Miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling

Transkript

1 Upprättad av: Laura Brander Dokumentansvarig: Datum Mats Tinnsten Dnr MIUN 2018/1283 Miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling Implementering av Mittuniversitetets utbildningsstrategi, prolongeringsperioden

2 Innehåll Inledning... 2 Genomförda aktiviteter Målbild Struktur och organisation... 3 A. Pedagogisk utveckling Pedagogisk utvecklingsplan Pedagogiskt meriteringssystem Lärarnas professionalitet och pedagogiska utveckling Pedagogisk resurs Uppföljning av modellprojekten inom e-lärande Workshop om forskningscentrum för e-lärande B. Miljöer för lärande och teknikstöd Informella miljöer för lärande Utbildningsmiljöer Teknik i lärandeprocessen Pilotmiljöer för aktivt lärande Utveckling av den digitala kursmiljön Implementering och kommunikation Resursanvändning och avvikelser från budget Förteckning över bilagor

3 Inledning I Mittuniversitetets utbildningsstrategi för (Dnr MIUN 2009/1671), formulerades det övergripande målet för processområdet e-lärande enligt följande: Mittuniversitetet ska vara erkänt framgångsrikt inom e-lärande, såväl bland studenter och arbetsliv som i jämförelse med andra lärosäten. E-lärande ska omfatta utbildning både på distans och på campus. I programprolongeringen från augusti 2015 (Dnr MIUN 2011/277, 2009/1971) förtydligades processområdet e-lärande att innefatta satsningar särskilt inom tre områden; miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling. Förtydligandet gjordes utifrån rekommendationer från utvärderingen av processområdet som skedde hösten 2014 (Dnr MIUN 2015/582). Under prolongeringstiden har det skett en förskjutning från att använda begreppet e-lärande till att tala om teknikstött lärande. Teknikstött lärande som begrepp kan anses vara tydligare och visar mer precist på att lärosätets arbete inom utbildningsstrategin handlar om utbildning både på distans och på campus. Mer om begreppet finns skrivet i bilaga 1, Förslag på pedagogisk utvecklingsplan. I den nya strategin för Mittuniversitetet (Dnr MIUN 2018/1006) talas det om digitalisering, vilket är ett bredare begrepp och som också kan tänkas innefatta begreppen teknikstött lärande. Arbetet med e-lärande och teknikstött lärande fortsätter således även in i nästa strategiperiod. I den här slutrapporten sammanfattas de aktiviteter som genomförts under prolongeringsperioden samt under vårterminen Några av aktiviteterna kom igång relativt sent och resurser allokerades därmed till första halvåret I slutrapporten görs också en bedömning av resultat och huruvida målen för processområdet har nåtts, inte alls, delvis eller helt. Aktiviteterna har i de allra flesta fall gett goda resultat. Bedömningen bygger framförallt på tolkningar gjorda av processledaren och projektledarna, samt i några fall av projektdeltagare. En mer sammanhållen och objektiv utvärdering överlåtes dock till en extern aktör. Slutligen innehåller den här slutrapporten ett antal rekommendationer om framtida satsningar, både sådant som utbildningsstrategin redan lyft fram och arbetat med, men även sådant som inte funnits med i handlingsplanen för prolongeringsperioden. en överlämnas härmed till rektor och prorektor för utbildning. Slutredovisning för universitetsstyrelsen sker i december

4 Genomförda aktiviteter Målbild 2018 Arbetet med miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling har syftat till att skapa bättre förutsättningar för användandet av modern pedagogik och teknik vid lärosätet. Mittuniversitetets utbildningar skulle enligt handlingsplanen för processområdet karaktäriseras av bland annat attraktivitet och nytänkande och drivas utifrån studentcentrerade och aktiva modeller för lärande (Dnr MIUN 2011/277, 2009/1971). De övergripande målen för var att: A. Den pedagogiska verksamheten på Mittuniversitetet karaktäriseras av professionalism och nytänkande. Pedagogiskt utvecklingsarbete är en tydligt prioriterad verksamhet vid Mittuniversitetet. Det finns en nära koppling mellan nationell och internationell forskning kring lärande, teknikstöd och pedagogiskt/didaktiskt utvecklingsarbete och den dagliga kursverksamheten. Möjligheterna till pedagogisk meritering har förstärkts. Lärarna ges ökade förutsättningar för att kontinuerligt delta i fortbildningskurser. Det utbildnings- och lärandestöd som erbjuds lärare och studenter är behovsanpassat och efterfrågat. B. Miljöerna för lärande och utbildning vid Mittuniversitetet ligger i framkant av den pedagogiska och didaktiska utvecklingen. Mittuniversitetets lokaler för studenters lärande är anpassade för att utgöra en välkommande miljö för studenters aktiva och kollaborativa lärande. Tillgängligheten, servicen och lärandestödet till studenterna håller hög kvalitet. Utbildningsmiljöerna karaktäriseras av att möjliggöra en variation av didaktiska arbetssätt och uppvisar hög teknisk standard. De tekniska lösningarna karaktäriseras av enkel åtkomst och hög användbarhet. Mittuniversitetet erbjuder effektivt och likvärdigt operativt tekniskt stöd på plats i lärosalar för alla lärare på alla campusorterna. Båda målbilderna har varit nära sammankopplade med lärosätets värdegrund om lika villkor. Pedagogisk utveckling mot mer aktiva, studentcentrerade och flexibla utbildningar samt utbildningslokaler förbättrar möjligheterna för breddad rekrytering och ökad tillgänglighet. Det kan också konstateras att arbetet har haft en koppling till hållbar utveckling, exempelvis i och med ökad pedagogisk och teknisk kompetens hos lärosätets medarbetare. Struktur och organisation Aktiviteterna inom miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling har prioriterats och initierats genom rektors ledningsgrupp (tidigare RLG) som också varit styrgrupp för implementeringen av utbildningsstrategin. Projektgruppen för miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling har ansvarat för samordning av samtliga aktiviteter 3

5 inom området. Flera av aktiviteterna har redovisats i delrapporter och på utbildningsstrategins webbplats 1 i medarbetarportalen, några har följts upp av processledaren men inte redovisats specifikt på webben. Strukturen för arbetet har delats upp i två nivåer: en övergripande styrningsnivå där processledarna haft en aktiv roll, och en verksamhetsnära genomförandenivå, i vilken de föreslagna aktiviteterna genomförts i samarbete mellan stödverksamheten (framförallt Avdelningen för utbildningsnära tjänster (UNT) och Campusservice) och kärnverksamheten (lärare och fakultetsrepresentanter). Projektgruppen på styrningsnivån har varit verksam från juli 2015 fram till skrivande stund (juni 2018) och har bestått av 4-5 personer åt gången. Se tabell för deltagare och deras funktion nedan. Namn Funktion Tidsperiod Mats Tinnsten Huvudprocessledare för utbildningsstrategin Laura Brander (UNT) Processledare för processområdet Göran Bostedt (UTV) Delprocessledare Juli 2015 dec 2016 Yasmine Lundqvist (ULS) Resurs för processledaren Jan mars 2017 Tillförordnad processledare Mars juli 2017 Helen Asklund (UNT) Samordnare och projektledare Biträdande processledare Sept 2016 sept 2017 Okt 2017 juni 2018 Eva Wiktorsson (KOM) Kommunikationsansvarig Kristina Albertsson (ULS) Resurs för huvudprocessledaren Juli 2015 april 2017 Niklas Bergman (ULS) Resurs för huvudprocessledaren Sept 2017 juni 2018 Projektgruppen har haft möten i genomsnitt en gång i månaden, något tätare i början och något glesare mot slutet av perioden. Vid behov har också ekonomiansvariga Beatrice Ohlsson och Maria Forslin deltagit vid möten. Flera av projektledarna har varit adjungerade vid enstaka tillfällen. Lena Burman (KOM) har också varit en viktig resurs i kommunikationsfrågor, men inte deltagit i projektgruppens möten

6 A. Pedagogisk utveckling För målområdet Pedagogisk utveckling planerades och genomfördes sex olika aktiviteter. Huvudmålet var att den pedagogiska verksamheten på Mittuniversitetet ska karaktäriseras av professionalism och nytänkande. Det pedagogiska utvecklingsarbetet ska vara en tydligt prioriterad verksamhet vid lärosätet. För att kunna nå målen satsades det på att skapa utrymme och verktyg som underlättar och främjar utvecklingsarbetet kring pedagogiska principer och metoder. Det var viktigt att utvecklingsarbetet skulle kunna realiseras inom verksamheten och att det samtidigt skulle stärka lärarnas professionalitet och pedagogiska kompetens. Det går inte att i skrivande stund bedöma huruvida målet har nåtts helt, men exempelvis aktiviteterna pedagogiskt meriteringssystem och pedagogisk resurs har upplevts som väldigt lyckade och har definitivt gett skjuts i utvecklingen åt rätt håll. Processledarens förhoppning är att kärnverksamheten känner att pedagogisk utveckling är något som vi på lärosätet faktiskt arbetar med och inte bara pratar om, och att det skett en positiv förändring de senaste åren. Nedan följer en sammanfattning kring aktiviteterna, resultat samt rekommendationer för vidare arbete inom pedagogisk utveckling. 1. Pedagogisk utvecklingsplan Målbild: Pedagogiskt utvecklingsarbete är en tydligt prioriterad verksamhet vid Mittuniversitetet. Huvudsyftet med att ta fram en pedagogisk utvecklingsplan var att sammanfatta lärosätets pedagogiska ståndpunkter och visioner. Det här arbetet var tänkt att genomföras redan , men av olika anledningar (bl.a. den stora omorganisationen 2013) blev det nedprioriterat. Hösten 2016 formerades en arbetsgrupp i samarbete med grundutbildningsråden och den kom att bestå av Helen Asklund (samordnare, UNT), Jimmy Jaldemark (representant för HUV), Susanne Wallman Lundåsen (representant för HUV), Ingela Bäckström (representant för NMT) och Ann Ottestig (representant för NMT). Gruppen bjöd in till en workshop och utarbetade ett förslag på en pedagogisk utvecklingsplan, där studentcentrerat och teknikstött lärande är centralt. Dokumentet var på remiss under vårterminen 2017 och lämnades till rektor i september Inget beslut togs dock om en lärosätesövergripande pedagogisk utvecklingsplan i det läget, eftersom ett mer omfattande strategiarbete startade under hösten Resultat: Arbetet med en lärosätesgemensam pedagogisk utvecklingsplan har gett signaler till kärnverksamheten att pedagogiskt utvecklingsarbete är och ska vara en prioriterad verksamhet vid Mittuniversitetet. Grundutbildningsråden vid respektive fakultet engagerades tidigt i det här arbetet. Arbetsgruppen upplevde att diskussionerna de haft, och arbetet med en gemensam text, gav mycket i form av erfarenhetsutbyte och tid till att fundera kring pedagogiska ställningstaganden. Tajmingen för genomförandet var dock inte den bästa då aktiviteten blev försenad och sedan närmade sig arbetet med den nya strategin. Det kan dock konstateras att det liggande dokumentet innehåller en gedigen sammanfattning av de pedagogiska principerna som vi har vid vårt lärosäte och det är tydligt att stora delar av kärnverksamheten har arbetat och vill fortsätta arbeta med studentcentrerat, aktivt och teknikstött lärande. 5

7 Rekommendation: Eftersom Mittuniversitetets strategi för (dnr MIUN 2018/1006) är ett tämligen översiktligt dokument så är det viktigt att de pedagogiska ambitionerna skrivs ned tydligare någon annanstans, oavsett om det är det redan utarbetade dokumentet inom det här projektet eller ett helt nytt dokument. Innehållet i den framtagna utvecklingsplanen bör således på något sätt lyftas fram. Rekommendationen är att utbildningsrådet uppdrar kärn- och stödverksamheten att ta fram en pedagogisk utvecklingsplan för Pedagogiskt meriteringssystem Målbild: Möjligheterna till pedagogisk meritering har förstärkts. En viktig utgångspunkt för den här aktiviteten var att Mittuniversitetet på olika sätt skulle visa lärarna att det lönar sig att utveckla den egna lärarrollen och undervisningen. En formalisering av pedagogiska karriärvägar blev ett konkret sätt att göra det. En arbetsgrupp bestående av Monica Eriksson (samordnare och projektledare), Ella Strzelecka (representant för HUV), Lotta Flodén (representant för NMT) och Christina Grandien (representant för NMT) satte sommaren 2016 igång arbetet med att ta fram ett pedagogiskt meriteringssystem vid Mittuniversitetet. Aktiviteten genomfördes i flera steg. Det första steget var att genomföra en omvärldsbevakning för att hämta in synpunkter från lärosäten som arbetat med frågan samt undersöka vad aktuell forskning kommit fram till (se bilaga 2, dnr MIUN 2017/431). Nästa steg var att ta fram ett underlag för ett meriteringssystem, skapa rutiner kring hur meriteringsprocessen ska gå till, hur pedagogisk skicklighet kan definieras och bedömas samt att ta fram instruktioner för dokumentation av pedagogiska meriter i en pedagogisk portfölj. Förslaget på pedagogiskt meriteringssystem gick ut på remiss under senvåren och försommaren Det reviderade förslaget gick upp i rektors ledningsgrupp som beslutade att införa meriteringssystemet enligt arbetsgruppens rekommendationer (Se bilaga 3, dnr MIUN 2017/2265). Under våren 2018 har systemet för pedagogisk meritering testats i en pilot. Fem lärare från vardera fakultet med resurser motsvarande 6% av en heltidstjänst har deltagit i piloten. De har deltagit i en workshopserie (anordnad av UNT), vars syfte varit att stötta lärarna i processen med att författa en pedagogisk portfölj och att ansöka om att bli meriterad lärare. Ansökningarna har behandlats av utskottet för pedagogisk meritering och granskas av externa pedagogiska sakkunniga. Pilotomgången utvärderas av en extern granskare, Åsa Ryegård vid Mälardalens högskola, och resultaten från utvärderingen kommer att redovisas i november Systemet för pedagogisk meritering kommer att revideras utifrån granskarens rekommendationer och startar sedan i skarpt läge under vårterminen 2019, med en första ansökningsomgång i mars. Resultat: Målet med förstärkta möjligheter för pedagogisk meritering kan anses som nått. Mittuniversitetet har nu ett pedagogiskt meriteringssystem som stärker karriärmöjligheterna och visar på vikten av och premierar pedagogisk utveckling hos våra lärare. Rekommendationer: Det är viktigt att det pedagogiska meriteringssystemet följs upp och revideras igen om några år. Arbetsgruppen rekommenderar att det ska avsättas medel för pedagogiska projekt som stärker lärarnas vidareutveckling. Det är också viktigt att det 6

8 skapas ett forum för pedagogiskt meriterade lärare fortsätter och att tas beslut på hur avdelningen/den meriterade läraren premieras, förutom lönepåslag. Rekommendationen är att prorektor för utbildning, tillika ordförande i utskottet för pedagogisk meritering, ansvarar för att arbetet följs upp. 3. Lärarnas professionalitet och pedagogiska utveckling Målbild: Lärarna ges ökade förutsättningar för att kontinuerligt delta i fortbildningskurser. Det finns en nära koppling mellan nationell och internationell forskning kring lärande, teknikstöd, pedagogiskt/didaktiskt utvecklingsarbete och den dagliga kursverksamheten. Alla lärare vid Mittuniversitetet ska ha en grundläggande högskolepedagogisk utbildning samt kontinuerligt erbjudas kompetensutveckling och möjlighet att följa kunskapsutvecklingen inom högskolepedagogik och aktivt lärande. Den behörighetsgivande utbildningen i högskolepedagogik är meriterande och för att kunna få anställning som lektor behöver en sökande visa att hen har högskolepedagogisk utbildning eller motsvarande. Vissa avdelningar ger doktorander/lärare ett antal timmar för att genomföra kursen, men många läser den på sin kompetensutvecklingstid och/eller på fritiden. Det finns alltså inga centrala bestämmelser för hur detta ska hanteras, vilket kan upplevas som ett hinder för pedagogisk utveckling. Lärosätet behöver skapa rutiner för hur vi kan underlätta för doktorander/lärare/avdelningar att prioritera deltagandet i kursen i högskolepedagogik. En idé i handlingsplanen för det här processområdet var att skriva in högskolepedagogisk utbildning i avdelningsvisa kompetensutvecklingsplaner som regelbundet följs upp (aktivitet 3:1). Detta önskemål framfördes vid bägge fakulteternas DLG i årsskiftet 2015/2016, men har tyvärr inte följts upp. Ett annat hinder som upplevts inom den här aktiviteten är antagningsreglerna till kursen Högskolepedagogik och flexibelt lärande (15 hp), där antagningen sker utifrån antal avklarade högskolepoäng. Sökande vid Mittuniversitetet konkurrerar om platserna med sökande från andra håll och lektorer konkurrerar ut adjunkter. Den här problematiken kom också fram i enkäten om högskolepedagogisk utbildningsnivå som genomfördes i oktober Enkäten gjordes i samarbete med fakulteternas kanslier och syftade framförallt till att genomföra en kartläggning över den formella utbildningsnivån hos Mittuniversitetets lärare. Andra syften var att inventera behoven av högskolepedagogiska utbildningar och för att underlätta administrationen av det nya pedagogiska meritsystemet. I rapporten konstateras att ungefär hälften av de anställda som svarade på enkäten (svarsfrekvensen låg på 59%) inte hade någon högskolepedagogisk utbildning (se bilaga 4). Mittuniversitetet har för närvarande inga absoluta krav på att sökande för t.ex. lektorat ska ha en högskolepedagogisk utbildning. Här finns alltså en del arbete att göra. Aktiviteten har också syftat till att öka lärarnas möjligheter att delta i kompetensutvecklande insatser. Tidsbrist har under många år framförts som ett stort problem för de lärare som faktiskt är intresserade av att fortbilda sig. En satsning för utbildningsstrategin blev därför att skapa utrymme för lärarna i sina tjänster så att de skulle kunna delta i de workshops och kurser som erbjuds av UNT (aktivitet 3:1). Varje avdelning fick under tre terminers tid resurser upp mot 20% av en heltidstjänst som en eller flera personer kunde dela på. Fyrtiofyra lärare från tolv avdelningar har tagit del av resurserna. Utifrån avdelningarnas redovisning 7

9 framgår att ca en tredjedel av dem deltagit vid workshops anordnade av UNT (f d LRC), drygt en tredjedel har gått den poänggivande högskolepedagogiska kursen och knappt en tredjedel har deltagit vid pedagogiska seminarier/workshops arrangerade vid den egna avdelningen eller ämneskollegiet (se bilaga 5). Men även om avdelningarna erbjudits resurser så har det i många fall varit svårt att få fram deltagare. Flera avdelningar har meddelat att de har problem med bemanningen om någon eller några av lärarna under en viss period tar på sig extra uppdrag. Detta har gjort att flera avdelningar fått tacka nej till den här aktiviteten. En viktig del av aktiviteten blev att utveckla workshops som fokuserar på olika pedagogiska undervisningsmodeller inom studentcentrerat och aktivt lärande. UNT har gett workshops löpande under verksamhetsperioden och dessa samlades i en särskild programbroschyr (se bilaga 6 för programutbudet under läsåret ). Information om utbudet har gått både direkt till avdelningscheferna inför medarbetarsamtal och till enskilda lärare via medarbetarportalen. Under höstterminen 2016 genomförde UNT nio workshops med teman som anknyter till aktivt lärande, med sammanlagt ca 60 deltagare. Under kalenderåret 2017 deltog 30 lärare vid något färre workshops. Pedagogisk inspirationsdag i oktober 2016 lockade 40 deltagare, året därpå hade vi 36 deltagare (exklusive deltagare på distans). Temat för båda inspirationsdagarna var pedagogisk utveckling och aktivt lärande. Deltagandet har alltså i det stora hela varit tämligen lågt, trots satsningarna. Hösten 2016 var det en topp i antal deltagare i UNT:s workshops, men under 2017 gick deltagandet återigen ned. Det är inget konstigt i att deltagandet var som högst under höstterminen eftersom UNT då presenterade delvis ett nytt kursutbud ( nyhetens behag är ett passande uttryck i det här sammanhanget), men det är samtidigt beklagligt att våra lärare inte känner att de har tid att delta i kurser och workshops om de inte tilldelas extra resurser. Under vårterminen 2018 gick deltagandet ned ytterligare, troligtvis just som en konsekvens av att avdelningarna inte längre fick några resurser. Intresset finns, men tiden saknas. En konsekvens av detta blir att det så eftertraktade pedagogiska samtalet mellan fakultets- och avdelningsgränserna avtar kraftigt. UNT:s workshops utgör nämligen en viktig arena för diskussion och erfarenhetsutbyte mellan lärare från olika ämnen. Resultat: Målbilden för aktivitet 3 kan tolkas som uppnådd till en viss del. Lärarna gavs under en begränsad period om ett och ett halvt år ökade resurser och möjligheter att delta i pedagogiska fortbildningskurser. Sammanlagt har tolv avdelningar med 44 enskilda lärare utnyttjat resurserna. Flera har deltagit i aktiviteter som anordnats av den egna avdelningen, men de allra flesta av dessa lärare har deltagit vid UNT:s workshoppar och/eller den poänggivande högskolepedagogiska kursen som UTV ger. Men när projektmedlen tog slut så minskade även antalet deltagare på UNT:s utbildningar. Målet att vi ska ha en nära koppling mellan forskning kring lärande och den dagliga kursverksamheten är svårt att mäta, men förhoppningsvis har de lärare som deltagit kunna stärka den kopplingen åtminstone i de kurser som de ansvarar för. Rekommendationer: Lärosätet behöver se över reglerna kring kompetensutvecklingstiden för lärarna. Som det ser ut idag fungerar modellen inte som det är tänkt, lärarna hinner inte 8

10 använda tiden till fortbildning. Följ upp avdelningarnas kompetensutvecklingsplaner. Se över Mittuniversitetets anställningsförordning då det gäller behörighet inom högskolepedagogik så att den följer de nationella riktlinjerna från SUHF. Sätt upp ett konkret mål på hur stor andel av våra lärare som ska ha en högskolepedagogisk utbildning och följ upp med en ny kartläggning om till exempel fem år. Skapa riktlinjer för doktorandernas deltagande i högskolepedagogisk utbildning så att det kan göras inom forskarutbildningens ramar. Samverka mer för internationalisering och utbyten med våra partneruniversitet utomlands. 4. Pedagogisk resurs Målbild: Pedagogiskt utvecklingsarbete är en tydligt prioriterad verksamhet vid Mittuniversitetet. Möjligheterna till pedagogisk meritering har förstärkts. Det utbildnings- och lärandestöd som erbjuds lärare är behovsanpassat och efterfrågat. Aktivitet 4 gick ut på att varje avdelning fick resurser för en pedagogisk resurs som hade i uppdrag att driva pedagogisk utveckling. Uppdraget kunde innefatta till exempel programeller kursutveckling, kollegial samverkan, arbete med lärplattformen och/eller introduktion av nyanställda. Från början fanns också en tanke om att dessa resurspersoner skulle ha en viktig roll i att samla upp och förmedla verksamhetskrav gällande lärandemiljö, pedagogiskt utvecklingsarbete och behov av tekniskt stöd vidare till relevanta stödfunktioner inom Mittuniversitetet, men det hade blivit för mycket ansvar för de pedagogiska resurserna, eftersom de utvecklingsprojekt som antogs varit tidskrävande nog. Varje avdelning fick medel till 20% av en heltidstjänst från och med augusti Sammanlagt har 31 lärare från 19 avdelningar deltagit i aktiviteten. En aktivitetsplan upprättades i september Aktiviteten har bestått av månatliga träffar med betoning på pedagogiska samtal och planering av pedagogiska utvecklingsprojekt. I flera fall har de pedagogiska resurspersonerna inlett samarbeten över avdelnings- och fakultetsgränserna. Aktiviteten har letts och samordnats av Linda Näsström, universitetspedagogisk utvecklare (UNT), tillsammans med Helen Asklund (UNT). De avdelningarna som kom in i aktiviteten sent fick tillåtelse att allokera medel till Aktiviteten avslutas i juni Resultat: Målbilden att pedagogiskt utvecklingsarbete är en tydligt prioriterad verksamhet vid Mittuniversitetet kan bedömas som åtminstone delvis nådd. Aktiviteten har varit mycket uppskattad av de personer som varit med som pedagogiska resurser och lett till konkreta resultat genom de utvecklingsarbeten som gjorts (se slutrapport, bilaga 7). Möjligheterna till pedagogisk meritering har också förstärkts för de personer som varit med. Det utbildnings- och lärandestöd som erbjudits de pedagogiska resurserna har i det här fallet varit behovsanpassat och efterfrågat. Önskemål om att den här typen av verksamhet ska kunna fortsätta har kommit in och det rekommenderas också av både projekt- och processledaren. Aktiviteten har också resulterat i ett flertal konferensbidrag vid två olika konferenser inom högskolepedagogik. Ett konferensbidrag om aktivitetens synergieffekter presenteras i Genova vid den internationella EDEN-konferensen (The European Distance and E-Learning 9

11 Network) i juni 2018 (se bilaga 8). 2 Fyra konferensbidrag kommer att presenteras vid den nationella högskolepedagogiska konferensen NU2018 i Västerås i oktober Flera av de enskilda utvecklingsprojekten presenteras också vid Mittuniversitetets pedagogiska inspirationsdag i oktober På så sätt kommuniceras resultaten både utåt och inom lärosätet. Rekommendation: Skapa utrymme för centralt avsatta medel för pedagogiska utvecklingsprojekt, såsom arbetsgruppen för pedagogisk meritering föreslår i sin Rapport 2 (se bilaga 3). Detta bör ske kontinuerligt i fortlöpande verksamhet och resurser bör finnas för att sprida goda exempel mellan fakulteter och avdelningar. Pedagogisk inspirationsdag behöver finansieras och permanentas. Det behövs också resurser och uppmuntran till lärare att åka på nationella och internationella högskolepedagogiska konferenser för att visa upp resultat från utvecklingsprojekt. 5. Uppföljning av modellprojekten inom e-lärande Målbild: Pedagogiskt utvecklingsarbete är en tydligt prioriterad verksamhet vid Mittuniversitetet. Resultaten från de fyra modellprojekten för e-lärande som genomfördes har följts upp med hjälp av projektdokumentation och intervjuer av projektledare/deltagare. En genomgång av projektdokumentationen gjordes av Laura Brander och Ola Lindberg redan under (konferensbidrag, se bilaga 9). Helen Asklund genomförde kompletterande intervjuer om två av modellprojekten, Blended learning samt Mittuniversitetet och mobilt lärande (MUML) i april/maj 2018 (se rapport, bilaga 10). Resultat: Flera av de modellprojekt som genomfördes de första åren av utbildningsstrategins giltighetstid har gett bestående förändringar i Mittuniversitetets utbildningsutbud och i stödet som ges till lärare och studenter. Det kanske mest konkreta exemplet är Frontdeskprojektet som startade på dåvarande institutionerna SHV och ITM. I slutändan resulterade projekten i Servicecenter och stödet till studenter och anställda har i och med detta förbättrats avsevärt. En ingång till alla frågor har underlättat både för dem som behöver stöd och för dem som ger stöd. Ett annat projekt som gett ringar i vattnet är Blended learning. Projektet började på en avdelning och ett fåtal program (byggingenjör och ekoteknik) men idag ges flera program (framförallt inom fakulteten för naturvetenskaper, teknik och medier) helt eller delvis via blended learning. Projektet MUML har inte haft lika stor genomslagskraft men har ändå bidragit till den pedagogiska utvecklingen vid de berörda avdelningarna, och framförallt vid avdelningen för utbildningsvetenskap. Mobilt lärande är ett viktigt perspektiv i framtida utbildningsformer och för livslångt lärande. Projektet har gjort ett gott grundarbete och Mittuniversitetet har således alla förutsättningar att bredda det här sättet att arbeta på inför framtiden. 2 Tillgänglig på [ ] 3 Åsa Tjulin (HLV) ska presentera sitt arbete om International perspectives on equality in work and health; Monica Ulin (HLV) och Karina Göransson (DES) om positiv respons och återkoppling i samband med vetenskapligt skrivande; Petter Stenmark, Marianne Olsson Lindberg, Mats Barthelson, Lotta Flodén (MOD) om sin modell för systematisk kursutveckling; Laura Brander (UNT) och Helen Asklund (UNT) om högskolepedagogisk utbildningsnivå vid Mittuniversitetet. 10

12 6. Workshop om forskningscentrum för e-lärande Målbild: Pedagogiskt utvecklingsarbete är en tydligt prioriterad verksamhet vid Mittuniversitetet. Det finns en nära koppling mellan nationell och internationell forskning kring lärande, teknikstöd och pedagogiskt/didaktiskt utvecklingsarbete och den dagliga kursverksamheten. Forskargruppen för e-lärande (HEEL, eller Higher Education and E-Learning) fick i uppdrag att summera sitt arbete och utveckla utgångspunkter för fortsatt arbete kring idén om ett forskningscentrum för e-lärande. Resultat: Forskargruppen hade ett internat i Ålborg i mars 2016 och sammanfattade därefter sina idéer kring hur arbetet kan gå vidare i ett strategidokument (se bilaga 11). Strategidokumentet, där forskargruppen föreslog att resurser tillförs till skapandet av ett forskningscentrum för e-lärande, föredrogs för rektors ledningsgrupp i juni För att Mittuniversitetet ska bli ledande inom e-lärande krävs en fortsatt samordning av befintlig forskning och resurser för ny, praxisnära forskning i nära samverkan med universitetets utbildningar. Det har än så länge inte bildats något forskningscentrum, men rektor beslutade i september 2017 att fortsätta finansiera två gästprofessorer med adekvat kompetens för HEEL-gruppen fram till slutet av Satsningen möjliggör tillsvidare den fortsatta utvecklingen inom e-lärandeområdet. Men lärosätets ambitioner begränsas av att övrig verksamhet och personal inom HEEL saknar fast resurs. Vid internatet i Ålborg inleddes även ett strategiskt samarbete med E-Learning Lab (ELL), en liknande gruppering vid Ålborgs universitet. Det har bland annat resulterat i flera gemensamma projekt samt att HEEL-seminariet utvecklats från att ha varit en lärosätesangelägenhet till att bli ett internationellt forum med bas i HEEL-gruppen i samarbete med ELL, Kungliga Tekniska Högskola och Umeå universitet. Samarbetet har även resulterat i arrangemang av två internationella symposier med internationella toppforskare som keynotes. Ett tredje symposium kommer att genomföras i Sundsvall i november 2018, då med temat digitalisation, education and design. HEEL var även basen i en framgångsrik ansökan till Vetenskapsrådet om att starta en nationell forskarskola om digitalisering av utbildning. 1 januari 2018 startade forskarskolan GRADE som kommer att bedriva verksamhet under åren Av de åtta medsökande från sex svenska lärosäten (Mittuniversitetet, Umeå universitet, Högskolan i Gävle, Kungliga Tekniska Högskolan, Högskolan i Väst, Göteborgs universitet) är fyra aktiva medlemmar i HEEL, inklusive de två gästprofessorerna. Utifrån slutsatserna i strategidokumentet inleddes även ett samarbete mellan HEEL och UNT för att stärka anknytningen mellan forskning, utbildning och lärosätets stödfunktioner. Samarbetet pågick under 2016 och i början av 2017, men ligger just nu i träda på grund av personella resursbrister vid UNT. HEELs strategidokument betonade även möjligheten för gruppen att bidra till lärosätet med följande roller: utforskare, utredare, utvärderare, utvecklare och utbildare. Grunder för alla roller är en stark kompetens som utforskare av lärosätets utbildningsverksamhet. Rekommendation: Skapa förutsättningar och ramar för att HEEL ska kunna fortsätta sitt arbete med forskning inom teknikstött lärande och nätverkande både nationellt och internationellt. Vidareutveckla HEELs roller som utforskare, utredare, utvärderare, utvecklare och utbildare för att på sätt stärka lärosätets utbildningsverksamhet. Skapa en fast resurs till gruppens verksamhet. 11

13 12

14 B. Miljöer för lärande och teknikstöd En av de centrala idéerna för arbetet under prolongeringstiden var att lärosätets lärandemiljöer ska ligga i framkant av den pedagogiska och didaktiska utvecklingen. Under verksamhetsperioden har Mittuniversitetets lärandemiljöer för studenter inventerats och förbättrats, det har byggts tre nya klassrum för aktivt lärande på Campus Sundsvall och stödet till lärosalstekniken har utvecklats. För att få inspiration till utvecklingsarbetet har fem studieresor arrangerats i utbildningsstrategins regi. Tre inom Norden (Umeå, Uppsala/Stockholm och Levanger) och två utanför (Singapore och Montreal). Resorna har varit ovärderliga just som inspirations- och kunskapskällor. Personal vid Mittuniversitetet har fått goda råd och tips på utvecklingsområden, men framförallt också på vilka fällor vi kan undvika. Se bilaga 12 för en sammanfattning av studieresorna. 7. Informella miljöer för lärande Målbild: Mittuniversitetets lokaler för studenters lärande är anpassade för att utgöra en välkommande miljö för studenters aktiva och kollaborativa lärande. Mittuniversitetets utvecklingsarbete har under prolongeringsperioden orienterats mot att skapa funktionella, inspirerande och motiverande vardagsrum för studenters aktiva lärande utanför lektionstid. Läsåret 2015/2106 inventerades universitetets offentliga miljöer vid båda campusorter. Under läsåret 2016/2017 genomfördes en inventerings- och åtgärdsinsats för att närmare integrera undervisningslokaler med lärandemiljöer. Detta i syfte att få universitetets fysiska miljö att utgöra ett stöd för lärarkårens pedagogiska och didaktiska ambitioner och utvecklingsarbete. Förvaltningen och då framförallt Campusservice har kontinuerligt arbetat med de informella miljöerna för lärande. Nybyggnationen på Åkanten och ombyggnationen av biblioteket och Learning Space för studenterna i Sundsvall var ett stort lyft, likaså ommöbleringen i hus G i Östersund. I kommande projekt, framförallt i Östersund men även i Sundsvall, finns goda möjligheter att satsa på de informella lärmiljöerna. Resultat: Vi är på god väg mot målet att våra lokaler ska utgöra en välkomnande miljö för studenterna. De största satsningarna på befintliga äldre lokaler har gjorts i Östersund och miljöerna i hus G, där både servicecenter och universitetsbiblioteket ligger, har fått ett rejält lyft. Ljushallen har byggts om och nya möbler har införskaffats till de gemensamma miljöerna. Sofforna med höga ryggstöd är oerhört populära bland studenterna. I Östersund byggs det också om i Studenternas hus (gamla Oscars), vilket kommer att ligga i anslutning till de nya byggnaderna K och O. Detta görs i samarbete med studentkåren och arbetet beräknas vara klart till höstterminen Studenternas hus har tänkt som en informell miljö som liknar Learning Space, med möjlighet till socialt umgänge efter kontorstid. Arbetet i Sundsvall står stilla just nu, framförallt av kostnadsmässiga skäl. I ljushallarna i hus M och L kan det i framtiden bli ny möblering. Rekommendation: Fortsätta arbetet på båda campusorter. Sätta upp långsiktiga mål och följa upp dem med regelbundenhet. Fortsätta samarbeta tätt med studentkårerna. 13

15 8. Utbildningsmiljöer Målbild: Mittuniversitetets lokaler för studenters lärande är anpassade för att utgöra en välkommande miljö för studenters aktiva och kollaborativa lärande. Tillgängligheten, servicen och lärandestödet till studenterna håller hög kvalitet. Utbildningsmiljöerna karaktäriseras av att möjliggöra en variation av didaktiska arbetssätt och uppvisar hög teknisk standard. De tekniska lösningarna karaktäriseras av enkel åtkomst och hög användbarhet. Berörda avdelningar inom förvaltningen var redan i gång med utvecklingsarbetet i och med omlokaliseringen. Aktiviteten gick över till ordinarie verksamhet den 1 januari Campusservice har gjort en översyn av de salar som innehåller teknik. Då prolongeringstiden startade var tanken att våra undervisningsmiljöer ska uppvisa en teknisk standard anpassad efter tre ambitionsnivåer: Nivå 1: Basstandard för samtliga av Mittuniversitetets undervisningslokaler Målet är att alla lärosalar ska innehålla dokumentkamera, projektor, ljudutrustning, snurrbara stolar på hjul och lätt tillgängliga elektriska uttag och USB-anslutningar. Standardnivån innebär också ett utökat antal whiteboards/skrivytor, alternativt flyttbara whiteboardtavla. Vi är inte riktigt där än, men fler salar har idag bättre teknik, t.ex. antal projektorer och dokumentkameror har ökat. Uppgradering i form av möbler på hjul och fler whiteboards har inte tagit fart än, men finns med som ett långsiktigt mål i förvaltningens arbete. Nivå 2a: Rum för aktivt lärande, fokus kollaborativt och aktivt lärande Målet var att två undervisningslokaler på vardera campus Sundsvall och Östersund utrustas under perioden. Förutom basstandard skulle dessa salar utrustas med gruppbord (om 6 eller 9 studenter) delbara i grupper om tre. Till varje bord finns USB-uttag, mikrofon, eluttag, monitorer samt whiteboardtavlor av frostat glas. Samtliga stolar och bord är med hjul och karaktäriseras av att vara lätt flyttbara. Två salar byggdes på det nya campusområdet Åkanten i Sundsvall (C015 och C016), de blev färdigställda i november Tekniken i salarna led av en del barnsjukdomar, men det är nu åtgärdat och rummen används flitigt av våra lärare och studenter. En tredje sal, sal M103 i Sundsvall har dessutom inretts och utrustats (klart vt 2018). Besparingskraven som kom 2017 försenade byggandet av två rum för aktivt lärande i Östersund, men detta är på gång och beräknas vara klart Rummen kommer att ligga i den nybyggda delen av campus Östersund (hus O och K). Nivå 2b: Rum för aktivt lärande, fokus flexibilitet i lärandet/blended learning På campus Sundsvall testades också ett alternativt arbetssätt vad avser rum för aktivt lärande. Ambitionsnivån i utrustningsstandard utgick här från att förstärka flexibiliteten av arbetsformer i rummet till att även innefatta utrustning för blended learning, d.v.s. tillägg av lämpliga kamera- och ljudsystem. C015 och C016 har numera kameror så att det går att använda salen till blended learning. På campus Östersund har två stycken salar (G1350 och G1353) uppgraderats med två stora skärmar med whiteboard i mitten och heltäckningsmatta för en bättre ljudmiljö. De här salarna har teknik för blended learning och stolar med hjul. Likaså har M204 i Sundsvall uppgraderats med fler skärmar och blended learning-teknik, men stolar på hjul saknas än så länge. 14

16 Avdelningen för data- och systemvetenskap (DSV) har byggt ett hemklassrum som kan definieras som ALC med teknik för distansdeltagande. Den här salen är dock inte för allmän bokning utan nyttjas för tillfället endast av avdelningarna i hus Q. Nivå 3: Rum med streamingsmöjligheter, fokus blended learning Här var tanken att upprusta ytterligare två lokaler, utöver N109 (Fälldinsalen) i Sundsvall F214 i Östersund, med streamingteknik för att underlätta genomförande och fortsatt utveckling av blended learning-ambitioner på lärosätet. En större gradängsal i Sundsvall, E409, är numera utrustad för streaming och den här salen går också att möbleras om. Ett antal mindre salar har också upprustats för att ha fungerande blended learning-teknik. 4 Lärosalsnivåerna har diskuterats i flera omgångar under prolongeringstiden och det har föreslagits att nivåerna 2a och 2b ska slås ihop så att alla salar ska kunna användas både inom campusutbildningar och inom blended learning. Vi behöver också tala om fler nivåer: nivå 4 datasalar, nivå 5 bildkonferens och nivå 6 seminarierum med möjligheter till skypemöten. Detta för att täcka alla typer av salar som de facto finns vid lärosätet. Den typen av lokaler har dock inte varit i fokus inom utbildningsstrategins aktiviteter. Ett förslag som gjordes i handlingsplanen var att investera i så kallade klickers för formativa utvärderingar (aktivitet 8:4). Detta har inte genomförts, eftersom en rad fungerande verktyg finns tillgängliga via webben. Utbildningsstrategin anordnade i samarbete med UNT en workshop i oktober 2016 för att testa olika applikationer för formativa utvärderingar. Workshopen var välbesökt (ca 20 deltagare) och innehållet var uppskattat. UNT har anordnat flera workshops inom temat formativa utvärderingar under En utvärdering av rum för aktivt lärande (aktivitet 8:5) gjordes under läsåret 2017/2018 av Marcus Sundgren (UTV) och Peter Mozelius (DSV). Resultatet från utvärderingen har presenterats på två olika konferenser (bilagorna 13 och 14) och i en slutrapport (bilaga 15). Utvärderingen har tittat främst på lärarperspektivet, där både de tekniska och de pedagogiska parametrarna tagits till hänsyn. Lärarna som använder salen tycks mycket nöjda med både rummet och tekniken. Konkreta förslag på förbättringar på detaljnivå har lämnats till Campusservice. Höstterminen 2018 genomförs en mindre studentutvärdering för att komplettera utvärderingen av salarna med ett studentperspektiv. Resultat: Tittar vi på målbilden så kan det konstaterats att Mittuniversitetet kommit en bit med arbetet mot mer flexibla och varierande utbildningsmiljöer. Det nya campusområdet vid Åkanten i Sundsvall är välkomnande och är anpassat utifrån studenternas lärande. Tillgängligheten är hög. Servicen och lärandestödet håller högre kvalitet än tidigare, men kan alltid förbättras ytterligare. De nya lärosalarna och då framförallt C015 och C016 öppnar upp stora möjligheter för lärarna att arbeta med mer varierande undervisningsmetoder. Lärarna anser att rummen visar på hög teknisk standard, enkel åtkomst och hög användbarhet. Universitetsbibliotekets Learning Lab är numera också ett tillskott för lärarna. Det är en flexibel lärosal som kan användas som experimentverkstad för att testa fram nya metoder för aktivt lärande. Learning Lab i Sundsvall är klar och kan bokas av lärare sedan mars I Östersund byggs det en undervisningslokal i hus G (klart ht 2018) som ska fungera som Learning Lab för lärarna. 4 I hus Q finns ett flertal: Q221, Q233, Q171, Q176, Q183. På Åkanten i Sundsvall finns D015, C306, C

17 Rekommendation: Fortsätta arbetet på båda campusorter. Sätta upp långsiktiga mål och följa upp dem. Satsa på en light-variant av ALC, med mindre teknik och där flexibiliteten är i fokus. Upprusta fler salar med möbler på hjul och fler whiteboards. Den mest avancerade tekniken behövs inte i alla rum som möbleras enligt ALC-konceptet. 9. Teknik i lärandeprocessen Målbild: Utbildningsmiljöerna karaktäriseras av att möjliggöra en variation av didaktiska arbetssätt och uppvisar hög teknisk standard. De tekniska lösningarna karaktäriseras av enkel åtkomst och hög användbarhet. Mittuniversitetet erbjuder effektivt och likvärdigt operativt tekniskt stöd på plats i lärosalar för alla lärare på alla campusorterna. Projektet Teknik i lärandeprocessen utgick från rektors handlingsplan för implementering av strategi för verksamhetens förutsättningar (Dnr 2012/612). I projektet ingick bl.a. att inventera och kartlägga kärnverksamhetens behov av teknikstöd i undervisningen. En inventering av lärosalar i samarbete mellan CAMP, IT och LRC gjordes, och projektet tog fram en plan för hur det operativa stödet för lärosalsteknik kunde se ut i praktiken. Utbildningsstrategins bidrag till den här processen blev att bilda en referensgrupp som kunde testa och utvärdera tekniken i lärandeprocessen. Konkret handlade det mycket om att diskutera tekniken i blended learning-salar och att uttrycka önskemål och att ge feedback till Förvaltningen. Som redan visats ovan under aktivitet 8, så har flera befintliga rum för blended learning fått uppgraderad teknisk standard under prolongeringsperioden. I och med rektorsbeslutet MIUN 2016/1143 från juni 2016 övergick den här aktiviteten till ordinarie verksamhet. Enligt rektorsbeslutet ansvarade UNT för att fånga in kärnverksamhetens behov av funktionell teknik i lärandeprocessen med hjälp av en referensgrupp bestående av representanter från båda fakulteterna och studentkårerna. UNT fungerade som beställare mot förvaltningen, medan Campusservice och IT-avdelningen ansvarade för att föreslå och leverera lösningar som matchar de beställningar som görs. Ett årshjul för rutiner kring beställningar inom teknik i lärandeprocessen togs fram. Under 2016 tog Campusservice också fram rutiner för operativt teknikstöd. Sedan 2017 genomför Campusservice ronderingar i de salar där det är mycket teknik, svarar via en slinga direkt på samtal om support och har även jour utanför arbetstider. I början av 2018 har ansvaret för dialogen mot kärnverksamheten återgått till förvaltningen och UNT har inte längre deltagit i det löpande arbetet med referensgrupp och utveckling av lärosalstekniken. Resultat: I och med att teknik i lärandeprocessen lyfts i flera sammanhang så är de konkreta hindren mer uppmärksammade och tas på allvar. Referensgruppen som samlades under UNT:s samordning har bestått av deltagare från både kärnverksamheten (representanter från båda fakulteterna) och från stödverksamheten (UNT och förvaltningen), vilket bidragit till en konstruktiv dialog. FUS-utredningen har också lyft problematiken kring att det är flera (för många?) avdelningar som varit involverade och att processerna därmed är svårstyrda. Idag finns en samordnare för teknik i lärosalar vid förvaltningen. För införandet av ett nytt e-mötesverktyg kommer en projektledare att anställas. Hösten 2018 kommer förvalt- 16

18 ningen att omorganiseras så att alla aktörer hamnar under samma paraply och Campusservice och IT-avdelningen slås samman. Förhoppningsvis ger det ännu bättre möjligheter att skapa en robust stödverksamhet kring teknik och lokaler. 10. Pilotmiljöer för aktivt lärande Målbild: Utbildningsmiljöerna karaktäriseras av att möjliggöra en variation av didaktiska arbetssätt och uppvisar hög teknisk standard. För att ytterligare stärka utvecklingen av teknikstödet och lärmiljöerna, kommer vi att arbeta med pilotmiljöer som testar och utvärderar pedagogiska modeller för aktivt lärande och tekniken i de nya lärosalarna (aktivitet 10). Dessa miljöer kan med fördel knytas till satsningen på pedagogisk utveckling via workshops om aktivt lärande. Vi föreslår stöd till tre eller fyra miljöer under prolongeringsperioden. En pilotmiljö kan bestå av en avdelning, ett program eller en mindre grupp av lärare som uppvisar ett intresse för att arbeta med och utveckla metoder för aktivt lärande. Resultat: Enligt beslut från båda fakulteternas DLG blev följande avdelningar/program utsedda som pilotmiljöer: MKV, EKS/IKS (automations- och energiingenjörsprogrammen), OMV och UTV. Projektet blev försenat dels pga att det initialt var svårt att få fram deltagare, dels för att lärosalarna för aktivt lärande inte blev klara till terminsstarten i september 2016 såsom beräknats. Delprocessledaren Göran Bostedt avslutade sitt uppdrag i januari 2017, vilket ytterligare bidrog till en försening. Projektet kom igång i februari 2017 med Marcus Sundgren (UTV) som projektledare. Visningar av salarna har ordnats till deltagande avdelningar och vid UTV har en serie med workshops genomförts. MKV kom aldrig igång med något systematiskt arbete kring pilotmiljöer och därmed har inte heller några medel betalats ut till nämnda avdelning. Se bilaga 16 för slutrapport. Rekommendation: Den pedagogiska stödenheten bör fortsätta arbeta med pedagogisk utveckling och handledning utifrån ALC och aktivt lärande. Intresserade avdelningar bör kunna få kontinuerlig handledning i att utveckla metoder för de mer flexibla utbildningsmiljöerna. Workshoppar behöver arrangeras i den tilltänkta utbildningsmiljön (Learning Lab eller någon av lärosalarna för aktivt lärande) så att stödet blir så relevant som möjligt. 11. Utveckling av den digitala kursmiljön Målbild: Utbildningsmiljöerna karaktäriseras av att möjliggöra en variation av didaktiska arbetssätt och uppvisar hög teknisk standard. De flesta av de befintliga kursmiljöerna i lärplattformen Moodle kom till under lärplattformsbytet år Vid många avdelningar har väldigt lite utveckling gjorts sedan dess och mallarna följer ofta ett upplägg där lärare samlar lärresurser på ett ställe och examinationer på ett annat. Fokus är mer på informationsspridning än studentaktivitet. Kurserna i lärplattformen behöver följa ett mer studentcentrerat upplägg som gynnar aktivt lärande för att Mittuniversitetets digitala lärmiljö ska kunna definieras som att ligga i framkant. I den här aktiviteten avsattes medel för att skapa en arbetsgrupp för utvecklingen av kursmiljöer, för att ta fram en kursmall som är förankrad i aktuell pedagogisk forskning. Linda Näsström, systemansvarig för lärplattformen Moodle vid UNT, har agerat som projektledare och 17

19 arbetsgruppen bestod av representanter från båda fakulteter: Martin Shaw (HUM), Sandra Hermansson (OMV), Louise Dovrén (HLV), Jan-Erik Jonsson (IST) och Brian Johnston (EKS). Dessutom har Michael Andersson (systemadminstratör vid UNT) fungerat som en resurs för arbetsgruppen. Projektet pågick under kalenderåret 2017, se bilaga 17 för slutrapport. Resultat: Arbetsgruppen tog fram ett förslag på en ny lärosätesgemensam kursmall, vilket var klart i juni Tanken var att implementera kursmallen vid årsskiftet 2017/2018, men arbetssituationen vid UNT har varit extremt ansträngande och arbetet har inte kunnat drivas framåt i önskvärt tempo. Samtidigt har UNT väntat på implementeringen av ett nytt kursbeställningsformulär, vilket skulle kunna vara en lämplig tidpunkt för lanseringen av en ny kursmall. Formuläret är ännu inte färdigt och därför har även implementeringen av den nya kursmallen dröjt. Implementering och kommunikation Arbetet med att realisera aktiviteterna har skett på flera nivåer; centralt, på fakulteterna, på avdelningarna och inom stödverksamheten. UNT:s roll har varit viktig då flera av projekten letts och samordnats av universitetspedagogiska utvecklare. Kommunikationen har varit en viktig led i implementeringen av handlingsplanen. Vid tidigare genomförd uppföljning av interna kommunikationen av utbildningsstrategin tyckte medarbetarna att muntlig kommunikation via möten på egna avdelningen var viktigaste kanalen. Därför gjorde också processledarna en avdelningsturné i början av prolongeringsperioden och lyckades få till träffar med fjorton av tjugo avdelningar. Muntlig kommunikation har skett även vid båda fakulteternas DLG, grundutbildningsråd och anställningsråd, framförallt i början av perioden. Fakultetskanslierna har involverats via kanslicheferna. Kontakten mot förvaltningens olika avdelningar (främst Campusservice och IT-avdelningen) har skett mest på chefsnivå, men även på en mer operativ nivå, t.ex. i samband med studiebesök och under upprustning av ALC-salarna. Det har kommit in en del synpunkter kring kommunikationen och implementeringen från avdelningschefer inom kärnverksamheten. Flera avdelningar har haft svårt att få fram deltagare till aktiviteterna och de hade önskat en bättre framförhållning. Processledarna gick ut med information via DLG i december 2015 inför höstterminen 2016, men det hade alltså varit önskvärt att göra det ännu tidigare. Handlingsplanen var dock inte färdig förrän då och detta visar på problematiken kring korta tidsramar för budgetarbete och tjänsteplanering samt det faktum att marginalerna i bemanningen är väldigt små. Det är dock glädjande att alla avdelningar förutom en inom kärnverksamheten på något sätt deltagit i processområdets aktiviteter. För UNT:s del har det också varit tidvis problematiskt att delta i aktiviteterna, eftersom avdelningen har få personer på ett tämligen stort grunduppdrag. UNT har kunnat ta in en person på deltid för att arbeta med utbildningsstrategin. I retrospektiv kan tyckas att en heltids projektanställning hade varit ett klokt alternativ för att minska stressen för personalen vid avdelningen. Parallellt med utbildningsstrategins aktiviteter har UNT arbetat med att etablera närmare kontakter mot avdelningarna inom kärnverksamheten genom gemensamma husmöten/ 18