Sunnanå deponi i Melleruds kommun

Transkript

1 Förslag till avslutningsplan Sunnanå deponi i Melleruds kommun Avslutningsplan Sunnanå deponi Uppdragsnummer: B

2 Förslag till avslutningsplan Sunnanå deponi i Melleruds kommun 2 (18) Tyréns AB Bakgrund Administrativa uppgifter Områdesbeskrivning Deponins innehåll och miljöpåverkan Deponerat avfall Lakvattnets sammansättning Nuvarande förhållanden Framtida förhållanden Risk för gasbildning Utgångspunkter vid dimensioneringen Krav på avslutningsåtgärderna Läckageberäkningar Övriga faktorer Grönområdet Parkeringsytan Sluttäckning Principer för täckningen Sluttäckning i grönområdet Sluttäckning under parkeringsytan Anslutning till omgivande mark Avschaktning, terrassering och utjämnande lager Gasdränering Installationer i täckningen Vattenhantering Vattenbalans Förutsättningar och åtgärder Beräkningar Lakvattenhantering Ytvattenhantering Långsiktig säkring av täckningens funktion Miljöpåverkan efter sluttäckning Kontrollprogram Kontroll under byggskedet Kontrollprogram för driftskedet Referenser BILAGOR: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Situationsplan Numerisk modellberäkning av infiltration Beräknings PM lokalstabilitet för sluttäckning Upprättad av: Tomas Ahlberg, Maria Karlsson, Daniel Simonsson och Jessica Åberg Granskad av: Sofia Anfinset, Bertil Sundlöf Avslutningsplan Sunnanå deponi, Uppdragsnummer: B v:\_uppdrag\216736\teknik\mg\_text\förslag till avslutningsplan\förslag till avslutningsplan.doc

3 Förslag till avslutningsplan Sunnanå deponi i Melleruds kommun 3 (18) Tyréns AB Bakgrund Sunnanå avfallsdeponi är en kommunal deponi där verksamhet bedrevs mellan Deponin har mottagit hushållsavfall, industriavfall, byggavfall och schaktmassor. Efter 1967 har endast byggavfall och schaktmassor deponerats. Melleruds kommun har tidigare inlämnat en anmälan för efterbehandling av deponin (Västra Götalands Återvinning AB, 2010) vilken har godkänts av tillsynsmyndigheten Dalslands miljöförvaltning. Länsstyrelsen har däremot i yttrande över detaljplan för Sunnanå Hamn och Sunnanå Lagun gjort bedömningen att bygglov inte kan ges förrän deponin är avslutad och godkänd av miljönämnden (Länsstyrelsen Västra Götalands Län, 2010). Länsstyrelsen hänvisar till SGI:s yttrande om att stabiliteten i deponin vid utfyllnad klarläggs och vid behov åtgärdas. Tyréns AB har på uppdrag av Melleruds kommun arbetat fram ett nytt förslag till avslutningsplan för Sunnanå deponi. Avslutningsplanen har tagits fram utifrån befintligt material och tidigare utförda undersökningar. 2 Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning: Sunnanå 2:1 Fastighetsägare: Melleruds kommun Huvudman: Adress: Melleruds kommun Kommunkontoret MELLERUD Stig-Åke Almqvist Kontaktperson: Telefon: Fax: Områdesbeskrivning Sunnanå avfallsdeponi är lokaliserad på fastigheten Sunnanå 2:1 i Melleruds kommun, nordost om Melleruds samhälle, se Figur 1. Området där deponin ligger gränsar till Holmsån i norr och väster och till Vänern i öster. Området söder om deponin, vilket ligger i direkt anslutning till Sunnanå hamn, är planerat för nybyggnation av bostäder. De fastigheter som omfattas av planerat bostadsområde är Sunnanå 1:2 och Sunnanå 2:1 3. Till bostadsområdet hör en parkeringsyta som delvis kommer att ligga på den sydvästra delen av deponiområdet. Deponiområdet omfattar cirka 3,5 hektar och utgörs idag, delvis, av öppna gräsklädda ytor. Området nordost och väster om deponin utgörs av våtmarker och i norr avgränsas deponin av berg i dagen. Mindre tall- och lövskogsområden finns i anslutning till deponin och områdets våtmarker. Avslutningsplan Sunnanå deponi, Uppdragsnummer: B v:\_uppdrag\216736\teknik\mg\_text\förslag till avslutningsplan\förslag till avslutningsplan.doc

4 Förslag till avslutningsplan Sunnanå deponi i Melleruds kommun 4 (18) Tyréns AB Sunnanå deponi Figur 1. Översiktskarta över Sunnanå deponi, Melleruds kommun ( Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2010/0268) De naturliga jordarterna inom området består i huvudsak av lerjordar som överlagrar ett ställvis förekommande, tunt lager av friktionsjord ovan berg. Leran överlagras av organogena jordarter, t ex torv, främst i låglänta områden. Jorddjupet har tidigare som mest uppmätts till åtta meter (Geo-Gruppen, 2003). Naturlig markyta ligger på mellan + 45 till + 46, vilket medför att grundvattennivån inom området ligger något över Vänerns dämningsgräns, + 44,85 (Geo-Väst AB, 1990). Berggrunden i området domineras av grå, oftast ådrade, homogena eller bandade gnejser bildade ur magmatiska djupbergarter (SGU, 1986). Området ligger inom riksintresse för det rörliga friluftslivet samt inom riksintresse naturvård. Intresseaspekter för området är främst möjligheten till båtsport, bad, fiske, natur- och kulturstudier. Stora potentiella värden finns nämnt för fisketurism samt att det finns goda förutsättningar för landbaserat friluftsliv. Norr om hamnområdet finns ett kommunalt naturreservat vid Holmsåns utlopp (Ernstson, 2010) 4 Deponins innehåll och miljöpåverkan 4.1 Deponerat avfall Avfallsupplaget vilar på lera med varierande mäktighet och på några platser kalt berg. Tidigare undersökningar har visat att upplagets mäktighet uppgår till mellan 3,0 och 6,5 meter (Geo-Väst AB, 1990). Upplagets överyta finns på nivåer mellan + 48 till + 49 meter. Det avfall som påträffats vid schaktning bestod av byggnadsavfall, industriavfall, förbränt avfall, bildelar, järnskrot, fat och cisterner. Sunnanå avfallsdeponi är en kommunal deponi där verksamheten bedrevs mellan Periodvis har öppen förbränning av avfall förekommit. Vid en inventering av deponin 1979 påträffades 90 st fat varav de flesta innehöll rester av petroleumprodukter i form av motorolja, hydraulolja, bensin, diesel och fotogen. Faten transporterades bort och omhändertogs för destruktion. Avslutningsplan Sunnanå deponi, Uppdragsnummer: B v:\_uppdrag\216736\teknik\mg\_text\förslag till avslutningsplan\förslag till avslutningsplan.doc

5 Förslag till avslutningsplan Sunnanå deponi i Melleruds kommun 5 (18) Tyréns AB Vid tidigare undersökningar 1990 och 1994 skall diverse avfall som idag inte skulle tillåtas i en deponi för icke-farligt avfall ha påträffats. Bland de fynd som gjordes då noteras särskilt gamla cisterner, tomfat, impregnerat virke och bildelar. Lukt av olja, lösningsmedel och impregneringsmedel var inte ovanligt i samband med att provgropar grävdes. Det är osäkert vem som utförde dessa undersökningar och om någon åtgärd vidtogs (Tyréns, 2004). På senare tid har det lagts upp strängar av mudder- och jordmassor på delar av deponiytan. Mellan strängarna har det deponerats avloppsslam från kommunens reningsverk. Deponin har tidigare klassats till riskklass 3, vilket bedöms som en måttlig risk för påverkan för miljön och människors hälsa (VIAK, 1992). 4.2 Lakvattnets sammansättning Nuvarande förhållanden Utredningar av miljöpåverkan från Sunnanå avfallsdeponi har utförts i flera omgångar. Tyréns AB har utfört en miljögeoteknisk och hydrogeologisk undersökning av deponin (Tyréns, 2004) och en miljöteknisk undersökning för kontroll av markförorening och lakvattenkvalitet i planoch deponiområde (Tyréns, 2010). I den miljötekniska utredningen 2004 provtogs lakvattnet på fyra olika platser kring deponiområdet. Lakvattnet konstaterades innehålla relativt sett små mängder förorenande ämnen. Lakvattnet uppvisade en karaktär som indikerade att deponin befann sig i vad som brukar betecknas metanbildningsfasen. Lakvattnets karaktär bedömdes bero på att en stor andel av de lösliga och nedbrytbara ämnen som en gång har funnits i deponin till stora delar har tvättats och luftats ur massorna. En ny provtagning av lakvatten utfördes av Tyréns AB på uppdrag av Melleruds kommun Lakvattnet provtogs i tre punkter kring deponiområdet och screenanalyser utfördes med avseende på organiska ämnen. Resultatet från utförda laboratorieanalyser påvisade ingen halt över analysmetodernas detektionsgräns. Förhållandena bedömdes vara likartade som vid undersökningen Sammanfattningsvis bedöms miljöpåverkan från lakvattnet under nuvarande förhållanden som begränsad Framtida förhållanden Förhållandena i deponin kommer att ändras framöver oavsett om deponin täcks över eller inte beroende processer i deponimassorna som styrs av bl a tillgång på organiskt material och syre. Om processer i deponin fortsätter utan påverkan kommer tillgången på organiskt material att minska varvid tillgången på syre ökar och deponin går in i sulfidoxidationsfasen. Under denna fas kan sjunkande ph-värden och stigande metallhalter i lakvattnet förväntas. När, och i vilken omfattning dessa förhållanden inträder är mot bakgrund av vad som är känt om deponin idag omöjligt att avgöra. Tillgången på organiskt material i deponin tycks dock fortfarande god vilket indikerar att metanbildningsfasen fortfarande är dominerande i stora delar av deponin. Om tillgången på organiskt material i deponin fortsatt är god kan rådande förhållanden komma att dominera lång tid framöver. Under rådande förhållanden fungerar deponin som en metallfälla. Avslutningsplan Sunnanå deponi, Uppdragsnummer: B v:\_uppdrag\216736\teknik\mg\_text\förslag till avslutningsplan\förslag till avslutningsplan.doc

6 Förslag till avslutningsplan Sunnanå deponi i Melleruds kommun 6 (18) Tyréns AB Risk för gasbildning Det har inte utförts någon utredning avseende förekomst av deponigas på Sunnanå deponi. Mot bakgrund av att hushållsavfall inte deponerats i någon större omfattning sedan 1967 antas eventuell gasproduktion i nuläget vara liten och av minskande omfattning. Det bedöms dock som nödvändigt att kontrollmätning av deponigas utförs innan sluttäckningens utformning fastslås. Om förekomst av deponigas konstateras i samband med en sådan undersökning skall ett system för gasdränering installeras under tätskiktet genom vilket den gas som eventuellt bildas kan avledas så att övertryck och risk för koncentrerat läckage ej uppkommer. 5 Utgångspunkter vid dimensioneringen 5.1 Krav på avslutningsåtgärderna Tillsynsmyndigheten har ställt kravet att Sunnanå deponi skall betraktas som en deponi för ickefarligt avfall. Lakvatten skall ledas mot våtmarker i nordost och väst för att förhindra att lakvatten når planområdet i söder. Efter sluttäckning skall området söder om deponin kunna bebyggas med bostäder. Människor skall kunna vistas inom området utan risk för exponering av farliga ämnen. Den sydvästra delen av deponin skall kunna användas som parkeringsyta medan resterande del av deponin skall planeras som grönområde. 5.2 Läckageberäkningar Utformningen av täckningen på deponin styrs av målet att minimera infiltrerat nederbörd till högst 50 mm/år. Olika utformningar på tätskikt, dräneringsskikt och skyddsskikt har beräknats numeriskt för att optimera skiktens tjocklek med avseende på genomläckage. Numeriska modellberäkningar av infiltration för olika lutningar och lager har utförts med Visual Help 1, se bilaga 2. Data om upplaget samt klimatdata har matats in i modellen. Klimatdata har hämtats från mätningar för Såtenäs väderstation. Beräkningarna, visar att en täckning med ett tätskikt av lera (0,5m), ett dräneringsskikt (0,3m), och ett skyddsskikt (1m) klarar kraven på 50 mm/år vid en lutning på 5%. Kraven uppfylls även om lerans täthet försämras en tiopotens, till exempel på grund av sättningsskador, uppluckring vid utläggning och bearbetning. Detta är under förutsättning att dräneringsskiktets funktion och kapacitet behålls. Under parkeringsytan visar beräkningarna att en täckning med asfalt, bärlager (0,2m), förstärkningslager/dräneringslager (0,3m) och en bentonitmatta klarar kraven på 50 mm/år, även med en något flackare lutning än 5%. Beräkningarna visar också att kraven uppfylls med marginal även om bentonitmattans täthet försämras över tiden med en tiopotens. 1 För mer information om programvaran se: Avslutningsplan Sunnanå deponi, Uppdragsnummer: B v:\_uppdrag\216736\teknik\mg\_text\förslag till avslutningsplan\förslag till avslutningsplan.doc

7 Förslag till avslutningsplan Sunnanå deponi i Melleruds kommun 7 (18) Tyréns AB Övriga faktorer Utöver resultaten från de numeriska beräkningarna styrs också lagrens tjocklek av faktorer som rotpenetration, uttorkning, frost, erosion och annan påverkan Grönområdet Det kommer att läggas restriktioner på vilken sorts vegetation som får beväxa deponin. I första hand skall enbart gräsväxter och mindre buskar tillåtas växa på deponin för att minska risken för rotpenetration. Eventuellt kan björk eller gran också tillåtas växa på deponin, eftersom forskning visar på att mycket få rötter hos dessa träd når djupare än en meter [SUFOR, 2004]. Detta beslut tas dock i samråd med Dalslands Miljöförvaltning och Länsstyrelsen i Västra Götaland. En mäktighet på skyddslagret på en meter bedöms, med dessa restriktioner på vegetationen, uppfylla kraven för att förhindra rotpenetration till dräneringslagret och tätskiktet. Risken för uttorkning av leran i tätskiktet bedöms som mycket liten om sluttäckningen utformas med ett dräneringsskikt och ett skyddsskikt ovan tätskiktet. Dräneringsskiktet fungerar som ett kapillärbrytande lager, vilket förhindrar vatten från tätskiktet att kapillärt stiga till skyddsskiktet och avdunsta därifrån. Ett skyddsskikt bör ha en mäktighet på minst en meter och ytlagret skall bestå av ett vegetationsskikt för att ge ett tillräckligt skydd mot uttorkning och värmeflöde ned till dräneringsskiktet. Tjäldjupet är beroende av jordtyp samt om deponin täcks av ett isolerande snötäcke. Utan snötäcke och med ett skyddsskikt av lera och blandjord kan tjäle gå så djupt som 1,1 meter utan snötäcke [PAROC, 2002]. Med ett skyddsskikt på en meter och ytterliggare 0,3 meter dräneringslager bedöms tätskiktet vara skyddat mot tjäle, förutsatt att skyddsskiktet består av lera och blandjord. Används sand, grus eller grövre material krävs ett mäktigare skyddsskikt för att undvika att tätskiktet tjälas. Erosion av täckningen förhindras genom att ett vegetationsskikt etableras på deponin. En eventuell erosion uppkommen genom vågor vid höga vattenstånd i Vänern kan undvikas genom ett skydd av sprängsten. Inre erosion av leran i tätskiktet, på grund av vattenflöde i dräneringslagret, förhindras genom en materialavskiljande geotextil Parkeringsytan Parkeringsytan kommer att vara asfalterad vilket förhindrar potentiella skador på tätskiktet från växtrötter. Den asfalterade ytan samt erosionsmotståndet i bärlager och förstärkningslagret förhindrar risk för skador på tätskiktet på grund av yttre erosion. Bentonitmattan, som fabrikstillverkas, består av processad lera lagd mellan två geotextiler och bedöms ha en motståndskraft mot inre erosion. Bentonitmattor har kvar sin svällkapacitet även efter uttorkning och tål även tjäle (Viacon, 2010). Avslutningsplan Sunnanå deponi, Uppdragsnummer: B v:\_uppdrag\216736\teknik\mg\_text\förslag till avslutningsplan\förslag till avslutningsplan.doc

8 Förslag till avslutningsplan Sunnanå deponi i Melleruds kommun 8 (18) Tyréns AB Sluttäckning 6.1 Principer för täckningen Enligt 31 förordningen (2001:512) om deponering av avfall skall verksamhetsutövaren se till att en deponi som avslutas förses med sluttäckning. Sluttäckningen skall vara så konstruerad att mängden lakvatten som passerar genom täckningen inte överskrider eller kan antas komma att överskrida 50 liter per kvadratmeter och år för deponier för icke-farligt avfall. Utformningen av sluttäckningen avser att reducera lakvattenbildningen över deponin till 50 mm/år. Konstruktionen kommer att utformas enligt normal praxis med en sluttäckning som underst består av ett tätskikt med ovanliggande dräneringsskikt och skyddsskikt. I skyddsskiktet ingår även ett växtetableringsskikt. Dräneringslagrets funktion är att leda undan det vatten som tränger genom skyddsskiktet och minska vattenbelastningen på tätskiktet. Skyddsskiktets uppgift är att skydda tätskiktet mot frost, uttorkning, rotpenetration, erosion och annan påverkan. Sluttäckningen på deponin i Sunnanå kommer att utformas på olika sätt för det planerade grönområdet och parkeringsytan. Släntlutningar på deponin anpassas så att de blir geotekniskt stabila och samtidigt uppfyller sin tätningsfunktion mot lakvattenbildning, se bilaga 2 och 3. Beskrivningarna av konstruktioner ska ses som exempel på lösningar och anger vilka krav som ska ställas. Vid detaljprojekteringen kan vissa konstruktioner behöva förändras med hänsyn till förhållanden på platsen. Sådana förändringar av konstruktionen ska dock innebära en minst likvärdig funktion som nedanstående beskrivningar anger. Innan detaljprojektering sker bör befintliga ytor på deponin mätas in. Den slutliga utformningen av sluttäckningen skall redovisas i en anmälan till tillsynsmyndigheten innan åtgärderna vidtas. 6.2 Sluttäckning i grönområdet För de delar som ska utformas som ett grönområde redovisas i figur 2 ett exempel på utformning av sluttäckningen. Avslutningsplan Sunnanå deponi, Uppdragsnummer: B v:\_uppdrag\216736\teknik\mg\_text\förslag till avslutningsplan\förslag till avslutningsplan.doc

9 Förslag till avslutningsplan Sunnanå deponi i Melleruds kommun 9 (18) Tyréns AB Figur 2. Principutformning av täckningen på grönområdet av deponin. Tätskiktet kommer att utgöras av lera från planerad urschaktning av den Norra Hamnen i Sunnanå. Lerlagret kommer att ha en mäktighet på minst 0,5 meter. Utläggning av leran behöver utföras med noggrann kvalitetssäkring för att garantera att leran inte torkar ut och att den packas och bearbetas på rätt sätt så att den uppfyller minimikraven på täthet och skjuvhållfasthet. Dräneringsskiktet kommer att utgöras av ett 0,3 meter mäktigt lager av makadam, grovt grus eller motsvarande lämpligt material med en hydraulisk konduktivitet på minst 1*10-1 m/s. Materialavskiljande geotextil kommer att läggas mellan tätskikt och dräneringsskiktet samt mellan dräneringsskiktet och skyddsskiktet. Detta förhindrar materialtransport av finare kornfraktioner in i dräneringslagret vilket skulle kunna minska lagrets hydrauliska konduktivitet. Skyddskiktet kommer att bestå av massor som är lämpliga ur tjälsynpunkt och med ett djup av minst 1,0 meter. Den övre delen av skyddsskiktet, det så kallade vegetationsskiktet, kommer att utgöras av ett minst 0,2 meter mäktigt jordlager. Vegetationsskiktet kommer att besås med gräs för att påskynda växtetableringen. Växtetableringen har en mycket viktig roll för att öka evapotranspirationen från deponin och därmed minska infiltrerad nederbörd till dräneringslagret. På ett djup av cirka 0,5 meter i skyddsskiktet kommer ett varningsnät läggas ut för att skydda mot att geotextiler, dräneringslager och tätskikt skadas vid eventuell grävning i deponin. Avslutningsplan Sunnanå deponi, Uppdragsnummer: B v:\_uppdrag\216736\teknik\mg\_text\förslag till avslutningsplan\förslag till avslutningsplan.doc

10 Förslag till avslutningsplan Sunnanå deponi i Melleruds kommun 10 (18) Tyréns AB Sluttäckning under parkeringsytan Figur 3 redovisar ett exempel av utformning av sluttäckning på den del av deponin som kommer att användas som parkeringsyta. Figur 3. Principutformning av täckningen på parkeringsytan. Tätskiktet kommer att utgöras av bentonitmattor som skyddas med ett omgivande skyddslager av stenmjöl alternativt sand. Vid användning av sand eller stenmjöl kommer skyddslagret minst ha en mäktighet av 0,1 meter både under och över bentonitmattorna. För att skydda det övre skyddslagret mot erosion bör en geotextil placeras mellan skyddslagret och förstärkningslagret. Vid utläggning av bentonitmattorna kommer noggranna kontroller att utföras bland annat på att överlappet mellan mattorna är tillräckligt och tätas ordentlig, att mattorna uppfyller den kvalitet som krävs för lång beständighet och att mattorna belastas omedelbart efter installation. Övergången mellan bentonitmattorna och det tätande lerlagret på resterande deponiyta kommer att utföras med överlappning på lämpligast sätt. Kontroll av att överlappningen är tät kommer att utföras under etablering av tätskikten. För att minimera risken för upptryckningar i bentonitmattorna kommer ett dräneringsskikt och lakvattenledningar att förläggas under tätskikten mellan parkeringsytan och övriga deponin. Dessa ledningar kopplas på lakvattenledningen som skall förläggas mellan deponin och det planerade bostadsområdet. Förstärkningslagret kommer att utgöras av ett 0,4 meter mäktigt lager av dränerande material, till exempel makadam, grovt grus eller motsvarande lämpligt material, med en hydraulisk konduktivitet på minst 1*10-1 m/s. Ovan förstärkningslagret kommer ett varningsnät läggas ut för att skydda mot att bentonitmattorna skadas vid eventuell grävning i parkeringsytan. Bärlagret kommer att ha en mäktighet av cirka 0,1 meter och uppfylla gängse krav för ett bärlager. Vid anläggningsarbetet bör det säkerställas att inte materialtransport av finare kornfraktioner sker ned i förstärkningslagret vilket skulle kunna minska lagrets hydrauliska konduktivitet. Avslutningsplan Sunnanå deponi, Uppdragsnummer: B v:\_uppdrag\216736\teknik\mg\_text\förslag till avslutningsplan\förslag till avslutningsplan.doc

11 Förslag till avslutningsplan Sunnanå deponi i Melleruds kommun 11 (18) Tyréns AB Slitlagret kommer att bestå av asfalt. 6.4 Anslutning till omgivande mark Mot lagunen och bostadsområdet sydöst om deponin kommer en lakvattenledning förläggas för att leda detta lakvatten mot våtmarken nordost om deponin. För att förhindra att läckage av lakvatten sker under denna ledning kommer tätskiktet att schaktas ned och anslutas mot naturligt täta lerlager eller berg, se figur 4. Även mot nordväst kommer tätskiktet att dras ned till naturligt täta lerlager eller berg. I våtmarkerna nordost och väster om deponin kommer lakvattnet tillåtas att infiltrera naturlig torvmark, se figur 5 och 6. I nordöstra delen av deponin mot våtmarken har tidigare utredningar visat att det finns en risk för vågerosion vid höga vattenstånd i Vänern (Tyréns, 2010). Denna slänt mot våtmarken kommer därför att skyddas med ett erosionsskydd av sprängsten. I bilaga 1, situationsplan, ges placeringen av erosionsskyddet. Figur 4. Principskiss för anslutning mot naturligt täta lerlager eller berg. Avslutningsplan Sunnanå deponi, Uppdragsnummer: B v:\_uppdrag\216736\teknik\mg\_text\förslag till avslutningsplan\förslag till avslutningsplan.doc

12 Förslag till avslutningsplan Sunnanå deponi i Melleruds kommun 12 (18) Tyréns AB Figur 5. Principskiss för anslutning mot våtmarksområdet väster om deponin. Figur 6. Principskiss för anslutning mot nordöstra våtmarken med erosionsskydd 6.5 Avschaktning, terrassering och utjämnande lager Deponins utformning styrs av de geotekniska kraven på maximal släntlutning, 1:5 (se bilaga 3 och Geogruppens geotekniska beräkningar, ), samt de geohydrologiska kraven med minimal släntlutning, 1:20, för att klara inläckagekravet på 50 mm/år. Sluttäckningen innebär ett lasttillskott på deponin, vilket innebär en risk för sättningar. Eventuella sättningar och storleken på dessa är mycket svårt att förutsäga på grund av avfallets heterogenitet samt brist på information om hur sättningskänslig den naturliga marken är under deponin. Deponins ålder gör att risken för stora sättningar är liten, men eftersom det inte går att Avslutningsplan Sunnanå deponi, Uppdragsnummer: B v:\_uppdrag\216736\teknik\mg\_text\förslag till avslutningsplan\förslag till avslutningsplan.doc

13 Förslag till avslutningsplan Sunnanå deponi i Melleruds kommun 13 (18) Tyréns AB utesluta att sättningar kan komma att inträffa bör markpeglar installeras i några punkter på deponin så att den eventuella sättningen kan kontrolleras enligt kontrollprogrammet. Även kontroll av skador i tätskiktet på grund av eventuella differenssättningar bör utföras i kontrollprogrammet. Vid utformningen av sluttäckningen av deponin kommer delar av de befintliga deponimassorna att omfördelas för att kunna uppfylla de geotekniska och geohydrologiska kraven och samtidigt minimera mängden massor som behöver transporteras till deponin. Vid en sådan massomflyttning kommer noggranna kontroller utföras så att föroreningsbelastningen på omgivningen, från erosion och lakvattenbildning vid regn, minimeras. 6.6 Gasdränering Med utgångspunkt i deponins relativt höga ålder samt att inget organiskt material tillförts deponin sedan 1967 bedöms risken för betydande förekomst av deponigas som relativt låg. Dock saknas djupare kännedom om i vilken omfattning deponin tagit emot organiskt avfall och ingen utredning avseende förekomst av deponigas har utförts. För att verifiera ovanstående antagande rekommenderas det att en utredning av förekomst av deponigas i form av kontrollmätning utförs innan deponin sluttäcks. Tyréns nuvarande förslag på utformning av sluttäckning baseras på antagandet att ingen särskild hänsyn till förekomst av deponigas krävs. Om en utredning konstaterar att deponigas förekommmer i halter som kräver särskild åtgärd skall avslutningsplanen omarbetas så att krav på gassäkerhet uppnås. Hantering av eventuell deponigas kan exempelvis utgöras av ett system med gasdräneringsledningar i kombination med gasevakueringskanaler som etableras under sluttäckningens tätskikt och förs igenom detta i deponins höjdpunkter där deponigasen kan avges till omgivande luft. För reduktion av metan i deponigasen kan ett metanoxiderande filter etableras. Filtret kan exempelvis utgöras av väl mogen kompost genom vilket deponigasen leds. De konstruktioner i form av dräneringsdiken, -ledningsdiken, brunnar mm. som utförs i samband med sluttäckningen kan komma att fungera som transportvägar för eventuell deponigas varför särskilda åtgärder måste vidtas. Samtliga sådana konstruktioner skall utformas så att eventuell deponigas har möjlighet att passivt avges till omgivande luft om mätningar visar att deponigas förekommer. 6.7 Installationer i täckningen I området som skall användas som parkeringsyta kan det bli aktuellt med installation av markförlagda elledningar eller fundament till belysningsstolpar. Dessa installationer måste vara åtkomliga för underhåll och reparationer och bör således ligga över tätskiktet så att inga ingrepp behöver göras i detta. För att säkerställa att tätskiktet inte skadas vid eventuella markinstallationer bör planeringen av området utföras samtidigt som sluttäckningen sker. Avslutningsplan Sunnanå deponi, Uppdragsnummer: B v:\_uppdrag\216736\teknik\mg\_text\förslag till avslutningsplan\förslag till avslutningsplan.doc

14 Förslag till avslutningsplan Sunnanå deponi i Melleruds kommun 14 (18) Tyréns AB Vattenhantering 7.1 Vattenbalans Förutsättningar och åtgärder Deponin upptar en yta av cirka 3,5 hektar. Tillrinnande vatten som kan bilda lakvatten i deponin bedöms i dagsläget vara: a) infiltrerat regnvatten som bildar grundvatten i deponin, b) ytvatten från höga vattenstånd i Vänern, c) ytvatten från höga vattenstånd i Holmsån, d) ytvatten från höjdpartiet nordväst om deponin, e) grundvatten från höjdpartiet nordväst om deponin. För att minska lakvattenbildningen från infiltrerat regnvatten kommer deponin att täckas med täta massor/skikt. Målet är att minska infiltrationen av regnvatten till cirka 50 mm/år. Risken för ytvatteninflöde från Vänern har i tidigare utredningar visats vara liten (Tyréns, 2010).Ytvatteninflöde från Holmsån är inte direkt utrett men på grund av höjdskillnaden upp mot deponin samt att högvatten antas vara kortvariga i ån bedöms detta inte utgöra en större risk än risken från Vänern. Yt- och grundvattenpåverkan från höjdpartiet i nordväst har inte utretts. Risken för ytvattenpåverkan bedöms vara liten men för att ytterliggare minska denna risk anläggs ett avskärande dike mellan höjdpartiet och deponin. För att minimera inläckande grundvatten dras det täckande massorna/skikten ned till berg eller lera från deponin och mot höjdpartiet Beräkningar Syftet med vattenbalansberäkningarna är att kontrollera att sluttäckningens funktion. Vattenbalansen för upplaget beräknas enligt principen som ges i Naturvårdsverkets handbok (2004). Den grundläggande vattenbalansekvationen ges nedan. där P + I S + I G + W = E + R + L K + L OK + M P = Nederbörd I S = Ytvattentillrinning I G = Grundvattentillrinning W = Vatten som tillförs med avfallet E = Avdunstning R = Ytavrinning L K = Kontrollerat lak- och grundvattenutsläpp L OK = Okontrollerat (diffust) lak- och grundvattenutsläpp M = Magasinsförändring Avslutningsplan Sunnanå deponi, Uppdragsnummer: B v:\_uppdrag\216736\teknik\mg\_text\förslag till avslutningsplan\förslag till avslutningsplan.doc

15 Förslag till avslutningsplan Sunnanå deponi i Melleruds kommun 15 (18) Tyréns AB Nederbörden (P) efter ytavrinning (E) och avdunstning (R) skall vara cirka 50 mm/år. Yt- och grundvattentillrinning till deponin bedöms vara marginella och eftersom inget ytterliggare avfall läggs på deponin blir även vatten som tillförs med avfallet (W) marginellt. Mängden vatten i deponin (Magasinsförändringen, M) kommer att minska och borde efter något/några år också vara marginell sett över ett år. På grund av deponins läge intill våtmarker i norra och östra delen är det svårt att samla upp lakvattnet som rinner mot dessa områden. Detta gör att det okontrollerade lak- och grundvattenutsläppet (L OK ) kommer att utgöra en relativt stor del av lakvattnet. Det lakvatten som rinner mot lagunen och bostadsområdet kommer däremot att samlas upp i en lakvattenledning och ledas norrut. Detta kommer vara deponins kontrollerade lak- och grundvattenutsläpp (L K ). Då detta lakvatten utgör cirka 40% av allt lakvatten (Tyréns, 2004) kan ändå en kontroll av sluttäckningen göras genom att mäta detta lakvatten och jämföra om storleksordningen stämmer med förväntad lakvattenbildning på denna del av deponin. Det är dock viktigt att se vattenbalansberäkningar som approximativa. 7.2 Lakvattenhantering Lakvattenläckaget söderut mot bostadsområdet kommer att ledas norrut till våtmarken i nordost med ledningar. Ledningarna förläggs i ett dike av dränerande material som har kontakt med deponimassorna. Risken för läckage av lakvatten förbi detta dränerande dike minimeras genom att deponins täta lager dras ned mot naturlig lera eller berg. En principskiss på utformningen ges i figur 4 och en plan över lakvattenledningen ges i bilaga 1. Lakvattenflödet samt föroreningshalt kommer att mätas enligt kontrollprogram. På grund av den flacka topografin och det ytnära grundvattnet i våtmarken i nordost och väst är en uppsamling av lakvatten som strömmar dit problematisk. Föroreningshalten i lakvattnet kommer istället att kontrolleras i ett antal grundvattenrör i deponin vid dessa områden. Försämras lakvattenkvaliteten kommer en diskussion att tas med tillsynsmyndigheten om vilka åtgärder som är miljömässigt bäst för att minimera föroreningsbelastningen på våtmarkerna. Exempel på åtgärder är: Dike med reaktivt material som lakvattnet strömmar igenom, t.ex. ett dike med sågspån. Brunnar som pumpar upp lakvatten till lakvattendammar för fällning av föroreningar. 7.3 Ytvattenhantering Deponins dräneringsskikt kommer att dras ned mot dagvattendiken som omger deponin i dess södra och sydöstra del samt i dess nordöstra del. En översiktsplan på planerade diken ges i bilaga 1. Parkeringsytan bör planeras med en lutning som säkerställer vattenavrinning från asfaltsytan till närliggande dagvattendiken. 8 Långsiktig säkring av täckningens funktion Efter att en deponi avslutats finns en risk att kunskapen om deponin försvinner vilket ökar sannolikheten för framtida skador på tätskiktet till exempel vid markarbeten. För att förhindra Avslutningsplan Sunnanå deponi, Uppdragsnummer: B v:\_uppdrag\216736\teknik\mg\_text\förslag till avslutningsplan\förslag till avslutningsplan.doc

16 Förslag till avslutningsplan Sunnanå deponi i Melleruds kommun 16 (18) Tyréns AB detta måste det framgå i ritningar och relationshandlingar att grön- och parkeringsytan anlagts på en deponi och hur avfallet och tätningen ligger i förhållande till markytan. Föreskrifter måste upprättas om vad som kan göras och vad som inte får göras inom området, främst avseende markarbeten. Som en försäkringsåtgärd mot oavsiktlig penetration av tätskikten kommer ett varningsnät att placeras i förstärkningslagret i parkeringsytan och i skyddsskiktet i grönområdet. 9 Miljöpåverkan efter sluttäckning Etablering av sluttäckning med ett tätskikt ger minskad infiltration och minskat gasutbyte med omgivande luft vilket leder till en avbromsning av deponins utveckling mot sulfidoxidationsfasen och det ökade metallutläckage som förväntas i denna fas. Minskad infiltration leder dessutom till minskad urlakning och mindre mängd lakvatten vilket kommer att leda till minskad miljöpåverkan genom att den totala uttransporten av oönskade ämnen minskar. Vid en sluttäckning av deponin kommer lakvatten att avledas till våtmarkerna i nordost och väster om deponin. Den huvudsakliga avledningen av lakvatten kommer att göras mot den större våtmarken i nordost. Etablering av ett tätskikt på deponin medför att de totala mängderna lakvatten kommer att minska betydligt. Även om lakvatten från en större del av deponin kommer att ledas till våtmarken i nordost innebär sluttäckningen att mängden lakvatten som når våtmarken idag kommer att minska avsevärt. Även våtmarken i väster kommer att belastas med betydligt mindre mängd lakvatten jämfört med nuvarande situation och till lagunen i söder kommer lakvattentransporten i princip att upphöra helt. En etablering av sluttäckning på deponin kommer således att leda till en avsevärt mindre miljöpåverkan på omgivande recipienter för den närmaste framtiden. Ett framtida lakvatten med förväntat högre innehåll av metaller kommer trots minskade mängder lakvatten att öka föroreningsbelastningen på våtmarkerna jämfört med nuvarande situation. Med sitt höga innehåll av organiskt material och syrefattiga förhållanden genom ständig närvaro av vatten är våtmarkerna dock väl lämpade för fastläggning av de metaller som kan förväntas. För att nå optimala förhållanden för fastläggning av metaller i organiskt material i våtmarkerna krävs även tillgång till närsalter. Detta för att gynna de bakterier som bryter ner det organiska materialet med sulfatreduktion och fastläggning av metaller i form av sulfider som följd. Det är därför av största vikt att uppföljning av lakvattenkvaliteten görs under lång tid framöver och att beredskap finns att hantera ett lakvatten med en annan karaktär än det har i dagsläget. 10 Kontrollprogram 10.1 Kontroll under byggskedet För att säkerställa att sluttäckningen utförs enligt ställda funktionskrav kommer ett kontrollprogram tas fram för entreprenadarbetet under byggskedet. Det behövs en kontroll för olika moment och olika lager i samband med sluttäckningen. Ansvarig för kontroll under byggtiden bör namnges i kontrollprogrammet. Avslutningsplan Sunnanå deponi, Uppdragsnummer: B v:\_uppdrag\216736\teknik\mg\_text\förslag till avslutningsplan\förslag till avslutningsplan.doc

17 Förslag till avslutningsplan Sunnanå deponi i Melleruds kommun 17 (18) Tyréns AB Det ställs stora krav på funktionen av en deponis sluttäckning. Detta medför att utförandet noggrant skall dokumenteras i byggdagböcker. Entreprenörens egenkontroll och vilka parametrar som skall kontrolleras skall beskrivas i kontrollprogrammet för entreprenaden Kontrollprogram för driftskedet Det skall tas fram ett detaljerat program för kontroll av miljöparametrar i samråd med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Dalslands Miljöförvaltning. Syftet med kontrollen är att övervaka att anläggningen drivs i enlighet med uppsatta villkor. Kontrollen påbörjas när deponin är avslutad och sluttäckt. Det rekommenderas att provtagning utförs på ytvatten, lakvatten och grundvatten. Provtagning och analyser bör minst omfatta det basprogram som finns framtaget för kontroll av avfallsupplag (RVF, 1993). Det sker inget grundvattenuttag i anslutning till Sunnanå deponi, vilket medför att en kontroll och uppföljning med avseende på dricksvattenkvalité inte bedöms nödvändig. Avslutningsplan Sunnanå deponi, Uppdragsnummer: B v:\_uppdrag\216736\teknik\mg\_text\förslag till avslutningsplan\förslag till avslutningsplan.doc

18 Förslag till avslutningsplan Sunnanå deponi i Melleruds kommun 18 (18) Tyréns AB Referenser Ernstson (2010). Miljökonsekvensbeskrivning. Detalplan över Sunnanå Hamn och Sunnanå Lagun, Sunnanå 1:2 m.fl. Melleruds kommun. Version Projekt Henric Ernstson Konsult Geo-gruppen (2003). Geoteknisk utredning, PM angående markförhållandena och bebyggelseförutsättningar, Planeringsunderlag för förändring av detaljplan, Sunnanå hamn i Mellerud kommun. Ärendenr Geo-Gruppen AB Geo-Väst AB (1990). Översiktlig geoteknisk undersökning, Melleruds kommun tippen vid Sunnanå. Ärendenr Geo-Väst AB Länsstyrelsen Västra Götalands Län (2010). Yttrande över detaljplan för Sunnanå hamn och Sunnanå Lagun i Sunnanå, Mellerud kommun, Västra Götalands Län. Diarienummer Länsstyrelsen i Västra Götalands Län PAROC (2002). Byggboken, flik 6. Tjäl- och frostisolering. Rekv.nr RVF (1993). Kontrollprogram för avfallsupplag, manual för utformning av ett användaranpassat kontrollprogram. RVF Rapport 1993:10 SGU (1986). Berggrunden i Älvsborgs län. Sveriges Geologiska Undersökning. SGU Ser. Ah nr 13. SUFOR (2004). På på djupet Om rotdjup och rotproduktion i olika skogstyper. Rapport av Rosengren, U. och Stjernquist, I. ISBN Tyréns (2010). Miljöteknisk markundersökning Sunnanå hamn, Melleruds kommun. Uppdragsnummer A. Tyréns AB Tyréns (2004). Miljögeoteknisk och hydrogeologisk undersökning av Sunnanå avfallsdeponi, Melleruds kommun. Uppdragsnummer / Tyréns AB Viacon (2010). Telefonsamtal Karl Petersson. Viacon AB Göteborg. VIAK (1992). Inventering och riskklassificering av gamla avfallsupplag i Melleruds kommun. S5795. VBB VIAK Västra Götalands Återvinning AB (2010). Sunnanå före detta deponi, Anmälan för efterbehandling av den nedlagda deponin, Trollhättan Avslutningsplan Sunnanå deponi, Uppdragsnummer: B v:\_uppdrag\216736\teknik\mg\_text\förslag till avslutningsplan\förslag till avslutningsplan.doc

19

20 Bilaga 2 Numerisk modellberäkning av infiltration 1 (1) David Klemetz Numerisk modellberäkning av infiltration efter sluttäckningen av Sunnanå deponi Numeriska modellberäkningar av infiltration för olika lutningar och lager har utförts med Visual Help 1, Data om upplaget samt klimatdata har matats in i modellen. Klimatdata har hämtats från mätningar för Såtenäs väderstation. I tabellen nedan visas en sammanställning av beräkningarna. Grönområdet 1, Slänt 100 m lutning 20% 15% 10% 5% lager mtrl mäktighet (m) k-värde (m/s) nederbörd (mm) växtskikt E-03 avrinning (mm) rotspärr E-05 dränvatten från lager 3 (mm) dränlager E-01 perkolation botten lager 4 (mm) tätlager E-09 Grönområdet 2, Slänt 100 m lutning 20% 15% 10% 5% lager mtrl mäktighet (m) k-värde (m/s) nederbörd (mm) matjord E-03 avrinning (mm) rotspårr E-05 dränvatten från lager 3 (mm) dränlager E-02 perkolation botten lager 4 (mm) tätlager E-08 Grönområdet 3, Slänt 100 m lutning 20% 15% 10% 5% lager mtrl mäktighet (m) k-värde (m/s) nederbörd (mm) matjord E-03 avrinning (mm) rotspårr E-05 dränvatten från lager 3 (mm) dränlager E-01 perkolation botten lager 4 (mm) tätlager E-08 Parkeringsyta 1, Slänt 100 m lutning 0% lager mtrl mäktighet (m) k-värde (m/s) nederbörd (mm) asfalt E-04 avrinning (mm) bärlager E-01 dränvatten från lager 3 (mm) 27 3 Förstärkningslager E-01 perkolation genom bentonit, lager 4 (mm) Bentonitmatta E-11 Parkeringsyta 2, Slänt 100 m lutning 0% lager mtrl mäktighet (m) k-värde (m/s) nederbörd (mm) asfalt E-04 avrinning (mm) bärlager E-01 Förstärk- dränvatten från lager 3 (mm) 25 3 perkolation genom bentonit, lager 4 (mm) Tabell 1. ningslager E-01 Bentonitmatta E-10 Modellering för täckningen under parkeringsytan och på resterande deponi, det s.k. grönområdet. Modelleringen är utförd med olika lutning och permeabilitet i lagren. 1 För mer information om programvaran se: Beställare: Melleruds Kommun Avslutningsplan Sunnanå deponi, Uppdragsnummer: C v:\_uppdrag\216736\teknik\h\_text\bilaga 2 modellberäkning för infiltration.doc

21 Bilaga 3 Sluttäckning av Sunnanå deponi Geoteknisk utredning Beräknings PM - Lokalstabiliet för sluttäckning Göteborg Uppdragsnummer: Upprättad av: Björn Göransson Granskad av: Birgitta Pettersson

22 Geoteknisk utredning Beräknings PM Lokalstabiliet för sluttäckning Bilaga 3 2 (6) Innehållsförteckning 1 BAKGRUND OCH SYFTE SLUTTÄCKNING GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN STABILITET Förutsättningar Antaganden Laster Beräkningsresultat SLUTSATSER OCH RESTRIKTIONER... 5 Bilagor Beräkningssektion Lutning % Typ Bilaga Generell Cirkulär 1 Utförandeskede 2 Sammansatt 3 Cirkulär 4 Utförandeskede 5 Sammansatt 6 Cirkulär 7 Utförandeskede 8 Sammansatt 9 Cirkulär 10 Utförandeskede 11 Sammansatt 12 Cirkulär 13 Utförandeskede 14 Sammansatt 15 Avslutning av Sunnanå deponi v:\_uppdrag\216736\teknik\g\_text\ pm lokalstab f sluttäckning bg.doc

23 Geoteknisk utredning Beräknings PM Lokalstabiliet för sluttäckning Bilaga 3 3 (6) Bakgrund och syfte Tyréns AB har på uppdrag av Melleruds kommun utfört en geoteknisk utredning inom Sunnanå deponi. Deponin ska avslutas och sluttäckas. Ett ur stabilitetssynpunkt kritiskt moment vid sluttäckningen är då tätskiktet ska läggas ut. Syftet med utredningen är att klarlägga lokalstabilitetsförhållandena för sluttäckningen samt att ge riktlinjer för hur utläggingen av sluttäckningen ska ske. I uppdraget ingår att ge rekommendationer beträffande släntlutningar samt skjuvhållfasthetskrav på tätskiktet. 2 Sluttäckning Sunnanå deponi kommer att avslutas och en sluttäckning att etableras på deponin. Det huvudsakliga syftet med sluttäckningen är att minska mängden vatten som infiltrerar och bildar lakvatten i deponin. Sluttäckningens principiella uppbyggnad redovisas nedan. Skyddsskikt, fyllning utan block och avfall, 1 m Dräneringsskikt, makadam eller motsvarande, 0,3 m Tätskikt, lera, ca 0,5 m Eventuellt avjämningsskikt på deponimassorna 1:2,5 Figur 1. Typsektion för sluttäckning. 3 Geotekniska förhållanden De geotekniska förhållandena för området berörs ej i denna rapport. För beskrivning av dessa förhållanden hänvisas till tidigare utredning, Geoteknisk utredning, PM2 angående mark-, grundläggnings och stabilitetsförhållanden vid återställning av deponi, Planeringsunderlag, ärendenummer , daterad , Geo-gruppen AB, Göteborg. Avslutning av Sunnanå deponi v:\_uppdrag\216736\teknik\g\_text\ pm lokalstab f sluttäckning bg.doc

24 Geoteknisk utredning Beräknings PM Lokalstabiliet för sluttäckning Bilaga 3 4 (6) Stabilitet 4.1 Förutsättningar Totalstabilitetsförhållanden inom området har utretts i tidigare utredningar och bedömts vara tillfredställande (Geogruppen, 2009). Förändras deponins geometri från det förslag som den tidigare geotekniska utredningen baseras på (Geogruppen, 2009) rekommenderas att förnyade beräkningar av totalstabilitetsförhållanden utförs. Denna utredning berör endast förhållanden med avseende lokalstabilitet för sluttäckningen. Beräkningar är utförda för cirkulärcylindriska samt sammansatta glidytor med kombinerad analys med beräkningsprogrammet Slope/w, version Beräkningarna har gjorts för en generell beräkningssektion (figur 1) med ca 100 m släntlängd. Utspetsning av skyddsskiktet har gjorts med lutning 1:2,5. I SGI:s rapport, Information 19, Deponiers stabilitet, rekommenderas att säkerhetsfaktorn F komb >1,35 i kombinerad analys för permanentskede. I arbetsskedet bedöms säkerhetsfaktorn F komb >1,2 dock vara tillräcklig. 4.2 Antaganden Beträffande val av materialparametrar för fyllningen har utredningen Deponiers stabilitet, vägledning för beräkning använts som stöd. ens tunghet har bedömts med antagandet att den består av 80 % fyllnadsmaterial och 20 % avfall. Valda materialparameterar redovisas i Tabell 1. Tabell 1. Materialparametrar Benämning Material Tunghet Skjuvhållfasthet Friktionsvinkel Skyddsskikt Fyllnadsmassor utan 18 kn/m 3-30 avfall och block Tätskikt Lera 16 kn/m kpa 30 Dräneringsskikt 8/32, 300 mm 18 kn/m 3-32 Avjämningsskikt Fyllnadsmassor/avfall 17 kn/m Laster Arbetsfordon inklusive eventuella jordmassor utöver täckskiktet har antagits motsvara en belastning på högst 10 kpa. Lasten har i beräkningarna antagits ha en jämn utbredning över hela slänten. 4.4 Beräkningsresultat Beräkningarna är utförda för olika släntlutningar och olika skjuvhållfastheter enligt Tabell 2. Beräkningsresultaten redovisas även i Tabell 2. Avslutning av Sunnanå deponi v:\_uppdrag\216736\teknik\g\_text\ pm lokalstab f sluttäckning bg.doc

25 Geoteknisk utredning Beräknings PM Lokalstabiliet för sluttäckning Bilaga 3 5 (6) Tabell 2. Sammanställning över utförda beräkningar och beräkningsresultat. Beräkningssektion Lutning Typ Last Tätskiktets F komb Bilaga % [kpa] skjuvhållfasthet [kpa] Generell 15 Cirkulär 7 1,66 1 Utförandeskede ,31 2 Sammansatt 7 1, Cirkulär 7 1,45 4 Utförandeskede ,17 5 Sammansatt 7 1,34 6 Cirkulär 9 1,72 7 Utförandeskede ,36 8 Sammansatt 9 1, Cirkulär 7 1,27 10 Utförandeskede ,04 11 Sammansatt 7 1,12 12 Cirkulär 9 1,52 13 Utförandeskede ,23 14 Sammansatt 9 1, Slutsatser och restriktioner I arbetsskedet bedöms en säkerhetsfaktor på F komb >1,2 i kombinerad analys vara godtagbar. Utförda beräkningar visar att stabilitetsförhållandena i utförandeskedet är dimensionerande. Utförda beräkningar visar att för att sluttäckningen ska kunna läggas ut med 20 % släntlutning så måste skjuvhållfastheten i tätskiktet (leran) vara större än 7 kpa för att kravet på F komb >1,2 ska vara uppfyllt i arbetskedet. Om släntlutningen är 25 % krävs att leran har 9 kpa i skjuvhållfasthet. Täckskiktet rekommenderas läggs ut från släntfot. Diket och nedre delen av slänten bör således byggas upp innan skyddskiktet läggs på. Generellt gäller även att slänten inte får belastas med ytterligare massor utöver täckskiktet. Maskinlast inklusive eventuella jordmassor utöver täckskiktet får ej i något skede överskrida 10 kpa förutsatt att ovan beskrivna förutsättningar gäller. Släntlängden påverkar beräkningsresultatet. Längre slänter ger lägre säkerhetsfaktorer. Ovanstående rekommendationer gäller således inte för slänter som är längre än 100 m. Kravet F komb =1,35 ska uppfyllas i permanentskedet för alla slänter. Avslutning av Sunnanå deponi v:\_uppdrag\216736\teknik\g\_text\ pm lokalstab f sluttäckning bg.doc

26 Geoteknisk utredning Beräknings PM Lokalstabiliet för sluttäckning Bilaga 3 6 (6) Referenser Geogruppen (2009). Melleruds kommun, Sunnanå hamn och Sunnanå Lagun, Geoteknisk utredning, PM2 angående mark-, grundläggnings- och stabilitetsförhållanden vid återställning av deponi, Planeringsunderlag, Ärendenr , Geo-Gruppen AB, Avslutning av Sunnanå deponi v:\_uppdrag\216736\teknik\g\_text\ pm lokalstab f sluttäckning bg.doc

27 Title: Sunnanå - Lokalstabilitet för sluttäckning Name: Cirkulär Comments: Kombinerad analys Method: Morgenstern-Price File Name: Släntlutning 15% 7kPa.gsz Directory: E:\216736\G\_Berakningar\Lokalstabilitet BG\ Name: Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion: 0 kpa Phi: 30 Name: Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion: 0 kpa Phi: 32 Name: Unit Weight: 16 kn/m³ Phi: 30 Cu-Top of Layer: 7 kpa C/Cu Ratio: 0.1 Name: Unit Weight: 17 kn/m³ Cohesion: 0 kpa Phi: 35 Elevation Distance Bilaga 1

28 Title: Sunnanå - Lokalstabilitet för sluttäckning Name: Arbetsskede Comments: Kombinerad analys Method: Morgenstern-Price File Name: Släntlutning 15% 7kPa.gsz Directory: E:\216736\G\_Berakningar\Lokalstabilitet BG\ Name: Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion: 0 kpa Phi: 30 Name: Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion: 0 kpa Phi: 32 Name: Unit Weight: 16 kn/m³ Phi: 30 Cu-Top of Layer: 7 kpa C/Cu Ratio: 0.1 Name: Unit Weight: 17 kn/m³ Cohesion: 0 kpa Phi: 35 Elevation Maskinlast 10 kpa Distance Bilaga 2

29 Title: Sunnanå - Lokalstabilitet för sluttäckning Name: Sammansatt Comments: Kombinerad analys Method: Morgenstern-Price File Name: Släntlutning 15% 7kPa.gsz Directory: E:\216736\G\_Berakningar\Lokalstabilitet BG\ Name: Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion: 0 kpa Phi: 30 Name: Unit Weight: 18 kn/m³ Cohesion: 0 kpa Phi: 32 Name: Unit Weight: 16 kn/m³ Phi: 30 Cu-Top of Layer: 7 kpa C/Cu Ratio: 0.1 Name: Unit Weight: 17 kn/m³ Cohesion: 0 kpa Phi: 35 Elevation Distance Bilaga 3