torsby.se 1 (3) Besöksadress Torsby växel ks@torsby.se Nya Torget 8, Torsby fax

29 Bakgrunden till att det ställs ett avkastningskrav på Torsby Bostäder AB är den lag om allmännyttiga bostadsaktiebolag som trädde ikraft Enligt den lagen ska kommunens bostadsaktiebolag bedriva sin verksamhet enligt affärsmässiga principer. Genom att ställa marknadsmässiga avkastningskrav på bolaget säkerställs att bolaget inte får ett olagligt statsstöd som riskerar att snedvrida konkurrensen på marknaden. Avkastningskravet på Torsby Bostäder AB är formulerat som att den så kallade direktavkastningen ska uppgå till sex procent. Direktavkastningen definieras som driftnettot dividerat med marknadsvärdet på fastigheterna. Driftnettot i det fallet definieras som rörelseresultat plus avskrivningar. Vad marknadsvärdet i Torsby är vet vi inte vilket gör att just detta mål är svårt att utvärdera. Om vi antar att marknadsvärdet är lika med det bokförda värdet, vilket går att mäta, så var direktavkastningen 6,1 procent Detta innebär att det som påverkar avkastningskravet är det bokförda värdet (för enkelhetens skull används det i stället för marknadsvärde) och inte utvecklingen på det egna kapitalet. Enligt ägardirektiven finns det även två andra ekonomiska mål 1. avkastning på totalt kapital (rörelseresultat minus räntekostnader dividerat med totalt kapital) skall alltid överstiga bankernas genomsnittliga inlåningsränta på sparkonto (Avkastning på totalt kapital definieras normalt som; (resultat efter finansiella poster + finansiella kostnader)/totalt kapital) 2. belåningsgraden får högst uppgå till 80 % av summan anläggningstillgångar Avkastningskrav på bolaget ställs dels för att säkerställa att verksamheten bedrivs enligt affärsmässiga principer men syftet är också att bolaget ska bygga upp en solid ekonomi som kan medge både utrymme för löpande underhåll och även för en utveckling av verksamheten i form av investeringar. Motionärens förslag Motionären önskar se en aktieutdelning från Torsby Bostäder AB till Torsby F örvaltnings AB som kan ligga som grund till "att gör andra långsiktiga intäkts givande investeringar inför framtiden". Enligt Lag om allmännyttiga bostadsaktiebolag begränsas möjligheterna till aktieutdelning från ett allmännyttigt bostadsaktiebolag till att som mest kunna uppgå till räntan på det insatta kapitalet dvs det aktiekapital som respektive ägare tillskjutit kontant. Den ränta som ska användas är den genomsnittliga statslåneräntan under året före räl<:enskapsåret adderat med en procentenhet. Det kapital som Torsby Förvaltnings AB skjutit till uppgår till kr. Den genomsnittliga statslåneräntan uppgick 2013 till 2,01 procent. Det innebär att en aktieutdelning 2014 begränsas till kr. Vidare får aktieutdelningen inte överstiga hälften av bolagets nettoöverskott (Lag om allmännyttiga bostadsaktiebolag 3). Om ägaren till ett allmännyttigt bostadsaktiebolag önskar se en större aktieutdelning måste de pengarna används för sådana åtgärder som ligger inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar som främjar integration och social 2