Lars Aronsson, PO Norell och Lennart Nilsson

Transkript

1 Ack Värmeland Ack Värmeland Lars Aronsson, PO Norell och Lennart Nilsson det avslutande kapitlet skall resan i de värmländska landskapen summeras och I huvudresultat lyftas fram. Det är värmlänningarnas bild av landskapen som står i fokus. Vi skall också diskutera vad som är speciellt för Värmland i jämförelse med Sverige och Västra Götaland. Det finns också anledning att reflektera över både det sköna Värmeland och de problem som invånarna och länet står inför. Det politiska landskapet Det värmländska politiska landskapet har liksom Sverige i övrigt fyra folkvalda nivåer samt på regional nivå det indirekt valda fullmäktige för Region Värmland som utses av landstinget och kommunerna. På lokal nivå har för vissa frågor bildats kommunalförbund vars fullmäktige väljs av kommunfullmäktige i de samverkande kommunerna. Närmare fyra av fem värmlänningarna är nöjda med demokratin i Sverige, Värmland och hemkommunen och drygt hälften med demokratin i EU. Däremot är det svårare att ta ställning till styrelsen på kommunal och regional nivå och många saknar en bestämd uppfattning; det är en positiv övervikt för kommunstyrelsen i den egna kommunen medan det är lika många som anser att landstingsstyrelsen sköter sin uppgift bra som dåligt. Osäkerheten gäller i ännu högre grad vid bedömningen av förtroendet för politikerna på de olika nivåerna. Störst är förtroendet för rikspolitikerna men med en med en positiv övervikt också för kommunens politiker. Det är dock något fler som har litet än stort förtroende för politikerna på regional nivå och i EU. Personalen som arbetar på lokal och regional nivå åtnjuter emellertid stort förtroende och störst är det för sjukvårdens personal medan värmlänningarna har mycket lågt förtroende för handläggarna inom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. I Sverige var stödet för EU länge mycket lågt men det har stegvis ökat sedan Sverige blev medlem. Sverige är idag ett globaliserat land och svenskarna är tillsammans med danskarna de mest globaliseringspositiva inom EU. Värmlänningarna är bland de mest positiva och ligger i detta avseende på samma nivå som boende i Stockholms län. Bedömning av välfärden präglas av närheten till respektive serviceområde medan inställningen till skatter offentlig sektor, privatisering är ideologiska frågor. I de politiska sakfrågorna finns i Värmland liksom i Sverige stor överensstämmelse mellan de rödgröna partiernas sympatisörer medan allianspartiernas sympatisörer är mera Aronsson, L, Norell, PO & Nilsson L (2012) Ack Värmeland i Lennart Nilsson, Lars Aronsson och PO Norell (red) Värmländska landskap. Cerut, Karlstads universitet och SOM-institutet, Göteborgs universitet. Karlstad University Press. 473

2 Lars Aronsson, PO Norell och Lennart Nilsson splittrade. Opinionen på väljarplanet har emellertid inte präglat samarbetet i de politiska församlingarna i Värmland under senare år. Framväxten av nya partier har bidragit till denna situation. Sedan 1921 har fler röstat på vänstern (S, V och deras tidigare motsvarigheter samt på senare tid MP) i Värmland än i Sverige som helhet. I det senaste valet är tendensen i Värmland, som i riket, att de borgerliga partierna går något framåt på de socialistiskas bekostnad. Resultaten skiljer sig något åt mellan de tre valen. En tendens som blivit allt starkare är att partier som inte direkt kan knytas till de två traditionella blocken blivit starkare. Detta har skapat en mera oklar majoritetssituation i ett antal kommuner; det typiska blir förhandlingar där i flera fall Miljöpartiets preferenser avgör majoritetsförhållandena, men också lokala och regionala partier har inverkat på och inverkar på det politiska livet i ett antal kommuner och i landstinget. Den strukturella situationen påverkar starkt den politiska i de värmländska kommunerna. Denna skiljer sig åt i de olika delarna av länet. Det går att identifiera fyra viktiga vägar som strukturen påverkar politiken: genom klassröstandet som fortsatt är viktigt; genom de institutioner som är verksamma och som påverkar den politiska socialisationen; vidare påverkan på kommunernas finansiella och allmänna resurssituation, samt slutligen genom att problemen och därmed den politiska dagordningen i betydande grad påverkas. Det är möjligt att göra en indelning av de värmländska i tre huvudgrupper: en nära förbunden med storindustri, en annan med sin näringsgeografiska bas i handel, turism och småindustri samt en tredje, urban, med en omfattande tjänstesektor. Den första gruppen påverkas av industrins konkurrenssituation och rationaliseringar; typiskt är en utsatt strukturell situation med minskande och åldrande befolkning. Detta påverkar den politiska dagsordningen som många gånger innebär att man tvingas till svåra beslut med nedläggning av skolor, rivning av bostäder etc. samtidigt som finanserna inte är de bästa. Socialdemokratin har en fortsatt stark position i dessa kommuner. Den andra gruppen har ett mindre utsatt läge, men ändå en inte alldeles okomplicerad situation. Detta är kommuner som domineras av handel, turism och småindustri med en borgerlig majoritet och ett starkt Centerparti i ledningen. I dessa kommuner är på senare år invånarantalen i stort sett oförändrade; den norska ekonomin påverkar särskilt dessa kommuner på ett positivt sätt. Den tredje kategorin domineras av Karlstad och påverkas av den relativa dynamik som där finns. Det är i dessa kommuner och i landstinget, där majoritetssituationen typiskt är mest oklar: förhandlingar avgör. Många kommuner har drag av flera av de tre typer som här beskrivs. Det politiska landskapet har över tid genomgått stora förändringar genom kommunsammanslagningarna på och 1970-talet. Med Sveriges medlemskap i Europeiska unionen tillkom ytterligare en nivå. På senare tid har aktualiserats att fördjupa det nordiska samarbetet genom bildandet av en nordisk förbundsstat. Förslaget har emellertid svagt opinionsstöd både i Värmland och i Sverige som helhet. 474

3 Ack Värmeland Idag är diskussionen av förändringar av det politiska landskapet fokuserad på den regionala nivån. Ansvarskommittén föreslog bildandet av sex till nio regionkommuner och det fanns ett stort stöd i remissopinionen för förslaget. Samtidigt som regeringen beslutade att permanenta Region Skåne och Västra Götalandsregionen samt inrätta Gotland och Halland som nya regionkommuner lade man emellertid fast att eventuella nya regionbildningar skall ske underifrån. Efter ett omfattande utredningsarbete och förhandlingar om ett samgående mellan Landstinget i Värmland/ Region Värmland och Västra Götalandsregionen konstaterade emellertid parterna att det saknades politiskt stöd för bildandet av en ny västsvensk storregion. Vad anser då värmlänningarna om regionaliseringen och de förslag som aktualiserats? Värmlandsundersökningen 2010 visar att man hade åsikter i regionfrågan men var osäker när det gällde att ta ställning till konkreta förslag. Mest positiv var man till att Värmland skall bilda en regionkommun; det fanns också en svagt positiv övervikt för förslaget att Värmland bör ingå i Västra Götalandsregionen medan inställningen till Värmland som en del i en Svealandsregion var negativ. Beslut om strukturfrågor för det politiska landskapet fattas formellt av statsmakterna. Om det hade krävts folkomröstningar för genomförandet av kommunreformerna hade Sverige fortfarande haft över 2000 kommuner och Västra Götalandsregionen hade inte bildats. För att fungerande regionbildningar skall kunna etableras krävs politiskt ledarskap både på nationell och regional nivå. De ekonomiska och sociala landskapen Den politiska strategin för regionen Värmland följer huvudfåran i Sverige och Europa och väljer tillväxtbegreppets ekonomiska diskurs. I Region Värmlands Regionala utvecklingsprogram är innovativa kluster en viktig del av strategin. Om man jämför synsätten på klusterorganisationer är det främst (men inte enbart) området turism som samstämmer mellan de politiska idéerna och medborgarperspektivet. Medborgarna i Värmland lyfter generellt fram vardagsnära samhällsfrågor utifrån sin livssituation såsom sysselsättning, kommunikationer, utbildning och sjukvård som viktiga. Medborgarna intar samma synsätt när det gäller framtida viktiga satsningsområden i Värmland där de främst framhåller vikten av turism, transporter, offentlig service, detaljhandel, och fritidsmiljö. Klusterorganisationerna bygger på en samverkansidé mellan näringsliv, offentlig sektor och universitet. De värmländska klustersatsningarna har fått erkännande och uppmärksamhet på bland annat internationell nivå. Det finns en stark tilltro till samverkansmodellen i Värmland. Karlstads universitet har en omfattande samverkan med omgivande samhälle där en del utgörs av samverkan inom klustren. I Värmland finns en koncentration av högutbildade människor och hög kompetens i Karlstadsregionen. Generellt är utbildningsnivån låg i resterande delar av regionen. Sysselsättningsfrågan står högt på den politiska agendan hos värmlänningarna. Dock är situationen för kommunerna i Värmland synnerligen olika. En del kommuner 475

4 Lars Aronsson, PO Norell och Lennart Nilsson som Karlstad och Hammarö har en relativt god utveckling vad gäller befolkning och arbetsmarknad, även jämfört med övriga Sverige, medan andra som Hagfors, Munkfors och Filipstad har befolkningsminskning och hög arbetslöshet. Samtidigt har den norska arbetsmarknaden runt Oslo de senaste tio åren bidragit till att hålla nere arbetslösheten bland bosatta i västvärmländska kommuner. De grupper som anser att arbetslöshet och sysselsättning är viktiga problem utgår i sitt ställningstagande från sin livssituation på platsen där de bor. När det gäller medborgarnas syn på utveckling av infrastruktur och kommunikationer i form av framförallt utvecklade tågförbindelser och förbättrat vägnät så ligger tyngdpunkten i Karlstadsregionen och på en utbyggnad likt i kors i nord-sydlig respektive öst-västlig riktning alltså framförallt mot storstäderna Stockholm och Göteborg. Landsgränsen mot Norge tycks utgöra en barriär i värmlänningens mentala karta över förbättrade kommunikationer trots en i övrigt stor interaktion med Norge. Kopplar man samman denna bild med in- och utflyttning i Värmland visar det sig att Värmlands främsta länkningar är med Norge, Stockholm och Göteborg. Länets befolkningstyngdpunkt ligger påtagligt i de södra delarna. I Karlstadsregionen bor idag cirka invånare vilket är ungefär hälften av länets totala befolkning. Den demografiska situationen generellt i Värmland är minskande befolkning och ökande medelålder bland invånarna. Denna situation aktualiserar frågan om invandring från andra länder. Värmland har en mycket låg andel utomnordiskt födda invandrare. Medborgarna i Värmland är generellt positiva till såväl ökad flyktingmottagning som ökad mångkultur i jämförelse med andra regioner i landet. Medborgarna relaterar sig till välfärdsstaten genom fyra olika roller. Som väljare har röstberättigade möjlighet att ta ställning till den offentliga sektorns omfattning och inriktning. Dessutom kan medborgarna genom annan opinionsbilande verksamhet påverka politikens innehåll. Vidare kommer de flesta invånarna i kontakt med den svenska välfärdsstaten både som brukare av service och bidrag och som skattebetalare. Ytterligare en roll är att en stor del av alla yrkesverksamma är anställda inom den offentliga sektorn. Värmlänningarna är nöjda med offentlig och privat service inom vård, barnomsorg och skola, fritid och kultur samt med kollektivtrafiken och miljövården. På fyra områden är de missnöjda fler än de nöjda: gator och vägar, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och framför allt möjligheten att få jobb. Det sistnämnda är också det område som prioriteras om ytterligare satsningar skall göras. Vid bedömning av lokal och regional service är brukarna genomgående mer nöjda än de som kommer i kontakt med serviceområdena som anhörig eller via medier. De enda undantagen är Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan där de anhöriga är mest missnöjda. Inom vården är värmlänningarna liksom de boende i Västsverige och hela Sverige mycket nöjda med den medicinska kvaliteten och personalens bemötande och det är också en positiv övervikt för tillgången till vård medan det är lika många missnöjda som nöjda med organisationens effektivitet. 476

5 Ack Värmeland I Värmland är medborgarna också övervägande nöjda med servicen som helhet i hemkommunen och i Värmland och det finns ett samband mellan hur man bedömer kommunens service och om man är nöjd med demokratin i hemkommunen; detsamma gäller på regional nivå. Synen på output är således av stor betydelse för bedömningen av hur systemet fungerar. Interaktionen med Norge Speciella förutsättningar råder för Värmland genom en lång gräns mot Norge (tillika EU:s yttre gräns) där Osloregionen för närvarande har en av Europas starkaste ekonomier. Idag finns tre områden i Sverige som är så tätt sammanvävda i arbetspendling över landsgränser att de utgör funktionella arbetsmarknadsregioner. Ett av dessa är Oslo och gränskommunerna mot Norge i Västra Götalands och Värmlands län (HUI Research, 2012:4). Den goda norska ekonomin visar sig bland annat genom norskt ägarskap av verksamheter i Värmland, norska köp av fastigheter respektive fritidshus, en omfattande arbetspendling (riksgränsöverskridande regionförstoring), gränshandel samt kan tilläggas - ett stort socialt och kulturellt utbyte över gränsen. Närheten till Norge, och i synnerhet Oslo, bidrar till en lägre arbetslöshetsnivå i framförallt västra Värmland även om den officiella statistiken inte kan registrera detta förhållande. Interaktionen över riksgränsen har i vissa avseenden paradoxala drag. Exempelvis har å ena sidan stora köpcentrum byggts i Töcksfors (Årjängs kommun) och i Charlottenberg (Eda kommun). Skillnaderna i pris- och kostnadsnivåer mellan länderna är viktiga i sammanhanget. Å andra sidan utgör riksgränsen en barriär för regionförstoring. Hinder är bl.a. former och innehåll i arbetsmarknads- och socialförsäkringspolitik och i kollektivtrafikens utbyggnad och utformning. Paradoxen utgörs således av att riksgränsen både är en förutsättning för och ett hinder mot regionförstoring (Olsson, Berger och Gottfridsson, 2011). 1 Det kulturella landskapet Värmland är känt som kulturens landskap. Kulturfrågorna anses som viktiga för samhällsutvecklingen alltifrån den internationella (EU), den nationella och till den regionala nivån. Kulturbegreppet är svårdefinierat och kan ses både ur ett brett perspektiv som levd kultur och som så kallad finkultur. Den sammantagna bilden av värmlänningens kulturutövande är att vi ser denne som en kulturell individ. Kultur är viktigare för kvinnor än för män och viktigast för högutbildade människor. Kultur värderas högst i den norra delregionen i Värmland och för boende i Karlstadsområdet. Minst viktigt är kultur för boende på landsbygd. Detta är också tydligt när vi ser till hur nöjd värmlänningen är med kulturutbudet på orten där de bor. Det finns också vissa skillnader beroende på vilken typ av kultur vi talar om, när det gäller hembygdskultur och traditioner (levd kultur) är det en större del av värmlänningarna boende på landsbygd som är nöjda jämfört med exempelvis 477

6 Lars Aronsson, PO Norell och Lennart Nilsson Karlstad. Tvärtom är det också en större andel boende i Karlstad som är nöjda med kultur och konst (finkultur) än de som bor på landsbygd. Värmlänningens livsstilsaktiviteter är en del av den levda kulturen. Indelningen i olika livsstilsgrupper ger en differentierad bild av den kulturelle värmlänningen. Det finns många bilder av Värmland. En bild som ofta framförs är att det är ett landskap som är rikt på kulturarv, t.ex. att det finns många kända författare, och därmed ligger kopplingen till regional identitet nära. En ökad rörlighet i form av möjligheter till omvärldskontakter inom framförallt kommunikationsområdet och media har förändrat synen på identitetsbegreppet. Vi är i ökad utsträckning både lokala och globala samtidigt. Värmlänningen är på det hela taget mycket nöjd med att bo både i Sverige, i Värmland och i hemkommunen. Värmlänningar identifierar sig både som svenskar och med det lokala samhället men inte i lika stor utsträckning som Européer. Känslan av hemmahörighet är stark till det lokala samhället, men också till Värmland och Sverige. Denna känsla är dock inte lika stor när det gäller övriga Norden och Europa vilket kan förklaras av att hemmahörighet framförallt hänger samman med platskänsla. Samtidigt finns det skillnader mellan olika åldersgrupper i förhållande till upplevelsen av både hemmahörighet men också i förhållande till frågor som gäller boende- och naturmiljö samt till trygghet och samhörighet på platsen där de bor. Frågan är om detta är resultatet av en känsla för platsen och hemmahörighet i förhållande till hur länge man bott på samma ställe eller om det är en förändring i samhället där vi inte längre är lika platsbundna som tidigare. Socialt kapital är ett begrepp som kan användas för att visa på betydelsen av medborgerligt engagemang. I Sverige finns en lång folkrörelsetradition som skapar förutsättningar för det sociala kapitalets existens och Sverige anses vara ett land med en hög grad av tillit. Socialt kapital, starka band och engagerade medborgare förutsätts vara viktiga för lokal utveckling. I studien används engagemang i organisationer och föreningar samt tillit till andra människor som mått på socialt kapital. Det visar sig att graden av tillit i Värmland står sig väl i jämförelse med Sverige som helhet. Sammanfattningsvis är det personer i åldrarna år, med en hög utbildning, en hög lön och som är geografiskt rörliga i avseendet att ha flyttat mellan olika bostadsorter, som är de som känner mest tillit till sina medmänniskor. Tydligt är att värmlänningarna känner sig trygga i den egna boendemiljön. Cirka tre fjärdedelar av de svarande är medlemmar i minst en förening. I Värmland finns en förekomst av tillit och av engagemang i föreningar och resultatet visar att det finns ett samband däremellan. I den diskurs som nu präglar vårt samhälle där människan och hennes kreativitet är den huvudsakliga resursen gör sig vikten av det sociala kapitalet påmint. Genom möjligheter till mötesplatser, såsom föreningar av olika slag, kan samverkan och kreativitet skapas som kan ha betydelse för lokal och regional utveckling. Är synen på rovdjur kulturellt och socialt skapad? Naturligtvis är det en stor fråga att besvara men vad vi kan se är att bakgrundsfaktorer av denna art har betydelse för värmlänningens åsikter om varg respektive rovdjursförvaltning. I oktober 2009 fattade 478

7 Ack Värmeland den svenska riksdagen beslut om att införa en ny regionaliserad rovdjursförvaltning och en ökad möjlighet för berörda grupper i samhället att delta i förvaltningsprocessen. Vilka åsikter har värmlänningen angående att använda sig av jakt för att kontrollera och reglera vargstammen samt en genetisk förstärkning av vargstammen genom inplantering eller förflyttning av vargar? Geografiskt läge, boendetyp och boendetid har betydelse för hur respondenterna uppfattar vargfrågan i Värmland. Vi ser till exempel att åsikterna hos dem som bor i en stor stad signifikant skiljer sig från de som bor på landsbygden. Vi ser också att ju längre tid som respondenten har bott på orten desto mer positiv är denne till förslaget att kontrollera vargstammens tillväxt genom jakt. När det gäller utbildning är det lågutbildade som är mest positiva till att jaga varg. Livsstilsfaktorer har en viss betydelse för hur värmlänningen förhåller sig. Att jägare är mera positiva till vargjakt än andra är inte speciellt överraskande. I Värmland finns generellt ett stöd för medborgardeltagande i förvaltningen av varg genom ett förhållandevis starkt stöd för frågan om att kunna skydda sina tamdjur mot vargangrepp och ett något mindre starkt stöd för att varg borde jagas under en viss del av året. Medielandskapet Värmlänningarna är lika men ändå olika 2 Svenskarna använder medier ungefär sex timmar per dag och detta har varit konstant under en längre tid men hur denna tid disponeras har förändrats över tid. (Mediebarometer 2010) Medielandskapet i Värmland präglas av att det finns två tidningar med olika politisk profil Nya Wermlands-Tidningen (borgerlig, moderat) och Värmlands Folkblad (socialdemokratisk), där NWT är den dominerande tidningen. Sedan slutet av 1980-talet har prenumerationen på morgontidningar och det regelbundna läsandet minskat. Mest problematisk är situationen för andratidningen. Dagstidningen spelar dock fortfarande en stor roll för nyhetskonsumtionen i Värmland. Andelen som läser en betald morgontidning är något högre än riksgenomsnittet medan läsningen av morgontidning på nätet är mer begränsad. Dessutom är läsningen av tredagarstidningar utbredd. Värmlandsundersökningen visar att andelen som tar del av riksnyheter på tv har minskat något under de senaste 25 åren men ligger fortfarande på en hög nivå och public service har en dominerande ställning både när det gäller tv och radio i Värmland; enligt samma undersökning har nyhetskonsumtionen via mobilen påbörjats men den har inte kommit särskilt långt. På samma sätt som andra nya medier förväntas den med tiden bli en starkare plattform. Radiolyssnandet i Värmland är något högre än i riket och det handlar främst om lokalradion P4 i Sveriges Radio. Skillnaden mellan olika åldersgrupper är emellertid stor; de äldsta lyssnar på P1 medan de yngsta på P4 och musikkanalerna. Internetvanorna i Värmland är desamma som i övriga landet. Yngre och högutbildade är de som använder nätet i störst utsträckning och män något mer än kvinnor. De vanligaste användningsområdena är e-post, sociala medier, bankärenden och 479

8 Lars Aronsson, PO Norell och Lennart Nilsson musiktjänster. Det är förhållandevis vanligt att man besöker kommunens hemsida men man går mindre ofta in på landstingets sajter. Huvudmönstren är likartade som i Sverige men i Värmland är nivåerna något lägre vilket hänger samman med utbildningsnivån i och inom länet. Utmärkande för medielandskapet i Värmland är starka regionala medier med två konkurrerande morgontidningar och Värmlandsradion och Värmlandsnytt som når ut till många. Samtidigt ökar internetanvändningen främst bland de unga vilket förändrar landskapet över tid. Aftonbladet är en av de enskilt största nyhetskällorna. Värmlänningarna har dock en fortsatt hög värdering av nyheter från regionen och centralorten i en tid som präglas av global sammanlänkning. Medielandskapet skapar förutsättningar för kommunikation mellan människor och mellan medborgare och makthavare i dagens flernivådemokrati där den regionala och europeiska nivån fått ökad betydelse. Till sist Individens betydelse för utvecklingen i samhället politik, näringsliv, kultur och föreningsliv har diskuterats i alla tider. Vilket inflytande har personerna och vad betyder strukturerna? (Lasswell 1966). Ett sätt att närma sig detta problemkomplex är att fråga människor om personer som man uppfattar som betydelsefulla eller som man beundrar. Finns det någon värmlänning (samtida eller tidigare) som Du beundrar särskilt? utgjorde en avslutande fråga i undersökningen. Av de svarande skrev 40 procent ett namn efter att ha besvarat 85 andra frågor. Det är i sig ett uttryck för värmländsk identitet; när motsvarande fråga ställdes i den västsvenska undersökningen var det under 30 procent som namngav någon person. I särklass mest beundrade är en politiker och en författare från tidigare generationer Tage Erlander, Sveriges längste statsminister, och Selma Lagerlöf nobelpristagare i litteratur och landskapets främsta skildrare. På listan nedan över de mest beundrade finns ytterligare tre författare/konstnärer och en politiker samt tre från idrottens värld med Stefan Holm främst och på tredje plats. Därutöver nämns också framträdande industrimän i länet samt länets företrädare, landshövdingarna. Det finns också många som beundrar närstående personer som fru, man, sambo och andra i familjen. Många anonyma värmlänningar kommer också med som den förste skogsfinnen som slog sig ner här och överlevde på naturen och runt knuten samt den gamla industriarbetaren eller som någon uttryckt det värmlänningar i allmänhet, Tage och Selma. 480

9 Ack Värmeland Tabell 1 Till sist, finns det någon värmlänning (samtida eller tidigare) som Du beundrar särskilt? Namn Antal Procent Tage Erlander Selma Lagerlöf Stefan Holm 26 6 Lars Lerin 20 4 Margot Wallström 19 4 Anders Olsson 14 3 Sven Göran Eriksson 14 3 Monika Zetterlund 13 3 Gustaf Fröding 12 3 Industrimän (John Eriksson, Alfred Nobel m.fl.) 10 2 Våra Landshövdingar (Eriksson, Eliasson, Edberg) 10 2 Personligt (fru, man, sambo, barn, familj, föräldrar etc.) 36 8 Kommentar: Totalt besvarade 453 personer av 1120 dvs. 40 procent denna fråga. Sammantaget ger listan över de mest beundrade personerna en bild av personligheter som förknippas med Värmland och som gjort insatser inom skilda områden politik, idrott, näringsliv samt inte minst litteratur och konst. På den årliga Bokmässan i Göteborg är Värmlandsmontern en institution. Entusiasm och stolthet präglar arrangemanget. När författare och konstnärer framträder betonar de sin hemhörighet, vilket bidrar till att skapa en värmländsk identitet. Också många värmlänningar som levt i förskingringen har gett uttryck för sin hemkänsla som Esaias Tegnér i Minns du det land (Tegnér 1920; Rönnerstrand 2003). Jag vet det väl, ty jag har även längtat till mina berg, till mina skogars sus. Som skalden till sin himmel har jag trängtat till björkarna omkring min moders hus. Ack! I var själ en hembygds bilder glöda mer blå är himlen där, och rosorna mer röda. Namnen återspeglar förhållanden i Värmland idag. År 2005 öppnades ett museum för Lars Lerins konst i den gamla bruksmiljön på Laxholmen i Munkfors som fick många besökare. De gamla industrilokalerna gav stort utrymme för att visa Lerins 481

10 Lars Aronsson, PO Norell och Lennart Nilsson mångsidiga konstnärskap. I år stängs detta museum och ett nytt öppnas i restaurang Sandgrunds gamla lokaler i Karlstad. I Sverige och i Värmland tar sig centraliseringen många uttryck. ( Två andra beundrade uttolkare av den värmländska kulturen är Gustaf Fröding och Monika Zetterlund men ytterligare många författare och artister nämns. Bland företrädare för idrotten återfinns handikappsimmaren Anders Olsson, som vunnit stor respekt för sig och sin idrott. Sven Göran Eriksson finns också med efter en framgångsrik karriär som tränare i fotboll för elitklubbar och landslag i olika delar i världen. Namnen på politiker utgörs av en tidigare statsminister Tage Erlander och Margot Wallström som under senare år varit verksam inom EU och FN. Däremot saknas politiker på regional och lokal nivå i Värmland. Motsvarande lista över mest beundrade västsvenskar toppas av Göran Johansson, som under många år var den ledande politikern i Göteborg. Han spelade dessutom en viktig roll vid bildandet av Västra Götalandsregionen, då det skapades en bred förståelse för behovet av en ny politisk struktur i Västsverige. ( Den politiska splittringen i regionfrågan i Värmland riskerar att leda till att andra aktörer kommer att avgöra frågan. Uppgifter om att utredningen för Översyn av statlig regional förvaltning m.m. kommer att föreslå att länsindelningen inte ändras men att antalet länsstyrelser blir färre förstärker denna bild. De företrädare för näringslivet som finns med som John Eriksson och Alfred Nobel tillhör en gången storhetstid medan landshövdingarna varit verksamma under senare år. Kyrkan är inte representerad och likaså saknas företrädare för akademin. När Carl von Linné 1746 besökte Karlstad konstaterade han att det vid gymnasiet saknades ett lektorat i historiæ naturalis och fysices trots att denna vetenskapen fördriver vidskepelser och lägger grunden till all privatekonomi och manufakturer, på vilket ett rikes välfärd stöder sig. I Uppsala hade han funnit att Värmlands studerande var mer fallna och begivna på detta studium än någon annor nation. (Linné 1747/2005:226) Idag har Karlstad ett universitet med omfattande samverkan med det omgivande samhället, där klustersamarbete tillmäts strategisk betydelse för länets framtida utveckling. Värmland har både betydande likheter och skillnader med Sverige som helhet. I många fall finner vi att de förklaringar som finns till skillnader mellan olika grupper i riket, återkommer också i Värmland. Det är dock viktigt att betona att Värmlands historia, traditioner och identitet samt strukturella situation och geografiska belägenhet ändå ger tydliga utslag. Stora delar av länet brottas med betydande strukturella problem i form av en åldrande och minskande befolkning; utbildningsnivån är samtidigt låg. Detta påverkar de politiska dagordningarna: politikerna tvingas många gånger hantera svåra frågor. Detta ställer också frågor om Karlstads roll och position. Det är i det urbana området i och kring Karlstad som den mest positiva utvecklingen skett; detta delar kommunen med andra regionala centra. Potentialen till en positiv utveckling finns på många områden; utvecklingen i gränsområdet 482

11 Ack Värmeland till Norge bekräftar detta. Värmlänningarna är i huvudsak positiva till det sätt som demokratin fungerar på och som servicen utförs på. I medielandskapet i Värmland finns också en bred täckning av lokala och regionala frågor. Det finns en särskild känsla för det lokal och länet. Utmaningarna är betydande och de institutionella valen är viktiga. Noter 1 Totalt gjordes 9,5 miljoner turismbesök från Norge till Sverige under Mest besökt var Västra Götalands län med 4,7 miljoner besök. Därnäst kom besöken till Värmlands län, 2,4 miljoner (HUI Research, 2012:24). År 2011 var turismandelen av den Nordiska handeln, eller annorlunda uttryckt den regionala betydelsen i Sverige, mest betydelsefull i Värmland respektive Jämtland. För Värmlands del ligger turismandelen av handeln från Norge på 31 procent för dagligvaror (livsmedel, dryck, godis, alkohol och tobak dominerar) vilket beräknas att skapa drygt 1000 årsarbeten, 28 procent för sällanköpsvaror (kläder och skor dominerar) som också beräknas skapa 1000 årsarbeten och 30 procent för detaljhandeln vilket innebär drygt 2000 skapade årsarbeten (HUI Research, 2012:25-26). I Nordiskt turismindex per kommun för 2011 ligger Eda på fjärde plats, Årjäng på nionde plats, Arvika på 12:e plats, Karlstad på 14:e plats och Torsby på 18:e plats i landet. Om man räknar Nordiskt turismindex per capita och kommun ligger Eda på andra plats, Årjäng på femte plats, Torsby på nionde plats och Arvika på 14:e plats i Sverige. Strömstad toppar båda listorna. Samtliga resultat för de värmländska kommunerna härrör sig från besök och handeln från Norge förutom en mindre andel som kommer från Danmark när det gäller Karlstad och Torsby (HUI Research, 2012:27). Den dominerande resetypen till Eda är shopping med 1,1 miljoner dagsresor. Samma mönster återfinns i Årjäng om än inte lika påtagligt (HUI Research, 2012:43). Reslängden från Oslo centrum till Eda respektive Årjängs centrum är 12 mil. De norska besökarna i Värmland kommer främst från följande regioner: Akershus, Hedmark Oslo, och Östfold (HUI Research, 2012:51). Bilen är genomgående det mest använda färdmedlet av norrmännen vid besök i Värmland. 2 Bergström, A (2012) Värmländska internetvanor. Kapitel i denna volym. Referenser HUI Research Nordisk gränshandel och turism. Svensk Handel, Tillväxtverket, Region Värmland, Västra Götalandsregionen, Västsvenska Turistrådet. Lasswell, H D (1966), Power and Personality. The Viking Press. Linné von, C (1747/2005) Västgötaresa. Natur och kultur. Mediebarometer 2010 (2011) Nordicom-Sverige. 483

12 Lars Aronsson, PO Norell och Lennart Nilsson Olsson, E; Berger, S; Gottfridsson, H.O. (red) Gränslöst liv? En studie av två gränskommuner i Värmland. Karlstad University Press. Rönnerstrand, T (2003) Poesins landskap om dikturvalet i några värmländska antologier. I Nordmark, D (red). Vad är värmländskt? Mångvetenskapliga studier i den regionala identiteten. Karlstad University Press. Tegnér, E (1920/1985) Samlade skrifter. Tredje delen