Studie- och yrkesvägledning

Transkript

1 Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Studie- och yrkesvägledning Hela skolans ansvar ur ett lärarperspektiv Study and career guidance The responsibility of the whole school Teachers perspectives Gary Bardeman Erika Isaksson Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Jonas Olofsson

2 2

3 Sammanfattning Enligt Skolverkets allmänna råd Arbete med studie- och yrkesvägledning ska alla inom skolan bidra till att eleverna gör väl underbyggda studie- och yrkesval. Vägledningsprocessen bör ske tidigt i skolåldern för att bredda elevernas handlingshorisont och kännedom om flera yrken. Tidigare forskning visar att det finns brister inom den breda vägledningen och att nya lärare inte får den information de behöver för att klara av uppgiften. Då dagens elever känner oro inför sina gymnasieval har vi valt att studera hur lärare på en högstadieskola i en mindre kommun i Skåne ser på den breda vägledningen som hela skolans ansvar. Totalt har sex lärare intervjuats med kvalitativ metod och resultatet har analyserats med hjälp av Careership teorin och Social learning theory of career decision. Studien bygger dels på frågan vad lärarna känner till om begreppet bred vägledning och vad de själva gör för att bidra till att det blir hela skolans ansvar. Vidare ämnar studien besvara hur rektor, lärare och studie- och yrkesvägledare samverkar för att implementera den breda vägledningen på skolan. Resultaten som framkom av studien var att två av sex lärare inte visste vad begreppet bred vägledning innebar trots att de hade jobbat på skolan i många år. Det framkom även att de lärare som jobbar med de praktiska undervisningsämnena på skolan ansåg att de hade mer utrymme inom kursplanen att bedriva den breda vägledningen. Nyckelord: bred vägledning, handlingshorisont, grundskola, lärarperspektiv, väl underbyggda val 3

4 Förord Många tack till våra respondenter som tagit sig tid att medverka i vår studie trots scheman fyllda till bredden. Vidare vill vi även rikta ett extra stort tack till studie- och yrkesvägledaren som gjorde allt möjligt. Utan hennes engagemang hade vi nog haft svårt att få tag på våra respondenter. Givetvis vill vi även rikta ett stort tack till vår handledare Jonas Olofsson. Hans feedback och arbete kring studien har hjälpt oss enormt mycket i utformandet av vårt examensarbete. Slutligen vill vi även tacka våra familjer som har stått vid vår sida, inte bara nu utan genom hela vår resa till att bli studie- och yrkesvägledare. Arbetsfördelning Examensarbetet är till större delen genomfört tillsammans genom att vi träffats och skrivit stora delar av texten ihop. Vidare har vi tillsammans bearbetat och kommit fram till vilket område vår studie har för avsikt att undersöka samt fastställt syfte och frågeställningar. För att effektivisera arbetet ytterligare har vi mellan våra träffar valt att dela upp arbetet efter de områden där vi känner att vi har våra styrkor. Erika ansvarade således över kunskapsbakgrund och tidigare forskning medan Gary ansvarade för teoretiska utgångspunkter samt metod. På grund av både tid och avstånd till skolan i fråga valde vi att dela upp arbetet kring intervjuerna. En av oss utförde samtliga intervjuer medan den andra transkriberade desamma. På så vis har vi båda varit delaktiga i framtagandet och i bearbetningen av vår empiri. Vidare har vi skrivit resultat, analys och diskussionskapitlet tillsammans då vi anser att det är viktigt för vår studie. Avslutningsvis vill vi även lyfta fram att vi genomgående läst igenom och korrekturläst varandras och den gemensamma texten samt skrivit ihop det slutgiltiga materialet tillsammans de gånger vi träffats. 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Problemformulering Syfte och frågeställningar Disposition Kunskapsbakgrund Bakgrundsbild av skolan Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Granskning av studie- och yrkesvägledningen i grundskolan Sammanfattning Tidigare forskning Styrning och organisation av den breda studie- och yrkesvägledningen Elevernas behov av den breda vägledningen Sammanfattning Teoretiska utgångspunkter Bred vägledning Elevernas behov av den breda vägledningen Lärarnas betydelse för den breda vägledningen Sammanfattning Metod Metodval Validitet och reliabilitet Urval av respondenter Datainsamling Etiska överväganden Informationskravet Samtyckeskravet

6 Konfidentialitetskravet Nyttjandekravet Analysmetod Resultat Bakgrundsbild av lärarna Hur arbetar lärarna med Skolverkets riktlinjer om den breda vägledningen Samverkan med rektor och studie- och yrkesvägledare Elevernas behov av den breda vägledningen Framtidsutmaningar Sammanfattning Analys Hela skolans ansvar Samverkan Elevernas tid på högstadiet Lärarnas förutsättningar Huvudresultat Sammanfattning Diskussion Analys och resultatdiskussion Metoddiskussion Teoridiskussion Förslag på fortsatt forskning Referenslista Bilaga 1. Följebrev Bilaga 2. Intervjuguide Bilaga 3. Intervjuguide faktaintervju

7 1. Inledning I Skolverkets allmänna råd Arbete med studie- och yrkesvägledning (2013, 29) lyfts betydelsen av samverkan mellan rektor, lärare och studie- och yrkesvägledare. Enligt läroplanerna som skolverket tagit fram ska alla inom skolan bidra till att eleven kan göra ett väl underbyggt studie- och yrkesval. Vägledningsprocessen bör ske tidigt i skolan och det är hela skolans ansvar att vidga elevernas perspektiv och handlingshorisonter för att de ska ha möjligheten att upptäcka nya yrkesområden (Skolverket 2013, 26). En ny reformerad gymnasieskola trädde i kraft 1 juli 2011 (Gy11). Syftet med den nya gymnasieskolan var att fånga upp och fokusera på följande fyra områden. Att först och främst säkra upp och förbereda eleverna genom sin utbildning antingen mot yrke eller mot högskolestudier. Utbildningarna ska vara likvärdiga vilket resulterade i att de specialutformade programmen och lokala kurserna togs bort. Vidare ska genomströmningen vara hög och alla elever ska nå målen att ta sin gymnasieexamen inom tre år. Slutligen innebar även Gy11 att styrdokument och studievägar ska vara tydliga för lärare, föräldrar och för eleven själv (Gymnasieskola 2011, 12). I den reformerade gymnasieskolan finns det 18 nationella program, 6 högskoleförberedande och 12 yrkesprogram som alla leder till högskoleförberedande- respektive yrkesexamen (Skolverket 2013, 23). I rapporten från Skolverket (2013) Det svåra valet framkommer det att eleverna tycker gymnasievalet är svårt och att de har olika förutsättningar, vilket i sin tur ger olika möjligheter och begränsningar för eleverna. Olofsson, Lovén och Deliér (2017, 36) menar på att det än idag finns en traditionell arbetsfördelning mellan lärare och SYV där studie- och yrkesvägledaren förväntas stå för den snäva vägledningen och lärarna för den breda vägledningen. 7

8 1.1. Problemformulering Våra praktikveckor inom grundskolan har legat i samband med elevernas gymnasieval och då har vi stött på både osäkerhet och oro bland eleverna. De har bland annat känt sig oförberedda och stressade över sina gymnasieval. Samspelet mellan rektor, lärare och studieoch yrkesvägledarna har varit mindre tydligt än vad vi önskat och föreställt oss. Detta har i sin tur lett till en nyfikenhet att undersöka problemområdet djupare Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka hur lärarna på en högstadieskola i en mindre kommun i Skåne ser på den breda vägledningen som hela skolans ansvar med utgångspunkt från riktlinjerna i Skolverkets allmänna råd om studie- och yrkesvägledning. Frågeställningarna vi valt att utgå från är följande: Vad vet lärarna om begreppet bred vägledning? Vad gör lärarna för att bidra till att den breda vägledningen blir hela skolans ansvar? Hur samverkar rektor, lärarna och studie- och yrkesvägledaren för att implementera den breda vägledningen på skolan? 1.3. Disposition Studien börjar med ett inledande kapitel 1 där läsaren får ta del av både problemformulering, syfte och frågeställningar. Kapitel 2 beskriver den kunskapsbakgrund som studien vilar på. Vidare redogör kapitel 3 för den tidigare forskning som finns inom studiens område. Kapitel 4 tar upp och beskriver de begrepp och teorier som ligger till grund för studiens analys längre 8

9 fram. I kapitel 5 beskrivs och redogörs det för studiens metodval, validitet och reliabilitet, urval av respondenter, datainsamling, etiska ställningstagande och avslutningsvis studiens analysmetod. Vidare presenteras studiens insamlade empiri tematiskt i kapitel 6. I kapitel 7 analyseras studiens empiri med hjälp av de begrepp och teorier vi beskrivit tidigare i kapitel 3. Studien avslutas med kapitel 8 där samtliga delar diskuteras kritiskt. I det avslutande kapitlet kommer även studiens resultat att jämföras med tidigare forskning och förslag på fortsatt forskning presenteras. 9

10 2. Kunskapsbakgrund För att få en tydligare bild och förförståelse av skolan har vi valt att utgå från en faktaintervju (bilaga 3) med studie- och yrkesvägledaren. Hens svar ligger till grund för avsnittet, bakgrundsbild av skolan. Här tydliggörs bland annat skolans genomströmning av elever de senaste åren. Föräldrarnas akademiska bakgrund kommer synliggöras. Vidare beskrivs kunskapsbakgrunden i tematiskt upplägg där studie- och yrkesvägledning i grundskolan tydliggör Skolverkets allmänna råd. I de allmänna råden skrivs det om den vida vägledningen, vi har valt att benämna den med den breda vägledningen för att få en röd tråd genom hela arbetet. Under rubriken studie- och yrkesvägledning i grundskolan ges en bild av Skolinspektionens kvalitetsgranskning från 2013 vars syfte var att utveckla den studieoch yrkesvägledning som bedrivs i grundskolor. Slutligen ges en sammanfattning av kapitlet. Skolan arbetar med ett arbetsmaterial som kommer benämnas med skolans material då denna kommun är ensam med att tagit fram just detta material Bakgrundsbild av skolan Under de senaste åren har elevsammansättningen ändrats på skolan och kommunen har ställts inför en rad nya utmaningar. Bland annat har kommunen fått fler HVB-hem vilket har påverkat en mindre kommun hårdare. År 2016 hade 20 procent av eleverna på skolan ett annat modersmål än svenska och de flesta av dessa var pojkar. Eleverna på skolan har blivit fler till antalet när det kommer till anpassad studiegång. Kommunen kan av ekonomiska skäl inte längre skicka elever med behov av särskilt stöd i samma utsträckning till grannkommunen. Istället har kommunen valt att ta in fler elever med liknande behov. År 2016 var antalet behöriga elever till gymnasiet 78,2 procent vilket kan jämföras med rikets 83,1 procent. 10

11 Fördelningen av föräldrarnas utbildningsnivå synliggörs i elevernas behörighet till gymnasiet. Samtliga elever som kom från familjer där minst en förälder har eftergymnasial utbildning var behöriga att läsa ett nationellt program på gymnasiet hösten Av de elever som inte hade föräldrar med akademisk bakgrund blev endast 70 procent behöriga till gymnasiet. I kommunen som helhet var det år procent av föräldrarna som hade akademisk utbildning och 60 procent som inte hade det. Det systematiska kvalitetsarbetet sköts årsvis dock ska det år 2017 göras halvårsvis. Det är ett omfattande dokument som skrivs av skolans studie- och yrkesvägledare och innehåller inledning, nuläge, resultat, analys och åtgärder. Det skickas till skolans rektor som skickar det vidare till kommunens förvaltningschef. För att synliggöra den breda vägledningen arbetar skolan efter ett material som sträcker sig från årskurs ett till årskurs nio. Materialet innehåller aktiviteter som ska genomföras där olika förslag och idéer tydliggörs för varje årskurs. I årskurs sju genomförs ett studiebesök på kommunhuset där olika yrkesgrupper presenteras. Året efter ska två dagars skuggning på en arbetsplats genomföras som sedan redovisas. Skolan har inte kvar sin prao i varken åttan eller nian. Sista året på grundskolan får eleverna bland annat lära sig att skriva cv och söka sommarjobb. I skolans arbetsmaterial framgår det tydligt förslag för vad varje ämne kan göra för att tydliggöra den breda vägledningen. Även förslag på aktörer presenteras i skolans material. Detta material är kommunövergripande och har tagits fram av två skolor. I kommunen hade man i början av höstterminen en heldagsutbildning om detta material för alla lärare och övrig personal på skolan Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Skolverkets allmänna råd om arbete med studie- och yrkesvägledning är rekommendationer om hur huvudmannen, rektorn, studie- och yrkesvägledaren och lärare kan eller bör handla för att uppfylla kraven i bestämmelserna. Råden syftar till att påverka utvecklingen i en viss riktning och till att främja en enhetlig rättstillämpning. Råden bör alltså följas, om skolan inte handlar på ett annat sätt som gör att kraven i bestämmelserna uppfylls (Skolverket 2013, 9). 11

12 Citatet poängterar vikten av den breda vägledningen och rekommenderar samarbete mellan rektor, studie- och yrkesvägledare och lärare. Skolverket (2013, 11) belyser vidare studieoch yrkesvägledarens roll som en förutsättning för eleverna att hantera studie- och yrkesval. Samhället är i ständig utveckling och arbetslivet ändras därefter. Studie- och yrkesvägledning är av stor betydelse i det livslånga lärandet och i elevernas karriärprocesser. Den breda vägledningen innebär att hela skolan bidrar till elevens lärande för att på så vis rusta eleverna så att de kan ta väl underbyggda beslut. Elevernas behov bör tillgodoses av studie- och yrkesvägledning som ska utveckla deras förmåga att väga samman personliga faktorer med olika valmöjligheter. Den breda vägledningen ska dessutom utveckla elevens självkännedom och förmågan att genomföra sina beslut (Skolverket 2013, 12). Eleverna ska alltså: Lära sig att fatta beslut och även genomföra dem. Bli medvetna om sig själva. Bli medvetna om olika yrken och utbildningar. Bli medvetna om relationen mellan de olika valalternativen och sig själva. Det framgår i Skolverkets allmänna råd att denna process är viktig och ska påbörjas och synliggörs på ett tidigt stadium (Skolverket 2013, 13-14). Enligt skollagen är det rektorn som har huvudansvaret för att eleverna ska få den studie- och yrkesvägledning som de behöver inför sina framtida val. För att organisera det på bästa sätt är det av stor vikt att rektorn sätter sig in i elevernas behov. I skollagspropositionen framkommer det även att lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare har ett gemensamt ansvar för att ge eleverna förutsättningar att göra väl underbyggda val (Skolverket 2013, 17). På grundskola är det rektorn som ska se till att det finns samverkansformer för att bedriva den breda studie- och yrkesvägledningen. Det är viktigt att det finns en övergripande planering för hur undervisning, information och vägledningssamtal kan bilda en helhet och en röd tråd för eleven (Skolverket 2013, 18). 12

13 2.3. Granskning av studie- och yrkesvägledningen i grundskolan Skolinspektionen gjorde 2013 en kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Det var 34 skolor och 21 huvudmän som granskades i syfte att utveckla den studie- och yrkesvägledning som idag drivs på grundskolor (Skolinspektionen 2013, 5). Skolinspektionen gjorde intervjuer med elever i årskurs 9, rektor, huvudmän, lärare och studie- och yrkesvägledare på skolorna. Granskningen utgick ifrån följande frågeställningar: Tar huvudmannen ansvar för att skolornas studie- och yrkesvägledning fungerar på ett tillfredsställande sätt? Ger rektorn riktlinjer och förutsättningar för vägledningen så den blir hela skolans ansvar? Bistår skolan med kontinuerlig vägledning med sådan kvalitet i den grad som efterfrågas för att eleverna ska kunna föra väl medvetna och underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning? (Skolinspektionen 2013, 6) En av slutsatserna som framkom var att studie- och yrkesvägledning har stor betydelse för att eleverna ska kunna fatta väl underbyggda val. Lärarna träffar eleverna dagligen och har en viktig roll i arbetet att ge de förutsättningar som rör deras framtidsval. Granskningen visade att det redan görs en del i undervisningen som till exempel arbetsplatsbesök, dock följs det inte upp och samordnas i allt för liten utsträckning med studie- och yrkesvägledaren (Skolinspektionen 2013, 33). Skolor och huvudmän har i uppdrag att själva lägga upp sin studie- och yrkesvägledning förutsatt att de nationella målen uppfylls. För att detta ska ske behöver alla parter i skolan ta ansvar för vägledningen och lärare, skolans huvudman, rektor och studie- och yrkesvägledare har alla ett gemensamt ansvar för att elevernas behov tillgodoses (Skolinspektionen 2013, 37). En av de tre punkterna som tydliggörs i Att tänka på i arbetet med studie- och yrkesvägledning var följande: 13

14 Se till att alla som arbetar på skolan känner till sitt ansvar i arbetet med att uppnå målen med skolans studie- och yrkesvägledning och att lärarna är införstådda med hur studie- och yrkesvägledningen kan integreras i deras ämne (Skolinspektionen 2013, 37). I Skolinspektionens granskning framkom det även att huvudmän och rektor inte tar ansvar för att lärarna får den kompetensutveckling de är i behov av för att på ett professionellt sätt kunna utföra sina uppgifter inom studie- och yrkesvägledning. Vidare ingår studie- och yrkesvägledning i det systematiska kvalitetsarbetet i skolan och rektorn ska se till att planering, rutiner, utvärdering och uppföljning av målen följs (Skolinspektionen 2013). Skolinspektionens granskning visar i sin helhet att studie- och yrkesvägledningen är lågt prioriterad, det saknas system för att planera, följa upp och utveckla vägledningen. Ansvaret lämnas över från huvudman till rektor och vidare till studie- och yrkesvägledaren. Det är inte en kontinuerlig process som fortgår på skolorna utan satsningarna sker i samband med enskilda händelser som till exempel gymnasievalet och prao (Skolinspektionen 2013, 6) Sammanfattning Den undersökta skolan arbetar med den breda vägledningen med utgångspunkt från ett material som tagits fram på kommunövergripande nivå. I detta material framgår både förslag på aktiviteter till respektive årskurs men även förslag till respektive ämneslärare. Skolans elevsammansättning har ändrats de senaste åren och antalet elever med både särskilt stöd och anpassad studiegång har blivit fler. Detta har påverkat andelen elever som är behöriga att läsa på ett nationellt program på gymnasieskolan. År 2016 var den 78,2 procent jämfört med rikets 83,1 procent. Skolverkets allmänna råd lyfter vikten av tydligt samarbete mellan rektor, studie- och yrkesvägledare och lärarna. Eleverna ska få den breda vägledning som behövs för att göra väl underbyggda val till gymnasiet. År 2013 gjorde Skolinspektionen en granskning av landets grundskolor i syfte att utveckla studie- och yrkesvägledningen. I granskningen framkom studie- och yrkesvägledarens betydelse som viktig för att eleverna skulle kunna göra väl underbyggda val till gymnasiet. Även lärarnas roll var av stor vikt då de träffar eleverna i det dagliga arbetet. 14

15 3. Tidigare forskning I detta kapitel presenteras tidigare relevant forskning för vårt undersökningsområde, den breda vägledningen som hela skolans ansvar. Syftet med studien är att undersöka hur lärarna på en högstadieskola i en mindre kommun i Skåne ser på detta. I tematiskt upplägg presenteras först tidigare studier som belyser styrning och organisation av den breda studieoch yrkesvägledningen, detta för att få en djupare grundförståelse till vår studie. Under detta avsnitt lyfts främst Olofsson, Lovén och Deliér forskningsrapport fram samt Skolverkets allmänna råd. Från Vidare beskrivs elevernas behov av den breda vägledningen i syfte att tydliggöra lärarnas viktiga roll med hjälp av bland annat Franson och Lindh. I detta sammanhang presenteras även tre internationella studier, den första What students Want som är en Kanadensisk studie (2004, Bardick, Bernes, Magnusson & Witko). Den andra är en finsk studie Effects of career Choice Intervention on Components of Career Preparation (2011, Koivisto, Vinokur & Vuori) Den sista är en Amerikansk studie från 1993 skriven av Hughey, Lapan och Norman Evaluating a High School Guidance- Language Arts Career Unit. Efter det belyses förbättringsmöjligheterna för lärarna inom den breda vägledningen med hjälp av Jutdal och Schulin. Avslutningsvis sammanfattas kapitlet Styrning och organisation av den breda studie- och yrkesvägledningen I Olofsson, Lovén, och Deliér (2017, 3) rapport analyseras förutsättningarna för den breda vägledningens styrning och organisation. Syftet med rapporten har varit att hitta styrdokument och stödstrukturer för att den breda vägledningen ska vara likvärdig för alla. De lyfter upp att studie- och yrkesvägledningen ska vara skolans gemensamma ansvar, dock 15

16 ser det inte ut så i praktiken (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 3). I dagens samhälle är det av stor vikt att eleverna har kunskap om både arbetsmarknad och utbildningar, en god självkännedom är också grunden till att ungdomar idag kan göra väl grundade val (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 4). I råden beskrivs de olika insatser som, enligt Skolverket, bör ingå i verksamheten. Målet är att tillgodose elevens behov av studie- och yrkesvägledning och detta kan ske genom tre olika insatser; vägledningssamtal, undervisning och information. Det förstnämnda är vägledarens ansvar medan undervisning är ett ansvar för såväl vägledare som lärare. Slutligen är vägledare, lärare och rektor ansvariga för information. I råden utvecklas också ett resonemang kring elevens kompetenser (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 6). Citatet är relaterat till Skolverkets allmänna råd (2013) och som författarna menar är en rekommendation kring arbetet med studie- och yrkesvägledning i den breda bemärkelsen. Vidare lyfter författarna upp de tre kommunerna Trelleborg, Leksand och Huddinge som exempel där det fanns tydliga intentioner kopplade till den breda vägledningen. Sammanlagt har 17 intervjuer genomförts i de tre kommunerna. Trelleborg som ligger i Skåne är den kommun som har den största ungdomsarbetslösheten av de tre kommunerna. I åldrarna år levde drygt 14 procent på bidrag och sociala ersättningar år 2015 (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 18). I Huddinge kommun, förortskommun till Stockholm var ungdomsarbetslösheten år 2015 strax under 3 procent jämfört med riksgenomsnittet på 6.8 procent. I Leksand som ligger i Dalarna var ungdomsarbetslösheten drygt 4 procent I rapporten framgår det att intresset för studie- och yrkesvägledning är stort i alla tre kommunerna, även om de har olika förutsättningar. Författarna lyfter även fram att i intervjuerna framgår det att modellerna för styrning och samverkan ser olika ut. I Huddinge som låg lägst i ungdomsarbetslösheten beskrivs strukturen, styrningen och politiken som viktig för den breda vägledningens roll (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 20). Leksand är den kommun som skiljer ut sig då arbetslivets företrädare har stor betydelse och en drivande roll. Informanterna i rapporten menar att utvecklingsarbetet och handlingsplanerna är nya och det är svårt att utvärdera om de gett någon effekt än (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 20). Författarna påvisar att samverkan mellan skola och arbetsliv är av stor betydelse, även aktörer på olika nivåer måste ta sitt ansvar för att den breda studie- och yrkesvägledningen 16

17 ska bli lika för alla. Här pekar de framförallt på den styrande nivån, politiker, förvaltning och skolledare. De framgår även i rapporten att alla tre kommunerna har höga ambitionsnivåer när det kommer till att utveckla den breda studie- och yrkesvägledningen (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 35). De centrala slutsatserna i rapporten visar bland annat att tiden har stor betydelse. Lärarna känner att de inte hinner hantera allmänna frågor som berör den breda vägledningen utan hänvisar då hellre till studie- och yrkesvägledaren. Nya lärare som ska introduceras får generellt inte de kunskaper de behöver för att sätta sig in i den breda studie- och yrkesvägledningen. De har i regel begränsade kunskaper om studie- och yrkesvägledning och får inte en chans att läras upp (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 36). Författarna menar att ansvaret för samverkan skola-arbetsliv inte bara vilar på skolan. Även arbetslivets företrädare borde i högre grad ta sitt ansvar (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 36). Vidare menar författarna att de även får intrycket att det inte hänt så mycket i praktiken med studie- och yrkesvägledarens arbetssituation de senaste åren. Arbetsfördelningen är fortfarande traditionell där lärarna förväntas bidra med den breda vägledningen och studie- och yrkesvägledningen med den snäva (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 36-37). Avslutningsvis belyser författarna vikten av politikernas roll och betydelse för den breda studie- och yrkesvägledningen. Här finns det en försiktighet och rädsla som speglas i en otydlig roll även om resultatet i slutändan ändå berör politikerna i allra högsta grad när elever till exempel gör felval. Intresset borde vara större för SYV på lokal nivå där insatserna kan ses som en social investering för att förebygga onödiga kostnader förknippade med utanförskap, både för den enskilde individen och för samhället (Olofsson, Lovén och Deliér 2017, 37) Elevernas behov av den breda vägledningen Fransson och Lindh (2004, 35) lyfter vikten av självkännedom i det dagliga skolarbetet, dessutom behövs kunskaper och erfarenheter om arbetsliv och yrken. Praon ska utgöra ett komplement till undervisningen i skolan och syftet är att eleverna ska få ökade kunskaper 17

18 om arbetslivet och förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Dessutom ska eleven bekanta sig med ett möjligt framtida yrke (Fransson & Lindh 2004, 36). Koivisto, Vinokur och Vuori (2011, ) ser det ur ett annat perspektiv när de studerat vad eleverna vill ha och behöver för att lättare välja bana inför framtiden. Projektet har genomförts med elever i årskurs 9 på högstadieskolor i Finland. De hade en veckas workshops i syfte att förbereda dessa elever inför framtiden och planera sin karriär. Workshopen bedrevs i 15 timmar utspridda på fyra eller fem dagar. Eleverna reflekterade över jobb, utbildningar och vilka möjligheter arbetsmarknaden erbjöd. Dessutom diskuterades det livslånga lärandet och eleverna fick själva göra upp en långsiktig handlingsplan som de i slutet av workshopen fick diskutera med lärarna (Koivisto, Vinokur och Vuori (2011, ). Elva högstadieskolor i Finland blev utvalda och resultatet visade att denna workshop hade en direkt effekt på eleverna. Efteråt såg de både positivare och ljusare på sin karriärplanering. Den Kanadensiska studien What Students Want (Bardick, Bernes, Magnusson och Witko 2004, ) stärker den finländska studien när de även där kommit fram till att den breda vägledningen är av stor betydelse för eleverna. Studiens syfte är att undersöka hur högstadiets elever ser på vägledning. Vad är det för vägledning de vill ha under sin tid på högstadiet? Vem väljer de att ta hjälp av? Det är en enkätbaserad undersökning som genförts med 3562 elever från totalt 52 skolor. Enkäten tog ungefär 30 minuter att besvara och bestod av fyra frågor med fyra olika svarsalternativ. Resultatet de kom fram till är att vägledning är viktigt för högstadiets elever och att de vänder sig till föräldrar och vänner i större utsträckning än till lärare och vägledare för att få hjälp med sin karriärplanering. De hade velat ha mer hjälp med vägledningen men även mer information och support (Bardick, Bernes, Magnusson och Witko 2004, ). Hughey, Lapan och Gysbers (1993, ) lyfter fram den lösningsfokuserade vägledningen som en metod för att få bättre resultat på skolorna. Studien genomfördes i USA som är genomförd i USA och eleverna fick ta del av 13 dagars intensivt arbete med jobbsök och besök på vägledningscenter. Vidare fick de både förbereda sig och reflektera kring vad de ville göra efter sina studier och vad som behövdes för att ta sig in på college. Likt den finländska studien påvisar även den amerikanska studien att eleverna gick stärkta ur workshopsdagarna (Hughey, Lapan och Gysbers 1993, ). 18

19 3.3. Förbättringsmöjligheter för lärarna inom den breda vägledningen Jutdal (2015, 124) betonar att arbetsredskap som involverar alla yrkesgrupper i skolan behöver tydliggöras. Om studie- och yrkesvägledningen ska upplevas som hela skolans ansvar är det av stor vikt att både lärare och övrig skolpersonal känner sig delaktiga i både utformningen och utförandet av arbetsplanen (Jutdal 2015, 124) Det handlar inte om att belasta lärarna med mer arbete utan att de får de redskap de behöver för att kunna kombinera egen undervisning med skolans studie- och yrkesvägledning. Jutdal nämner vidare i sin forskning att det finns exempel där all skolpersonal fått fortbildning med inriktning på studieoch yrkesvägledning. På så vis har skolan haft möjlighet att arbeta fram en gemensam målbild som har underlättat samverkan mellan yrkesgrupperna på skolan (Jutdal 2015, 124). Schulins forskning (2015, 219) beskriver ett annat tillvägagångssätt för att avlasta lärarna och vägledaren. Detta med utgångspunkt från erfarenheterna från ett danskt EU-finansierat utvecklingsförsök inom vägledning. Syftet med projektet har varit att utveckla metoder som förhindrar elevavhopp genom att koppla in mentorer som ett komplement till både lärarna och vägledarna. I Danmark används mentorprogram och mentorskap inom alla utbildningar (Schulin 2015, 220). I utbildningssystemet har de elever som legat i riskzonen för att slutföra en utbildning blivit erbjudna en mentor. Mentorskapet kräver både förståelse, ett respektfullt beteende och en bra förebild för eleven vilket citatet nedan lyfter fram: Med andra ord är mentorskapet en metod och inte bara en relation. Likväl skiljer sig mentorskapet från vägledningen just genom att mentorrollen till största delen styrs av mentorns egna erfarenheter och endast i mindre utsträckning av den utbildning denne har fått om mentorskapets speciella metoder och icke metoder - alltså inte bara den egna erfarenheten (Schulin 2015, 223). Resultatet av mentorprogrammet har visat sig positivt för eleverna, inte minst genom minskade avhopp från utbildningarna. Eleverna har fått mer tid för vuxenkontakter och större möjlighet att utveckla en närmare relation med en vuxen vilket har varit mentorskapets syfte (Schulin 2015, 219). 19

20 3.4. Sammanfattning Ett återkommande resultat av den tidigare forskningen visar att den breda vägledningen i grundskolan har brister. Lärarna har ont om tid för att hinna med den allmänna vägledningen och hänvisar då hellre till studie- och yrkesvägledaren. Om den breda vägledningen ska upplevas som hela skolans ansvar är det av stor vikt att både lärare och övrig personal känner sig delaktiga. Lärarna ska inte få mer att göra utan få de redskap som behövs för att kunna koppla skolans studie- och yrkesvägledning till sina egna undervisningsämnen. Politikernas roll har betydelse för den breda studie- och yrkesvägledningen. Forskningen påvisar att ett otydligt styre i SYV frågor på lokal nivå kan medför större merkostnader för kommunerna då eleverna gör så kallade felval. Elevernas behov av den breda vägledningen speglar sig både i Sverige och internationellt. I både Finland och Kanada har studier gjorts baserade på workshops med elever där syftet varit att stärka deras självkänsla och vidga sin handlingshorisont. Eleverna har även fått reflektera över sina framtidsplaner. Resultaten visade att projekten haft en direkt påverkan på eleven och de såg både positivare och ljusare på sin karriär efter detta. 20

21 4. Teoretiska utgångspunkter I detta kapitel kommer de teoretiska begrepp och teorier som ligger till grund för analysen av studiens empiri att presenteras. Syftet med studien är att undersöka hur lärarna på en högstadieskola i en mindre kommun i Skåne ser på den breda vägledning som hela skolans ansvar. Skolverkets riktlinjer vilar på begreppet bred vägledning och därför är det viktigt att förklara begreppet djupgående till en början. Vidare använder vi oss av Hodkinson och Sparks Careership teori, begreppet handlingshorisont och John D. Krumboltz teori Social learning theory of career decision för att förklara skolans och lärarnas betydelse för elevernas studieval Avslutningsvis sammanfattas kapitlet Bred vägledning Enligt Skolverket (2013, 11) är syftet med studie- och yrkesvägledning att ge elever de bästa förutsättningarna för att kunna hantera de val de har framför sig gällande både studier och yrken. Då syftet med vår studie är att undersöka lärarnas kunskaper kring just begreppet bred vägledning på en skola i mindre kommun i Skåne är det därför viktigt att förklara vad begreppet innebär. Skolverket (2013, 11) menar att vägledning i vid bemärkelse är detsamma som all den verksamhet som ligger till grund och bidrar till elevernas förmåga att fatta kloka val gällande framtida studie- och yrkesval. Vi har valt att benämna den vida vägledningen som bred för att få en helhet genom arbetet. Det handlar om elevernas erfarenheter av praktiska arbetslivserfarenheter, exempelvis prao, studiebesök och andra aktiviteter som kan bidra, påverka och utveckla elevernas självkännedom. Lärare, rektor och studie- och yrkesvägledare delar på ansvaret att göra eleverna uppmärksamma kring olika framtidsvägar. Skolinspektionen (2013, 11) menar att eleverna behöver kontinuerlig studie- och yrkesvägledning för att göra väl underbyggda val. 21

22 4.2. Elevernas behov av den breda vägledningen Skolverket (2013, 11) menar att studie- och yrkesvägledningen i bred bemärkelse är en viktig del av elevernas livslånga lärande. De menar att eleverna behöver den breda vägledningen för att göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes är två professorer som ligger bakom teorin Careership: a sociological theory of career decision making. Careership är en sociologiskt inriktad teori som främst fokuserar på elevens handlingsmönster och beslutsfattande när det kommer till bland annat karriär, yrke- och studieval. Hodkinson och Sparks (1997) menar vidare att elevernas val i allra högsta grad påverkas av den information de samlat in på egen hand i kombination med den information de tar in från sin omgivning. De påverkas alltså av lärarnas engagemang kring den breda vägledningen. Vidare menar Hodkinson och Sparks (1997) även att eleverna påverkas av såväl sociala som kulturella faktorer där egna preferenser blandas med strukturella möjligheter. Valet blir således pragmatiskt rationellt vilket medför att eleverna gör delvis rationella val utifrån egna och andras erfarenheter. Valen är även emotionellt influerade. Elevernas behov av bred vägledning ska tillgodoses för att eleverna ska bli väl medvetna om sig själva. De behöver även bli väl medvetna om de olika valmöjligheter som finns och deras relation till dessa val. Avslutningsvis behöver eleverna hjälp av den breda vägledningen för att lära sig att fatta och genomföra sina beslut (Skolverket 2013, 12). Hodkinson och Sparks (1997) menar vidare att elevernas beslut ofta baseras på ett accepterande av ett visst program. Andra faktorer som de vill lyfta fram är att eleverna även styrs av känslor, tidigare upplevelser och kunskaper. De begränsas således av de faktorer som finns tillgängliga inom deras egen handlingshorisont. Hodkinson och Sparks (1997, 35-36) menar att handlingshorisonten, ens livssfär, är det utrymme som innehåller elevens vägar och alternativ. Dessa tänkbara alternativ och vägar påverkas i sin tur av olika fält. Några exempel på fält kan vara bland annat vänner, klasskamrater, familj, lärare skola eller en arbetsplats. Både skolan och lärarna är således fält som i allra högsta grad är med och påverkar eleven med sina insatser inom såväl information som studie- och yrkesvägledning. En skola med lärare som jobbar aktivt med studie- och 22

23 yrkesvägledning kan därför vidga elevens handlingshorisont och på så vis även synliggöra fler och mer attraktiva alternativ och val. Teorin går i allra högsta grad att koppla till studiens syfte och frågeställningar då vi är ute efter att nå en djupare förståelse för lärarnas kunskaper kring den breda vägledningen som hela skolans ansvar Lärarnas betydelse för den breda vägledningen John D. Krumboltz är en amerikansk professor som ligger bakom teorin Social learning theory of career decision. Teorin är komplex i den bemärkelsen att den innefattar många delar som är med och påverkar individens olika karriärval. Vidare bygger teorin även på tanken att vårt eget lärande är grundpelaren bakom våra val. Teorin uppmanar oss att lärdomen om oss själva och om våra preferenser sker genom såväl direkta som indirekta erfarenheter. Krumboltz menar att individen införskaffar sig dessa kunskaper och erfarenheter utifrån olika fenomen inom sin närmsta omvärld (Krumboltz, Mitchell & Jones 1976, 71-74). Krumboltz (1976) menar att vår beslutsprocess påverkas av följande fyra faktorer: Personliga och genetiska förutsättningar där några exempel är kön, utseende, etnicitet och fysiska/mentala talanger. Händelser och förutsättningar utifrån miljö där några exempel kan vara tillgänglighet av arbetstillfällen, utbildningar, arbetsmarknadslagar och sociala/ekonomiska resurser. Erfarenheter av lärande, såväl instrumentella som associativa. Slutligen formas vår karriäridentitet av hur ovanstående tre punkter går ihop och samverkar. Krumboltz (2008, ) delar vidare upp våra erfarenheter av lärande i två kategorier, instrumentellt och associativt lärande. Med instrumentellt lärande menar Krumboltz att 23

24 lärandet sker då individen uppmärksammar och observerar konsekvenserna av sitt eget handlande. Konsekvenserna delas i sin tur vanligtvis upp i fyra underkategorier, positiva, negativa, verbala eller fysiska. När vi gör något bra respektive mindre bra leder det till konsekvenser såsom positiva kontra negativa kommentarer. Med associativt lärande menar Krumboltz (2008, ) att lärandet sker när individen uppmärksammar omgivningens handlande. Konsekvenserna är desamma som för det instrumentella lärandet i form av positiva, negativa, verbala eller fysiska konsekvenser. Till det associativa lärandet räknas även stereotyper av bland annat utbildningar och yrken. Det vill säga att vi bland annat påverkas av hur attraktivt respektive oattraktivt ett yrke verkar vara genom vår omgivning. Häri ligger en risk att vi både generaliserar och bildar oss en uppfattning av exempelvis ett visst yrke eller arbetsmarknad på få och vaga grunder. Vi i allra högsta grad koppla till Krumboltz Social learning theory of career decision till studiens syfte och frågeställningar. Teorin hjälper oss att nå en djupare förståelse för lärarnas kunskaper kring den breda vägledningen som hela skolans ansvar Sammanfattning Kapitlet har bearbetat begreppet bred vägledning, ett centralt begrepp för studien, som innebär att studie- och yrkesvägledningen ska ske genomgående över hela skolan. Enligt Skolverket är det hela skolans ansvar att se till att eleverna får den information och vägledning de behöver för att göra så väl underbyggda val som möjligt. Vidare har elevernas behov av den breda vägledningen kopplats till både Hodkinson och Sparks Careership teori och Krumboltz Social learning theory of career. Då eleven påverkas av de fält och den omgivning de befinner sig i blir lärarna per automatik delaktiga i elevernas valprocess. Eleverna behöver lärare som är medvetna om den breda vägledningen som hela skolans ansvar och som är delaktiga i elevernas lärande. Vidare menar Krumboltz att vårt eget lärande är grundpelaren bakom våra val och att vår beslutsprocess påverkas av fyra faktorer. Personliga och genetiska förutsättningar, händelser utifrån miljön vi befinner oss i, erfarenheter av lärandet, instrumentellt såväl som associativt samt samspelet dessa emellan. 24

25 5. Metod I detta kapitel kommer studiens metodologiska genomförande att beskrivas. Syftet med vår studie är som framhållits att ta reda på hur lärarna på en högstadieskola i en mindre kommun i Skåne ser på den breda vägledningen som hela skolans ansvar. I kapitlet kommer vi att beskriva val av metod, validitet och reliabilitet, urval av respondenter, datainsamling och etiska ställningstagande i tur och ordning. Avslutningsvis presenteras studiens analysmetod, det vill säga metoden som använts för att analysera empirin Metodval Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare på en högstadieskola i en mindre kommun i Skåne ser på den breda vägledningen som hela skolans ansvar. Då fokus ligger på lärarnas tankar och syn menar Larsen (2009, 27) att en kvalitativ undersökning ökar intervjuarens möjlighet att nå en djupare förståelse av ämnet. I och med detta grundar sig motiveringen till vårt val av metod på att vi vill få en djupare bild av verkligheten kring den breda studie- och yrkesvägledningen som hela skolans ansvar. Kvale och Brinkmann (2014, 46) menar även de att kvalitativ undersökning ger intervjuaren större möjligheter att ta del av respondenternas vardag. I det personliga mötet ansikte mot ansikte får intervjuaren ta del av hela kommunikationen i form kroppsspråk, ansiktsuttryck, tal och ord. Vidare kommer intervjuerna att genomföras strukturerat med hjälp av en genomarbetad intervjuguide som skickats ut till respondenterna en vecka innan intervjuerna äger rum. Detta för att respondenterna ska ha ett underlag för att ge väl underbyggda svar samt för att säkra validiteten (Larsen 2009, 84). Vi valde att använda oss av strukturerade intervjuer för att ge samtliga respondenter möjligheten att svara på samma frågor. Vidare menar Larsen (2009, 84) att efterarbetet blir något lättare vid strukturerade intervjuer då informationsmängden 25

26 begränsas till de specifika frågorna i intervjuguiden. Det finns nackdelar med den kvalitativa metoden och en av dessa är att det inte går att generalisera resultatet då underlaget är begränsat till ett mindre antal respondenter. Vidare beskriver Larsen (2009, 27) att efterarbetet kan bli väldigt tidskrävande. I den kvalitativa metoden innehar intervjuaren en särskild maktposition i och med upplägget. Detta medför till att intervjuer ofta blir enkelriktade dialoger där respondenterna ger de svar de tror att intervjuaren vill höra (Kvale och Brinkmann 2014, 52). Då vår studie inte är ute efter att generalisera utan syftet är att nå en djupare förståelse av valt problemområde anser vi att den kvalitativa metoden är den metod som fungerar bäst givet vårt syfte och våra frågeställningar. Vi är även medvetna om att vald metod kommer att resultera i ett efterarbete som tar något längre tid att säkerställa Validitet och reliabilitet I möte ansikte mot ansikte med respondenten menar Larsen (2009, 26-27) att risken för bortfall minimeras. Detta medför i sin tur att validiteten säkerställs och att respondenten ges mer och friare utrymme att svara på frågor kring studiens syfte, den breda vägledningen som hela skolans ansvar. Vidare menar Larsen (2009, 80-81) att validitet även handlar om relevans eller giltighet kring de frågeställningar studien bygger på. Hög reliabilitet i en undersökning bygger främst på noggrannhet genom hela arbetet. Vidare har både exaktheten och precisionen varit genomgående i fokus (Larsen 2009, 81). I en kvalitativ undersökning är det därför svårare att säkerställa reliabiliteten då intervjuare, plats och tillfälle kan påverka resultatet och där intervjuarens observationer kan skilja sig från andra intervjuare. Därför har vi valt att en och samma person utför intervjuerna och att den andra sköter transkriberingen. Vi har säkerställt vår empiri genom att vara noggranna vid transkriberingen för att öka studiens reliabilitet (Larsen 2009, 81). 26

27 5.3. Urval av respondenter Syftet med studien är att undersöka hur lärarna på en högstadieskola i en mindre kommun i Skåne ser på den breda vägledningen som hela skolans ansvar. Utan att ta hänsyn till varken kön, ålder, etnicitet och undervisningsämne har vi bestämt oss för att genomföra 6 intervjuer med lärare verksamma på samma högstadieskola i en liten kommun i Skåne. Utöver dessa intervjuer har även studie- och yrkesvägledaren på samma skola intervjuats med hjälp av en så kallad faktaintervju då syftet med intervjun är att ta fram faktisk information om skolan (Kvale och Brinkmann 2014, 192). Utan att ta hänsyn till varken kön, ålder, etnicitet och undervisningsämne bygger valet av respondenter på ett icke-sannolikhetsurval (Larsen 2009, 77). Först kontaktades rektorn på vederbörande skola via telefon där studiens syfte förklarades klart och tydligt. Efter samtalet skickade rektorn ut mejl till samtliga lärare på skolan, ett så kallat slumpmässigt urval (Larsen ). En vecka senare togs kontakten upp på nytt och då visade det sig att inte en enda lärare återkopplat anmält sitt intresse. På grund av tidstappet ville vi inte börja om helt från början utan vi gjorde ett nytt försök och kontaktade studie- och yrkesvägledaren på skolan istället. Än en gång förklarades studiens syfte över telefon. Hen lovade därefter att gå ut och handplocka lärare efter snöbollsmetoden (Larsen 2009, 78). Därefter mejlade vi ut följebrev (Bilaga 1) med intervjuguide (Bilaga 2) bifogad till samtliga respondenter cirka 1 vecka innan intervjutillfället. Till studie- och yrkesvägledaren mejlade vi ut intervjuguide faktaintervju (Bilaga 3) Datainsamling Empirin har samlats in genom kvalitativ metod, sex strukturerade intervjuer med lärare och en faktaintervju med studie- och yrkesvägledaren på en högstadieskola i en mindre kommun i Skåne. Då syftet var att få fram hur lärare ser på den breda vägledningen som hela skolans 27

28 ansvar utgick vi från en strukturerad intervjuguide (Bilaga 2) där samtliga respondenter fick samma frågor att svara på i samma ordningsföljd. Intervjuerna kan enligt Kvale och Brinkmann (2014, 46) beskrivas som strukturerade livsvärldsintervjuer där syftet och strävan var att samla in empiri från respondenterna som var så fördomsfri som möjligt. Vidare menar Larsen (2009, 84) att strukturerade intervjuer medför att det blir lättare att jämföra svaren respondenterna emellan. Detta passade oss väl då syftet med studien var att ta fram lärarnas tankar kring den breda vägledningen som hela skolans ansvar. Med strukturerade intervjuer blir informationsmängd något mindre vilket i sin tur även leder till mindre efterbearbetning (Larsen 2009, 84). Intervjuerna tog i genomsnitt 20 minuter att genomföra och spelades in på medtagen Samsung telefon. Efter intervjuerna transkriberades ljudfilerna ner i text för att därefter presenteras under olika teman i resultatdelen Etiska överväganden Studien har följt de forskningsetiska riktlinjer som vetenskapsrådet tagit fram gällande humanistisk- och samhällsvetenskaplig forskning. Detta innebär att samtliga respondenter har informerats om de fyra huvudkraven informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2013, 6) Informationskravet Med informationskravet menas att vi har informerat samtliga respondenter om studiens syfte och om deras deltagande i densamma. Respondenterna har informerats om deras roll i studien och även att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när än det önskas ifrån respondenternas sida (Vetenskapsrådet 2013, 7). Denna information delgav vi informanterna inför intervjuerna och vi informerade dem om de väsentligaste delarna av studien. 28

29 Samtyckeskravet Under samtyckeskravet lyder huvudregeln att respondenternas samtycken ska samlas in i förväg (Vetenskapsrådet 2013, 9). Det finns dock undantag och eftersom samtliga intervjuer genomförts under arbetstid och då frågorna inte bygger på varken privat eller etiskt känslig empiri har det i detta fall räckt med studie- och yrkesvägledarens samtycke (Vetenskapsrådet 2013, 9) Konfidentialitetskravet Det tredje huvudkravet, konfidentialitetskravet, bygger på att alla inblandade i studien behandlas med största möjliga konfidentialitet. Alla uppgifter kring respondenterna ska förvaras säkert så att inga obehöriga kan komma åt dem (Vetenskapsrådet 2013, 12). Vidare ska alla uppgifter kring respondenterna samt all form av avrapportering behandlas och lagras på ett sätt som gör det omöjligt för utomstående att identifiera vederbörande Nyttjandekravet Det fjärde och sista huvudkravet innefattar nyttjandekravet och sammanfattas med att all insamlad empiri enbart får användas i forskningsändamål. Det innebär att empirin inte får användas eller lånas ut för kommersiellt bruk. Vidare får uppgifterna heller inte användas för beslut eller åtgärder som påverkar den enskilde (Vetenskapsrådet 2013, 14) Analysmetod Intervjuerna spelades först in på medtagen Samsung telefon. Enligt Kvale och Brinkmann (2014, 218) är ljudinspelning det vanligaste sättet att registrera intervjuer då det ger intervjuaren möjligheten att fokusera och koncentrera sig på frågorna. Vidare valde vi att transkribera intervjuerna ordagrant för att ge ett korrekt resultat (Larsen 2009, 97). Då syftet med studien var att ta fram hur lärare ser på den breda vägledningen som hela skolans ansvar valde vi att använda oss av så kallad innehållsanalys. Larsen (2009, ) menar att syftet med innehållsanalys huvudsakligen är att identifiera mönster, samband och skillnader mellan 29