Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje

Transkript

1 Samrådsredogörelse Ansökan om nätkoncession för linje Två nya 72,5 KV ledningar SÄLSÄTERN-TANDÅDALEN Mars 2018 Malungs Elnät 1 (31)

2 Innehåll Samrådsredogörelse... 1 Ansökan om nätkoncession för linje... 1 Två nya 72,5 KV ledningar... 1 SÄLSÄTERN-TANDÅDALEN... 1 Mars Malungs Elnät Syfte Samrådets genomförande Samråd Samråd 2, fördjupat samråd Samråd 3, förnyat samråd Yttranden och bemötanden Samråd Länsstyrelse och kommun Övriga myndigheter Företag Organisationer/föreningar Fastighetsägare Samråd 2, fördjupat samråd, juni Samråd 3, förnyat samråd, januari-februari Länsstyrelse och kommun Övriga myndigheter Företag Organisationer/föreningar Fastighetsägare (31)

3 3 (31)

4 1. Syfte Denna samrådsredogörelse utgör bilaga till den miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) som ingår i ansökan om nätkoncession för linje för den nya 72,5 kv ledningen mellan Tandådalen och Närsjön. Samrådsredogörelsen syftar till att redovisa samrådets genomförande, de synpunkter som kommit in samt Malungs Elnät bemötande av inkomna synpunkter. 2. Samrådets genomförande 2.1. Samråd 1 Den inledande delen av samrådet genomfördes tillsammans med Ellevio AB. Ellevio har sedan dess inlämnat en ansöka om koncession för en ny ledning mellan ställverket Sälen och Sälsäter. Orsaken till det gemensamma samrådet är att båda ledningarna krävs för kapacitetshöjningen i området, samtidigt som ett gemensamt samråd gav ett bättre helhetsperspektiv och nådde fler människor i hela området. Samrådet genomfördes under januari-februari 2016 med en komplettering under juni månad Ett samrådsmöte i form av öppet hus hölls den 3 februari 2016 på Olnispagården i Sälen. Samrådet annonserades också i DT (Dalarnas tidningar) en vecka före samrådsmötet. Skriftligt samrådsunderlag skickades den 14 januari 2016 till samtliga berörda fastighetsägare och närboende utmed Ellevio och Malungs Elnät ABs samtliga studerade alternativ för, total 5 alternativ. Generellt beskrivet fick alla fastighetsägare inom en buffert om 100 m på var sida om planerade sträckningar en avisering. Totalt gjordes ca 350 utskick i området. Utöver till fastighetsägarna skickades samrådet även till följande mottagare: Länsstyrelsen i Dalarna Sälen-Malungs kommun Skogsstyrelsen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Trafikverket Försvarsmakten Sveriges geologiska undersökning Skanova LRF Bergsstaten Naturskyddsföreningen Transtrands Västra Viltvårdsområde Skistar AB 4 (31)

5 Bergvik Skog Destination Sälenfjällen BRF Skogsfåglarna Figur 1. Visar samtliga sträckningar som ingick i genomfört samråd. Malungs Elnäts två föreslagna sträckningar, alternativ norr och alternativ söder, samt Ellevios tre alternativa sträckningar; Alternativ 1, Alternativ 2 och Alternativ 3. Samrådsmötet var upplagt som ett öppet hus som varade mellan kl. 17:00-20:00. Klockan 18:00 genomfördes en presentation av projektet. Mellan personer kom till det öppna samrådsmötet. Under presentationen förklarades syftet med ledningarna och samrådsmaterialet presenterades översiktligt Samråd 2, fördjupat samråd Den 29 juni 2016 hölls ett fördjupat samråd i form av ett möte med Malung-Sälens kommun och berörda parter i näringslivet (Destination Sälen och Skistar). Det var tänkt att 5 (31)

6 samrådet även skulle nå länsstyrelsen, övriga myndigheter/organisationer särskilt berörda och allmänheten men arbetet hann avbrytas innan dess. I samrådet presenterades både en djupare analys av de båda tidigare presenterade alternativen samt som varit med i första samrådet samt ytterligare tre ny alternativ Samråd 3, förnyat samråd Efter att behovet av överföring analyserats och andra tekniska lösningar och sträckningar tagits fram genomfördes ett förnyat samråd. Samrådet genomfördes under januari-februari Aktuellt samråd samordnades också med samrådsgenomförande för ny ledning mellan Tandådalen och Närsjön. Ett gemensamt öppet samrådsmöte hölls den 22 januari 2018 på Olnispagården i Sälen. De båda samråden annonserades också gemensamt i DT (Dalarnas tidningar) samt i Malungsbladet knappt två veckor före det öppna samrådsmötet. Berörda fastighetsägare och närboende utmed de båda studerade alternativa sträckningarna aviserades skriftligen. Denna avisering skickades ut den 5 januari och innehöll en inbjudan till det öppna samrådsmötet samt information var det fullständiga samrådsunderlaget kunde hittas. Informationen skickades till fastighetsägare inom en buffert om minst 50 meter m på var sida om planerade sträckningar, dvs varje sträckning omfattas av ett minst 100 m brett stråk. Utöver detta inkluderades fastigheter som ansågs beröras av t.ex. tillfälligt avstängda vägar och störningar från byggnationer. Totalt gjordes ca 700 till de båda samråden. Skriftligt samrådsunderlag skickades den 9 januari 2018 även till följande: Länsstyrelsen i Dalarna Sälen-Malungs kommun Skogsstyrelsen Trafikverket Försvarsmakten Sveriges geologiska undersökning Skanova LRF Naturskyddsföreningen Transtrands Västra Viltvårdsområde Skistar AB Bergvik Skog Destination Sälenfjällen Caravan Club 3. Yttranden och bemötanden 6 (31)

7 3.1. Samråd Länsstyrelse och kommun Länsstyrelsen i Dalarnas län ( , Dnr , ) Länsstyrelsen anser att det södra alternativet är överlägset det norra då det bedöms ge minst påverkan på djur och växtliv samt minst påverkan på landskapsbilden. Länsstyrelsen menar att breddning av ledningsgatan från 36 meter till meter innebär att mycket vegetation försvinner och önskar därför att det sparas vegetation i ledningsgatan om det är möjligt. Länsstyrelsen önskar att det i MKBn tas fram alternativ där ledningsgatan anpassas till verkligheten i fjällvärlden med låg tillväxt och höga naturvärden. Vidare anser Länsstyrelsen att en naturvärdesinventering krävs längs den södra sträckningen. Länsstyrelsen anser att det inte är aktuellt att bygga ledningen över ett fjäll på grund av för stor påverkan på naturmiljön. En av anledningarna är att länsstyrelsen anser att det är problematiskt att vid reparationer ta sig ut till ledningen. Vidare menar länsstyrelsen att en sådan ledning behöver prövas enligt Natura 2000-lagstiftning eftersom ledningen är i närheten av Stornärfjället som är ett utpekat Natura 2000-område. Det norra alternativet skulle kräva en mycket ingående fågel- och naturvärdesinventering. Vegetation kan i regel inte sparas i kraftledningsgator. Ledningsgatorna ska vara farbara vid händelse av störningar. Viss lågväxande vegetation kan dock sparas om det inte hindrar framkomlighetsmöjligheten i ledningsgatan. All vegetation längs sträckningen är långt ifrån lågvuxen då det i stora områden finns gran och björkskog som är meter hög. Alternativet över fjället är inte längre aktuellt. Att ta sig ut till reparationer innebär dock inga svårigheter varken sommar eller vintertid då man använder sig av t.ex. snöskoter. Inga inventeringar har gjorts längs sträckningarna då Malungs Elnät valt att gå vidare med andra alternativ. Malung-Sälen kommun ( KS/2016:76) Kommunen förordar alternativ söder mellan Sälsäter och Tandådalen men vill också framföra att deras uppfattning är att markkabel ska användas i största möjliga mån. Malungs Elnät har noterat önskemålet och meddelar att de valt att gå vidare med ett markkabellaternativ. 7 (31)

8 Övriga myndigheter Skogsstyrelsen ( dnr ) Skogsstyrelsen anser att det södra förslaget är det lämpligaste alternativet då området redan är exploaterat, det finns befintliga ledningsgator och schakt, det innebär minst påverkan på skogsmark samt att den ytterligare förändringen av landskapsbilden blir liten. Den norra sträckan skulle innebära att en ny ledningsgata skapas som påverkar skogsbruket och landskapet väsentligt. Naturvärden skulle påverkas i hög grad då berörda sumpskogar längs sträckningen har ett högt värde. Ledningens närhet till Östfjällets sluttning och reservatet talar också emot detta alternativ. Malungs Elnät har noterat synpunkterna. Trafikverket( TRV2016/4634) Avståndet mellan nyanlagda kraftledningar och vägbanans ytterkant måste vara minst stolpens höjd av trafiksäkerhetssynpunkt. Enligt 44 väglagen får inte ledningar dras inom ett vägområde utan Trafikverkets tillstånd. För riksväg 66 gäller utökat byggnadsfritt avstånd på 30 meter från vägområdets gräns och Trafikverket rekommenderar att avståndet följs. Luftfartsverket ska kontaktas vid kraftledningsstolpar högre än 20 meter för lokaliseringsprövning, då byggnader eller andra föremål högre än 20 meter kan påverka luftfarten. Trafikverket utgår från att kraftledningar placeras med tillräckligt avstånd från väg. Det är viktigt att nedfallande ledningar inte utgör en risk för dem som färdas på väg. Trafikverket föredrar att antalet korsningar med väg begränsas. Malungs Elnät kommer att ansöka om de erforderliga tillstånd som krävs från Trafikverket enligt väglagen. Bergsstaten, Försvarsmakten samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap hade inget att erinra gällande de två föreslagna ledningssträckningarna Företag Skanova ( ) Skanova önskar påpeka att de har telekablar i samma ledningssträckning vid Tandådalen som det södra alternativet. Därför förordar de det norra alternativet. I god tid före driftsättning skall potentialmätningar utföras så telenätet kan skyddas mot farliga spänningar. I övrigt, se ledningskollen.se samt Telestörningsnämndens meddelande nr (31)

9

10 områdets södra gräns och Bergvik Skog AB anser därför att ledningen ska markförläggas i detta område. Bergvik Skog AB anser att det finns fler fördelar med markkabel för hela sträckningen. De menar att risk för driftstörningar minskar med en markkabel jämfört med luftledning. De framför också att en luftledning söder om Sälenvägen blir synlig för många besökare i området där känslan av orörd fjällmiljö bör beaktas. En luftledning blir ett negativt inslag i naturmiljön som bör undvikas till fördel för en markförlagd ledning. Malungs Elnät har noterat synpunkterna Organisationer/föreningar Naturskyddsföreningen ( ) Naturskyddsföreningen anser att det norra alternativet innebär mycket stor påverkan på naturvärden. Sträckningen går i 8 km genom ett område som i kommunens översiktsplan reserverats för det rörliga friluftslivet. Stora delar av sträckningen går också över kalfjäll i kanten på Norra Transtrandfjällets naturreservat som till stora delar är Natura område och utgörs av riksintresse för naturvård. Ledningen skulle också innebära påtaglig inverkan på landskapsbilden. Naturskyddsföreningen menar att sträckningen skulle innebära en betydande miljöpåverkan och därmed behöva dispens enligt 7 kap miljöbalken. De förutsätter att en sådan dispens inte skulle beviljas och ser den norra sträckningen som ett orealistiskt alternativ och ett oseriöst förslag. Naturskyddsföreningen anser att sträckningen för det södra alternativet är det enda realistiska alternativet men att hela sträckningen bör markförläggas. En luftledning skulle innebära att utsikten skulle förfulas, samt risker för fågellivet genom strömgenomgång och påflygningar. Skulle inte markkabel vara möjligt anser Naturskyddsföreningen att portalstolpar är den minst olämpliga stolptypen ur fågelsynpunkt, eftersom ledningarna är placerade horisontellt vilket innebär minskad kollisionsrisk. För att minska risken för strömgenomföring för stora fåglar, t.ex. kungsörn bör isolatorerna vara minst 60 cm långa och avstånden mellan strömförande ledningar minst 240 cm. I de fall länsstyrelsen kräver en dispensprövning kommer Malungs Elnät inkomma med en sådan ansökan, ärendet prövas då om alternativet är möjligt eller ej. Vidare noterar Malungs Naturskyddsföreningens önskemål om markförlagd ledning på grund av landskapsbilden och eventuell påverkan på fågellivet. Transtrands sockenförening ( ) 10 (31)

11 Föreningen anser det direkt olämpligt med det nordliga förslaget över fjället som de bedömer som otidsenligt och inte försvarligt då orörd natur tas i anspråk. De ifrågasätter även konsekvenserna vad gäller såväl anläggnings- som driftssäkerhet, liksom det visuella intrång som blir följden av denna starkt exponerade nya ledningsdragning i kuperad terräng och över fjäll- och fjällnära mark. Föreningen förordar därför det södra alternativet, och önskar att det grävs ner i så stor utsträckning som möjligt. Föreningen efterfrågar en bredare analys och beskrivning av fler alternativ för att möjliggöra rundmatning och förbättrad elsäkerhet i fjällområdet. Det efterfrågas också svar på om det är möjligt med kapacitetshöjning via annan matning söderifrån. En bredare analys har genomförts och strömförsörjningen kan göras genom två 72,5 kv ledningar. Söderut finns inga stationer på tillräckligt nära håll som kan tillse fjällområdet med en kapacitetshöjning. Myrflodammens Samfällighet ( ) Samfälligheten förespråkar det södra alternativet då denna sträcka redan är belägen i anspråkstagen terräng, jämfört med det norra som innebär påverkan på orörd fjällterräng. Ifall det norra förslaget ändå skulle bli aktuellt önskas en snar återkoppling då sträckningen föreslås följa den väg som samfälligheten planerar att upprusta de närmaste åren. Vidare framför samfälligheten önskemål om att luftledningen inte ska byggas så den visuellt påverkar bebyggelsen. Föreslagen sträckning passerar rakt över Mornäsvägen, vilket är helt oacceptabelt eftersom plats finns norr om vägen utanför befintlig bebyggelse. Generellt anser samfälligheten att ledningen ska markförläggas i större utsträckning när sträckningen närmar sig Myrflodammsområdet. Även om ledningen markförläggs så behöver arbetsområdets bredd begränsas för att minimera intrång i naturmark. Slutligen informerar samfälligheten om att ledningen föreslås i det område där länsstyrelsen planerar att inrätta ett Naturum runt Myrflodammen. En kontakt med länsstyrelsen behövs därmed gällande detta. Det norra alternativet är inte längre aktuell och samfälligheten är inte längre berörd. Dammkölens samfällighetsförening ( ) Föreningen har inga synpunkter såvida ingen del av kraftledningarna placeras närmare bebyggelsen än idag. 11 (31)

12 BRF Korpen ( ) Ledningarna planeras följa befintlig ledningsgata och placeras därför inte närmare. Företrädare för BRF Korpen framför att det södra alternativet inte berör Korpen. Däremot innebär det norra alternativet att den vackra fjällvyn mot Mornäsvägen i norr från bostadsrättsföreningens 30 lägenheter förstörs av skrymmande kraftstolpar. Företrädarna antar att det norra alternativet endast är framtaget för att miljöbalken kräver alteranativutredning. Det norra alternativet är framtaget då detta är en tekniskt bättre lösning än det södra. Bostadsrättsföreningen är inte längre berörd då det norra alternativet inte är aktuellt. Färdkällans Tomtägarförening samt Föreningen Fjällstugeägare i Sälen ( ) Föreningen har inga invändningar mot de föreslagna alternativen. De förordar det nordliga alternativet före det sydliga då det påverkar friluftslivet minst i de frekventerade delarna av Sälenfjällen. Skulle alternativet längs Fjällvägen bli aktuellt förordar föreningen att ledningen anläggs som markkabel för att minska påverkan på miljön längs ledningen. Föreningen anser att det norra alternativet torde medföra fördelar med mindre risk för totalt avbrott samt ge möjligheter till rundmatning. Malung Elnät noterar synpunkterna. Kalvåsens samfällighetsförening Samfällighetsföreningen har noterat att det norra alternativet innebär att samfällighetsföreningens väg kommer att beröras av markkabelsträckningen och vägen nyttjas för transporter. Om det södra alternativet blir aktuellt önskar föreningen att kraftledningen uppförs som markkabel då redan befintliga ledningar går nära några av fastigheterna i föreningen och planerade stolpar avses uppföras som avsevärt högre stolpar. Föreningen önskar bli meddelad i god tid när arbetet beräknas utföras samt att eventuella skador på vägarna åtgärdas. Om föreningen berörs kommer Malungs Elnät att i god tid kontakta föreningen. Alla eventuella skador kommer att åtgärdas. Ledningen planeras att utföras som markkabel. 12 (31)

13 Transtrands sockenförening Föreningen anser att det nordliga alternativet är direkt olämpligt. Alternativet är enligt dem otidsenligt och föreningen menar att det inte försvarbart att ta i anspråk orörd natur i denna miljö. De ifrågasätter även konsekvenserna från såväl anläggning- som driftskedet samt det visuella intrång en så starkt exponerad ny ledningsdragning i kuperad terräng i fjällmiljö ger. Föreningen anser därför att det södra alternativet är att föredra men med största möjliga andel nedgrävning. Föreningen önskar även en bredare analys med fler alternativ för en rundmatning och förbättrad elsäkerhet i fjällområdet. De föreslagna alternativen går båda från ställverket Osanden. Det bör utredas om det går att kapacitetshöja via matning söderifrån. Ett konkret förslag är att kapacitetshöja från Horrmund längs befintliga ledningar över Grundforsen och Stöten till Tandådalen. Detta torde förbättra elsäkerheten för hela området betydligt jämfört med det aktuella alternativet Norr. En bredare analys med fler förslag har genomförts. Dock är det inte tekniskt möjligt att kapacitetshöja befintliga ledningar. Analysen visar att två 72,5 kv ledningar kan uppföras för att uppfylla överförings- och rundmatningsbehovet Fastighetsägare Svenska kyrkan, Västerås Stift ( ) Stiftet framför att ledningen passerar två fjällkyrkor och att de har tolkat det som att ledningen där planeras som markkabel i båda fall. Från stiftets sida undrar man också om nedgrävningen görs i omedelbar närhet och om marken återställs så växtlighet åter täcker området. Bemötande Där den södra sträckningen går i närheten av kyrkorna var det i form av markkabel. Sträckningen vid fjällkyrkan i Tandådalen går i kyrkans närhet och marken återställs när ledningen är nergrävd. ( ) Fastighetsägarna opponerar sig starkt mot föreslagen dragning enligt alternativ norr, i synnerhet den del som passerar över Mornäsvägen eftersom den direkt påverkar fastigheten. Generellt anser fastighetsägarna att de inte har några synpunkter på sträckningen längs Fjällvägen, då detta stråk redan är ianspråktaget. En sträckning över Källfjället och Flatfjället bedöms dock som mycket olämpligt ut natur- och friluftssynpunkt. En luftledning i tidigare 13 (31)

14 orörd terräng kommer att förstöra landskapsbilden och påverkan blir särskilt stor ur upplevelsesynpunkt då den aktuella ledningen korsar flera märkta och omärkta vandringsoch skidleder som nyttjas året om. Påverkan anses även negativ för såväl djur- och växtliv. Om det norra alternativet ändå skulle komma till stånd så måste mycket stor hänsyn tas till de delar som ligger i direkt närhet till bebyggelse, d.v.s. vid Myrflodammen. Ett alternativ norr om bebyggelse enligt förslag från Malungs Elnät bedöms bättre än ursprungligt, men fastighetsägarna önskar också att ledningen i sådant fall ska placeras så att den inte blir visuellt synlig från bebyggelse i Myrflodammen. Området är mycket välbesökt och i Myrflodammen planerar länsstyrelsen att anlägga ett Naturum. Av den anledningen anser fastighetsägarna att den luftburna ledningen bör överföras till en markförlagd dragning i ett tidigare skede än vad som är föreslaget. Fastigheten är inte längre berörd då sträckningen inte följer det norra alternativet., fastighetsägare ( ) Fastighetsägarna anser att det bästa alternativet vore att anlägga markkabel längs hela den södra sträckningen. Framförallt för att den planerade ledningen skulle gå i anslutning till redan befintlig infrastruktur i redan ianspråktagen natur. Vidare föreslår fastighetsägarna att ledningen ska markförläggas för att öka driftsäkerheten för ledningen. En luftledning i orörd fjällmiljö skulle innebära stora förluster för djur- och naturlivet samt för friluftslivet. Om det norra alternativet ändå skulle bli aktuellt önskar fastighetsägarna att vare sig luftledning eller markkabel inte kommer att påverka husen på Mornäsvägen och att omgivningen ska fortsätta vara så orörd som den är idag. Fastighetsägarna är positiva till att det vid samrådsmötet 3 februari föreslogs att markkabelsträcknigen skulle göra en lov runt husen på Mornäsvägen. De är dock oroliga för hur avverkningen av skog och anläggningsarbetet kommer gå till och vilka konsekvenserna då blir. De är oroliga att skadorna kommer vara synliga under en lång tid framöver eftersom det tar lång tid för naturmiljö i fjällen att återhämta. Fastighetsägarna föreslår även att elnätsbolagen borde utreda det norra alternativet avseende övergång mellan luftledning och markkabel. De föreslår då att markkabeln fortsätter i samma riktning som luftledningen, ner mot den lilla slalombacke som finns i området för att sedan ta sig vidare ner mot vägen. Den föreslagna sträckningen borde innebära mindre påverkan på orörd natur. Ledningen får dock inte påverka slalombacken, även med avseende på höga magnetfält, då många barn vistas i backen såväl vinter som sommar. Fastighetsägarna förutsätter att alternativen kommer beskrivas mer detaljerat, både ur driftsynpunkt och anläggningsskedet i den MKB som tas fram. De förutsätter också att 14 (31)

15 magnetfält redovisas, och då för en fullt belastad ledning vintertid, då ett årsmedelsnitt inte är rättvisande i det här fallet. Fastigheten är inte längre berörd då det norra alternativet inte längre är aktuellt. Det valda alternativet beskrivs detaljerat i kommande MKB. I denna redovisas också magnetfält med beräknad årsmedellast samt med maximalt möjlig last. Då det möjligen kan finnas samband mellan ohälsa och magnetfält vid stadigvarande vistelse är det årsmedellasten som är av betydelse. Försiktighetsprincipen hanterar därför miljöer där människor stadigvarande vistas., fastighetsägare ( ) Fastighetsägaren har en stuga vid det södra alternativet. Fastighetsägaren motsätter sig detta alternativ med motiveringen att fastighetens värde kan sjunka, barn och hundar leker på området samt att de plockar bär där sommartid. Sträckningen är också en genväg för boende i Dammkölen till Lindvallen. Kraftledningen planeras att uppföras som markkabel. Malungs Elnät känner inte till några studier om att kraftledningar innebär värdeminskningar på fastigheter. Kraftledningen innebär inget hinder för varken barn eller hundar att fortsätta att leka eller att plocka bär, varken som luftledning eller markkabel. fastighetsägare ( ) Fastighetsägaren anser att hans bostad blir den mest utsatta för den nya kraftledningen i området (norra alternativet). Han menar att det är otidsenligt att föreslå en luftledning över ett bostadsområde när andra ledningar grävs ner för att slippa strålning från elektriciteten. Han menar vidare att friluftsmänniskor kommer att välja andra orter och resmål om ledningen byggs, då naturen som finns i området förstörs. Han föreslår att använda infrastrukturen som finns efter fjällvägen då detta troligen är mer kostnadseffektivt. Den norra sträckningen är inte längre aktuell och fastigheten är inte längre direkt berörd. Luftledningar är den absolut vanligaste teknik att bygga överföringsledningar i. Västra Sälen 5:6 och 5:621, ( ) 15 (31)

16 Fastighetsägaren vill inte att vare sig luftledning eller markledning dras över eller intill tomterna längs det sydliga alternativet. Malungs Elnät noterar synpunkten. och fastighetsägare ( ) Båda alternativen berör ägda fastigheter. Fastighetsägarnas åsikt är att det sydliga alternativet är att föredra då den negativa miljöpåverkan blir minst om ingreppet sker i den redan hårt exploaterade delen av området. De bedömer också det som att både anläggningen samt framtida underhåll förenklas om ledningen anläggs intill redan befintlig infrastruktur. Malungs Elnät noterar synpunkterna. ( ) Fastighetsägaren motsätter sig det norra alternativet. Framförallt för att det skär rakt igenom bebyggda fastigheter i området. Det borde finna mer utrymme närmare Myrflodammen, alternativt en övergång mellan luft och kabel i sluttningen före Mornäsvägen och då kabel genom bebyggt område. Generellt ifrågasätter fastighetsägaren hela det norra alternativet som en luftledning i ostörd natur i form av fjällandskap och friluftsområde. Det enda försvarbara borde vara ett kabelalternativ längs hela den södra sträckningen, inklusive den sista sträckan som är inritad som luftledning. Ledningen var inte tänkt att gå genom bebyggda fastigheter, utan skulle ses som ett utredningsområde som inte skulle ianspråktas i sin helhet. Det norra alternativet innebar möjlighet till rundmatning, vilket saknades i det södra. ( ) Fastighetsägarna anser att det endast finns ett alternativ, och det är att bredda befintlig ledningsgata. De är starkt emot det norra alternativet som påverkar Källfjället, och fastighetsägarna anser att fjällkedjan bör lämnas orörd. Fastighetsägarna framför dock att de har stor förståelse för behovet att säkra upp elförsörjningen. Malungs Elnät har noterat synpunkten. 16 (31)

17 , ägare ( ) anser sig vara i allra högsta grad berörda av aktuell ledning (det nordliga alternativet) i den orörda natur som omger Källfjällets fäbodvall. Ägarna anser att samrådsunderlaget är ofullständigt avseende kartan som redovisar kulturhistoriskt värdefulla ställen, eftersom varken fäbodarna eller husgrunder i skogarna runtomkring finns med. Dessa miljöer skulle lida stor skada om ledningen uppfördes på bara några hundra meters avstånd. Sträckningen bedöms också beröra den bästa hjortronmyren som kan komma att förstöras under anläggningsarbetet. Den största påverkan bedöms ändå vara förstörelsen av fjällvyn som en 19 meter hög 145 kv ledning med gjutna betongfundament i en halv mil över vackert kalfjäll skulle innebära. Den stuga som finns i Nytäkten skulle bli än mer berörd och hamna mer eller mindre mitt i kraftledningsgatan. Ägarna menar också att ledningen skulle innebära en 40 meter bred sönderkörd kraftledningsgata i gammelskogen närmast kalfjället. En ledning över fjället vore en fruktansvärd natur- och kulturförstörelse. Ledningen kommer inte uppföras enligt det norra alternativet. ( ) Fastighetsägarna informerar om att det nordliga alternativet korsar fastigheten och gör den obyggbar, vilket i sin tur innebär att fastigheten förlorar sitt värde. Ledningen kommer inte uppföras enligt det norra alternativet. Fastighetsägare samt ordförande hembygdsföreningen ( ) Markägaren tillika vice ordförande för hembygdsföreningen anser att man ska undvika att uppföra en ledning över öppen fjällmark. Fastighetsägaren anser att en kraftledning i orörda fjällvyer innebär störningar ur turismoch rekreationssynpunkt. Källfjället och Flatfjället är ännu orörda utan toppstugor och liftanläggningar eller andra moderna installationer. Vidare ifrågasätter han varför sträckningen inte ritades tvärs över fjället vid Östfjällstugan ner förbi Gruven, eftersom det hade varit kortare och billigare. Fastighetsägaren menar att fjällen varit orörd i tusentals år och den påverkan som funnits har förlagts nedanför trädgränsen, tex fäbodar och senare fritidshus och så bör det få förbli. Han förklarar vidare att han inte önskar se en stor kraftledning 1200 meter bort från Synddalens fäbod. Vidare likställer han kraftledningen med vindkraft som kommunen sagt nej till. 17 (31)

18 Som förslag har markägaren tagit fram ytterligare två alternativ. Det ena som luftledning från Horrmund till Stöten och vidare parallellt med befintlig ledning till Tandådalen. Det andra förslaget följer Fjällvägen som luftledning från Sälsätern till Gammelgården längs med befintliga ledningar där miljön redan är påverkad. Sedan vidare med kabel förbi Högfjällshotellet som idag, sedan luftledning till Tandådalen och sista biten som markkabel. Detta alternativ borde enligt fastighetsägaren bli billigare än det södra alternativet i samrådsunderlaget. Sammanfattningsvis förordar markägaren luftledning från Horrmund till Tandådalen, då detta lämnar fjälllmiljön opåverkad. Malungs Elnät har översiktligt utrett föreslaget alternativ från Horrmund till Tandådalen. Att uppföra en kraftledning längs föreslagen sträckning bedöms dock som ett orimligt långt och kostsamt alternativ. Vad det gäller det ursprungliga södra förslaget har det inte endast varit kostnaden som varit styrande utan att också att leveranssäkerheten längs det södra alternativet inte varit tillräcklig. Att anlägga en större andel luftledning längs den södra sträckningen innebär inte högre leveranssäkerhet., fastighetsägare ( ) Fastighetsägarna anser att hänsyn till friluftslivet talar starkt mot alternativ norr. Det södra alternativet innebär till stor del markkabel i närheten av den stora vägen, samt att ledningen är delvis dold av skog på flack mark. Om det norra alternativet skulle bli aktuellt önskar markägarna att det dras längre norrut i västra änden för att undvika bebyggelse och tomter längs Mornäsvägen. Det norra alternativet är inte längre aktuellt., fastighetsägare ( ) Fastighetsägarna vill uppmärksamma att det nordliga alternativet går rakt över aktuell fastighet samt att sträckningen är ritad så att den går rakt över deras nyinköpta hus. Det nordliga alternativet ses därför som helt oacceptabelt och något som fastighetsägaren aldrig kommer att acceptera. De bedömer också intrånget som helt onödigt då det finns utrymme för alternativa dragningar utanför bebyggt område. Swecos handläggare har dock förklarat att sträckningen ska ses schematisk och att det inte är tänkt att den ska påverka några bostäder. Fastighetsägaren anser det dock ändå obegripligt varför då sträckningen är ritad på det sättet. Fastighetsägaren kräver en skriftlig försäkran från Malungs Elnät om att ingen luftledning kommer att dras över dennes bostad och har också fått det och räknar därmed att denna fråga är utagerad. 18 (31)

19 Fastighetsägarna har inga synpunkter på den sydliga sträckningarna längs Fjällvägen då ledningen i det fallet följer redan ianspråktagen mark. Den nordliga sträckningen över Kjällfjället och Flatfjället är enligt fastighetsägarna olämpligt p.g.a. naturskydds- och friluftssynpunkt. Det vore olyckligt med ett så stort visuellt intrång i ett så lättillgängligt fjällområde där ledningen skulle korsa flera märkta och omärkta vandrings- och skidleder. Därför motsätter sig fastighetsägarna den norra dragningen. Skulle den norra ledningsdragningen ändå komma till stånd anser fastighetsägarna att en alternativ sträckning norr om Mornäsvägens bebyggelse skulle vara mer acceptabel och ledningen ska då placeras på sådant sätt att den inte blir synlig från Myrflodammens bebyggelse. Den luftburna dragningen bör därför överföras till en markförlagd dragning i ett tidigare skede än det anges i samrådsunderlaget. Det norra alternativet är inte längre aktuellt. fastighetsägare ( ) Fastighetsägaren förordar det nordliga alternativet. Denne anser att kraftledningar inte ska finnas i områden med bostäder, särskilt inte med många barn, vilket det är vintertid. Det finns även elallergi. Ledningen skulle också störa utsikten från stugan mot backarna. Kraftledningen planeras inte längre att anläggas som luftledning. Fd Cyrus AB, ändra titel ( ) Berörd motsätter sig alla former av luftledningar över framförallt området Storfjällsgraven, men också fortsättningen mot Tandådalen. Markledning är enligt denne att föredra för att skydda stora naturvärden. Området Sälfjällstangen är planerat utan störande synliga ledningar. Kraftledningen planeras inte längre att anläggas som luftledning., fastighetsägare ( ) Fastighetsägarna meddelar att de inte godtar en kraftigare elledning intill deras fastighet och önskar att den markförläggs då bostäderna ligger så nära. Fastighetsägarna är oroliga för hälsoproblem som kan uppkomma pga. strålning och även hur ledningen påverkar värdet av fastigheten. 19 (31)

20 Kraftledningen planeras att anläggas som markkabel. Kraftledningar byggs enligt försiktighetsprincipen. Malungs Elnät känner inte till några studier som visar på minskade fastighetsvärden orsakade av kraftledningar. 4, fastighetsägare ( ) Fastighetsägaren uppger att den första versionen av alternativ norr går över en byggnad, den andra versionen är bättre. Luftledningen bör inte komma närmare Nytäkten än så. Den första sträckningen var en schematisk skiss. Malungs Elnät planerar inga ledningar över byggnader. Det norra alternativet är inte längre aktuellt. Fastighetsägaren anser att det norra alternativet via Nytäktens fäbod är olycklig. Enligt denne kommer biotopskyddade områden att beröras och friluftslivet drabbas. T.ex. kommer Kungsleden korsar. Det södra alternativet torde innebära ett lindrigare ingrepp vilket är att föredra. Nytänktens fäbod kommer inte beröras då det norra alternativet inte är aktuellt. Gällande fastighet berörs ej av det norra alternativet men fastighetsägaren är frekvent besökare i fjällmiljön där det norra alternativet föreslås. Fastighetsägaren ser den föreslagna luftledningen som en synnerligen negativ påverkan på upplevelsen i de relativt orörda fjällen. Fastighetsägaren förordar därför att ledningen anläggs längs Fjällvägen där redan omfattande påverkan är samlad, även om det berör dennes fastighet. Bemötande Det nordliga alternativet är inte längre aktuellt. Fastighetsägaren anser att det strider mot allt förnuft att dra en kraftledning över ett befintligt bostadsområde. Istället borde befintlig infrastruktur nyttjas. Kraftledningen var inte tänkt att gå över bostadsområdet. Det nordliga alternativet är inte längre aktuellt. 20 (31)

21

22

23

24 Ledningarna förutsätts vara förenliga med gällande översiktsplaner och detaljplaner. Malungs Elnät har beslutat att anlägga markkabeln enligt det förordade alternativet. En naturvärdesinventering kommer att utföras under växtsäsong och nämnda naturvärden beskrivs vidare i MKBn. MKB:n kommer beskriva hur arbetena planeras att utföras för att myrmarker för att minimera skadorna. Malung-Sälens kommun kommer att kontaktas gällande strandskyddsdispensen Övriga myndigheter Skogsstyrelsen ( dnr ) Skogsstyrelsen skriver i sitt yttrande att om det blir nödvändigt att utföra åtgärder i nyckelbiotoper och i objekt med naturvärden bör utföraren minimera påverkan så mycket som möjligt. Arbetsområdets bredd i dessa områden bör minskas till ett absolut minimum. Alla träd som kapas eller fälls, undantaget om det är barrvirke och mängden överstiger 5 m3sk/ha, lämnas i biotoperna. Malungs Elnät kommer sträva efter att påverkan på nyckelbiotoper och objekt med naturvärden påverkas i så liten grad som möjligt. Sveriges geologiska undersökning, SGU ( Dnr 60/2018) SGU hänvisar Malungs Elnät till att använda sig av checklistan på SGUs hemsida för information om olika ämnesområden som rör SGUs område. Malungs Elnät kommer attgå igenom checklistan inför färdigställande av MKBn. Försvarsmakten ( FM :6) Försvarsmakten har inget att erinra i ärendet. Trafikverket ( TRV 2018/5666) Trafikverket anser att antalet korsningar med vägen ska begränsas och att korsande ledningar ska placeras vinkelrät mot vägens riktning. 24 (31)

25 Enligt 44 väglagen får det inte dras ledningar inom ett vägområde utan Trafikverkets tillstånd. Riksväg 66 är utpekad i det funktionella prioriterade vägnätet som regionalt viktiga vägar. Riksväg 66 är också utpekad som riksintresse för kommunikation som särskild betydelse för regional eller interregional trafik. Vägverket hävdar vägområdet och säkerhetsavståndet och skriver att ledningar inte får placeras inom vägområdet. Vägområdet är den mark som tas i anspråk för väganordningar och anges generellt som väg till krönet på bakslänten av diket samt ytterligare en kantremsa om 0,5 meter vid åkermark respektive 2 meter vid skog. Säkerhetsavståndet är det område utanför körbanan som ska vara fritt från fysiska hinder i form av fasta och oeftergivliga föremål. Säkerhetsavståndet bestäms av vägens utformning och tilltåen hastighet, exempelvis ska säkerhetsavståndet vara 9 meter från vägkant då hastigheten är 90 km/h. Kontakt skall även tas med berörda vägföreningar om enskilda vägar berörs. Trafikverket upplyser också om att starkströmsförordningen (2009:22) reglerar bland annat placeringen av starkströmsledningar i förhållande till järnväg. När luftledning korsar en elektrifierad järnväg ska den förläggas på den höjd som Elsäkerhetsverket beslutar efter samråd med järnvägens innehavare. Högspänningsledningar får dras över kontaktledningen om högspänningsledningens korsningsspann är utförda som brottsäker ledning. Trafikverket anser generellt att ny bebyggelse inte bör tillåtas inom ett område på 30 meter från järnvägen. Om en ledning ska korsa järnvägen och/eller passera Trafikverkets mark, över eller under, krävs att ett avtal tecknas med Trafikverket. Vid kraftledningsstolpar högre än 20 meter ska Luftfartsverket kontaktas för lokaliseringsprövning. Trafikverket utgår från att kraftledningar placeras med tillräckligt avstånd från väg respektive järnväg så att stolpar inte kan falla in i säkerhetszonen för vägen. Det är viktigt att nedfallande ledningar inte utgör en risk för dem som färdas på väg eller järnväg. Trafikverket förutsätter att ovanstående riktlinjer följs Företag Ellevio ( ) Malungs Elnät kommer att ansöka om de erforderliga tillstånd som krävs från Trafikverket enligt väglagen. Trafikverkets riktlinjer kommer att följas. Ellevio framför att de är i början av planeringen av en ombyggnation av ställverket Sälsätern som ägs gemensamt med Malungs Elnät. Det är av största vikt att det lämnas möjlighet att anpassa hur kablarna kommer in till ställverket. För ett gott samarbete under året krävs att 25 (31)

26 Malungs Elnät har en tillgänglig kontaktperson med möjlighet att avsätta tid för att arbeta med frågor som kommer upp under planeringen. Ellevio kommer också att under 2018 planera för en nybyggnation av en ledning mellan Sälen och Sälsätern. Det blir en komplicerad ombyggnation som kräver nätutredning för att säkerställa att den nya ledningen uppfyller nätets behov under lång tid. Kontaktpersoner på Ellevio för planeringen är och. I övrigt har Ellevio inga synpunkter. Skanova ( ) Malungs Elnät tar en direkt kontakt med Ellevios utsedda kontaktpersoner för fortsatta diskussioner. Skanova förordar den alternativa sträckningen då den i mindre grad följer riksväg 66, där det finns teleledningar. Skanova önskar så långt det är möjligt behålla befintliga teleanläggningar för att undvika olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flyttning. Om Skanova tvingas vidta undanflyttningsåtgärder förutsätter Skanova att den som initierar åtgärden även bekostar den. Vidare upplyser Skanova om ledningskollen.se samt Telestörningsnämndens meddelande nr 21 (avstånd mellan kraft- och teleledningar). För ledningssamordning uppmanas Malungs Elnät att kontakta Malin Åkesson på tfn Bemötande Malungs Elnät kommer att bekosta de undanflyttningsåtgärder som orsakas av byggnationen av aktuell ledning. Telestörningsnämndens meddelande kommer att följas. Vidare kommer att kontaktas Organisationer/föreningar Naturskyddsföreningen Malung-Sälen ( ) Naturskyddsföreningen är nöjda över att alternativet över fjället förkastats och att ledningen ska grävas ner. På så sätt undviks kollisioner med bl.a. fåglar och störning i fjällmiljö. Om en luftledning ändå skulle uppföras önskar naturskyddsföreningen att linorna ska placeras vertikalt för minsta påverkan på fåglar. Ledningen planeras att förläggas som markkabel. Köarskärets Samfällighetsförening Sälen ( ) Den förordade sträckningen går delvis inom det område som föreningen äger och förvaltar. Inom området finns också en gemensamhetsanläggning bestående av ett vattennnät som 26 (31)

27 betjänar ca 170 fastigheter. Denna vattenanläggning äger samtliga pumpar samt vattenverk i anslutning till Köarvägen. Ledningarna går både utmed vägen samt korsar densamma på ett antal ställen. En kraftledning kan orsaka både direkta skador samt framöver medföra problem vid byte av delar i anläggningen som kräver schaktarbeten. Det finns inga kompletta relationshandlingar över detta system och ledningarna följer inte heller de schakter som finns för det kommunala avloppet. Vidare utförde samfällighetsföreningen år 2016 en asfaltsbeläggning på stora delar av Köarvägen och samfälligheten anser därför att det är olämpligt att göra åverkan på vägen. Att förlägga en markkabel i sträckor där det finns andra ledningar, som t.ex. vattenledningar är inte okomplicerat. Alternativ sträckning söder om väg 66 innebär en mycket stor påverkan på naturvärden och vattendrag och är därför inte aktuellt. Malungs Elnät har uppgifter om de vattenledningar som finns angivna i kommunens grundkarta och tar gärna emot ytterligare information från samfällighetsföreningen för att säkerställa en lämplig sträckning i detaljprojekteringen. Efter att ledningarna har förlagts kommer asfalteringen att återställas på Köarvägen Fastighetsägare Fastighetsägare Det pågår en förstudie av utveckling av aktuell mark, där markintrånget för en elledning måste beaktas. Fastigheten berörs av den förordade sträckningen. Enligt fastighetsägarens egna beräkningar menar han att ledningens totala berörda arbetsyta uppgår till 15mx 400m (dvs 6000 kvm). Samt området som krävs för en hammarborrning, ca 500kvm. Räknar man markintrånget från Rv66 blir det total ca kvm eftersom ledningarna inte bedöms kunna läggas närmare vägkanten än 27m. Fastigheten utgörs av en svagt välvd fjällhed som övergår till kalfjäll. Längs med Rv66 har det inventerats flera tallar med mycket hög ålder, uppemot 500 år. Fastighetsägaren befarar att ledningen och schaktet kommer lämna tydliga spår i naturen och därmed också påverka fjällkänslan från Fjällkyrkan/Minneslunden. Fjällområdet på fastigheten är omnämnt i kommunens översiktsplan och i olika naturinventeringar som ett fjällområde med naturvärden. 27 (31)

28 Friluftslivet på fastigheten är främst koncentrerat till Kungsleden och dess start. Även Fjällkyrkan och minneslunden är frekvent besökta. Fastighetsägaren har funderingar på att utveckla fastigheten genom att anlägga parkering med en informationsanläggning vid starten av Kungsleden. Möjligen kan också någon typ av Fjällstation och Botanisk trädgård uppföras väster om Kungsleden längre norrut på fastigheten. Diskussioner pågår med Länsstyrelsen och Naturvårdsverket. Vid framtida utveckling kommer en infart motsatt befintlig infart till Högfjällshotellet. Trafikverket medger inte någon annan. Vidare påpekar fastighetsägaren att i Trafikverkets och Malung-Sälens kommuns Åtgärdsvalsstudie, Trafiksäkerhetsbrister väg 66 har man konstaterat att en gång och cykelväg är att eftersträva parallellt mellan anläggningarna för att separerar denna från biltrafiken. Det är troligt att man exempelvis önskar att knyta ihop Fällkyrkan med Kungsledens startpunkt. Idag finns ledningsrätt på 4 m brett område för telekabel längs Rv 66 samt Malungs Elnäts befintliga 50 kv ledning längs samma väg. Fastighetsägaren befarar därför att de planerade ledningarnas markschakt inte kan förläggas i direkt anslutning till Rv66 utan måste ta hänsyn till befintlig ledningsrätt för telekabel. Fastighetsägaren beskriver därför att intrånget kommer att ske i helt orörd fjällhed med trolig bredd mellan meter som sträcker sig ca meter från Rv66. Ett sådant intrång skulle utgöra ett tydligt rakt sår när den naturliga fjällvegetationen och träd försvinner. Om inte den naturliga fjällvegetation återskapas direkt efter anläggningen blir detta intrång mer eller mindre permanent, då fjällvegetation återhämtar sig mycket långsamt. Fastighetsägaren lämnar några synpunkter och krav på åtgärden:» Samordning bör ske med befintliga ledningar och att ledningsgatan förläggs så nära Rv66 som möjligt.» Schakt, arbetsvägar och annan påverkad mark måste återställas genom att tidigare fjällvegetation skiktas och sparas vid uppgrävning för att återläggas efter att arbetet är slutfört.» Inventering av träd ska göras och hänsyn ska tas till de mycket gamla tallarna.» En oberoende natur-kvalitetsansvarig utses och följer anläggningen och godkänner återställandet.» Endast en infart iordningställs och används från Rv66 då detta är en tänkt framtida infart till Kungsledens parkering, dvs mitt emot nuvarande infart till Högfjällshotellet.» Endast en upplagsplats för grus och schaktmassor godkänns och det vid platån öster om Kungsledens start där en framtida parkering kan tänkas.» Markschakt och ledningsdjup skall ta hänsyn till framtida tänkt infart och ytparkering. Även en enklare väg ska kunna byggas ovanpå markkabeln. 28 (31)

29 » Om infart och upplagsplats utförts på ett ändamålsenligt sätt kan dessa undantas från återställande till ursprunglig fjällvegetation och övertas av fastighetsägaren.» I det fall att samverkan är möjlig och kommunen och Trafikverket önskar anlägga cykel/gångväg där markschakt och arbetsväg anläggs mellan Fjällkyrkan och Kungsledens start kan fastighetsägaren frångå kravet på återställande av mark till naturlig fjällvegetation.» Lokalnätets 20 kv ledningar ska förläggas i samma schakt som 72,5 kv ledningarna. Lämpligt är att beakta framtida elbehov vid och norr om Kungsledens Start vid planeringen.» Påverkan på registerfastigheten söder om Rv66 bedöms som liten, dock gäller ovanstående synpunkter och krav även för denna fastighet. Markägaren har också under samrådet haft flera funderingar gällande planerade åtgärder. 1. Har någon naturvärdesinventering genomförts? 2. Idag finns redan teleledningar och avloppsledning längs vägen på fastigheten. Hur långt kommer det sammanlagda intrånget inkräkta på marken beräknat från riksväg 66s vägkant 3. Finns några ställverk/elcentralbyggnader planerade på sträckan Gammelgården- Högfjällshotellet. 4. Har Malungs Elnät samverkat med VAMAS gällande planerad dragning av vattenledningar från Sälen och upp på fjället, samt med Trafikverket/kommunen avseende gång/cykelvägar längs Rv Avses upplåtelse av mark ske genom Markupplåtelseavtal eller Lantmäteriförrättning? 6. Ett exempel på standard Markupplåtelseavtal önskas. Den mark som tas i anspråk för ledningen får markägaren ersättning för all framtid. De tillfälliga skador som uppkommer i samband med byggnationer utbetalas som en ersättning när arbetet är färdigställt. Intrånget kan inte räknas från vägkanten utan den faktiska bredd som påverkas. Marken kommer att återställas på så vis att översta vegetationslager lyfts undan vid schaktning och läggs på igenom efter utfyllnad. Vid byggnation strävar man efter att undvika skador på gamla träd varför upplysning av dessa emottas gärna. Träd kommer dock att behöva fällas. Önskemål om tex. placering av upplagsplatser kommer att följas i den mån det är rimligt. Markägaren kommer att kontaktas vidare gällande byggnadstekniska frågor. 1. Ingen naturvärdesinventering har ännu utförts då sträckningen inte är beslutad. 29 (31)

30 2. Ingen detaljprojektering har ännu gjorts. Ledningar kan i viss mån läggas ovanför varandra och därför behöver det nödvändigtvis inte innebära att ledningsrätterna läggs bredvid varandra som du beskriver. Hur långt från RV66 vägkant som ledningsrätt för aktuell ledning kommer vet vi inte i dagsläget. 3. Inga ställverk eller elcentraler är planerade på sträckan Gammelgården- Högfjällshotellet. 4. Syftet med samrådet är att öppna upp diskussioner med t.ex. Trafikverket och andra intressenter. Inga fördjupade diskussioner med nämnda parter har i detta skede förts. 5. I första hand kommer frivilliga markupplåtelseavtal att tecknas. 6. Standardavtal har skickats till markägaren. Stugägare Köarskär ( ) Stugägaren undrar hur schaktsektionen planeras att förläggas längs Köarvägen. Om det blir mitt i vägen eller någon utav sidorna. Stugägaren uttrycker också att trädkorridoren mellan Köarvägen och Örnstigen är av stor vikt att den får bli kvar och önskar därför inte att sträckningen placeras sydöst om Köarvägen. I dagsläget är schaktet planerat att placeras i körbanan längs Köarvägen. Trädkorridoren bedöms därför inte påverkas av åtgärden. Dammkölens Samfällighetsförening ( ) Representant för föreningen efterfrågar en mer detaljerad karta förbi Dammkölsvägen. Denne ställer också en fråga om ledningen längs denna sträcka kommer att förläggas i mark eller om detta beslutas efter samrådet. Karta har skickats. Ledningen föreslås att förläggas som markkabel. Slutligt beslut gällande utformning och sträckning tas efter samrådet är genomfört. Fastighetsägare ( ) Fastighetsägarna ser helst att förordad sträckning väljs då alternativet ser ut att gå över tomtmarken. Synpunkten är noterad. Sträckningen är inte tänkt att gå över tomtmark. 30 (31)

31 Fastighetsägare ( ) Fastighetsägaren upplyser om att denna har planer på att stycka av tomter och anlägga en väg i mitten av sin fastighet. Denne föreslår att Malungs Elnät flyttar kabelsträckningen ett tiotal meter i sidled så att dennes väg sammanfaller med den arbetsväg/transportväg som krävs för kabelförläggningen. Malungs Elnät ser inga hinder i att anpassa sträckningen. Vidare kontakt med fastighetsägaren tas i detaljprojekteringen. Fastighetsägare ) Fastighetsägaren samtycker till de förslag om nya 72,5 kv ledningar mellan Sälsätern och Tandådalen som framgår av utskickad karta. Malungs Elnät har noterat synpunkten. Fastighetsägaren ( ) Fastighetsägaren godtar inte elledningsstolpar som skymmer och förstör utsikten mot fjället utan kräver markkabel som tidigare. I samrådsunderlaget finns inga luftledningsalternativ beskrivna längs aktuell sträckning. 31 (31)