Tomas Mitander. Regionfrågan i Värmland

Transkript

1 Regionfrågan i Värmland Regionfrågan i Värmland Tomas Mitander D en regionala politiska nivån i Sverige befinner sig i förändring. Förändringen är ett resultat av en lång politisk kamp om hur den svenska politiska strukturen bör se ut för att på bästa sätt lösa frågor om välfärd, utveckling och demokrati; hur många nivåer ska finnas och vilka ansvarsuppgifter ska hanteras på respektive nivå? Historiskt utmärker sig de nordiska staterna i jämförelse med stora delar av övriga Europa genom att vara enhetsstater med relativt stark centralmakt och starkt kommunalt självstyre i kombination med relativt svaga regioner (Petterson 2007; Nilsson 2010). Även om de svenska landstingen är direktvalda och har egen beskattningsrätt är de verksamhetsområden som landstingen ansvarar för relativt få och begränsar sig i stor utsträckning till hälso- och sjukvård. Den regionala utvecklingspolitiken, som är det andra stora regionala politikområdet har istället huvudsakligen hanterats av de statliga länsstyrelserna eller av de indirekt utsedda kommunala samverkansorganen som blev möjliga att bilda 2002 (Lag (2002:34) om samverkansorgan i länen). År 2009 fastställdes att Sverige också i fortsättningen kommer att ha tre konstitutionella nivåer med egen beskattningsrätt då en ny form av regional organisering introducerades permanent på den svenska regionala nivån. Regeringen gav beskedet att Västra Götaland, Skåne, Halland och Gotland blir regionkommuner och att regionkommuner är de svenska regionernas framtida organisationsform (DN ). Dessa regionkommuner ersatte de tidigare landstingen och fick huvudansvaret för både hälso- och sjukvården och den regionala utvecklingspolitiken. Regeringen gav samtidigt besked om att förslag om nya regionkommuner ska komma underifrån och att regionfrågan på så sätt i första hand ska ligga i händerna på de befintliga regionala aktörerna. Samtidigt har en statlig utredning om en framtida länsindelning initierats där utredaren, Mats Sjöstrand, fått i tilläggsuppdrag att se över även indelningen av Sverige i regionkommuner ur ett helhetsperspektiv. Utredarens slutsatser kommer att presenteras i december Det är tydligt att den statliga länsreformeringen och skapandet av regionkommuner är två sammanlänkade processer men det är inte helt klart hur de kommer påverka varandra och hur statens roll i regionfrågan egentligen ser ut tillsattes Ansvarskommittén i Sverige, en parlamentarisk kommitté som bland annat hade i uppdrag att analysera utvecklingen och identifiera utmaningar för den svenska samhällsorganisationen samt föreslå nödvändiga förändringar för uppgiftsföredelningen mellan stat, landsting och kommun. De grundläggande utmaningar som Ansvarkommittén identifierade handlar om att kunna möta ökande krav på välfärdsinstitutionerna med en relativt äldre befolkning samt att skapa Mitander, T (2011) Regionfrågan i Värmland i Lennart Nilsson, Lars Aronsson och PO Norell (red) Värmländska landskap. Cerut, Karlstads universitet och SOM-institutet, Göteborgs universitet. Karlstad University Press. 101

2 Tomas Mitander bättre förutsättningar för samhällsplanering och att kunna hävda sig i en allt mer global konkurrens. Regeringens beslut att bilda direktvalda regionkommuner med ett sammanhållet ansvar för både hälso- och sjukvård och regional utveckling samt egen beskattningsrätt ligger helt i linje med de slutsatser som Ansvarskommittén nådde i sitt slutbetänkande Men det finns också betydande skillnader mellan regeringens besked och andra slutsatser som Ansvarskommittén drog i sitt slutbetänkande. Förutom att skapa ett sammanhållet regionalt ansvar för både hälso- och sjukvården och den regionala utvecklingen ansåg Ansvarskommittén att det bör bildas större och betydligt färre regionkommuner än de nuvarande landstingen. Kommittén drog slutsatsen att det bör finnas mellan sex och nio regionkommuner i Sverige och dessa bör befolkas av en till två miljoner invånare, det bör också i varje regionkommun finnas minst ett regionsjukhus och ett universitet med betydande fasta forskningsanslag. Förutom dessa innehållsliga krav ansåg ansvarkommittén att arbetsmarknadsregionerna, som de beräknas år 2030, bör utgöra byggstenar för den nya indelningen av Sverige (SOU 2007:10). Beskedet att Halland och Gotland, som inte lever upp till dessa kriterier, görs till permanenta regionkommuner visar att regeringen inte delar Ansvarskommitténs slutsatser om vilka skalmässiga och innehållsliga kriterier som ska gälla vid indelningen av Sverige och öppnar upp för bildandet av regionkommuner med starkt skiftande storlek och förutsättningar. Den process vi ser i Sverige kan förutom som ett resultat av en intern debatt också förstås som en del i en modern europeisk regionaliseringsvåg som pågått under de senaste årtiondena (Gren 2008; Lidström 2007). Kännetecknande för denna våg är att regionerna uppfattas ha en delvis ny roll för att hantera moderna utmaningar i linje med de som Ansvarskommittén beskriver. Större och starkare regioner uppfattas kunna hantera samordning och aktivt agerande mot sin omvärld vilket ses som nyckelförutsättningar för att skapa utveckling och tillväxt på ett sätt som inte nationalstaterna klarar av (OECD 2010; Keating 1998; Keating & Loughlin 1997). Globaliseringen leder till ett allt rörligare kapital och regionerna uppfattas som nyckelaktörer för att utforma förutsättningar för tillväxt och investeringar som inte baseras på tillverkningsindustri. Exempel kan vara satsningar på regionalt förankrade industrier och regionala innovationssatsningar som kopplar samman näringsliv, offentlighet och akademi och på så sätt skapar mervärden som kan locka det globalt rörliga kapitalet till regionen. Förändringen i synen på regionerna kan beskrivas som en rörelse från ett synsätt där regionerna varit en del i ett centraliserat omfördelningssystem och där regionalpolitiken i stor utsträckning handlar om utjämning mellan rika och fattiga regioner till ett synsätt där regionerna ses som autonoma aktörer med en egen agenda som agerar i konkurrens med och i relation till andra regioner, kommuner, staten men också globalt gentemot exempelvis EU (Hudson 2005; Didi 2010; Hörnström 2010). Regionfrågans mångdimensionella karaktär leder till att den omgärdas av en debatt som berör relativt disparata ämnen som sjukvårdadministration, regional utveckling, lokal identitet och politiskt inflytande på olika nivåer. Bredden i debatten visar att 102

3 Regionfrågan i Värmland det förekommer uppfattningar om många tänkbara konsekvenser av att bilda en ny region. Regionbildning kan uppfattas både som ett hot och en lösning på flera olika områden. Kommer välfärdsservicen att förbättras eller försämras av att bilda större regioner? Kommer den ekonomiska utvecklingen och den politiska slagkraften hos regionen påverkas? Vad händer med de nuvarande regionala identiteterna? Vad händer med demokratin? Medborgarna och regionfrågan När det gäller synen på medborgarna i förhållande till skapandet av en ny regional indelning av Sverige lyfte Ansvarskommittén upp ytterligare ett kriterium: den nya indelningen bör så långt som möjligt göras så att medborgarna kan känna anknytning dit (SOU 2007:10). Regeringen gjorde i sitt besked inget tydligt ställningstagande till Ansvarskommitténs kriterium, men betonade däremot vikten av att skapa förutsättningar för att kunna svara upp mot medborgarnas behov och förvalta skattebetalarnas pengar så effektivt som möjligt (DN ). Det är med andra ord inte helt självklart vilket medborgarperspektiv på regionfrågan som ska vägas in i processen. Är det medborgarnas känsla av samhörighet och identitet som spelar roll eller är det medborgarna som brukare av offentlig service och andra funktionella aspekter av medborgarnas livsmiljö som är viktigast? Det som kan konstateras är regionaliseringsprocesser runt om i Europa inte har varit en fråga som initierats och drivits av i första hand medborgare. Medborgare har ofta intagit en skeptisk hållning till olika förslag om att förstärka den regionala nivån och Sverige är inget undantag. När Ansvarskommitténs slutbetänkande kom tillbaka från en remissrunda visade det sig att det fanns ett kraftfullt stöd för förslagen bland remissinstanserna, men den folkliga entusiasmen har inte varit lika påtaglig (Lidstöm 2009). Lennart Nilsson har i sin forskning kunnat visa att det i Värmland, såväl som i Västra Götaland, Skåne och Norrland finns ett tydligt glapp mellan politiker och medborgare både när det gäller hur positiv man ställer sig till större regioner och i vilken utsträckning man har en åsikt i frågan (Nilsson 2011). Detta relaterar till tidigare forskning som visat att regionfrågan inte engagerar medborgare i särskilt hög utsträckning (Malmström 1996; Hammarlund 2007). Att frågan är för komplex, långsiktig och för teknisk för att medborgare ska uppbåda något intresse är relativt vanliga yttranden i regionaliseringsdebatten. Samtidigt figurerar det också krav från vissa partier på folkomröstningar och behovet av en tydlig folklig förankring av frågan. Förutom att det är oklart vilka medborgerliga perspektiv som är viktigast är det alltså också oklart vilken relation medborgarna ska ha till beslutsfattandet i regionfrågan. Ska medborgarnas preferenser representeras direkt genom exempelvis folkomröstning eller ska makthavarna istället utifrån sitt perspektiv tolka vad som är bäst för medborgarna? Anders Lidström lyfter i sin studie av medborgarattityder till regionalisering (2009) fram hur relationen mellan makthavare och medborgare i demokratiska system kan 103

4 Tomas Mitander förstås med hjälp av två olika modeller. För det första kan den demokratiska representationen förstås som en åsiktsrepresentation där de folkvaldas främsta roll är att förmedla medborgarnas åsikter i beslutsprocesser. För det andra kan relationen förstås som mandatrepresentation där de folkvaldas roll i större utsträckning handlar om att med ett friare handlingsutrymme leda, gå före och att ta beslut i medborgarnas ställe men med medborgarnas bästa för ögonen. Dessa modeller är ett sätt att åskådliggöra hur demokratiska beslutsprocesser kan anta klart skilda medborgarperspektiv inom ramen för demokratiska system. Processen i Värmland Ansvarskommitténs slutbetänkande 2007 blev startskottet för en mer konkret process där olika framtida regionalternativ undersöktes. I Värmland var ett sammangående med Örebro i en Svealandsregion det första spåret som undersöktes. Det visade sig dock att det inte gick att skapa ett förslag till ny region som alla parter kunde acceptera. Under hösten 2008 ansökte Värmlands landsting istället därför hos regeringen om att få gå samman med Region Västra Götaland i en västsvensk regionkommun. I början av 2009 tillsattes en arbetsgrupp bestående av politiker och tjänstemän från både landstinget och det kommunala samverkansorganet Region Värmland. Strax efteråt, i slutet av januari 2009, gick regeringen ut med sina besked i regionfrågan, vilket som redan berörts påverkade förutsättningarna för den fortsatta processen. I maj 2009 bildade Västra Götalandsregionen och Värmland en utredningsgrupp som gemensamt under ett år utredde förutsättningarna för ett sammangående. Efter att frågan remitterats till de politiska partierna i drygt ett år kom beskedet i augusti 2011 att Värmland och Västra Götaland inte kommer att gå in med en gemensam ansökan om att bilda en västsvensk regionkommun. Det fanns en majoritet för ett sammangående från de värmländska partierna men motsvarande majoritet saknades i Västra Götaland. I Värmland var Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna för ett sammangående med Västra Götalandsregionen. Vänsterpartiet ville i första hand gå samman i en Svealandsregion. Sjukvårdspartiet i Värmland nådde slutsatsen att Värmland bör ingå i en större region men kunde inte enas om en partilinje när det gällde åt vilket håll. Miljöpartiet tyckte att förhandlingarna med Västra Götaland kunde fortgå men att ett beslut i frågan bör föregås av en folkomröstning. Sverigedemokraterna ansåg att Värmland bör bilda en egen regionkommun men om processen att bilda en större region fortsätter bör en folkomröstning genomföras. Moderaterna ville att Värmland ska bilda en egen regionkommun. Beskedet att sammangåendet med Västra Götalandsregionen inte blev av återuppväckte en tidigare debatt om att olika delar av Värmland kan ingå i olika regionkommuner. Politiker i Säffle, Årjäng, Sunne, Arvika och Eda kommun vill förhandla vidare med Västra Götalandregionen för att undersöka förutsättningarna för att kunna ingå i en gemensam regionkommun. I skrivande stund befinner sig regionfrågan i Värmland fortfarande i ett oklart tillstånd efter att förhandlingarna 104

5 Regionfrågan i Värmland om ett sammangående med Västra Götaland avbrutits. Inga nya konkreta förslag om fortsatt inriktning i frågan finns ännu formulerade. Men väl en medvetenhet om att processen fortsätter. Kapitlets utgångspunkter och frågeställningar I inledningen har tre dimensioner, eller spänningsfält, av regionfrågan lyfts fram som viktiga och kan fungera som utgångspunkter för analysen av medborgarnas attityder i Värmland. Den första kan kallas för regionernas nya roll och berör utvecklingen att regionerna har fått en mer central roll för att självständigt främja i första hand ekonomisk utveckling för regionen. Delar medborgarna denna bild av regionernas och regionförstoringens funktion? Den andra kan benämnas medborgarperspektivets innehåll och syftar på vilka aspekter av regionaliseringen som är viktiga för medborgarna. Är det frågor om identitet eller är det frågor om tillgången på service som medborgarna uppfattar som tydligast beroende av regionfrågan? Den tredje dimensionen handlar om medborgarperspektivets ställning i förhållande till regionaliseringsprocessen. Tycks medborgarnas preferenser ha ett tydligt genomslag för hur partierna hanterar frågan enligt åsiktsmodellen, eller är det en rimligare tolkning att partierna agerar mer fritt i förhållande till medborgarna i enlighet med mandatmodellen? De konkreta frågor som kommer att behandlas i kapitlet är: Finns det ett medborgerligt intresse för regionfrågan i Värmland? Vill värmlänningarna ha en större region? Hur tycker värmlänningarna att en framtida regionbildning ska se ut? Anser värmlänningarna att hela Värmland bör ingå i samma region? Vilka konsekvenser ser värmlänningarna att en större region skulle medföra? Det är viktigt i det här sammanhanget att notera tidpunkten för när undersökningen genomfördes. Enkäterna skickades ut i september 2010 och insamlingen avslutades i februari Under denna tidsperiod var fortfarande processen om ett sammangående med Västra Götaland igång och den gemensamma utredningen befann sig på remiss hos de värmländska partierna. Eftersom mycket arbete redan var gjort i närmandet av Värmland och Västra Götaland är det rimligt att anta att detta alternativ också vid tidpunkten för fältarbetet framstod som det mest realistiska om en regionförstoring skulle ske. Debatten i medierna om ett eventuellt sammangående med Västra Götaland i Värmland var emellertid som starkast efter att datainsamlingen genomfördes. I dagsläget är det rimligt att anta att samma frågor skulle kunna få andra svar och även att medvetenheten kring frågan kan vara större. 105

6 Tomas Mitander Intresse för regionfrågan Den första frågeställningen som ska analyseras handlar om i vilken utsträckning värmlänningarna intresserar sig för regionfrågan överhuvudtaget. Finns det goda grunder för antagandet att frågan ligger utanför medborgarnas intresse? I enkäten fick respondenterna ta ställning till tre olika tänkbara alternativ för en framtida regionindelning: att Värmland bör bilda en egen regionkommun, att Värmland bör ingå i Västra Götalandsregionen samt att Värmland bör ingå i en region i Svealand. Om vi analyserar frågan som helhet har 22 procent av respondenterna svarat att de saknar en uppfattning; 78 procent av respondenterna har med andra ord uttryckt en åsikt i regionfrågan genom att uttrycka en åsikt om något av alternativen, en siffra som ligger något högre men i ungefärlig linje med tidigare studier (Nilsson 2011). Av dem som saknar en åsikt är det tydligt att ålder spelar roll för frågan, yngre saknar i större utsträckning än äldre en uppfattning i frågan. Det är i sammanhanget värt att notera att i genomsnitt 15 procent av dem som besvarat frågorna väljer alternativet varken bra eller dåligt. I vilken utsträckning dessa respondenter uttrycker att de saknar en klar uppfattning eller uttrycker en mer neutral ställning är svårt att dra slutsatser om men endast två procent av de tillfrågade har kryssat varken bra eller dåligt för samtliga alternativ och kan sägas i så fall använt alternativet på ett systematiskt sätt att besvara frågan. Figur 1 Inställningar till större eller oförändrad regionstorlek (procent) Positiva till större region Positiva till värmländsk regionkommun Endast positiva till större region Endast positiva till värmländsk Kommentar: Frågan lyder: I dag diskuteras den geografiska indelningen av Sverige när det gäller ansvaret för bland annat hälso- och sjukvård och regional utveckling. I diskussionen om en framtida regionbildning för Värmland förs det fram olika alternativ. Vilken är din uppfattning? Värmland bör bilda en egen regionkommun, Värmland bör ingå i Västra Götalandsregionen och Värmland bör ingå i en region i Svealand Procentsatsen utgörs av de andelar som svarat Mycket bra eller Ganska bra att bilda en Värmländsk regionkommun respektive antingen Västra Götalandsförslaget eller Svealandsförslaget. N=

7 Regionfrågan i Värmland Större region Innan vi går in på hur värmlänningarna ställer sig till de tre olika alternativen är det relevant att titta på hur de generellt ställer sig till förslaget att bilda en större region än det nuvarande landstinget. För att få en bättre bild av inställningen till att bilda en större region blir det nödvändigt att analysera frågan som en helhet 1. Av de som har svarat på hela frågan tycker 46 procent att en värmländsk regionkommun är en ganska bra eller mycket bra idé. Samtidigt tycker 45 procent att det är en ganska bra eller mycket bra idé att gå samman med antingen Västra Götaland eller att bilda en Svealandsregion. Av samma andel respondenter tycker 28 procent endast att det är en mycket eller ganska bra idé att bilda en större region och 29 procent att det endast är en mycket eller ganska bra idé att bilda en värmländsk regionkommun. Det går med andra ord inte med hjälp av denna undersökning att se att värmlänningarna varken är stark för eller emot att bilda en större region. Vilken lösning föredrar värmlänningarna? Det är dags gå in djupare på hur värmlänningarna ställer sig till de tre föreslagna alternativen. Tabell 1 nedan visar att flest är positiva till alternativet att Värmland ska bilda en egen regionkommun, 41 procent av respondenterna har svarat att detta är ett mycket eller ganska bra förslag. Motsvarande siffra för att gå samman med Västra Götaland är 29 procent och för Svealandsalternativet är siffran 19 procent. Balansmåtten i tabellen visar hur fördelningen mellan positiva och negativa ser ut. Tabell 1 Åsikt om framtida regionbildning i Värmland (procent och balansmått) Varken Ingen Mycket Ganska bra eller Ganska Mycket upp- Balansbra bra dåligt dåligt dåligt fattning Summa mått Värmland bör bilda en egen regionkommun Värmland bör ingå i Västra Götalandsregionen Värmland bör ingå i en region i Svealand Kommentar: Frågans lydelse har redogjorts för i kommentaren till figur 1. Balansmåttet visar andelen som tycker att det är ett mycket eller ganska bra förslag minus andelen som tycker att det är ett mycket eller ganska dåligt förslag. Procentbasen för balansmåttet utgörs av de som besvarat frågan. 107

8 Tomas Mitander Figur 2 nedan åskådliggör både hur olika undergrupper av respondenter ställer sig förslagen om framtida regionbildning och vilka faktorer som tycks ha en inverkan på hur medborgarna i Värmland ställer sig till förslagen. Det första som är värt att notera i diagrammet är att det finns en skillnad mellan hur unga och äldre ställer sig i regionfrågan. Förutom att yngre saknar uppfattning om frågan i större utsträckning är också äldre tydligt mer positiva till de lösningar som innefattar bildandet av en större region. Även utbildning har en effekt genom att de högutbildade hellre ser ett sammangående med Västra Götaland än bildande av en värmländsk regionkommun. Preferenser i regionfrågan har också en höger/vänsterdimension genom att de medborgare som ser sig som högerorienterade är mer positiva till de alternativ som innebär bildandet av en större region än de som är vänsterorienterade. När det gäller geografisk hemvist finns en mer positiv inställning till Svealandsalternativet i norra och östra Värmland jämfört med övriga delar av regionen. Figur 2 Andel positiva till olika framtida regionbildningar (procent) Politisk orientering Utbildning Ålder Del av Värmland Äldre (65-85) Ung (16-29 Högutbildad Lågutbildad Höger Vänster Norra Värmland Östra Värmland Västra Värmland Karlstadsregionen Bilda en Svealandsregion Gå samman med Västra Götaland Värmländsk regionkommun Andel positiva (%) Kommentar: Frågans lydelse har redogjorts i kommentaren till figur 1. Den geografiska indelningen av Värmland är gjord enligt följande: Karlstadregionen= Boende i Karlstad, Kil, Forshaga, Hammarö och Grums. Västra Värmland = Boende i Eda, Årjäng, Arvika och Säffle. Östra Värmland = Boende i Kristinehamn, Filipstad och Storfors. Norra Värnland = Boende i Torsby, Hagfors, Munkfors och Sunne. Med anledning av oklarheten kring hur medborgarperspektivet ska förstås i relation till regionfrågan är det också motiverat att titta närmare på hur respondenter som 108

9 Regionfrågan i Värmland sympatiserar med olika partier ställer sig till de tre alternativen. Det är dock viktigt att respondenterna här svarat på vilket parti de tycker bäst om, utan att någon politisk nivå specificerats. Analysen ger ändå en indikation på hur väl partierna har fångat sina sympatisörers preferenser i frågan. Figur 3 visar att de ställningstaganden flera partier gjort inte stämmer särskilt väl med sympatisörernas preferenser. Vänsterpartiet ville i första hand bilda en Svealandsregion men partiets sympatisörer är de mest kritiska till detta alternativ. Socialdemokraterna ville gå samman med Västra Götaland men deras sympatisörer är de mest positiva till att bilda en värmländsk regionkommun. Moderaterna vill bilda en värmländsk regionkommun vilket ett knappt flertal av partiets sympatisörer är positiva till, det också är intressant att notera att M-sympatisörer är den grupp som är mest positiv till att gå samman med Västra Götaland. Sverigedemokraternas och Sjukvårdspartiets sympatisörer är för få i urvalet för att göra trovärdiga generaliseringar. De SD-sympatisörer som svarat på enkäten är mest positiva till en värmländsk regionkommun och mest negativa till att gå samman med Västra Götaland. SiV-sympatisörer följer det generella svarsmönstret och är mest positiva till en värmländsk regionkommun, följt av Västra Götalandsalternativet och tydligt negativa till att gå samman i en Svealandsregion. Inledningsvis berördes två modeller för hur relationen mellan folkvalda och medborgare kan förstås i en representativ demokrati. När det gäller regionfrågan i Värmland kan man konstatera att partierna tycks anta ett mer ledande förhållningssätt till medborgarna än en åsiktsförmedlande. Mandatmodellens logik ger med anda ord en bättre förklaring till partiernas agerande än åsiktsmodellen. Figur 3 Inställning i regionfrågan med avseende på partisympati (balansmått) Vänsterpartiet Socialdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Kristdemokraterna Miljöpartiet Bilda en värmländsk regionkommun Gå samman med Västra Götaland Bilda en Svealändsk region Kommentar: SD- och SiV-sympatisörer har exkluderats ur analysen eftersom dessa grupper av respondenter är för små för att analysera. Frågan om partisympati lyder: Vilket parti tycker du bäst om idag? 109

10 Tomas Mitander Ett sammanhållet Värmland? Som nämndes i inledningen av kapitlet har krav från olika kommunala politiker i Värmland framförts om att kunna välja en egen väg i regionfrågan om det inte går att finna en majoritetslösning för hela regionen. Av den anledningen är det intressant att också titta närmare på hur värmlänningarna ställer sig till en lösning där värmländska kommuner kan komma att ingå i olika regionkommuner. I enkäten fick respondenterna välja mellan alternativen att om en regionbildning sker så; Ska alla kommuner ska gå till samma region, olika kommuner ska kunna gå till olika kommuner eller saknar uppfattning. Figur 4 nedan visar att totalt 15 procent av respondenterna har svarat att de kan tänka sig en delning av Värmland, 56 procent tycker att alla kommuner ska gå åt till samma region och 29 procent saknar en uppfattning i frågan. Den centrala tendensen är med andra ord att värmlänningarna inte vill se en delning vid bildandet av nya regionkommuner. Diagrammet visar att den tendensen gäller för samtliga undergrupper som ingår i tabellen även om vissa variationer förekommer. Figur 4 Attityd till delning av Värmland (balansmått) Del av Värmland Ålder Klasstillhörighet Politisk orientering Totalt Klart till höger Något till höger Varken höger eller vänster Något till vänster Klart till vänster Företagare Högre tjänsteman Tjänsteman Jordbrukare Arbetare Norra Värmland Östra Värmland Västra Värmland Karlstadsregionen Ingen uppfattning Olika kommuner ska kunna gå till olika regioner Alla kommuner i Värmland ska gå till samma region Andel svarande % Kommentar: Frågan lyder: Om en regionbildning för Värmland kommer att ske, anser du då att: Alla kommuner i Värmland ska gå till samma region, Olika kommuner ska kunna gå till olika regioner och Ingen uppfattning 110

11 Regionfrågan i Värmland Om vi tittar närmare på andelen som tycker att det borde vara möjligt att dela Värmland visar en logistisk regressionsanalys att det finns vissa faktorer som spelar roll för sannolikheten att vara för möjligheten att dela Värmland. Analysen visar att sannolikheten att vara för möjligheten att dela Värmland ökar signifikant för tre grupper av respondenter, den första är de boende i västra Värmland, den andra är de som bor i ett jordbrukarhem och den tredje är de som bor i ett företagarhem. Dessa grupper är alltså mer positiva till möjligheten att låta värmländska kommuner gå till olika regioner. Sannolikheten minskar istället signifikant om man tillhör ålderskategorin äldre; åringar är alltså mer negativa till möjligheten att dela Värmland vid bildandet av nya regioner än andra grupper. Analysen visar också att inställningen till möjligheten att dela Värmland inte är en höger/vänster fråga, de variationer som finns mellan höger och vänsterorienterade respondenter kan förklaras av andra faktorer. Tabell 2 Logistisk regression avseende sannolikheten att vara för möjligheten att olika kommuner kan gå till olika regioner Oddskvot Exp(B) Del av Värmland Norra - Östra - Västra 1,566 * Subjektiv klass Arbetare - Jordbrukare 2.260** Högre tjänsteman - Företagare 1,969** Politisk orientering Höger - Vänster - Ålder Ung - Äldre 0,668* Kommentar: Nagelkerke R= 0,31 *= P<0,1 **=P<0,05 I analysen har de som svarat Karlstadområdet, tjänstemän, varken höger eller vänster samt medelålders använts som referenser och framgår därför inte i tabellen. Konsekvenser av en större region Regionfrågans områdesmässiga spännvidd gör att frågan rymmer många tänkbara konsekvenser av att bilda en större region. I enkäten har respondenterna fått ta ställning till i vilken utsträckning de håller med om sex påstådda konsekvenser av att bilda en större region som berör ekonomisk utveckling och konkurrenskraft, 111

12 Tomas Mitander den regionala identiteten, tillgången på välfärdservice, demokrati och om delar av Värmland skulle missgynnas av en större region. Det är en relativt hög andel, i genomsnitt 33 procent, av de svarande som angett att de inte har en uppfattning om de olika påståendena, Figur 5 nedan visar hur värmlänningarna har svarat på frågorna i jämförelse med tidigare studier av medborgarattityder i Västra Götaland, Skåne och de fyra nordligaste länen där frågan om konsekvenser av att bilda större regioner har ställts. Frågorna har varit utformade på samma sätt förutom frågorna om identitet och välfärdsservice som är unika för Värmlandsundersökningen. Studierna är gjorda när Västra Götaland och Skåne befann sig i processen att skapa regionkommuner vilket ger jämförbarhet med det skede som Värmland befinner sig i nu. Ett tydligt resultat är att värmlänningarna i större utsträckning än övriga studier ser att en större region skulle gynna den ekonomiska utvecklingen för regionen. Figur 5 Konsekvenser av en större region (balansmått) Ökar konkurrenskraft Förbättrar demokratin Stärker ekonomisk utveckling Missgynnar delar av regionen Värmländsk identitet försvagas Välfärdsservice försämras Värmland 2010 Fyra Nordligaste länen 2008 V Götaland 2000 Skåne 2001 Kommentar: Frågan lyder: Ange vilken din uppfattning är för vart och ett av följande påståenden. En större region där Värmland ingår skulle: Stärka Värmlands ekonomiska utveckling, Innebära att delar av Värmland missgynnas, Förbättra demokratin i Värmland, Försvaga den värmländska identiteten, Förbättra möjligheterna för Värmland att hävda sig i konkurrens med andra, Försämra möjligheten till god välfärdservice för medborgarna i Värmland. Svarsalternativen var Instämmer helt, Instämmer delvis, Instämmer knappast, Instämmer inte alls, och Ingen uppfattning. Balansmåttet anger andel positiva minus andel negativa av samtliga som besvarat frågan. Det finns samtidigt en klar övervikt av medborgare i Värmland som anser att bildandet av en större region kommer att missgynna delar av regionen vilket ligger i linje med tidigare studier utom i Skåne När det gäller en större regions förmåga att hävda sig i konkurrens med andra ser värmlänningarna att det skulle vara gynn- 112

13 Regionfrågan i Värmland samt med en större region, endast undersökningen i norra Sverige 2008 visade på en större tilltro till en sådan konsekvens. När det gäller demokratifrågan är flertalet av värmlänningarna, i linje med tidigare undersökningar, klart negativa till att den skulle förbättras av en större region. Det är dock värt att notera att genomsnittet av respondenterna i Värmland inte är lika negativa till påståendet som medborgarna i norra Sverige 2008 eller i Västra Götaland De två sista påståendena om tänkbara konsekvenser av en större region handlar om identitet och välfärdsservice. Frågan om identitet lyftes som bekant upp av Ansvarskommittén och dyker ofta upp i regionbildningsdebatten, mycket riktigt visar det sig också att en klar övervikt tror att bildandet av en större region kommer att försvaga den värmländska identiteten. Regeringen använde ett mer serviceinriktat medborgarperspektiv i sitt besked om regionfrågan och därför är det relevant att fråga om hur medborgarna tror att servicen kommer att påverkas av en större region. Det visar sig att det finns en svag övervikt för de som tror att välfärdsservicen kommer att försämras av en större region. På grund av bortfallet och en möjlig benägenhet hos respondenter att hålla med om de påståenden som man möter i en enkät är det svårt att dra några slutsatser som grundas på en så liten övervikt. Sammantaget kan man konstatera att värmlänningarna tycks se att en större region skulle leda till tydliga konsekvenser, både positiva och negativa, även om många saknar en uppfattning. I de fall där vi kan göra jämförelser kan vi se att de svarande i Värmland skiljer sig genom sin tilltro till att en större region skulle leda starkare ekonomisk utveckling. Detta hänger troligtvis ihop med att värmlänningarna prioriterar möjligheten att få arbete mycket högt på den politiska dagordningen, vilket Lars Aronsson och Lotta Braunerhielm beskriver närmare i kapitlet Värmlands framtida utveckling ett medborgarperspektiv i den här boken. Även tidsaspekten kan rimligtvis ha betydelse för jämförelsen. Regionfrågan har debatterats i ytterligare ett decennium när värmlänningarna besvarar frågorna i jämförelse med medborgarna i Västra Götaland. Om vi också tittar på hur medborgare i olika delar av Värmland ställer sig till de tänkbara konsekvenserna av en större region kan vi se att det finns vissa variationer mellan olika geografiska delar. När det gäller de positiva konsekvenserna kan vi i figur 6 konstatera att boende i Karlstad och i östra Värmland har störst tilltro till att en större region skulle ge en starkare ekonomisk utveckling, boende i samma områden ser även att en större region skulle öka den regionala konkurrenskraften i jämförelse med övriga Värmland. När det gäller konsekvenser för demokratin är de som bor i Karlstads kranskommuner mest negativa till att demokratin skulle förbättras av en större region. 113

14 Tomas Mitander Figur 6 Attityder till positiva konsekvenser av en större region i olika delar av Värmland (balansmått) Karlstad Karlstads kranskommuner Västra Värmland Östra Värmland Norra Värmland Stärker ekonomisk utveckling Förbättrar demokratin Ökar konkurrenskraft Kommentar: Frågeformuleringen har angetts kommentaren till figur 5. Den geografiska indelningen baseras på Karlstad= Boende i Karlstad kommun, Karlstadsområdet= Boende i Kils-, Forshaga-, Hammarö- och Grums kommun. Västra Värmland = Boende i Eda-, Årjäng-, Arvika- och Säffle kommun. Östra Värmland = Boende i Kristinehamn-, Filipstad- och Storfors kommun. Norra Värnland = Boende i Torsby-, Hagfors-, Munkfors och Sunne kommun. Om vi också tittar närmare på de negativa konsekvenserna av att bilda en större region i figur 7 kan vi konstatera att det, möjligtvis något förvånande, är Karlstadsborna som i störst utsträckning tror att delar av Värmland kommer att missgynnas. Boende i norra Värmland är den grupp som i minst utsträckning tror på detta som en konsekvens. När det gäller den Värmländska identiteten är det boende i Karlstads kranskommuner och boende i västra Värmland som ser det mest troligt att den kommer att försvagas medan boende i norra Värmland inte ser denna konsekvens som lika trolig. Bilden av hur möjligheten till god välfärdsservice skulle påverkas av en större region är mer splittrad. Det är framförallt i Karlstads kranskommuner och i norra Värmland som respondenterna tror att en större region skulle leda till en försämring. I Karlstad, västra Värmland och östra Värmland samlas balansmåtten runt nollvärdet som innebär att lika många håller med som inte håller med om påståendet. 114

15 Regionfrågan i Värmland Figur 7 Attityder till negativa konsekvenser av en större region i olika delar av Värmland Karlstad Karlstads kranskommuner Västra Värmland Östra Värmland Norra Värmland Missgynnar delar av regionen Värmländsk identitet försvagas Välfärdsservice försämras Kommentar: Frågeformuleringen återgavs i kommentaren till figur 5 och den geografiska indelningen beskrevs i kommentaren till figur 6. Avslutning För att sammanfatta kan det vara värt att återkoppla till de frågor som ställdes upp i inledningen. När det gäller de värmländska medborgarnas intresse för regionfrågan är det svårt att använda en absolut måttstock för när intresset för en sakfråga är högt eller lågt. Det går att konstatera att intresset för regionfrågan ligger lägre än vissa andra sakfrågor men något högre än vissa andra frågor. Närmare åtta av tio har uttryckt en åsikt i vår undersökning och det gör att det åtminstone blir svårt att avfärda medborgarna som fullkomligt ointresserade. En andra frågeställning som ställdes upp handlar om vilka attityder värmlänningarna har till större regioner. Undersökningen visade att även om det enskilda alternativet som flest är positiva till är att Värmland blir en egen regionkommun går det inte utifrån denna undersökning att dra slutsatsen att värmlänningarna är emot en större region eftersom andelen som endast tycker att en större region är en bra idé är lika stor som andelen som endast tycker att en värmländsk regionkommun är en bra idé. Värmlänningarnas generella inställning till de tre regionbildningsalternativ som ingått i enkäten visar att flest är positiva till att bilda en Värmländsk regionkommun, följt av att gå samman med Västra Götaland och i tredje hand att gå samman i en Svealandsregion. Det har också konstaterats att det inte finns en särskilt god samstämmighet mellan de värmländska partiernas ställningstaganden i regionfrågan och hur partiernas sympatisörer ställer sig i frågan. Det är dock viktigt att minnas tidpunkten för studiens genomförande, det är mycket möjligt att attityderna påverkats av hur processen har utvecklats. En uppföljande studie skulle kunna kasta ljus på hur attityderna har utvecklats över tid. 115

16 Tomas Mitander När det gäller de värmländska medborgarnas inställning till möjligheten att kommuner i Värmland ska kunna ingå i olika regionkommuner är en majoritet emot ett sådant förslag. Boende i västra Värmland är dock signifikant mer positiva till den möjligheten än boende i övriga delar av länet. Avslutningsvis kan det konstateras att värmlänningarna ser att en större region skulle leda till både konsekvenser som kan uppfattas som både positiva och negativa. Värmlänningarna anser att den ekonomiska utvecklingen och möjligheterna att hävda sig i konkurrens skulle gynnas av en större region, samtidigt skulle delar av Värmland missgynnas och den värmländska identiteten skulle försvagas. Även om det råder relativ konsensus bland de värmländska medborgarna att en större region skulle leda till dessa konsekvenser finns vissa inomregionala skillnader. Studien visar att regionfrågan är en komplex fråga som rymmer många politiska utmaningar och avvägningar. I inledningen skisserades tre viktiga dimensioner, eller spänningsfält, som ryms i diskussionen om nya regioner. När det gäller regionens nya roll kan vi se att den nya bild av regionens betydelse som växt fram också delas av hur medborgarna i Värmland uppfattar regionens roll. Värmlänningarna uppfattar att en starkare region skulle ge bättre förutsättningar för ekonomisk utveckling och en bättre förmåga att hävda sig i konkurrens med andra. Detta skulle dock ske till priset av att delar av regionen skulle missgynnas och demokratin skulle inte heller gynnas. Den logik och de antaganden som görs inom ramen för den moderna regionpolitiken tycks med andra ord ha genomslag hos de värmländska medborgarna. När det gäller medborgarperspektivets innehåll är det intressant att se hur värmlänningarna ser regionfrågan som betydelsefull för den regionala identiteten. En klar övervikt av respondenterna anser att den värmländska identiteten skulle försvagas av bildandet av en större region men det finns ingen klar övervikt för hur tillgången till välfärdsservice skulle påverkas. Värmlänningarna tycks på så sätt se att frågor om anknytning är en central aspekt av regionfrågan som liknar det resonemang som Ansvarskommittén förde fram i sitt slutbetänkande utan stark tro att regionfrågan är avgörande för tillgången på välfärdsservice. Avslutningsvis går det också att kommentera medborgarnas ställning i regionfrågan. Analysen av hur sympatisörer med olika partier ställer sig i frågan visar att det finns skillnader mellan medborgarnas åsikter och de ställningstaganden som partierna gör på regional nivå. Det tycks med andra ord vara så att partierna i första hand agerar utifrån en mandatmodell i förhållande till medborgarna, även om vissa partier lyfter fram nödvändigheten av genomföra folkomröstningar i frågan. Regionfrågan framstår som komplex också ur ett medborgarperspektiv i Värmland. Det är tydligt att regionfrågan i ett medborgarperspektiv ses som betydelsefull för Värnlands utveckling ur många aspekter oavsett vilken riktning processen kommer att ta i framtiden. 116

17 Regionfrågan i Värmland Not 1 Totalt har 991 respondenter svarat på samtliga tre alternativ, siffran för hela undersökningen är Detta ger frågan som helhet ett internt bortfall på 12 procent. Referenser Didi, Maria (2010) Partnerskapsprincipens tillämpning i en svensk kontext i Tallberg, Pontus & von Berngman-Winberg, Marie Louise (Red.) Flernivåstyrning framgångsfaktorer för kommuner, regioner och staten Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Regionplanekontoret vid Stockholm läns landsting och Sveriges kommuner och landsting- DN Regeringen öppnar nu för nya storregioner Gren, Jörgen (2002) Den perfekta regionen?, Lund:Studentlitteratur Hammarlund, K.G. (2007) Regional reform and citizen participation in Sweden i Innovation: The European journal of Social Science Research, 17:2, Hudson, Christine (2005) Regional Development Partnerships in Sweden: Putting the Government Back in Governance i Regional and Federal Studies Vol 15 No. 3, , September 2005 Hörnström, Lisa (2010) Redistributive Regionalism Narratives on regionalisation in the Nordic periphery Umeå:Umeå universitet Keating, Michael (1998) The New Regionalism in Western Europe Territorial Restructuring and Political Change Cheltenham:Edward Elgar Publishing Ltd Keating, Michael & Loughlin, John (red.) (1997) The political economy of regionalism. London: Frank Cass Lidström, Anders (2007) Territorial Governance in Transition i Regional and Federal Studies, 17:4, Lidstöm, Anders (2009) Vill norrlänningarna ha större regioner i Lidström, Anders (red.) Kan norra Sverige regionaliseras? Beslutsprocesser och medborgarperspektiv Umeå universitet Malmström, Cecilia (1996) Regionfrågan Quo Vadis? i Nilsson, Lennart (Red.) Västsvenska perspektiv SOM-institutet Göteborgs universitet Nilsson, Lennart (2011) Sveriges regionalisering Varthän? i Nilsson, Lennart (red.) Västsvensk demokrati i tid och rum SOM-institutet Göteborgs universitet OECD (2010) OECD Territorial Reviews SWEDEN Preliminary version Petersson, Olof (2007) Den offentliga makten Stockholm: SNS Förlag SOU 2007:10 Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, Ansvarskommitténs slutbetänkande 117

18